• No results found

”Vad vi säger, vad vi gör, det speglar ju sig på barnen”: En kvalitativ studie om fyra förskollärares beskrivningar av att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "”Vad vi säger, vad vi gör, det speglar ju sig på barnen”: En kvalitativ studie om fyra förskollärares beskrivningar av att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken"

Copied!
43
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Självständigt arbete i

förskollärarutbildningen

”Vad vi säger, vad vi gör, det

speglar ju sig på barnen”

En kvalitativ studie om fyra förskollärares

beskrivningar av att inkludera ett

jämställdhetsperspektiv i den fria leken

Författare: Tilda Averin Handledare: Zara Bersbo Examinator: Kristina Holmberg Termin: Ht 2020

(2)

Abstrakt

Svensk titel: ”Vad vi säger, vad vi gör, det speglar ju sig på barnen”

- En kvalitativ studie om fyra förskollärares beskrivningar av att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken

Engelsk titel: ”What we say, what we do, it reflects on the children”

- A qualitative study of four preschool teachers’ descripitons of including an equality perspective in children’s free play

Syftet med studien är att utifrån en didaktisk teori jämföra hur fyra förskollärare beskriver att de tillämpar förskolans värdegrund i den fria leken, med särskilt fokus på jämställdhet. Till syftet har följande två frågeställningar konkretiserats; Hur beskriver förskollärare att de inkluderar ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken? och Vilka utmaningar lyfter förskollärare gällande att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken?. Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.

I studiens resultat framkommer det att förskollärarna beskriver inkludering av ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken på varierande sätt. Både vad gäller att inkludera det vid strukturering av den fysiska miljön likväl som genom sin egen delaktighet i den fria leken. Några av de strategier som lyfts fram är att använda genusneutralt material och att göra materiella tillägg i genusstereotypa lekar. Med det sistnämda menas bland annat att introducera barnen för nya leksaker, vilka de spontant inte väljer att använda själva, för att bidra till variationer i deras lekar. Ytterligare metoder som anges är att som förskollärare agera omvänt gentemot stereotypa föreställningar om könen samt att verbalt tydliggöra att alla leksaker är för både pojkar och flickor. En metod som samtliga förskollärare lyfter är att de diskuterar med barnen när de uttrycker stereotypa genusföreställningar, som exempelvis att rosa är en tjejfärg. Vad gäller hur stor plats barnens egna intresse ska få respektive hur stor påverkan förskollärarna ska ha på den fria leken gav förskollärarna olika svar. De har olika syn på hur barnens möjligheter till att leka på jämställda villkor påverkas av att barnens intressen får vara styrande i den fria leken. Några av förskollärarna upplever det som en utmaning att finna en balans mellan barnens inflytande och sin påverkan vad gäller att inkludera ett jämställdhetsperspektiv. Andra ser utmaningar gällande att leva upp till sina valda jämställdhets-strategier. Angående det lyfts exempelvis svårigheten i att säkerställa att man inte omedvetet förmedlar genusstereotypa föreställningar till barnen. Ytterligare lyfter förskollärarna att organisatoriska villkor, som till exempel tidsbrist, utgör utmaningar för att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken.

Nyckelord

Värdegrund, Jämställdhet, Jämställdhetsperspektiv, Genus, Fri lek, Förskollärare, Didaktik

Tack!

Jag vill rikta ett stort tack till de förskollärare som har deltagit i studien. Även till min handledare Zara Bersbo samt kurskamrater som bidragit med värdefulla synpunkter under arbetets gång.

(3)

Innehåll

1 Inledning ___________________________________________________________ 1 2 Syfte & frågeställningar _______________________________________________ 2 3 Tidigare forskning ___________________________________________________ 3

3.1 Jämställdhetsperspektiv i förskolans verksamhet _________________________ 3 3.2 Fri lek i förskola __________________________________________________ 5 3.3 Jämställdhetsperspektiv i den fria leken ________________________________ 6 3.4 Sammanfattning ___________________________________________________ 8

4 Teoretiskt ramverk ___________________________________________________ 9

4.1 Begreppsdefinitioner _______________________________________________ 9 4.1.1 Värdegrund och jämställdhetsperspektiv ____________________________ 9 4.1.2 Kön och genus ________________________________________________ 9 4.1.3 Den fria leken ________________________________________________ 10 4.2 Att inkludera ett jämställdhetsperspektiv - en fråga om didaktik ____________ 11 4.2.1 Vad? och Hur? _______________________________________________ 11

5 Metod _____________________________________________________________ 13 5.1 Kvalitativ ansats _________________________________________________ 13 5.2 Datainsamling ___________________________________________________ 13 5.3 Urval __________________________________________________________ 14 5.3.1 Bortfall _____________________________________________________ 15 5.4 Genomförande __________________________________________________ 15 5.5 Bearbetning av data _______________________________________________ 16 5.6 Etiska aspekter ___________________________________________________ 16

6 Resultat och analys __________________________________________________ 18

6.1 Förskollärares jämställdhetsperspektiv i den fria leken ___________________ 18 6.1.1 "Miljön och materialet är ju liksom den tredje pedagogen" - Att inkludera ett jämställdhetsperspektiv vid val av innehåll till den fria leken _______________ 18 6.1.2 Resultatanalys 1 ______________________________________________ 20 6.1.3 Att "finnas där för att stötta och utmana och lära" - Metoder för att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken ______________________________ 21 6.1.4 Resultatanalys 2 ______________________________________________ 23 6.2 Utmaningar gällande att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken _ 25

6.2.1 Utmaningar gällande att inkludera ett jämställdhetsperspektiv vid val av innehåll till den fria leken ___________________________________________ 25 6.2.2 Utmaningar gällande metoder för att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken _____________________________________________________ 26 6.2.3 Resultatanalys 3 ______________________________________________ 27

7 Diskussion _________________________________________________________ 29

7.1 Resultatdiskussion ________________________________________________ 29 7.2 Metoddiskussion _________________________________________________ 31 7.3 Förslag på vidare forskning _________________________________________ 32

(4)

Bilagor _______________________________________________________________ I

Bilaga A - Missiv _____________________________________________________ I Bilaga B - Intervjuguide _______________________________________________ II

(5)

1 Inledning

“Alla lekar är övningar i vuxenlivet, och de egenskaper man får öva på är de som utvecklas” (Hulth 2016 se Hallonsten 2016). Maria Hulth, jämställdhetsexpert på utbildningsföretaget Jämställt, förklarar att jämställdhetsarbete med barn handlar om att skapa möjligheter för dem att göra fria val i livet. Val som inte begränsas av deras könstillhörighet. Det handlar om att som vuxen stödja barnen i att utvidga sina tankar angående vilka riktningar de kan välja att ta i sina liv. Hon menar att sådana tankar grundas redan i vilka sorters lekar man engagerar sig i och upplever förväntningar på sig att delta i som barn (Hallonsten 2016). Förskolan är en plats för barn att utvecklas och lära genom leken. I verksamheten har förskollärare ett ansvar att skapa möjligheter för olika sorters läranden, bland annat vad gäller grundläggande värden. En del av de grundläggande värdena innefattar att främja jämställdhet mellan könen (Skolverket 2018). Därför har förskollärare en viktig roll att vägleda barn i leken för att bidra till nyanserade sätt för dem att se på sin tillvaro och sina möjligheter.

I en kvalitetsgranskning av Skolinspektionen (2017) undersöktes hur 36 olika förskolor förhåller sig till jämställdhetsarbetet i förskolan. Det framkommer att flera av de deltagande förskolorna visar på brister vad gäller detta, där ett område som utmärker sig särskilt i verksamheterna är den fria leken. I den fria leken visar det sig vara ovanligt att personalen uppmuntrar barnen till att pröva nya miljöer och material då de finner en svårighet i att göra detta utan att inskränka på barnens inflytande. Enligt Skolverket är det viktigt att förskolepersonal guidar barn till utforskande av varierande material och aktiviteter för att vidga barnens möjligheter i leken. Det anses viktigt för att barnens perspektiv på sina möjligheter ska bli mer jämställda (Ibid.).

