D31 D
Leo Lindberg, Rune Rydell
Några försök att reducera
sprickbildning och deformation
i snickerivirke
Some Tests Made in Order to
Reduce the Formation of Cracks
and Deformation in Joinery Timber
Trätek
Leo Lindberg Rune R y d e l l
NÄGRA FÖRSÖK ATT REDUCERA SPRICKBILDNING OCH DEFORMATION I SNICKERIVIRKE
Some Tests Made in Order to Reduce the Formation of Cracks and Deformation in Joinery Timber
TräteknikCentrum, Rapport I 8704030 Nyckelord cracks deformation joinery timber s-plitting Stockholm a p r i l 1987
Rapporter från TräteknikCentrum är kompletta sammanställningar av forskningsresultat eller översikter, utvecklingar och studier. Publicerade rapporter betecknas med I eller P och numreras tillsammans med alla utgåvor från Träteknik-Centrum i löpande följd.
Rapporter kan som regel beställas kostnadsfritt i ett exemplar av medlemsföretag. Ytterligare be-ställda exemplar faktureras.
Citat tillätes om källan anges.
Reports issued by the Swedish Institute for Wood Technology Research comprise complete accounts for research results, or summaries, surveys and
stu-dies. Published reports bear the designation I or P and are numbered in consecutive order together with all the other publications from the Institute.
Member companies may generally order one copy of any report free of charge. A charge will be made for any further copies ordered.
Extracts from the text may be reproduced provided the source is acknowledged.
TräteknikCentrum betjänar de fem industrigre-narna sågverk, trämanufaktur (snickeri-, trähus-, möbel- och övrig träbearbetande industri), träfi-berskivor, spånskivor och plywood. Ett avtal om forskning och utveckling mellan industrin och Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) utgör grunden för verksamheten som utförs med egna, samverkande och externa resurser. Träteknik-Centrum har forskningsenheter, förutom i Stock-holm, även i Jönköping och Skellefteå.
The Swedish Institute for Wood Technology Re-search serves the five branches of the industry: saw-mills, manufacturing (joinery, wooden houses, fur-niture and other woodworking plants), fibre board, particle board and plywood. A research and deve-lopment agreement between the industry and the Swedish National Board for Technical Development (STU) forms the basis for the Institute's activities. The Institute utilises its own resources as well as those of its collaborators and other outside bodies. Apart from Stockholm, research units are also located in Jönköping and Skellefteå.
I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G SAMMANFATTNING S i d 3 BAKGRUND S p r i c k o r 4 Deformationer 4 ALLMÄNT OM F O R S Ö K E N 5
KLYVNING FÖRE ELLER EFTER TORKNING 6
Försöksmaterial 6 Försöksplan 6 R e s u l t a t 6
S P A R S Ä G N I N G 10
JÄMFÖRELSE MELLAN DEFORMATIONER FÖR 13 INRE OCH YTTRE PLANKOR
Försöksmaterial 13 Försöksplan 13 R e s u l t a t 13 LITTERATUR 17 SUMMARY 18 BILAGA - Fördelningsdiagram 19
SAMMANFATTNING
I rapporten redovisas r e s u l t a t av t r e försök som h a f t t i l l s y f t e a t t minska sprickmängd och formförändringar i s n i c k e r i v i r k e .
I de f a l l breda p l a n k o r s k a l l breddklyvas t i l l två smalare ämnen v i s a r det sig a t t det u r s p r i c k s y n p u n k t är mycket fördelaktigt a t t göra denna k l y v -n i -n g reda-n före t o r k -n i -n g e -n ( s k "råklyv-ni-ng")•
Samma e f f e k t kan dock åstadkommas genom sågning av spår m i t t på båda s i d o r -na e l l e r e v e n t u e l l t endast på s p l i n t s i d a n .
Däremot v i s a r undersökningen ingen s k i l l n a d i deformationer hos " y t t r e " och " i n r e " plankor v i d sågning av 4 s t 50 x 200 mm u r v a r j e stock.
