ÖREBRO UNIVERSITET
Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Svenska språket
Svenska, Självständigt arbete, avancerad nivå, inriktning f-3, 15 högskolepoäng HT 2020
Könsneutrala huvudpersoner
–En studie om hur genus och könsrollsmönster framställs hos huvudpersonerna i tre aktuella barnböcker
Emma Hudd
Abstract
Emma Hudd: Könsneutrala huvudpersoner, en studie om hur genus och könsrollsmönster framställs i tre aktuella barnböcker. (2020). Svenska, självständigt arbete, avancerad nivå, inriktning f-3, 15 högskolepoäng. Institutionen för humaniora, utbildnings- och
samhällsvetenskap.
I detta arbete presenteras analysen av böckerna: Trolldom i gamla stan, skriven av Martin Olczek och illustrerad av Anna Sandler (2017), Handbok för superhjältar: Del 1 - Handboken som är skriven av Elias Våhlund och Agnes Våhlund (2017), samt Musse och Helium:
Mysteriet med hålet i väggen som är skriven av Camilla Brinck (2018).
Analysen gjordes genom en hermeneutisk inriktning vilket innebar att böckerna analyserades med målet att tolka, förstå och förmedla upplevelser av materialet. Huvudsyftet med analysen var att få syn på genusdrag hos huvudkaraktärerna och vilka könsrollsmönster som de
speglade. Som hjälp får att veta vilka könsstereotypa karaktärsdrag jag skulle leta efter användes Maria Nikolajevas (2017) schema över typiska karaktärsdrag hos manliga och kvinnliga huvudpersoner. Schemat användes dessutom som ett verktyg för att kunna
synliggöra om huvudkaraktärerna i de valda böckerna förstärkte eller förbröt de traditionella föreställningarna om vad som anses manligt och kvinnligt.
Bakgrunden till arbetet ligger i att man i dagens samhälle ofta förväntar sig att en persons biologiska kön även innebär att personen skall bete sig på ett specifikt sätt. I olika kulturer och i olika samhällen finns det förväntningar om vad som anses manligt och kvinnligt. Det man ofta glömmer bort är att normer kring genus och kön ofta förändras över tid vilket då innebär att dagens samhälle är berikat med fler överskridande könsrollsmönster.
Barnböckerna representerar ofta aktuella debatter inom samhället och genom att analysera barnböcker kan man på syn på olika debatterade områden, i detta fall genus och
könsrollsmönster. Slutsatsen i analysen blev att huvudkaraktärens biologiska kön inte betyder att hen bara innehar karaktärsdrag som inte överskrider de traditionella könsrollsmönstren.
Innehållsförteckning
Abstract ... 1
Inledning ... 1
Syfte ... 2
Frågeställning ... 2
Tidigare forskning och bakgrund ... 3
Tidigare forskning ... 3
Bakgrund ... 4
Barnlitteratur ... 4
Relevanta begrepp ... 6
Normer ... 7
Könsnormer och genus ... 7
Stereotyper ... 7
Begrepp i arbetet ... 8
Genus och könsroller inom barnlitteraturen ... 8
Urval och metod ... 9
Metod ... 10
Analys ... 11
Handling i Trolldom i gamla stan ... 12
Analys av Trolldom i gamla stan ... 13
Känslor ... 13
Självständig och aktiv ... 14
Omtänksam ... 15
Intuitiv ... 15
Analyserande ... 16
Handling i Handbok för superhjältar ... 16
Analys av Handbok för superhjältar ... 17
Rationell ... 17
Intuitiv ... 17
Känslor ... 18
Aktiv och självständig ... 18
Analyserande ... 19
Modig och stark ... 19
Handling i Musse och Helium: Mysteriet med hålet i väggen ... 21
Skyddande och sårbar ... 21
Omsorgsfull, omtänksam och självuppoffrande ... 23
Lydig ... 23
Aktiv och passiv ... 24
Analyserande och rationell ... 24
Känslor ... 25
Vacker och rationell ... 26
Slutsatser ... 29
Diskussion ... 30
Inledning
Barnlitteraturen speglar den verklighet och debatt som finns i samhället. Det som händer i verkligheten kommer in i barnböckerna eftersom författarna skriver om det som de anser att barnen skall behöva lära sig (Allert, 2013). Läsning hos unga barn anses vara avgörande för hur vi senare deltar i samhället och kan ta vara på våra demokratiska rättigheter. Vad vi läser, hur vi läser och i vilka sammanhang vi läser präglar oss som medborgare (Hedemark & Karlsson, s.7–10, 2017).Trots att dagens barn spenderar mycket tid framför tv-spel, film och tv:n så är det ändå böckerna som står i centrum i debatterna om barn, normer och värderingar (Jönsson, 2017, s. 13f). Under de senaste åren har det förts debatt om hur etnocentrisk, könsstereotyp och homofob den svenska barnlitteraturen är och en konsekvens av detta är en efterfrågan på barnböcker som medvetet arbetar med frågor om genus och etnicitet (ibid.).
Människor omges av olika normer under hela livet som de måste förhålla sig till. Normer förklaras oftast som idéer och förväntningar kring det som anses vara det "normala" i ett sammanhang. Även inom barnlitteraturen finns det böcker som befäster och bevarar normer och stereotypa könsroller (Heimer, 2018, s. 7f). Forskning har även visat att det är lättare för flickor att bryta mot de stereotypa genusgränserna. Med andra ord innebär det att det i
samhället inte är särskilt kritiserat att vara en tuff pojkflicka medan ifall en pojke vill klä sig i rosa eller dansa balett går de över en gräns som är hårt bevakad (Kalmteg, 2007).
Från och med två års ålder börjar barn skapa sig en uppfattning om begreppet kön och redan vid tre års ålder vet största delen av barnen vilket kön de har (Aina & Cameron, 2011). Böcker är något som påverkar yngre barn enormt och huvudkaraktärerna i böckerna ger barnen förebilder och tolkningar kring vad som är maskulint och vad som är feminint (Aina & Cameron, 2011). Med hjälp av böcker får barnen hjälp att tolka och förstå var i samhället de befinner sig (Davies, 2003). En del författare väljer att gestalta båda könen som
huvudkaraktärer så att alla barn skall få en chans att känna igen sig med karaktärerna i böckerna (Kåreland, 2005). Historiskt sett har huvudpersonerna i barnlitteraturen ofta varit manliga. De gånger då huvudpersoner varit kvinnliga har de sällan framställts som aktiva, starka eller utåtriktade, vilket lett till att de barn som läst böckerna har gått miste om starka kvinnliga förebilder (Kåreland & Lindh-Munther, s.120, 2005).
Läroplanen (Skolverket, 2018) är ett av de styrdokument som styr undervisningen och skolan som organisation. Enligt läroplanen skall skolan aktivt och medvetet främja elevernas lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet samtidigt som skolan har ett ansvar att motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling (ibid.).
Personligen intresserar ämnet kring genus och könsstereotyper mig eftersom jag hade svårt att passa in som barn. Samhället vill ofta placera in alla i olika fack och jag som kvinna
placerades in i facket för kvinnor. Problemet för mig var att jag ofta stod med en fot i facket för kvinnor och en fot i facket för män. Böckerna som fanns då jag var ung höll sig till samhällets könsstereotyper om vad som ansågs kvinnligt och manligt vilket inte hjälpte en förvirrad 12-åring. Eftersom litteratur har en stor roll i en människas liv och speciellt hos barn så valde jag att analysera tre aktuella barnböcker utifrån könsrollsmönster och genus. Hur utbildningen organiseras, hur eleverna blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på dem är faktorer som bidrar till att forma elevernas uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt (Skolverket, 2018). Därför är arbetes tema om genus och
könsrollsmönster viktigt för mig i min framtida yrkesroll samtidigt som aktiva pedagoger kan använda sig av arbetet för att få en djupare inblick i hur de valda böckerna behandlar och gestaltar genus och könsroller. Hur arbetet kan påverka undervisningen och hur genus och könsroller kan tas upp i undervisningen är något som också kommer diskuteras vidare i det avslutande diskussionsavsnittet.
Syfte
Syftet med detta arbete är att undersöka hur Trolldom i gamla stan (Olczak & Sandler, 2017),
Handbok för superhjältar (Våhlund & Våhlund, 2017) och Musse och Helium - Mysteriet med hålet i väggen (Brinck, 2018) förhåller sig till typiska könsrollsmönster och genusdrag.
Frågeställning
I analysen av böckerna har följande forskningsfrågor stått i centrum:
- Hur framställs karaktärerna i barnböckerna när det gäller könsrollsmönster och genus? - Förstärks eller bryts föreställningar om vad som traditionellt sett anses manligt och
Tidigare forskning och bakgrund
I följande avsnitt presenteras tidigare forskning som gjorts kring genus och könsstereotyper för att ge en bakgrund till uppsatsens ämne. Därefter följer en bakgrund för barnlitteraturen och relevanta begrepp kring genus och könsrollsmönster presenteras för att ge läsaren en grund till arbetets ämnesområde.