Det finns en komplexitet rörande den fria leken i förskolan. En oklarhet om hur fri den fria leken ska vara. I Skolinspektionens (2017) kvalitetsgranskning uttrycks det en rädsla från förskolepersonals sida att leken ska bli för styrd när de blandar sig i den. Samtidigt visar forskning att passiva förskollärare kan bidra till en genusstereotyp lek. Alltså en lek där barnens val påverkas av deras föreställningar av vad som är manligt och kvinnligt (Hjelmér 2020). Även Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) skriver om vikten av närvarande vuxna i den fria leken ur ett jämställdhetsperspektiv. De förklarar att barn ofta leker utifrån upprepande mönster varpå stereotypa könsmönster, samt andra värderingar som barnen besitter, reproduceras hos och mellan barnen om ingen närvarande vuxen finns. (Ibid.).

Sedan Skolinspektionens (2017) granskning publicerades har en ny version av Läroplanen för förskolan (Skolverket 2018) utkommit. Med den nya versionen förändrades de jämställdhetsmål förskollärare ska arbeta mot. Tidigare har arbetet inneburit att aktivt motverka traditionella könsmönster och könsroller (Skolverket 2016). I den nya versionen står istället att förskollärare ska “aktivt inkludera ett jämställdhetsperspektiv så att alla barn får likvärdiga möjligheter till utvidgade perspektiv och val oavsett könstillhörighet” (Skolverket 2018, s 12). Med dessa förändringar blir det av vikt att på nytt undersöka hur förskollärare förhåller sig till jämställdhetsarbetet i förskolan. Utifrån ovan lyfta problematik gällande specifikt den fria leken så ligger intresset för studien i att ta reda på hur förskollärare nu tillämpar läroplanens uppdrag i den delen av verksamheten. Hur går de tillväga för att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken? Vilka utmaningar upplever de angående detta?

(6)

2 Syfte och frågeställningar

Syftet är att utifrån en didaktisk teori jämföra hur fyra förskollärare beskriver att de tillämpar förskolans värdegrund i den fria leken, med särskilt fokus på jämställdhet.

Till syftet har två frågeställningar konkretiserats, vilka presenteras nedan.

1. Hur beskriver förskollärare att de inkluderar ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken?

2. Vilka utmaningar lyfter förskollärare gällande att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken?

Den metod som kommer att användas för att få svar på syfte och frågeställningar är semistrukturerade intervjuer.

(7)

3 Tidigare forskning

Tidigare forskning angående jämställdhet och fri lek i förskola presenteras nedan under tre kategorier. Kategorierna är Jämställdhetsperspektiv i förskolans verksamhet, Fri lek i förskola och Jämställdhetsperspektiv i den fria leken. Därefter sammanställs tidigare forskning i en sammanfattning av samtliga tre kategorier. Slutligen presenteras kort vad studien syftar till att bidra med till forskningsfältet.

3.1 Jämställdhetsperspektiv i förskolans verksamhet

I en studie av Heikkilä (2020) undersöktes hur jämställdhetsarbete utformas på förskolor i de nordiska länderna. Studien bygger på intervjuer med förskolepersonal, observationer, förskole-dokument och bilder från olika nordiska förskolor. I resultatet delas de deltagande förskolorna upp i tre steg utifrån hur välutvecklat deras jämställdhetsarbete är; det privata-, det interna- och det externa steget. I det privata steget är jämställdhetsarbetet svagt på förskolorna. Den enskilde personalen som intresserar sig för jämställdhetsarbete utför det sporadiskt och oreflekterat gentemot kollegor och styrdokument. I det interna steget är jämställdhetsarbetet något mer utvecklat på förskolorna. Det förekommer att arbetslagen får input från ledningen gällande hur jämställdhetsarbete kan utformas i verksamheten. Det tydliggörs däremot inte vilka som ansvarar för jämställdhetsarbetet på förskolorna varpå det ofta blir frivilligt för de som är intresserade. Enskilda aktiviteter för att främja jämställdhet utförs ibland, men diskuteras och vidareutvecklas oftast inte. I det externa steget är jämställdhetsarbetet däremot väl utvecklat på förskolorna. Det ses som en pågående och föränderlig process som ska utföras av alla i arbetslaget. Personalen arbetar aktivt för att inkludera ett jämställdhetsperspektiv vid val av material och aktiviteter. För att utveckla jämställdhetsarbetet hålls även kontinuerliga träffar med utomstående förskolor, ledningen och andra personer som kan bidra med viktiga förståelser för hur arbetet bör ta form (Ibid.). I min studie ligger intresset i att undersöka hur förskollärare medvetet inkluderar ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken, vilket framförallt tolkas innefatta det externa steget. Det finns dock ingen garanti att alla förskollärare arbetar aktivt utifrån styrdokumentens jämställdhetsmål i specifikt den fria leken. Heikkiläs (2020) studie visar att personalen på några av de deltagande förskolorna inte arbetar medvetet med att skapa förutsättningar för jämställdhet ens i verksamheten i stort. Av denna anledning anses forskningen vara relevant att lyfta fram och senare jämföra med den aktuella studiens resultat.

Edström (2014) utförde en studie där tre förskolors jämställdhetsarbete granskades. De aktuella förskolorna var utvalda för att de under en tid hade lagt extra fokus på genuspedagogik. Studiens empiri införskaffades genom intervjuer med förskolepedagoger samt analyser av förskole-dokument kopplade till ämnet. I sina beskrivna processer framställer sig förskolepedagogerna som ansvariga för de genusmönster som existerar på förskolorna och som ansvariga för att förändra dem. Pedagogerna ses som förmedlare och barnen som passiva mottagare. För att eliminera traditionella genusmönster menar pedagogerna i Edströms (2014) studie att de bör se och bemöta barnen som individer och inte se flickor och pojkar som definierade grupper. De motsäger dock sig själva genom att kontinuerligt prata om flickor och pojkar som just skilda grupper. I studien framkommer två metoder som dominerar i jämställdhetsarbetet; den kompensatoriska och den genus-neutraliserande. Enligt båda metoderna antas det att flickor och pojkar, som skilda grupper, har formats olika utifrån rådande genusföreställningar. Sådana föreställningar är exempelvis att pojkar stereotypiskt antas vara modiga medan tjejer antas vara hjälpsamma, att rosa är en

(8)

tjejfärg eller att pojkar vanligtvis tar störst plats i barngruppen. Den kompensatoriska metoden går ut på att ändra oönskade stereotypa beteenden för flickor respektive pojkar och därmed jämna ut olikheterna. Detta genom att bland annat introducera flickor för traditionellt pojkiga aktiviteter och bemöta pojkar med ord som traditionellt förknippas med tjejer. Den genus-neutraliserande metoden går istället ut på att jämna ut olikheterna genom att exempelvis medvetet bemöta flickor och pojkar lika och avlägsna lekmaterial som inte uppfattas som könsneutrala. Författaren förklarar att båda metoderna framförallt utgår ifrån pedagogernas antaganden om genus snarare än barnens individuella personligheter och intressen (Ibid.).

Några konkreta strategier för att främja jämställdhet i förskolans verksamhet i stort lyfts i Frödéns (2019) etnografiska fältstudie, vilken utfördes på en svensk Waldorfförskola. En skillnad från de två tidigare nämnda studierna är att Frödéns forskning specifikt utgår ifrån hur arbetet ser ut i en verksamhet som, enligt författaren, tydligt upplevs som genusneutral. I studien undersöktes vilken påverkan rum, material och förskollärares förhållningssätt har på ett försvagande av genus. Datainsamling skedde genom deltagande observationer, olika former av intervjuer, fotografier samt ljudinspelningar från vardagssituationer på Waldorfförskolan. Resultatet är uppdelat i tre framträdande kategorier; Förskolans fysiska miljö, Upprepade undervisningsstrukturer samt Förskollärares konsekventa handlingar i den vardagliga verksamheten. Kopplat till den förstnämnda kategorin så framkommer förändring av miljön som betydande för ett försvagat genus. Genom att ändra om miljön i förskolans rum mellan olika situationer under dagen så undviks förbestämda platser vilka kan tillskrivas något av könen. Det blir inte så att killar respektive tjejer alltid leker på ett specifikt ställe med det specifika materialet som finns där, utan platserna omförhandlas i samband med att de ständigt omkonstrueras. Ytterligare ses valet av material som en påverkansfaktor. Materialet som finns på förskolan är uttänkt för att vara könsneutralt och variationsrikt. Bland annat har dockorna och utklädningskläderna inga kopplingar till något specifikt kön eller stereotypa genusföreställningar och många lekfigurer är skapade av personalen varpå de varierar i utseende. Personalen arbetar även medvetet med att göra figurer och leksaker intresseväckande för alla barn oberoende av kön. Förskolan undviker lekmaterial som är direkt förknippat med populärkulturen för att bredda barnens möjligheter att sätta leksakerna i varierande kontexter. När barnen får använda sin egen fantasi framgår det i studien att de sällan förknippar tjejer respektive killar till olika roller utan möjligheterna är lika för båda könen (Ibid.).

