ÖREBRO UNIVERSITET Grundlärarprogrammet f-3/4–6
Samhällsorienterande ämnen, självständigt arbete, 15hp Seminariedatum: 2018-05-29
Alla barn har rätt till lek
För att motverka könsnormer under rasten.
Julia Eriksson & Sofia Holmström
Abstract
Den här studien ska undersöka om och i så fallhur skolor aktivt motverkar könsnormer under rasten. Frågeställningarna som ska besvaras lyder: Hur används skolans styrdokument för att arbeta mot traditionella könsmönster och varför är styrdokumenten viktiga? Hur bildar barns val av lek könsnormer på rasten? och, hur arbetar skolorna aktivt mot könsnormer på
rasterna? De riktlinjer som skolan har att arbeta med är styrdokumenten. Enligt skolans styrdokument ska den pedagogiska verksamheten aktivt jobba för att motverka traditionella könsmönster och för att kunna studera det här kommer två metoder att användas, observation och enkät. Slutsatserna av den här studien handlar mycket om förståelse. Förståelsen för hur skolor kan arbeta för att motverka det här och att mycket mer forskning inom ämnet behövs för att inse hur viktigt det är att motverka könsnormer oavsett om en jobbar i skola eller inte då könsnormer finns överallt. En annan slutsats som kom till ens förvåning var att det står väldigt lite om arbetet för att motverka könsnormer i styrdokumenten då synen om kön i samhället har förändrats mycket under de senaste åren.
Nyckelord: Genus, könsnormer, elever, lek och könsroller.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställning ... 3
1.2 Disposition ... 3
2. Teoretiskt ramverk ... 4
3. Metod ... 9
3.1 Observation... 9
3.2 Enkät ... 10
3.3 Räckvidd och tillförlitlighet ... 12
3.4 Etiska överväganden ... 13
4. Resultatredovisning ... 14
4.1 Styrdokument ... 14
4.2 Barns lek på rasten ... 14
4.3 Lärares syn om könsnormer på rasten ... 15
4.4 Relationen mellan barns lek och rastvakternas syn på könsnormer under rasten ... 20
5. Analys ... 22
6. Slutsatser ... 26
7. Slutdiskussion ... 28
Referenslista ... 29
1. Inledning
“Samhällets kön-/ genusordning präglar livet i skolan på många olika sätt” skriver Inga Wernersson (2014, s. 469). Författaren fortsätter med att beskriva hur skolan har ett ansvar för att hantera och förändra den genusordning som finns. Genusordningen förändras över tid och finns med både utanför och i skolan (Wernersson, 2014, s. 469)
Enligt Renita Sörensdotter (2010) finns det olika normer som ger uppfattningar om vad som är normalt och inte normalt. Normer skapar förväntningar på hur individen ska bete sig, hur individen ska se ut och vilken livsstil individen ska ha (Sörensdotter, 2010, s. 136–137). Normer finns inom olika kategorier, till exempel finns det könsnormer, sociala normer och ekonomiska normer. I den här studien kommer fokuseringen ligga på könsnormer.
Författaren förklarar att det finns normer som kan påverka vad som är kvinnligt respektive manligt vilket skapar könsnormer (Sörensdotter, 2010, s. 137–138). Läroplanens värdegrund anger att skolan ska motverka könsmönster och ge utrymme för individen att utveckla sina intressen oavsett könstillhörighet (Skolverket, 2011).
I Emilia Åkessons artikel (2016) beskrivs skolan som en arena där normer ständigt upprepas och utmanas på olika sätt. Bland annat beskriver hon hur tjejer och killar socialiseras in i skolan och förskolan. Enligt tidigare forskning i Åkessons (2016) studie visades det att pojkar tar mer plats än tjejer och att de syns och hörs mest i skolan. Det här synliggör att
könsnormer har en stor betydelse för hur makt fördelas (Åkesson, 2016, s.8). Nationella sekretariatet för genusforskning (2016) beskriver att läraren har olika förväntningar på hur pojkar och flickor ska bete sig vilket gör att normer för pojkar och flickor ser annorlunda ut. Elisabeth Öhrn (2002) berättar att det enligt tidigare forskning finns en tydlig förändring inom könsmönster i skolan och att betydelsen av kön varierar beroende på till exempel sociala grupperingar (2002, s.10). Öhrn (2002) fortsätter med att beskriva hur flickor har tagit mer plats under 1990-talet och att de framstod som utåtriktat aktiva än vad de har gjort enligt tidigare forskning. En har även kunnat se att flickor från olika bakgrunder hanterar sin sociala situation på olika sätt och att de blir bemötta på olika sätt av skolan. De tysta och
tillbakadragna flickorna har inte försvunnit helt, men de mer självsäkra flickorna har framträtt (Öhrn, 2002, s.80–81). Eva Lundgren och Renita Sörensdotter (2004) berättar om hur
ungdomar gärna betonar skillnader och likheter mellan kön baserat på normer och hur könet bör vara. Det här skapar i sin tur ett förväntat beteende av könen (2004, s.39). I skolans värdegrund står det att oavsett kön ska eleverna kunna få möjlighet att pröva och utveckla
sina egna intressen och förmågor (Skolverket, 2011, s.3). En trygg skolmiljö skapas genom att både personal och elever visar respekt för allas lika värde, oavsett kön eller
könsöverskridande identitet eller uttryck. Det ska ske både i undervisningen och i den undervisningsfria tiden som eleverna tillbringar på skolan (Skolverket, 2014, s. 12). Enligt skolans uppdrag är leken en väsentlig del av de tidiga skolåren då leken har en stor betydelse för att eleverna ska kunna tillägna sig kunskap. Skolan ska kunna erbjuda daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen (Skolverket, 2011).
Charlotte Tullgren (2004) berättar att leken är viktig för eleverna eftersom det är
grundläggande för barns utveckling (2004, s.18). Författaren fortsätter med att beskriva hur leken anses vara viktig för elevers stimulans och uppmuntran inom en fysisk och aktiv
skolgång (Tullgren, 2004, s.64) Fortsättningsvis beskriver författaren att barnen har ett ansvar över att leken är av den goda leken, vilket betyder att leken är meningsfull och lärande. Den goda leken blir en lek som pedagogerna har ett ansvar för att upprätthålla. Barn som inte leker inom de villkoren måste korrigeras och de är ett ansvar som pedagogerna har. Barn som bara står och tittar på en lek, leker på ett sådant sätt som pedagogerna uppfattar som
stereotypiskt eller leker på ett meningslöst sätt är lekar som inte är inom den goda leken. Pedagogerna har ett ansvar att se till att alla barn får vara med och dessutom bjuda in barnen till lek (Tullgren, 2004, s.64).
Att ha ett genusperspektiv i en klassrumssituation är idag en större självklarhet än det var förr. Dock anser vi att arbetet för att motverka traditionella könsnormer är något som glöms bort under rasterna och att det är något som bör arbetas mer med, vilket leder till studiens syfte. Den här studien handlar om könsmönster och hur en kan arbeta för att motverka traditionella könsmönster på rasten, varför var för att en kunskapslucka om det här ämnet blev tydlig i sökning av tidigare forskning. Idén väcktes av ett intresse av genus och genusforskning som sedan skulle kopplas till den pedagogiska verksamheten. Skolverket (2016) förklarar att skolan är en central plats för normer och att normer reproduceras i skolan. Skolverket (2016) förklarar att genom reflektioner och diskussioner kan man förändra
normerna och även få ett mer inkluderat samhälle (Skolverket, 2016).
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med den här studien är att undersöka hur skolor aktivt jobbar mot könsnormer under rasten och hur styrdokumenten kan fungera som ett hjälpmedel.
- Hur används skolans styrdokument för att arbeta mot traditionella könsmönster och varför är styrdokumenten viktiga?
- Hur bildar barns val av lek könsnormer på rasten? - Hur arbetar skolorna mot könsnormer på rasterna?