Tidigare forskning
Angela M. Gooden och Mark A. Gooden (2001) forskade kring hur könen representerades inom barnlitteraturen mellan åren 1995 och 1999. 51% av populationen var kvinnor men ändå var den kvinnliga representationen inom barnlitteraturen mindre än 51%. Forskarna lyfter fram att psykologer inom frigörelsegrupper har fastställt att könsstereotyper i barnböcker har en skadlig inverkan på kvinnornas roll och därför kan illustrerade barnböcker med en positiv kvinnosyn användas för att eliminera de negativa stereotyperna kring kvinnor. De analyserade totalt 83 barnböcker utifrån hur ofta kvinnor och män framställs i titeln, själva berättelsen och genom illustrationer. Det visade sig att i 40% av fallen var det en kvinna som huvudkaraktär och resterande procentantal var män. I 39% av titlarna var det män och i 23% av
illustrationerna innehöll enbart män. Motsvarande procentantal för enbart illustrerade kvinnor var 19%. Det visade sig även att männen i böckerna inte tog hand om barnen, handlade aldrig samt att de inte deltog i hushållssysslorna. Gooden och Gooden (2001) skriver att dessa resultat kan leda till att barnen får negativa könsstereotyper kring kvinnans roll och försvagar kvinnornas roll i samhället.
År 2011 publicerade Olaiya E. Aina och Petronella A. Cameron sin forskning kring varför kön kan göra skillnad. De menar att stereotyper hindrar potentiellt utvecklande eftersom negativa steroetyper påverkar barnens självförtroende och akademiska prestationer. Aina och Cameron lyfter även fram att flickorna i klassen oftast ses som oproblematiska och kan klara sig själv medan pojkarna är de som behöver mer uppmärksamhet. Denna typ av stereotyper hos lärarna kan leda till att pojkarna får mera hjälp vilken långsiktigt kan bidra med att flickorna glöms bort och inte presterar lika bra. I sin tur leder ovanstående till att flickorna begränsas av deras prestationer så att de enbart får traditionella kvinnliga jobb med lägre löner. Förutom lärarens inverkan på elevernas uppfattningar om vad som är manligt och kvinnligt så har även böckerna en stor inverkan på unga barn. Aina och Cameron (2011) belyser huvudkaraktärernas roll som förebilder och samtidigt som förmedlare av normer om
vad som anses manligt och kvinnligt och deras tips är att alla lärare skall granska böckerna i klassrummet utifrån vilka könsstereotyper som böckerna förmedlar.
Forskning på kön i barnböcker från 1900-talet till 2000-talet utfördes av McCabe, Fairchild, Grauerholz, Pescosolido och Tope år 2011. De undersökte 5618 böcker för att se hur ofta kvinnor och män var representerade i titel och berättelse. Deras slutresultat blev att i 1857 av 5618 böcker var det en person av manligt kön med i titeln medan 966 av böckerna hade en kvinna med i titeln. Vidare var det i 3414 av böckerna en manlighuvudkaraktär och i 2098 av alla 5618 böcker var det en kvinnlig huvudkaraktär. Kvinnornas andel på både titel och som huvudkaraktär hade fått en ökning kring 1960-talet men sedan dess har andelen återigen sjunkit. Även fast huvudkaraktären i en bok var ett djur så var djuret oftast av manligt kön. Forskarna menar att en underrepresentation av kvinnor leder till en känsla av värdelöshet hos flickor samtidigt som pojkarnas status och makt stärks. Precis som Aina och Cameron (2011) understryker McCabe med flera (2011) vikten av att föräldrar och lärare granskar böckerna som ställs fram till barnen utifrån vilka könsstereotyper som förmedlas av böckerna.
Bakgrund
Under denna rubrik följer en bakgrund till centrala områden i arbetet. Avsnittet inleds med en översikt över vad barnlitteratur är för att sedan gå över till olika begrepp inom området för genus och normer. Slutligen presenteras valda begrepp för arbetet och hur de hänger ihop med barnlitteraturen.
Barnlitteratur
De flesta människor har en allmän föreställning om vad en barnbok är: en sagobok, bilderbok eller också en äventyrsbok. En barnbok skall handla om barn eller någon figur som barn kan identifiera sig med, den skall vara lättläst, den skall inte vara för tjock och helst ha många bilder (Kåreland, s.25f, 2001). Olika tider har gett olika svar på vad en barnbok är. Det dröjde länge innan det gavs ut böcker som var direkt avsedda för barn. De äldsta barnböckerna hade enbart ett pedagogiskt syfte och var enligt dagens sätt att se varken roliga eller spännande (ibid.). Den äldsta barnlitteraturen med sin pedagogiska inriktning spelade en viktig roll i barnuppfostran. Med bokens hjälp kunde önskvärda värderingar och normer inpräntas i de unga. Värderingar och normer som var önskvärda på denna tid handlade om religion, arbetsamhet och renlighet (Kåreland, s.27f, 2001).
Det var först på 1700-talet som en barnboksproduktion växte fram i en större omfattning i Sverige. På 1700-talet gavs ungefär 80 böcker ut som var avsedda för barn. Syftet med böckerna var främst att förse barnen med de rätta kunskaperna. Författarna på 1700-talet ville speciellt lära barnen att använda sitt förnuft så att de skulle kunna fylla sina blivande
samhällsfunktioner (Kåreland, s.28f, 2001).
Under 1800-talet utvecklades pojk- och flickboken. Pojkboken har sitt ursprung i äventyrsboken, i sjöromanen och indianberättelsen medan flickboken knyter an till uppfostringslitteraturen och den borgerliga familjeromanen. Den moraliserande
barnlitteraturen fortsatte att dominera och önskan att lära barnen gott uppförande låg bakom tillkomsten av åtskilliga barnböcker från denna tid (Kåreland, s.30f, 2001). Under 1800-talet ökade barnboksutgivningen kraftigt samtidigt som den breddades och differentierades i flera olika genrer och typer. Nu började det också ställas krav på de ungas litteratur (ibid.). Mot slutet av 1800-talet fick vi i Sverige en något mer omfattande inhemsk produktion av barnböcker. Kring sekelskiftet ökade intresset för barnens läsning. Man ville att alla barn, oavsett ekonomisk status, skulle få tillgång till god litteratur (Kåreland, s.35–36, 2001).
Genombrottet för den moderna svenska barnboken brukar läggas till år 1945. Efter krigsslutet inleddes en ny högkonjunktur, förlagen inrättade speciella barnboksavdelningar och
utgivningstakten ökade kraftigt (Kåreland, s.37, 2001). Astrid Lindgren fick sitt genombrott samma år med Pippi Långstrump och Tove Jansson publicerade den första Muminboken. Dessa böcker samt några fler medförde en nyorientering gällande språk och stil som ämnesval och attityder till barnet. Pippi Långstrump kom att bli en symbol för det nya fria barnet. Dagens barnbok är i mycket en spegel av de sociala förändringarna som skett i samhället (ibid.).
Barnlitteraturens inflytande på allmänlitteraturen och populärkulturen är stort och inflytandet växer hela tiden. I dagens samhälle är barnlitteraturen en del av vårt gemensamma kulturarv (Nikolajeva, s.40, 2017). Det finns en oro om skönlitteraturens och läsningens undergång eftersom de elektroniska medierna tar allt större plats i samhället men enligt statistiken har det aldrig lästs så många barnböcker som det görs idag. Dessutom läses barnböcker av både vuxna och barn (ibid.).
Läsning av barnböcker ger barn tillfälle att möta olika typer av verkligheter och olika förebilder. Den språkliga stimulans som boken ger kan knappast ersättas av något annat medium (Kåreland, s.18, 2001). Den tid föräldrar och andra vuxna ägnar åt högläsning för barn har krympt till nio minuter. Lästiden totalt bland de yngre barnen har gått från 30 minuter till 15 minuter. Skolans och bibliotekens roll som litteraturförmedlare för barn är central. Alla barn har inte föräldrar som köper böcker, läser för dem eller tar dem till
bibliotek. Lärare med goda kunskaper i barnlitteratur är viktiga litteraturförmedlare och kan göra mycket för att väcka barns läslust (ibid.).
Barnlitteraturen är viktig för unga människor eftersom den öppnar nya världar som de annars inte kunde ta del av (Nikolajeva, s.282, 2017). Barnlitteraturen är viktig för samhället för att det är det bästa sättet att fostra unga medborgare och ifrågasätta nuvarande samhällsstrukturer. Barnlitteraturen är även viktig för utbildningen eftersom barnlitterära texter är bland de första kulturföreteelser som barnen tar del av, därför kan barnlitteraturen även ses som ett
pedagogiskt redskap (ibid.).
Relevanta begrepp
Flickor är tidigt medvetna om sitt utseende, och kroppen, samtidigt som kläderna får en viktig symbolisk betydelse och är tydligt könskodade (Kåreland, s.10, 2005). Genusordningen eller genussystemet formar vårt psykiska liv, influerar våra drömmar, våra förhoppningar och begär. Vad som betraktas som kvinnligt eller manligt är både kulturellt och historiskt betingat (ibid.) De manliga och kvinnliga normerna omskapas ständigt och förhandlas i sociala
relationer. Genus är något som konstitueras i samspelet mellan individen och dess omvärld samt är beroende av den historiska och kulturella kontexten. Gränserna för vad som anses tillåtet och lämpligt för respektive kön skiftar över tid (Kåreland, s.11, 2005).