I de övriga två kategorierna framhålls bland annat att förskollärarna håller i regelbundna estetiska aktiviteter av olika slag varje vecka. Aktiviteterna är alla barn delaktiga i uppdelat på olika tillfällen. Att en förskollärare håller i aktiviteterna och visar att de är för både killar och tjejer menar Frödén (2019) bidrar till ett försvagande av genus. Att många personer av båda könen utför aktiviteterna anses också bidra till att de blir genusneutrala. Vidare ses det som givande att företeelser som stereotypt har förknippats som tjejigt eller killigt inte påpekas på förskolan. Varken förskollärarna eller barnen säger någonting när ett barn går utanför någon av samhällets stereotypa genusnormer. Detta sätts i motsats till att exempelvis ge en positiv reaktion på gränsöverskridande gentemot de stereotypa normerna. Att påpeka ett gränsöverskridande som positivt kan ge motsatt effekt då det i själva verket bidrar till att befästa stereotypa genusmönster förklarar Frödén (2019). Fortsatt beskriver hon att förskollärarna arbetar mot stereotypa genusmönster genom att aktivt reflektera över sitt bemötande gentemot barnen. De är noga med att inte tilltala barnen som pojkar eller flickor utan istället använda begreppet

(9)

3.2 Fri lek i förskola

Min studie ämnar att ta reda på hur förskollärare inkluderar ett jämställdhetsperspektiv i barns fria lek. Den fria leken kan ses som komplex då det inte finns något ensidigt svar angående vad ordet fri innebär och i så fall hur fri leken ska vara. Tidigare forskning visar på skillnader gällande förskollärares inblandning i den fria leken. I en studie av Aras (2015) undersöktes fyra förskolepersonals uppfattningar om och deltagande i barnens fria lek i turkiska förskolor. Förskolepersonalen arbetade med barn i ålderarna fem till sex år. Studien utfördes genom observationer som följdes upp av intervjuer med den deltagande personalen. Resultatet skildrar att förskolepersonalen deltar i låg grad i barnens fria lek. Istället för att delta så använder de ofta tiden till att utföra annat administrerande arbete och att observera barnen. När det uppstår konflikter går förskolepersonalen in och assisterar, i övrigt så menar de att de inte vill störa barnen i deras lek utan tillåtelse. När de deltar så sker det oftast till följd av att barnen ber dem att vara med i leken. När barnen inte ber om personalens deltagande eller åsikter så leker barnen fritt från vuxnas involvering. Detta för att personalen ser det som viktigt att låta barnen leka i fred utan att vuxna stör (Ibid.).

Samtidigt finns det studier som visar på positiva aspekter med förskollärares deltagande i barns fria lek. Att som förskollärare interagera undervisning i barns lek och samtidigt främja barnens möjligheter till inflytande i leken har legat för intresse i en studie av Lagerlöf, Wallerstedt & Kultti (2019). Studien är en del av ett forskningsprojekt gällande didaktik och lek i förskolan. I denna del av forskningsprojektet undersöktes en videoinspelad leksituation mellan en förskollärare och fyra barn i åldrarna tre till fem år. Leken var inte planerad i förväg utan tog sig form genom samspel mellan barnen och förskolläraren. Videosekvensen är specifikt utvald då den synliggör situationer där förskolläraren agerar stödjande gentemot barnens intressen i leken. Syftet med studien är nämligen att undersöka vad som karaktäriserar leksituationer mellan barn och förskollärare där barnens handlingsutrymme främjas. Ytterligare syftar studien till att ta reda på vilka sätt förskollärarna stödjer barnen i sådana samspelssituationer. Resultatet visar att förskolläraren i studien tar vara på barnens initiativ i leken samt uppmuntrar dem till att ta initiativ. Hon ställer frågor till barnen varpå deras svar påverkar lekens fortsatta riktning. Hon stödjer barnen genom att fånga upp deras idéer och interagera dem i en gemensam riktning för alla deltagande. Förskolläraren bidrar även med egna förslag för att utvidga leken samt göra den mer tillgänglig för de barn som spontant inte tar lika mycket initiativ som andra. Undervisning sker genom att förskolläraren bidrar med sin kunskap av olika fenomen som behandlas, bland annat om hur man bör agera i en olyckssituation. Genom att skildra verkligheten bidrar hon till hur leken utspelar sig. Det förskolläraren i studien gör för att sammanväva ett målstyrt lärande och barns inflytande i leken är alltså att uppmuntra till initiativtagande samt göra barnens idéer legitima och intressanta och samtidigt komma med egna förslag som kan utvidga leken ytterligare. Förskollärarens agerande i studien visar på möjligheterna att införa undervisning i leken utan att avlägsna barnens inflytande i den (Ibid.).

För den aktuella studien blir det av vikt att lyfta fram den skiljaktighet som finns i tidigare forskning inom fri lek i förskola eftersom att förskollärarnas perspektiv på sin roll i den fria leken kan ha betydelse för hur de inkluderar ett jämställdhetsperspektiv i den.

(10)

3.3 Jämställdhetsperspektiv i den fria leken

Hur olika genusmönster konstrueras i barns fria lek, samt vilket inflytande barn har i den fria leken, är fokus i en studie av Hjelmér (2020). Studien omfattar sex olika förskolor och utfördes genom gruppintervjuer, både grupper om barn (4-6 år) samt lärare. Ytterligare utfördes deltagande-observationer, till vilka fördes anteckningar som har legat till grund för intervjuerna samt för analys och resultat. I studiens resultat framkommer det att lärarna på tre utav förskolorna deltar i låg grad i den fria leken. Barnen väljer självmant vad de vill leka och förskollärarna intar framförallt en observerande roll. På dessa förskolor framstår en tydlig uppdelning mellan pojkar och flickor i material- och aktivitetsval. Valen påverkas till viss del av barnens föreställningar om vilka egenskaper som är manliga och kvinnliga. Det kvinnliga tenderar att hamna inom omsorgs-spektrat medans manlighet förknippas med mer livliga aktiviteter och tekniska färdigheter. På de övriga tre förskolorna är lärarna oftare aktiva i barnens fria lek. En av förskolorna arrangerar även grupper där könen blandas. I grupperna introducerar lärarna varierande aktiviteter och material för att ge barnen möjligheter att känna sig trygga i fler situationer och därmed bredda deras möjligheter till varierande lekar och aktiviteter. På dessa förskolor uttyds ingen stark genusbaserad uppdelning av material och aktiviteter i den fria leken (Ibid.). Detta ger mer kraft åt Lagerlöf, Wallerstedt och Kulttis (2019) studies resultat, där lek med närvarande vuxna anses bidra till goda lärmöjligheter för barnen. I Hjelmérs (2020) studie är det lärmöjligheter som främjar jämställdhet. Lärarna på en av förskolorna agerar utifrån ett jämställdhetsmedvetet förhållningssätt när de går in i den fria leken och presenterar nya lekar och material för barnen. Genom det ges barnen möjligheter att lära sig nya sätt att leka på. Om de känner sig bekväma i en stor variation av lekar menar lärarna i studien att barnens förutsättningar att ta val bortom det genusstererotypa ökar.

Med data i form av intervjuer från en fallstudie har Børve och Børve (2017) undersökt förskolepersonals tankar om förskolans miljö och material, samt vilken påverkan det har på barns lekar ur ett genusperspektiv. Datan är insamlad på en norsk förskola. Den intervjuade personalen förklarar att förskolans rum är uppdelade i små sektioner, som dockvrån och bilhörnan. De som styr över rummens inredning är den kvinnliga personalen. Personalen uttrycker sig genomgående utifrån föreställningar om manligt och kvinnligt som motpoler. Exempelvis att kvinnor bryr sig mer om hur miljön ser ut än vad män gör och att anledningen till att det finns flera dock-hörnor på förskolan kan vara för att det är kvinnor som har inrett. De förklarar även att den manliga respektive kvinnliga personalen ofta håller sig till olika rum och aktiviteter, vilket till viss del syns påverka barnen. Genom ord och agerande kopplar personalen olika aktiviteter och egenskaper till olika kön, vilket bidrar till ett etablerande av normer om hur flickor respektive pojkar bör uppträda på förskolan. Personalen menar att barnen efterliknar de vuxnas sätt att vara. Att pojkarna exempelvis gärna leker med det material som de manliga pedagogerna leker med, oavsett vad materialet är (Ibid.). Resultaten överensstämmer med vad Frödén (2019) funnit i sin studie, att förskollärarnas förhållningssätt kan påverka barnens föreställningar om kvinnligt och manligt. Skillnaden är att hon beskrvier hur förskollärarnas förhållningssätt avspeglas på barnen på ett positivt sätt. Att förskollärarna inspirerar barnen till en mer jämställd förståelse för sina möjligheter genom att exempelvis arrangera aktiviteter där både pojkar och flickor bjuds in. Att flera personer av olika kön utför samma aktivitet menar hon bidrar till ett försvagat genus gällande aktiviteterna. Aktiviteterna förknippas inte med att vara kvinnliga eller manliga.

