ÖREBRO UNIVERSITET
Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Svenska språket
Svenska, Självständigt arbete, avancerad nivå, inriktning f-3, 15 högskolepoäng VT 2017
Högläsningens effekter i skolan
En systematisk litteraturstudie om högläsning i skolanCecilia Heikkinen
2
Abstract
Cecilia Heikkinen (2017). Högläsningens effekter i skolan: En systematisk litteraturstudie om
högläsning i skolan. Självständigt arbete, Svenska, inriktning f-3, avancerad nivå, 15
högskolepoäng. Institutionen för humaniora, utbildning – och samhällsvetenskap. Denna studie analyserar tidigare forskning om högläsning i skolan, och vilka effekter
högläsning ger. Syftet med analysen är att se vad forskningen säger om högläsning som sker i undervisning och om forskningen menar att högläsning bidrar till att uppnå målen i gällande styrdokument för skolans tidigare år. Analysen utgår ifrån en systematisk litteraturstudie där sökning görs i flera olika relevanta databaser för att få fram tidigare forskning på ämnet. Resultatet visar att många pedagoger är positiva till högläsning men det finns mycket begränsad forskning om dess effekter. Tydligast menar pedagogerna att det kan ge ett ökat samspel i gruppen samt att det kan bidra till ordförrådinlärning och begreppsförståelse. Den forskning som finns är inte helt överensstämmande men hävdar att det finns en positiv effekt av högläsning trots att det är svårt att mäta.
3
Innehåll
Abstract ... 2 Innehåll ... 3 Inledning ... 4 Syfte ... 5 Frågeställning ... 5 Disposition ... 5 Högläsning ... 6 Styrdokument/Läroplan ... 6Metod och urval ... 7
Analys – Genomgång av utvald forskning ... 13
George Jacobs och Dan Hannah (2004). ... 14
Combining Cooperative Learning with Reading Aloud by Teachers ... 14
Anna Nordenstam och Olle Widhe (2016). ... 15
Reading Aloud in Secondary School. Exchanging theoretical and practical knowledge ... 15
Karen J. Kindle (1992). ... 16
Vocabulary Development During Read-Alouds: Examining the Instructional Sequence ... 16
Suzanne M. Griffin (1992). ... 16
Reading Aloud - An Educator Comments… ... 16
Ainon Omar och Maizatulliza Mohd. Saufi (2015). ... 17
Storybook Read-Alouds to Enhance Students’ Comprehension Skills in ESL Classrooms: A Case Study ... 17
Scott K. Baker, Lana Edwards Santoro, David J. Chard, Hank Fien, Yonghan Park och Janet Otterstedt (2013). ... 18
An Evaluation of an Explicit Read Aloud Intervention Taught in Whole-Classroom Formats In First Grade ... 18
Analys ... 19
Ordförråd och begreppsförståelse ... 20
Samspel och gemenskap ... 21
Övriga resultat ... 21
Analys kopplad till läroplanen ... 23
Diskussion ... 23
Didaktiska implikationer ... 25
Avslutande reflektioner ... 26
4
Inledning
Högläsning är ett vanligt inslag i undervisningen i de lägre årskurserna. Läroplanen slår fast vikten av att barn möter skönlitteratur och även utvecklar förmågan att analysera den. Ett centralt innehåll som tas upp i Lgr11 för årskurs 1-3 är att eleven ska känna till några
skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer. Det framhålls även att eleverna skall känna till hur ord kan uppfattas beroende på tonfall och ordets nyanser samt skillnader mellan tal – och skriftspråk (Skolverket, 2011 rev.2016 s. 222). Som blivande lärare i de yngre
årskurserna där högläsning ofta förekommer ser jag vikten av att förstå högläsningens mekanismer för att kunna utforma högläsningsundervisning på ett bra och meningsfullt vis. Högläsning kan i ett klassrum lätt bli det man tar till som en stund för att samla barnen eller för att ge stoff till ett tema, och författarna menar då att det saknar en djupare grund för varför läraren väljer att just högläsa (Dominkovic, Eriksson & Fellenius, 2006 s. 13). Jag vill lyfta fram de effekter högläsning har och se hur högläsning kan användas på ett bra sätt i
undervisningen. Är den ett bra redskap att använda som lärare?
Vid högläsning deltar hela den grupp som är närvarande, både den som läser och de som lyssnar. Betyder det något att man delar texten med andra, och inte bara läser den själv? Dominkovic, Eriksson & Fellenius (2006, s. 118) påstår att olika samspel ger olika socialisation, och att samspelet med den vuxne är en central del i en högläsningssituation, man har en dialog om den text som läses. De hävdar också att läsning lär barnet viktiga saker om livet och att det utvecklar deras fantasi samt att det lär barn om olika miljöer, relationer och etik, och att det då är av stor vikt att ha tagit del av högläsning för att senare kunna ta till sig en bok genom egen läsning.
Forskaren Ingvar Lundberg (2016) resonerar kring vikten av högläsning bland annat genom att barnet får lära sig att känna igen orden, hur de hör ihop och berättelsers uppbyggnad. Även han anser att det är i samspel, t.ex. vid högläsning, som människor utvecklas språkligt, socialt och emotionellt. Barnen utvecklar också sitt ordförråd och lär sig hur orden används om den som läser högt lever sig in i berättelsen väl. Lundberg har utifrån sin forskning tagit fram Bornholmmodellen (1994) som bygger på språklekar för att bygga upp en fonologisk medvetenhet.
Den jag fått mycket inspiration och intresse för högläsning av är Anne-Marie Körling. I hennes bok Den meningsfulla högläsningen (2012) diskuterar hon aspekter av varför hon
5
anser att högläsning är viktigt och bra. Körling påstår att högläsning först och främst handlar om att få och att dela något. Det medför också andra viktiga delar så som att det ger en väg in i skriftspråket och ger ett ökat ordförråd, men också kreativitet och tänkande (s. 6). Aspekten att förstå sig själv och sin omvärld, samt att känna mindre ensamhet bedöms också som en verkan av högläsning (s. 21).
Körling (2012) hävdar även att barn får lära sig att det skrivna ordet vill förmedla något till läsaren och att det kan handla om olika saker beroende på vilken typ av text det är. Det kan handla om en faktatext som vill informera eller om en skönlitterär text som förmedlar olika känslor. Genom högläsning av olika texter inkluderas även delar som barn skall lära sig i skolan enligt styrdokumenten, så som grammatik och begrepp (s. 18, 30). Högläsningens värde enligt Körling, kan inte mätas direkt, utan det är en långsiktig process där högläsningen kan vara en del av språkutvecklingen och där eleverna får vara en del av språket där det används (s. 45). Körling påstår inte att högläsning på något sätt skall ersätta den egna tysta läsningen, utan att högläsningen stöttar densamma (s. 52).