1.2 Disposition
I kommande avsnitt ska relevanta ämnesbegrepp beskrivas, bland annat hur skillnaden mellan kön och genus förstås. I det avsnittet kommer även tidigare forskning att presenteras. I nästa kapitel kommer de valda metoderna för uppsatsen att presenteras där de kommer att
motiveras och beskrivas. Därefter kommer resultatredovisningen och analysen vilket är uppsatsens kärna då det är i det kapitlet som vi presenterar vår studie utifrån de empiriska material som vi samlat in. I resultatredovisningen presenteras resultatet från observationen och enkäterna, resultaten analyseras sedan i analyskapitlet där tidigare forskning och begrepp används. Nästa del av uppsatsen kommer slutsatser att dras och frågeställningar kommer bli besvarade. Den sista delen är slutdiskussion där presenteras en diskussion om det resultat som framkommit i studien samt hur det här ämnet kan forskas vidare på.
2. Teoretiskt ramverk
Begreppet genus kan tolkas på många olika vis, därför är det viktigt att skilja på genus och kön. Kön förklarar den biologiska uppdelningen mellan kvinnor och män medan genus står för de normer som samhället tillskriver (Nationella sekretariatet för genusforskning, 2016). Anna Furevik (2015) skriver hur ordet genus kommer från engelskans gender vilket i sin tur betyder socialt kön. Det som menas med socialt kön är att det är de uppfattningar vi har om hur kvinnor och män ska vara (2015, s.7). Genusforskare menar att det sociala könet inte är något medfött eller naturgivet, utan att det skapas genom kultur och uppfostran (Furevik, 2015, s,7). Lars Jalmert (2007) har en liknande syn på genus där begreppet används som en social konstruktion av kön. Femininiteter och maskuliniteter är sociala konstruktioner vilket är något som skapas utifrån omgivningen (Jalmert, 2007, s.110). Bronwyn Davies (2003) beskriver feminitet och maskulinitet som inbyggda strukturer för samhället och därför är det inga medfödda egenskaper. Författaren förklarar att barn lär sig vad som är feminint och maskulint eftersom de tillhör en social ordning (Davies, 2003, s.27). Det talas om könsroller vilket handlar om social tillhörighet. Att beskrivas som man eller kvinna innebär att det för med sig olika normer om vad som är acceptabelt att göra som man eller kvinna (Wernersson, 2014, 456–457). Inga Wernersson (2009) förklarar att könsnormer betyder att kvinnor och män i ett socialt sammanhang har olika förväntningar på sig och olika normer (Wernersson, 2009, s.10).
Lena Martinsson & Eva Reimers (2014) förklarar begreppet normer som ett sätt att se på omvärlden. En norm är en uppfattning om vad som är normalt och därför pekar de också på vad som inte är normalt (Martinsson & Reimers, 2014, s.10). Författarna fortsätter med att beskriva hur normer förändras och omvandlas som till exempel finns det normer som säger att flickor ska vara tysta och lydiga medan en annan norm säger att flickor också ska vara självständiga och våga ta för sig. Det här leder till att det blir en normkonflikt eftersom normerna är motsägelsefulla (Martinsson & Reimers, 2014, s.12–13). Lundgren &
Sörensdotter (2004) förklarar att flickor och pojkar har olika normer att förhålla sig till och därför olika krav på sig. Författarna fortsätter med att referera till Connel (1996) som menar att omgivningen lär oss vad som förväntas av flickor respektive pojkar (Lundgren &
Sörensdotter, 2004 s.18–20).
En teori som uppkommer är normmodellen vilket används som ett sökverktyg för att förstå handlingar enligt Helena Hallerström (2006). Denna modell har tre ingångar vilket består
utav vilja och värderingar (V), kunskap (K), och systemmöjligheter (SM). Vilja i detta fall handlar om vad individen eller en grupp vill uppnå och det innefattar även grundläggande värderingar (Hallerström, 2006, s.46–47). Håkan Hydén (2002) beskriver att värderingar kan tolkas till vad individen har för etiska och moraliska frågor (2002, s.285). Kunskap handlar om ifall individen har kunskap för att utföra viljan. Kunskap kan tillexempel vara utbildning och sociala kompetenser (Hydén 2002, s.285). Systemmöjligheter innefattar villkoren i ett samhällssystem. De här ingångarna bygger tillsammans upp och visar en norm (Hallerström, 2006, s.46–47). Normmodellen går att ha som utgångspunkt för att svara på de två frågorna: “Vad bestämmer normen?” och “Vad bestämmer handlandet?”. De två frågorna ökar
förståelsen för normmodellen och innebörden med modellen (Hydén, 2002, s.288–289).
I en avhandling av Christian Eidevald (2009) gjordes en studie för att se hur förskollärare behandlade pojkar och flickor olika.I författarens tidigare forskning har de haft olika synsätt på om hur flickor och pojkar leker tillsammans, den här forskningen menar till exempel att flickor och pojkar leker tillsammans medan en annan visar att pojkar tar större utrymme och inte leker med flickor (Eidevald, 2009, s. 23–30).
I studien har Eidevald (2009) utgått från en feministisk poststrukturalism vilket förklaras som att man undersöker hur kön “görs”. Eidevald (2009) förklarar att studien har utgått från diskurser om vad människor tar för givet, till exempel vad människor har för uppfattningar om orden manligt och kvinnligt (Eidevald, 2009, s. 50–52). Metoderna som användes i studien var videoobservationer och fokusgrupper på två olika förskolor. Fokusgrupperna bestod utav 6–10 lärare. På båda skolorna såg man skillnad på hurförskolläraren behandlade pojkar och flickor. Resultatet visade att pojkar i grupp blev mer tillsagda i jämförelse med flickor i grupp. Genom att filma observationer kunde Eidevald (2009) i efterhand se och reflektera över innehållet och händelserna. Studien har inte utgått från ett schema men observationerna har generellt sett varit inomhus där fokuset låg på det sociala samspelet mellan barnen såsom fri lek. Fokusgrupperna har utgått från olika värdegrundsfrågor till exempel begreppet jämställdhet. Fokusgrupper användes i syfte av att få en syn över hur personalen interagerade med varandra och hur de diskuterade med varandra (Eidevald, 2009, S. 63–67).
Anette Hellman (2010) har skrivit en avhandling om pojkighet och normalitet i förskolan. Hon beskriver bland annat hur leken kan gå tillväga och att barnen lätt hittar en position och
håller sig till den i leken på en offentlig plats, till exempel på en skolgård där man blir sedd av många. På en plats där barnet enkelt kan dra sig undan och inte lika lätt kan bli retad kan de våga överskrida könsgränser (Hellman, 2010, s.91). Enligt forskning som Hellman (2010) hänvisar till så är leken en tradition sedan långt tillbaka och anses vara barns naturliga sätt att aktivera sig och visa spontanitet. Leken ska helst utövas utan någon vuxen för att inte störa barns möjlighet till att skapa erfarenheter och därmed utvecklas (Hellman, 2010, s.91–92). I förskolan som Hellman (2010) observerade så syntes det tydligt att typisk pojkighet i
leksituationer normaliseras som ‘’bråkig’’ pojke vilket anses vara av låg status. Det är istället självgående barn som klarar mycket på egen hand och snälla barn som värderades högst både bland pedagoger och elever (Hellman, 2010, s.102). Hellman fortsätter med att berätta hur inflytandet i leken har ökat och hur det ger barn en möjlighet till att utmana normer och därmed även få syn på dem (2010, s.103). En lek där pojkars och flickors position ofta förhandlades var när pojkarna skulle vara prinsar och rädda prinsessan som var i nöd. I den här leken ligger normen i att pojkar förväntas vara hjältemodiga och flickor ska vara passiva och vackra i sin roll som prinsessa. Här tar flickorna en väldig aktiv roll i leken som passiva i väntan om att bli räddad av prisen medan pojkarna i detta fall vägrade. De blev trötta på att alltid vara dem som var tvungna att rädda prinsessan i nöd (Hellman, 2010, s.204–205).