Könstillhörighet är en grundläggande komponent i barnens identitetsutveckling där familjen, förskolan och skolan har en avgörande betydelse. Hemmet och skolan kan ses som sociala institutioner där flickor och pojkar intar olika positioner (Kåreland, s.18, 2005). Forskaren Alison Jones menar att flickor blir flickor och pojkar blir pojkar genom att delta i ett socialt samspel med stor betydelse där de lär sig hur man skall vara och bete sig (ibid.). Barnen lär sig väldigt tidigt att anpassa sitt beteende till gällande könsmönster och blir snabbt medvetna om könskoderna. I dessa avseenden har de jämnåriga kompisarna en viktigare funktion än familjen och andra vuxna (Kåreland, s.9, 2005). Forskning kring genus har kommit fram till
att genus och genusrelationer skapas och upprätthålls i skolan. Samtidigt visar även flera undersökningar att det är pojkarna som dominerar på skolarenan (Kåreland, s.9, 2005). Resultat från internationella undersökningar påvisar att barn i skolans lägre årskurser är måna om att bevaka könsgränserna och i hög grad styrs av stereotypa föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt (Kåreland, s.11, 2005).
Normer
Maria Heimer (2018, s.7) menar att normer är idéer och förväntningar kring det som anses vara det ”normala” i ett sammanhang. Normer kan handla om det en person gör, vad man har på sig, hur man ser ut och vem man är tillsammans med. En del normer kan personer födas in i medan en del normer väljer man att följa. Normerna blir som tydligast då någon bryter mot dem. De normer som finns i ett samhälle förändras under en människas livstid och ser ofta även olika ut runt om i världen (ibid.).
Könsnormer och genus
Könsnormer stödjer tanken om att det finns två biologiska kön, det kvinnliga och det manliga (Heimer, 2018, s.23). Könsnormer handlar om hur en person vill identifiera sig, som en hon, han, hen eller något annat. Skillnaden mellan könsnormer och genus är att det först nämnda förutsätts vara en individs biologiska kön och genus i sin tur kan variera mellan olika situationer och över tid (ibid.). Till grunden bygger genusnormerna på könsnormerna men genusnormer följer förväntningarna på en individ utifrån vilket biologiska kön omvärlden upplever att hen har. Genusnormer kan handla om hur en individ klär sig, vad hen leker med och vilka känslor hen förmedlar (Heimer, 2018, s.129).
Stereotyper
En stereotyp är en förenklad och essentialistisk uppfattning om en specifik grupp. Grupperna görs ofta stereotypa på grundval av kön, genusidentitet, etnicitet, socioekonomiskt status eller status. (Rommes, 2006, s. 675–681). Stereotyper i samhället är djupt förankrade i de sociala institutionerna och kulturen i stort. Stereotyperna är oftast uppenbara, även bland små barn, och påverkar samt formar hur människor integrerar med varandra. Könsstereotyper
återspeglar normativa uppfattningar om feminitet och maskulinitet samt kvinnor och män. Det som uppfattas stereotypiskt kvinnligt och manligt varierar dock mellan olika kulturer och över
tid, så som alla aspekter av genus gör. Oftast framställs de feminina och maskulina stereotyperna som binära motsatser. (ibid.).
Begrepp i arbetet
Till detta arbete har valde jag slutligen att använda begreppen könsstereotyper,
könsrollsmönster samt genusnormer. Begreppen valdes eftersom de kan ses som ramar till ett annars väldigt brett område. Vid användning av begreppet stereotyper utgår jag från Rommes (2006, s. 675-681) förklaring som belyser att könsstereotyper om vad som anses kvinnligt och manligt ofta framställs som binära motsatser. Vid användning av begreppet genusnormer har jag utgått från Heimers (2018, s.129) definition av begreppet. Heimer (ibid.) poängterar att genusnormerna följer förväntningarna på en individ utifrån det biologiska kön som omvärlden upplever att hen har.
Genus och könsroller inom barnlitteraturen
Ett intresse för kön och genus inom barnlitteraturen vaknade under 1960- och 1970-talen (Nikolajeva, s.191, 2017). Tidiga studier av barnböcker ur ett genusperspektiv nöjde sig med beskrivningar av könsrollerna vilket innebar att man studerade hur flickor, pojkar, kvinnor och män gestaltades och karaktärernas förhållande till verkligheten (ibid.). Ett nyckelbegrepp inom de tidiga studierna av kön och genus var könsstereotyper. Med könsstereotyper menas hur flickor och pojkar beter sig på ett förväntat sätt utifrån de uttalade normerna i samhället. På den tiden var flickorna väluppfostrade och duktiga medan pojkarna var busiga och äventyrliga (ibid.).
Forskningen visar att det finns en tydlig variation mellan läsning och kön. Det finns
naturligtvis individuella variationer men tendensen är den att flickor läser mer än vad pojkar gör. Även deras val av böcker skiljer sig åt. Många pojkar tar avstånd från att läsa
skönlitteratur både i skolan och på fritiden. Att läsa ses av dem som en kvinnlig syssla (Kåreland, s.17, 2005).
Barnböcker liksom annan litteratur uttrycker kulturella värderingar, tydliggör sociala mönster och förmedlar därmed även samhällets syn på vad som är feminint och maskulint. Böckerna kan sålunda förse flickor och pojkar med bilder och representationer av hur de kan vara, uppträda, vad de kan bli och göra som vuxna (Kåreland & Lindh-Munther, s.115, 2005). Det finns en majoritet av pojkar som huvudkaraktärer i bilderböckerna. De flickor som agerar som
huvudpersoner skildras inte alltid som starka, utåtriktade och aktiva. Detta skulle kunna innebära att flickor mer än pojkar saknar positiva identifikationsobjekt i de böcker som vänder sig till dem. (Kåreland, 2005). Men en genusinriktning är det inte enbart av intresse att titta på proportionerna mellan kvinnliga respektive manliga huvudpersoner. Av minst lika stort intresse är det beteende som böckernas kvinnliga och manliga huvudaktörer uppvisar (ibid.).
Enligt flera forskare anses det vara så att flickor har större benägenhet att överskrida
genusnormer än pojkar. En alltför feminiserad pojke betraktas vanligen som något negativt. Det hindrar inte att man i några böcker kan se exempel på huvudpersoner av manligt kön som bryter mot den manliga genusnormen (Kåreland & Lindh-Munther, s.118, 2005).
Astrid Lindgrens Pippi Långstrump är en karaktär som de flesta känner igen. De normbrytande dragen hos Pippi, de starka och i alla avseenden annorlunda flicka är
uppenbara. När hon 1945 uppenbarade sig på den barnlitterära scenen möttes hon inte bara av lovord. Pippi utmanar glatt etablerade normer och sätter sig över alla regler om etikett och uppförande. Hon går inte att placera in i någon given genusordning. Pippis egenskaper och beteende stämmer inte överens med de normer som vanligtvis förekommer då man tänker på en nioårig flicka (Kåreland & Lindh-Munther, s.136, 2005).
Urval och metod
För att få svar på hur genus och könsrollsmönster skildras i aktuell barnlitteratur valde jag att begränsa utgivningsåret på böckerna från 2010 till 2020. En avgränsning var även att
böckerna skulle rikta sig till barn mellan 6 och 9 år eftersom det är dessa åldrar som jag kommer undervisa i. För att sedan veta vilka böcker som var aktuella i nuläget för barn mellan 6 och 9 år undersöktes Adlibris sidor över de mest populära böckerna för 6–9 åringar.
Eftersom det fanns ett brett sortiment så vände jag mig även till mina medstudenter för att få en bild över vilka böcker som de sett ute i praktiken. Efter att ha samlat ihop och
sammanställt svaren föll valet till slut på Trolldom i gamla stan (Olczek & Sandler, 2017),
Handbok för superhjältar: Del 1-Handboken (Våhlund & Våhlund, 2017) och Musse och Helium: Mysteriet med hålet i väggen (Brinck, 2018). Förutom att dessa böcker använts mest
ute i praktiken fanns de även med på Adlibris sidor över de mest beställda barnböckerna. Valet på dessa böcker kändes också naturligt då huvudpersonerna i två av böckerna är av motsatta kön medan den ena boken har huvudpersoner av båda könen.
Metod
Analysen är gjord utifrån en hermeneutisk syn vilket innebär att analysens mål är att tolka, förstå samt förmedla upplevelser av valt material och fenomen (Westlund, 2014, s.72f). I detta arbete är det valda fenomenet genus och könsroller. Inom den hermeneutiska inriktningen används oftast empiriskt material i form av olika texter. Det som eftersträvas inom den hermeneutiska inriktningen är en förståelse av den analyserande texten. Vid analys av texten tittar man oftast på innebörden, mönster eller handlingar. (ibid.)