Sammanfattningsvis kan jag konstatera att jag, av eget intresse och under utbildningen, kommit i kontakt med flera forskare som här presenteras och som är positiva till högläsning. Detta väcker mitt intresse för att se vad den vetenskapliga forskningen säger om högläsning om man systematiskt analyserar denna objektivt.
Syfte
Syftet med denna uppsats är att se vilka effekter högläsning kan ge enligt befintlig forskning och om forskningen bekräftar att högläsning bidrar till att elever når de mål som finns i styrdokument inom grundskolans tidigare år, för att som blivande lärare kunna arbeta med högläsning på ett meningsfullt vis.
Frågeställning
Vilka olika effekter kan forskare se som ett resultat av högläsning som sker i skolan? Kan forskningen bekräfta att högläsning bidrar till att viktiga mål i läroplanen uppnås?
Disposition
Upplägget kommer att se ut på följande sätt. Först kommer jag att reda ut begreppet
högläsning och vilka styrdokument som behandlas för att tydliggöra på vilket sätt de används i denna studie. Därefter kommer metod och urval att presenteras. Här beskrivs hur jag gått tillväga samt exakt vilka systematiska sökningar som gjorts i olika databaser. Det beskrivs också hur urvalet är gjort.
6
Analysen börjar sedan med en presentation var för sig av de olika studier som kommer att analyseras. Här beskrivs vad studien tar upp och dess resultat. Därefter kommer dessa att analyseras närmare och jämföras.
Efter genomgången analys kommer jag att diskutera denna under rubriken ”diskussion”. Avslutningsvis kommer en kortare sammanfattning av resultatet.
Högläsning
I denna studie används begreppet högläsning som ett samlingsbegrepp för när någon läser en text högt för en grupp som lyssnar. Först och främst när läraren läser högt för elever, men det kan också vara att elever läser högt för varandra. I denna studie kommer ingen större vikt att läggas på vad som läses. Det kan vara skönlitterära texter, faktatexter eller något annat. Fokus ligger vid vad som sker vid högläsning när en grupp människor tar del av samma text
tillsammans.
Studien tar inte hänsyn till de effekter som uppstår vid specifika boksamtal eller liknande. Här berörs endast vad som sker vid själva högläsningen. Det kan dock innebära samtal kring texten som uppstår om exempelvis ett svårt ord.
Styrdokument/Läroplan
Med styrdokument menas i denna studie de gällande styrdokument för de åldrar studien avser, grundskolan och de lägre åldrarna, Lgr 11. Högläsning är starkt kopplat till språket och därför är kursinnehållet från svenska språket i fokus. Skolan skall följa läroplanen men det vilar ett stort ansvar på läraren att tolka och verkställa det som läroplanen fastslår (Skolverket 2011, rev. 2016).
I läroplanens övergripande mål och riktlinjer framgår att
”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
Kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt” (Skolverket 2011, rev. 2016, s. 13).
Vidare framgår under kapitlet kursplaner att
Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar
och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. (Skolverket 2011, rev. 2016, s. 222)
7
Det framgår i beskrivningen av svenskämnets syfte att undervisningen skall stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. De skall få chans att möta skönlitteratur från olika delar av världen och från olika tider. Eleverna skall dessutom få förståelse för att hur man kommunicerar kan ge konsekvenser och därmed lära sig att ta ansvar för sitt språkbruk (s. 222).
Under kursplanen i modersmål finns även i dess centrala innehåll rekommenderat att eleverna ska kunna anpassa muntligt berättande för olika mottagare. Eleverna ska också ha kunskap om uttal, betoning och satsmelodi samt uttalets betydelse för att göra sig förstådd (s. 88).
Metod och urval
I denna undersökning kommer jag att analysera om forskningen visar på några effekter av högläsning i skolan, och vad dessa i så fall är. Högläsning tycks vara ett vanligt inslag i undervisningen i de lägre åldrarna och för att som blivande lärare kunna göra undervisningen så värdefull som möjligt ser jag vikten av att analysera arbetssättet i denna studie. För att avgränsa till studiens syfte väljer jag att göra ett urval. Jag kommer endast att analysera forskning som undersöker den högläsning som sker i skolan. Därmed kommer inte forskning som tar upp högläsning i hemmet, boksamtal eller liknande att tas med i urvalet. De träffar som visar att den berör detta redan i rubriken faller därför bort direkt. Då det framkommer efter läsning i abstract att studien berör annat än just själva högläsningen faller den bort i det andra urvalet.
Denna analys är en systematisk litteraturstudie. Med systematiskt menas att sökning av data sker på ett förutbestämt sätt i olika databaser med valda sökord och kriterier för urval, alltså är det som analyseras inte slumpmässigt utvalt. Analysen kommer att ske på det sätt Bryman (2011, s. 104) förespråkar där arbetet sker i fem steg. Dessa är:
1. Syftet formuleras och fastställs. 2. Kriterier sätts och avgränsas. 3. Resultat av sökningen granskas. 4. Viktiga delar ur resultatet lyfts fram. 5. Syntes fastställs av resultatet.
Fördelen med denna typ av metod är att studien utgår ifrån all den forskning som finns, och jag som person kan därmed inte välja studier med endast positiva eller negativa resultat eller liknande, och därmed hålla studien så objektiv som möjligt.
8
Jag valde att söka i MLA international bibliography som har forskning specifikt för litteraturvetenskap, samt i databasen ERIC (ebsco) för att få fram tidigare forskning inom ämnet. Alla sökningar är avgränsade till vetenskapligt granskade texter. Därefter sökte jag i databasen Libris med avgränsning till böcker och artiklar av forskare inom fältet. Därefter gjordes sökningar i Google scholar, swepub samt Jstor. Jag begränsade inte tiden för när forskningen är gjord i första hand, på grund av att tidsaspekten inte är av stor relevans utan att forskare kan ha sett betydelser av högläsning långt tillbaka i tiden. Tiden för publicering av forskningen kom att begränsas i de fall antalet träffar behövde begränsas.
De sökord jag använde i MLA samt ERIC är read*, aloud, teach* och learn*. Detta val är avgränsat för att få fram forskning som berör högläsning samt att det skall vara kopplat till undervisning.
