• No results found

Fisksamhället i Spexhultasjön, Nässjö

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Fisksamhället i Spexhultasjön, Nässjö"

Copied!
29
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete

Fisksamhället i Spexhultasjön, Nässjö

Andreas von Schéele

(2)

Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1 Inledning... 2 1.1 Frågeställningar ... 4 2 Spexhultasjön ... 4 2.1 Bakgrund... 4

2.2 Tillrinningsområde, avvattning, hydrologi och topografi ... 6

2.3 Näringsstatus och vattenkemi ... 6

2.4 Flora och fauna ... 7

2.5 Fisk... 7

3 Material och metoder... 8

3.1 Nätprovfiske... 8

3.2 Genomförande ... 8

4 Resultat ... 10

4.1 Sjödata och provfiskeuppgifter... 10

4.2 Vattentemperatur och siktdjup... 10

4.3 Fiskfaunans artsammansättning... 10

4.4 Andel karpfiskar och piscivorer ... 12

4.5 Storleksfördelning... 13 4.6 Djupfördelning... 15 5 Diskussion ... 16 5.1 Artsammansättning ... 16 5.2 Längdfördelning ... 19 5.3 Fisksamhället ... 19

5.4 Slutord och åtgärdsförslag ... 20

6 Tack ... 22

7 Referenser... 23

(3)

1 Sammanfattning

The lake Spexhultasjön is a moderate humic mesotrophic lake that is not acidified. The fish fauna was investigated by using a standard method for sampling freshwater fish with multi mesh gill nets. The fish fauna was diverse with perch, pike, tench, common whitefish, and roach. Perch and roach dominated. There were few pikes. The tench were few but big. The common whitefish was caught in deep water. The lake has condition class 2 according to the national environment protection board. The perch has a reproduction disorder. The roach has probably forced the perch into the benthoseating stage to early. A proposal intended to the county

administrative board is to increase the production of a predator like pike or pike-pirch. The county administrative board ought to investigate why the share of pike is low and the roaches reproduction disorder.

Spexhultasjön är en måttlig humös mesotrof sjö utan syrebrist och den är ej försurad. Sjön fiskades enligt standardiserat metodik. Sjöns fiskfauna var divers med abborre, gädda, sutare, sik och mört. Fångsten dominerades av abborrar och olikstora mörtar varför sjön bedömdes vara mörtfiskreglerad. Det fanns få gäddor i sjön. Sutarna var få men stora. Siken var små och fångades på djupt vatten. Sjön har tillståndsklass 2 enligt Naturvårdsverket. Mörtens reproduktion har en störning. Förmodligen har mörten genom konkurrens tvingat in abborren i det bentosätande stadiet för tidigt än vad som är optimalt. Som åtgärdsförslag borde en predator som gädda eller gös inplanteras för att ge en bättre balans mellan rovfisk och bytesfisk i sjön. En utredning av länsstyrelsen bör göras beträffande gäddans låga andel samt mörtens reproduktionsstörning.

(4)

2 1 Inledning

Jag har fiskat i flera typer av sjöar och märkt att fisksamhället påtagligt skiljer sig mellan olika sjöar. Det kan vara skillnader i fisksamhällets struktur eller inom populationer som tusenbröder av abborre Perca fluviatilis eller till stora predatorer i toppen av näringspyramiden.

Sjöar brukar delas in som oligotrofa, eutrofa eller mesotrofa. Denna indelning baseras på sjöns näringsinnehåll. Det finns även en indelning baserat på sjöars färg, dvs humösa eller dystrofa sjöar. De flesta dystrofa sjöarna är också oligotrofa (Kalff 2002).

Oligotrofa sjöars tillrinningsområde brukar till stor del utgöras av mager skogsmark. Dessa klarvattensjöar är lågproduktiva och känsliga för försurning (Frislid 1981). Fiskfaunan i dessa sjöar är artfattiga och brukar domineras av syrekrävande arter (Hjort 2002). Det finns ofta stora mörtar och abborrar i dessa sjöar då konkurrens är låg från andra fiskarter. Den pelagiska siklöjan trivs bra i de större och djupare sjöarna, detta resulterar i bra tillväxt för gädda (Gerking 1978).

Den dystrofa sjön har ett brunfärgat vatten och då ett mycket lågt siktdjup eftersom det finns stora mängder humusämnen i sjön som kommer från de närliggande myrarna. Sjöarna har också ett lågt pH på grund av den höga halten av humussyror (Hjort 2002). Ofta finns angränsande barrskog med jordmånen podsol som försurar sjön via tillrinningen. I dessa sjöar finns ofta ett artfattigt fisksamhälle med liten fiskbiomassa. Abborre och ruda som är tåliga mot surstötar kan växa sig riktigt stora här pga av låg konkurrens. Mört är tvärtemot abborre mycket känslig mot sura sjöar (Degerman et al. 1998).

Eutrofa sjöar är mycket näringsrika med litet siktdjup och de är fulla med liv. De ligger ofta i slättbygder med anknytning till jordbruk och odlingslandskap. I och med att tillrinningsområdet är mycket bördigt kommer också sjön att berikas med höga närsalthalter (Kalff 2002). Den naturliga successionen av igenväxning påskyndas. En eutrof sjö har ofta ett fisksamhälle med fiskarter som är toleranta mot låga syrehalter, främst karpfiskar. Anledningen till detta är att syrevärdena i dessa sjöar brukar vara låga vintertid (Hjort 2002).