Ulla Forsberg (2002) beskriver att 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, tryckte på skolans skyldighet att arbeta för jämställdhet mellan könen och att de aktivt och medvetet ska verka för kvinnor och mäns lika rätt. Med det här kommer även ansvaret att motverka traditionella könsmönster för att ge eleverna en möjlighet att skapa egna intressen och förmågor utan att behöva känna sig bundna till en könstillhörighet (Forsberg, 2002, s.1). Forskaren fortsätter med att beskriva forskningen om könsmönster inom området skolbarn i Skandinavien. Forsberg (2002) har granskat tidigare forskning där de kunde se redan för två decennier sedan att pojkar tar sig mer frihet och att de har lägre förväntningar för vad som anses som lydnad än vad flickor har. Könsmönstret pratsamma och bråkiga pojkar, även tysta och anpassade flickor framkommer även i denna forskning. Dessa beteenden blev även synliga i förskola och fritidshem (Forsberg, 2002, s.26).
De forskningsmetoder som används i Forsberg studie var observation, intervju och kompletterande datainsamling. Observationerna varade hela dagar där de var olika lärare, lektioner och innehåll (Forsberg, 2002, s.54–55). Det gjordes även anteckningar på raster. Intervjuerna gjordes både med lärare och elever där varje intervju pågick mellan tjugo till
fyrtio minuter. För att stimulera de yngre barnen som hade lägre koncentrationsförmåga så lästes en kort berättelse först för att komma in på frågeområdet och sedan ställdes frågor som anknöt sig till barnlekar och vardagsaktiviteter (Forsberg, 2002, s.56). Som kompletterande datamaterial fördes en dagbok med inslag av Forsbergs egna reflektioner och reaktioner (2002, s.57).
I en annan studie av Linda S Twarek & George Halley S (1994) var syftet att se vad barn väljer att leka med under rasten och om det fanns en skillnad i pojkar och flickors val. En metod till studien var ett frågeformulär som delades ut till två olika skoldistrikt, en årskurs tre och en årskurs fem i vardera skoldistrikt (Twarek & Halley, 1994, s.7–6). En fråga i
formuläret var “Vad är din favoritaktivitet på rasten?”, det användes för att kunna jämföra pojkar och flickor med varandra. Det här frågeformuläret visade till exempel att pojkar valde större gruppaktiviteter som bestod av 4–5 barn och flickor lekte generellt sett i grupp med 2– 3 barn (Twarek & Halley, 1994, s. 8–11). Studien visade också att flickor och pojkar väljer olika lekar vilket väckte frågor efter analysen. Frågor såsom “Är det lärare eller rastvakter som har inflytande till stereotypiska lekar?”. Studien förklarade att resultatet på deras studie inte kunde besvara den frågan men att skolorna bör vara medvetna om att det finns
könsnormer som troligtvis påverkar elevernas aktiviteter (Twarek & Halley, 1994, s. 11).
En empirisk studie av Eva Arlemalm-Hagser (2010) hade tre frågeställningar som bestod av: hur jämställdhetsfrågan som presenteras i läroplanen hanterades i praktiken speciellt under rast och utomhusaktiviteter, traditionella könsroller och könsmönster i barnens aktiviteter och vad gör lärarna för att motverka dem (Arlemalm- Hagser, 2010, s.516–517). Studien utgick från ett studiekulturellt perspektiv, vilket betyder att studien utgick från ett historiskt, socialt och kulturellt perspektiv. Metoderna i studien var filmning av skolgården och fokusgrupper, det skedde på fyra olika skolor runt om i Sverige. Fokusgrupperna skedde med lärare och filmerna användes på fokusgrupperna för att kunna diskutera runt dem. Resultat i studien var att skolgården var en neutral genusplats men att lärarna i fokusgrupperna var omedvetna om könsmönster i utomhuslekar. Det kunde även se skillnader i hur läraren pratade och vad som erbjudits för lek till barnen beroende på kön genom fokusgrupperna och filmerna (Arlemalm - Hagser, 2010, s. 519–523).
Genus, könstillhörighet, socialt kön och könsnormer som förklarades i början är ytterst relevant för förståelsen av den här studien. Begreppen kommer användas under hela arbetet i
förklaringar som är viktiga för förståelsen av resultatet. Hallerström (2006) skriver om normmodellen vilken kommer användas i analysen för att kunna få förståelse för den här studiens data och för att kunna förklara datan.
Eidevald (2009) gjorde en forskning på det sociala samspelet och använde sig då av metoden observation. Forskningen är av betydelse då den liknar vår forskning och har också använt sig av samma metod. Forsbergs (2002) studie valdes också observation som metod vilket gjorde att valet för observationen i den här studien blev lättare. Hellman (2010) skriver om lekens betydelse och förklarar hur viktigt den är för barnen. Eftersom den här studien skriver om könsnormer i leken var de av betydelse att förstå hur viktig leken är för barnen. Twarek & Halley (1994) hade i sin studie som syfte att se vad barnen väljer att leka med under rasten, något som liknar den här studiens syfte. Eftersom Twarek & Halleys (1994) studie liknar den här studien är det relevant att se deras resultat för att kunna jämföra med den här studiens resultat. Twarek & Halley (1994) hade också en fråga som de inte kunde svara på vilket handlade om rastvakternas inflytande, den frågan kommer den här studien kunna svara på. Även Arleman-Hagser (2010) har en liknande studie som den här studien vilket gör det intressant att jämföra den studien med den här studien, vilka likheter och skillnader som finns.
3. Metod
Metoderna som användes i den här studien var observation och enkät. Studien har utgått från ett kvalitativt synsätt. Alan Bryman (2008) skriver att i en kvalitativ studie tolkar man den sociala verkligheten. Bryman (2008) skriver också att i en kvalitativ studie ligger vikten på den sociala verkligen och inte på den naturvetenskapliga modellens normer (Bryman, 2008, s. 40–41). I den här studien låg vikten på att förstå individen ur ett socialt sammanhang och tolkningar av individen. Det var inte relevant för studien att lägga vikt på den
naturvetenskapliga modellens normer utan snarare att förstå individens beteende och tankesätt. För att söka efter litteratur inför studien användes olika databaser. De som användes var LIBRIS, SwePub och ERIC där vi sökte efter artiklar och avhandlingar med hjälp av både svenska och engelska sökord som till exempel genus, gender, normer och skola. Det var under sökningen av litteratur som det framkom en tydlig kunskapslucka om
traditionella könsmönster på rasten då det var svårt att finna litteratur om ämnet.
3.1 Observation
Den här studien använde sig bland annat av semistrukturerad observation vilket betyder att man iakttar ett visst beteende med hjälp av ett observationsunderlag. Vid observationen studerades hur eleverna valde att leka ur ett genusperspektiv. Vid en observation är det vissa punkter som en bör tänka på, till exempel vem eller vilka som ska observeras och vad som ska observeras. Även frågorna forskaren har med i observationsunderlaget behöver ha en tydlighet. (Bryman, 2008, s. 267–269). Efter att ha läst tidigare forskningsarbete var observation en vanlig metod bland skolstudier. Det här var ett av skälen till att metoden observation valdes, ett observationsunderlag gjordes för att kunna få syn på beteenden som svarade på syftet och frågeställningarna för studien. En annan anledning till varför
observationen valdes var för att kunna undersöka hur praktiken såg ut och granska skolgården utifrån ett genusperspektiv.
För att komma på observationsfrågorna till observationsschemat så kopplades de till de två sista frågorna i frågeställningarna: ”Hur bildar barns val av lek könsnormer på rasten? Och, Hur arbetar skolorna mot könsnormer på rasterna? Utifrån de här frågeställningarna väcktes sedan frågor och funderingar för att observera om skolorna aktivt jobbade för att motverka traditionella könsmönster under rasterna. Under själva observationerna gick vi för det mesta ihop, ibland gick vi ifrån varandra för att skriva tankar och reflektioner på
observationsunderlaget. Vi undvek att prata med varandra då vi ansåg att resultaten av vad den ena personen antecknade skulle spegla sig i den andras anteckningar.
