Skapa musik i avspänning
En självstudie om mental träningCreating music in relaxation
A self-study on mental training
Adam Axelsson
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Institutionen för konstnärliga studier
Musiklärarprogrammet, inriktning gymnasieskolan Självständigt arbete 1 – Musiklärare, grundnivå, 15 hp Handledare: Johannes Hatfield
Examinator: Joakim Larsson Datum: 2019-12-05
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att undersöka om mental träning kan vara till hjälp för att minska nervositet vid musikaliska framträdanden samt öka medvetenhet kring kroppen och det mentala. I bakgrundskapitlet förklaras vad mental träning är, relevanta begrepp, tidigare forskning inom området samt det valda perspektiv för studien. Sedan förklars den valda dokumenteringen, loggbok och ljudinspelning, det specifika mentala tränings-program beskrivs samt när och var det har utförst. Analysen påvisar att stress och oro upplevs, i början av studien handlar det om yttrefaktorer som tid, lokal, omgivning. Senare i studien minskar oro och stress dock förskjuts den till prestation inom skola och instru-mentspel. Specifika upplevelser och reaktioner beskrivs, både kroppsliga och mentala. Till sist påvisas det om den mentala träningens påverkan på musicerande. I diskussions delen problematiseras ljudinspelning och den valda loggboksstruktureringen. Sedan diskuteras även föskjutningen av oro och stressn som sker under studien, solo jämfört med orkester samt medvetenheten kring kropp och det mentala.
Nyckelord: mental träning, fenomenologi, livsvärld, nerovistet, musikalisk gestaltning, loggbok
Abstract
The purpose of this study is to investigate whether mental training can be helpful in re-ducing nervousness in musical performances as well as raising awareness about the body and the mental. The background chapter explains what mental training is, relevant con-cepts, previous research in the field and the chosen perspective for the study. Then the selected documentation, logbook and audio recording are explained, the specific mental training program is described as well as when and where it has been performed. The anal-ysis shows that stress and anxiety are experienced, at the beginning of the study it is about surface factors such as time, local, environment. Later in the study, anxiety and stress de-creases, however, it is shifted to performance in school and instrumental games. Specific experiences and reactions are described, both bodily and mental. Finally, it is demon-strated about the influence of mental training on music making. In the discussion section, audio recording and the selected logbook structure are problematic. Then we also discuss the shifting of the anxiety and stress that occurs during the study, solo compared to the orchestra as well as awareness of the body and the mental.
Keywords: mental training, phenomenology, world of life, nervousness, musical design, logbook
Innehållsförteckning
FÖRORD ... 4
1 INLEDNING ... 5
1.1INLEDANDE TEXT ... 5
1.2PROBLEMFORMULERING, SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 5
2 BAKGRUND... 6
2.1OMRÅDESORIENTERING ... 6
2.1.1 Mental träning ... 6
2.1.2 Nervositet och spänningar... 6
2.1.3 Självbild ... 7
2.1.4 Förberedelse ... 8
2.2TIDIGARE FORSKNING INOM OMRÅDET ... 8
2.3TEORETISKT PERSPEKTIV ... 10
2.3.1 Fenomenologi ... 10
2.3.2 Livsvärldsperspektivet ... 11
3 METODKAPITEL ... 12
3.1BESKRIVNING OCH MOTIVERING AV METODER ... 12
3.1.1 Loggbok ... 12
3.1.2 Ljudinspelning ... 12
3.2DESIGN AV STUDIEN ... 13
3.2.1 Val av musikaliskt gestaltande projekt ... 13
3.2.2 Val av dokumenterade situationer ... 14
3.2.3 Genomförande av dokumentationen ... 14
3.2.4 Bearbetning och analys av dokumentationen ... 14
3.2.5 Etiska överväganden samt studiens giltighet och tillförlitlighet ... 15
4 RESULTAT ... 16
4.1TANKAR OCH KÄNSLOR ... 16
4.1.1 Mentala förutsättningar ... 16
4.1.2 Fokus och koncentration ... 16
4.1.3 Insikter samt förståelse ... 16
4.2KROPPSLIGA REAKTIONER ... 17
4.2.1 Fysiska förutsättningar ... 17
4.2.2 Fysiska upplevelser och kroppslig medvetenhet... 17
4.3YTTREFAKTORER ... 18
4.3.1 Tidsfaktor ... 18
4.3.2 Lokal och omgivning ... 19
4.4MENTAL TRÄNINGS PÅVERKAN PÅ MUSICERANDE ... 19
4.5SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER ... 19
5 DISKUSSION ... 20
5.1RESULTATDISKUSSION ... 22
5.2ARBETETS BETYDELSE ... 23
5.3FORTSATTA FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSARBETEN ... 24
Förord
Tack Ragnhild Sandberg Jurström och Johannes Hatfield för att ni har hjälpt till med valet av denna studie. Tack Joakim Larsson för givande synpunkter med detta examensarbete. Till sist tack Johan Lundberg för många timmars hårt arbetande och prokrastinering.
1 Inledning
I detta kapitel presenteras mitt intresse för det valda ämnet mental träning samt problemformu-lering, syftet och forskningsfrågor.
1.1 Inledande text
Något alla musiker har gemensamt är att stå på en scen. Scenen är vår arbetsplats där vi musi-cerar. Alla musiker är inte lika bekväma på en scen vilket kan yttra sig på flera olika sätt. Ner-vositet är väldigt vanligt och det påverkar oss olika mycket. Vissa personer har lite lätt höjd puls och en del kan stå och skaka i kropp och röst. Nervositet benämns med orden oro samt spänningar i SO (Svensk Ordbok). Att vara nervös under ett framträdande har varit ett problem för mig då det påverkar mitt musicerande negativt. Därför blev jag intresserad av nervositet och specifikt Fagéus studie för att kunna se hur detta eventuellt skulle kunna hjälpa mig i mitt fram-tida musicerande.
Meditation har jag varit intresserad av de senaste åren, dock har jag inte varit tillräckligt moti-verad att starta en sådan träning. Fagéus artistisk mental träning är en metod som liknar medi-tation dock med fokus på att förbättra sig själv och ens egna tankar. Vilket är troligtvis anled-ningen som jag blev intresserad utav denna specifika studie.
Studien handlar om att med Fagéus studie försöka underlätta mig med att få en djupare förstå-else kring och hantering av nervositet, vilket kan underlätta min framtida roll som lärare att handskas med elever som också har problem med nervositet.
1.2 Problemformulering, syfte och frågeställningar
Under alla mina år som musiker har jag alltid varit mer eller mindre nervös. Till en viss del är det troligtvis bra att vara nervös och känna spänning inför ett framträdande, dock kan det finnas en gräns då det övergår till ett problem. Vid nervositet är stress och skakningar vanliga reakt-ioner, det kan även medföra en viss alerthet som kan ha både positiv och negativ påverkan på en själv. Vid några tillfällen har jag utsatts för minnesluckor när jag varit nervös vid ett fram-trädande. För några år sedan kom jag till en vändpunkt, det var en konsert där jag och musikerna hade repeterat in repertoaren väl trots det blev jag nervös vilket jag egentligen inte behövde bli. Efter detta framträdande har jag börjat fundera aktivt kring nervositet och vad jag skulle kunna göra åt det, vilket har lett mig in på Fagéus studie kring artistisk mental träning. Den specifika metod jag har valt stötte jag på under en föreläsning hösten 2016 då Kjell Fagéus besökte Mu-sikhögskolan Ingesund. Föreläsningen handlade om nervositet och att kunna prestera så bra som möjligt under en pressad situation som ett framträdande. När jag då skulle välja vad jag skulle göra för studie så mindes jag den föreläsningen samt att jag har vissa problem med ner-vositet. Denna studie hoppas jag ska kunna ge mig förståelse och insikt kring nervositet samt om och hur det i så fall skulle kunna hanteras för att hjälpa mig i framträdanden. De insikter jag kommer att erfara kan var till hjälp om mina framtida elever skulle har problem med nervositet. Syftet med denna studie är att med Fagéus (2012) egna metod artistisk mental träning (AMT) undersöka ifall djupare förståelse och insikt kring nervositet kan hjälpa mig med att känna trygghet i musikaliska framträdanden.
Frågeställning:
1. Hur erfar jag med mentalträning att underlätta musicering i avspänning? 2. Hur kan avslappning öka medvetenhet kring kroppen och det mentala?
2 Bakgrund
I detta kapitel redogörs litteratur och forskning inom ämnet mentalträning. Det presenteras även utvalda begrepp som är relevanta för läsaren att förstå samt det teoretiska perspektiv som stu-dien har utgått ifrån: fenomenologi.