Mesotrofa sjöar är måttlig näringsrika. Sjön har en hög

primärproduktion och innehåller ett ganska artrikt fisksamhälle med planktonätare och predatorer på dessa. Det kan bli variationer i

(5)

3

reproduktionen på grund av klimatet vid leken eller predation på ägg och yngel. Vanliga fiskarter är karpfiskar. Gäddor kan bli riktigt stora i dessa sjöar på grund av den stora mängden av bytesfisk (Degerman et al. 1998).

I de flesta sjöekosystemen existerar flera fiskarter i fisksamhället. Fiskarna har oftast överlappande födoresurser vilket medför många komplexa konkurrensinteraktioner. Näringsvävar beskriver situationen bättre än näringskedjor (Brönmark & Hansson 1998).

Vad det gäller interaktionen mellan mört och abborre är mört ett byte för stora abborrar, men konkurrerar även med små abborrar om

djurplankton. Abborren genomgår olika faser i sitt liv. En liten abborre går i stim och äter djurplankton. Nästa fas är att gå nära stranden och äta

bottendjur som kräftdjur och insektslarver. När abborren passerar ca 15 cm börjar den att äta fisk. Det är inte alls säkert att abborren når alla tre

faserna. Exempelvis kan en tusenbrödrapopulation uppstå om abborren inte får i sig tillräckligt med näring.

Mörten konkurrerar med abborren om att äta plankton. Detta betyder att om det finns mycket mört är det svårt för de planktonätande abborrarna att växa till sig och nå de senare faserna. Karpfiskar som mört är

effektivare på att äta plankton än abborren. Mörtarna kan på sätt och vis reglera rekryteringen av stora abborrar. När abborren äter bottendjur råder mest inomartskonkurrens. Om konkurrensen om bytesfisk är låg kan abborren växa mycket bra. Eftersom abborren växer under hela sitt liv och kan bli uppåt 30 år kan den bli stor. En stor abborre lever sällan i grupp och jagar gärna ensam på djupare vatten (Brönmark & Hansson 1998).

Födokonkurrens mellan sjöfågel och fisk påverkar fiskens population. Det finns även ett predator och bytesförhållande mellan fisk och fågel (Andersson 1981).

Fiskar har stor inverkan på sjöekosystem. De kan påverka

artsammansättning och biomassa hos evertebrater, vilket i sin tur till slut påverkar primärproducenter samt vattnets fysiska och kemiska

förhållanden. Ett tätt bestånd av en fiskart kan alltså påverka hela ekosystemet vilken i sin tur kan påverka exempelvis en viss

fågelpopulation. Ekosystemet kan ändras när det förekommer variationer i fiskbeståndets täthet. Närsalttillförsel är en annan viktig faktor som har stor inverkan på sjöar (Andersson 1981).

(6)

4 1.1 Frågeställningar

• Hur ser fiskartsammansättningen ut i Spexhultasjön?

• Hur ser det biologiska förhållandet ut mellan abborre och mört i Spexhultasjön?

2 Spexhultasjön

Tabell 1. Sjödata för Spexhultasjön

Sjödata Koordinater 638925, 1432979 Sjöyta, km2 2,983 Medeldjup, m 2,2 Maxdjup, m 6 Omsättningstid, år 1,72 Avrinningsområde Emån Tillrinningsområde, km2 10,3 Kommun Nässjö Höjd över havet, m 301,5 Volym, m3 7,27 * 106 Strandlängd, km 14,3 2.1 Bakgrund

Spexhultasjön ligger 1,5 km syd-sydväst om Nässjö på det småländska höglandet. Det finns ett vandringshinder 1,5 km nedströms sjön

(7)

5

(Länsstyrelsen 2007). Sjön ligger delvis vid byn Räfsnäs som blev en ö när inlandsisen försvann för cirka 10 000 år sedan. Det bildades så småningom en högmosse vid den del där sjön torkade ut. Där har torv brutits och

verksamheten hade sin kulmen kring 1920-talet. Mossen har idag ett maxdjup omkring sex meter. Området kring sjön är gammal kulturbygd. Odlingsrösen visar att det har funnits folk kring sjön långt tillbaka i tiden1. Vid södra delen av sjön ligger ”Torsa stenar” som är en gravplats med fynd från stenåldern (Länsstyrelsen 2007). Där har man bland annat funnit

urholkade trädstammar som påvisar att fiske i sjön troligen var en betydande försörjning för folket.

Förr drev gårdarna jordbruk kring sjön och åkrarna gick ända ner till strandkanten och djur hade kontakt med sjön. Idag bedrivs inga jordbruk alls kring sjön2.

Sjön används av Nässjö tätort som ytvattentäkt vilket medför ganska många restriktioner och skyddszoner för att främja vattnets goda kvalitet. Inga kreatur får gå närmare än 10 meter från sjön och maskiner inte användas/parkeras närmare än 100 meter på grund av risk för oljeläckage och kemikalier. Under 2000-talet anslöts alla tomter kring sjön till det kommunala avloppet (Nässjö kommun 2002).

Det bedrivs mycket fiske i sjön och en fiskevårdsförening arbetar för att främja fisket.

Spexhultasjön har en viktig betydelse för regionalt hotade arter och för fågellivet. En ö är ett skyddsområde för fåglar. Negativt för sjön är störningar från badplats och båttrafik samt de vägar och bebyggelser som finns intill sjön (Länsstyrelsen 2007).