Sökning/Sökmotor Sökord Begränsningar Träffar Urval 1
efter läsning av rubriker Urval 2 efter läsning av abstract #1 MLA (read* AND aloud) AND (teach* OR learn*) Vetenskapligt granskat 68 - - #2 MLA (read* AND aloud) AND teach* Vetenskapligt granskat 46 7 2
Sökningen visar 68 träffar på sökordet: (read* AND aloud) AND (teach* OR learn*). Jag ser då att det är flera irrelevanta titlar på grund av ordet learn. Sökning (read* AND aloud) AND teach* visar 46 träffar. Av dessa finner jag sju relevanta för mitt syfte. Vid närmare läsning finner jag två av dessa relevanta för mitt syfte och berör högläsning i undervisning. Dessa är ”Reading Aloud. An Educator Comments” (1992) av Suzanne M. Griffin och ”Combining
9
Cooperative Learning withReading Aloud by Teachers” (2004) av George Jacobs och Dan Hannah. Vid fortsatta sökningar i databaser gör jag mitt urval på samma sätt.
Sökning/Sökmotor Sökord Begränsningar Träffar Urval 1
efter läsning av rubriker Urval 2 efter läsning av abstract #3 ERIC (ebsco) (read*
AND aloud) AND teach* Vetenskapligt granskat 44 - -
# 4 ERIC (ebsco) (read* AND aloud) primary school Vetenskapligt granskat 52 7 2
Vid sökning i ERIC (ebsco) används samma sökord som i MLA. Detta ger här 44 träffar, men ingen av dessa finner jag intressant då de inte berör högläsning i skolan. Sökorden ”(read* AND aloud) primary school” ger ett mer relevant resultat.
Sökning/sökmotor Sökord Begränsningar Träffar Urval 1
efter läsning av rubriker Urval 2 efter läsning av abstract
#5 Libris Högläsning Böcker och
artiklar 435 #6 Libris Högläsning undervisning Böcker och artiklar 6 1 -
10 #7 Libris Högläsning grundskolan Böcker och artiklar 20 - - #8 Libris Högläsning skola Böcker och artiklar 5 - - #9 Libris Läsa högt skola Böcker och artiklar 2 - - #10 Libris Högläsning i skolan Böcker och artiklar 37 - - #11 Libris ”(read* AND aloud) AND school” Böcker och artiklar 9 - -
#12 Libris (read* AND
aloud) AND teach*
Böcker och artiklar
10 - -
Nästa sökning sker i Libris och av träffarna finner jag en relevant för mitt syfte, och denna är ”Den meningsfulla högläsningen” av Anne-Marie Körling, som inte är forskning och väljs därför bort. Körlings teser lyfts dock fram i inledningen då boken väckt intresset för denna analys. Vid fortsatt sökning väljs flera träffar bort då de berör bland annat boksamtal och högläsning i hemmet.
Sökning/sökmotor Sökord Begränsningar Träffar Urval 1
efter läsning av rubriker Urval 2 efter läsning av abstract #13 Google scholar Effekter av högläsning i grundskolan F-3 424 - - #14 Google scholar Effekter av högläsning i 2010-2017 312 1 1
11 grundskolan F-3 #15 Google scholar effekter av högläsning i undervisning F-3 2010-2017 312 - - #16 Google scholar Effekter av högläsning i undervisning F-3 vetenskapligt granskat 2010-2017 142 - -
Då jag efter dessa sökningar ännu fått fram mycket begränsat material fortsätter jag sökningen i Google scholar. Med några enstaka undantag är alla dessa träffar studentuppsatser som är publicerade på Diva portal och andra universitetdatabaser, och det är empiriska studier som gjorts. Jag går tillbaka och söker återigen på ”effekter av högläsning i grundskolan F-3” och går igenom dessa. Även här är det mestadels studentuppsatser med empiriska undersökningar från olika databaser så som t.ex. Diva portal. Några få undantag finns och jag finner en artikel som berör högläsning i undervisning. Denna är ”Högläsning för äldre elever” (2016) av Anna Nordenstam & Olle Widhe. Denna är dock riktad till elever i de högre åldrarna, men följer med i mitt urval.
Sökning/Sökmotor Sökord Begränsningar Träffar Urval 1
efter läsning av rubriker Urval 2 efter läsning av abstract #17 Swepub Högläsning 27 - - #18 Swepub ”(read* AND aloud) AND teach 18 1 -
#19 Swepub (read* AND
aloud)
12 primary
school
#20 Swepub (read* AND
aloud) school
13 - -
Jag söker därefter i Swepub. Här finner jag inget intressant till min studie. Sökordet
högläsning är den minst specificerade sökningen och av den anledningen gör jag ingen mer sökning i denna databas.
Sökning/sökmotor Sökord Begränsningar Träffar Urval 1 Urval 2
#21 Jstor (read* AND
aloud) AND primary school 2007-2017 970 #22 Jstor Teacher (read* AND aloud) AND school 2007-2017 639 #23 Jstor teacher (read* AND aloud) AND primary school AND education 2007-2017 604 #24 Jstor teacher (read* AND aloud) AND primary school AND education 2007-2017 430
13 AND effects #25 Jstor teacher (read* AND aloud) AND primary school AND education AND effects reviewed 2007-2017 180 #26 Jstor teacher (read* AND aloud) AND primary school AND education AND effects reviewed 2010-2017 102 6 1
Sökningar i Jstor har ett mycket blandat resultat. Det som rör språkinlärning för elever med speciella behov, läsning och liknande väljs bort.
Jag har nu fått fram sex olika elektroniska källor som jag kommer att utgå ifrån under analysen. Dessa har valts ut just för att de berör högläsning i skolan och undersöker effekter av den fristående högläsningen, där endast högläsningen är i fokus.
Analys – Genomgång av utvald forskning
Under analysen kommer först varje artikel/avhandling som studeras att presenteras var för sig, så som Bryman (2011) presenterar i steg tre i en systematisk litteraturstudie, för att sedan analyseras mer noggrant som en helhet som steg fyra.
14
George Jacobs och Dan Hannah (2004).
Combining Cooperative Learning with Reading Aloud by Teachers
Denna artikel berör cooperative learning med specifikt fokus på högläsning som en viktig del av arbetssättet, som är en huvudpart av metoden. Författarna beskriver vad cooperative learning är och går sedan igenom hur arbetet ser ut uppdelat på 12 steg. Arbetssättet går ut på att elever arbetar i grupp utifrån ett förutbestämt syfte. Det kan både vara att läraren läser och där elever läser för varandra. Högläsning är ett genomgångende inslag i denna arbetsmetod och den är på grund av det med i urvalet för denna studie. Högläsningen ihop med
cooperative learning är det som författarna påstår är ett effektivt och bra arbetssätt för att skapa ett lärande hos eleverna.