(11)

Hur förskolans rum och material används upplever personalen i Børve och Børves (2017) studie skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. De berättar att de olika rums-sektionerna är könskodade och pratar om det som utmärkande exempelvis när tjejer leker med bilar. Framförallt så framhåller personalen att tjejer respektive killar leker på olika sätt. Killar förknippas med att leka mer aktiva och högljudda lekar medans flickorna förknippas med att leka mer stilla och lågmält. De flickiga egenskaperna framhålls som mer positiva och ges ett större utrymme i miljön. Författarna framhåller att förskolepersonalens strukturering av rummen styr barnens lek i hög grad. Det är tydligt vilket material som ska användas på vilket sätt och på vilken plats. Detta i samband med att platserna är tydligt könskodade leder till att barnen inte ges jämställda möjligheter att använda det material som placeras ut i de olika rummen (Børve & Børve 2017). Detta resultat förstärker vad Frödén (2019) kom fram till genom sin studie på Waldorfförskolan. Där framhålls det som tidigare nämnt att förskolepersonals omstrukturering av miljön under dagen leder till en mer jämställd fri lek då könskodade platser och material undviks.

Ytterligare studier visar att könskodade platser kan leda till en ojämställd fri lek. Även att det kan förekomma i förskolor där personalen har en uppfattning om att leken är jämställd. I en studie på fyra förskolor i Kanada har Prioletta (2018) undersökt hur barns lekmönster påverkas av att förskollärare har en tro att deras förskolor präglas av jämställdhet. Fokus i studien är hur förskollärarnas tro kan påverka leken till nackdel för tjejers möjligheter i den. Data samlades in genom intervjuer med fyra förskollärare samt observationer av lek på deras förskolor. Författaren förklarar att den aktuella studien fokuserar på lek i bygghörnan samt kökshörnan. Detta för att alla deltagande förskolor har dessa uppdelningar i miljön och för att hon upplever att det finns en vanligt förekommande könskodning gällande dessa hörnor. Bygghörnan förknippas med det maskulina och kökshörnan med det feminina.

Samtliga förskollärare i Priolettas (2018) undersökning anser att den fria leken präglas av jämställda förutsättningar för barnen genom att det inte finns några uttalade regler för vem som får leka var och med vad. De reflekterar inte mer ingående över om flickor och pojkar faktiskt har lika möjligheter i de olika utrymmena utan menar på att leken präglas av jämställdhet i och med att barnen teoretiskt sätt har det fria valet att leka i både dockhörnan och bygghörnan. Det uttalade fria valet visar sig dock inte alltid verka till förmån för en jämställd fri lek. På förskolorna uttyds en tydlig maktskillnad i de olika lek-hörnorna. När flickor väljer att leka i bygghörnan ges de ofta mindre utrymme än pojkarna. Den maskulina dominansen i bygghörnan bidrar till att flickorna ofta väljer att avlägsna sig därifrån och istället leka i kökshörnan där de ges ett större handlingsutrymme. Barnens uppdelning på olika leksektioner bidrar till olika lärande mellan pojkar och flickor menar Prioletta (2018). Detta eftersom att det material som finns till hands i den maskulint präglade lekhörnan skiljer sig åt från det material som återfinns i den feminint präglade lekhörnan.

I Priolettas (2018) studie så framgår en överordnad maskulinitet. De aktiviteter och förmågor som förknippas med pojkar uppmuntras mer än de som förknippas med tjejer. När förskollärarna inspirerar tjejerna att leka i bygghörnan så föreslår de likställda lekar som pojkarna leker där. När förskollärarna däremot inspirerar pojkar att leka i kökshörnan så föreslår de positioner med högre makt än de flickorna intar och uppmuntras inta i dockhörnan. De omsorgstagande egenskaperna som förknippas med det feminina ges således ett lägre värde. För att leken ska kunna ses som jämställd menar författaren att alla egenskaper bör ges ett lika högt värde för båda könen att öva

(12)

på. Hon menar även att dessa egenskaper inte bör tillskrivas olika lekmiljöer, utan att omsorgstagande perspektiv likväl ska kunna uppmuntras i bygghörnan som i kökshörnan.

3.4 Sammanfattning

Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare inkluderar ett jämställdhetsperspektiv i barns fria lek. I den tidigare forskningen på området framkommer det att arbetet med att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i förskolans verksamhet ser olika ut på olika förskolor. De genus-neutraliserande- och kompensatoriska metoderna lyfts fram som olika tillvägagångssätt. Det läggs även en tonvikt vid förskollärares bemötande gentemot barnen. Heikkiläs (2020) studie visar att det kan vara stora skillnader i vilken grad förskolor omfattar uppdraget gällande att inkludera ett jämställdhetsperspektiv. I vissa arbetslag diskuteras det ingående medan det i andra arbetslag enbart läggs som ett enskilt ansvar hos den personal som intresserar sig för jämställdhet. Detta bidrar till att kvaliteten på jämställdhetsarbetet skiljer sig åt.

Angående barns fria lek så visar tidigare forskning att förskollärare ibland deltar i låg grad i leken och istället prioriterar barnens möjligheter till att ta mandat. Samtidigt finns det forskning som visar att förskollärares deltagande i barns lek både kan innehålla goda lärmöjligheter och ge plats åt barnens handlingsutrymme. I Hjelmérs (2020) studie framkommer vikten av att personal deltar i barns fria lek för att stereotypa genusmönster inte ska begränsa barnen i deras val av material och platser att leka på.

Ytterligare diskuteras det att miljöns och materialets utformning kan vara betydelsefullt för barns möjligheter ur ett jämställdhetsperspektiv. Genusneutralt material och en föränderlig miljö framhålls som positivt. Priolettas (2018) forskning synliggör en problematik gällande att se på leken som jämställd utifrån att barnen har möjlighet att ta fria val i leken. I de undersökta förskolorna har de fria valen istället lett till en uppdelning mellan pojkar och flickors möjligheter. Tidigare forskning visar ytterligare att förskollärares förhållningssätt till leken kan påverka barnens aktiviteter. I Børve & Børves (2017) undersökning framkommer det att barnens lek påverkas av vilka genusföreställningar förskolepersonalen uttrycker och efterlever.

Tidigare forskning har utifrån skilda perspektiv undersökt hur olika förskolor förhåller sig till jämställdhetsuppdraget. Bland annat vad gäller förskolans verksamhet i stort, men även vad gäller barns förutsättningar för jämställdhet i den fria leken. Dessa studier är viktiga för min undersökning, men de visar samtidigt att det finns ett tydligt behov av fler studier på ämnet. Framförallt om hur förskollärare aktivt arbetar för att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken. Även vilka utmaningar de upplever angående detta. Det är till denna del av forskningsfältet som min studie medför ett kunskapsbidrag.

(13)

4 Teoretiskt ramverk

Avsnittet inleds med begreppsdefinitioner av fem begrepp som är centrala för studien. Fortsatt lyfts didaktisk teori, där frågorna vad? och hur? kommer att vara utgångspunkter för studiens analys.

4.1 Begreppsdefinitioner

Nedan redovisas fem begrepp som är av vikt för studien. De diskuteras utifrån vilken relevans de har för den aktuella studien och hur de kommer att definieras i den. De begrepp som har valts ut är värdegrund, jämställdhetsperspektiv, genus, kön och fri lek.

4.1.1 Värdegrund och jämställdhetsperspektiv

I förskolans uppdrag ligger ett särskilt fokus på att strukturera verksamheten i enlighet med den värdegrund som beskrivs i Läroplanen för förskolan (Skolverket 2018). Där framgår det att barn ska få möjlighet att utveckla kunskaper och förståelser för grundläggande värden. Det står i Läroplanen för förskolan (Skolverket 2018, s. 19) att ”Undervisningen i förskolan ska ske under ledning av förskollärare och syfta till barns utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden”. Några av de värden som benämns är demokrati, alla människors lika värde och jämställdhet mellan pojkar och flickor. I denna studie kommer jämställdhet att vara den del av värdegrunden som belyses.