BAKGRUND
De v i k t i g a s t e orsakerna t i l l v i r k e s s p i l l i s n i c k e r i i n d u s t r i n är k v i s t a r , s p r i c k o r samt k r o k i g h e t och skevhet. K v i s t a r kan man j u i n t e "göra något åt" annat än a t t s o r t e r a , kapa b o r t e l l e r laga. S p r i c k o r och deformationer uppkommer däremot i allmänhet på e t t e l l e r annat sätt i processen, varför omfattningen r i m l i g e n bör gå a t t påverka.
Torkprocessen har under många är v a r i t föremål för omfattande f o r s k n i n g s -a r b e t e , b l -a i s y f t e -a t t reducer-a mängden t o r k s p r i c k o r och d e f o r m -a t i o n e r . Mycket s t o r a framsteg har också uppnåtts, framför a l l t beträffande s p r i c k o r /!/. I b l a n d förutsätts dock förändringar av torkprocessen som e r f o r d r a r s t o r a i n v e s t e r i n g a r . Det har därför bedömts värdefullt a t t undersöka några andra sätt a t t minska dessa problem, v i l k a i många f a l l s k u l l e kunna t i l l -lämpas med enkla medel.
4
S p r i c k o r
1 s n i c k e r i i n d u s t r i n är det r e l a t i v t v a n l i g t a t t 150-200 mm breda plankor k l y v s l ) i två d e l a r på bredden för användning t i l l t ex fönsterbågar. Sådana plankor har dock o f t a en längsgående s p r i c k a ungefär m i t t på f l a t s i -dan. Sprickan hamnar då i e l l e r i nivå med k l y v y t a n , v a r v i d även r e l a t i v t små s p r i c k o r i n t e kan accepteras utan l e d e r t i l l k a s s a t i o n . Det är ganska v a n l i g t a t t man löser d e t t a problem genom a t t utgå från en bredare utgångs-dimension och såga u t en kanske 25 mm bred m i t t b i t som används t i l l annat ändamål med lägre k v a l i t e t s k r a v . Om t ex en 175 mm bred planka k l y v s t i l l 2 s t 75 mm och ca 25 mm m i t t b i t motsvarar d e t t a 7-8 % värdemässigt s p i l l , om utgångskvaliteten är o/s och m i t t b i t e n ges utskottsvärde. Det l i g g e r då nära t i l l hands a t t undersöka om någon fördel ur spricksynpunkt kan uppnås genom a t t plankan k l y v s t i l l den s l u t l i g a dimensionen redan i rått s k i c k . Detta kan då göras antingen genom a t t plankor i o r i g i n a l d i m e n s i o n k l y v s i en e x t r a o p e r a t i o n e l l e r genom m o d i f i e r i n g av den primära sönderdelnings-o p e r a t i sönderdelnings-o n e n . Detta förfarande tillämpas sönderdelnings-också i v i s s utsträckning ("råklyv-n i ("råklyv-n g " ) , e ("råklyv-n l i g t u p p g i f t i allmä("råklyv-nhet med g o t t r e s u l t a t . Systematisk u("råklyv-ndersök- undersökn i undersökn g uundersöknder h e l t jämförbara förhållaundersökndeundersökn och med s a m t i d i g mätundersökniundersökng av d e f o r -mationer synes dock i n t e ha g j o r t s . Oetta delförsök k a l l a s i fortsättningen " k l y v n i n g före e l l e r e f t e r t o r k n i n g " .
"Råklyvning" medför dock e x t r a h a n t e r i n g v i d t o r k n i n g e n . Många s n i c k e r i -i n d u s t r -i e r v -i l l också kapa före k l y v n -i n g e n . Detta gäller s p e c -i e l l t när man har kapmaskin med automatisk längdoptimering. K l y v n i n g före kapning medför då h a l v e r i n g av k a p a c i t e t e n i denna. E t t sätt a t t lösa d e t t a borde vara a t t k l y v a endast d e l v i s genom a t t såga spår m i t t på den ena e l l e r på båda f l a t -s i d o r n a . På d e t t a -sätt bör man v i d t o r k n i n g e n uppnå förhållanden -som l i k n a r dem då m a t e r i a l e t k l u v i t s , men v i r k e s s t y c k e t hålls ihop i u r s p r u n g l i g d i -mension. Detta delförsök k a l l a s i fortsättningen "spårsågning".