På ena skolan skedde observationen på två raster under två dagar och på andra skolan observerades en rast under två dagar. Anledningen till att använda två dagar var för att få så mycket information som möjligt på kort tid och få en mer trovärdig bild över hur det såg ut på båda skolorna. Bryman (2008) förklarar att det är bra att observera olika dagar eftersom man får en bättre bild av hur det ser ut. Det blir en mer kvalitativ observation om man kan observera en längre tid på skolorna man har valt. I den här studien användes beteendeurval vilket betyder att en grupps beteende undersöks (Bryman, 2008, s. 270–272). En svårighet som vi stötte på var att rastvakterna inte hade läst all information i det mejl de hade fått av kontaktpersonerna. Det gjorde att vissa rastvakter blev oroliga och detta tog tid från
observationen eftersom vi behövde berätta vad vi gjorde och varför. En annan svårighet var att vi inte kände till eleverna och därför inte visste vilka de vanligtvis umgås med eller vad de brukade leka med. Det här kan dock också bli en fördel eftersom observationen blir objektiv då ingen relation fanns till eleverna eller lärarna på skolan.
Vid en observation måste man välja vem eller vilka som ska observeras och var och vid tidpunkt observationen ska ske. I den här studien valdes två skolor från Örebro kommun. Den tidigare forskningen och skolans styrdokument ansågs vara en god komplettering till det empiriska materialet från de två valda skolorna. Bristen av svar från skolor angående om studien fick genomföras eller inte var också en anledning till varför det blev två skolor. Observationen skedde på raster när årskurserna förskoleklass, förstaklass, andraklass och tredjeklass var ute på rast. Det här urvalet gjordes för att åldersskillnaden mellan en förstaklassare och en sjätteklassare är stor vilket kan innebära en stor skillnad i hur barnen agerar. Dessutom var det de årskurser som var av mest relevans för vår framtida
yrkesutövning.
3.2 Enkät
Observationerna var ett första steg för kunna få fram ett resultat men studier visar att metoden observation oftast inte används enskilt utom bör kompletteras med en annan metod. Därför valdes observationen att kompletteras med metoden enkät.Enkäterna delade skolorna ut till utbildad personal, det här för att utbildad personal ska känna till vad som står i
men för bättre respons och för att kunna samla in mer data valdes enkäter samt på grund av lärarens tidsbrist är det lättare för dem att göra enkäter än intervjuer. Bryman (2008)
beskriver skillnader mellan enkäter och intervjuer, till exempel vågar respondenter vara mer ärliga i enkäter än i intervjuer eftersom de blir en större trygghet. Enkätens frågor blir också formulerad på samma vis för alla vilket i en intervju kan bli att frågor formuleras olika på grund av följdfrågor och andra avbrott som kan uppkomma. (Bryman, 2008, s. 228–229).
Enkäten handlar om skolpersonalens uppfattningar om könsnormer, hur de kan jobba mot könsnormer på rasterna samt vilket arbete som redan görs (se bilaga 3). Tanken med enkäten var att få insikt över vad personalen ansåg om sitt arbete för att motverka traditionella
könsnormer och vad som görs på rasten för att bryta dem. Enkätens uppbyggnad har slutna och öppna frågor i form av påståenden med likertskala av 1–5 där 5 innebär att de stämmer väldigt bra och 1 innebär att det inte stämmer alls. Några påståenden var öppna där de kunde skriva egna exempel (se bilaga 3). Likertskala valdes eftersom den här studien skulle kunna jämföra och få en tydlig bild över resultatet. Bryman (2008) förklarar att svar från slutna frågor är lätt att bearbeta, lätt att jämföra och enkelt för respondenten att svara på (Bryman, 2008, s. 245). En svårighet med enkäter var att få tillbaka svaren i tid, eftersom
respondenterna hade lite tid kan det därför vara svårt att hinna svara på enkäterna. Men eftersom vi hade en bra mejlkontakt om tiden kunde vi hämta enkäterna ungefär en vecka efter att de blivit utlämnade. Detta blev också en fördel med många slutna svar eftersom det då blev lättare för respondenterna att svara på frågorna och det behövdes inte ta upp lika mycket tid för dem.
Efter observationstillfällena skulle enkätfrågor skapas. De här frågorna utgick från vad vi kunde se under de sex rasterna som vi var och observerade. För att frågorna till den utbildade personalen skulle kännas objektiva och neutrala så beskrevs de i form av påståenden för att respondenterna skulle känna sig tryggare i att svara så ärligt som möjligt. De här påståendena skulle alltså ge oss ett perspektiv på hur lärarna och pedagogerna kände för skolans arbete för att motverka traditionella könsmönster syns i verksamheten nu och hur det kan förbättras.
När det gäller enkäterna har skolorna fått 14 enkäter var, vårt mål var att 10 personer från varje skola svarade på enkäten, totalt gavs 22 enkäter tillbaka. Det här för att enkäterna skapades efter observationen och därför ska kunna jämföras med vad observationen gav. På enkäterna användes ett riktat urval eftersom det är bestämt att 10 personer gör enkäten ska
vara rastvakter och jobbar med klasser på lågstadiet. Katarina Eriksson Barajas, Christina Forsberg & Yvonne Wengström (2013) förklarar att vid ett riktat urval är forskaren intresserad av att vissa personer med specifika egenskaper till exempel att de har en viss utbildning gör enkäterna och därför sker urvalet bestämt (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013, s.90–95).
När det gällde sammanställningen av enkäterna användes programmet Excel. Excel användes då programmet var bekant och enkelt att sammanställa enkäter i. Alla frågor sammanställdes i stapeldiagram där man enkelt kunde se hur många antal det fanns på varje svarsalternativ. Istället för att använda procent valdes att ange antal eftersom 22 respondenter besvarade enkäten blir det höga och förvillande siffror i procent och därför blir diagrammen mer förståeliga i antal. Båda skolornas enkäter sammanställdes i samma diagram då syftet med enkäterna och studien i det stora hela inte var att jämföra dem utan att få en generell bild kring arbetet om könsnormer på rasten.
3.3 Räckvidd och tillförlitlighet
Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet är begrepp som bör finnas med i ens forskning. Med hjälp av Bryman (2008) kommer begreppen förklaras och sättas in i relationen med den här studien.
Validitet och generaliserbarhet
Robert Thornberg & Andreas Fejes (2015, s.252–259) beskriver begreppet validitet så här: ”Begreppet validitet refererar till i vilken utsträckning den forskning som genomförs och den eller de metoder som används verkligen undersöker det som avses att undersökas”.
Författarna beskriver hur man kan ställa sig frågan om metodvalet passar med syftet och frågeställningar samt hur väl resultatet besvarar syftet och frågeställningarna. Metoderna enkät och observation passade bra till den här studiens frågeställningar och syftet då syftet var att undersöka hur skolor jobbar aktivt mot traditionella könsmönster på rasten. Om den här studien hade haft en grund i litteratur och varit en litteraturstudie hade inte resultatet blivit lika tydligt, därför är validiteten stark. Däremot är inte generaliserbarheten hög i den här studien eftersom det hade framkommit andra resultat om studien hade utförts på andra skolor i landet. Men eftersom två skolor studerats och inte en skola är den fortfarande till viss del generaliserbar. För att öka generaliserbarheten måste man undersöka flera skolor inom en kommun eller flera skolor inom hela landet.
Reliabilitet
Bryman (2008, s.49) beskriver att reliabilitet eller tillförlitlighet berör frågan om resultatet blir desamma om forskningen genomförs igen eller om de påverkas av slumpmässiga eller tillfälliga betingelse. Det finns extern och intern reliabilitet, extern reliabilitet handlar om i vilken utsträckning undersökningen kan upprepas och intern reliabilitet handlar om hur forskningsmedlemmarna kommer överens om hur de ska tolka va de ser och hör (Bryman 2008 s.352). Att den här studien använde tidigare forskning stärker reliabiliteten. Den här studien använde sig av metoderna observation och enkät vilket gör att forskarna måste tolka materialet de samlar in, ifall studien skulle upprepas är det sannolikt att resultaten inte skulle bli desamma även om samma skolor skulle användas. Det finns också en möjlighet till ett annat resultat om andra skolor, flera skolor eller en annan kommun skulle användas.