1Pers. comm., Åke Nilsson, Räfnäs. Intervju 2007-07-08.

(8)

2.2 Tillrinningsområde, avvattning, hydrologi och topografi Data om Spexhultasjön presenteras i Tabell 1. Den ligger i den

boreonemorala zonen. Vattenståndet regleras med en amplitud på 75 cm. Sjön rinner till Solgenån i Emåns vattensystem. Kring sjön finns mestadels barrskog och blandskog (82,5%) och resterande områden består av lövskog, hygge, gräsmark, myr och bebyggelse (Länsstyrelelsen 2007).

2.3 Näringsstatus och vattenkemi

Spexhultasjön är svagt humös och mesotrof. Sjön har undersökts kontinuerligt från 1970 på uppdrag från länsstyrelsen. Siktdjupet har varierat oregelbundet mellan 1,30 och 4,30 m och pH ligger runt 7 Figur 13. 5 5,5 6 6,5 7 7,5 8 1971- 07-19 1973- 07-19 1975- 07-19 1977- 07-19 1979- 07-19 1981- 07-19 1983- 07-19 1985- 07-19 1987- 07-19 1989- 07-19 1991- 07-19 1993- 07-19 1995- 07-19 1997- 07-19 1999- 07-19 2001- 07-19 2003- 07-19 2005- 07-19 Datum pH Figur 1. Spexhultasjöns pH. 6

3 Maria Carlsson Limnolog vid vattenfunktionen, länsstyrelsen i Jönköpings län. Maria har mailat uppgifter från vattendatabanken 2007.

(9)

7

2.4 Flora och fauna

I norra delen av sjön förekommer vassar. Övrig växtlighet är bland annat sylört (Subularia aquatica Linnaeus 1758), stor igelknopp (Sparganium erectum Linnaeus 1758), långnate (Potamogeton praelongus Linnaeus 1758), krusnate (Potamogeton crispus Linnaeus 1758) och gul svärdslilja (Iris pseudacorus Linnaeus 1758). Storlom (Gavia arctica Linnaeus 1758) och fiskgjuse (Pandion haliaetus Linnaeus 1758) som är regionalt hotade arter häckar i området. Exempel på förekommande ryggradslösa djur är nattsländorna Trichostegia minor, Hydroptila sp., Molannodes tinctus, Mystacides azurea, Notidobia ciliaris och Oecetis testacea. Bottenfaunan i profundalen har 19 taxa och 41 taxa i litoralen. 55 taxa av växtplankton har hittats (Länsstyrelsen, 2007).

2.5 Fisk

Spexhultasjön har inte provfiskats tidigare med översiktsnät. De arter som har påträffats i sjön under åren är abborre (Perca fluviatilis Linnaeus 1758), gädda (Esox lucius Linnaeus 1758), lake (Lota lota Linnaeus 1758), mört (Rutilus rutilus Linnaeus 1758), sik (Coregonus lavaretus Linnaeus 1758), siklöja (Coregonus albula Linnaeus 1758), sutare (Tinca tinca Linnaeus 1758), ål (Anguilla anguilla Linnaeus 1758), gös (Sander lucioperca Linnaeus 1758) och harr (Thymallus thymallus Linnaeus 1758).

Uppgifterna kommer från ett utdrag ur länsstyrelsens fiskeregister där underlaget är enkäter och intervjuer4. Det sägs även att en stor mal (Siluris glanis Linnaeus 1758) skymtades i sjön i början av 1900-talet5. Även stensimpa (Cottus gobio Linnaeus 1758) har hittats6. Fisk har flera gånger

4 Anton Halldén , Länsfiskekonsulent vid fiskefunkionen, länsstyrelsen Jönköpings län. Anton har mailat samt skickat brev med uttdrag från fiskedatabasen.

5 Pers. comm., Åke Nilsson, Räfnäs. Intervju 2007-07-08.

6 Sigvard Zahrisson, Nässjö kommun, men även sommarboende vid Spexhultasjön sedan 1960-talet. Mailkontakt under sommaren 2007.

(10)

8

inplanterats. Gädda sattes in årligen mellan 1930 och 1964. Sutare inplanterades 1920. Sik och siklöja inplanterades tre gånger under 1940-talet och en gång under 1960-1940-talet, även gös har inplanterats. Harr 1972 och signalkräfta (Pacifastacus leniusculus Dana 1852) 19857. Man har alltså under många år aktivt arbetat för att få en mångfald i fisksamhället.

3 Material och metoder 3.1 Nätprovfiske

Jag fiskade enligt Kinnerbäck (2001) som är standard vid regional och nationell miljöövervakning. Det ger antalet förekommande arter i en sjö, arternas relativa förekomst och storleksfördelning. Ett viktigt mått är fångst per ansträngning (f/a), som betyder fiske från ett nät under en natt. Rådata jämförs med jämförvärden och därefter görs en bedömning av

fisksamhället.