Vid användning av en hermeneutisk metod utnyttjas den egna förståelsen för att tolka materialet utifrån upplevelser och erfarenheter. Först tolkas helheten för att sedan bryta ner det hela till mindre delar för att slutligen förstå helheten, detta kan upprepas flera gånger för att få en ny förståelse som sedan kan återtolkas. (Westlund, 2014, s.72f).
För att göra en fördjupning på de tre valda böckerna inleddes arbetet genom en närläsning av böckerna ett flertal gånger för att få syn på relevanta händelser, tendenser och mönster. Efter närläsningen djuplästes böckerna två gånger, utifrån de händelser och mönster som plockats ut, för att få syn på vilka genus- och karaktärsdrag karaktärerna har. Som hjälp för att veta vilka egenskaper som är typiska för respektive kön användes Maria Nikolajevas (2017) schema i bakgrunden för att ge en grund till de könsstereotypiska karaktärsdragen hos huvudpersonerna. Analysen gjordes även fristående från Nikolajevas (ibid.) schema och det sammanställda resultatet av de båda tillvägagångssätten presenteras i kommande kapitel.
Bakgrunden till schemat över karaktärsdragen kommer från de stereotyper om vad som anses manligt och kvinnligt. Nikolajeva (2017, s.190) poängterar att detta inte innebär att alla fiktiva karaktärer följer schemat men att det underlättar analysen i hur stereotypa personer ofta skildras.
Tabell 1: Schema över typiska genus och karaktärsdrag hos respektive kön (Nikolajeva, 2017).
Böckerna analyserades i tur och ordning för att allt fokus skulle kunna läggas på en
huvudperson åt gången. Orsaken till att enbart huvudpersonerna analyserades var för att det oftast är huvudpersonerna som är centrala i berättelserna vilket också innebär att det är de personerna som läsarna eller lyssnarna tar del av mest.
Som hjälp för att svara på forskningsfrågorna har följande analysfrågor använts: - Vilka egenskaper har karaktärerna?
- På vilket sätt speglar karaktärernas egenskaper karaktärsdragen i Nikolajevas (2017) schema?
Analys
Trolldom i gamla stan (Olczek & Sandler, 2017) och Handbok för superhjältar (Våhlund &
Våhlund, 2017) behandlar känslor av utanförskap och orättvisor men böckerna möter problemområdena på olika sätt. Det som igen Trolldom i gamla stan (Olczek & Sandler, 2017) och Musse och Helium:Mysteriet med hålet i väggen (Brinck, 2018) har gemensamt är att de båda böckerna handlar om ett äventyr för att hitta huvudpersonernas försvunna
föräldrar.
Trolldom i gamla stan (Olczek & Sandler, 2017) utspelar sig i Stockholm och har flera
en annars normal tillvaro. Genren lutar sig mot fantasi och bokens målgrupp är pojkar och flickor i 6 till 9 års åldern.
Handbok för superhjältar (Våhlund & Våhlund, 2017) utspelar sig inte i någon specifik stad
och är mer verklighetstrogen än Trolldom i gamla stan (Olczek & Sandler, 2017). Genren för
Handbok för superhjältar är spänning och även denna bok riktar sig mot pojkar och flickor i
åldrarna 6-9 år.
Musse och Helium:Mysteriet med hålet i väggen (Brinck, 2018) är även den inom genren
fantasi och riktar sig mot barn i åldrarna 6-9 år. Berättelsen utspelar sig både i människornas värld och djurriket.
Analysen kommer inledas med en sammanfattning över Trolldom i gamla stan (Olczek & Sandler, 2017) vartefter en fördjupning av materialet redovisas. Fördjupningen är uppdelad under olika rubriker som behandlar olika karaktärsdrag och innehåller utdrag ur boken. Efter den självständiga analysen jämförs karaktärsdragen med de karaktärsdrag som Nikolajeva (2017) tagit upp i sitt schema. Att analysen från en början skedde fristående från Nikolajevas (ibid.) schema var för att inte begränsas av de karaktärsdrag som hon tagit upp. Efter att ha behandlat Trolldom i gamla stan fortsätter analysen med En handbok för superhjältar och
Musse och Helium. Disponeringen av analysavsnittet är den samma för de tre böckerna.
Handling i Trolldom i gamla stan
Jack Nilsson är 10 år gammal och bor på ett barnhem eftersom hans föräldrar dog då han var ett spädbarn. Han är nu på väg till Stockholm för att bo hos moster Betty hela sommaren. I början av boken hittar Jack en gammal bok som är gömd i golvet medan Betty är ute och köper pizza. Jack öppnar boken och säger ett långt krångligt ord vilket leder till att en brödrost börjar flyga omkring inne i Bettys verkstad. Då Betty sedan kommer tillbaka och får höra vad som hänt blir hon både häpen och lycklig. Hon förklarar till Jack att han är trollkunnig och sedan får han höra berättelser om hur hans föräldrar utforskade världen i jakt på olika magiska varelser.
Mitt i natten åker de till Gröna Lund för att träffa Rurik som är en vätte och bor under en brygga. Medan de sitter på bryggan och umgås tar Betty fram trollkonstboken vilket leder till
att flera varulvar, jättar och andra varelser försöker ta boken av Betty och Jack. De lyckas otroligt ändå fly och detta äventyr slutar med att de tvingas sova i buskar för att skydda sig mot varulvarna.
Analys av Trolldom i gamla stan
I detta avsnitt följer analysen för Jack som är huvudperson i boken. Egenskaperna är indelade under olika rubriker och under varje rubrik finns utdrag ur boken för att på ett konkret sätt påvisa hur karaktärsdragen framträder.
Känslor
Boken inleds med att Jack uttrycker sitt missnöje över att bo hos en släkting i Stockholm hela sommaren, men om man läser mellan raderna kan man se att han egentligen uttrycker en saknad och sorg över att vara föräldralös.
-Det här kommer att bli den sämsta sommarlovet någonsin, muttrade jag och tryckte näsan mot fönsterrutan. Där utanför susade Gröna Lund förbi, men det brydde jag mig inte om. Jag
skulle ändå inte få besöka någon nöjespark. Så är det att vara föräldralös, tänkte jag och slöt ögonen. (s.9).
Efter att bussen anlänt till Stockholm klev Jack av bussen och letade efter släktingen han skulle bo hos. Till sist upptäckte han att det var moster Betty som väntade på honom. ”Jag blev alldeles varm i magen. Plötsligt var jag så lycklig att orden fastnade i halsen.” (s.13). Jacks känslor av lycka är återkommande genom boken. I flera fall, som i exemplet ovan, uttrycks känslorna för läsaren men inte för bipersonerna i boken.
Enligt Jacks beskrivning är Bettys verkstad fylld med brödrostar från golv till tak, huller om buller och med sladdar hängande från varenda hylla. Det var trångt, stökigt och golvbrädorna knakade men ändå tänkte Jack: ”för första gången i mitt liv kände jag mig riktigt hemma någonstans.” (s.18).
Hans beskrivning av att känna sig hemma för första gången kan tolkas som en känsla av trygghet vilket han inte känt sig förut.
”Jag hade funderat på den här frågan hela dagen. – Jo, började jag, påminner jag om mamma och pappa? Jag menar… är jag som de?” (s.22) Ingen släkting hade känt Jacks föräldrar lika
bra som moster Betty och Jack visste inte mycket om sina föräldrar. Om man pausar och läser om meningen ”Jag hade funderat på den här frågan hela dagen." så kan man se hur stort och känsligt detta ämne är för Jack, det känns förmodligen lite nervöst och spännande samtidigt som han är nyfiken. Det var som att riva av plåstret och det bekräftas genom Jacks tankar på sidan 23: ”Jag brukade aldrig prata om mina föräldrar. Nu hade jag plötsligt hundratals frågor.” Jack var överlycklig över att få veta mera om sina föräldrar och såg fram emot att tillbringa hela sommarlovet med Betty: ”Jag var så glad att det pirrade i hela kroppen. Jag skulle ju bo här hos Betty hela sommarlovet! Vi skulle göra roliga saker varje dag, och hon kunde berätta allt om mina föräldrar.” (s.26).
Efter att ha analyserat Jack går det att fastställa att han är en pojke med mycket känslor, han förmedlar bland annat sorg, saknad, ilska och glädje. I förhållande till Nikolajevas (2017) schema kan man säga att Jack är emotionell och mild. Att vara emotionell och mild är enligt Nikolajeva (2017) ett karaktärdrag som oftast framträder hos flickor.
Självständig och aktiv
Jack är endast 10 år gammal och har bott hela sitt liv med antingen avlägsna släktingar eller på barnhem utan att känna trygghet och vara älskad. Man får en känsla av att han ofta fått klara sig själv och att det är han mot världen. Med ett positivare ord för ensamheten så kan han beskrivas som självständig. Självständigheten bekräftas redan i början av boken då han ensam tar bussen till Stockholm för att på hos en släkting utan att veta vem (s. 9f).