Enligt metoden som presenteras arbetar man med texter och diskuterar dem tillsammans. Detta sker i olika steg. exempelvis i steg 3 skall de diskutera begrepp och ord som
förekommer så att alla skall förstå texten (s. 114). Ett annat exempel på hur de arbetar med högläsning är i steg 4 där de skildrar att när läraren högläser för eleverna så hjälper läraren eleverna att fokusera på helhetsbilden av texten (s. 116). Det sista steget, steg 12, går ut på att eleverna skall läsa enskilt och förhoppningen är att den tidigare högläsningen skall ha gett en mer givande tyst läsning (s. 114).
I det inledande kapitlet tar de upp fördelar med högläsning utifrån tidigare forskning som de sammanställer. Först beskriver de fördelar med att läsa högt för de elever som håller på att lära sig att läsa. Dessa är att det hjälper elever att se länken mellan text och språk, att läraren visar hur man läser genom att hålla i boken och vända blad, att elever börjar läsa tidigare samt att det inspirerar till att lära sig att läsa (s. 106). De urskiljer sedan enskilda fördelar med att läsa för elever som redan kan läsa, vilka de själva hävdar utan egentlig grund i forskning. Dessa är att de tränar på sin förmåga att lyssna, samspelet mellan läsare och mottagare, att det kan öppna för att prata om frågor om livet och språk m.m., de blir allmänbildade samt att de får ta del av lärarens entusiasm för att läsa och det skapar motivation till egen vidare läsning (s. 107).
En viktig slutsats författarna gör är att cooperative learning med högläsning som huvudspår inte bara ger språkinlärning, utan också formar aktiva medborgare. Just läsningen menar de ger eleverna den information och kunskap de behöver för att vara goda medborgare (s. 127).
15
Anna Nordenstam och Olle Widhe (2016).
Reading Aloud in Secondary School. Exchanging theoretical and practical knowledge Artikeln handlar om högläsningens roll i den senare grundskolan för äldre elever, men övergripande behandlas högläsning i skolan oavsett ålder. Denna artikel har ingen forskning som grund utan det är författarnas egna åsikter som lyfts fram.
Författarna presenterar tidigare forskning som finns om högläsning och refererar detta till sina egna erfarenheter och kunskaper. De hävdar utifrån egen åsikt att högläsning inte bara är ett sätt att avkoda språket, utan att det främst handlar om att skapa gemenskap, läsförståelse och att tillägna sig en bredare repertoar (s. 98). De menar att högläsningen kan stå som en
motkraft till den individualisering som sker i skolan, och där allt skall vara mätbart (s. 101). Författarna belyser även vikten av högläsning i den mening att det skapar motivation till tyst läsning då man får uppleva läsandets värde och även identifiera sig som läsare (s. 105). De ser att högläsning har en positiv inverkan på gemenskap och relationen mellan lärare och elever. Dels att det skapar en mer jämlik relation än den annars dominerande läraren i skolan, dels att läraren får en chans till en dubbel relation med sina elever. Det ges både tillfälle till
symmetriska relationer där gruppen får uppleva och dela gemensamma upplevelser och erfarenheter, men också en individuell relation som kännetecknas mer av omsorg och klokhet (s. 105-106). Denna omsorgsetik inbjuder till möten och dialoger, och är en grundläggande etisk hållning (s. 108). Det viktigaste är att hitta en balans mellan den symmetriska och individuella relationen till eleverna enligt författarna.
Sammanfattningsvis i artikeln slår författarna fast tre punkter, som bygger på deras egna pedagogiska kompetens och erfarenhet, det finns därmed ingen vetenskaplig forskning till grund för detta. Den första är att lärarens högläsning skapar möjligheter för eleverna att läsa mer avancerade texter och på så sätt skapas en utmanande undervisning. Detta blir en
läsupplevelse som ligger bortom det elever presterar på egen hand. Den andra slutsatsen är att högläsningen är motivationshöjande och skapar läslust. Det bygger också relationer mellan lärare och elever och det byggs ett samspel dem emellan. Den sista slutsatsen är att det handlar om omsorg, närvaro och kropp i en respektfullt givande och tagande, och detta kan hjälpa eleven att få en upplevelse av att vara en värdefull individ (s. 109).
16
Karen J. Kindle (1992).
Vocabulary Development During Read-Alouds: Examining the Instructional Sequence Denna kvalitativa studie undersöker hur högläsning påverkar inlärning av nya ord. Forskaren observerar fyra lärare i USA under deras ordinarie undervisning när de högläser för eleverna och fokus ligger vid att se vilka strategier lärarna använder. (s. 70). Hon utgår ifrån tre frågor:
- What specific strategies did the teachers use?
- How did they link strategies into instructional sequences?
- How did instructional sequences differ among the teachers? (s. 66)
Det resultat de fick fram ser lite olika ut från lärare till lärare. En av dem stannar till då det kommer ord som hon tror att eleverna inte förstår, och frågar dem vad ordet betyder. Hon upprepar ordet och kopplar det tillbaka till textsammanhanget. Hon påpekar inte när någon elev svarar fel utan försöker utveckla svaret. Hon frågar vid ett senare tillfälle om eleverna känner till hur ett ljud låter, och ber eleverna imitera ljudet (s. 72-73). En annan lärare
använder arbetssättet att hon först frågar en elev om vad ett ord betyder, sedan utvärderar hon elevens svar och vidareutvecklar sedan detta. Hon försöker också ge eleven en visuell bild av ordet (s. 75).
Sammanfattningsvis visar studien att instruktioner främst sker före och efter högläsningen, och att dessa var mer omfattande än det som skedde under högläsningen. Detta tros bero på att läraren försöker bygga begreppsförståelse hos eleverna före högläsningen, för att minimera diskussioner under högläsningsstunden (s. 78). Forskarna ser det som ett intressant resultat att lärarna som studerades hade en övertygelse om att det är viktigt att eleverna får lära sig ord i ett sammanhang, och att det kopplas till att lärarna då använder sig av metoden att
ifrågasätta, sätta i sammanhang, återkoppla och förklara. Ett resultat som forskarna påstår är att det spelar roll för ordförrådsinlärningen hur läraren lägger upp undervisningen, och hur förberedd läraren är. Forskarna menar att nuvarande metoder bör utvecklas ytterligare för att utveckla begreppsförståelse och ordförråd hos elever vid högläsning (s. 85).
Suzanne M. Griffin (1992).