3.2 Genomförande

Provfisket ägde rum den 1-4 augusti 2007 med 24 bottennät lika fördelande i djupzonerna 0-3 m och 3-6 m. Årstiden för fisket är viktigt och fisket skall göras i slutet av juli eller under augusti för att enskilda arter inte ska bli över- eller underrepresenterade i fångsten. Denna tid leker inga fiskarter och vattentemperaturen i epilimnion överstiger ofta 15 °C vilket är en kritisk gräns för fångst. De flesta årsungarna kan även fångas då. Näten av den äldre Nordentypen (42 m långa och 14 sektioner med olika

maskstorlekar) lades ut kl 17 - 19. Idag används Nordennät 30 m långa och med 12 maskstorlekar. Näten vittjades på morgonen kl 7- 9, eftersom fisket

7 Anton Halldén , Länsfiskekonsulent vid fiskefunkionen, länsstyrelsen Jönköpings län. Anton har mailat samt skickat brev med uttdrag från fiskedatabasen

(11)

9

ska täcka både skymning och gryning. Antalet nät bestäms av sjöns

maxdjup och area. Näten slumpades ut över en djupkarta för sjön Figur 8 i appendix. GPS koordinaterna lästes av från en Garmin GPS och djupet registrerades med ett enskottsekolod Tabell 6 i appendix. En

temperaturprofil mättes över sjöns djuphåla (YSI 80) och siktdjupet med en Secciskiva och vattenkikare. Utfallet av fisket påverkas av faktorer som vattentemperatur, väder och siktdjup. Fiskarna plockades ut ur näten och lades systematiskt i hinkar märkta med nätnummer. De bestämdes med hjälp av Muus & Dahlström (1981). Alla individer mättes i en mätvagga (±1 mm). Alla individer av samma art vägdes med en digitalvåg (±1 g). Eftersom fiskarna inte vägs individuellt beräknas vikten av piscivora abborrar enligt:

5,682 * 10-6 * (abborrens längd)3,113453 (1) För att kunna bedöma och analysera resultatet beräknades följande

jämförvärden, J, enligt Naturvårdsverket (1999). Diversitetsindex för vikten beräknades enligt :

S-W index = [Wtotlog10(Wtot) - ∑Wilog10(Wi)] / Wtot (2)

Antal fiskarter: J = 1,68 * sjöarea 0,171 (3) Vikt per ansträngning: J = 1995 * maxdjup-0,383 (4) Antal per ansträngning: J = 19,8 – 6,1 * log10 (maxdjup) (5)

Andel piscivorer: J = 0,481 – 0,0000615 * (totalvikt/ansträngning) (6) Andel mörtfiskar: J = 0,283 – 0,0000694 * (totalvikt/ansträngning) (7)

(12)

4 Resultat

4.1 Sjödata och provfiskeuppgifter

Tabell 2. Data om Spexhultasjön och provfiskeuppgifter.

Provfiske Datum för fisket 2007-08-01--04 Antal bottennät 0 – 3 m 12 3 – 6 m 12 Siktdjup, m 2,5 Yttemperatur, °C 16,9 Bottentemperatur, °C 16,5

4.2 Vattentemperatur och siktdjup

Temperaturen mättes kl 16:45 20070801 på det djupaste stället i Spexhultasjön Figur 2. Språngskikt saknades. Siktdjupet var 2,5 m.

16,3 16,4 16,5 16,6 16,7 16,8 16,9 17 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 5,5 6 Djup (m) Te m p ( °C )

Figur 2. Spexhultasjöns temperatur 20070801.

4.3 Fiskfaunans artsammansättning

Fångsten bestod av abborre, gädda, mört, sutare och sik Tabell 3. Abborre och mört dominerade kraftigt, men det var drygt dubbelt så många abborrar som mörtar. Viktmässigt var de lika Figur 3.

(13)

Tabell 3. Totala fiskfångsten i Spexhultasjön i 24 Nordennät 2007 08 01-04.

Fiskart Abborre Mört Sik Sutare Gädda Totalt

Antal 483 231 31 4 2 751 Andel, % 64,3 30,8 4,1 0,5 0,3 100 Antal per nät 20,1 9,6 1,3 0,2 0,1 31,3 Databasvärde¹ 16 17,3 0,9 0,4 0,3 34,9 Vikt, g 17919 18319 642 6642 1856 45378 Andel, % 39,5 40,4 1,4 14,6 4,1 100 Vikt per nät, g 746,6 763,3 26,8 276,8 77,3 1890,8 Databasvärde¹ 641 460 141 356 194 1792 Medelvikt, g 37 79 21 1661 928 Databasvärde² 40 32 68 966 677 Medellängd, mm 130 177 112 473 510 Databasvärde² 128 135 204 356 445

1 Medelvärdet i Fiskeriverkets databas för provfisken. 2 Medelvärdet i Jönköpings läns databas för sjöprovfisken. Antal N = 751 Gädda 0,3% Mört 30,8% Sik 4,1% Sutare 0,5% Abborre 64,3% Vikt Totalt 45378 g Abborre 39,5% Gädda 4,1% Mört 40,4% Sik 1,4% Sutare 14,6%

Figur 3. Fiskens procentuella antal och viktfördelning i Spexhultasjön 20070801-04.

(14)

4.4 Andel karpfiskar och piscivorer

Karpfiskarna sutare och mört utgjorde 55 % av totalvikten. Fiskätande abborrar (> 150 mm) utgjorde 16,7% av den totala biomassan Figur 4.

Övriga 45,0% Karpfisk 55,0% Picsivorer 16,7% Övriga 83,3%

Figur 4. Andel karpfiskar och piscivorer av den totala biomassan i Spexhultasjön 20070801-04.

(15)

4.5 Storleksfördelning

De flesta abborrarna var mellan 110-130 mm och mörtarna 200-210 mm (Figur 5). Sutarna var stora medan de flesta sikarna var små 100-140 mm. Gäddorna var 460 och 560 mm Figur 6.