”Kom! Jag måste få se din verkstad. Den är säkert jättefin!” (s.15).
Ovanstående exempel visar tydligt på att Jack är väldigt nyfiken samtidigt som han är aktiv och tar eget initiativ till att så fort som möjlig få komma in till Bettys verkstad.
Då Jack befinner sig i kokvrån för att duka fram på bordet råkar han stöta till en lös
golvbräda. Då han böjer sig ner upptäcker han en gömma under golvbrädorna och sträcker ner handen i hålet. Han får upp en gammal bok ur gömman och börjar genast bläddra i boken. ”Först bestämde jag mig för att lägga undan boken och vänta tills Betty kom hem från pizzerian. Men nyfikenheten blev alldeles för stor.” (s.30).
Jack säger en av trollformlerna innan han läser texten ”VARNING! Glöm ej att lillfingret rikta mot det ting som ska förtrollas. Annars bliva trolldomens utgång FÖRÖDRANDE!” (s.31). Samtidigt hör han ett rasslande ljud och en av brödrostarna flyger runt omkring i
verkstaden. Detta understryker hans nyfikenhet samtidigt som han tar initiativ utan att tänka på konsekvenserna. Att vara nyfiken är ingen egenskap som uttryckligen sägs vara förknippad med pojkar eller flickor utan är en egenskap som de flesta barn innehar. Nyfikenheten leder ofta till att Jack är väldigt aktiv och tar egna initiativ vilken då enligt Nikolajeva (2017) anses vara en egenskap som pojkar innehar.
Omtänksam
Då brödrosten äntligen slutar flyga inser Jack hur många saker i verkstaden som är förstörda och han blir orolig. ”Och allt var mitt fel. Betty skulle skicka tillbaka mig till barnhemmet, så mycket var säkert. Och jag skulle aldrig få hälsa på här igen. Jag fick en hård klump i magen bara jag tänkte på barnhemmet och den elaka föreståndarinnan.” (s.34). Här kan man tydligt se att Jack tänker på konsekvenserna av hans handlingar men främst för att han är orolig över att göra Betty besviken och arg. Hans tankar visar även tydligt hur han är van vid att få skäll efter misstag. Då Betty kommit in i verkstaden igen och ser vad som har hänt ber Jack genast om förlåtelse: ”Förlåt, Betty! Det var inte meningen att förstöra din verkstad.” (s.35) Hur Jack ber om förlåtelse indikerar på att han är ödmjuk och omtänksam.
Intuitiv
Fram till nu har Jack trott att hans föräldrar dött men får nu veta sanningen av Betty. ”Fast det kommer bli svårt och väldigt farligt. Så, vad säger du, grabben? Vill du hjälpa mig att söka efter dina föräldrar?”
Jacks svar säger ganska mycket om hur han är som person: ”JAAA! DET ÄR KLART ATT JAG VILL! Jag ska rädda dem, och sen ska jag ge de där varulvarna vad de tål!” (s.46f). Jack vet att det kommer vara svårt och farligt och att de troligtvis är tagna av varulvar och trots det svarar han ja utan att tveka vilket visar hur modig och orädd han är samtidigt som det också visar att han är intuitiv eftersom han egentligen inte har någon aning om hur man skall slåss mot varulvar och därmed tar beslut utan att ha all fakta. Jack tar ofta beslut utan att tänka på konsekvenserna av det hela, till exempel då Betty frågar om han vill hjälpa henne med att hitta hans föräldrar och slåss mot varulvarna. Vid detta tillfälle blir det väldigt tydligt att Jack agerar instinktivt eftersom han inte tolkar situationen och på konsekvenserna. Jack tar även beslutet utan att ha all fakta som behövs vilket även kan sägas vara att agera intuitivt som Nikolajeva (2017) säger är ett karaktärsdrag hos flickor.
Analyserande
Förutom att Jack är nyfiken och modig så är han även envis. Jack, Rurik och Betty jagas av olika magiska vidunder och Betty säger att allt tyvärr är över nu. Jack är dock av en annan åsikt. ”Då kramade jag hennes hand. – Nej, det är inte över.” (s.77). Jack pekade på
motorcykeln med lillfingret och sade det långa krångliga ordet som hade fått brödrosten att flyga, ”Högtuppiväders!”. Motorcykeln flög upp mot skyarna och de lämnade varelserna bakom sig. Jack kunde inte vara säker på om det skulle fungera igen men visste att det var deras sista chans att fly så han vägrade ge upp. Detta visar även på att Jack analyserat situationen och ser att detta är deras enda chans för att fly. Enligt Nikolajeva (2017) är karaktärsdraget analyserande ett karaktärsdrag som oftast ses hos pojkar.
Nedan finns en tabell över Jacks karaktärsdrag utifrån Nikolajevas (2017) schema.
Tabell 2: Jacks karaktärsdrag
Handling i Handbok för superhjältar
Lisa skall bo hos sin mormor i några månader medan hennes mamma jobbar utomlands. Hon började på en ny skola men avskydde den eftersom hon var ensam varje rast och Robert, Nick samt Max jagade henne nästan varje dag efter skolan. De mobbade henne för hennes ”elefantöron”. De gånger killarna hade kvarsittning efter skolan kunde hon gå hem i lugn och ro men den här dagen glömde hon bort tiden. Pojkarna fick syn på henne på vägen hem och Lisa sprang med andan i halsen in till biblioteket. Hon gick raka vägen till samma hörn var
Starka Vackra
Våldsamma Aggressionshämmade
Känslokall, hård x Emotionella, Milda
Aggressiv Lydiga
Tävlande Självuppoffrande
Rovgirig x Omtänksam, omsorgsfull
Skyddande Sårbar
Självständig x Beroende
Aktiv x Passiv
Analyserande x Syntetiserande Tänker kvantitativt Tänker kvalitativt
hon alltid satt. Medan hon satt där och grät fick hon syn på något i en hylla längre bort. Hon gick fram till bokhyllan och tog fram en bok som lös i rött. Det visade sig senare att det var en handbok för superhjältar och hon började öva på de olika superkrafterna hon valt ut.
Analys av Handbok för superhjältar
Härefter presenteras de olika karaktärsdragen som framkommit i analysen. Utdrag ur boken finns med för att konkretisera de karaktärsdrag som framkommit.
Rationell
Lisa sprang så fort hon kunde men visste att hon aldrig skulle hinna ända hem då Max, Nick och Robert jagade henne. ”Hon böjde ner huvudet och kämpade vidare tills det brann i bröstet och benen höll på att vika sig under henne.” (s.12). Istället för att springa hem valde hon att springa till Biblioteket som var mycket närmare vilket visar på att hon både är envis då hon vägrar ge upp samtidigt som hon tänker praktiskt. Praktiskt tänkande nämner Nikolajeva (2017) som att tänka rationellt och enligt henne är detta en egenskap som oftast pojkar innehar.
Intuitiv
En söndag morgon gick Lisa tidigt ut för att fortsätta öva på superkrafterna. Enligt handboken var det lättare att lära sig animaliska om man kunde prata med ett större djur. Lisa gick fram till grannens vakthund för att ge det ett försök. ”-Jag sa god morgon, sjusovare! Utan minsta förvarning flög hunden upp och attackerade henne. Lisa kastade sig bakåt…Något hade gått fel. Frågan är bara vad. Längst ner i kapitlet om animaliska fick Lisa en förklaring.
”VARNING! Djur som bör undvikas är följande:… 3. Morgontrötta vakthundar. – Hm, jag kanske borde ha läst hela kapitlet innan jag gick ut, tänkte Lisa.” (s.43f). Utifrån denna sekvens kan man säga att Lisa tar beslut utan att ha all fakta. Nikolajeva (2017) nämner detta som att vara intuitiv och det är en egenskap som för det mesta kan finnas hos flickor.
Senare den dagen bestämmer sig Lisa att öva på att flyga istället men återigen gör hon samma misstag med att inte läsa hela kapitlet i boken innan hon prövar. Lisa landade i buskarna med ett brak och slog upp kapitlet om flygning: ”Varning! Hoppa aldrig från höga höjder i början. Du måste lära dig att starta från marken…” (s.46). Lisa vill lyckas och är ivrig vilket
samtidigt leder till att hon gör förhastade beslut. Om Lisa istället hade haft sitt tidigare
enligt sina instinkter. Nikolajeva (2017) använder istället ordet intuitiv och det karaktärsdraget placerar hon hos kvinnliga karaktärer.
Känslor
Efter att ha borstat tänderna om kvällarna brukar Lisa hålla händerna mot sina öron i ett försök att de ska bli mindre och inte sticka ut så mycket. ”-Typiskt också att de här
elefantöronen ska förstöra allting, suckade hon och spottade ut tandkrämen.” (s.16). Genom boken blir det väldigt tydligt att Lisa på grund av mobbningen är arg över sitt utseende och ledsen över att hon är utsatt.