2.1 Områdesorientering
I detta avsnitt beskrivs mental träning och dess olika områden som har främst berörts av det. Samt begrepp som är relevanta att förstå,
2.1.1 Mental träning
Mental träning enligt Nationalencyklopedin (2019) betyder övning med hjälp av psykologiska metoder. I början används mental träning mest inom sport och idrott. Där har funktionen varit att minska stress, nervositet samt öka uppmärksamhet och koncentration hos idrottaren. Det var under 1970-talet som den mentala träningen började spridas till andra områden för att göra nytta där. En person som hade ett stort inflytande på detta områden var Eric Uneståhl vilket var en psykolog och filosofie doktor. Uneståhl utvecklade mental träning först och främst inom idrot-ten, dock senare utvecklade han den vidare till flera områden. Uneståhl (1981) beskriver i sin bok att han anser att den mentala träningen är universiell och kan tillämpas på många fler om-råden än specifikt idrotten. Uneståhl påstår även att vi människor har en naturlig metod eller medicin, nämligen avslappning för att minska stress och oro. Senare jämför Uneståhl (1981) mental träning med idrott och andra färdigheter, för att uppnå resultat måste man träna. Une-ståhls beskrivning av mental träning börjar med utveckling av spänningsreglering och avslapp-ning. Eftersom att Uneståhl menar att för att kunna arbeta mentalt med självmedvetenhet, ana-lysering samt bearbetning måste vi kunna befinna oss i ett djupt avkopplat tillstånd. Sedan handlar träningen om mål, fokus samt förberedelse inför konsert, tävlingar med mera.
Kjell Fagéus (2012) har skrivit en bok om mental träning i fokus på musik. Fagéus går igenom olika begrepp som nervositet, spänning, självkänsla, självförtroende, självbild samt förberedel-ser inför övning och konförberedel-sert. Första delen av boken handlar om förklaringar samt djupare för-ståelse kring dessa begrepp och vad mental träning innebär. Den andra och sista delen av boken innehåller ett specifikt träningsprogram för mental träning, vilket Fagéus själv har utformat. 2.1.2 Nervositet och spänningar
Enligt nationalencyklopedin (2019) förklaras nervositet som oro och spänning samt ett till-stånd som kan vara under en längre period eller endast tillfälligt.
Dorothy Irving nämner att nervositet kan vara rädslan att göra bort sig. De flesta upplever ner-vositet de första framträdanden, vissa upplever det längre (Irving, 1987). Irving skriver: ”Man skall känna sig nervös, annars blir det inte bra” (s. 27), nervositet kan vara nödvändigt för in-dividen i viss mängd. I samband med nervositet utsöndras det adrenalin i vår kropp vilket medför att vi ofta blir alerta, skakiga samt koncentreras oss på att fly från situationen (Irving, 1987). Alla som upplever nervositet kan få olika symtom vilket kan handla om, snabbare puls, förhöjt blodtryck, skakningar, svettningar, koncentrationssvårigheter samt minnesförlust. Ner-vositet är en erfarenhet i sig vilket vissa kan hantera. Irving (1987) nämner att efter flera års erfarenhet kan vissa symtom som sagt hanteras och försvinna, andra kan dyka upp.
Nervositet dyker oftast inte upp utan anledning, Irving (1987) skriver om våra ”spöken”. De spöken som ställer krav i alla våra framträdanden och prestationer. Irving definierar våra spö-ken som auktoritetsfigurer som belastar oss med förväntningar och regler. Spöspö-ken kan visa sig på många olika sätt. Det kan innebära föräldrars uppoffringar för dig, föräldrarnas förväntan på att följa deras fotspår, omgivningen upplyser alla om vilken begåvning du är, kollegor och personer som spelar det instrument du gör och sitter i publiken, musikskribenter sitter i publi-ken, dina egna förväntningar och krav på dig själv. I boken nämner Irving Itzhak Perlman som säger att ”det gäller att vänja sig vid hur det känns att vara nervös för att lära känna alla fall-gropar och kunna undvika dem”.
Lundeberg (1998) skriver även om nervositet och att våra upplevelser och reaktioner på en specifik situation kan ha påverkats av tidigare erfarenheter. Om en person presterade sämre under ett framförande kan de negativa känslor och upplevelser påverka nästa framförande också, i form av destruktiv nervositet. Lundeberg menar då att destruktiv nervositet påverkar nästa framförande negativt. Fagéus (2012) nämner även att vi har minnen av både negativa och positiva framföranden vilket kan påverka oss positivt och negativt, medvetet och omed-vetet. Fagéus jämför negativa upplevelser med en allergisk reaktion, en tidigare negativ reakt-ion kan medföra att nästa reaktreakt-ion blir större och värre. Senare skriver Lundeberg (1998) även om konstruktiv nervositet, vilket kan vara en form av positivt nervositet som kan gynna vår prestation istället för att hindra den. Fagéus (2012) anser att själva orden nervositet och nervös har dubbel mening. Många musiker kräver nervositet för att de ska kunna framföra tillfreds-ställande, nämner Fagéus. Vidare förklarar han att positiv stress är något hjärnan kan förstå sig på samt vill ha under ett framförande. Dock verkar inte kroppen märka skillnad på positiv eller negativ stress, nervositet vilket medför de negativa effekter vi kan uppleva.
2.1.3 Självbild
Fagéus (2012) skriver om våran självbild och inom den tas två centrala begrepp upp, själv-känsla och självförtroende. Dessa begrepp menar Fagéus styr våran personlighet och alla våra reaktioner, samt att de går att påverka och ändra. Begreppen som presenteras här är inte cen-trala för denna studien, dock har jag valt att beskriva dem eftersom att de är en del av det mentala träningsprogram som uförs i och med studien vilket då är relevanta att förstå. Fagéus (2012) definierar självkänsla och självförtroende: ”Självkänsla – känslan av att vara älskad, uppskattad för den jag är. Självförtroende – upplevelsen av att jag är bra på det jag gör” (s.89). I och med träningsexemplen i boken anser Fagéus att vi själva ska först definiera vad självförtroende samt självkänsla är innan vi försöker uppnå förändring inom de områdena. Elever till Fagéus som nämns i boken har sammanställt vad som kan definieras som bra själv-känsla och självförtroende. Det kan innebära en person som är positiv, både tar och ger plats för andra, insikt i både sina styrkor och svagheter, målmedveten, utmanar sig själv, litar på in-tuition, säker på sina egna åsikter men även kunna ta till sig och reflektera över andras åsikter. En fråga som Fagéus och hans elever tar upp är om en person kan ha bra självförtroende utan god självkänsla, de kom fram till slutsatsen att det är troligtvis möjligt dock att framträdandet kan verka falskt samt sakna autencitet eftersom att uttrycket och känslan saknas.
I boken presenterar Fagéus (2012) några övningar som specifikt handlar om hur vi ska träna samt stärka våran självbild, -känsla och -förtroende. Första övningen om självkänslar handlar om att slappna av och hitta ett inre lugn. Därefter ska du definiera själv vad självkänsla är och vad det betyder för dig med olika enstaka ord eller meningar. Sedan repetera dessa ord och känna efter hur de känns inom oss samt vad de representerar för att till sist vakna upp ur denna avslappning. Andra övningen innebär att vi ska skriva ned ord kring din nuvarande
självkänsla, till exempel att använda sig av ”jag är”, ”jag vill vara”, ”jag är inte”, ”jag vill inte vara”. Fagéus nämner även att vi borde fundera och reflektera kring tidigare begrepp vi har definierat som negativa, eftersom att dessa kan komma att ändra betydelse för dig i framtiden. Genom en sådan bearbetning av tidigare definitioner kan det skapa trygghet inom oss. Dessa övningar görs på samma sätt dock med självförtroende som centralt begrepp istället.
Fagéus (2012) skriver att vår egen självbild inte alltid stämmer med hur andra uppfattar oss och hur vi egentligen är. Vi påminner oss själva oftare om negativa upplevelser än vad vi på-minner oss om de positiva. En övning som Fagéus framför är att vi ska skriva ned alla de ne-gativa upplevelserna på ett rött papper och de positiva på ett grönt papper. På detta sätt får vi överblick hur det faktiskt är, ofta blir en positiva listan längre än den negativa. Efter detta handlar det om att påminna sig själv oftare om de positiva upplevelserna på det gröna pappret mer och mer.
2.1.4 Förberedelse
Connolly och Williamon (2004) anser att mental förberedelse innan ett framträdande kan ha en stor effekt på ens egna uppfattning kring prestationen och framträdandet. Det första Con-nolly och Williamon anser att man ska börja med är att redogöra vad för syfte och slutmål ett stycke ska ha, sedan göra upp en plan för att arbeta mot slutmålet. Fagéus (2012) föredrar en visualisering kring uppförandet av stycket väldigt tidigt i övningen, helst innan instrumentet kommer in i bilden. Denna metod medför att de tidiga förberedelserna kommer att spela stor roll i framträdandet, därför är visualiseringen viktig så att öva med utstrålning och inlevelse sker redan från första övningspasset med instrumentet.