Abborre. N = 483 0 20 40 60 80 100 120 140 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 240 260 280 300 320 340 360 380 400 Längd (mm) An ta l Mört. N = 231 0 20 40 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 240 260 280 300 320 340 360 380 400 längd (mm) An ta l

Figur 5. Storleksfördelning av abborre och mört i Spexhultasjön 20070801-04.

(16)

Gädda. N = 2 0 1 2 90 120 150 180 210 240 270 300 330 360 390 420 450 480 510 540 An ta l Sutare. N = 4 0 1 2 3 90 120 150 180 210 240 270 300 330 360 390 420 450 480 510 540 An ta l Sik. N = 35 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 90 120 150 180 210 240 270 300 330 360 390 420 450 480 510 540 längd (mm) An ta l

Figur 6. Storleksfördelningen av gädda, sutare och sikt i Spexhultasjön 2007 08 01-04.

(17)

4.6 Djupfördelning

Gädda och sutare fångades endast i 0–3 m. Övriga fiskarter fångades i alla djupzoner men sik nästan enbart i 3–6 m Figur 7.

Antal 0 - 3 m Abborre 18,9 Gädda 0,2 Mört 9,4 Sik 0,3 Sutare 0,3 3 - 6 m Sik 2,3 Abborre 21,3 Mört 9,8 Vikt Abborre 831,1 Gädda 154,7 Mört 710,3 Sik 9,8 Sutare 553,5 Mört 816,3 Sik 43,7 Abborre 662,1

Figur 7. Fångst per ansträngning på olika djup i Spexhultasjön 2007 08 01-04

(18)

16

5 Diskussion

5.1 Artsammansättning

Jag hittade 5 fiskarter; abborre, mört, gädda, sik och sutare. Enligt tidigare undersökningar har även andra fiskarter påträffats. Harren som planterades in 1972 verkar inte ha kunnat bibehålla någon stabil population i sjön. Det verkar enligt boende kring sjön att den dog ut ganska fort efter

inplanteringen. Jag fick heller ingen gös, siklöja, lake, stensimpa, mal eller ål som tidigare påträffats i sjön. Vissa arter underrepresenteras på grund av sitt levnadssätt eller kroppsstruktur i ett provfiske (Kinnerbäck 2001). Det betyder att det med stor sannolikhet finns fler fiskarter kvar i sjön än de jag hittade, även om vissa säkert dött ut.

Abborre och mört är de vanligaste fiskarna i Sverige och dominerade kraftigt. Jämfört med databasvärdena Tabell 3 fångade jag relativt få

gäddor, och genomsnittet för sjöar har tre gånger så många gäddor. Det finns alltså någon faktor i sjön som håller nere gäddpopulationen. Predatorn gädda har annars möjlighet att växa sig riktigt stor i Spexhultasjön då det finns gott om föda. Jämfört med andra svenska sjöar har Spexhultasjön få men stora mörtar Tabell 3. Att mört och abborre dominerar kan alltså bero på avsaknad av stora gäddor eller andra predatorer som stor abborre och gös.

Siken har lyckats bibehålla en population trots att den är ovanlig i den här typen av sjö. Den trivs i relativt stora och djupa sjöar med klart och syrerikt vatten. De sikar som fångades var häften så långa och hade en tredjedel av massan hos ”genomsnittssiken” Tabell 3. Spexhultasjön är medelstor, svagt humös och inte särskilt djup. Siktdjupet i sjön varierar mellan ett litet och ett måttligt siktdjup enligt Naturvårdsverkets (1999) terminologi. Sikens närvaro ökar den biologiska mångfalden i sjön, vilket är trevligt ur ett ekologiskt perspektiv. Sutare är en fisk som trivs i

mesotrofa sjöar. Den har sedan inplanteringen etablerat sig i sjön och har dessutom vuxit sig mycket stor. Antalsmässigt fångades häften av vad som är normalt i liknande sjöar, men de var både tyngre och längre än

(19)

Enligt Naturvårdsverkets jämförvärden Tabell 4 förväntades det finnas 4,45 arter i sjön.

Tabell 4. Bedömingsparametrar för Spexhultasjön (Naturvårdsverket 1999).

Index Beräknade värden Jämför värden Tillstånd Avvikelse klass

Antal fångade inhemska arter 5 4,45 3 1

Diversitetsindex Shannon-Wiener (vikt) 0,52 0,49 3 1

Antal per nät 31,3 15 3 2

Biomassa. Vikt (g) per nät 1890,8 1004.4 2 2

Andel cyprinider av total biomassan (%) 55 41,4 3

Andel piscivorer av tot biomassan (%) 16,7 36,5 2 3

Andel syretåliga arter av tot biomassan 14,6 2

Andel främmande arter 0 1

Förekomst av försurningståliga arter och stadier 0 1

Samlat index 2,6 2 2

Fiskresultat bedöms och indelas i olika klasser där klass 1 är närmast jämförvärdet. Den genomsnittliga situationen för Sveriges fisksamhällen speglas av klass 3. Värdena är medelvärden över sjöar med samma abiotiska egenskaper som den sjö man själv provfiskade i. Alltså är Spexhultasjön en ganska typisk mesotrof sjö enligt dessa parametrar.