Deformationer
Deformationer i virkesråvaran i form av k r o k i g h e t och skevhet medför i många f a l l avsevärda problem i s n i c k e r i i n d u s t r i n . Deformationerna kan f i n -nas i den u r s p r u n g l i g a sågade varan e l l e r uppkomma v i d senare k l y v n i n g . En tänkbar orsak t i l l deformationer som o f t a framförs är den avsevärt större krympningen/svällningen i f i b e r r i k t n i n g e n hos veden närmast märgen
(s k " j u v e n i l ved" e l l e r "ungved") jämfört med övrig ved. I l i t t e r a t u r e n uppges a t t krympningen i v i s s a f a l l kan vara 5 gånger större än i den nor-mala veden. I en undersökning v i d Rikssågverksskolan i Skoghall /2/ hade i f u r u veden närmast märgen 2-4 gånger större längskrympning.
Ett v i r k e s s t y c k e som d e l v i s innehåller j u v e n i l ved bör därför ha en större tendens t i l l a t t kröka s i g v i d t o r k n i n g e n jämfört med e t t v i r k e s s t y c k e som
Termen " k l y v n i n g " används i denna r a p p o r t för den o p e r a t i o n där bredare v i r k e s s t y c k e n sönderdelas t i l l två e l l e r f l e r a smalare. I b l a n d s e r man även termen "spräckning" för d e t t a , t i l l s k i l l n a d mot k l y v n i n g på högkant t i l l tunnare dimensioner. Eftersom denna r a p p o r t endast behandlar sönderdelning t i l l smalare v i r k e s s t y c k e n har den v a n l i g a r e termen " k l y v n i n g " v a l t s .
är sågat längre från märgen. I det t r e d j e och s i s t a av delförsöken som r e -dovisas i denna r a p p o r t jämförs därför deformationen v i d t o r k n i n g hos " y t t r e " r e s p e k t i v e " i n r e " p l a n k o r v i d sågning av 4 s t plankor ur v a r j e stock.
I det följande ges först några allmänna bakgrundsdata som är gemensamma för de t r e delförsöken. Därefter följer en mer d e t a l j e r a d b e s k r i v n i n g och r e -s u l t a t för v a r j e delför-sök -s e p a r a t .
ALLMÄNT OM FORSOKEN
Försöken utfördes v i d e t t m e d e l s t o r t sågverk i ket är e t t cirkelsågverk t y p ARI. Timret togs u v i d tillfället, utan särskilt u r v a l . E f t e r sågn let tillsammans med den reguljära produktionen 18-20 f u k t k v o t . Denna fuktkvotsnivå valdes främ b r i t t i s k a marknaden, där s k e p p n i n g s t o r r t v i r k e ändamål, utan y t t e r l i g a r e t o r k n i n g . Det är dock l i g e n uppkommer i torkprocessens första skede, f a l l ur s p r i c k s y n p u n k t kan anses gälla även v i d k v o t e r .
n o r r a Västerbotten. Sågver-r sågens noSågver-rmala p Sågver-r o d u k t i o n ingen torkades p r o v m a t e r i a -t i l l s k e p p n i n g s -t o r r h e -t , st med hänsyn t i l l den o f t a används för s n i c k e r i
-känt a t t s p r i c k o r huvudsak-varför r e s u l t a t e n i v a r j e
t o r k n i n g t i l l lägre f u k t
-Torken är en p r o g r e s s i v tvåstegs längdcirkulationstork, t o r k t i d ca 6 dygn, våttemperatur ca 43 "C
Flatböj, k a n t k r o k i g h e t och skevhet har mätts på en mätsträcka om 2 m e n l i g t f i g u r 1.