Efter att Lisa börjat träna slagsmålsteknik bestämmer hon sig för att stå upp mot pojkarna istället för att springa iväg men det gick inte som hon hade tänkt sig. Nick kastade sig fram och boxade till henne på näsan så hon ramlade bakåt (s.52f). Pojkarna lämnade Lisa sittandes på gatan. Ilskan växte i Lisa för varje steg hon tog hemåt. Väl hemma vid middagsbordet ville hon inte berätta något för mormor trots att mormor undrade vad som hänt idag. Orsaken till att Lisa håller känslorna inne kan läsas mellan raderna på sidan 53, ”Vad skulle hon säga? Att hon hade blivit lurad av en dum bok? Att hon hade boxats mot en upphängd nallebjörn? Och sedan trott att hon kunde slå ner tre proffs-mobbare?”. Genom Lisas tankar kan man urskilja att hon känner sig svag och dum samtidigt som hon är arg över att ha blivit lurad av boken.
Lisa avskydde sin skola för hon var alltid ensam och såg hur de andra på skolgården skrattade, lekte och berättade hemligheter för varandra (s.19). Det beskrivs även hur hon saknar sin gamla skola och alla sina vänner där vilket är förståeligt. Man får en tydlig bild av hennes ensamhet och utanförskap vilket gör Lisa ledsen och arg. På många ställen i boken är Lisa öppen med sina känslor för läsaren. Nikolajeva (2017) anser att vara emotionell och sårbar är ett karaktärsdrag som kvinnliga karaktärer har medan pojkarna anses vara starka och
skyddande.
Aktiv och självständig
Lisa sitter på golvet och gråter då hon får syn på något rött lysande längre bort i en bokhylla. Då hon väl kommer fram till bokhyllan tar hon ut den röda boken: ”Handbok för
Superhjältar” (s.22). Lisa beskriver att det var som om boken talade till henne och bad henne att börja bläddra i den. Till alla superkrafter fanns det väldigt detaljerade beskrivningar och Lisa tänkte ”Om jag bara kunde lära mig en, eller två, av de här krafterna skulle allt bli så
mycket lättare.” (s.22). Lisa visar att hon aktivt agerar då hon går fram till bokhyllan för att ta fram den röd lysande boken och bestämmer sig för att lära sig några av de alla 101
superkrafterna.
Efter att ha fått boken av Caroline på biblioteket sprang Lisa hem och upp för trapporna till sitt rum. Boken innehöll 101 olika superkrafter men man skulle bara öva på tre superkrafter åt gången så att man inte skulle få kortslutning i hjärnan (s.28). Lisa valde att lära sig flyga, superbra slagsmålsteknik och animaliska, vilket innebär förmågan att prata med djur. Efter att ha valt superkrafterna fortsatte Lisa med att göra ett schema som hon skulle hålla sig till hela helgen. Att Lisa genast väljer ut tre superkrafter som hon tror sig ha nytta av visar på att hon tar eget initiativ, något som även kan benämnas som att vara aktiv.
”Flyga var en ganska knepig superkraft att lära sig enligt handboken. Många tröttnade innan de ens lättat från marken. Men Lisa var säker på att hon inte skulle ge upp. Hon bestämde sig genast för att lägga extra mycket tid på de lektionerna.” (s.30). Att Lisa inte skulle ge upp visar hur passionerad hon är på att lära sig flyga och på så sett kunna hitta en lösning på alla hennes problem med pojkarna i skolan. Hon vill vara självständig och lösa sina problem på egen hand samtidigt hon tar tag i saken vilket visar på att hon är aktiv. Egenskapen aktiv är något som pojkarna oftast har medan flickorna i sin tur skulle vara passiva (Nikolajeva, 2017). Karaktärsdraget självständig är också ett karaktärsdrag som oftast ses hos manliga karaktärer (ibid.).
Analyserande
Då Lisa följde efter de två tjuvarna mot hamnen men stannade utanför huset och kikade in genom fönstret visar att hon tänker steget längre än att bara rusa in. Hon väntade tålmodigt tills tjuvarna hade somnat och smög sedan in i huset (s.71). Hennes sätt att hantera situationer indikerar att hon analyserar situationen innan hon befinner sig i något hon inte kan ta sig ut ur. Att vara analyserande, som Lisa är i denna situation, är något som brukar förknippas med manliga karaktärer då flickor i sin tur sägs vara syntetiserande (Nikolajeva, 2017).
Modig och stark
Efter skolan på måndag stod pojkarna och väntade på Lisa som vanligt. ”Men den här gången vägrade Lisa att springa. Hon hade förberett sig väl. Och nu gjorde hon sig redo för att slåss. Hon tog ett djupt andetag. Bet ihop tänderna. Och ställde sig med benen brett isär.” (s.51).
Här visar Lisa att hon blivit starkare i sig själv, hon är bestämd och står upp mot mobbarna. Lisa visar att hon blivit modigare och inte behöver springa iväg längre.
Lisa går fram till fönstret och inser att det är en gammal man som behöver hjälp men hon är inte säker på om hon är redo än. ”- Jag måste försöka, sa hon tyst till sig själv.” (s.64). Lisa andas in den kalla nattluften och slänger sig ut genom fönstret vilket visar att hon är modig och i någon mening har tilltro till sig själv. Att mannan ropade på hjälp mitt i natten kan ha varit knuffen som hon behövde för att samla mod och göra ett försök.
Då hon tagit säckarna med mynten råkade hon snubbla till över tjuvarnas katt och de båda tjuvarna vaknade. Hon sprang mot dörren men den hade gått i baklås och hon var fast. Istället för att bli rädd blev Lisa riktigt arg på att alltid vara svag så hon tog tag i säckarna och började sväva runt dem. Lisa svingade säckarna mot tjuvarnas huvuden och då de satt ihop sjunkna på golvet sprang Lisa förbi dem och flög ut genom det öppna fönstret (s.75ff).
Ovanstående exempel visar tydligt hur Lisa blivit modigare och starkare. Nikolajeva (2017) anser att vara stark är ett karaktärsdrag som oftast innehas av manliga karaktärer samtidigt som flickorna oftast beskrivs som vackra. Egenskapen stark går att tolkas på olika sätt men i Lisas fall anses hon vara stark både psykiskt och fysiskt. Att en karaktär är modig samtidigt som hen kan svinga säckar fyllda med mynt mot två mycket större tjuvar tolkar jag som att vara stark.
Tabell 3: Lisas karaktärsdrag
Handling i Musse och Helium: Mysteriet med hålet i väggen
Musse och Helium är två små möss som kommit till Människovärlden utan att veta hur. De träffar snart på Camilla som blir häpen över att mössen kan prata. Musse och Helium får stanna kvar hos Camilla, de får nya kläder, ett eget rum och blir bra vänner med henne. En dag upptäcker de små mössen att det uppkommit ett hål i väggen. Mössen är nyfikna och går fram till hålet när de utan förvarning trillar ner i hålet. Väl nere befinner de sig i en helt ny värld och de träffar Ta-Ta som är en varulv. Ta-Ta välkomnar dem till Djurriket och de får träffa Ta-Tas vänner. Efter att de besökt Djurriket några gånger får de äntligen veta allt om deras kungarike, Gylleneosten och om deras försvunna föräldrar. Denna bok är bara början på deras kommande äventyr.
Analys av Musse och Helium: Mysteriet med hålet i väggen
Under respektive rubrik presenteras de karaktärsdrag som framkommit ur analysen av Musse och Helium. Utdrag ur boken finns med för att konkretisera analysen och belysa situationen. En del utdrag behandlar enbart en av mössen medan en del utdrag lyfter fram karaktärsdrag hos både Musse och Helium.
Skyddande och sårbar
”Backa! Väste Musse plötsligt och pekade ut över golvet med sin tass.” (s.18)
Starka x Vackra
Våldsamma Aggressionshämmade
Känslokall, hård x Emotionella, Milda
Aggressiv Lydiga
Tävlande Självuppoffrande
Rovgirig Omtänksam, omsorgsfull
Skyddande x Sårbar
Självständig x Beroende
Aktiv x Passiv
Analyserande x Syntetiserande Tänker kvantitativt Tänker kvalitativt Rationell x x Intuitiv
”Men vad du än gör, rör dig inte utanför soffans tak. Sitt bara still, det här är på liv och död! Helium hörde hur allvarlig Musse var. J-j-ja … jag sitter still. Men jag kan inte få mina morrhår att sluta darra, stammade hon. Jag känner mig rädd ända ut i svansen.” (s.19)
Ovanstående exempel visar tydligt hur skyddande Musse är över Helium samtidigt som det även visar att Helium är sårbar. Att vara skyddande är ett karaktärsdrag som oftast ses hos pojkar (Nikolajeva, 2017) och motsatsen är att vara sårbar vilket Helium är och är alltså ett karaktärsdrag som för det mesta ses hos flickor (ibid.).
”Nu åker vi hem, ropade han till Helium och la samtidigt sin arm om hennes axlar och gjorde sig redo.” (s.52)
Mitt i natten vaknade Helium av ett högt ljud som kom från väggen. Hon ropade på Musse för att väcka honom då springor började synas i väggen. Helium gick mot hålet i väggen men stannade då hon var nära kanten. Musse steg upp ur sängen och gick försiktigt fram till kanten. ”Musse sträckte sin tass efter Heliums och ställde sig nästan som i givakt. Helium hade däremot redan greppat tag om Musses svans.” (s.71).