Reading Aloud - An Educator Comments…
Denna artikel av Suzanne M. Griffin tar upp kommentarer om högläsning vid
andraspråksinlärning som bygger på hennes pedagogiska kompetens och erfarenhet, och har ingen vetenskaplig grund. Hon menar att högläsning har fördelen att man får höra hur ord
17
ljudas, vilket hon kallar sound-symbol relationships (s. 784). Hon menar att det är mycket viktigt för andraspråkselever att få träna på och koppla till sitt modersmål. De starkaste anledningarna till att elever själva skall läsa högt påstås vara att de tränar sin muntliga vokabulär, utvecklar medvetenhet om språkets ljud och förenkling av ord. Griffin (1992) hävdar också att det utvecklar elevers självförtroende (s. 785).
Hon menar också att högläsning gör alla elever delaktiga och att de känner tillfredsställelse av att kunna läsa högt. Detta gäller i sammanhang när elever läser högt för varandra. Författaren är på flera sätt positiv till högläsning men påstår också att det finns negativa effekter av högläsning. Hon menar att högläsning stör elevernas läshastighet och förståelse för texten samt att det skapar en nervositet hos dem. Detta gäller andraspråkselever som kan vara osäkra på språket och koncentrerar sig på att uttala rätt, och därmed påverkas förståelsen för texten. Av denna anledning hävdar hon att högläsning endast bör vara en frivillig aktivitet för eleverna (s. 786).
Ainon Omar och Maizatulliza Mohd. Saufi (2015).
Storybook Read-Alouds to Enhance Students’ Comprehension Skills in ESL Classrooms: A Case Study
Vid denna empiriska studie som gjorts i Malaysia, för andraspråkselever som är åtta år, har författaren studerat tre olika lärare vid lektioner då de använt sig av högläsning. Syftet var att studera vilka strategier lärarna använde sig av vid högläsning. De frågeställningar som studien bygger på är:
1) How is the read aloud technique to enhance reading comprehension implemented in the year two classrooms?
2) How closely do the teachers follow the identified practices for this approach? (s. 104)
Studien visar att lärarna använder de strategier som de tror är relevanta för sin undervisning (s. 100) och att det finns flera likheter mellan deras sätt att undervisa (s. 104). Gemensamt för alla lärare är att de använder sig av ”drilling”, dvs. att eleverna flera gånger får repetera svåra ord. Eleverna fick läsa texter mening för mening både i grupper och enskilt. Lärarna frågade sedan eleverna om texterna för att se att de förstått innebörden, och de förklarade också svåra ords innebörd med hjälp av bilder och översättningar. Den sista strategin alla lärare använde sig av var att peka på orden de uttalade för att förstärka. Det som skiljde dem åt var att endast
18
en lärare översatte texterna till elevernas modersmål. En slutsats som författarna drar i studien är att lärarna snarare fokuserar mycket på elevernas uttal och läsning, än på att de skall ha fått en förståelse för den lästa texten (s. 105).
Studien undersöker också hur det ser ut i själva högläsningssituationen. De lärare som studerats tillämpar arbetssättet att låta elever fylla i slutet av meningar med ord, att läraren lämnar slutet öppet för en elev att hitta på själv och att läraren ställer frågor om en bok som en elev har läst. Resultatet visar även att ingen av lärarna kopplar ihop text och bild med elevens egna erfarenheter, och författarna drar slutsatsen att lärarna inte ger eleverna möjlighet att knyta texterna till sin vardag och skapa meningsfulla diskussioner med läraren (s. 106). Sammanfattningsvis drar författarna slutsatsen att högläsning kan ge eleverna möjlighet att utöka sitt ordförråd och förstå svårare ord. Interaktion mellan lärare och elev skedde först efter flera högläsningstillfällen, och högläsningen handlade mer om att läsa och uttala rätt än att förstå innehållet (s. 107).
Scott K. Baker, Lana Edwards Santoro, David J. Chard, Hank Fien, Yonghan Park och Janet Otterstedt (2013).
An Evaluation of an Explicit Read Aloud Intervention Taught in Whole-Classroom Formats In First Grade
Denna studie har gjorts på tolv lärare under 19 veckors tid, som undervisar i förstaklass. Studiens fokuserar på elevernas förståelse för en läst text samt begreppsförståelse för
densamma. Lärarna fick instruktion om att använda de strategier som de tror hjälper eleverna bäst till förståelse och ordförråd. Forskarna trodde innan att högläsningen skulle vara till hjälp speciellt för dem med läs och skrivsvårigheter och/eller språksvårigheter, dels för att få en förståelse för texten men också för att förstå svåra begrepp. De använde sig av två typer av uppgifter där eleverna skulle lyssna, dessa är
1. A receptive comprehension measure
2. Two expressive, text-based retell measures (s. 336)
De använde sig av böcker som lärare ofta läser för att de skall passa till målgruppen i ämne, längd osv. De använde också olika typer av texter för att eleverna skulle kunna ta till sig olika delar och ta till sig nyckelord. Lärarna som var med i studien fick en detaljerad
19
De lektioner som hölls under de första veckorna av de sammanlagda 19 var
läsförståelseuppgifter, där var syftet att eleverna skulle arbeta självständigt efter en introduktion av uppgiften gemensamt. Med tiden fick eleverna mer eget ansvar och fick feedback av läraren efter hand. De hade tre till fyra lektioner i veckan där varje lektion var 30 minuter, där de arbetade med lika mycket berättande text som förklarande texter. De gick alltid igenom i helgrupp vilken typ av bok det var samt svåra begrepp innan läsningen. Under läsningen handlade det mer om att förstå helheten och sedan sammanfattade gruppen
tillsammans texten i efterhand och gick igenom om det dykt upp fler svåra ord (s. 339). Resultatet framhåller att eleverna fick goda resultat i att återberätta och i att förstå begrepp (s. 346). Forskarna drar slutsatsen att det är då läraren går igenom svåra begrepp med eleverna som de får en bättre begreppsförståelse, och att detta med fördel sker i samband med
högläsning (s. 352). Den syns däremot inte en tydlig skillnad i att eleverna får bättre förståelse för texten genom högläsning (s. 348). Denna studie har en vetenskaplig grund då den granskat effekter av högläsning på ett metodiskt sätt.
Analys
De studier som nu presenterats skiljer sig åt och tar upp olika typer av undervisning och har olika fokus. Målet med analysen är att se till högläsningens effekter, oavsett om den sker när elever läser för varandra eller när läraren högläser. Av denna anledning är de olika resultaten intressanta för analysen. Ovan beskrivs var och en för sig för att ge en tydlig bild av
innehållet. Det är endast en studie som kan tolkas som vetenskaplig, Scott K. M.fl. (2013), då de andra inte har metodiska studier som grund för sina resultat och påståenden. Exempelvis bygger Nordenstam och Widhe (2016) sin text på egna erfarenheter medan Kindle (1992) bygger på en mycket begränsad kvalitativ studie. Detta gör att de inte helt kan ställas emot varandra i ett resultat.
