Bryta målchansen tidigt
Fysiska tester skapade för målvakter
John Åberg
GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN
Examensarbete på avancerad nivå 43:2019
Masterprogrammet 2017-2019
Handledare: Fredrik Tinmark
Examinator: Magnus Lindwall
Breaking the scoring chance early
Physiological tests designed for goalkeepers
John Åberg
THE SWEDISH SCHOOL OF SPORT
AND HEALTH SCIENCES, GIH
Master degree project 43:2019
Master Program of Sports Science 2017-2019
Supervisor: Fredrik Tinmark
Examiner: Magnus Lindwall
Förord
Till denna studie vill jag säga ett stort tack alla deltagare som ställde upp och gjorde sitt yttersta under testdagarna för att göra detta möjligt. Jag vill tacka alla målvaktstränare som hjälpte till med planeringen så att jag kunde få testa deras målvakter under deras
träningsveckor under intensiva tävlingsperioder. Ett stort tack till de allsvenska klubbar jag fick följa under säsongen 2015 där alla spelare och tränare var högst delaktiga i bakgrunden och där ackreditering, ansökningar och välkomnande var av högsta klass. Jag vill även visa min uppskattning till alla lärare på Gymnastik- och idrottshögskolan som har hjälp mig med studiens uppbyggnad och visat mig rätt väg för att lyckas med denna studie. Sist vill jag tillägna ett stort tack till Jimmy Högberg som har lärt mig mycket om fotbollsspelare kopplat till fysträning och fystester.
Utan er hade detta inte varit möjligt!
Sammanfattning Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att undersöka relationen mellan ungdomsmålvakters resultat i vanligt förekommande standardtester som är avsedda att mäta fysisk kapacitet och deras prestation i matchlika aktioner. Syftet är också att undersöka om resultaten skiljer sig mellan målvakter i två olika ålderskategorier.
Frågeställningar:
• Vad är korrelation mellan resultat i standardtester och matchlika aktioner? • Skiljer sig resultaten mellan ungdomsmålvakter på U17 och U19 nivå? Metod
För att svara på studiens frågeställningar skapades ett testbatteri innehållande fysiska tester designade för fotbollsmålvakter, utifrån deras rörelsemönster och aktioner (verklighetsnära tester), som jämförs med tester som används av dagens fotbollsklubbar (standardtester). Med hjälp av aktuellt forskningsläge tillsammans med information som mottagits från tränare och målvakter, utfördes 6 tester, på 15 målvakter, som registrerades med mätinstrument och höghastighetskameror. Resultatet analyserades med dubbelsidig t-test för att finna en statistisk signifikans mellan två åldersgrupper och Spearmans test för att finna en korrelation mellan standard- och verklighetsnära testerna.
Resultat
Resultatet från t-testet visade ingen signifikant skillnad mellan U17:s och U19:s målvakter på samtliga tester (p> 0,05). Spearmans test visade ingen statistiskt signifikant korrelation mellan testerna.
Slutsats
Både standard- och verklighetsnära testerna har sina fördelar men är syftet att utvärdera målvaktens fysiska kapacitet i matchlika situationer genom tester, bör dessa vara utformade utifrån målvaktens agerande under match. Enligt resultaten från denna studie visar detta att man inte enbart kan använda standardtester utan dessa bör kompletteras med tester specifikt utformade för målvakter.
Summary Aim
The aim of the study is to investigate the relationship between youth goalkeepers' results in commonly used standard tests that are intended to measure physical capacity and their performance in match-like actions. The purpose is also to investigate whether the results differ between goalkeepers in two different age categories.
Research questions:
• What is the correlation between results in standard tests and match-like actions? • Do the results differ between youth goalkeepers at U17 and U19 level?
Method
To answer the study's questions, a test battery was created containing physical tests designed for football goalkeepers based on their movement patterns and actions (match-like actions) compared to tests used by today's football clubs (standard tests). With the help of research, together with information we received from coaches and goalkeepers, 6 tests were designed and performed, on 15 goalkeepers, which were recorded with measuring instruments and high-speed cameras. The results were analyzed with two tailed t-test to find a statistical significance between the two age groups and Spearman's test to find a correlation between the standard and realistic tests.
Results
The results of the t-test show no significant difference between the U17 and U19 goalkeepers on all tests (p> 0.05). Spearman's test shows that there was no statistic significant correlation between the tests.
Conclusions
Both standard and realistic tests have their advantages, but if the purpose is to evaluate the goalkeeper's physical capacity in match-like actions through tests, should these be designed based on the goalkeeper's actions during the match. According to the results of this study, this shows that you should not just use standard tests, but these should be supplemented with tests specifically designed for goalkeepers.