Jämställdhet innefattar att alla människor ska ha lika möjligheter i livet oberoende av könstillhörighet. Det innebär att rättigheter och skyldigheter inte ska se olika ut för kvinnor och män. Att människors livsvillkor inte ska påverkas av samhällets normer och värderingar kopplade till kön (Jämställdhetsmyndigheten 2019). I relation till förskolan så förstås jämställdhet som att alla barn ska ges lika möjligheter oberoende av vilket kön de tillhör. Deras chanser till olika former av lek och utveckling ska inte påverkas av deras könstillhörighet. För att detta ska införlivas i verksamheten har förskolepersonal ett ansvar att aktivt främja jämställdhet. Det innebär bland annat att de måste vara medvetna i sitt bemötande gentemot barn för att undvika att det skiljer sig åt beroende på barnets könstillhörighet. Det innebär även att förskolepersonal ska stödja och utmana barn till att vidga sina vyer bortom könsstereotypa mönster (Skolverket 2020a).

I tidigare versioner av Läroplanen för förskolan (Skolverket 2016) innefattar jämställdhetsarbete att aktivt motverka traditionella könsmönster och könsroller. I enlighet med den aktuella Läroplanen för förskolan (Skolverket 2018, s. 12) har förskollärare istället ett ansvar att “aktivt inkludera ett jämställdhetsperspektiv så att alla barn får likvärdiga möjligheter till utvidgade perspektiv och val oavsett könstillhörighet” (Skolverket 2018, s. 12). Den nya versionen medför att främja jämställdhet inte nödvändigtvis innebär att motverka att barn agerar utifrån traditionella genusmönster. Det handlar istället om att skapa möjligheter för alla barn att göra fria val oberoende av deras kön. Att inkludera ett jämställdhetsperspektiv förstås som att förskollärare medvetet ska verka för att skapa förutsättningar för barn att utforska olika lekar, material, aktiviteter och personlighetsdrag oberoende av deras könstillhörighet.

4.1.2 Kön och genus

I jämställdhetsforskning är begreppen kön och genus centrala. Eidevald (2009) skildrar en mångfacetterad förståelse av begreppen kön och genus. Han förklarar att det inte finns en självklar definition av vad kön eller genus innebär utan att det varierar i olika forskningar och sammanhang. En av de definitioner som lyfts fram är att det inte finns

(14)

någon skarp avskiljare mellan vad som är genus och vad som är kön då bägge anses konstrueras utifrån sociala föreställningar. En annan förståelse han förmedlar av begreppen är att kön ses som biologiskt betingat medan genus skapas utifrån föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. Genus är ur detta perspektiv ett resultat av samhällets förväntningar på hur män respektive kvinnor bör vara och bete sig (Ibid.). Föreliggande studie kommer att utgå ifrån den senare förklaringen av begreppen för att i det i texten ska bli tydligt vad som menas. Kön kommer att användas i relation till det biologiska medan genus står för de socialt konstruerade föreställningarna om könen. Det som i Läroplanen för förskolan (2018) benämns som könsstereotypa (val och uppfattningar) kommer i den aktuella studien därför istället benämnas som genusstereotypa.

När jämställdhet diskuteras utgår man ofta ifrån män och kvinnor, vilka är de två juridiska könen. Detta innebär dock inte att alla identifierar sig med något av de två könen eller att män och kvinnor är två homogena grupper (Jämställdhetsmyndigheten 2013). Med detta vill jag poängtera att trots att begreppet kön används i biologisk mening så finns det en förståelse för att alla inte anser sig tillhöra antingen det manliga eller det kvinnliga könet, eller att deras fysiska attribut inte nödvändigtvis speglar deras könstillhörighet.

4.1.3 Den fria leken

Begreppet fri lek i relation till förskolan innebär situationer där barn ges stort utrymme att styra sina val av sysselsättning. De ges en stor frihet att bestämma vad de vill leka och vilket material de vill använda till sin aktivitet (Engdahl & Ärlemalm-Hagsér 2015; Skolinspektionen 2017). Denna frihet innebär inte nödvändigtvis att vuxna inte involverar sig över huvud taget i barnens val. Fri lek kan utspela sig även med närvarande vuxna (Engdahl & Ärlemalm-Hagsér 2015).

Knutsdotter Olofsson (2009) förklarar att lek på förskola traditionellt sett har värderats som barns personliga sfär. Det är ett område som vuxna har förväntats att inte blanda sig i förutom i de fall de behövt ingripa för att lösa konflikter. Författaren menar att barn än idag bör få leka ostört från vuxna i vissa fall för att få möjligheter att öva sina förmågor att föra leken framåt. Däremot så menar hon att vuxna behöver vara närvarande för att kunna stödja barn att föra leken framåt vid behov. Exempelvis när barn blir oinspirerade och uttråkade av leken eller när de vuxna upplever att leken utvecklas till något olämpligt. Författaren påpekar att barn ofta uppskattar att vuxna tar sig tid att engagera sig i deras lekar, men att det bör ske på barnens villkor. Den vuxne måste visa hänsyn till barnens lekregler och förståelser av leken för att kunna bidra med ett för barnen meningsfullt utvecklande av den (Ibid.).

Hur vuxna förhåller sig till barns fria lek har betydelse för vilka möjligheter barn har att ta val bortom genusstereotypa mönster. Forskning visar att lek som är fri från vuxnas påverkan kan leda till tydligare uppdelningar mellan pojkar och flickors val utifrån deras genusföreställningar, jämfört med lek som vuxna är engagerade i (Hjelmér 2020). Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) framhåller en överensstämmande uppfattning och vidhåller att närvarande vuxna behövs i den fria leken för att utveckla barns lekmönster så att stereotypa uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt inte obehindrat överförs mellan barnen.

(15)

från vuxna utan kan påverkas av exempelvis vuxnas strukturering av eller deltagande i den fria leken. För att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken ses vuxnas inblandning som viktig.

4.2 Att inkludera ett jämställdhetsperspektiv – en fråga om didaktik

I föreliggande studie kommer didaktisk teori att tillämpas vid analysen av intervjuerna. Teorin kommer även att vara till stöd för uppbyggnad av intervjuguide. Varför valet faller på didaktisk teori är för att det kan vara till hjälp för att undersöka vilket innehåll och vilka metoder förskollärare använder sig av för att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken.

En viktig person för didaktikens inträde i pedagogiken är Johan Amos Comenius (1592-1670) (Kroksmark 1999 se Comenius 1999). Comenius teorier grundas på en tro om att alla kan lära. I förhållande till utbildning så menar han att alla barn är kompetenta att lära och utvecklas och att utbildningen bör skapa möjligheter till detta genom att anpassa undervisningen utifrån alla elevers personliga förutsättningar. Comenius tro på alla barns förmågor att lära sträcker sig även utanför ramen för utbildning. Han ser inte läraren som obligatorisk för barns lärande och utveckling utan anser att lärande kan ske även under andra omständigheter. Läraren ses istället som ett möjligt hjälpmedel för tillägnande av kunskap. För att läraren ska kunna hjälpa barnen framåt är det nödvändigt att hen skapar sig en förståelse för varje individuellt barns nivå och behov.

Det finns en vilja hos Comenius att systematisera det universella kunskapsinnehållet på ett sätt som gör det åtkomligt för alla människor utifrån deras personliga förutsättningar. Utifrån det har han formulerat frågor att utgå ifrån i didaktiken. Frågor som fortfarande används idag i både svensk skola och didaktisk forskning. Dessa är vad?, hur?, när? och varigenom? (Kroksmark 1999 se Comenius 1999). Blennow (se Skolverket 2020b) redogör för hur didaktik tillämpas i skolsammanhang. Hon förklarar att didaktik kan appliceras på undervisningstillfällen men även ses i relation till vad som ligger bakom hur utbildningen i större bemärkelse struktureras. Gällande det förklarar hon att vad?, hur? och varför? ses som grundpelare (Ibid.). Då den aktuella studien fokuserar på vilka sätt förskollärare väljer att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken ligger fokus på hur utbildningen struktureras gällande det. Därav är de tre huvudfrågorna centrala. Studiens analys kommer dock specifikt inriktas på frågorna vad? och hur?. Frågan varför? anses mindre relevant till studien då den i stort besvaras av Läroplanen för förskolans (Skolverket 2018) uppdrag. Alltså att förskollärare aktivt ska inkludera ett jämställdhetsperspektiv i sitt arbete.