Fagéus (2012) nämner tidigt i boken att det är viktigt med regelbundenhet. Våra mentala mål varierar ständigt då vi går framåt hela tiden i vår förberedelseprocess, desto närmre konsert tillfället vi befinner oss bör vi fokusera mer på att visualisera själva framträdandet. Eftersom att målen kring det egna uttrycket och vår självbild borde ligga tidigt i förberedelseprocessen. Fagéus anser att det är bra att ha ett minne från ett framträdande som är positivt laddat för att ha det som en referenspunkt och hjälp till att kunna visualisera en framtida konsert så att den blir lyckad.
2.2 Tidigare forskning inom området
Enligt Connolly och Williamons (2004) studie har det kommit fram till att avslappning har en grundläggande funktion inom mental träning. Förberedelsen och prestationens kvalité påverkar beroende på nivån av avslappningen. Avslappning beskrivs som tillståndet där spänningar och icke önskad aktivitet i kroppen lyser med sin frånvaro. Avslappningen kan användas till att kontrollera eller påverka spänningar och icke önskade känslor som kan komma att störa före, under och efter prestationen. Connelly och Williamon kommer även fram till att mental träning kan påverka en prestation positivt. Kroppen, känslor, sinnet och sömn är några av de aspekter som har möjligheten att påverkas positivt av avslappning. De påstår även att avslappnings öv-ningar kan användas för att förbättra och kontrollera stress vilket kan uppstå i våran vardag samt påverka oss både fysiskt och psykiskt. Med fokus på att förbättra sig inför en specifikt prestation påvisar Connelly och Williamon att användandet av mental träning i form av guid-ning i avslappguid-ning kan förbättra resultatet. Mental träguid-ning är även högst individuellt vilket då kräver regelbunden träning för att utvecklas inom specifika aspekter.
Allan (2016) har utfört två studier vilket handlar om mental träning och hur mentala färdighet-erna erfars. Den första studien undersöker vilka färdigheter som krävs för att en musiker ska kunna musicera och prestera på så hög nivå som möjligt. Studien påvisar att 78% av deltagarna
inte kan prestera på en önskad nivå. Samma studie påvisar också att 71% av deltagarna hade för lite kunskap om vilka mentala färdigheter som krävs för att prestera på högsta nivå. Delta-garna påvisade även olika utmaningar villket de upplevde, en oro om vad andras åsikter, pre-stationsångest, bristande självbild och en rädsla för misslyckande. Allan gör en slutsats att många musiker har bristande kunskap gällande mental träning och de färdigheter som krävs för att prestera så bra om möjligt samt att självbilden och framgång har ett samband. Den första studien påvisar musiker och deras brist på mental träning vilket begränsar deras prestationer. Denna slutsatsen påvisar att mental träning är av vikt och är avgörande för en musikers prestat-ioner vilket menas med att mental träning borde introduserats då de utbildar sig. Detta stämmer bra överens med artistiskt mental träning vilket bygger på att stärka mentala färdigheter och självbilden.
Den andra studien undersöker studenter vid musikhögskolor om vad för förhållningssätt de har till mental träning jämfört med prestation (Allan, 2016). Studien påvisar att 98% av de framtida musikerna har intresse för att förbättra sina mentala färdigheter, 67% vill ha kunskap om hur dessa färdigheter kan erfaras. Allan påvisar även att några av dessa deltagare upplevde det svårt att kontrollera det negativa talesätt de hade mot sig själva, vilket medförde att koncentration och fokus blev svårare att kontrollera. Även här påvisar Allan att de deltagare vilket använde sig av ett postivt talesätt mot sig själva uppfattades ha en bättre självförtroende vilket påverkade deras prestationer positivt. Allan menar också att de mentala färdigheterna är minst lika viktiga som de musikaliska vilket han då anser att mental träning ska implementeras i läroplaner. Denna studien är relevant då den påvisar att mental träning kan användas för att minska nervositet, oror och prestationsångest för att öka sin prestation så långt som det går.
Benson och Proctor (2010) har gjort en undersökning om avslappning och meditation har någon påverkan på oss fysiskt ur ett medicinskt perspektiv. I deras undersökning deltog 36 personer. Benson och Proctor upptäcker att avslappning och meditation har en påverkan på kroppen och stress: minskad syrekonsumption, lägre puls, lugnare tempo i andningen och lägre aktivitet i hjärnan. Syftet med deras studie var att ta reda på om och i såfall vad för påverkan våran men-talitet har på vår fysiska kropp. Tidigare hade Benson (1993) utvecklat The Relaxation
Re-sponse vilket är en metod för att motverka fight-or-flight tillståndet vilket kan uppstå vid stress.
Bensons metod gick ut på att först repetera ett ljud, en fras, bön eller en muskulär aktivitet, sedan ska en repetera första steget när en börjar bli stressad igen. Enligt Benson ska detta minska stress och distraherande tankar. Studien påvisar att meditation och avslappning kan påverka stress vilket är vad den föreliggande studie handlar om. Sedan överensstämmer Bensons metod med Artistisk Mental Träning då det handlar om repetion av avslappning för att det ska före-bygga stress och nervositet.
Lillmåns (2011) har i sitt examensarbete undersökt rampfeber och hur det uttrycker sig, på vil-ket sätt musiker påverkas av det samt hur mental träning fungerar som förebyggande syfte och hjälp mot rampfeber. Lillmåns drar en slutsats där påståendet handlar om att alla musiker har haft rampfeber någon gång under sin karriär. Förberedelse och ett bra självförtroende anser Lillmåns vara viktigt för att kunna påverka nervositet. Även Lillmåns drar slutsatsen att men-talträning samt avslappning kan vara positivt i det stressade samhälle vi har idag samt att med-vetenhet kring våra spänningar och sätt att reglera de. Visualisering nämner Lillmåns är viktigt, dock kritiseras tidigare litteratur som påstår att alla kan visualisera. Lillmåns menar att det inte är alla som kan det, utan man måste lära sig det. Ett begrepp som Lillmåns använder är målpro-grammering, det vill säga att arbeta eller utvecklas till ett specifikt mål. Lillmåns anser att det är viktigt att förstå varför rampfeber yttrar sig, både orsak och varför det uppstår. Med hjälp av den kunskapen använda sig av mental träning för att då påverka eller kontrollera rampfeber.
Lillmåns arbete handlar om mental träning, på vilka sätt rampfeber och otrygghet kan visa sig. Lillmåns studie är väldigt intressant då denna studie behandlar också hur trygghet kan uppnås i framträdandet, eftersom studierna berör några lika aspekter och frågor skulle resultaten kunna vara liknande. I Lillmåns studie var avslappning, självförtroende och spänningsreglering stora och viktiga faktorer som kan påverka våran prestation i ett framträdande positivt en del av re-sultatet.
Hansson (2005) undersökte om regelbunden avslappning kan påverka musiker mentalt och de-ras musicerande. I studien ingick det elva musiklärarstudenter vilket under en fyra veckors pe-riod fick använda avslappningsövningar fem gånger i veckan. Resultaten Hansson kom fram till var att fyra av deltagarna upplevde att de hade lägre stressnivå och sju deltagare upplevde en lägre spänningsnivå i kroppen. Hansson upptäckte även att deltagarna började fundera och reflektera kring vilka musiker de faktiskt behövde använda samt inte behövde använda under specifika rörelser. Detta var tydligen en ny insikt deltagarna inte haft tidigare vilket i sin tur medförde att deltagarna märker av att smärta och spänning var kopplat till de muskler de inte behövde använda i samband med övning. I samband med detta märkte Hansson att i och med den ökade medvetenheten applicerade deltagarna det även i sin vardag.
2.3 Teoretiskt perspektiv
Det teoretiska perspektiv jag använder mig av presenteras här nedan. Först presenteras fenome-nologi sedan livsvärldsperspektivet.