Innehållsförteckning 1 Inledning ... 1 1.1 Introduktion ... 1 1.2 Bakgrund ... 2 1.2.1 SvFF ... 2 1.2.2 Beskrivning av spelet ... 2
1.2.3 Trender i målvaktsträning och match ... 4
1.2.4 Färdigheter ... 4 1.3 Målvaktens ingripanden ... 5 1.3.1 Matcher ... 5 1.3.2 Tester ... 6 1.3.2.1 Sprintar ... 6 1.3.2.2 Slängningar ... 6 1.3.2.3 Upphopp ... 7
1.4 Syfte och frågeställningar ... 7
2 Metod ... 8
2.1 Deltagare ... 8
2.2 Etiska aspekter ... 8
2.3 Tillvägagångssätt ... 8
2.4 Standardtester och verklighetsnära aktioner ... 9
2.4.2 Standard tester ... 9
2.4.3 Verklighetsnära aktioner ... 10
2.5 Validitet och reliabilitet ... 11
2.6 Analys ... 12 3 Resultat ... 13 4 Diskussion ... 15 4.1 Resultatdiskussion ... 16 4.2 Metoddiskussion ... 17 4.2.1 Urval ... 17
4.2.2 Validitet & reliabilitet ... 17
4.3 Fystester ... 18
Bilaga 1 Käll- och litteratursökning Bilaga 2 Fysprofil fotboll herr Bilaga 3 Ansökan avseende filmning
Bilaga 4 Försvars- och anfallsaktioner Allsvenskan 2015 Bilaga 5 Informationsbrev
Tabell- och figurförteckning
Figur 1 - Svenska Fotbollsförbundets utbildningsstege ... 2
Figur 2 - Svenska Fotbollsförbundets beskrivning av spelets skeden ... 3
Figur 3 - Svenska Fotbollsförbundets beskrivning av en aktionsprocess ... 3
Figur 4 - Scatterplot på relationen mellan countermovement jump (CMJa) och upphopp ... 14
Figur 5 - Scatterplot på relationen mellan sprint 20m och sneda sprinter ... 14
Figur 6 - Scatterplot på relationen mellan shuttle run och RAS ... 14
Tabell 1 - Målvakters genomsnittliga aktioner/match från 34 Allsvenska matcher 2015 ... 5
Tabell 2 - Testresultaten på U17:s & U19:s standard- och verklighetsnära tester ... 13
Tabell 3 - Korrelationen mellan testkategorierna ... 13
1
1 Inledning
1.1 Introduktion
Skillnaden mellan målvakters och utespelares speluppgifter är enorma och detta kan ses tydligt även utanför plan genom tester när spelarnas delkapaciteter och aktioner studeras (Åberg, 2014). Fysiologin är bara en av fyra delkapaciteter som används i varje
fotbollsaktion, men är en av de viktigare delarna inom träning och match, speciellt när fotbollsspelare blir äldre (Kallenberg et al. 2016, s. 88). Under många år har fotbollsspelare utfört fysiska tester för att mäta deras fysiska egenskaper och välmående. Att använda sig av fysiska tester motiverar oftast spelarna samtidigt som det är ett enkelt sätt att mäta spelarnas utveckling. Majoriteten av testerna är dock baserade utifrån utespelarnas aktioner och vissa studier exkluderar målvakten på grund av deras låga relevans (Knoop et al. 2013).
Jag arbetar idag som målvaktstränare för ett U17 & U19 lag på allsvensk nivå och vet vikten av kontinuerlig och rätt träning för att utveckla spelare. Min huvuduppgift att utveckla
ungdomsmålvakter till seniornivå och bemästra dess kravprofil och då kan fysiologiska tester vara till hjälp. Ibland har åldern inte lika stor påverkan som de fysiologiska attributen har och det märks bland annat genom fler yngre målvakter på professionell nivå, samt åldersroteringar i akademilag.
Samtidigt upplever jag att det saknas tillräcklig kunskap och forskning gällande
fotbollsmålvakter under matcher. En av anledningarna varför målvaktspositionen har halkat efter tror jag är på grund av historiken där anfallsspel lyfts fram som något mer attraktivt än försvarsspel.Under de senaste 27 åren har endast två målvakter placerat sig som topp tre när världens bästa spelare framröstats (ingen målvakt har vunnit sedan Lev Jajsin 1961) (Wood 2019). Förändringar sker men vägen till förbättring är inte linjär utan oftast krokig.
Utvecklingen är en ständig process och under de senaste åren har Svenska Fotbollsförbundet (SvFF) gjort betydande framsteg och förändringar när det gäller målvaktsutvecklingen (SvFF Historia 2016).
Likt studien skriven av Knoop et al. (2013) kommer denna uppsats grunda sig på målvakters fysiologiska kapaciteter genom att studera deras explosiva aktioner genom fysiska tester. Målvakter i olika åldersgrupper kommer undersökas där prestationen i vanligt förekommande tester som är avsedda att mäta fysisk kapacitet kommer jämföras med de fysiska krav som ställs på dem under match.
2
1.2 Bakgrund
1.2.1 SvFF
År 1970 lades kurser i målvaktsträning och fotbollsfysiologi in som obligatorisk utbildning i SvFF tränarutbildning. Under 90-talet och början av 00-talet anpassade SvFF sina
utbildningar utifrån UEFA:s tränarutbildning och dåvarande reglementen. Detta innebär att SvFF:s tränarlicenser är användbara i samtliga UEFA:s medlemsländer. Under åren har SvFF:s modifiering av tränarutbildning fortsatt, genom att skapa fler och djupare steg i tränarutbildningen, samt gett tränare tillgång till utbildning som specifikt är ämnat för deras yrke i olika målgrupper. En sådan målgrupp är målvaktstränare. Dagens
målvaktstränarutbildning som infördes 2014 består av tre steg på nationell nivå (C, B, Nationell A) och ett steg på internationell nivå (UEFA A) (se figur 1). (SvFF Historia 2016)
Målvaktstränarutbildning B och efterföljande steg (A och UEFA A) riktar sig till
målvaktstränare med målvakter från 15 års ålder och uppåt i seniorverksamheten. Centralt i nuvarande målvaktstränarutbildning är att träning bör vara matchlik och att matchlika och målvaktsspecifika inslag i träningen ökas med stigande ålder, samtidigt som fysisk träning integreras alltmer. (Kallenberg et al. 2016, s. 69)
1.2.2 Beskrivning av spelet
All målvaktsträning bör utgå ifrån spelets skeden, både färdighetsträning och spelträning, för att öka förutsättningarna till utveckling. Med stigande ålder skall fotbollen ses ur ett
3
helhetsperspektiv där spelet utgör den centrala faktorn. Spelets skeden är indelat i två delar, anfalls- och försvarsspel, som i sin tur innehåller tre skeden var.