3.4 Etiska överväganden
Första steget för att kunna göra observationerna och dela ut enkäterna var att mejla till olika skolor i Örebro. Mejlet (Se bilaga 1) förklarade vad studien handlade om och varför den gjordes. Mejlet förklarade också att skolans namn och elevernas namn inte skulle nämnas i studien. Enkäterna var helt anonyma då respondenterna endast behövde fylla i om hen ansåg sig vara man, kvinna eller om de inte ville skriva det. Bryman (2008) återger några
grundläggande etiska frågor som bör tänkas på inför en studie, bland annat handlar det om frivillighet, integritet, konfidentialitet och anonymitet för de personer som är inblandade i studien (Bryman, 2008, s.132). Det handlar om att ha en god forskningssed och för att ha det så ska de ovannämnda kriterierna vara noggrant genomtänkta innan en forskning eller studie genomförs. Vetenskapsrådet (2017) beskriver att vid en observation har forskaren ansvar över att inga individer skadas av forskningen och därför bör man tänka igenom alla punkter innan observationen startar (Vetenskapsrådet, 2017, s. 27–27). Därför är det ytterst viktigt att namn inte nämns om de inte är av rimliga skäl för studiens kvalité.
4. Resultatredovisning
Det empiriska materialet i den här studien bestod av sex observationer på raster och tjugotvå enkäter, besvarade av utbildade fritidspedagoger, lärare eller annan utbildad personal inom verksamheten. Innan materialet analyseras är det av betydelse att redovisa vad styrdokument skriver om könsnormer eftersom det är riktlinjer som skolan måste förhålla sig till. Det är viktigt att förstå skolans riktlinjer innan resultaten redovisas eftersom riktlinjerna ligger till grund för vad skolan bör göra när det kommer till arbetet för att motverka traditionella könsmönster.
4.1 Styrdokument
I läroplanens värdegrund står det att skolan aktivt och medvetet ska främja kvinnor och mäns lika rätt och möjligheter. På det sätt som flickor och pojkar bedöms och bemöts i skolan präglas deras uppfattningar om vad de anser vara kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Det står också att ingen i skolan ska diskrimineras på grund av kön och könsöverskridande identitet eller uttryck (Skolverket, 2011, s.3).
4.2 Barns lek på rasten
På de observerade skolorna fanns det många lekerbjudanden och många tillgångar till fysisk aktivitet. Det fanns bland annat fotbollsplaner, kingballplaner, lekstationer med
klätterställningar, gungor och öppna platser för egna lekar. Vad observationerna kunde visa var att flickor och pojkar i stor utsträckning inte lekte med varandra. Pojkar lekte oftast med pojkar och i större grupper, generellt sett valde pojkar att spela fotboll eller någon annan typ av bollsport. Det fanns även killgrupper som lekte i mindre grupper eller två och två, det här var dock inte lika vanligt som med flickor, istället lekte flickorna generellt sett i mindre grupper eller i par. De var ofta bland gungorna, klätterställningen eller hittade på egna lekar. Den lek där det var mest blandat av tjejer och killar var gaggaball där majoriteten ändå var killar.
Under observationerna fanns det tydliga tecken på att pojkar och flickor bemöts på olika sätt av lärare och andra pedagoger. I observationernas fall så handlade det dock om hur det såg ut ute på rasten och inte i en klassrumssituation. När en flicka skadade sig eller blev osams med någon i en lek så var rastvärdarna mer omhändertagande än om en pojke skulle ramla och slå sig eller bli osams med någon. Till exempel var det en flicka som ramlade vid en
Ungefär samma situation hände en pojke på fotbollsplanen då han krockade in i en kompis och ramlade ner i gruset. Den rastvakten som var med och spelade fotboll gick fram till pojken och frågade hur det gick för att sedan fortsätta spela medan pojken gick iväg. Det här var ett tydligt exempel på hur pojkar och flickor blev olikt behandlande.
Vad observationerna visade var att rastvakterna gick runt på skolgården och observerade, inte många rastvakter var med och lekte eller bjöd in till lek. På ena skolan hade de en lekvärd varje rast som skulle hitta på lekar där alla elever fick vara med där lekvärden uppträdde som en ledarroll och styrde leken. Tanken med lekvärd var att alla elever skulle känna att de hade något att göra på rasten och att de fick en möjlighet till att testa nya lekar. Observationen visade att generellt sett att rastvakterna mest gick runt på skolgården och iakttog vad barnen gjorde. På rasterna var det också vanligt att en manlig rastvakt till exempel var vid
fotbollsplanen och en kvinnlig rastvakt var med flickorna.
4.3 Lärares syn om könsnormer på rasten
Enkäter gjordes på två skolor och totalt var det 22 som fyllde i enkäten. De var 12 kvinnor och 10 män som gjorde enkäten, alla som gjorde enkäten jobbade som rastvakter. Majoriteten som gjorde enkäten var utbildade till fritidspedagoger och resterande var antingen lärare eller annat.
Figur 1: ”Jag är utbildad till”.
0,00 5,00 10,00 15,00
Lärare: Fritidspedagog Annat: Lärare: Fritidspedagog Annat:
Figur 2, fråga 1: “Jag anser att jag engagerar mig i lekarna på rasten när jag är ute på rasten”.
Första frågan handlade om ens egen uppfattning om sig själv på rasten. Den här frågan var en enkel fråga som man enbart skulle värdera sig själv på. Generellt tyckte de flesta att de var engagerade på lekarna ute på rasten.
Figur 3, fråga 2: “Jag tycker att mina kollegor gör ett bra jobb med att engagera sig i lekarna på rasten”.
Figur 4, fråga 3: “Jag anser att könsnormer på rasten är en diskussion som förs ofta mellan
kollegor, ge gärna exemplen på diskussioner som kan föras”.
På tredje frågan var det delade svar men de flesta tyckte att det delvis stämde. På den här frågan bad vi om exempel och de var sju personer som skrev exempel. Tre personer skrev att de diskuterade hur man kunde få flera flickor att spela fotboll och att flickorna inte vågade spela fotboll på grund av pojkarna. Flickorna tyckte pojkarna spelade tufft och hårt vilket gjorde att de inte spelade fotboll trots att de ville då många flickor beskrev för rastvakterna att de inte gillade pojkarnas hårda spel. De två resterande skrev att de diskuterade hur man kunde få eleverna att prova aktiviteter som de upplevde som “snedfördelade” vad som gällde kön. De skrev också att de samtalade om vilka som lekte med varandra och vad de valde att leka med.
Figur 5, fråga 4: “Jag anser att pojkar och flickor i stor utsträckning leker ihop”.
De flesta ansåg att pojkar och flickor lekte ihop iallafall till viss del.
Figur 6, fråga 5: “Jag brukar uppmuntra flickor och pojkar att leka med varandra”.
Här var de flesta också överens om att de brukar uppmuntra flickor och pojkar till att leka ihop och majoriteten tyckte att de stämde väldigt bra.
Figur 7, fråga 6: “Jag anser att flickor och pojkar tar lika mycket initiativ till lek”.
Övervägande del ansåg att flickor och pojkar tog samma initiativ till lek och att de stämde väldigt bra.
Figur 8, fråga 7: “Jag anser att skolan jobbar för att motverka könsnormer, ge gärna exempel på detta”.