S p r i c k o r har mätts t i l l längd och djup. Sprickmängden har beräknats som " r e l a t i v s p r i c k a r e a " med följande d e f i n i t i o n :
n 1 4. • - I s p r i c k d i u p x spricklänqd ,„„ „, R e l a t i v s p r i c k a r e a = l ±-1- l Z x 100 ?o
v i r k e s t j o c k l e k x virkeslängd
100 % r e l a t i v s p r i c k a r e a innebär alltså en h e l t genomgående s p r i c k a u t e f t e r hela längden. 25 % s p r i c k a r e a i en 63 mm planka är t ex en ca 32 mm djup s p r i c k a på halva längden e l l e r ca 16 mm s p r i c k a på hela längden. Begreppet r e l a t i v s p r i c k a r e a har använts av TräteknikCentrums torkgrupp under många år.
KLYVNING FÖRE ELLER EFTER TORKNING Försöksmaterial
Centrumutbyte 2 s t 63 x 150 mm u r 50 s t f u r u s t o c k a r . Försöksplan
En planka u r v a r j e stock klövs t i l l ca 63 x 75 mm v a r e f t e r a l l t m a t e r i a l torkades t i l l ca 18 % f u k t k v o t . Därefter klövs även den andra plankan i v a r j e par. Sprickor mättes e f t e r t o r k n i n g e n . Deformationer uppmättes före och e f t e r k l y v n i n g , före och e f t e r t o r k n i n g samt, som en senare tillkommen k o m p l e t t e r i n g , e f t e r y t t e r l i g a r e ca 3 månaders l a g r i n g i inomhusklimat j u l i - s e p t e m b e r .
R e s u l t a t
Stapeldiagrammet f i g u r 2 v i s a r r e l a t i v a sprickareans fördelning. Observera att O, d v s plankor h e l t utan mätbara s p r i c k o r , har markerats med en sär-s k i l d sär-s t a p e l .
K l y v n i n g före t o r k n i n g ger alltså en markant minskning av s p r i c k b i l d n i n g -en. 70 % blev h e l t utan mätbara s p r i c k o r ; endast några enstaka b i t a r hade över 5 % s p r i c k a r e a , v i l k e t även det är en o b e t y d l i g sprickmängd. V i d t o r k -n i -n g i e j k l u v e t s k i c k blev mi-ndre ä-n 20 % av pla-nkor-na h e l t s p r i c k f r i a och 17 % hade över 15 % s p r i c k a r e a , motsvarande t ex en 21 mm djup s p r i c k a på halva längden. T i l l d e t t a kommer dessutom a t t s p r i c k o r n a på okluvna plankor o f t a s t uppkommer nära m i t t e n , och då lätt ger uppspjälkningar i k l y v y t a n vid k l y v n i n g e n . På plankor som k l u v i t s före t o r k n i n g e n hamnar e v e n t u e l l a s p r i c k o r däremot m i t t på bredden e f t e r k l y v n i n g , där åtminstone små s p r i c k -or o f t a kan t o l e r e r a s .
Däremot är k l y v n i n g före t o r k n i n g något ogynnsam beträffande d e f o r m a t i o -ner. T a b e l l 1 v i s a r en sammanställning av medelvärde, s p r i d n i n g samt
maximi- och minimivärden. Ingen hänsyn har där t a g i t s t i l l deformationernas r i k t n i n g .
Andel QV totalantal
virkesstycken
7 0
-
60-
50-
40-30 i
20]
1 0
-Klyvning
före R efter
/ / / / / / / / / / / 4 n/
/O -0-5 5-10 10-15 15-20
20-Sprickarea %
Figur 2. Fördelningsdiagram för s p r i c k a r e a v i d k l y v n i n g före r e s p e k t i v e e f t e r t o r k n i n g .