4.2.1 Vad? och Hur?

Didaktikens vad? syftar på vilket det valda lär-innehållet är (Blennow se Skolverket 2020b). Hartsmar och Jönsson (2010) lyfter en komplexitet gällande innehållsaspekten och vad som kan tolkas tillhöra vad-frågan. De förklarar att någonting som anses vara ett innehåll även kan anses vara en metod beroende på hur man ser på det. De menar ytterligare att innehåll kan avse vara både aktiviteter, som att läsa, samtidigt som det kan vara vilken bok barnen ges möjlighet att läsa. Den aktuella studien kommer utgå ifrån den senare definitionen varpå objekt kommer att ligga i fokus. Vad? innefattar därav den fysiska miljön som barnen ges tillgång till i den fria leken. Enligt Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) kan förskolans miljö förstås utifrån flera olika aspekter, bland annat både sociala och fysiska. Till det fysiska hör rummens utformning, som inredning, material och organisering av dessa. Författarna menar att verksamhetens miljö, i enlighet med förskolans styrdokument, ska skapa förutsättningar för

(16)

meningsfull lek och lärande för barnen (Ibid.). Skolinspektionen (2017) bedömer att det är viktigt att barn ges möjlighet att utforska varierande miljöer och material i den fria leken. Detta för att främja jämställda möjligheter för dem i sina fria val. Frödéns (2019) studie visar i sin tur på att ett medvetet genustänk vid val gällande förskolans miljöer och material kan vara avgörande för barns förutsättningar att agera bortom stereotypa genusmönster. Av dessa anledningar så anses den fysiska miljön vara av vikt att undersöka som innehåll gällande att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken. I denna studie kommer begreppet miljö att användas i relation till hur inredning och material organiseras på den yta som den fria leken utspelar sig. Alltså hur den rumsliga uppbyggnaden är utformad. Begreppet material kommer att tillämpas på konkreta leksaker och lekmaterial. Med den didaktiska frågan vad? kommer studien därmed granska hur förskollärare inkluderar ett jämställdhetsperspektiv vid utformning av miljön och val av lekmaterial till den fria leken. Även vilka utmaningar förskollärare ser angående detta.

Didaktikens hur? innefattar i sin tur val av metoder (Blennow se Skolverket 2020b). Enligt Hartsmar och Jönssons (2019) förståelse för den didaktiska frågan kan den riktas mot verksamhetens utformning. Det som sätts i fokus kan då vara exempelvis vilka metoder lärare ska tillämpa för att barn ska lära sig att läsa. I relation till föreliggande studie tolkas hur? innebära vilka aktiva handlingar förskollärare tillämpar för att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken. Ett exempel på en sådan handling går att finna i Frödéns (2019) studie. Där väljer förskolepersonal att främja jämställdhet genom att bland annat använda begreppet barn istället för flickor och pojkar i interaktion med barnen (Ibid.) Metoder tolkas i denna studien därmed exempelvis vara medvetna val gällande hur förskollärare bemöter och interagerar med barn i den fria leken för att inkludera ett jämställdhetsperspektiv.

Blennow (se Skolverket 2020b) förklarar att hur? också bör sättas i relation till vad?. Med den didaktiska frågan hur? kommer studien därmed även granska vilka aktiva handlingar förskollärare tillämpar i relation till miljön och materialet för att skapa förutsättningar för jämställdhet. Exempelvis om de utifrån ett medvetet jämställdhetsperspektiv inspirerar barn till att utforska ett särskilt material i den fria leken. I Hjelmérs (2020) studie framstår förskollärares aktivitet i den fria leken som viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv. Att introducera barn för nya material och lekar visar sig kunna bidra till att barnens fria val blir mer jämställda. Liknande tankar återfinns i Skolinspektionens (2017) kvalitetsgranskning. Där ses det om en brist i jämställdhetsarbetet om förskolepersonal inte uppmuntrar barn till att pröva varierande miljöer och material (Ibid.). Därav ses det som viktigt att undersöka vilka metoder förskollärare tillämpar i relation till det valda innehållet för att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken. Dessutom vilka utmaningar förskollärare upplever gällande detta.

(17)

5 Metod

Avsnittet börjar med en förklaring av kvalitativ ansats, vilken studien utgår ifrån. Fortsatt beskrivs datainsamlingen, vilken skedde genom semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Hur genomförandet gick till beskrivsoch vidare hur bearbetning och analys av data utfördes. Avslutningsvis förs resonemang om hur studien förhåller sig till de fyra forskningsetiska principerna; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

5.1 Kvalitativ ansats

För att besvara studiens syfte och frågeställningar har kvalitativ metod tillämpats. Det ansågs lämpligt då målet med studien var att nå ett detaljrikt resultat av några få förskollärares uppfattningar av att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken. Enligt Denscombe (2018) används kvalitativ metod ofta för att ta fram ingående resultat av ett mindre antal deltagare.

Utöver att nå ett detaljrikt resultat har målet med studien även varit att visa på likheter och skillnader mellan olika uppfattningar av ämnet. Syftet har inte varit att nå en generell sanning angående hur förskollärare inkluderar ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken och vilka utmaningar som finns gällande det, utan istället att bidra med olika perspektiv utifrån fyra förskollärares beskrivningar. De flesta av förskollärarna som deltagit arbetar på olika förskolor och de två som arbetar på samma förskola tillhör olika avdelningar. Ytterligare har de intervjuade förskollärarna olika lång arbetslivserfarenhet som utbildade förskollärare. Detta innebär att deras skildringar av forskningsämnet troligtvis har formats olika beroende på bland annat vilka kontexter de arbetar i och har arbetat i. Denna variation har legat för intresse att lyfta fram, vilket ytterligare styrker valet av en kvalitativ metod. Allwood och Erikson (2017) förklarar nämligen att kvalitativ metod innefattar forskning som är intresserad av människors personliga uppfattningar av ett fenomen.

5.2 Datainsamling

Datan har inskaffats genom semistrukturerade intervjuer med fyra stycken förskollärare. Intervjuguide finns bifogad (se Bilaga B). Enligt Denscombe (2018) innebär semistrukturerade intervjuer att intervjuaren ställer frågor utifrån ett antal i förväg bestämda teman. Utifrån dessa teman och frågor ges den intervjuade sedan stort utrymme att uttrycka sig fritt och föra utförliga resonemang. I föreliggande studie ansågs metoden lämplig då de förbestämda temana underlättade för att samla in data som är relevant för studien. Temana formades utifrån de konkretiserade frågeställningarna för att säkerställa att resultatet skulle svara på syftet. Ytterligare var studiens teoretiska ramverk till hjälp för att formulera relevanta intervjuteman. Se tabellen nedan.

(18)

Hur beskriver förskollärare att de inkluderar ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken?

Vilka utmaningar lyfter förskollärare gällande att inkludera ett

jämställdhetsperspektiv i den fria leken?

Organisering av miljön (innehåll) Utmaningar gällande organisering av miljön Materialval (innehåll) Utmaningar gällande materialval

Förskollärares aktiva handlingar (metoder) Utm. ang. förskollärares aktiva handlingar

Till varje tema ställdes öppna frågor varpå förskollärarna gavs möjligheter att lyfta vad de ansåg vara viktigt i relation till forskningsämnet. De öppna frågorna skapade goda möjligheter att få en inblick i förskollärarnas personliga upplevelser och tankar av jämställdhetsarbete i den fria leken. I vissa fall ställdes frågor som enbart gick att svara ja eller nej på. De användes som introduktion till det aktuella samtalsämnet och följdes alltid upp av öppna frågor där förskollärarna gavs möjlighet att utveckla sina resonemang. För att säkerställa att resultatet skulle förstås på ett korrekt sätt ställdes även följdfrågor kontinuerligt. Genom följdfrågorna ombads förskollärarna att förtydliga och utveckla vad de menade. Avslutningsvis gavs förskollärarna möjlighet att göra tillägg i intervjun om de uppfattade att någon relevant fråga på ämnet hade missats.