I anfallsspel genomgår laget speluppbyggnad, kontring samt komma till avslut och göra mål. I försvarsspel handlar motsvarande skeden om att förhindra speluppbyggnad, återerövra bollen samt förhindra och rädda avslut. Övergången mellan anfallsspel och försvarsspel kallas omställning (se figur 2). (SvFF MU UEFA A Spelet 2018)
För en målvakt sker de flesta fysiologiska ingripanden under försvarsspel, vilket även tränas mest frekvent under träning, som till exempel springa, slängningar, hoppa och rädda bollen. Vikten av att involvera målvakten i anfallsspel betonas alltmer, där ingripanden som
utsparkar, utkast och bollmottagningar är betydelsefulla. Inför varje ingripande och aktion som görs i spelets olika skeden genomgår målvakten en process där han/hon uppfattar, värderar, tar ett beslut för att agera eller inte agera i situationen. Vad som ligger till grund för att målvakten kan ingripa eller ej bygger på en kombination av fyra komponenter som ställs på målvakten i situationen; spelförståelse, teknisk färdighet, fysisk färdighet och psykologisk förmåga. (SvFF MU UEFA A Spelet 2018)
För att höja målvaktens kapacitet under match bör dessa fyra komponenter tränas så att målvaktens möjlighet att ingripa ”rätt” ökar (se figur 3).
Figur 2 - Svenska Fotbollsförbundets beskrivning av spelets skeden
4 1.2.3 Trender i målvaktsträning och match
Målvaktsträning har under de senaste 25 åren modifierats då kraven på målvaktsspelet har förändrats. Nya regler och taktiker har gjort att dagens målvakter har en allt viktigare roll under match och träning. Tidigare genomfördes den traditionella målvaktsträningen oftast med många antal aktioner, flera repetitioner och kort vila. Detta upprepades och när målvaktsträningen var slut anslöt målvakterna med resterande laget, för att avsluta med tvåmål. Belastningen kan variera mycket under träningsmomenten och något som har uppmärksammats är att målvakten utför bättre och fler aktioner i början av träningen men färre och sämre aktioner mot slutet när han/hon var trött (SvFF MU UEFA A Målvaktsfys 2018). Samtidigt har det noterats skillnader mellan målvaktsträningar och matcher avseende både antalet och typ av aktioner (Eriksson 2014, s. 11). Samma studie visade att det utövas fler aktioner under träning än match vilket är naturligt då träning skall utveckla målvaktens skicklighet, men även vilken typ av aktioner som utförs i träning skiljer sig jämfört med match. Eriksson (2014) presenterar att under träning har det visat sig att målvakter utför fler försvarsaktioner än anfallsaktioner, i match är förhållandet det omvända.
I nuvarande målvaktstränarutbildning poängteras att målvaktsträningen bör bedrivas utifrån vad som sker under match. Dagens målvaktsträning inriktar sig mer på att höja och behålla explosiviteten samt förbättra återhämtningsförmågan. Detta skall utveckla målvaktens fysiska grundkvaliteter så att målvakter presterar bättre i de aktioner en match kräver under 90+ minuter. (SvFF MU UEFA A Explosiva målvaktsaktioner 2018)
Idag är även målvaktens involvering i lagets spel större och kraven som ställs på målvaktens aktioner har höjts. Exempelvis har målvaktens delaktighet i speluppbyggnaden ökat, där målvakten ska ha samma offensiva kvaliteter i speluppbyggnaden som medspelarna. (SvFF MU UEFA A Trender i MV-spelet 2018)
1.2.4 Färdigheter
När yngre fotbollsspelare börjar närma sig seniornivå kommer de flesta att utföra olika typer av tester under säsongen. Meningen med testerna är att mäta spelarnas fysiska och tekniska förmåga, psykologiska status samt kroppssammansättning, under olika perioder av säsongen, för att spelarna ska kunna prestera optimalt. Resultatet av testerna kan ge en individuell och kollektiv bild på hur träningen kan kompletteras för att nå uppsatta mål.(Sveriges Olympiska Kommitté Fysprofilen)
5
Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) har skapat Fysprofilen, vilken innehåller ett antal tester som undersöker idrottarens fysiska status i förhållande till idrottens krav. Varje idrott som deltar i de olympiska spelen har ett eget specialsytt paket. Fysprofilen används av båda klubb- och landslag och i vissa lagidrotter finns det även anpassat för varje position. Fotbollens Fysprofil är exempel på detta, dock har det ännu inte utarbetats en specifik Fysprofil för målvakter. (Åberg 2014, s. 5) Fotbollens Fysprofil innehåller delkapaciteterna styrka (gripen, chins, bänkpress & knäböj), power (frivändning, Harres test, squat jump, countermovement jump, countermovement jump arms, sprint 10-/20-/30m), aerob-(Cooper 3000m) och anaerob kapacitet (dips, brutalbänk, 150m 1, 150m 2) (se bilaga 2 för exempel på fotbollens
Fysprofil). Resultatet av testerna räknades om till poäng på en skala 1-10, där 10 poäng skall påvisa att idrottaren befinner sig på en elitnivå. Många års data ligger som grund till poäng-indelningen. Alla elitlag genomför dock inte Fysprofilen, utan använder sig av andra tester.
1.3 Målvaktens ingripanden
1.3.1 MatcherVilken typ av ingripanden målvakten utför är olika från match till match. Likt utespelarna påverkas målvaktens aktioner av positionen denne har i förhållande till bollen, motståndare och medspelare, men även utifrån lagets spelsystem. Ingripandena ser även olika ut utifrån målvaktens fysiologiska förutsättningar, men det finns ett antal aktioner som genomförs mer frekvent och som endast målvakten får göra, som att använda händerna (se tabell 1).