2.3.1 Fenomenologi
Fenomenologi betyder läran om det som visar sig. Bengtsson (2005) diskuterar kring fenome-nologins otydlighet eller dubbelhet eftersom detta perspektiv inte är monolitiskt som han be-skriver det. Fenomenologi består av många olika variationer men det alla har gemensamt är att ”gå tillbaka till sakerna själva” (Bengtsson, 2005, s. 11). Bengtsson beskriver att ”det som visar sig” syftar på någon som det visas för, det vill säga att objekt och subjekt är beroende av varann och kan inte separeras inom fenomenologin. En av grunderna inom fenomenologin är att alla teorier och åsikter ska ifrågasättas och kritiseras för att sakerna ska ges deras fulla rätt-visa. Edmund Husserl (1859-1938) är grundaren av den moderna fenomenologin, under Hus-serls utveckling av fenomenologin gick den igenom tre faser; förfenomenologiska, deskriptiva samt transcendentala. Den transcendentala blir den fenomenologi som Husserl utövade, vilket handlar om den mening, giltighet samt det vi erfar är en stor del av vårt transcendentala vetande. Dock ska transcendentalt medvetande inte ska blandas ihop med det empiriska med-vetandet. Husserl utvecklar även epochén, vilket är ett sätt att skilja på existens och innehåll för att kunna konkretisera våra erfarenheter. Epochén fick stor kritik eftersom att den skiljde existens och innehåll, vilket medförde att existensen uteslöts. Bengtsson förklarar att utan ex-istens förlorar vi anledningen med att erfara föremål, till exempel att om ett subjekt möter en ilsken hund behöver subjektet inte eller ska inte bli rädd eftersom att hunden inte existerar . Om subjektet faktiskt skulle bli rädd är det subjektets existensen som kritiseras eftersom att ett rent transcendentalt subjekt inte skulle känna rädsla för sin egen existens. Enligt Bengtsson är fenomenologi en ickekonventionell forskningsmetod, det vill säga att det inte finns direkt angivna principer hur denna metod ska se ut eller vara. Fenomenologins metod ska formas av sakerna i sig samt hur de visar sig för oss, det anser Bengtsson vara ett bättre sätt att förstå sig på erfarenheter utan att deras egenskaper ska tolkas strikt efter en metod vilket kan få felaktig tolkning.
Taube (2005) beskriver fenomenologi som erfarenheter en individ har vid ett specifikt till-fälle. Taube menar också att forskare och filosofer som använder det fenomenologiska per-spektivet inte hänvisar till verkligheten, utan de utgår ifrån en individs personliga tolkning av världen. Det vil säga att det handlar om individens egna erfarenheter av verkligheten istället för den fysiska verkligheten.
2.3.2 Livsvärldsperspektivet
Husserl var även med och bidrog till utvecklingen av livsvärldsperspektivet, en fördjupning eller variant inom fenomenologin (Bengtsson, 2005).
”Livsvärlden är den värld som vi alltid redan lever i tillsammans med andra människor och som vi kan stå i ett kommunikativt förhållande till. Livsvärlden är således en social värld med mänslikt skapande föremål och mänsklig organi-sering av livet, traderat från människa till människa” (Bengtsson, 2005, s. 18). Husserl hävdade enligt Bengtsson att vetenskapen och dess objektivism inte tog hänsyn till människors levda liv och skapar därför en distans mellan dem. Vidare förklarar Bengtsson (2005) att objektivismens syn på vår verklighet är av objektiv-absolut slag medans livsvärl-dens syn ska vara subjektiv-relativ. Livsvärldsperspektivet handlar därför om att inte skilja på den värld vi lever i mot den värld vi upplever. Enskilda föremål existerar inte i livsvärlden då allt är kopplat till något annat. Ett föremål har sin skapare, syfte, historia och framtid. Till skillnad från vetenskapen med objektiv syn vilket gärna plockar ut ett enskilt föremål och stu-derar det helt för sig utanför sin kontext (Bengtsson, 2005). Vidare menar Husserl att livs-världsperspektivet är en förvetenskaplig och förreflektiv filosofi som då förutsätter vetenskap och reflektion.
Livsvärldsperspektivet menar också att psykiska och fysiska egenskaper inte är det samma och att de inte kan simplifieras. Känslor är inte endast variationer och svängningar i adrenalin-halter samt att tänkandet inte heller enbart är cerebrala processer. En persons fysiska handling är inte heller endast fysisk, den har sitt ursprung i positiva och negativa emotioner samt en helt egen värld som den lever i (Bengtsson, 2005).
Bengtsson (2005) beskriver intentionalitetsteorin vilket är en teori inom livsvärldsperpektivet, vilket menas med att vi fokuserar på hur något visar sig för en själv. Bengtsson syftar på att det behövs en öppenhet för att kunna förstå våra upplevelser. Öppenheten kan hindras och på-verkas negativt av de olika målsättningar vi sätter upp själva eller utsätts för. Vidare ger Bengtsson exemplet stress som påverkan vilket ofta leder till tunnelseende, likt den vid nervo-sitet. Stress och nervositet påverkar öppenheten på ett negativt sätt vilket gör det svårare att uppleva till exempel en konsert som givande och positiv. Vidare menar Bengtsson att en ska låta sig uppleva de saker som visar sig för att bygga erfarenhet, målen är alltså inte det viktiga och ska inte styra utan det är vägen fram som är avgörande för resultatet.
Studiens mål med mental träning är att minska nervositet vid musikaliska framträdanen vilket egentligen är det enda målet. Själva träningsprogrammet ska utföras utan några specifika mål eftersom att avslappning och kontroll handlar om att släppa kontroll för att kunna bli med-veten om den stress som blockerar ens upplevelser. Vilket stämmer överens med intention-alitetsteorin som beskrevs här ovan.
3 Metodkapitel
I detta kapitel redogörs vilken metod som har använts för att samla in underlag till studien, vilken slags situation som har dokumenterats samt exakt vad som har undersökts.
3.1 Beskrivning och motivering av metoder
I detta avsnitt presenteras de valda metoder som har använts i denna studie för dokumentation. Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv samt är en kvalitativ studie, jag valt att an-vända loggbok samt ljudinspelning som komplement.
3.1.1 Loggbok
Loggbok som metod kan ha flera olika namn: reflektionslogg, kommunikationslogg, värder-lingslogg eller dagbok. Oftast handlar det om att vid slutet av en specifik situation dokumen-tera tankar och funderingar. Syftet med loggbok är att få sig en djupare förståelse kring det som precis har hänt. En dag kan vara fylld med många olika händelser vilket vi inte hinner re-flektera samt fundera kring när det uppstår, då kan regelbunden dokumentering av dessa hän-delser göra det möjligt för reflektion vid ett senare tillfälle (Bjørndal, 2005).
Bjørndal (2005) nämner att förandet av loggbok kan vara en metod för att utveckla vår inre dialog, i och med våra anteckningar pratar samt lyssnar vi på oss själva. Med denna metod menar Bjørndal att vi kan få en djupare förståelse av reflektion inom: vad vi redan vet, vad vi känner, vad vi gör och hur vi gör det, varför vi gör som vi gör.
Bjørndal (2005) går igenom flera olika strukturer som är möjliga vid förandet av en loggbok, den som är vald i denna undersökning är konfluent loggbok vilket innebär att den är strukturerad i tre olika teman: tankar, känslor och kroppsliga reaktioner. Denna typ av struktur beskriver Bjørndal är inspirerad av konfluent pedagogik vilket belyser att affektiva och kognitiva funkt-ioner ska integreras i inlärningssammanhang; syftet är att dämpa eventuella psykiska konflikter hos elever för att lärandeprocessen ska bli mer effektiv samt meningsfull. Med denna organise-ringen av loggboken skiljs kognitiva, affektiva och kroppsliga processer åt vilket resulterar i att dessa bearbetas separat för att förstå de individuellt samt bli (mer) medveten om dessa proces-ser.
Bjørndal (2005) menar att använda en struktur i sin loggbok kan vara bra då det kan bli för mycket text i en ostrukturerad loggbok, vilket kan göra loggboken svår att kartlägga och lätt att bli överväldigad av många olika beskrivningar samt reflektioner. Konfluent loggbok fungerar bra med denna studie då ett fokus är avslappning både mentalt och fysisk. Syftet med konfluent loggbok är att beskriva tankar, känslor och kroppsliga reaktioner efter ett pass med avslappning enligt studien. Att organisera sin loggbok kan dock medföra tydliga avgränsningar som even-tuellt gör att vissa specifika aspekter inte dokumenteras, dock så är de valda teman relativt breda begrepp vilket ändå möjliggör ett bred och tydlig dokumentering av studien.
3.1.2 Ljudinspelning
Ljudinspelning har jag använt som komplement till loggboksförandet, Bjørndal (2005) menar att en inspelning ”konserverar observationer” (s.72). En inspelning gör det möjligt att lyssna i efterhand vilket kan vara av stor vikt när jag både är den observerade och observatören, in-spelning möjliggör även att jag lyssna flera gånger, spola tillbaka och spela upp det långsam-mare. Sedan kan jag i detta fallet eventuellt höra saker som jag inte nödvändigtvis hade lagt märke till när jag själv musicerar vilket medför en process för självreflektion utifrån ett helt annat perspektiv. Bjørndal kritiserar dock inspelning då det inte är en sann kopia av verklig-heten, utan endast en representation av verkligheten. Han menar att inspelningen saknar att
representera sinnen som syn, lukt, smak och känsel vilket är begränsningar i tekniken och då inte blir en sann kopia av verkligheten.
3.2 Design av studien
I detta avsnitt presenteras själv utförandet av studien, hur dokumentering har skett samt hur det har bearbetats och analyserats. Till sist resoneras det kring etiska överväganden och studiens giltighet och tillförlitlighet.