5.3 Urval

Fyra förskollärare från tre olika förskolor i södra Sverige har deltagit i intervjuerna. Två förskollärare arbetar på samma förskola, men på olika avdelningar. Deltagarnas arbetslivserfarenhet som utbildade förskollärare varierar mellan 1-12 år. För att hålla förskollärarna så anonyma som möjligt presenteras deras yrkeserfarenhet inte individuellt. Tre förskollärare arbetar med barn inom åldersspannet 1-3 år. En förskollärare arbetar med åldersgruppen 3-4 år. I studien presenteras förskollärarna genom följande fiktiva namn: Amina, Beatrice, Carin och Doris.

Tre av förskollärarna har en tidigare koppling till mig och en av dem har i sin tur hjälpt mig att komma i kontakt med ytterligare en person. De har således valts ut av bekvämlighetsskäl. På grund av studiens begränsade tidsram ansågs det lämpligt att välja ut förskollärare som var lätta att komma i kontakt med tidigt i skrivprocessen. Enligt Denscombe (2018) är bekvämlighetsurval vanligt förekommande för att spara in på bland annat tid. Förskollärarna valdes även ut genom ett subjektivt urval. Denscombe (2018) förklarar att subjektivt urval går ut på att forskaren medvetet väljer ut individer som är relevanta för den specifika forskningen. Det kan exempelvis vara personer som har rika kunskaper om och erfarenheter av det område som undersöks (Ibid.). I den aktuella studien tillämpades ett subjektivt urval som strategi för att involvera förskollärare som har erfarenheter av att arbeta utifrån förskolans styrdokument samt erfarenheter av arbete med fri lek på förskola.

Enligt Läroplanen för förskolan (2018) har hela arbetslaget ett gemensamt ansvar för att verksamheten präglas av jämställdhet. Ytterligare riktas ett specifikt ansvar mot förskollärare att se till att ett aktivt jämställdhetsperspektiv appliceras på verksamheten (Ibid.). Med tanke på den ringa tidsram som funnits till förfogande för denna studie

(19)

respondenter från en yrkeskategori. Anledningen att valet föll på förskollärare är det nämnda ansvaret som riktas mot specifikt deras yrkesroll.

5.3.1 Bortfall

Till en början hade fem stycken förskollärare tackat ja till att delta i studien. På grund av personliga skäl var en av dem tvungen att ställa in det planerade intervjutillfället, varpå fyra förskollärare kvarstod. Eftersom att studien är mycket liten i omfång så kan det ha påverkat resultatet. Även om studien hade inkluderat en till intervju hade den dock ändå inte varit tillräckligt omfattande för att bidra med några generella slutsatser på forskningsämnet.

5.4 Genomförande

Vid inbjudan till att delta skickades ett digitalt missiv ut till samtliga fyra förskollärare (se Bilaga A). Där fick de en kort förklaring av studiens syfte och upplägg. Efter att de tackat ja bestämdes sedan tider för intervju. Vardera intervju utfördes separat med forskaren och en förskollärare åt gången. Vardera intervju var ungefär 30 minuter lång. Den ursprungliga tanken var att utföra intervjuerna genom fysiska möten med förskollärarna. På grund av rådande Covid-19-restriktioner var detta inte möjligt, varpå samtal över telefon och Zoom valdes istället. Tre intervjuer hölls via Zoom med ljud och video, och en intervju utfördes via telefon med enbart ljud.

För att undvika missuppfattningar under intervjuerna användes följdfrågor kontinuerligt när det upplevdes en osäkerhet kring vad som menades. För att ställa relevanta följdfrågor i samtliga intervjuer så fördes korta skriftliga anteckningar under tiden förskollärarna svarade på frågorna. Detta för att komma ihåg betydande saker som förskollärarna tog upp som önskades förklaras tydligare. Kihlström (2007) lyfter anteckningar som en bra metod när respondenten ger utförliga svar. Detta för att minnas de saker som sagts tidigt i svaret som forskaren önskar att respondenten förklarar ytterligare efteråt.

Med samtycke från förskollärarna spelades de genomförda samtalen in med ljudupptagning. Det gjordes för att skapa goda förutsättningar för bearbetning av datan genom möjligheter att gå tillbaka intervjuerna flera gånger och reflektera över vad som sagts och hur det uttryckts. Denscombe (2018) förklarar att ljudupptagningar är vanligt förekommande vid intervjuer för att man senare ska komma ihåg vad som uppkommit och sagts i dem. Han poängterar ytterligare att videoinspelningar är bättre på så vis att forskaren kan fånga även den icke verbala kommunikationen, men att nackdelen är att videokameran ofta är ett större störningsmoment. I den aktuella studien så valdes videoinspelning bort då det ansågs vara ett störningsmoment som skulle kunna påverka intervjuerna. Det valdes bort för att förskollärarna skulle känna sig mer bekväma i samtalet och lägga större fokus på intervjufrågorna.

Under den första intervjun ställdes förskolläraren frågor om vilka möjligheter hon upplever angående att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken. Under intervjuns gång och bearbetningen av den blev det tydligt att det var svårt att särskilja de upplevda möjligheterna mot hur förskolläraren förklarar att hon arbetar med jämställdhet i den fria leken. För att undvika upprepningar och att förskollärarna skulle känna sig osäkra på sina svar gällande sitt arbete så togs de frågorna därav bort. Detta är även anledningen till varför studiens andra frågeställning enbart fokuserar på vilka utmaningar förskollärare upplever gällande att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i

(20)

den fria leken och inte vilka möjligheter de upplever. Möjligheterna anses istället inkluderas i den första frågeställningen.

5.5 Bearbetning av data

Till en början transkriberades samtliga ljudupptagningar för att det skulle bli lättare att gå igenom och kategorisera vad som sagts i intervjuerna. Som Denscombe (2018) beskriver så är det lättare att analysera transkriberingar än ljudupptagningar. Författaren förklarar att efterföljande steg i kvalitativa dataanalyser är att utforska vilka innehåll som uppkommit i data, föra anteckningar för att minnas samt sedan kategorisera och presentera data i olika teman. För att gå vidare i den aktuella studien lästes transkriberingarna ett flertal gånger för att jag skulle bli väl insatt i materialet. Under läsningarna fördes anteckningar för att minnas vilka delar av samtalen som var lämpliga att fortsätta bearbeta i förhållande till studiens syfte och frågeställningar. Förskollärarnas svar färgkodades även utifrån de tidigare lyfta tematiseringarna. Samtliga svar som fick exempelvis färgen blå överfördes sedan till ett gemensamt dokument, med tydlighet angående vilken förskollärare som sagt vad. Det gjordes för att underlätta jämförelserna mellan de olika intervjuerna.

Jämförelser utfördes varpå resultatet sedan kategoriserades i två huvudkategorier med tillhörande underkategorier som anses svara på studiens två frågeställningar. Huvudkategorierna är Förskollärares jämställdhetsperspekitv i den fria leken och Utmaningar gällande att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken. För att påvisa relevansen av kategorierna har ordagranna citat från transkriberingarna använts. Citaten styrker även att resultatet utgår ifrån vad som verkligen sagts i intervjuerna och inte mina personliga tolkningar av det.

Efter att ha kategoriserat resultatet fördes analyser av det. Analyserna utformades genom att resultatet diskuterades i relation till studiens teoretiska ramverk, det vill säga didaktisk teori. Utöver det så diskuterades likheter och skillnader mellan resultatet och tidigare forskning på ämnet.

5.6 Etiska aspekter

Studien har tagit hänsyn till de fyra forskningsetiska principerna. Informationskravet innebär att de som deltar i studien ska ges information om på vilka villkor och sätt de deltar. Samtyckeskravet innebär att intervjupersonerna ger sitt samtycke till att delta och konfidentialitetskravet innefattar att känsliga uppgifter ska hållas oåtkomliga för obehöriga. Nyttjandekravet handlar i sin tur om att inhämtade uppgifter enbart ska användas i forskningssyfte (Vetenskapsrådet 2011). I det missiv som skickades ut inför intervjuerna fick förskollärarna skriftlig information om villkoren för deras deltagande och en förfrågan om att delta i studien. Vid intervjutillfällena gavs informationen även muntligt varpå förskollärarna gav sitt samtycke både till att delta och till att intervjuerna spelades in med ljudupptagning. Inför att de gav sitt medgivande för ljudupptagning så blev de informerade om att ljudupptagningarna kommer att hållas oåtkomliga för obehöriga och raderas efter slutfört arbete. Innan intervjuerna startade fick förskollärarna även information om att de när som helst kunde välja att dra tillbaka sitt medgivande till att delta i studien.