Försvarsspel Anfallsspel
Aktioner Utförande Medel % Aktioner Utförande Medel %
Förflyttning Spurt 14,1 Förflyttning Spurt 4,3
Slängningar Fall 1,9 Pass Luften 1
Explosiv
slängning
3,7 Marken 5,7
Skott kropp Marken 0,8 Inspark/utspark Luften 32,2
Midjehöjd 0,6 Marken 1,9
Ansikthöjd ^ 1,8 Utkast Kast 3,3
Upphopp Box 1,6 Rulla 4,3
Klistra 2,9 Bollmottagning Skopa/fötter 17,5
Förläng 0,4
Frilägen Dykning/fall 0,8
Benparad 1,4
6
Aktionerna är uppdelade i försvarsspel och anfallsspel. Försvarsspel är när motståndaren har bollen, samt när målvakten ingriper med händerna eller fötterna då bollen kommer ifrån en motståndare. Anfallsspel är när det egna laget har bollen och målvakten passar bollen med händerna eller fötterna till medspelarna. (Opublicerad videoanalys Åberg 2015)
1.3.2 Tester 1.3.2.1 Sprintar
Snabbhetstester som har genomförts på målvakter är raka sprintar i olika distanser samt sprintar med riktningsförändringar. Den vanligaste sprintdistansen är 0-20 meter, men det finns även sprinttester upp till 40 meter (Rebelo et al. 2012; Sporis et al. 2009; Pivovarnicek et al. 2013; Reilly et al. 2000; Gil et al. 2007; Taskin 2008; Ziv & Lidor 2011; Knoop et al. 2013). Det finns en rad olika sprintar med riktningsförändringar som till exempel T-test och shuttle run (Raven et al. 1976; Rebelo et al. 2012; Gil et al. 2007; Boone et al. 2012; Kaplan et al. 2009; Taskin 2008). Även ett målvaktsspecifikt test där målvakten utför ett
frilägesmoment har hittats där målvaktens snabbhet testas genom att få sprinta och vika av och fånga en stillaliggande boll med hjälp av fallteknik (Rebelo-Goncalves et al. 2016). Förutom detta används även uthållighetstester där målvaktens aeroba kapacitet mäts med hjälp av löpband, Yo-Yo IR1 & IE2, Beeptest, Åstrand test m.m. (Rebelo et al. 2012; Cihan et al. 2012; Bangsbo et al. 2008; Aziz et al. 2008; Raven et al. 1976; Da Silva et al. 2008;
Arnason 2004; Gil et al. 2007; Tahara et al. 2006; Iglesias-Gutiérrez et al. 2012).
1.3.2.2 Slängningar
När det gäller den existerande forskningen som gjorts på målvaktens slängningar analyserar de flesta studierna kinematiken eller skadefrekvens. Som exempel studeras det fundamentala arbetssättet målvakten använder sig av genom att mäta kraften i benen, rotationer och vinklar i olika kroppsdelar samt kraft som höften utsätts för vid slängningar (Matsukura et al. 2014; Schmitt et al. 2010; Spratford et al. 2009). Spratford et al. (2009) visade bland annat att målvaktens tyngdpunkt rör sig långsammare och mindre direkt mot bollen när han/hon slänger sig åt icke föredragen sida. Endast ett test har hittats där målvaktens slängningar har studerats utifrån fysisk kapacitet. Testet heter Reaction and Action Speed (RAS) och
undersöker målvaktens snabbhet och riktningsförändringar i olika kombinationer av slängningar (Knoop et al. 2013).
7 1.3.2.3 Upphopp
För att testa fotbollsmålvakter explosiva styrka i nedre extremiteter genomförs oftast
countermovement jump (CMJ) och squat jump (SJ) (Da Silva et al. 2008; Rebelo et al. 2013; Sporis et al. 2009; Boone et al. 2012; Arnason et al. 2004; Gil et al. 2007; Zahalka et al. 2013; Knoop et al. 2013; Haugen et al. 2013; Iglesias-Gutiérrez et al. 2012; Stølen et al. 2005). Förutom dessa två har det även utförts CMJ med armar samt CMJ med ett ben (Zahalka et al. 2013; Nikolaidis et al. 2015; Pivovarnicek et al. 2013; Arnason et al. 2004), dropjump (Gil et al. 2007) och jämfota längdhopp (Kaplan et al. 2009). Ingen tidigare studie har hittats där målvakten har en ansats eller mäts utifrån hur högt han/hon når vid upphopp.
Oftast utförs tester som i grunden är utformade efter utespelarnas rörelsemönster och aktioner. Då endast ett fåtal fysiska tester hittats som är designade efter målvakters rörelsemönster och aktioner av olika slag, har jag som avsikt i denna studie att undersöka flera adekvata fysiska tester för fotbollsmålvakter. Detta kan ge en bättre insyn kring och kartläggning av
målvaktens viktiga position, som sedan kan användas för att vidareutveckla målvakter.
”För att kunna skapa så goda förutsättningar som möjligt för att vinna är det viktigt att kunna identifiera framgångsfaktorer under matcher. Med mer kunskap om matcher kan träningen grundas på vetskap om vilka krav matchen ställer samt vilka prestationer och aktioner på planen som är viktiga för att skapa gynnsamma förutsättningar för att vinna.”
(Eriksson 2014, s. 5)
1.4 Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att undersöka relationen mellan ungdomsmålvakters resultat i vanligt förekommande standardtester som är avsedda att mäta fysisk kapacitet och deras prestation i matchlika aktioner. Syftet är också att undersöka om resultaten skiljer sig mellan målvakter i två olika ålderskategorier.