3.2.1 Val av musikaliskt gestaltande projekt
Syftet med är att utifrån livsvärldsfenomenologiskt perspektiv studera hur och om mental trä-ning kan minska min nervositet vid framträdanden. Jag har använt mig av anteckträ-ningar från specifika musicerande tillfällen för att fastställa om mentalträning har någon effekt på min ner-vositet. Studien har endast baserats på en specifik mental tränings metod, Artistisk mental
trä-ning.
Det första tillfället jag har valt är när jag spelar Carl Nielsens andra symfoni vilket sker under terminen då jag gör denna studie. Det här är första gången jag är med och spelar stycket inför publik, innan konserten har vi haft en hel vecka med repetitioner vilket menas med att stycket är färskt och väl inrepeterat. Det andra tillfället handlar om den avslutande och examinerande konserten på läsåret där jag spelade upp första satsen ut Launy Grøndahls Concerto för trombon. Repeterandet av detta stycke skedde löpande under terminen, med fokus i denna studie när det gäller specifika punkter och övningar som följs enligt Fagéus (2012) metod Artistisk mental träning.
Båda styckena jag har valt att spela var notbaserade, skillnaden på de två är att i Nielsens stycke spelar jag tillsammans med hela symfonin och som en del av trombonsektionen. På Grøndahls stycke spelar jag solo med piano som ackompanjemang, jag utförde det så för att se om det skulle vara en skillnad i de två olika framträdanden och i vilken grad i så fall.
Denna studie utgår från fenomenologi och livsvärldsperspektivet med fokus hur jag erfar spe-cifikt att förbereda min inför nervositet. Kjell Fagéus (2012) metod Artistisk mental träning (AMT) är en metod uppbyggd på olika strategier inom mentalträning för att kunna förbereda sig inför ett framträdande. Denna metod är uppbyggd med god struktur, tydligt och tilltalande tillvägagångssätt hur en person ska kunna börja och fortsätta med mental träning inför musika-liska framträdanden. AMT handlar om till störst del om avslappningsövningar för kroppen och det mentala, men även övningar om att stärka självbilden, öka motivation, utveckla ens goda kvalitéer en strävar efter samt förberedelse inför framträdanden. Varje träningspass börjar exakt likadant under alla träningsveckor med muskulär och mental avslappning. Från vecka tre bör-jades arbetet med självbilden, först ska jag själv definiera hur jag tycker en person med god självkänsla respktive självförtroende är. Sedan följer flera olika övningar kring stärkandet av självbilden bland annat en där jag ska använda de orden jag definierade självkänsla och själv-fötroende med, de orden ska jag sätta in i fyra olika kategorier: ”jag är”, ”jag vill vara”, ”jag är inte”, ”jag vill inte vara”. Förberedelse och visualisering handlar om att mentalt förbereda sig på stycken och hur en vill att det ska framföras, för att sedan mentalt visualisera hur, när och var själva konserttillfälllet kommer att uppföras. Fagéus träningsprogram är uppbyggd veckovis med ett eget specifikt fokus:
• Träning vecka 1: Muskulär avslappning • Träning vecka 2: Mental avslappning • Träning vecka 3: Att stärka självkänslan
• Träning vecka 4: Att stärka självförtroendet
• Träning vecka 5: Stärkt motivation genom förebilder • Träning vecka 6: Repetition
• Träning vecka 7: Vad vill jag odla, vårda och utveckla? • Träning vecka 8: Visualisering av projekt
• Träning vecka 9 Förberedelse för övning • Träning vecka 10: Egenträning
• Träning vecka 11 & 12: Visualisering konsert
• Träning vecka 13 & 14: Repetition av övningar som passat 3.2.2 Val av dokumenterade situationer
Denna studie bygger på självobservationer och reflektioner utifrån min livsvärld. Dokumentat-ionen har utförts under de tillfällen jag har utfört träningsprogrammet enligt Fagéus (2012). Fagéus rekommenderar att man ska utföra träningsprogrammet här ovan minst tre gånger i veckan men helst varje dag. Jag valde att utföra träningen fem gånger i veckan, dessa tillfällen har dokumenterats i loggbok och träningen har utförts på en del olika platser och tider på dyg-net. Främst har träningen skett på Musikhögskolan Ingesund och dess lokaler men även hemma i min lägenhet. På MHI är miljön framför allt livlig, vilket menas med att under de tillfällen jag utförde träningen på skolan har det nästan alltid varit ljud omkring mig. De två framföranden som jag angav här ovan har jag dokumenterat i loggbok samt att de har spelats in med ljud. 3.2.3 Genomförande av dokumentationen
Under denna studie har varje träningstillfälle där jag arbetat med mental träning dokumenterats. Dokumenteringen av loggboken har skett i form av en konfluent strukturering vilket menas med att den har strukturerats efter tre rubriker: tankar, känslor och kroppsliga reaktioner. Denna strukturering möjliggjorde en tydlig dokumentering dock eventuellt avgränsande. Efter varje träningspass har det dokumenteras utifrån de tre rubrikerna samt tidpunkt vad som har erfarits och upplevts. Träningspassen utfördes en gång per dag vid olika tidpunkter eftersom att det skulle få plats i det ordinära schemat i skolan samt att hitta den tidpunkten på dagen som fun-gerade mest optimalt för mig själv. Själva dokumenteringen tog mellan fem till femton minuter och utfördes alltid direkt efter ett träningspass, det mesta av fokus låg på om det märktes några kroppsliga, mentala förändringar eller olika störningsmoment under träningen.
Dokumentering av konserterna har utförts av Musikhögskolan Ingesund då de spelar in alla konserter via ljud med bra kvalité, vilket jag sedan har fått tillgång till för att lyssna på och analysera.
3.2.4 Bearbetning och analys av dokumentationen
All loggboksföring gjordes för hand vilket jag vid analysen förde in i ett digitalt dokument för att samla ihop informationen, göra den lättillgängligt samt att det ska kunna gå att söka direkt i dokumentet. Loggboken har redan en tydlig inramning och struktur vilket menas med att det inte behövdes konstrueras i efterhand. Först läste igenom min loggbok i sin helhet utan att söka efter mönster, för att åsidosätta mina tankar och få ett distanserat perspektiv på texten. Sedan lästes loggboken flera gånger med syftet att upptäcka mönster, mönster som upptäcktes var till exempel avslappning, störande moment samt de anteckningar som visade på någon form av förbättring. Även förändringar i mitt loggboksförande noterades då träningen hade pågått under en viss tid. Tidpunkten av träningen noterades och sammanställdes i kalkylprogrammet Excel, för att se vilken tid som träningen oftast utfördes på och ifall det hade en påverkan på avslapp-ningen. Denna dokumentering analyserades utifrån det fenomenologiska livsvärldsperspektivet
vilket innebär att i analysen leta efter nya erfaranden och upplevelser, vilket skulle kunna ge svar på den frågeställning som är formulerad här ovan.
Vidare har ljudinspelningarna lyssnats igenom flera gånger med de aktuella noterna för att un-dersöka när och var nervositet är påtaglig samt varför den kan vara det. Första genomlyssningen sker utan noter och utan någon form av dokumentering för att även här håller tankarna fria och uppnå ett distanserat perspektiv. Vid följande genomlyssningar använder jag noter samt anteck-nar där nervositeten blir påtaglig, jag kategoriserar det påtagliga med följande rubriker: felspel-ning-rytm, felspelning-melodi och skakningar. Den informationen jämförs med loggboken för att kolla hur och ifall träningen påverkades kring dagarna då dessa framträdanden ägde rum. Dock kan det noteras att en felspelning inte endast beror pågrund av nervositet, flespelning kan även bero på bristande fokus, olika distraherande moment, ej tillräcklig förberedelse med mera. Ljudinspelningarna används som ett komplement och förstärkning till loggboken för att slå ihop det faktiska resultatet av framträdandet och det jag upplevt i träningen.
3.2.5 Etiska överväganden samt studiens giltighet och tillförlitlighet Denna studie är en självstudie vilket menas med att syftet är att studera och analysera min egna utvecklingsprocess, då finns det inga andra personer inblandade varken intervjuade eller obser-verade. Enligt Johansson och Svedner (2010) behöver man tydlig informerade alla intervjuade och observerande i en studie vad syftet är, deras samtycke till att medverka och att de kan när som helst avbryta sin delaktighet i studien utan några konsekvenser samt att all data de är kopp-lad till ska tas bort. Detta behöver jag inte förhålla mig till eller ta i beaktning då jag är den observerande samt observatören. Det som måste tas i beaktning är hur personlig jag vill och kan vara i studien, då studiens perspektiv är fenomenologiskt och dokumentering är loggbok är studien redan personlig i grunden. Johansson och Svedner belyser även att de medverkande i studien måste visas med respekt, då måste jag fundera över hur mycket jag vill dela med mig samt vad som är relevant och för personligt.