Eftersom Spexhultasjön ligger endast 1 m över gränsvärdet för att räkna ut andra jämförvärden räknade jag även ut jämförvärdena om den legat under 300 m ö h. Då hade sjön fått avvikelseklass 2 i stället för klass 1 och sjön hade alltså skilt sig mer ifrån andra liknande sjöar. Exempelvis hade 7,17 fiskarter förväntas i en sådan sjö jämfört med 4,45 Tabell 5. Detta visar på att man måste se väldigt sunt på bedömningarna och använda dom och utvärdera resultatet utifrån rimliga bedömningar.

(20)

18

Tabell 5. Antal fiskarter vid olika höjd över havet.

Meter över havet 0 – 100 101- 300 >300

Antal fiskarter 9,2 7,17 4,45

Fångst per ansträngning kan beskrivas som fiskens relativa täthet och biomassa av arterna. Tillståndet är enligt Naturvårdsverket klass 2 vilket innebär att Spexhultasjön har stor biomassa Tabell 4. Det finns med andra ord mycket liv i sjön. Jag räknade enligt Naturvårdsverkets algoritmer ut hur stor biomassa jag hade fått vid olika höjder över havet Tabell 6.

Tabell 6. Vikt (g) per ansträngning. Olika höjder över havet kombinerat med olika maxdjup.

Meter över havet 0 -100 101 - 300 >300

Maxdjup

4 2341 1476,6 1171,2

5 2149,2 1355,6 1077,1

6 2004,3 1264,2 1004,4

7 1889,4 1191,7 946,8

Jag fick i genomsnitt 1890,8 g fisk per nät och jämförvärdet för liknande sjöar är 1004,4 g. Jag fick alltså 88,3 % mer än genomsnittet och kan enligt bedömningsgrunderna säga att sjön innehåller en stor biomassa av fisk. Hade sjön legat 2 meter lägre än vad den gör hade jag fått jämföra med 1264,2 g istället. Hade Spexhultasjön varit en genomsnittlig sjö hade man utifrån provfiskeresultatet kunnat säga att den hade ett maxdjup på 7 meter och låg mellan 0 – 100 meter över havet. Maxdjupet 6 meter befinner sig endast på en mycket liten yta av Spexhultasjön. Det är svårt att avgöra om man istället skulle beräknat på maxdjupet 5 meter, vilket representerar Spexhultasjön bättre. Dessa problem förtäljer inte metoden (Kinnerbäck 2001) eller Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999).

Var fiskarna befinner sig i sjön och på vilket djup är intressant utifrån ett sportfiskepersspektiv då man gärna vill veta var man ska fiska i en sjö. Jämförsvärden från Naturvårdsverket saknas, varför man får analysera resultatet utifrån de sjödata man har (Hedberg & Haag, 2006). I

Spexhultasjön fanns sutarna i de grunda partierna vid vassområden. Enligt Muus & Dahlström (2006) är sutaren en mycket syretålig bottenfisk som ofta lever i sjöar med hög vegetation och mjuk botten. Det är sällsynt att

(21)

19

sutarna blir över 50 cm, varför mina sutare är gamla. Eftersom termoklin saknades är det full cirkulation och det är syresatt vatten i hela sjön. Abborrar och mört fångades i alla djupzoner. Sik fångades mest i djupare delar av sjön medan alla gäddor togs på grunt vatten. Det verkar som om gäddan inte predeterar särskilt mycket på sik utan hellre lurar i vassen på de mindre mörtarna och abborrarna.

5.2 Längdfördelning

En arts storleksfördelning kan ge en uppfattning om ifall fiskfaunan domineras av stora eller små individer. Om detta kombineras med en åldersbestämning på fiskarna får man en uppfattning om fiskpopulationen och konditionen. I Spexhultasjön fanns mycket abborrar och stora mörtar. Då Spexhultasjön har många stora planktonglupska mörtar är konkurrensen om plankton hård för de små abborrarna. Dessa övergår troligen för tidigt än vad som är optimalt till det bottenätande stadiet vilket medför att inomartskonkurrensen är hög för de stora och små abborrarna (Brönmark 1998). Detta kan betyda att få abborrar når det fiskätande stadiet

överhuvudtaget. Abborren når det bentosätande stadiet vid ca 10 cm. Jag tror att abborrarnas bentosätande stadium är förlängt i Spexhultasjön eftersom inomartskonkurrensen här är hög och detta medför en minskad tillväxt. Även sutarna är konkurrenter till de bentosätande abborrarna. Majoriteten av abborren var 10-16 cm vilket är intervallet för bentosätare. Att antalet abborrar dominerar kan betyda att sjön har en stark

undervattensvegetation som gynnar abborrar framför mört. Abborryngel söker skydd nere i vegetationen om en predator närmar sig. Det man kan utläsa ur resultatet är att mörtarna och sutarna båda hade stora individer, men var är dom små? Det kanske kan vara så att det finns en

reproduktionsstörning. Mörten är en indikator vad det gäller surhet.

Spexhultasjön är inte sur. Förmodligen har klimatet eller predation på ägg och yngel satt sina spår.

5.3 Fisksamhället

Det finns två slags huvudindelningar inom fisksamhällen. Antingen domineras sjön av rovfisk som abborre och gädda, eller så domineras den

(22)

20

av mörtfisk som mört, sutare och braxen (Abramis brama Linnaeus 1758). Spexultasjöns situation är svår att bedömma då sjön domineras av abborre och andel fiskätande fisk är relativt låg. Sjön är dominerad av planktonätare och klassas då enligt Naturvårdsverket som mörtfiskreglerad (1999).