Frågeställningar:
• Vad är korrelation mellan resultat i standardtester och matchlika aktioner? • Skiljer sig resultaten mellan ungdomsmålvakter på U17 och U19 nivå?
8
2 Metod
2.1 Deltagare
Målvakterna som deltog i denna studie tillhörde åldersgrupperna U17 (16,8 ± 0,5 år) och U19 (18,4 ± 0,5 år). Studiens urvalskriterier var att målvakterna var tvungna att tillhöra lag som spelar i pojkar U17 respektive pojkar U19 Allsvenskan eller div. 1 i Stockholms region. Totalt deltog 15 målvakter från 8 olika klubbar i sex fystester (14 målvakter i ett fystest), åtta
respektive sju i varje grupp. Under olika tillfällen mellan juli till september månad 2018 genomfördes dessa tester på konstgräsplaner runt om i Stockholm.
2.2 Etiska aspekter
Innan testerna genomfördes presenterades klubbens och målvakternas etiska rättigheter. Den innefattade parternas samtycke och deltagande i denna studie, information om studiens syfte och tillvägagångssätt, hur klubben och deltagarna har rätt till anonymitet samt att all data som framkommer är konfidentiellt. Tillsammans med detta informerades målvakterna om riskerna som finns vid deltagandet och att när som helst fram till studiens presentation hade de
möjligheten att avböja deras deltagande utan negativa följder.
De etiska rättigheterna skickades via mail en vecka innan testernas genomförande till målvaktstränarna som vidarebefordrade det till deltagarna (se bilaga 5). Samma information och etiska rättigheter presenterades även muntligt samma dag som tester skulle genomföras. Tränarna för respektive målvakter samt deltagande målvakter gav samtycke för medverkan i studien.
2.3 Tillvägagångssätt
Inledningsvis framtogs standardtester och tester av matchlika aktioner (verklighetsnära tester), genom att kartlägga målvakters rörelsemönster och aktioner som används under match. Detta skulle ge en faktisk bild av vilka aktioner och ingripanden som var grundläggande för en målvakt, samt visa vilka testkategorier som skulle kunna användas. Beslutet blev att filma ett antal allsvenska matcher från fyra Allsvenska klubbar, samt utfråga deltagande klubbar om vilka tester lagen har haft erfarenhet av. För att kunna genomföra detta behövdes ett
godkännande från medverkande klubbar och spelare samt ett godkännande från tv-bolaget Cmore som hade tv-rättigheterna för Allsvenskan (se bilaga 2). Efter ett godkännande från
9
alla inblandade, filmades 34 st allsvenska matcher under säsongen 2015, som sedan
analyserades genom att ta fram målvaktens agerande kvantitativt (se bilaga 4). Tillsammans med matchanalyserna användes litteraturen som presenterats i denna studie för att forma tre testkategorierinnehållande en standard- och verklighetsnära test vardera som var lämpliga att använda för att besvara frågeställningarna.
Under testdagen genomförde målvakterna egna uppvärmningar i tio minuter. Den totala tiden att genomföra testerna tog 80-100 minuter (beroende på antalet deltagare) där målvakterna fick ett minimum på tre minuters vila mellan testerna och 0,5-1 minuts vila mellan
repetitionerna (beroende på utförandets duration).
2.4 Standardtester och verklighetsnära aktioner
Efter en noggrann analysering av tidigare studier (se 1.3.2 Tester) togs beslutet att genomföra tre standard- och tre verklighetsnära tester. Trots att min videoanalys samt existerande
forskning visade ett stort antal aktioner och ingripanden i målvaktens anfallsspel (se bilaga 4) uteslöts denna kategori på grund av den vetenskapliga saknaden av studier innehållande dessa tester och aktioner. Detta innebär att studiens testbatteri endast innehåller standard- och verklighetsnära tester baserade utifrån målvaktens aktioner i försvarsspel av olika slag. I anslutning till de tester som är tillgängliga och som utförs av målvakter, baseras testerna utifrån tre viktiga aktioner (sprinter, upphopp och riktningsförändringar) som utförs med maximal kapacitet eller explosivt under match. Tre standardtester valdes, baserat på den information vi mottagit från tränare och målvakter. Även tre verklighetsnära tester valdes ut, antingen genom tidigare forskning (där testerna är baserade utifrån målvakter agerande) eller designade själv utifrån målvaktens ingripanden och aktioner.
2.4.2 Standard tester
Raka sprinter (5m, 10m, 20 m)
Standardtestet i kategorin sprint innebar att målvakterna utförde en allmän 20 meter sprint där tiden mättes. Sprintarna mättes med hjälp av IVAR Run System (Ivar Ltd., Tallin, Estonia) fotoceller som var utplacerade vid distanserna 0-, 5-, 10- och 20 meter. Målvakten hade en startposition 0,3 meter bakom startlinjen i en egenvald kroppsställning och startade på eget initiativ. Målvakterna utförde tre sprintrar var i maximal hastighet med minimum en minuts vila mellan sprintarna där bästa tid räknades.
10
Countermovement jump med armsving (CMJa)
Som standardtest i kategorin upphopp användes CMJa som standardtestet som mäter målvakternas hopphöjd. Till testet användes Optojump (Microgate, Bolzano, Italy) som var utplacerad 1,5 meter ifrån varandra. Målvakterna startade i en upprätt position med fötterna placerade axelbrett. På signal gick målvakterna ned till 90 grader i knävecken och sedan med maximal kraft hoppade de vertikalt med hjälp av armsving. Tre hopp utfördes per målvakt med minimum 0,5 minuts vila mellan hoppen där högsta hopp räknades.