Konfidentialitetskravet har studien förhållit sig till genom att enbart benämna de deltagande förskollärarna genom fiktiva namn. Känsliga uppgifter som skulle kunna

(21)

i sin tur genom att den information som har samlats in genom intervjuerna enbart har och kommer att användas i forskningssyfte i den aktuella studien.

(22)

6 Resultat och analys

I föreliggande avsnitt presenteras det resultat som framkommit genom intervjuerna med förskollärarna. Resultatet presenteras utifrån huvudrubrikerna; Förskollärares jämställdhetsperspektiv i den fria leken och Utmaningar med att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken. Till de båda huvudrubrikerna kategoriseras resultatet i två stycken underrubriker. I direkt anslutning till de presenterade resultaten förs analyser av dem i relation till didaktisk teori och tidigare forskning.

6.1 Förskollärares jämställdhetsperspektiv i den fria leken

Resultatet som presenteras under föreliggande huvudrubrik är menat att ge svar på studiens första frågeställning; Hur beskriver förskollärare att de inkluderar ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken?. Förskollärarnas svar har delats upp i två underkategorier. Den första underkategorin innehåller svar gällande förskollärarnas val av innehåll för att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken. Den andra underkategorin är i sin tur inriktad på metoder för att inkludera ett jämställdhetsperspektiv. Då det i båda underkategorierna presenteras ett omfattande resultat så kommer analys av dem att ske separat. Efter att resultatet har lyfts i den första kategorin förs således en analys av det i direkt anslutning. Därefter presenteras den andra underkategorin varpå det sedan förs en analys av den.

6.1.1 ”Miljön och materialet är ju liksom den tredje pedagogen” – Att inkludera ett jämställdhetsperspektiv vid val av innehåll till den fria leken

Samtliga av de intervjuade förskollärarna lyfter fri lek som en stor del av den utbildning som bedrivs på förskolorna. Det uttrycks bland annat genom följande citat “[...] det känns typ som att fri lek, det är ju den största delen tycker jag i under dagarna” (Carin). Förskollärarna förklarar att de har några planerade aktiviteter samt måltidstillfällen med mera som tar upp viss del av dagen, men att resterande tid är fri lek. Fri lek sker i både utomhus- och inomhusmiljön hos dem alla.

I intervjuerna ställdes frågor om vilka tankar om jämställdhet förskollärarna utgår ifrån vid planering av de miljöer barnen får tillgång till i den fria leken. Utifrån svaren går det att uttyda ett medvetet förhållningssätt från två av de fyra förskollärarna gällande att inkludera ett jämställdhetsperspektiv vid utformning av lekmiljöerna. Doris anser att miljön har en stor betydelse för att skapa förutsättningar för jämställdhet i den fria leken. Hon har tidigare arbetat på en Reggio Emilia förskola, vilket har påverkat hennes syn på förskolemiljöns betydelse. “Jag har jobbat lite innan på en Reggio Emilia inspirerad förskola innan jag började här på Snöflingan [fiktivt namn]. Och då hade vi mycket med oss i tanken att miljön och materialet är ju liksom den tredje pedagogen” (Doris). Enligt Doris ska miljön och materialet bidra till meningsfulla läranden för barnen. För att inkludera ett jämställdhetsperspektiv försöker hon göra miljön inbjudande för alla barn. Beatrice uttrycker det snarlika då hon hävdar att hon försöker göra miljön inbjudande för alla genom att undvika könsstereotypt uppbyggda rum.

Att rummen är utformade så att det är inbjudande och tillgängligt för alla och att det inte är stereotypiskt uppbyggt på ett visst sätt, kanske att man har ett exempelvis en dockvrå där det blir lite puttinuttigt eller ett actionrum med bara lite mer häftiga grejer. Utan man försöker få rummen ganska neutrala (Beatrice).

(23)

innehålla en variation av material. Doris lyfter att hon tidigare i arbetslivet har uppmärksammat att rum som varit strikt inriktade på ett särskilt lektema har lett till könsuppdelningar hos barnen.

Man hade ganska mycket hemvrå du vet att man hade dockvrå hemvrå alltså sådär man hade verkligen ett rum bara för det. Och sen kanske man bara hade bygg i ett rum eller så där att man och lego eller så där att man särskilt bland de äldsta då aa men då var det bara tjejer i det rummet kanske hela tiden och killar i det rummet så jag vet att sen började man blanda lite och blanda upp materialet (Doris).

För att undvika könsuppdelningar menar hon att det kan vara gynnsamt att därför blanda exempelvis hemvrån med lego eller byggmaterial.

De andra två förskollärarna lyfter inte att de aktivt har tänkt utifrån ett jämställdhetsperspektiv vid utformningen av miljön. Som svar på frågan om vilka tankar om jämställdhet som ligger till grund för miljöns utformning ges exempelvis svaret “alltså jag vet när jag gjorde miljön nu innan hösten startade så tänkte jag mer utifrån läroplanens områden” (Carin).

Angående innehåll i den fria leken ställdes även intervjufrågor om hur material väljs utifrån ett jämställdhetsmedvetet sätt. Tre av de intervjuade förskollärarna är eniga vad gäller vikten av att välja ut genusneutralt material. Till genusneutralt material lyfter Amina exempelvis pussel och spel. Beatrice och Doris lyfter naturmaterial och ofärdigt material.

[...] som naturmaterial eller ofärdigt material som just nu har vi lite klossar alltså träklossar och så där. Det för mig är ganska alltså handlar om jämställdhet att det är ju inget som kodas till något kön utan att det är liksom jäm alltså passar båda, båda könen

liksom(Doris).

Doris anser att materialet bör kunna omformas. Hon ger som exempel att det ena dagen ska kunna användas som ett kök för att nästa dag omformas till en bilbana. Även Beatrice ser det som positivt ur ett jämställdhetsperspektiv att välja material som inte är låsta utan kan bli flera saker. Detta menar hon är mest aktuellt i utemiljön på deras förskola. Hon ger som exempel att “ute har vi lite mer naturmaterial som är flyttbar exempelvis. Varav det ena dagen byggs ett stort skepp och nästa dag så har man delat på alltihop och det är massa smågrejer” (Beatrice). Varför de båda förespråkar naturmaterial och ofärdigt material ur ett jämställdhetsperspektiv är för att de anser att det kan bidra till mer varierande lekar än vad förbestämt material kan. Doris anser att det skapar förutsättningar för barnen att få tycka och tänka som de vill vid användning av materialet.

Vidare påtalar Beatrice, Doris och Amina att lekmaterial har valts bort i verksamheten på grund av att det inte ansetts genusneutralt, så som barbiedockor, actionfigurer och My Little Pony. Leksakerna har valts bort trots att barnen visat intresse för dem. Förskollärarna påpekar att materialet inte alltid är negativt att erbjuda barnen, men att de utifrån ett medvetet jämställdhetsperspektiv väljer att inte erbjuda det för tillfället. Beatrice förklarar att de på hennes förskola har valt att avlägsna sådant material då det har visat sig bidra till en könsuppdelad lek som var svår att bryta.

Vi har valt bort det därför att vi hade grupper som blev väldigt mycket action … hållet. Och den gången var det pojkar. Det gick liksom inte bryta, man ville inte vara något annat utan man gick in i den här rollen för att man ganska tidigt kanske både har sett

References

Related documents

It highlights the importance of perceived brand quality on consumers’ purchase intention of the smartphone of the Chinese brands since the perceived quality is determinant over

Bidrag till Samlaren insändes till Litteraturvetenskapliga institutionen, Slottet ing. Uppsatserna granskas av externa referenter. Ej beställda bidrag skall inläm- nas i form

Catharina menar att det finns en rädsla för att misstankarna inte ska leda till någon insats och att relationen till föräldrarna ska förstöras vid en anmälan.. Hon

Resultatet visade tre tydliga teman som förekom i pedagogens kroppsliga bemötande av barn på förskola 1. Det första temat var kroppsligt bemötande med närhet, där

Utifrån dessa aspekter skulle man också kunna dra liknande slutsatser som Rithander, att flickorna i och med den fria leken främst får möjligheten att utveckla färdigheter som

7.1 Solidarisk finansiering via skatt All vård måste betalas. Den avgö- rande frågan är hur denna kostnad skall fördelas inom befolkningen. Grundprincipen i

Socialgt>upp H.. konfrontera tabellens siffror med den officiella valstatistikens måste man därför gå tillbaka till 1940. Man skall då finna att

Experiences of security and continuity of care: patients' and families' narratives about the work of specialized palliative home care teams1. Palliative &