De skiljer sig även åt på andra sätt. Exempelvis finns en studie (Griffin, 1992) som tittat på högläsning vid andraspråksinlärning och denna anses relevant i denna studie då
andraspråkselever finns i de flesta klassrum och är en del av den svenska skolkontexten. Med detta i åtanke kommer en gemensam, sammantagen analys att göras för att senare fastslå en syntes av resultatet, enligt det sista steget i en systematisk litteraturstudie (Bryman 2011). I tabellen nedan presenteras de tydligaste resultaten. De presenteras i gemensamma
20 Griffin (1992) Jacobs och Hannah (2004) Nordenstam och Widhe (2016) Omar och Saufi (2015) Kindle (1992) Scott K m.fl. (2013) Ordförråd/ begrepp Lärs genom att eleverna får höra ord samt förenkling av ord Lärs om läraren stannar upp och pratar om begrepp Ger förståelse för ord samt läsförståelse Lärs om man diskuterar begrepp tillsammans Påverkas om läraren förbereder Om läraren går igenom svåra begrepp bidrar det till ökat ordförråd Samspel/ interaktion Viktigaste delen Viktig del Viktigaste delen Sker efter högläsning Motivation till egen tyst läsning
Ja Ja Utvecklar självförtroende Ja Ja Förståelse för text Negativ påverkan Varken eller Varken eller
Ordförråd och begreppsförståelse
Den genomgående starkaste gemensamma nämnaren, som alla artiklar tar upp, är högläsningens effekter på ordförråd och begreppsförståelse. Kindle (1992) hävdar att ordförrådsinlärningen inte är direkt kopplad till högläsningen, utan att det handlar om att läraren medvetet måste förbereda sig och har en medvetenhet i planeringen kring vad hen vill att eleverna skall lära sig. Även Scott K m.fl. (2013) menar att det är när läraren går igenom
21
svåra begrepp med eleverna som de får begreppsförståelse. De fyra övriga ser en
ordförrådsinlärning, om än på olika sätt. Alla fyra påstår dock på att ordförrådet stärks på något sätt. Nordenstam och Widhe (2016) menar att eleverna får mer förståelse för ord och text samt att högläsning bidrar till läsförståelse, medan Griffin (1992) påstår att elever lär sig genom att få höra hur ord ljudas samt kan se förenklingar av ord. Jacobs och Hannah (2004) påstår att man som lärare behöver se till att man stannar upp längs vägen och diskuterar begrepp, vilket då ger eleverna en begreppsförståelse och de lär sig nya ord, vilket liknar det Scott K m.fl. (2013) hävdar. Den som visar på tydligt resultat av att högläsning ger ett ökat ordförråd, samt även att elever lär sig att förstå svåra ord, är Omar och Saufi (2015). Detta kräver dock att lärare låter eleverna förklara svåra ord för varandra och även själv förklarar för dem så att de förstår.
Sammantaget kan konstateras att dessa studier visar att ordförråd och begreppsförståelse påverkas positivt av högläsning, om än inte helt entydigt på vilket sätt. Enligt flera studier ses det som avgörande att läraren måste gå igenom de svåra begreppen med eleverna, och att det inte kommer av sig själv att de förstår dem genom att höra dem i ett sammanhang.
Samspel och gemenskap
En annan genomgående stark del, som fyra av sex forskningsresultat visar, är att högläsning är viktig på grund för samspelet och gemenskapen mellan lärare och elever. De skiljer sig dock i hur viktig denna del är. Nordenstam och Widhe (2016) ser denna del som en av de viktigaste, något som även Griffin (1992) anser. George Jacobs och Dan Hannah (2004) ser också samspelet mellan läsare och lyssnare som en viktig del medan Omar och Saufi (2015) endast sett att samspel och interaktion skedde efter att högläsningen ägt rum, men att den är viktig då. De studier som inte belyser samspelet som viktigt är Kindle (1992) och Scott K. M.fl. (2013), vilket troligen beror på att de studierna inte undersökt detta.
Sammanfattningsvis kan ses att de studier som undersökt samspel och gemenskap lyfter detta som positivt på olika sätt, även om det är svårt att mäta detta. Samspel sker hela tiden i klassrummet och det går inte att enskilt se vad högläsningen ger för effekter.
Övriga resultat
Två av studierna hävdar att högläsning skapar motivation till egen, tyst läsning. Dessa är artiklarna av Jacobs och Hannah (2004) och Nordenstam och Widhe (2016). De förstnämnda menar att detta sker då elever får ta del av högläsarens entusiasm över att kunna läsa och av
22
läsning i sig, och att det då skapar motivation till att själv läsa mer. Den andra menar att det handlar om att eleven får identifiera sig som läsare och får upptäcka läsandets värde.
Två av studierna påstår att det utvecklar elevens självförtroende med högläsning. Jacobs och Hannah (2004) menar att elever utvecklar sitt självförtroende i kombinationen med att de får lära sig hur ord ljudas och att de är delaktiga. Nordenstam och Widhe (2016) uttrycker det som att högläsningen ger eleven en upplevelse av att vara en värdefull individ genom det samspel som sker mellan lärare och elever. De båda studierna kopplar samman samspel mellan lärare och elev med att det stärker elevernas självförtroende.
Griffin (1992) påstår att högläsning elever emellan kan störa deras läshastighet och förståelse för texten, samt att det skapar nervositet. Detta är inget som någon annan av författarna nämner i sina texter, men detta är också i ett sammanhang som de andra studierna inte tar upp nämnvärt, då elever läser för varandra. Detta handlar även om andraspråkselever som ännu tränar på att uttala och förstå andraspråket, vilket kan ge en annan kontext. Studien som Omar och Saufi (2015) genomfört visar att lärarna där med andraspråkselever fokuserade mer på elevernas uttal och läsning än att de skapade en förståelse för texten, men inte heller att högläsning hade en negativ inverkan på förståelsen. Scott K m.fl. (2013) har även de undersökt om högläsning påverkar elevernas förståelse för texten men finner ingen positiv inverkan för förståelsen, men inte heller en negativ. Därmed kan konstateras att tre av sex studier inte påstår någon positiv effekt, eller till och med en negativ påverkan, på elevernas förståelse för en text som högläses av dem själva.
Nordenstam och Widhe (2016) ger uttryck för att högläsning bidrar till en utmanade
undervisning, då eleverna kan möta mer utmanande texter vid högläsning än om de läser tyst och enskilt. Detta menar de kan hjälpa elever att utvecklas och utmanas. Ingen annan studie lyfter denna aspekt.