Shuttle run test (5x10x5)
Som det tredje standardtestet riktningsförändring valdes shuttle run test 5x10x5 där målvakternas sprinttid mättes. Testet mättes med Brower Timing TC-System (TC, Brower Timing Systems, Draper, UT, USA) utplacerad cirka 1 meter ovanför marken vid start/mål. Målvakten började i en målvaktsposition i mitten av banan (start/mål). På egen signal
förflyttade sig målvakten fem meter åt ena hållet och korsade en markerad linje, sprang sedan tio meter andra hållet och korsade den andra utsatta linjen för att slutligen springa fem meter tillbaka och korsa mållinjen. Testet utfördes fyra gånger, med start två gånger åt varje håll i maximal hastighet med minimum en minuts vila mellan sprintarna. Bästa tid räknades.
2.4.3 Verklighetsnära aktioner
Sprinter med sneda slängningar (frilägen)
Det verklighetsnära sprinttestet var en sprint innehållande en sned slängning likt ett friläge där målvakternas sprinttid mättes. Testet mättes med Brower Timing TC-System (TC, Brower Timing Systems, Draper, UT, USA) utplacerad ca 1 meter ovanför marken vid start och vid fem meter, samt en Sony RX100 (Sony Company Japan Ltd) höghastighetskamera, med inställningen 210 fps, placerad utanför straffområdet. Målvakten hade en startposition 0,3 meter bakom första fotocellen som var placerad på mållinjen. Sprinten startades på egen signal och målvakterna skulle då utföra en rak maximal sprint på fem meter för att sedan vika av och attackera en utlagd boll med fallteknik som låg utplacerad till antingen höger eller till vänster om målvakten. Testet slutade när målvakten hade båda händerna på bollen. Bollarna var utplacerade tolv meter från mållinjen och fyra meter utåt från centrallinjen. Deltagarna utförde fyra sprinter, två åt varje håll med minimum en minuts vila mellan sprintarna. Bästa tid räknades.
11 Upphopp med acceleration
Till skillnad från standardtestet CMJa testades målvakternas hoppförmåga genom upphopp med ett ben och armsving tillsammans med en ansats. Testet mättes med en Sony RX100 (Sony Company Japan Ltd) höghastighetskamera, utplacerad 2.33 meter ovanför marken, med inställningen 910 fps, som mätte målvakternas maximala nådda höjd med armarna.
Målvakterna utförde två upphopp på varje ben med minimum 0,5 minuts vila mellan hoppen där högsta uppnådda höjd med händerna räknades.
Reaction and Action Speed
Sista testet var Reaction and Action Speed (RAS). Likt shuttle run mättes målvakternas snabbhet i riktningsförändringar. Målvakten startade från mitten av målet och på egen signal skulle målvakten med maximal fart slänga sig på en låg boll placerad antingen till vänster eller höger. Efter att ha nuddat den bollen skulle målvakten så snabbt som möjligt nudda en annan boll som hängande högt på motsatta sida. Bollarna var placerade 3,5 meter från målets mittpunkt (höga bollar hängde 2,25 meter ovanför marken). En Sony RX100 (Sony Company Japan Ltd) höghastighetskamera med inställningen 210 fps användes och deltagarna utförde testet med start två gånger åt höger och två gånger åt vänster, med minimum en minuts vila mellan. Bästa tid räknades.
2.5 Validitet och reliabilitet
För att uppnå högsta möjliga validitet och reliabilitet genomfördes pilottester innan själva testtillfällena och under testtillfället genomförde målvakterna ett flertal repetitioner.
Dessutom gjordes en kontroll av standardtesterna och mätinstrumenten för att försäkra deras validitet och reliabilitet. Beträffande standardtesterna, raka sprinter, CMJa och shuttle run test, visade litteraturen att samtliga tester är mycket tillförlitliga (Moir et al. 2014; Markovic et al. 2004; Stewart, Turner & Miller 2012). Gällande mätinstrumenten visade Optojump höga intraclass korrelation (ICC) värden i test-retest (0,98-0,99), låg variationskoefficient (CV) (2,7-3,93 %) och låg mätfel (0,8-2.81 cm) (Glatthorn et al. 2011; Attia et al. 2017). Brower Timing TC-System presentera även den höga ICC värden (0,91) och låg CV (2,9 %) (Haugen et al. 2014; Shaher et al. 2012). Ingen litteratur hittades gällande IVAR Run System validitet och reliabilitet men mätinstrumentet har använts i ett par studier (Andersson & Törnqvist 2011, s. 9; Hawkins 2015, s. 8), används i SOK:s Fysprofilen samt bygger på samma mätprincip som Brower Timing TC-System. Vid varje testtillfälle användes samma
12
testordning. Genom att använda tidigare utförda fysiska tester (standard tester) samt tester som tagits fram baserade på målvaktens agerande (verklighetsnära tester) ökar även detta studiens validitet.
2.6 Analys
När testerna var genomförda analyserades varje test var för sig för att kunna besvara studiens frågeställningar. Alla målvakter utom en genomförde alla tester (en U19 målvakt stod över testet RAS). När standardtesten gjordes visade mätinstrumenten resultaten direkt via antingen en dator eller en instrumentplatta vilket antecknades direkt i Microsoft Excel. De
verklighetsnära testerna utfördes genom att använda ett mätinstrument tillsammans med en höghastighetskamera. För att få fram målvakternas tider och höjd krävdes analysprogrammet Dartfish där resultatet sedan antecknades i Microsoft Excel. Gruppernas medelvärde
(presenteras i centimeter och sekunder) och standardavvikelser (SD) räknades ut för att sist få fram gruppernas z-värden. Z-värdena fördes sedan in i analysprogrammet SPSS för att kunna besvara studiens frågeställningar.