De ovanstående utdragen (s.52 & 71) ur boken visar återigen hur Musse vill skydda sin lillasyster samtidigt som Helium söker skydd hos honom. Instinktivt tar Helium alltid tag i Musses svans då hon är rädd eller nervös och Musse invänder aldrig. Att Musse lägger sin arm över Heliums axlar visar hur han vill få henne att känna sig trygg.
Musse och Helium skulle bege sig hem från Djurriket igen. Larvis kom för att hämta dem från huset mitt ute i havet och de skulle klättra ner för en stege för att komma till båten. ”-Oj vad högt det är! klagade Musse som aldrig riktigt gillat höjder. – Försök att inte titta ner, Musse. Titta rakt fram! sa Helium.” (s.163). Vid det här tillfället är det Musse som visar rädsla medan Helium är den av dem som hjälper så att den andre skall känna sig trygg. Som tidigare
exempel har visat har Musse varit den som skyddar Helium men då Musse är rädd för höjder försöker Helium i sin tur skydda honom genom att hjälpa honom att känna sig tryggare. Detta visar att Musse inte bara är skyddande utan också sårbar.
Omsorgsfull, omtänksam och självuppoffrande
Musse säger till Helium att stanna kvar under soffan så länge han går och hämtar mat till dem. Helium försökte invända men Musse försökte övertyga henne om att människan inte skulle få tag på honom (s.20). Det beskrivs vidare att mössen var tvillingar men eftersom Musse var flera sekunder äldre så gjorde det honom till storebror vilket innebar att det var hans ansvar att ta hand om Helium. Att Musse väljer att hämta mat till dem visar att han är omsorgsfull. Mössen vet inte om det är farligt att lämna sin trygghet under soffan vilket även indikerar att Musse är självuppoffrande. Nikolajeva (2017) anser att vara omsorgsfull och självuppoffrande är karaktärsdrag som oftast syns i kvinnliga karaktärer.
Musse och Helium hade bråttom bort från Djurriket eftersom Duvjägarna jagade dem. De sprang tillbaka till den stora salen och kunde se det starka skenet från andra ändan av gången. Då de kom fram till salen kunde de höra hur någon nös uppe i kristallkronan. ”Men stackars lilla lysmask, sa Helium. Jag tror bestämt att den har blivit förkyld.” (s.49). Här kan man tydligt se hur Helium stannar upp och tycker synd om den lilla lysmasken trots att de har bråttom hem igen. Hon visar att hon bryr sig om andra vilket även kan benämnas som att vara omtänksam.
Musse och Helium skulle precis gå och lägga sig då Musse anklagade Helium för att ha tagit hans kudde med röda grodor på. För att reda ut det hela ropade han på Camilla för hjälp. Det visade sig sedan att grodorna på Musses kudde var gröna och grodorna på Heliums kudde var röda. Helium trodde att Musse var färgblind och Camilla försökte förklara för Musse att en del människor och tydligen också möss inte ser färger på samma sett som andra gör. Trots förklaringen så förstod inte Musse. ”-Det betyder bara att du är speciell Musse, sa Helium och log snällt mot sin bror. Du är inte som alla andra.” (s.62). Återigen får vi se hur Helium bryr sig om andras känslor och vill försäkra sin bror om att det inte är något negativt. Att vara omtänksam är ett karaktärsdrag som oftast ses hos kvinnliga karaktärer (Nikolajeva, 2017).
Lydig
Camilla skulle åka och handla och bad mössen att lova att inte göra bus eller stöka ner så länge. Musse och Helium ropar hejdå till Camilla och dörren slås igen. ”- Haha, nu är vi ensamma hemma, Helium. Bus eller stök, vilket vill du göra först? -Men vi lovade att ta det lugnt, Musse.” (s.106) I detta exempel visas tydligt hur Helium vill hålla det de lovat och göra
så som Camilla sa. Att vara lydig kategoriserar Nikolajeva (2017) som en kvinnlig egenskap. I schemat är motsatsen till lydig aggressiv vilket ingen av mössen är. Istället skulle jag beskriva Musse som busig och aningen trotsig, trotsig är dock inget karaktärsdrag som finns med på Nikolajevas (ibid.) schema. Att vara trotsig behöver inte heller vara könsbundet utan är en egenskap som de flesta barn har i något skede av livet.
Aktiv och passiv
Musse och Helium lekte kurragömma då Musse plötsligt såg en svart fläck på väggen. De står och funderar på vad det kan vara då Musse tänker: ”Detta måste utforskas, tänkte Musse och tog några smygande mussteg framåt.” (s.26). Trots att Musse inte vet vad det är på väggen så går han framåt för att utforska det. Då mössen går närmare ser det att det är ett hål i väggen vilket är konstigt eftersom det aldrig funnits där förut.
”Kom, vi tittar in i öppningen.” (s.30) men Helium säger åt Musse att vänta då det kan vara farligt. ”Efter att ha samlat tillräckligt med mod, stack Musse till slut försiktigt in nosen i den mörka öppningen.” (s.30). Förutom att han är nyfiken så tar han även initiativ för att få veta vad som fanns i hålet i väggen. Musse är aktiv medan Helium är den av de två som oftast är steget efter och låter Musse gå först. Att vara aktiv är något som på Nikolajevas (2017) schema återfinns i kolumnen för karaktärsdrag hos pojkar och den motsatta kvinnliga egenskapen är passiv, vilket stämmer in på Helium.
Det finns flera ställen i boken där Musse är väldigt aktiv verbalt, han är snabb på att svara och detta är en egenskap som blir mer synlig hos Helium desto längre berättelsen framskrider. Ett exempel finns på sidan 22 då mössen är ansikte mot ansikte med Camilla och Musse är den som svarar henne trots att de båda är rädda för människor. Vidare i berättelsen på sidan 135 är det Helium som ställer många frågor och svarar till Ta-Ta då han berättar om äventyret de skall på. I detta tillfälle är Musse lite mera tillbakadragen än vad Helium är vilket kan tolkas som att Helium tar mera för sig och har blivit starkare och modigare.
Analyserande och rationell
Musse och Helium hade hamnat någonstans som de inte kände igen. Musse analyserade deras omgivning och kom fram till att de grå molnen på golvet kallades för dammråttor (s.17) och att den stora varelsen med två ben som de såg var en människa. ”- Nu vet jag, viskade Musse och följde samtidigt människan med blicken. Vi har hamnat under en soffa. En sån där grej
som människorna brukar sitta i.” (s.19) Att vara analyserande är en egenskap som Nikolajeva (2017) anser tillhöra pojkar.
Då Musse och Helium hade kommit till Djurriket och fått höra att det egentligen är deras kungarike blev han lite skeptisk. ”Han misstänkte att det vackra landskapet på andra sidan fönstret var lite för bra för att vara sant. Skulle det här vara deras kungarike? Nä, något var lurt.” (s.40) Här kan man se hur Musse tänker att det är för bra för att vara sant vilket
indikerar på att han använder sitt förnuft. Att vara förnuftig har Nikolajeva (2017) nämnt som att vara rationell och hon anser det vara ett karaktärsdrag hos pojkar.
Musse och Helium har precis fått höra hur de skulle kunna hitta deras försvunna föräldrar igen. ”- Så du menar att om vi känner lukten av mamma och pappa, då är vi på väg åt rätt håll? Ta-Ta nickade. – Och om vi inte känner lukten av dem, fortsatte Musse. Då är vi på väg åt fel håll?” (s.157). Musse analyserar det Ta-Ta säger och drar egna slutsatser av då Ta-Ta sa att de hittar föräldrarna genom att följa deras luktspår. Här ser vi både att Musse är rationell och analyserande.
Känslor
”Wow! Vi har ett kungarike Musse, ropade hon glatt och vände sig mot honom. Jag har alltid velat ha ett kungarike! Men Musse, var lite glad, vi har ett kungarike! Det kan vi väll få ha kvar, vad som än händer? Sa hon och dansade vidare på fönsterbrädan.” (s.40). Helium är den av dem som visar sin känslor öppet. I ovanstående exempel belyses tydligt hennes glädje över deras kungarike. Att visa känslor benämner Nikolajeva (2017) som att vara emotionell och mild och enligt henne är det karaktärsdrag som oftast kvinnliga karaktärer har.