Antalet abborrar är högre än mörtar, så jag tycker ett lämpligare uttryck vore planktonätande fiskreglerad då abborren inte är en mörtfisk. En näringsrik sjö betyder rikligt med mört. Normalt ligger värdet för en mesotrof sjö runt ca 50 %. Provfisket gav 55 % andel cyprinider vilket betyder att sjön är just mesotrof.

En hög andel sutare och ruda (Carassius carassius Linnaeus 1758) kan betyda att sjön påverkas hårt av näringsämnen. Detta kan i sin tur betyda långa perioder med syrebrist. I Spexhultasjön fanns sutare men andelen var inte särskilt hög. Det finns inga jämförvärden att tillgå inom denna kategori. Sjöns försurningspåverkan bedöms enligt klasser med kriterier av försurningsgrader. Sjön är klass 1 vilket betyder att den inte är försurad. Sjön har aldrig varit kalkad, vilket hade varit lämpligt att göra om den tidigare varit sur.

Det samlade indexet är medelvärdet av de ingående tillståndsklasserna Tabell 4. Spexhultasjön har ett lågt samlat index. Tillståndsklass 1 hade betytt en mycket stor fiskfauna i sjön med hög diversitet. Det hade funnits rikligt med picsivorer. Tillståndsklass 5 hade betytt ett art- och fiskfattigt fisksamhälle. Klass 2, 3, 4 betyder då en successiv ökning mellan klass 1 och 5. Spexhultasjön kan enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) beskrivas som en sjö med stor fiskfauna och hög diversitet. Sjön har dock ingen hög andel fiskätande fisk. Det samlade indexet 2,6 betyder att tillståndet är något över medelvärdet för svenska sjöar.

5.4 Slutord och åtgärdsförslag

Jag hade inte förväntat mig att Spexhultasjön skulle innehålla så få gäddor och fiskätande abborrar. Inplantering av gädda har skett många gånger i sjön. En utredning om gäddans status i sjön borde genomföras av

länsstyrelsen och Spexhultasjöns fiskevårdsförening. Det finns mest

bytesfisk i sjön och det råder stor konkurrens mellan dessa. Det råder även stor inomartskonkurrens. En predator som gädda eller gös skulle indirekt kunna minska båda konkurrensen mellan abborre och mört i fråga om

(23)

21

plankton samt inomartskonkurrensen bland de benthosätande abborrarna. Detta skulle i sin tur kunna betyda fler fiskätande abborrar i sjön. Att mörten inte reproducerar sig är också ett frågetecken som borde rätas ut av länsstyrelsen och Spexhultasjöns fiskevårdsförening.

Det borde stå i provfiskemetodens beskrivning att man skall väga alla fiskätande abborrar så man slipper att räkna fram denna massa senare. Jag tycker Anders Kinnerbäck borde göra detta tillägg.

Naturvårdsverkets algoritmer för beräknande av jämförvärden är inte optimala. Dessa borde revideras på något sätt.

(24)

22 6 Tack

Jag vill tacka följande personer, utan er hade inte detta arbete varit möjligt. Handledare Anders Göthberg.

Provfiskarna: Morgan Johansson, Emilie Nilsson och Malin von Schéele. Kristoffer Petri för utlåning av GPS.

Spexhultasjöns fiskevårdsförening för fisketillståndet. Åke Nilsson, Räfsnäs.

Anton Halldén och Maria Carlsson vid länsstyrelsen i Jönköping Sigvard Zachrisson vid Nässjö kommun.

(25)

23 7 Referenser

Andersson G (1981) Fiskars inverkan på sjöfågel och fågelsjöar. Limnologiska inst. Lund. Anser 1981: 21-34.

Appelberg M & Bergquist B (1994) Undersökningstyper för provfiske i sötvatten. PM 5 1994, Drottningholm.

Brönmark C & Hansson LA (1998) The Biology of Lakes and Ponds. Oxford University Press, New York.

Degerman E, Nyberg P, Näslund I & Jonasson D (1998) Ekologisk fiskevård, Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund.

Frislid R (1981) Samspel i naturen. Esselte Studium AB, Berlings Arlöv. Gerking SD (1978) Ecology of Freshwater Fish Production. Blackwell Scientific Publications, Oxford.

Hedberg G och Haag T (2006) Nätprovfiske 2006. Länsstyrelsen, Jönköping. Meddelande nr 2007:11.

Hjort I (2002) Ekologi - för miljöns skull. Liber AB, Stockholm.

Kalff J (2002) Limnology: Inland water ecosystems. Prentice-Hall inc, Upper Saddle River, NJ 07458.

Kinnerbäck A (2001) Standardiserad metodik för provfiske i sjöar. Fiskeriverket, Göteborg.

Kurkilahti M (1999) Nordic multimesh gillnet – Robust gear för sampling fish populations. Doktorsavhandling, Åbo universitet, Finland.

Muus BJ & Dahlström P (1981) Sötvattenfisk och fiske. P.A. Norstedt & Söner förlag, Stockholm.

(26)

24

Naturvårdsverket (1999) Bedömningsgrunder för miljökvalitet: Sjöar och vattendrag. Almqvist & Wiksell, Uppsala. Rapport 4913.

Nyberg P & Degerman E (1988) Standardiserat provfiske med översiktsnät. Information från sötvattenslaboratoriet, Drottningholm 1988 (7).