Majoriteten ansåg att skolan jobbar för att motverka könsnormer och sex respondenter ansåg att det stämde väldigt bra. Ett eget exempel fick respondenterna gärna skriva och 11
respondenter skrev ett exempel på hur skolan jobbar för att motverka könsnormer. Fyra respondenter skrev att de till exempelvis diskuterade ämnet med varandra, hade workshop om ämnet och att de även fick utbildningar inom ämnet. En respondent ansåg att skolan
diskuterade hur man kunde motverka könsnormer men fokusering låg på klassrummet och inte på rasten. Tre andra respondenter skrev att de alltid försöker behandla flickor och pojkar på samma vis och inte göra skillnad på kön. Två andra respondenter skrev att de försökte uppmuntra eleverna till att leka med varandra och dessutom att leka nya lekar. En respondent skrev att kvinnor var med på fotbollsplanen medan männen var med och lekte
Figur 9, fråga 8: “Könsnormer på rasten är något som bör arbetas mer med, ge gärna ett
exempel på varför det behövs och hur det ska utföras”.
På den här frågan var det blandade svar men övervägande del ansåg att det stämde delvis eller stämde helt. Likaså hade den här frågan en rad för egna exempel. Det var 12
respondenter som skrev ett eget exempel om frågan, majoriteten hade exempel som kopplade till varför det var viktigt. Många skrev att det var viktigt att arbeta för att motverka
könsnormer och för att alla elever skulle kunna känna sig bekväma med att leka med vem de ville och leka med vad som helst. En respondent skrev att det var viktigt för att motverka stereotyper och för att ingen skulle bli påverkad negativt för den var pojke eller flicka. En respondent skrev “Med de normer som råder i samhället behöver vi alltid arbeta med detta, eleverna ska ha samma möjligheter oavsett kön”. Många av respondenterna som skrev eget exempel var också överens om att det alltid behövs arbetas mer men att de inte fanns några hinder just för tillfället.
4.4 Relationen mellan barns lek och rastvakternas syn på könsnormer under rasten
Observationerna av barnen och rastvakterna visade att pojkar och flickor generellt sett inte lekte med varandra under rasterna. Enkäterna beskrev dock en helt annan sida av
leksituationerna då många av de som besvarade enkäten tyckte att pojkar och flickor lekte mycket med varandra (se figur 4). De flesta som besvarade enkäterna ansåg sig även
engagera sig mycket på rasterna och att deras kollegor gjorde ett bra jobb för att engagera sig (se figur 2). Även här gav observationerna ett helt annat intryck än vad svaren på enkäterna
visade. Det observationerna kunde ge för information var att de flesta rastvakter mest cirkulerade kring skolgården och observerade barnen för att vara där som ett stöd eller en trygg punkt ifall något skulle hända.
I figur 5 lyder frågan:’’ Jag brukar uppmuntra pojkar och flickor att leka med varandra’’ där alla 22 som svarade ansåg sig ligga på en nivå mellan 3 upp till 5 där 3 betyder att det stämmer delvis och 5 betyder att det stämmer väldigt bra. I observationerna fanns ingen tydlig och konkret situation under någon av de sex raster som observerades att någon rastvakt uppmuntrade flickor och pojkar att leka med varandra. I figur 7 var det tre respondenter som skrev att de alltid försöker behandla flickor och pojkar lika. Något sådant arbete syntes dock inte under någon av rasterna som observerades. Generellt sett kände och tyckte de flesta respondenterna likadant om de påståenden som enkäten innehöll, dock stämde de inte överens med vad observationerna visade.
5. Analys
Twarek’s & Halley’s (1994) forskning visade att pojkar i större utsträckning lekte i större grupperingar än flickor. De visade också att pojkar och flickor valde olika lekar ute på rasten vilket väckte frågan om det är rastvakterna som bjuder in till stereotypiska lekar? Den här frågan går att besvara i den här studien eftersom en observation har gjorts. Flera av männen som var rastvakter var med pojkar under rasten medan de flesta kvinnorna som var rastvakter var med flickorna under rasten. Det kan anses som att rastvakterna bjuder in till stereotypiska lekar eftersom de under observationerna integrerade mest med sitt eget biologiska kön. Respondenterna för enkäterna ansåg att de brukar uppmuntra flickor och pojkar att leka med varandra (Se figur 5). Därför är det troligtvis inte medvetet att de bjuder in till stereotypiska lekar men kan se ut som att de gör det. Arlemalm-Hagsers forskning visade att det fanns skillnad i vad läraren erbjöd för lek beroende på elevernas kön.
Martinsson & Reimers (2014) påpekar att det finns olika könsnormer som menar att flickor och pojkar har olika förväntningar på sig (Martinsson & Reimers, 2014). Vad den här
studiens observationer visade, valde pojkar i större utsträckning att leka i större grupper med till exempel fotboll medan flickor valde att leka i mindre grupperingar såsom två och två. Däremot ansåg de flesta rastvakter i enkäten att pojkar och flickor i relativt stor uträckning lekte tillsammans. Observationen visade dock att flickor och pojkar oftast valde att leka olika lekar. Majoriteten av pojkar valde generellt sett bollsporter medan flickor valde att hitta på en egen lek eller leka i sanden. Twarek’s & Halley’s (1994) studie visade också att flickor och pojkar valde att leka olika lekar. Att pojkar och flickor väljer olika lekar kan bero på att de har olika normer. Wernersson (2014) skriver om könsnormer och att flickor och pojkar har olika förväntningar på sig och olika normer. Davies (2003) menar att normerna för könsroller leder till vad som anses kvinnligt respektive manligt.
Eidevald (2009) beskriver hur ‘’fri lek’’ är en vanlig aktivitet i skolan och att det i förskolans arbetsplaner står att barn ska träna på socialt samspel och hantering av konflikter där ‘’fri lek’’ är en del av denna träning. Eidevald (2009) fortsätter med hur pojkar ofta lär sig att visa hänsyn i socialt samspel senare än flickor. I situationen om ‘’fri lek’’ som Eidevald (2009) beskriver så beskrivs en flicka vid namn Anna och hur hon blir utkörd av en lärare för att hon inte lyssnade eftersom hon har uppfattats ha uppnått en sådan mognad för att kunna lyssna. Samtidigt som två killar, Markus och Erik, inte har samma förväntningar på sig då de förväntas uppträda mindre moget, trots att de stod och slogs med varandra. En av
förskollärarna sa att hen förväntar sig att en flicka skulle lyssna bättre än en pojke när någon har gjort något fel. (Eidevald, 2009). Det här citatet visar på hur barns tidiga år har betydelse för hur könsroller påverkar individens utveckling.
Om antagandet dessutom är att flickor och pojkar kommer att möta olika utmaningar senare i livet, utifrån olika förväntade könsroller, kommer flickor och pojkar att med nödvändighet delvis behöva utveckla olika karaktärer (Eidevald, 2009, s.103).
I den här studien kunde visa utifrån observationer blev pojkar och flickor behandlade på olika vis i vissa situationer, exempelvis hur de blev tröstade när de gjorde sig illa. Det kan vara på grund av normer som menar att flickor och pojkar har olika förväntningar på sig. Lundgren & Sörensdotter (2004) förklarade att normer gör att pojkar och flickor har olika krav på sig. Att flickor och pojkar har olika krav på sig kan vara en anledning till att de även i vissa
sammanhang blir behandlade på olika vis. Normer är något som påverkar vår uppfattning om vad som är normalt och inte normalt. Normerna kan då påverka att flickor och pojkar blir behandlade på olika vis i vissa situationer efter vad som anses normalt för flickor respektive pojkar.