För att undersöka om det fanns en statistisk signifikans mellan de två åldersgruppernas medelvärden användes t-test där signifikansnivån sattes till p< 0,05. Då datan inte var normalfördelad och för att kontrollera om det fanns en korrelation mellan standard- och verklighetsnära testerna användes Spearman.
Resultatet av testerna presenteras i tabeller samt figurer, medelvärdet (centimeter eller sekunder) tillsammans med standardavvikelser och p-värde, eller korrelationskoefficient och p-värde.
13
Tabell 2 – Testresultaten på U17:s & U19:s standard- och verklighetsnära aktioner (antalet spelare, medelvärde ± SD, statistisk signifikans)
Tabell 3 – Korrelationen mellan testkategorierna (korrelationskoefficient och p-värde)
3 Resultat
Gruppmedelvärden och standardavvikelse för standardtester och verklighetsnära aktioner presenteras i tabell 2 tillsammans med resultaten av dubbelsidig t-test. Ingen signifikant skillnad upptäcktes.
I tabell 3 presenteras Spearmans rangkorrelation för hopp, sprint och riktningsförändringar. Ingen statistiskt signifikant korrelation mellan standardtester och verklighetsnära aktioner kunde upptäckas. Figur 4, 5 och 6 visar korrelationen mellan de två olika testerna inom varje testkategori.
Tester N U17 U19 p-värde
CMJ (cm) 15 st 45,69 ± 6,13 44,94 ± 5,36 0,805 Upphopp (cm) 15 st 262,00 ± 3,63 261,00 ± 6,11 0,698 Sprint 20m (s) 15 st 3,13 ± 0,11 3,15 ± 0,13 0,751 Sneda slängningar (s) 15 st 2,34 ± 0,32 2,38 ± 0,32 0,810 Shuttle run (s) 15 st 5,15 ± 0,15 5,04 ± 0,16 0,194 RAS (s) 14 st 3,58 ± 0,11 3,52 ±0,28 0,595
Testkategorier Korrelationskoefficient p-värde
Hopp 0,501 0,057
Sprinter 0,257 0,355
14
Figur 4 – Scatterplot på relationen mellan countermovement jump (CMJa) och upphopp tillsammans med R2
Figur 5 – Scatterplot på relationen mellan sprint 20m och sneda sprinter tillsammans med R2
Figur 6 – Scatterplot på relationen mellan shuttle run och RAS tillsammans med R2
CM
15 T abe ll 4 – D el ta ga rna s te st re sul ta t ( ce nt im et er oc h se kunde r)
16
4 Diskussion
Syftet med denna studie var att undersöka skillnaden mellan U17 och U19 målvakters testresultat, samt granska korrelationen mellan de vanligt förekommande standardtesterna med prestationen i matchlika aktioner. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan åldersgrupperna och ingen signifikant korrelation mellan testerna. Inför testerna antogs det att U19 skulle prestera bättre än U17 med tanke på högre tävlingsnivå och erfarenhet men denna hypotes kan förkastas med hänsyn till resultatet.
4.1 Resultatdiskussion
Gruppmedelvärdet för U17:s målvakter var större i fyra av sex tester (CMJ & upphopp, 20m sprint och sneda slängningar) och för U19:s målvakter var gruppmedelvärdet större i två av sex tester (shuttle run och RAS). Differenserna var dock små och ingen statistiskt signifikant skillnad upptäcktes (se tabell 2).
Ett standard- och verklighetsnära test ingick i tre olika testkategorier för att finna en möjlig korrelation mellan testerna. Kategorierna var hopp, sprint och riktningsförändring. Samtliga kategorier uppvisade att ingen korrelation var statistiskt signifikant, hopp hade högst
korrelationskoefficient med 0,501 (se tabell 3).
Det svaga sambandet mellan testerna innebär att om man endast använder sig av antingen standardtester eller verklighetsnära tester, riskerar man att erhålla icke valida resultat avseende målvakternas prestationsförmåga. Som grund till mitt testbatteri tog jag del av en studie med samma syfte (Knoop et al. 2013). I studien användes tester inom kategorierna hopp, sprint, slängningar och riktningsförändringar där målvakterna som jämfördes mot varandra tillhörde åldersgrupperna U14 och U19 (en jämförelse gjordes även på startspelare och spelare som satt på bänken). Resultatet av denna studie visade att speciellt RAS (även de andra testerna) gav en signifikant skillnad mellan åldersgrupperna (Knoop, s. 2144).
Resultatet kan bero på en skillnad i kroppshöjd och fysiska egenskaper (speciellt explosivitet) där målvakternas tillväxt och mognad beaktades. Den huvudsakliga skillnaden kan även vara att U19:s målvakter sedan tidigare har längre erfarenhet av specifik målvaktsträning,
17
4.2 Metoddiskussion
4.2.1 Urval
Idén från börjar var att testa och jämföra målvakter tillhörande U19 lag med seniormålvakter från Allsvenskan. Då de fysiska kraven är likvärdiga i seniorfotboll och ungdomsfotboll (skillnaden i kvalité kan dock vara betydande) gjordes inga ändringar i testerna (Eriksson 2016, s. 3). Skillnaden i medelålder mellan U17 och U19 målvakter i denna studie var 1,6 år och mellan enstaka individer tillhörande olika grupper ännu mindre. Skillnader i erfarenhet, mognad och fysiska egenskaper kan således varit för små för att upptäcka någon skillnad i prestation på genomförda tester mellan grupper. Att målvakterna tillhörde lag som spelar i olika divisioner kan även haft en inverkan. Det finns självklart inga garantier att en målvakt som spelar i U19 Allsvenskan presterar bättre än en målvakt från U19 div. 1, men
sannolikheten finns.