TABELL 1. Deformationer v i d k l y v n i n g före r e s p e k t i v e e f t e r t o r k n i n g
K l y v n i n g före t o r k n K l y v n i n g e f t e r t o r k n
X s Max Min X s Max Min
Före t o r k n o k l y v n 1,0 0,9 4 0 1,3 0,9 3 0 •—1 :0 E f t e r k l y v n 1,3 1,0 4 0 x> •M 15 " t o r k n 1,2 0,9 3 0 " 0 k l y v n 1,2 1,3 6 0 1,0 1,0 4 0 " ca 3 mån 1,3 1,4 6 0 1,2 1,4 10 0 Före t o r k n o k l y v n 0,04 0,20 1 0 0,06 0,24 1 0 0 E f t e r k l y v n 1,5 1,0 5 0 •M " t o r k n 0,5 0,7 2 0 03 :^ " " 0 k l y v n 1,8 1,8 8 0 1,0 1,4 10 0 " ca 3 mån 2,2 2,3 11 0 1,4 2,7 20 0 Före t o r k n o k l y v n 0,3 0,4 0,3 0,5 *-> E f t e r k l y v n 0,5 1,6 > 0) " t o r k n 2,7 3,9 CO " 0 k l y v n 3,1 3,5 2,4 3,5 " ca 3 mån 3,6 3,7 2,3 3,2
Flatböjningen har påverkats r e l a t i v t l i t e av t o r k n i n g e n och k l y v n i n g e n , den böjning som uppkommit redan v i d sågningen kvarstår r e l a t i v t oförändrad. För k a n t k r o k i g h e t b l i r dock förhållandet annorlunda. V i d k l y v n i n g före t o r k n i n g uppkommer en v i s s k r o k i g h e t , som sedan ökar något v i d t o r k n i n g . Plankor som t o r k a s före k l y v n i n g e n är b e t y d l i g t rakare d i r e k t e f t e r t o r k -ningen. V i d efterföljande k l y v n i n g b l i r dock även dessa något k r o k i g a , dock i något mindre utsträckning än de som k l u v i t s före t o r k n i n g . V i d l a g r i n g e n ökas krokigheten något, mest för de v i r k e s s t y c k e n som k l u v i t s e f t e r t o r k -n i -n g , varför s k i l l -n a d e -n i v i s s må-n jäm-nas u t .
Stapeldiagrammen, f i g u r 3, v i s a r fördelningen av k a n t k r o k i g h e t e n d i r e k t e f t e r t o r k n i n g e n och e f t e r ca 3 månaders l a g r i n g . Riktningen på k a n t k r o k i g -heten är i n t e konsekvent. Krökning "mot märgen", d v s märgkanten konkav, överväger, men 20-30 % av virkesstyckena kröker s i g åt andra hållet med märgkanten konvex.
Andei QV totolon+al
virkesstycken
50-1
%
4 0
3 0
-
201 0
-
403 0
-20 H
10-Klyvning
före efter
A0 1
8 9 10
4 5 6 7 8
Kantkrokighet mni/2ni
F i g u r 3. Fördelningsdiagram för k a n t k r o k i g h e t v i d k l y v n i n g före r e s p e k t i v e e f t e r t o r k n i n g ^ d e l s omedelbart e f t e r t o r k n i n g (överst), dels e f t e r ca 3 månader.10
T o t a l t synes alltså de s l u t l i g a deformationerna b l i något större v i d k l y v ning före t o r k n i n g . Detta stämmer också med i a k t t a g e l s e r från några s n i c k e -r i i n d u s t -r i e -r dä-r man använt -råkluvet v i -r k e . I allmänhet uppges dock a t t man k l a r t föredrar råkluvet m a t e r i a l t r o t s de något ökade deformationerna. Det kan också observeras a t t deformationerna genomgående är b e t y d l i g t mindre än de krav somföreslagits som tillägg t i l l s o r t e r i n g s r e g l e r n a i "gröna boken". Eftersom deformationer är e t t o f t a förekommande klagomål från s n i c k e -r i i n d u s t -r i n bö-r dock d e t t a p-roblem stude-ras y t t e -r l i g a -r e . F-rämst bö-r unde-r- under-sökas om man med m o d i f i e r i n g av torkprocessen och k o n d i t i o n e r i n g kan minska tendensen t i l l ökad deformation v i d råklyvning.
SPÄRSÄGNING
Vid inledande förförsök provades några o l i k a v a r i a n t e r av spårsågning t i l l o l i k a djup och från ena e l l e r båda s i d o r . Som lämpligast bedömdes därvid
sågning t i l l 1/3 av t j o c k l e k e n från båda f l a t s i d o r n a e n l i g t f i g u r 4.