Johansson och Svedner (2010) anser att det är viktigt att kunna koppla texten i studien till ämnet och det innehållet som presenteras i inledningsdelen. Om studien ska kunna vara giltig och tillförlitlig bör resultat delen ha en tydlig koppling med de frågor som ställs i inledningsdelen. Det gäller att personen som skriver arbetet inte fastnar eller glider iväg bland nya idéer vilket inte har någon relevans för frågorna i inledningen, samt att det blir svårt för läsaren att förstå innehållet.
De vetenskapliga metoder som används i detta arbete måste förklaras tydligt och klart. Johans-son och Svedner (2010) anser att beskrivningen av metoden oftast är för kort och inte tillräcklig, vilket medför problem när läsaren ska försöka förstå sig på metoden samt replikera den vid en liknande studie.
4 Resultat
I detta kapitel presenteras de resultat som analysen har kommit fram till med utgångspunkt i de rubriker som har dykt upp för att svara på de frågor som har formulerats i inledningsdelen.
4.1 Tankar och känslor
I detta avsnitt presenteras den mentala delen kring träningen, negativa och positiva tankar, fokus och koncentration, mentala förutsättningar samt insikter och förståelse som har erfarits under träningen. Jag har valt att föra samman tankar och känslor då de ofta delar liknande svar men också att de kompletterar varandra.
4.1.1 Mentala förutsättningar
Enligt analysen handlar mentala förutsättningar främst om stress, oro och prestationsångest. I början av analysen lade jag märke till att oro nämndes ofta, då främst kopplat till omgiv-ningen: ”Jag kände viss oro då det uppstod ljud jag inte visste vad det var eller var de kom ifrån. En oro om någon var i samma rum som mig” (Axelsson, 8/10). Under träningsperioden kan man se senare att detta fokus förändras, dock finns det perioder som skiljer sig åt, veck-orna kring konserter samt tentaveckor. Oftast veckan före och den aktuella kan man se att en oro börjar att byggas upp med direkta referenser till konsert eller tenta: ”Det var lite stökigt idag, jag kände mig en aning osäker eller stressad. Det var svårt att slappna av både fysiskt och mentalt. Livet är allmänt lite stressigt nu, konserter, plugg, rester, öva m.m.” (Axelsson, 28/11-18). Det vill säga att stress är ofta kopplat till skolan och prestationer på framträdanden, detta utgör den större delen av negativa tankar som dokumenterats. Mot slutet av träningen kan man även se att de negativa tankarna minskar, de förekommer men oftast med någon lös-ning och reflektion ”[jag] började bli orolig inför konserten nästa vecka, under övlös-ningen bör-jade jag föreställa mig själv på konserten, vart jag sitter, hela bandet. Det känns faktiskt lug-nare efteråt, borde göra det nästa övning också” (Axelsson, 5/1-19).
4.1.2 Fokus och koncentration
Enligt analysen var fokus och koncentration framförallt svårare i början än i slutet, dock skil-jer sig problematiken från början till slut. I början handlar det främst om att fokusera på själva träningen, att inte låta sig distraheras eller reagera på omgivningen. Senare under träningen övergår det till att mer fokus på hur det känns i kroppen: ”Lugn, stilla. Och sedan när jag går djupare in i avslappning känns det som att jag faller eller sjunker ned också, till en annan nivå av avslappning?” (Axelsson, 30/11). I loggboken använder jag orden ”faller” och ”sjunker” för att beskriva känslan när jag går till ett djupare tillstånd av avslappning. Detta är ett tecken på att jag antingen inte stördes av omgivningen eller att omgivningen var så lugn att det tillät mig fokusera helt och hållet på träningen och att hamna i ett djupare tillstånd.
4.1.3 Insikter samt förståelse
Loggboken beskriver alltid vad jag har känt under tiden och direkt efter träningen. Den be-skriver i början ofta oro och svårigheter att slappna av, vilket senare leder till mindre men en annan sorts oro. Det finns exempel ur loggboken där det skett en tydlig insikt under träningen: ”Det har varit en jobbig och krävande dag, nu efter känner jag mig till en viss del återställd. ”Reboot”, lugn igen, varken glad, arg, ledsen” (Axelsson, 11/11-18). Efter detta tillfälle för-stod jag att träningen inte endast vara att jobba med det mentala och spänningar i kroppen, det var ett tillfälle att få vila det mentala och kroppen medvetet. Vid ett annat citat jämför jag trä-ningen med vanlig sömn dock att jag faktiskt inte sover: ”Det känns nästan som att jag sover, fast att medvetandet typ är kvar” (Axelsson, 12/10-18).
Träningen handlar också om att kunna vara avslappnad för att låta tankar och bilder passera förbi en. Vid ett tillfälle står det i loggboken:
Även fast tankarna var spridda var jag ändå lugn, inte fokuserad men lugn. Vid funderingar på kommande konserter var det inte om själva konserten utan mest bilder eller [en] föreställning om hur det ska se ut m.m. Jag känner mig inte nervös, men orolig hur det kommer att gå. (Axelsson, 2/11)
Då förstod jag att jag kan med hjälp av träningen ta en liten stund för mig själv att fantisera kring hur den kommande konserten kommer se ut, föreställa sig lokalen, publiken, belys-ningen, jag själv som står och spelar för att endast betrakta det och låta de känslor som kom-mer att dyka upp. Den insikten är intressant då det är ett specifikt moment senare i träningen, att föreställa sig att vara i konserten och bekanta sig med situationen.
Senare i träningen kommer delen där man ska börja arbeta med självkänsla och självförtro-ende, den delen kan man läsa ur loggboken att det inte haft någon märkbar effekt: ”att jobba med självbilden är lite svårt, jag märker ingen skillnad men det kanske inte är meningen hel-ler” (Axelsson, 15/12-18). Momentet som innefattar nedskrivning av saker ” jag är”, ”jag vill vara”, ”jag är inte”, ”jag vill inte vara” är enligt loggboken ganska intressant: ”den övningen gjorde intryck på mig, det var konstigt och samtidigt fångande att få ned dessa saker vad jag vill/inte vill på papper och kolla på det, ta in det och känna det” (Axelsson, 17/12-18).
4.2 Kroppsliga reaktioner
I detta avsnitt presenteras hur kroppen har reagerat samt om och i så fall hur medvetenheten har påverkats i och med träningspassen.
4.2.1 Fysiska förutsättningar
Vid terminskonserten, den sista konserten för studien hade jag stukat foten vilket medförde problematik. På själva konserten blev det så att jag fick sitta ned eftersom jag inte skulle kunna klara av att stå. Detta påverkade inte den övriga studien utan endast detta konserttill-fälle.
Enligt analysen så har sömnen varit en påverkande faktor. Ett utdrag ur loggboken visar att jag tror att sömnen har en viss påverkan: jag somnade nästan under övningen vilket inte är det som övningen går ut på, troligtvis pga att jag sov dåligt inatt. Jag vill ha en medveten avslapp-ning” (Axelsson, 16/10-18). I loggboken kan man hitta flera kommentarer som tyder på att sömnen har haft en inverkan på träningen. Analysen visade då att nästan alla de tillfällen som upplevdes sämre har alltid en kommentar om att sömnen hade varit otillräcklig den dagen, vil-ket tyder på att sömnen var den största faktorn som påverkade träningen.
4.2.2 Fysiska upplevelser och kroppslig medvetenhet
Efter ett träningspass dokumenterades fysiska upplevelser samt kroppslig medvetenhet. En stor del av träningen handlar om att kroppen ska slappna av, att hitta lugnet och att få kroppen hamna i ett sådant tillstånd där spänningar kan tillåtas att finnas för att sedan lösas upp. Redan vid första träningspasset blev jag medveten kring var det fanns spänningar: ”Jag kunde inte slappna av helt, en liten och subtil spänning i vader, nacke samt skulderblad [vilket] var svåra att slappna av” (Axelsson, 8/10-18). Det är värt att notera att de muskler jag lade märkte till vid första träningen är delar av stora muskelgrupper vilket jag under träningsperioden har uppfattat att de är enklast att lägga märke till. Vid andra tillfället skriver jag: ”Jag började
även bita efter ett tag, vilket var svårare att slappna av igen” (10/10-18), detta tillfället är star-ten på att jag börjar bli medvestar-ten om spänningar i musklerna i ansiktet vilket har varit ett pro-blem att slappna av i. Ansiktet består av flertalet små muskler vilket kan vara väldigt spända vilket jag aldrig har märkt förut, senare upptäcks mer spänningar i ansiktet och i större grad:
”Allt kändes väldigt enkelt att slappna av [i] vilket gjorde att jag uppmärksam-made de små spänningar som jag nog inte annars hade märkt, de i ansiktet, de var väldigt små men började kännas stora efter jag lyckades slappna av i de”. (Axelsson 11/10-18)
Nacken har varit ett område med problem i avslappningen, ord som dyker upp i dokumente-ringen är balans, ställning, lutning och placering. ”problem med nacken, jag känner nog en viss spänning men hittar inte ställningen där den är som mest avslappnad” (Axelsson, 21/10-18), att finna balansen är något som varit problem. Det har förbättrats under träningen men är ett återkommande problem.