Internet Länsstyrelsen 2007-08-27 http://www.f.lst.se/f/amnen/Kulturmiljo/Fornminnen/torsa_stenar.htm http://www2.f.lst.se/hoglvtn/infomtrl/NVB_sjoar_eman.pdf Nässjö Kommun 2007-08-26 www.nav.se/content/download/530/2251/file/VA_Spexhult.pdf

(27)

25 Appendix

Tabell 6. Nätens placering och fångst.

Bottennät Nr 1 Nr 2 Nr 3 Nr 4

GPS N: 57° 37.730' 37.728' 37.530' 37.576' 37.530' 37.575' 37.471' 37.504' GPS E: 014° 40.582' 40.508' 40.630' 40.573' 40.414' 40.449' 40.431' 40.401'

Djup (m) 1,7 1,3 3,1 3 2,7 2,9 2,6 2,6

Fiskart Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g)

Abborre 20 378 20 433 24 503 33 1051 Mört 18 1348 19 1943 20 832 14 1005 Sik 0 0 4 72 0 0 1 64 Sutare 1 1250 0 0 0 0 0 0 Gädda 0 0 0 0 0 0 1 665 Bottennät Nr 5 Nr 6 Nr 7 Nr 8 GPS N: 57° 37.473' 37.514' 37.449' 37.483' 37.371' 37.327' 37.084' 37.126' GPS E: 014° 40.570' 40.604' 40.701' 40.669' 40.866' 40.906' 40.380' 40.326' Djup (m) 3,1 3,1 3 3,1 1,8 1 3,2 3,5

Fiskart Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g)

Abborre 12 271 20 491 10 572 24 666 Mört 15 1217 7 625 8 616 5 262 Sik 3 55 4 70 0 0 0 0 Sutare 0 0 0 0 1 1176 0 0 Gädda 0 0 0 0 0 0 0 0 Bottennät Nr 9 Nr 10 Nr 11 Nr 12 GPS N: 57° 37.072' 37.118' 36.950' 36.989 36.947' 36.990' 36.795' 36.823' GPS E: 014° 40.837' 40.830' 40.398' 40.383' 40.595' 40.597' 39.745' 39.675' Djup (m) 2,5 1,6 2,3 2,6 5 4,1 2,4 1,4

Fiskart Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g)

Abborre 30 889 16 2084 9 277 11 697 Mört 6 658 16 1071 11 865 8 590 Sik 1 19 2 35 2 35 0 0 Sutare 0 0 0 0 0 0 1 2206 Gädda 0 0 0 0 0 0 0 0 Bottennät Nr 13 Nr 14 Nr 15 Nr 16 GPS N: 57° 36.652' 36.684' 36.717' 36.679' 36.544' 36.567' 36.495' 36.532' GPS E: 014° 39.854' 39.816' 40.456' 40.483' 40.076' 40.014' 40.269' 40.239' Djup (m) 2,9 2,2 4,5 4,3 2,4 2,1 5 3,1

Fiskart Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g)

Abborre 10 216 12 328 17 566 26 742

Mört 3 317 7 670 2 64 11 1038

Sik 0 0 1 20 0 0 2 36

(28)

26 Gädda 0 0 0 0 0 0 0 0 Bottennät Nr 17 Nr 18 Nr 19 Nr 20 GPS N: 57° 36.414' 36.444' 36.395' 36.426' 36.188' 36.221' 36.301' 36.330' GPS E: 014° 40.275' 40.241' 40.383' 40.348' 40.315' 40.246' 40.552' 40.525' Djup (m) 4,4 5,1 4,6 5,3 4,5 4,1 5,7 5,7

Fiskart Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g)

Abborre 34 1685 18 433 22 605 38 1186 Mört 5 248 6 398 10 991 16 1146 Sik 3 37 6 72 1 110 0 0 Sutare 0 0 0 0 0 0 0 0 Gädda 0 0 0 0 0 0 0 0 Bottennät Nr 21 Nr 22 Nr 23 Nr 24 GPS N: 57° 36.070' 36.089' 35.945' 35.933' 35.912' 35.973' 35.704' 35.695' GPS E: 014° 40.401' 40.377' 40.463' 40.414' 40.932' 40.960' 40.779' 40.702' Djup (m) 2,2 2,8 2 1,6 5 4,1 2,3 2,9

Fiskart Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g) Antal Vikt (g)

Abborre 28 1739 9 394 22 828 19 885

Mört 7 623 6 591 5 392 5 809

Sik 0 0 0 0 1 17 0 0

Sutare 0 0 1 2010 0 0 0 0

(29)

Figur 8. Djupkarta och nätens placering. Felaktig skala då bilden kommer förminskas vid tryck.

References

Related documents

Först ut till fruktdiskarna är Royal Gala, en av de 13 sorterna i Sydtyrolen som sedan 2005 bär den skyddade geografiska beteckningen Südtiroler Apfel SGB.. I slutet av augusti

Hur lönenivån utvecklas har en avgörande betydelse för den totala ekonomiska tillväxten och beror långsiktigt till största delen på hur produktiviteten i näringslivet

Dra raka streck i cirkeln från det ena entalet till det andra, till det

[r]

[r]

[r]

När båda lagen är klara och har lagt ut sina 10 marker på spelplanen får det första laget slå båda tärningarna.. Laget räknar ut produkten av de två tärningarnas värden, ex

I och med att marknads- mekanismen – när den fungerar väl – verkar genom att styra över resur- ser från elever vid svagpresterande skolor till elever vid andra skolor, är det