Figur 4. Spårsågning m i t t på vardera f l a t s i d a n t i l l e t t djup av 1/3 av t j o c k l e k e n .
Ur e t t p r o v p a r t i om 50 s t f u r u p l a n k o r , 63 x 150 mm, ur den normala försågningen u t v a l d e s slumpvis hälften som spårsågades. Plankorna torkades b l a n -dade tillsammans med reguljär p r o d u k t i o n t i l l ca 18 % f u k t k v o t .
R e s u l t a t av sprickmätning framgår av f i g u r 5.
S k i l l n a d i s p r i c k b i l d n i n g mellan de spårsågade och i c k e spårsågade plankor-na är som synes mycket s t o r . Av de spårsågade har mer än hälften inga mät-bara s p r i c k o r a l l s , och ingen har mer än 5 % s p r i c k a r e a . Av de i c k e spår-sågade är endast 8 % h e l t s p r i c k f r i a och 16 % har mer än 15 % s p r i c k a r e a . Vid k l y v n i n g av de spårsågade plankorna kunde inga störande s p r i c k o r upp-täckas i b o t t e n av spåret. Observera l i k h e t e n med r e s u l t a t e t från försöket med k l y v n i n g före e l l e r e f t e r t o r k n i n g ( f i g u r 2 ) .
11
Andel Qv totalantal
virkesstycken
5 0
-o/ /o4 0
3 0
2 0
10
-A n i0-5 5-10 10-15 15-20 20
Sprickarea %
Figur 5. Fördelning av s p r i c k a r e a e f t e r t o r k n i n g i v i r k e s s t y c k e n med och utan spårsågning.
12
Försökets o m f a t t n i n g är v i s s e r l i g e n r e l a t i v t l i t e t , men r e s u l t a t e t är så k l a r t och e n t y d i g t , a t t man ändå kan dra säker s l u t s a t s ; spårsågningen har i s t o r t s e t t samma e f f e k t på s p r i c k b i l d n i n g e n som k l y v n i n g före t o r k n i n g .
Ingen mätning av deformationer g j o r d e s , men det f i n n s ingen anledning a t t befara a t t spårsågning s k u l l e ha n e g a t i v inverkan i d e t t a avseende. Spårsågning ger t y d l i g e n samma f o r d e l som råklyvning, utan a t t man får nackdelarna av ökad d e f o r m a t i o n , f l e r a v i r k e s s t y c k e n a t t strölägga och
han-t e r a e han-t c . För v i r k e s s han-t y c k e n som i n han-t e innehåller märg är s a n n o l i k han-t spårsåg-ning endast på s p l i n t s i d a n t i l l f y l l e s t .
13 JÄMFÖRELSE MELLAN DEFORMATIONER FÖR INRE OCH YTTRE PLANKOR
Försöksmaterial
Centrumutbyte 4 s t 50 x 200 mm ur 27 f u r u s t o c k a r . Försöksplan
V i r k e s s t y c k e n a märktes med löpande stocknummer och läge i stock och behand-lades därefter e n l i g t följande:
1. Mätning av deformationer. 2. Torkning t i l l 18-20 % f u k t k v o t . 3. Mätning av deformationer. 4. K l y v n i n g av a l l a v i r k e s s t y c k e n t i l l 50 x 100 mm. 5. Mätning av deformationer. R e s u l t a t D e t a l j r e s u l t a t av deformationsmätningarna v i s a s i b i l a g a , s i d 18-20, i form av fördelningsdiagram. Ingen hänsyn har där t a g i t s t i l l deformationer-nas r i k t n i n g .
Resultaten har d e t a l j a n a l y s e r a t s främst med avseende på s k i l l n a d e r i defor-mationer mellan i n n e r - r e s p e k t i v e y t t e r p l a n k o r .
Inom v a r j e e n s k i l d stock har därvid t a g i t s s k i l l n a d e n mellan "höger i n n e r " och "höger y t t e r " r e s p e k t i v e "vänster i n n e r " och "vänster y t t e r " .