Jacobs och Hannah (2004) har gjort en bredare studie med fler utgångspunkter, och har flera resultat som ingen av de andra studierna visar. Dessa är att läraren som högläsare hjälper eleverna att få en helhetsbild av texten, att det hjälper eleverna att se en länk mellan text och språk samt att elevernas tysta läsning även blir mer givande. Studien påstår även att
högläsning öppnar för att prata om frågor om livet och att eleverna blir allmänbildade och aktiva medborgare.
23
Analys kopplad till läroplanen
Läroplanen tar upp delar om att det är viktigt att elever lär sig att använda språket på olika sätt, att de skall kunna uttrycka sig men även kunna tolka och förstå andra människor via språket. En viktig del för att kunna göra detta är att ha ett brett ordförråd, både för att kunna uttrycka sig och för att förstå andra. Högläsning anses bidra till ett utökat ordförråd i fem av sex presenterade studier i denna analys. En annan viktig del är även att kunna samspela och möta andra människor, att kunna vara socialt medveten och kapabel att delta i en gemenskap, vilket även fyra av sex studier ser som en stor fördel högläsning för med sig.
Det framgår också i läroplanen att eleverna skall stimuleras till att skapa en lust att läsa på egen hand och att detta skall vara livslångt. Detta visar två av sex studier att högläsning är en bidragande faktor till. Elever skall möta skönlitteratur och ett antal skönlitterära författare från Sverige och världen, vilket ingen av studierna undersöker direkt, men detta kan ändå ses som en sidoeffekt och något som kommer med i arbetet med högläsning, beroende på hur läraren planerar och väljer ut texter som läses. Det framgår även i läroplanen att eleverna skall få en känsla för hur man kommunicerar och hur det kan påverka omgivningen genom bl.a.
språkbruk. Inte heller detta undersöks i någon av studierna.
Läroplanens centrala innehåll för modersmål beskriver att det är viktigt att eleverna lär sig uttal och hur uttal kan skilja sig. Detta framgår i Griffins (1992) studie där forskaren uttrycker att det är bra för elever att höra hur ord ljudas.
Diskussion
Körlings (2012) argumentation väckte mitt intresse för att göra denna analys, och jag
upptäckte vid sökningar i databaser att det inte gjorts större studier på högläsningens effekter. De studier jag nu använt har inget större underlag för att kunna ge ett resultat, med undantag för Scott K. M.fl. (2013). Det är flera författare som påstår och själva anser att högläsning är bra utifrån olika aspekter, men de har ingen eller väldigt lite forskning som grund för sina uttalanden. Jag har även i åtanke att det kan vara att mäta effekter av högläsning då det är så mycket mer som spelar in i undervisningen, och det är svårt att urskilja vad just högläsningen ger för effekt.
Författarna till dessa texter visar på skillnader i hur ordförrådet utvecklas genom högläsning, men alla menar att högläsning har positiv inverkan. Det handlar om förståelse för begrepp, att lära sig hur ord ljudas med mera. Detta ser jag som positivt då det ger ökat utrymme för att alla elever i en grupp skall kunna utöka sitt ordförråd, beroende på var eleven befinner sig.
24
Exempelvis kan en elev som är stark i sin läsning ta till sig svårare begrepp och ord som kommer upp och förstå dess sammanhang, medan en andraspråkselev kan uppfatta hur nya ord ljudas. Detta kopplar jag även till Nordenstam och Widhe (2016) som menar att
högläsning skapar en utmanade undervisning, vilken då låter eleverna utmanas på sin egen nivå och efter egen förmåga. Jag tror också att det ligger en viktig del i det Kindle (1992) menar med att det är av stor vikt att läraren planerar undervisningen och har medvetet valt en strategi för att arbeta med högläsningen. Att en lärare planerar och har ett tydligt syfte med sin undervisning anser jag som viktigt i alla lägen och inget specifikt för just högläsning, men det är viktigt att belysa med tanke på att högläsning ofta ses som ett tidsfördriv eller en stund för att samla klassen, som beskrivits i det inledande kapitlet.
Ett par författare påstår också att högläsning skapar motivation till egen tyst läsning. Detta framgår i läroplanen som en viktig roll skolan har, att skapa motivation till lärande och även stimulera ett intresse för språket. Min egen reflektion kring detta är att högläsning har en stor roll för att skapa motivation, men även lärarens inställning till högläsning och läsning i
allmänhet är viktig. Vi vet att lärarens roll i klassrummet är avgörande för elevernas inlärning. En kombination av en lärare som är intresserad av böcker och läsning, som också högläser för eleverna, tror jag är en stor motivationshöjare för elever att hitta intresse i skriftspråket och sin egen läsning.
Att elevers självförtroende stärks genom högläsning kommer även upp som ett resultat i några studier. Det handlar då om att eleven skall känna sig bekräftad och att se sig själv som en läsande individ, vilket jag ser som viktigt i samhället. Jag ser också att eleven kan få känna igen sig i berättelser och personer som beskrivs i berättelser är viktigt, förutsatt att texter som läses är varierande och medvetna val av läraren. Kindle (1992) menar att det är viktigt att läraren har en medvetenhet och förberedelse för högläsningen, vilket jag av ovan nämnda anledning anser är viktigt.
Griffin (1992) hävdar att högläsning elev till elev kan störa läshastigheten och förståelse för texten, men också skapa nervositet hos eleverna. Detta rör andraspråkselever som skall läsa högt för varandra, vilket jag kan se blir en komplex situation beroende på klimat i
elevgruppen. Om eleverna läst svenska olika långt tid, har olika förkunskaper i språket och andra påverkansfaktorer som kan påverka. Omar och Saufi (2015) och Scott K m.fl. (2013) hävdar båda att högläsningen inte har en positiv effekt på förståelsen för texten, men har inte
25
mätt om den kan ge en negativ effekt heller. Detta visar ändå att högläsning kan utesluta något som är viktigt, just förståelsen för den lästa texten.
Jacobs och Hannah (2004) påstår att högläsning skapar aktiva medborgare (s.127) genom att eleverna får den kunskap de behöver genom läsning. De utvecklar inte resonemanget mer, men jag kan se meningen med att skriftspråket är viktigt för att man ska kunna vara en del av ett samhälle, men de har ingen direkt koppling till just högläsningens roll för att skapa aktiva medborgare. Jag skulle snarare se den kopplingen till att det skapar demokratiska medborgare som får ta del av och integrera i samhället om man får dessa delar så som ett stort ordförråd och begreppsförståelse, samt lär sig att samspela med andra människor.