Tullgren (2004) som nämnt i inledningen skrev i sin studie om hur viktigt det är att pedagogerna bjuder in barnen till lek och att det är ett ansvar pedagogerna har. Studien fortsätter med att leken är viktigt för barnen eftersom den ger lärande och hjälper barnet med den sociala kompetensen (Tullgren, 2004). I Arlemalm-Hagsers (2010) studie visades det sig också att lärarna erbjöd olika lekar beroende på kön samt hur lärarna pratade med flickor och pojkar. I vår enkät, figur 5 hade vi ett påstående om de som individer brukar uppmuntra flickor och pojkar att leka tillsammans, övervägande ansåg respondenterna att de gjorde det. Däremot var det här något som observationen inte visade, då de flesta rastvakter inte verkade lägga sig i leken utan gick mest runt och observerade eleverna. En stor skillnad i den här studien var att respondenternas svar i enkäterna skiljdes sig med vad observationerna visade. Det här kan bero på att lärarna och andra pedagoger fokuserade mest på att motverka
könsnormer i klassrummet men inte i ute på rasterna. Då de flesta verkade nöjda på att barnen lekte och inte kände sig utanför. Twarek & Halley (1994) frågade sig också om rastvakterna hade inflytande till stereotypiska lekar men kunde dessvärre inte svara på den frågan i sin egen studie. Däremot borde det forskas vidare på det eftersom dett är ett viktigt ämne
(Twarek & Halley, 1994). Den frågan går att koppla till en fråga i enkäten för den här studien, figur 7 och 8 som frågade om hur skolan jobbar för att motverka könsnormer. I enkäten ansåg majoriteten att skolan jobbar för att motverka könsnormer men att det alltid gick att jobba mer med det.
Hallerström (2006) beskriver normmodellen vilket förklarar hur normer byggs upp och hur det kan förklaras. I den här studien kan normmodellen användas för att få en djupare förståelse för vad som menas med figur 7 och 8 (s. 17–18).
Möjligheter
Systemvillkor
Figur 10, den här studiens tolkning av normmodellen från: Håkan Hydén, Normvetenskap (s. 284)
Den första delen av normmodellen är värde och vilja (V), där värdet i den här situation är vad styrdokumenten säger om könstillhörighet och genus. Viljan i det här fallet är vad
respondenterna i enkäten svarade på figur 7 och 8 där de flesta ansåg att skolan jobbar för att motverka könsnormer men att det är något som skolan behöver arbete mer med. Viljan skulle även kunna kopplas till figur 3 där respondenten fick gradera om könsnormer är en
diskussion som förs ofta mellan hen och kollegor samt ge ett exempel på diskussioner som kunde föras. Enligt majoriteten av respondenterna så var viljan att flickor och pojkar skulle våga testa nya aktiviteter på rasten. Den andra delen av normmodellen är kunskap (K), och handlar om vilken kunskap en person besitter utifrån vilken utbildning och erfarenheter hen har. Hallerström (2006) förklarar den här delen med hjälp av en fråga som lyder ‘’Vad vet/kan man?’’ (2006, s.132). Alla respondenter i enkäten var utbildade till lärare eller fritidspedagoger vilket blir den kunskap som respondenterna besitter. Den tredje och sista delen av normmodellen beskriver systemmöjligheter (SM). Hallerström (2006) beskriver att skolan är politiskt styrd och att skolan är en samhällsinstitution där hon bland annat beskriver styrdokumenten som en påverkande faktor (2006, s. 135). Styrdokumenten återger bland annat att de traditionella könsmönstren ska motverkas samt att skolan ska samarbeta med hemmet angående elevernas fostran och klargöra skolans normer för hemmet (Skolverket, 2011, s. 3–8). Som Hallerström förklarar blir värdegrunden ett systemvillkor som kan möjliggöra eller omöjliggöra handlingar för att skapa förändringar (2006, s.47). Furevik (2015) återger att det sociala könet (se kapitel 2) kan skapas hemifrån. Genom normmodellen blev det tydligt att könsnormer finns kvar i skolan trots att skolan ska jobba för att motverka dem med styrdokumenten som riktlinjer.
6. Slutsatser
Genom analysen har vi fått djupare förståelse för vikten av skolans styrdokument och hur det ska användas för att motverka traditionella könsnormer. De metoder som använts har gett oss förståelse för hur skolorna kan arbeta mot könsmönster under rasterna. Tankar om hur skolor kan arbeta vidare och mer aktivt med det här har uppkommit, samt hur framtida forskning kan bedrivas, vilket kommer presenteras i slutdiskussionen.
Hur används skolans styrdokument för att arbeta mot könsmönster och varför är styrdokumenten viktiga?
Genom att skapa en medvetenhet om det här ämnet via styrdokument så skapar det här även möjlighet till diskussion om det, kollegor emellan. Tankar som väcks efter den här
överblicken av styrdokumenten är hur det skulle se ut på skolor om det inte stod något om genus och hur vi ska förhålla oss till det i vår profession? Eftersom styrdokumenten är
riktlinjer som skolan ska följa innebär det också att alla inom skolväsendet ska ha ett speciellt förhållningssätt till genus och könsmönster. Om det inte fanns riktlinjer att följa om det här ämnet genom styrdokumenten är det möjligt att alla skulle använda sig av sina egna åsikter och därför skulle inte alla behandlas lika oavsett könstillhörighet. Styrdokumenten är en viktig del av arbetet för att motverka traditionella könsmönster eftersom det är av stor vikt för alla skolor att arbeta mot samma mål och riktlinjer.
Hur bildar barns val av lek könsnormer på rasten?
En anledning till varför majoriteten av pojkar valde fotboll kan vara för att det uppfattas som manligt och inte kvinnligt. Det är inte lika acceptabelt att spela till exempel fotboll som flicka eftersom det uppfattas som en manlig sport. Däremot verkade flickor i större utsträckning gunga eller hitta på egna lekar vilket kan uppfattas som mer kvinnligt. De normerna som existerar gör det viktigt att redan i början av skolgången visa acceptans för hur barnen väljer att leka, vad barnen väljer att leka med och vem barnet väljer att leka med. I den här studien har det väckts tankar om hur valet av lek går till hos barnen och anledningar till val av lek: “Varför väljer pojkarna att spela fotboll? Är det för att de tycker det är roligt eller för att det anses vara manligt”? Det är ytterst viktigt att alla elever känner att de kan göra vad de vill på rasten utan att känna sig utanför eller bli retade av andra.
Hur arbetar skolorna mot könsnormer på rasterna?
Enligt respondenterna så jobbade skolan för att motverka könsroller på rasten genom att tänka på att behandla alla elever lika och försökte även få eleverna att pröva nya aktiviteter.
De försökte att inte vara ‘’stereotypiska’’ under lekarna när de var rastvakter och de beskrev även att de diskuterade med varandra om könsnormer. De arbetssätt för att motverka
traditionella könsnormer som framkommit i enkäten skapar en trygg miljö för eleverna och bör användas av alla skolor i Sverige. Det är viktigt att alla skolor har en öppen diskussion om hur könsnormer ska motverkas. Det krävs att skolor diskuterar ämnet, de krävs forskning för att få mer kunskap om varför det är betydelsefullt att motverka könsnormer och det krävs att det finns en individuell arbetsplan för varje skola om hur en ska motverka könsnormer på rasten.
7. Slutdiskussion
Den här studien har visat olika arbetssätt för att motverka traditionella könsmönster. Det finns tydliga exempel på hur skolorna jobbar för att motverka könsnormer men det är också tydligt att det går att förbättra och jobba mer med det. Vi har fått förståelse för hur viktigt det är att ha riktlinjer som kan vägleda skolans arbete för att motverka könsnormer, samtidigt som vi väcktes av förvåning över hur lite det stod om hur skolan ska arbeta med det här ämnet. Dagens skola är målstyrd vilket innebär att skolan ska jobba mot ett gemensamt mål men att vägen till det målet är upp till varje kommun och skola. Trots det här anser vi att det här ämnet är av en mycket stor relevans i dagens samhälle och att en plan för hur traditionella könsmönster ska motverkas bör finnas som ett hjälpmedel för att stödja verksamma pedagoger i dagens skola.
Den här studien fokuserade mycket på skolans jobb för att motverka könsnormer. Syftet med den här studien var att se hur skolan aktivt jobbade för att motverka könsnormer på rasterna. En fortsatt forskning skulle kunna fokusera mer på elever, elevers handlingar på rasten, elevers tankar och hur de tycker och tänker om vad som är manligt och kvinnligt ute på rasten och varför. Forskningen om det här skulle hjälpa till för att få ett barns perspektiv på
könsnormer, vad de anser är viktigt och vilka problem som det finns. Att motverka
könsnormer är ett viktigt jobb inom skolväsendet och kan alltid forskas mer om för att få mer kunskap om ämnet. Utan kunskap kan man inte förändra eller motverka könsnormer, som en respondent skrev: “Med normer som råder i samhället behöver vi alltid arbeta med detta, eleverna ska ha samma möjligheter oavsett kön”.