T a b e l l 2 v i s a r medelvärde ( x ) och s p r i d n i n g ( s ) för dessa s k i l l n a d e r . TABELL 2. S k i l l n a d i deformation mellan " i n r e " och " y t t r e "
v i r k e s s t y c k e n . Flatböj X s Kantkrok X s Skevhet X s Före t o r k n i n g - 0,5 1,4 0,1 0,6 0,3 1,4 E f t e r " - 0,2 2,2 0,1 1,2 0,7 4,3 E f t e r k l y v n i n g 0,2 2,3 0,2 1,7 0,4 2,0
Medelvärdena av s k i l l n a d e r n a är genomgående små och, med undantag för f l a t -böj före t o r k n i n g , i n t e i något f a l l s i g n i f i k a n t s k i l d a från 0. Undersök-ningen v i s a r alltså i n t e någon fördel u r deformationssynpunkt för de y t t r e plankorna i förhållande t i l l de i n r e . Som framgår av fördelningsdiagrammen, f i g u r 68, v a r i e r a r dock s k i l l n a d e r n a ganska mycket. I v i s s a f a l l är i n n e r -plankan mera deformerad än y t t e r p l a n k a n , d v s s k i l l n a d e n är p o s i t i v . Men ungefär l i k a o f t a är y t t e r p l a n k a n mer deformerad, d v s s k i l l n a d e n i n n e r -y t t e r b l i r n e g a t i v . T o t a l t r e s u l t e r a r d e t t a i medelvärden för s k i l l n a d e r n a som l i g g e r nära O, d v s ingen påvisbar s k i l l n a d i deformation mellan y t t r e och i n r e plankor.
14 25 c 01 u I 20 a. ^ 15 0} T3 C Före torkning 10 30 25 20 15 10 5 O 30 25 20 15 10 - 8 - 5 - 4 - 2 O 2 4 6 8 F l a t b d i Efter torkning -8 - 6 - 4 - 2 O 2 4 6 8 Flatböi
Efter torkning och klyvning
i .
- 8 - 6 - 4 - 2 O 2 4 6 8 Flatböi
Diff inner-ytter plankor mm/2n
F i g u r 6. S k i l l n a d i deformation mellan " i n r e " och " y t t r e " p l a n k o r . Flatböj.
15 70 £ 60 u o ^ 50 (U 30 20 10 O Färe torkning — 8 - 6 - 4 - 2 O 2 4 6 8 Kantkrok 50 40 30 20 10 O Efter torkning • 8 - 6 - 4 - 2 O 2 4 6 8 Kantkrok 40 30 20 10 O
Efter torkning och klyvning
- 8 - 6 - 4 - 2 O 2 4 6 8 Kantkrok
Diff inner-ytter plankar mm/2m
F i g u r 7. S k i l l n a d i deformation mellan " i n r e " och " y t t r e " p l a n k o r . K a n t k r o k i g h e t .
16 40 35
S
30 o o c. " 25 03 •a 20 c < 15 10 5 O 20 15 10 5 30 25 20 15 10 Före torkning1
- 8 - 6 - 4 - 2 O 2 4 6 8 Skevhet Efter torkning - 8 - 6 - 4 - 2 O 2 4 6 8 10 12 SkevhetEfter torkning och klyvning
- 8 - 6 - 4 - 2 O 2 4 6 8 Skevhet
Diff inner-ytter plankor mm/3m
Figur 8. S k i l l n a d i deformation mellan " i n r e " och " y t t r e " p l a n k o r . Skevhet.