De två mössen fortsätter prata efter att Camilla gått. De pratar om Djurriket, den gyllene osten och hålet i väggen. ”-Jag tror att det är den finaste osten i hela världen, svarade Musse
upprymt. Och tänk att vi har ett kungarike, Helium. – Ja, och att Ta-Ta har träffat vår mamma och pappa, suckade hon nöjt. – Mm, undrar hur de mår och var de är någonstans, sa Musse lågt. Han kände hur en liten tår letade sig fram i ögonvrån när han tänkte på sin mamma och pappa.” (s.64f). För det mesta håller Musse sina känslor inombords men vid några tillfällen som exemplet ovan får man en glimt av hur Musse känner. Ett annat exempel är när Musse ber Ta-Ta berätta mera om deras föräldrar, Guldosten och kungariket. Ta-Ta förklarar att de måste ta en sak i taget eftersom att Ta-Ta och Gamelina måste lära känna mössen bättre så att
de ska få lära känna dem bättre inför deras viktigaste uppdrag. ”-V-v-va, ska vi få ett uppdrag? Stammade Musse. Vad då för uppdrag?” (s.97). Musses funderingar förmedlar en känsla av rädsla, oro och ängslighet vilket i sin tur visar att han inte alltid är så orädd som han vill visa sig vara.
Musse och Helium har precis fått veta att det är upp till dem att hitta deras föräldrar igen. Musse svarar snabbt att de har en massa saker att göra uppe i Människovärlden så han är inte säker på om de kan hjälpa till. Helium invänder snabbt och frågar vad Musse pratar om, de har inte alls mycket på gång just nu. ”Musse skrek inombords. Det var sant. De hade inte alls mycket att göra. Faktum var att de faktiskt inte hade någonting att göra uppe i
Människovärlden som var viktigare än det här. -Helium har rätt, sa Musse motvilligt. Jag är bara rädd, Ta-Ta.” (s.154f). Vid vissa tillfällen kan Musse ses som hård då han inte förmedlar sina känslor lika tydligt som Helium gör men som exemplen ovan kan man se att Musse är emotionell.
Vacker och rationell
Musse och Helium står och tittar på Charlie genom ett fönster i borgen. Charlie var en blandning mellan en gris och ett lejon och Musse var imponerad över Charlies stiliga frisyr. ”- Hur lyckas han få en sån bra volym i sin stora tjocka lejonman tro? Vad använder han för hårborste? Undrade han nyfiket.” (s. 48). Ta-Ta svarade att inga djur i Djurriket har någon hårborste utan att det bara är tamdjur som äger en hårborste. Musse blev förvirrad av svaret, han förstod inte hur någon kunde vara utan att borsta sin päls. ”Själv kunde han inte tänka sig att leva utan sin fina träborste.” (s. 49). I detta utdrag belyses tydligt hur Musse är mån om sitt utseende och inte förstår varför inte andra djur vill ta hand om sin päls. Nedanstående utdrag visar också att Musse helst undviker ställen där det finns en stor risk för att bli smutsig.
Helium vill följa med Camilla till bondgården nästa gång hon åker dit för att kolla på grisarna. Camilla bjuder med Musse men han vill helst inte följa med. ”Geggiga bondgårdar var inte hans grej. Bara tanken på att få en massa lera och smuts på sin fina päls fick honom att rysa av obehag.” (s.55)
Musse och Helium ligger och pratar om Djurriket då Musse återigen nämner Charlies fina lejonman. Helium svarar att inte alla djur borstar sin päls så som Musse gör hela tiden.
och att min frilla ska ligga rätt, svarade han och drog tassen genom luggen.” (s. 66). Förutom att vilja ha en fin päls så är Musses hår väldigt viktigt för honom vilket kan ses då han säger att han vill att hans frilla skall ligga rätt.
Musse och Helium hade återigen kommit till Djurriket och var nu tvungna att smörja in sig i snigelbajs så att inte duvjägarna skulle känna lukten av dem. ”- Snigelbajs! Nä, nä nä! Alltså, lugn nu! Vad då snigelbajs? Protesterade Musse.” (s.76). Gamelina förklarade att det antingen är snigelbajs eller att bli tagna av duvjägarna och Helium valde ivrigt snigelbajsen. ”-Jaja, jag väljer väl också snigelbajs då, muttrade Musse. Omedvetet drog han tassen över sin fina, fixade lugg och tänkte att den kommer inget snigelbajs i närheten av.” (s.77). I denna situation går Musse med på att smörja in pälsen med snigelbajset men vägrade att snigelbajset skulle hamna i hans lugg. Som kontrast mot Musse kan man se Helium som glatt smörjer in sig för att inte bli tagen av duvjägarna vilket indikerar på att Helium är rationell. Som nämnt innan är karaktärsdraget rationell ett karaktärsdrag som oftast ses hos manliga karaktärer (Nikolajeva, 2017).
De två små mössen var på väg till ett hus mitt i havet med Ta-Ta och Larvis. Framme vid bryggan bromsade Larvis in och mitt i Musses hopp från båten till bryggan såg han att han hade fått en fläck på sina nya blå byxor. ”Nä, vad är det har nu då? Suckade han irriterat och försökte gnugga bort fläcken med ena tassen” (s. 124f). Ta-Ta svarade att han skulle vänja sig vid att få fläckar på kläderna här i Djurriket. ”Vänja sig med att ha fläckar på kläderna? Skulle inte tro det, fnös han tyst för sig själv och fortsatte gnugga.” (s.125). Något som också verkar vara viktigt för Musse är hans kläder vilket givetvis är en del av hans utseende. Alla
ovanstående exempel ur boken visar tydligt hur utseendefixerad Musse är. Att vara mån om sitt utseende är något som kan passa in under kategorin vackra i Nikolajevas (2017) schema. Enligt henne är det oftast flickor som beskrivs som vackra medan pojkarna i motsats beskrivs som starka.
Nedanför finns tabeller med karaktärsdrag som Musse och Helium har utifrån Nikolajevas (2017) schema.
Tabell 4: Musses karaktärsdrag
Tabell 5: Heliums karaktärsdrag
Starka x Vackra Våldsamma Aggressionshämmade Känslokall, hård x Emotionella, Milda Aggressiv Lydiga Tävlande x Självuppoffrande Rovgirig x Omtänksam, omsorgsfull Skyddande x x Sårbar Självständig Beroende Aktiv x x Passiv Analyserande x Syntetiserande Tänker kvantitativt Tänker kvalitativt Rationell x Intuitiv Starka Vackra Våldsamma Aggressionshämmade
Känslokall, hård x Emotionella, Milda
Aggressiv x Lydiga Tävlande Självuppoffrande Rovgirig x Omtänksam, omsorgsfull Skyddande x Sårbar Självständig Beroende Aktiv x x Passiv Analyserande Syntetiserande Tänker kvantitativt Tänker kvalitativt Rationell x Intuitiv
Slutsatser
Jack i Trolldom i gamla stan (Olczek & Sandler, 2017) har lika många kvinnliga som manliga egenskaper vilket indikerar att Jack inte kan kategoriseras baserat på sina egenskaper som enbart pojke eller flicka. Om man bytte ut Jacks namn mot ett flicknamn istället skulle det inte göra någon skillnad i berättelsen. Detta innebär att karaktärsdragen hos Jack har en balans mellan de kvinnliga och manliga egenskaperna och karaktären kan sägas vara könsneutral. Därmed följer inte boken de tidigare föreställningarna om vad som anses vara kvinnligt och manligt utan Jack bevisar att det är okej för pojkar att inneha samma karaktärsdrag som flickor också kan ha.
Till skillnad från Jack har Lisa i Handbok för superhjältar (Våhlund & Våhlund, 2017) fler manliga än kvinnliga karaktärsdrag. Lisa är aktiv, stark, rationell men också intuitiv, emotionell och sårbar. Lisas karaktär bevisar tydligt att flickor inte bara definieras av sitt utseende och hur de tar hand om andra. Om man bortser från det fysiska könet hos karaktären kan det lika väl vara en pojke i huvudroll vilket indikerar att karaktären inte framställs som flickorna gjorts genom historien i barnböckerna. Tack vare Lisa och hennes karaktärsdrag bryts föreställningarna om vad som traditionellt anses manligt och kvinnligt.
Till skillnad från de två andra böckerna så är det två huvudpersoner i Musse och Helium (Brinck, 2018). Till en början får man känslan av att Musse är en typisk pojkkaraktär och att Helium är den mer tillbakadragna flickan. Efter att ha analyserat de båda karaktärerna inser man att Musse har fler kvinnliga karaktärsdrag än manliga och att Musses karaktär inte följer de typiska könsrollsmönster som pojkar oftast har. De mest framträdande karaktärsdragen som Musse har är att han är skyddande, omsorgsfull och är mån om sitt utseende. Helium som är flicka har också fler kvinnliga karaktärsdrag än vad hon har manliga följer mer de typiska könsrollsmönster än vad Musse gör. Heliums mest framträdande karaktärsdrag är att hon är emotionell, omtänksam och sårbar. Om man skulle byta kön på Musse och Helium skulle det inte påverka berättelsen vilket i sin tur visar att det fysiska könet inte spelar någon större roll. Musses karaktär bryter mot de typiska föreställningarna om vad som anses vara manligt i barnböckerna medan Heliums karaktär förstärker föreställningarna om vad som traditionellt sett anses kvinnligt. Om man bortser från de fysiska könen hos de båda mössen så är de till könsrollsmönster mer kvinnliga vilket visar att flickor och pojkar kan ha samma karaktärsdrag och att det fysiska könet inte behöver definiera en persons psykiska könstillhörighet.