Referenslista
Arlemalm-Hagser, E. (2010). Gender Choreography and Micro-Structures--Early Childhood Professionals' Understanding of Gender Roles and Gender Patterns in Outdoor Play and Learning. European Early Childhood Education Research Journal, Vol 18, no, 515-525. Doi: 10.1080/1350293X.2010.525951
Connell, R.W. (1996) Maskuliniteter. Göteborg: Daidalos.
Davies, B. (2003). Hur flickor och pojkar gör kön. Stockholm: Liber AB.
Eidevald, C. (2009). Det finns inga tjejbestämmare. Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Doktorsavhandling, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping. Dissertation. School of Education and Communication, 1652-7933; 4. Hämtad från: http://swepub.kb.se/bib/swepub:oai:DiVA.org:hj-7732
Eriksson Barajas K, Forsberg C & Wengström Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Forsberg, U. (2002) Finns det någon ‘’könsordning’’ i skolan? Analys av könsdiskurser i
etniskt homogena och etniskt heterogena elevgrupper i årskurserna 0-6. Doktorsavhandling.
Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. Hämtad från:
http://swepub.kb.se/bib/swepub:oai:DiVA.org:umu-16567
Furevik, A. (2015). På väg mot lika villkor? Svensk genushistoria under 150 år. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Hallerström, H. (2006) Rektorers normer i ledarskapet för skolutveckling. Lund: Sociologiska institutionen, Lunds universitet.
Hellman, A. (2010). Kan batman vara rosa? Förhandlingar om pojkighet och normalitet på en
förskola. Doktorsavhandling. Göteborgs universitet. Hämtad från:
Hydén, H. (2002). Normvetenskap - Monografi. Lunds universitet: Sociologiska institutionen.
Jalmert, L. (2007). Utbildning, kön och makt. I Franck, O, Genusperspektiv i skolan - om kön,
kärlek och makt (S. 107–123). Lund: Studentlitteratur AB.
Lundgren, E & Sörensdotter R. (2004). Ungdomar och genusnormer på skolans arena. Falun: Dalarnas forskningsråd.
Martinsson, L & Reimers, E. (2014). Skola i normer. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Nationella sekretariatet för genusforskning. (2016). Könskränkningar. Hämtad 2018-04-10 från https://www.genus.se/kunskap-om-genus/fordjupning-skola/krankningar/
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshem 2011. Stockholm: Elanders Sverige AB.
Skolverket. (2014). Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda, hur skolan kan arbeta mot
trakasserier och kränkningar. Hämtad 2018-05-02 från
https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.228875!/krankningar.pdf
Skolverket. (2016). Både reflektion och handling centralt för att förändra normer. Hämtad: 2018-05-23 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/relationerlarande/bade-reflektion-och-handling-centralt-for-att-forandra-normer-1.248898
Sörensdotter, R. (2010). En störande, utmanande och obekväm pedagogik. Om queerteoriernas relevans för en normbrytande undervisning. I Bromseth, J & Darj, F,
Normkritisk pedagogik. Makt, lärande och strategier för förändring. S. 135–155. Uppsala:
Centrum för genusvetenskap.
Tullgren, C. (2004). Den välreglerade friheten. Att konstruera det lekande barnet. Doktorsavhandling. Malmö högskola, Malmö. Hämtad från:
Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Thornberg, R & Fejes, A, Handbok i
kvalitativ analys, 2 upp. S.256-267. Stockholm: Liber AB.
Twarek, L & Halley, G. (1994). Gender Differences during Recess in Elementary Schools.
U.S. DEPARTMENT OF EDUCATION.
Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wernersson, I. (2014). Genusordning och utbildning. I Lundgren, U-P, Säljö, R & Liberg, C
Lärande skola bildning - grundbok för lärare (S.449–469. Stockholm: Natur & Kultur.
Wernersson, I. (2009). Genus i förskola och skola: förändringar i policy, perspektiv och
praktik. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Åkesson, E. (2016). Normer, normmedvetenhet och normkritik. Skolverket, modul: Främja likabehandling. Del 5.
Öhrn, E. (2002). Könsmönster i förändring? - en kunskapsöversikt om unga i skolan. Kalmar: Skolverket.
Bilagor
Bilaga 1 Hej!Vi är två studenter som läser grundlärarprogrammet med arbete mot inriktning förskoleklass till årskurs tre. Vi skriver just nu självständigt arbete på grundnivå inom samhällsorienterade ämnen och har valt att fördjupa oss i genus och könsnormer i praktiken. För att kunna skriva detta arbete behöver vi göra en empiriskt studie med observation och enkäter.
Vi skulle jättegärna vilja komma till er skola och göra observationer och enkäten. Observationerna kommer ske på rasterna där vi vill studera barns lek i årskurs f-3. I
observationen kommer det även betraktas vad för utbud som finns för eleverna på rasten. Vi önskar att få genomföra vår studie under ett par dagar, vecka 16 eller vecka 17. Hur passar det för er?
Enkäten ska genomföras inom ett arbetslag på skolan där vi vill få lärarnas tankar och uppfattningar om arbetet mot könsnormer där huvudfokuset kommer ligga på rasterna.
I vår studie kommer inga namn på elever, lärare eller skolans namn att nämnas. Om en vårdnadshavare önskar att deras barn inte blir observerad kommer det accepteras.
Vid frågor är ni välkomna att kontakta:
Julia Eriksson; Julia.eriksson1995@hotmail.com Sofia Holmström; Sofiaviola.holmstrom@hotmail.com
Tack på förhand!
Med vänliga hälsningar,
Julia Eriksson & Sofia Holmström
Bilaga 2
Observationsfråga Observation Reflektion/återkoppling
Bild av skolgårdens lekerbjudanen
Hur grupperar sig eleverna på rasten?
Vad leker de olika grupperingarna med?
Erbjuder rastvakterna lekar till barnen?
Är rastvakterna med och spelar eller leker, isåfall med vad?
Bilaga 3
Enkät om könsnormer och barns lek på
rasten
Jag identifierar mig som:
Kvinna Man Annat Vill inte säga
Jag är utbildad till:
Lärare Fritidspedagog Annat
______________________________________________________________________ Enkätens består av olika påståenden. Du ska ringa in det svarsalternativ som du anser passar dig bäst. Fem betyder att du anser att det stämmer väldigt bra och 1 är att du anser att det inte stämmer alls.
1. Jag anser att jag engagerar mig i lekarna på rasten när jag är ute på rasten:
Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer väldigt bra
1
2
3
4 5
2. Jag tycker att mina kollegor gör ett bra jobb med att engagera sig i lekarna på rasten:
Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer väldigt bra
1
2
3
4 5
3. Jag anser att könsnormer på raster är en diskussion som förs ofta mellan kollegor, ge gärna exempel på diskussioner som kan föras:
Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer väldigt bra
1
2
3
4 5
Exempel____________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
4. Jag anser att pojkar och flickor i stor utsträckning leker ihop:
Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer väldigt bra
1
2
3
4 5
5. Jag brukar uppmuntra flickor och pojkar att leka med varandra:
Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer väldigt bra
1
2
3
4 5
6. Jag anser att flickor och pojkar tar lika mycket initiativ till lek:
Stämmer inte alls Stämmer delvis St ämmer väldigt bra
1
2
3
4 5
7. Jag anser att skolan jobbar för att motverka könsnormer, ge gärna ett exempel på detta:
Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer väldigt bra
1
2
3
4 5
Exempel____________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
8. Könsnormer på rasten är något som bör arbetas mer med,ge gärna ett exempel på varför det behövs och hur det ska utföras:
Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer väldigt bra
1
2
3
4 5
Exempel____________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