Förtydligande gällande nästa citat, orden ”faller” och ”sjunker” är figurativt valda eftersom när jag var på väg in i en djup avslappning kändes det som om jag föll eller sjönk ner i den: ”När det känns som att jag faller/sjunker så har jag märkt att kroppen justerar sig själv, unge-fär som om den vet var det är mest avslappnat och då löser det?” (Axelsson, 30/12-18). Den djupa avslappningen hamnade jag inte i varje gång som jag utförde träningen, det skedde nå-gon gång i veckan.
Att spänningar kommer och försvinner är ett återkommande fenomen i perioden som jag trä-nar, oftast blir det mer spänningar då jag har ett uppehåll på två dagar i följd (på grund av att jag endast utför träning fem gånger i veckan). Avslappningen blir såklart bättre och bättre i och med mängdträning som sker i följd. Vissa perioder verkar avslappningen vara enkel, lugn och inga problem med spänningar, ibland dyker spänningar och obalans upp igen. Detta kan även ha en koppling med hur tankar, känslor och yttre faktorer har påverkat träningen vilket jag diskuterar kring i del fem. Det märks tydligt att medvetenheten har utvecklas och befäst sig eftersom att jag har kunnat analysera under och efter ett träningspass samt om det har varit någon spänning, var och i hur hög grad den har varit i så fall.
4.3 Yttrefaktorer
Detta avsnittet handlar om de yttrefaktorer som kan ha haft en påverkan på träningen och hur de har uppenbarat sig.
4.3.1 Tidsfaktor
Vid varje träningstillfälle har tiden angivits eftersom att försöka ta reda på om tidspunkten kan ha en påverkan på träningen. Enligt analysen har träningen till stor majoritet utförts på ef-termiddagen och kväll, endast sex tillfällen har utförts på förmiddagen. Enligt analysen kan man urskilja att vilken tidpunkt utförandet av träningen sker på dygnet har en större betydelse i början av träningsperioden jämfört med i slutet. I början av träningen upplevs kvällen mer avslappnad än de som utförs tidigare på dagen, vilket kan ha en koppling med att det är närmre natten och därmed lättare eller en risk att avslappningen går till sömn. Den träning som utförs på eftermiddagen är mer benägen att variera i hur pass djup eller tillräcklig av-slappningen var. Den senare delen i träningsperioden är det betydligt mindre variation, efter-middag och kväll upplevs lika eller lika lite avslappnande. Det är intressant att de tillfällen som upplevdes bra respektive dåligt var nästan uteslutande endast under eftermiddagen. Un-der förmiddag var det ingen variation alls, det verkar som att kvällen upplevdes för det mesta
bra men det nämndes tidigare att det tenderade att gå mot sömn. Träningen var inte regelbun-den när det gäller tidpunkten från dag till dag. Träningen skulle få plats i mitt ordinära schema vid Musikhögskolan Ingesund vilket gör att det inte blev någon regelbundenhet när det gäller tidpunkt.
4.3.2 Lokal och omgivning
Vid första träningstillfället märks det enligt anteckningarna att jag var väldigt medveten om vad som hände kring mig: ”Det var svårt att inte reagera på olika ljud som uppstod i närheten, en granne som bankar, låser upp sin dörr, en bil utanför och [en] fågel som kvittrar” (Axels-son, 8/10-18). Detta är tecken på en annan sorts medvetenhet som inte fokuserar på det som upplevs i kroppen vilket är tvärtom gällande de andra rubrikerna. Det är även intressant att loggboksföringen förändras under tiden, i början handlar det främst om reaktioner på olika ljud vilket varierar beroende på vart jag utför träningen. Sedan övergår dokumenteringen till att fokusera på det som händer i kroppen, vad jag tänker samt vad jag känner; som om fokus övergår till det som är väsentligt och intressant. I loggboken går det att uppmärksamma en kort period där det sker en övergång mellan att fokusera på ljud i omgivningen och kroppen: ”Det var även skönt idag, jag hörde andra öva i de närliggande rummen. Det störde inte utan de blev nån känsla av att det är någon/några i närheten, [en sorts] närskap fast jag inte vet vilka det var” (Axelsson, 22/11-18).
4.4 Mental tränings påverkan på musicerande
Detta avsnitt presenteras den upplevda påverkan mental träning har haft på musicerandet. Enligt den första ljudinspelningen från symfoniorkester konserten kan man uppfatta några få ställen där nervositet blir påtaglig. I första satsen kan man höra att några specifika passager spels för snabbt vilket kan vara vanlig reaktion. I tredje sats märks det att vid en passage att jag är nervös, jag låter nerverna ta tag i mig och forcerar spelet vilket gör att intonation, klang och samspel påverkas negativt. I loggboken beskriver jag konserten efteråt: ”jag var knappt nervös i början men ju närmre höjdpunkten i tredje satsen vi kom blev det bara värre och värre. tyvärr blev jag lite för taggad och nervositeten tog över mitt spel vilket gick sådär..” (Axelsson, 6/4-19) Den andra ljudinspelningen från terminskonserten vilket är senare på året märks lite när det gäller nervositet. Analysen påvisar att det musikaliska uttrycket kunde ha ”tagit ut svängarna” en aning mer, vilket kan ha begränsats av nervositet. Några skakningar i klang eller felspelningar som kan syfta på nervositet och bristande fokus har inte uppmärk-sammats. Det intressanta här är att i loggboken beskriver jag konserten:
Innan konserten var jag väldigt nervös, jag ska ta mig upp på scenen, ställa fram stol och sitta (den enda som sitter) och spela solo.. MEN det gick väldigt bra, när jag väl började spela så samlade jag liksom ihop mig och nervositeten försvann inte men den var typ under kontroll, det känns väldigt bra efteråt! (Axelsson, 24/5-19)
4.5 Sammanfattning och slutsatser
Under rubriken Tankar och känslor presenteras de mentala delarna ur analysen. Mentala för-utsättningar beskriver den stress och oro som upplevdes i träningen, vilket påverkades av yttre faktorer i omgivningen i början och mer personliga stressfaktorer mot slutet av träningen. Faktorerna tränades ständigt för att försöka lösa upp och bli van vid de. Sedan beskrivs
över-gången mellan yttre faktorer och de personliga, där fokus och koncentration började få fot-fäste och tillät djup avslappning både mentalt och fysiskt. Sedan exemplifieras de stunder där insikter och förståelse har upplevts. Avslappning upplevs i början som svår, orolig och stres-sig vilket övergår till en annan minskad form av stress och oro mot slutet av träningen. I trä-ningsperioden upplevs det träningstillfällen som ”återställd” eller en ”reboot” vilket gjorde resten av dagen lättare. Avslappningen jämförs och med en form av sömn där medvetandet fortfarande är vaken, i och med det vakna medvetandet kunde en framtida konsert föreställas detaljrikt för att uppleva den. Arbeta med självbilden upplevdes som problematiskt då det inte märks någon tydlig effekt av det, dock nämns det att det inte nödvändigtvis är meningen med en sådan övning.
Sedan presenteras Kroppsliga reaktioner vilket handlar om de fysiska delarna ur analysen. Fysiska förutsättningarna innebär framförallt sömnen, vilket har påverkat träningen negativt. Sedan tas det upp att en stukad fot har påverkat studien, vid det sista konserttillfället var foten stukad vilket resulterade i att konserten fick utföras sittandes. Vidare exemplifieras specifika kroppsliga upplevelser från loggboken. I början uppfattades spänningar framför allt i rygg och nacke vilket visar sig vara ett av de ställen med problematik under hela träningsperioden. Musklerna i ansiktet uppmärksammas som ett problemområde vilket också följer med hela träningsperioden. Sedan beskrivs det i loggboken att det upplevs som om jag faller eller sjun-ker, vilket är kopplat till när avslappningen upplevs som djupast. Det noteras att det upplevs som kroppen justerar sig själv under denna djupa avslappning, som om kroppen vet var det är mest avslappnat.
I nästa del presenteras Yttrefaktorer vilket handlar om tidsfaktor samt lokal och omgivning. Varje träningstillfälle har tidsangivelsen dokumenterats, detta har analyserats och upptäckt att tidpunkt på dagen påverkar träningen. Tidigt på dygnet finns det eventuellt för lite informat-ion om, eftermiddagen har varit där majoriteten av träningstillfällena har utförts. Där har det varit mest variation, sämre och bättre. På kvällar har det upplevts som relativt bra dock har det noterats i loggboken att de tillfällena tenderade att övergå till sömn, vilket inte var önskvärt då det strävas efter medveten avslappning.