17 R e s u l t a t e t kan förefalla förvånande e f t e r s o m en v a n l i g u p p f a t t n i n g är a t t de v i r k e s s t y c k e n som t a s närmast märgen är ogynnsammare ur deformationssyn-punkt än sådana som t a s längre u t i stocken. Det bör därför vara lämpligt a t t y t t e r l i g a r e undersöka under v i l k a omständigheter sådana e f f e k t e r even-t u e l l even-t uppseven-tår. Av de här framkomna r e s u l even-t a even-t e n kan endaseven-t sägas a even-t even-t under de omständigheter och förutsättningar som rådde v i d försöken kan ingen på-t a g l i g s k i l l n a d mellan y på-t på-t r e och i n r e plankor påvisas. Kanske borde också f o r m s t a b i l i t e t e n , d v s tendensen t i l l formförändring v i d ändring av f u k t -kvot i det torkade v i r k e s s t y c k e t , närmare s t u d e r a s . E v e n t u e l l a s k i l l n a d e r i egenskaper mellan v i r k e s s t y c k e n i dimension 50 x 100 mm sågade på v a n l i g t sätt med 2 s t ur k l e n a r e stock och, som här, kluvna ur 50 x 200 mm och där-med sågade ur grövre stock borde också s y s t e m a t i s k t undersökas.
LITTERATUR
/!/ Malmguist, Lars:
Compound-torkning av v i r k e . En analys av t o r k n i n g s s k a d o r . TräteknikRapport 62, TräteknikCentrum 1984.
/2/ Ungvedsprojektet. Rapport från Rikssågverksskolan, S k o g h a l l , mars 1984.
18
SUMMARY
In the r e p o r t , r e s u l t s from t h r e e t e s t s w i t h the aim o f reducing the f o r -mation o f cracks and d e f o r m a t i o n i n j o i n e r y timber are s t a t e d .
When wide boards s h a l l be s p l i t i n t o two t h i n n e r blanks, i t proves t o be very advantageous as f a r as cracks goes t o c a r r y out t h e s p l i t t i n g a l r e a d y before the d r y i n g .
The same e f f e c t c o u l d , however, be made by sawing grooves i n the middle o f both faces or p o s s i b l y only i n the sapwood face.
On the other hand, the i n v e s t i g a t i o n makes no d i f f e r e n c e i n the deformation of " o u t e r " and " i n n e r " boards when sawing 4 boards of 50 x 200 mm from every l o g .
19 BILAGA 50 40 ^ 30 20 10 innerplankor 1 , 1 , 1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 F l a t b ö i 40 30 20 10 ytterplankor Före torkning 0 1 2 3 4 5 5 7 8 9 10 F l a t b ö i 40 30 20 10 O 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Flatböi 30 20 10 Efter torkning 0 1 2 3 4 5 6 7 8 g 10 Flatböi 30 20 10 O 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 F l a t b ö i
Efter torkning och klyvning
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Flatböi
min/2m
20 innerplankor 70 •tj eu 60 u o ^ 50 -1-1 Q) T3 40 C < 30 20 10 O 50 40 30 20 10 O 30 20 10 O 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 kantkrok O 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Kantkrok 7 0 6 0 5 0 4 0 3 0 2 0 1 0 ytterplankor 50 40 30 20 10 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Kantkrok Före torkning O 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Kantkrok Efter torkning 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Kantkrok
Efter torkning och klyvning
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Kantkrok
mm/2m
21 innerpJankor ytterplankor ^ 40 0) u o 30 20 10 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 5 7 8 9 10 Skevhet Före torkning 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Skevhet Efter torkning Skevhet Skevhet 30 20 10 O 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 O Skevhet
Efter torkning och klyvning
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Skevhet
mm/2m
Detta digitala dokument skapades med anslag fran
Stiftelsen Nils och Dorthi Troedssons forskningsfond
Trätel<nikCentrum
Box 5609,114 86 S T O C K H O L M Besöksadress: Drottning Kristinas väg 67 Telefon: 08-14 53 00
Telex: 14445 tratek s
Telefax: 08-11 61 88 Huvudenhet med kansli
i f s r r r u T E T F Ö R T R Ä T E K N I S K F O R S K N I N G Äsenvägen 9, 552 58 JÖNKÖPING Telefon: 036-12 60 41 Telefax: 036-16 87 98 ISSN 0283-4634 931 87 SKELLEFTEÅ Besöksadress: Bockholmsvagen 18 Telefon: 0910-652 00 Telex: 65031 expolar s Telefax: 0910-652 65