Något jag saknar i dessa studier är det etiska och emotionella perspektivet. Jag har en föreställning om att det är bra för barn att höra berättelser där de får sätta sig in i en annan människas situation på olika sätt, för att skapa känsla för medmänsklighet och en förståelse för andra människor. Det framgår inte heller om hur man kan få sätta sig in i hur det var att leva förr i tiden eller hur fantasi – och föreställningsförmåga kan utvecklas genom att ta del av olika typer av berättelser. Jag tänker också att det är en viktig del att läsa klassiker så som Hans och Greta, Snövit med mera för yngre barn. Dessa kan anses grova i dagens samhälle, men det är också en viktig del av vår historia och kan skapa mycket diskussioner i
elevgruppen.
Precis som Körling (2012) skriver så ser jag det som svårt att mäta resultat av högläsning i skolan. Det ger inget mätbart som läraren kan ta fasta på och kontrollera att eleverna har lärt sig. Jag anser, precis som Körling (2012) att språkinlärning måste få vara en långsam process som sker hela tiden, överallt, och att man som lärare bör lita på att ens undervisning, som nu exempelvis högläsning, faktiskt är givande och nyttig för eleverna och lita på sin pedagogiska kompetens.
Didaktiska implikationer
Det jag tar med mig i mitt kommande arbete som lärare från denna analys är att högläsning är viktig och bra ur flera synvinklar. Dels för att ge eleverna begreppsförståelse och möjlighet att gå igenom nya begrepp, dels för att låta eleverna sätta sig in i olika situationer och genom det öppna för att prata om olika känslor och liknande.
Jag tar också med mig att högläsning kan vara ett inslag i undervisningen även när eleverna blir äldre, och att det är ett sätt att skapa samspel och bygga relationer till eleverna. Jag har en egen övertygelse om att lärare genom sin inställning påverkar elever. Om man som lärare
26
själv visar intresse för böcker, uppmuntrar till att läsa på fritiden och erbjuder böcker i klassrummet så skapar det läslust och även en lust att upptäcka och lära nya saker genom skriftspråket.
Avslutande reflektioner
Denna analys bygger på ett mycket begränsat material som dessutom skiljer sig åt på flera sätt. Trots detta urskiljs flera gemensamma resultat så som att högläsning medför
ordförrådsinlärning och påverkar samspelet mellan elever och lärare på ett positivt sätt, även om det inte går att fastslå i hur stor utsträckning.
Något som också tas upp gemensamt är att högläsning skapar motivation och bygger självförtroende hos eleverna, vilket jag ställer mig mer frågande till. Jag tänker att det krävs mer än endast högläsning för att åstadkomma detta, även om högläsning kan vara en
bidragande faktor för ett gott samspel och därmed ett bra klassrumsklimat, vilket kan medföra motivation och trygghet hos eleverna. Det framkommer även att högläsning kan försvåra och/eller inte bidra till förståelse för den lästa texten, vilket jag anser att man som lärare måste tänka på för att komplettera förståelsen på annat sätt i så fall, t.ex. genom att sammanfatta texten tillsammans. Det kan då vara viktigt att, speciellt i andraspråksklassrum där elevernas läser högt för varandra, komplettera undervisningen med andra delar så som att eleverna får läsa tyst enskilt eller att läraren högläser för eleverna.
Enskilda studier visar på andra resultat, så som att högläsning skapar aktiva medborgare, vilket jag är mer kritisk till då det inte framgår hur eller varför. Avslutningsvis kan jag konstatera att högläsning mest troligt har en positiv inverkan i undervisningen, men att det finns mycket begränsat med forskning om ämnet. Här finns ett stort outforskat område där det exempelvis skulle gå att göra en studie av två elevgrupper där den ena gruppen har högläsning som ett vanligt inslag i undervisningen och den andra gruppen inte arbetar med högläsning, för att sedan ställas emot varandra. Min uppfattning är att många verksamma lärare anser att högläsningen är viktig och det skrivs en hel del om detta, men det finns mycket lite forskning att luta sig mot, trots det. Det är svårt att mäta, och kanske ska det få vara just det. Som lärare kan man ändå med fördel inkludera högläsning i sin undervisning av flera anledningar som här presenterats, som samspel, motivation och självförtroende, och utgå ifrån sin pedagogiska kompetens. Men utifrån resultatet och den pedagogiska kompetens jag hittills har, anser jag inte att det finns anledning att inkludera högläsning i allt för hög grad i undervisningen då man ännu inte kan konstatera dess positiva verkan på lärande.
27
Referenser
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
Dominkovic, Kerstin, Eriksson, Yvonne och Fellenius, Kerstin (2006). Att läsa högt för barn. Studentlitteratur AB.
Griffin, M., Suzanne (1992). Reading Aloud. An Educator Comments. Teachers of English to Speakers of Other Languages, Inc. (TESOL).
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.2307/3586890/abstract [2017-04-06]
Jacobs, George och Hannah, Dan (2004). Combining Cooperative Learning with Reading
Aloud by Teachers. University of Mucrcia.
http://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1072196.pdf [2017-04-05]
Kindle J., Karen (1992). Vocabulary Development During Read-Alouds: Examining the
Instructional Sequence. Literacy Teaching and Learning Volume 14, Numbers 1 & 2.
http://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ888269.pdf [2017-04-12]
Körling, Anne-Marie (2012). Den meningsfulla högläsningen. Natur kultur läromedel.
Lundberg, Ingvar (1994). Bornholmsmodellen. Bornholmsmodellen.nu. http://www.bornholmsmodellen.nu/ [2017-03-30].
Lundberg, Ingvar (2016). Läs högt för era barn!. Kodknäckarna, forskning. http://www.kodknackarna.se/forskning/las-hogt-for-era-barn/ [2017-03-30]
28
Nordenstam, Anna och Widhe, Olle (2016). Reading Aloud in Secondary School. Exchanging
theoretical and practical knowledge. Lir.Journal.8(16)
http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/LIRJ/article/view/3757/3114 [2017-04-07]
Omar, Ainon och Saufi Mohd., Maizatulliza (2015). Storybook Read-Alouds to Enhance
Students’ Comprehension Skills in ESL Classrooms: A Case Study. Dinamika Ilmu. http://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1121916.pdf [2017-04-12]
Scott K. Baker, Lana Edwards Santoro, David J. Chard, Hank Fien, Yonghan Park och Janet Otterstedt (2013). An Evaluation of an Explicit Read Aloud Intervention Taught in
Whole-Classroom Formats In First Grade. The elementary school journal Vol 113.
http://www.journals.uchicago.edu/doi/10.1086/668503 [2017-05-05]
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