Till sist presenteras Mental tränings påverkan på musicerande. Det första konserttillfällets ljudinspelade material analyseras vilket påvisar att nervositet var närvarande och specifika ex-empel på det vilket loggboken kompletterar genom att beskriva hur konserttillfället upplev-des. Det andra konserttillfällets ljudinspelade material analyseras på samma vis för att sedan jämföras med loggboken och det upplevda. Det framgår två tydliga exempel där förbättring har skett, första konserten upplevdes nervöst med negativa utfall av det. Den andra konserten upplevdes också nervöst dock i en mer kontrollerad form, då nervositet var påtagligt innan konserten, enligt loggboken, men inte alls vid analys av inspelningen.
Enligt analysen kan man påvisa att avslappning har minskat nervositeten. Vid det första kon-serttillfället uppfattades nervositet i formen av stress i tempo samt forcering. Konkon-serttillfället utfördes tidigt i studien vilket menas med att det troligtvis inte har haft någon stor påverkan på musicerandet ännu. Det andra konserttillfället uppmärksammades nervositeten i mindre grad än vid det första. Detta påvisar att avslappning har hjälpt till med att jag ska kunna musi-cera i ett mer avspänt tillstånd än tidigare.
Avslappningen blir bättre med tiden desto fler träningstillfällen som utförs. I och med att många avslappningsövningar har utförst kan det tydligt utläsas från loggbok och analys att medvetenhet kring kroppen och det mentala har blivit bättre med tiden. Det kan uppfattas att
det är främst mängdträningen och djupavslappning som har möjliggjort att den kroppsliga och mentala medvetenheten har ökat.
5 Diskussion
I detta kapitel presenteras delar som valts ur resultatet vilket jämförs och diskuteras med tidi-gare forskning samt arbetets valda perspektiv. Sedan presenteras studiens betydelse för musi-keryrekt och musikläraryrket samt diskussion kring fortsatt forskning inom detta arbetet.
5.1 Resultatdiskussion
Enligt resultat kan man tydligt se att avslappningen har varit den största delen i denna studie, från börjar var det tänkt att fokus skulle ligga mer på musicerandet. Dock är det egentligen inte underligt om man tar hänsyn till att Connolly och Williamon (2004) menar specifikt att av-slappningen är en stor central del i mental träning. Genom avslappning lyser de oönskade spän-ningar vilket man vill arbeta bort samt att arbeta eller påverka de känslor som kan vara i vägen för framträdandet. Sedan är avslappningen även den största delen i Fagéus (2012) träningspro-gram, varje moment börjar nästan identiskt om att första hamna i avslappning och där börja arbeta med spänningar och känslor. Fagéus nämner även att träna minst fem gånger i veckan ger goda resultat, medans två till tre gånger i veckan ger tveksamma. Enligt Hansson (2005) och den studie han utförde på elva musiklärarstudenter kommer även han fram till att en regel-bundenhet är viktigt för avslappning av det mentala och fysiska.
Båda konserttillfällena spelades in med endast ljud, det hade varit intressant och troligtvis gett mer insikt hur det faktiskt var under dessa framträdanden om de också hade dokumenterats med video. Att kunna lyssna och analysera inspelningen är absolut en fördel men det visuella är också en viktig del. Även om skakningar inte märks på klang, en felspelning inte hörs eller om något händer överhuvudtaget som inte hörs så missar ljudupptagningen det visuella. Bjørndal (2005) menar att video är en effektiv metod när det gäller självkännedom och att se saker som en själv gör omedvetet. Att även se sig själv med en kritisk distans möjliggör ett stort komplement tillljudinspelning och loggboken som representerar känslor i och med det ögonblicket.
Träningen och specifikt avslappningen som har utförts har ökat min kroppsliga och mentala självmedvetenhet, under studien har yttre och inre faktorer, fysiska och mentala fått påverka mig samtidigt som jag har arbetat med dem. Under träningen har jag känt efter och funderat vad det är som händer i min kropp, Bengtsson (2005) hävdar att fenomenologin kan vara ett sätt för oss att förstå sig på erfarenheter utan att förändra eller snedvrida deras egenskaper. På ett liknande sätt kan avslappning verka som en plattform eller metod där vi kan lära oss känna vår kropp samt våra tankar i ett lugnt tillstånd vilket inte påverkas av förutfattade meningar och fasta principer.
Loggboksförandet delades in i tre rubriker, Tankar, känslor och Kroppsliga reaktioner. Denna strukturering är avgränsande vilket kan ha haft betydelse för resultatet. När analysen skulle utföras var kategorisering egentligen redan utförd från början vilket kan ha medfört att viss information lämnats ute. Bengtsson (2005) menar att en strukturerad loggbok är enkel att av-koda och analysera, medan en ostrukturerad full med text kan vara osammanhängande och svår att analysera. Jag funderar i efterhand om en ostrukturerad loggbok hade varit mer passande för denna typen av studie samt det fenomenologiska perspektivet som valts för studien. Bengtsson menar att om fenomenologin ska kunna förstå erfarenheter får de inte snedvridas.
Att spela solo innebär att stå på en scen helt själv med eventuell ackompanjetör, symfoniorkes-ter innebär att sitta bland ca 40-50 personer och spelar gemensamt. Min initiala tanke och tidi-gare erfarenhet är att det är mer nervöst att spela solo och mindre nervöst att spela i orkester. Det intressanta är att enligt analysen är resultatet tvärtom, jag var nervös vid båda tillfällena men det märks endast i orkestern. I tidsaspekt inom studien är det första ljudinspelade tillfället symfoniorkestern och den andra är solot, vilket kan tyda på att träningsprogrammet kan ha haft en betydelse för hur jag reagerade på nervositeten vid den senare konserten. Att spela solo jäm-fört med sektion i en symfoniorkester tror jag är en relevant skillnad då solo innebär bokstavli-gen och praktiskt att man är själv medans sektion och orkester syftar på att man är flera och i en gemenskap. Det intressanta är att jag verkar vara mer nervös på symfoniorkesterkonserten än på terminskonserten vilket kan tyda på att denna studie kan ha haft en positiv påverkan på mitt hanterade kring nervositet och där igenom underlätta mitt musicerande.
Resultatet visar att under träningsperioden förändras oron och de negativa tankar som doku-menterats. Ljud och omgivning som negativ påverkan på avslappning har förskjutits till inre oro och stress kring skola, arbeten samt konserter. Samtidigt har Fagéus (2012) metod handlat om att observera dessa stress moment, låta dem ta sin tid och påverka en för att sedan lägga dem åt sidan. Resultatet påvisar att det har skett positivt förändring i det vardagliga livet. Co-nolly och Williamon (2004) menar att mental träning kan ha en positiv påverkan på det all-männa livet, mental träning är användbart inom flera områden, dock var syftet med studien att fokusera på musikaliska framgångar. De stress och oro som upplevs i träningen och som ana-lysen sammanställer visar att utbildningen är en stor bidragande faktor, där nämns skoluppgif-ter, konserter och egen övning. Detta resultatet visar att vi kan påverkas negativt av den stress och oro vi utsätts och lägger på oss själva under längre tid vilket skulle kunna vara en förklaring varför Hanssons (2005) musiklärarstudenter upplever regelbundna avslappningsövningar som stressreducerande.
5.2 Arbetets betydelse
Detta arbeta har haft betydelse när det gäller självmedvetenhet i och utanför musikaliska sammanhang. Som musiker är arbetet lärorikt då det handlar om att kunna kontrollera sin nervositet så att det inte påverkar musicerandet negativt. Att musicera är det som är grundläggande för yrket, ska det fungera på en avancerad nivå måste de vitala delarna finnas på plats bland annat ett tryggt musicerande.
Jag brukar ha detta ordspråket i bakhuvudet när jag undervisar barn: ”barn gör inte som vuxna säger, barn gör som vuxna gör”. Ifall jag som lärare har ett spelsätt och ett musika-liskt uttryck som är spänt och osäkert, då finns det en stor sannolikhet att eleverna musi-cerar på liknande vis. Jag har varit spänd och osäker före och under studien, i och med denna studie har jag erfarit mängder av olika insikter som hur och varför nervositet kan uppstå, hur det kan tränas för att kontrollera till en viss grad. Detta kan jag applicera med mina framtida elever om jag uppmärksammar att de har liknande problem. Fagéus artist-isk mental träning har fungerat för mig till en viss grad, dock gör den nog inte det för alla, men det kan vara en bra metod att starta med för att få insikt vad mental träning är och där igenom utveckla den för sig själv.
Få platser inom skolan i dagens samhälle ger barn och elever möjlighet till avslappning och mental träning. Om jag får möjligheten att implementera mental träning i min fram-tida undervisning kommer jag att göra det. Connolly och Williamon (2004) har nämnts