Någon matematisk power beräkning har inte gjorts i denna studie gällande antalet deltagare i studien. Istället baserades målet 25 deltagare utifrån tidigare utförd studie med liknande syfte (Knoop et al. 2013). På grund av tid, tillgänglighet och resurser blev det slutliga antalet 15 målvakter. Antalet deltagare kan eventuellt vara för få för att kunna ge ett rättvisande resultat.
4.2.2 Validitet & reliabilitet
Flera pilottester genomfördes för att allt skulle fungera på ett så korrekt och smidigt sätt som möjligt och för att jag som ensam testansvarig skulle kunna genomföra testerna. Testerna utfördes på tre olika fotbollsplaner med tre olika typer av konstgräs (tillverkade olika år). Olika typer av konstgräs medför att gräset har olika höjd, vilket i sin tur kan ha påverkat friktionen och därmed resultaten i de tester som innehöll sprintmoment och
riktningsförändringar. Konstgräsunderlaget gjorde att mätinstrumentet Optojumps nivå vid mätning av CMJa behövde höjas för att fungera korrekt. Detta gjordes på alla underlag för att säkerhetsställa validiteten. Genomförandet var noga beskrivet och utfört, där uppvärmning och vila mellan testerna var essentiellt för att undvika skador och ge möjlighet att utföra testerna med maximal kapacitet. Förutom detta kan även tiden på säsongen, vädret under utförandet och målvaktens fysiska status påverkat resultatet. Testerna genomfördes därför under fotbollssäsongens tävlingsperiod för att öka sannolikheten att målvakterna kan prestera på deras högsta kapacitet.
18
Det har inte utförts några validitets- eller reliabilitetstester på de verklighetsnära testerna. Trots detta anser jag att de verklighetsnära testerna visar en mer valid bild av målvaktens fysiska prestationsförmåga i matchsituationer. Ett exempel på detta är att vid situationer där målvakten behöver hoppa högt och fånga bollen i luften är det viktigare att mäta hur högt målvakten når (upphopp med acceleration) istället för hur högt målvakten hoppar med fötterna från marken (CMJa).
4.3 Fystester
Ur de konversationer jag har haft med diverse tränare framgår att det finns delade meningar om hur stor betydelse fystester har för spelare och hur dessa resultat skall hanteras. Vissa lägger större vikt vid resultaten och låter fystester identifiera eventuella svagheter och avgöra om spelare är tillräckligt bra. Medan andra ser det mer som en faktor som bör beaktas för att se spelarens fysiska status under olika eller längre perioder. Enligt min åsikt handlar det om en kombination av dessa, på samma sätt som vi kombinerar fysträning och fotbollsträning, där vi inte får glömma syftet med utförandet. Resultatet ska ge information rörande effekten av den specifika träningen som har genomförts (Gore & Tanner 2013).
Som beskrivet i studiens bakgrund består en aktion av en kombination av spelarens psykologi, fysiologi, teknik och spelförståelse, men innan aktionen genomgår spelaren en process där den uppfattar, värderar, tar ett beslut och slutligen agerar. Alla dessa komponenter bör en spelare försöka träna samtidigt för att utveckla prestationen och detta kan tränas i matchlika situationer. (SvFF MU UEFA A Spelet 2018)
Styrketräning bedrivs för att höja spelares fysiska kapacitet. Detta medför dock inte
automatiskt att spelaren kommer prestera bättre i matcher. Standardtester och verklighetsnära tester bör användas som ett verktyg för tränare, för att identifiera eventuella svagheter i vissa aktioner (fysiskt, psykiskt och tekniskt) under olika perioder av säsongen, men inte användas som underlag för uttagningar av spelare till matcher.
4.4 Sammanfattning
Resultatet i mätningarna indikerar att man behöver använda både standardtester och
verklighetsnära tester för att på bästa sätt utvärdera målvakternas kapacitet. Validitet handlar om att man mäter det man verkligen vill mäta. Både standard- och verklighetsnära tester har sina fördelar, men är syftet att testa matchlika situationer bör de verklighetsnära testerna genomföras. Utöver testernas syfte i denna studie vill jag att testerna ska ligga till grund för
19
en djupare förståelse av vad som möjligen kan påverka målvaktens spel och därmed resultat i tävlingsmatcher, samt vad målvakter behöver träna på fysiologiskt för att kunna förbättra sina prestationer.
Vid framtida mätningar bör seniormålvakter jämföras med ungdomsmålvakter för att studera skillnaderna mellan de olika åldrarna. Testerna bör genomföras vid ett testtillfälle och om det är möjligt även genomföras med en större testgrupp för att minska risken för felaktiga
resultat. Nästa steg i forskningen skulle kunna inkludera reaktionsförmågan i utförandet då detta kan skapa en mer matchlik bild i testerna. De verklighetsnära testernas reliabilitet skulle också kunna studeras via test-retest vid framtida studier. Då målvaktens roll och betydelse i anfallsspel blivit allt större hoppas jag få se och utforma fler verklighetsnära tester i detta spelmoment.
20
Käll- och litteraturförteckning
Andersson, C. & Törnqvist, L. (2011). Effekten av plyometrisk träning i starten för unga elitsimmare. Examensarbete i biomedicin och biomekanik på Högskolan i Halmstad, 2011:1 Arnason, A., Sigurdsson, S. B., Gudmundsson, A., Holme, I., Engebretsen L. & Bahr, R. (2004). Physical Fitness, Injuries, and Team Performance in Soccer. Medicine & Science in Sports & Exercise, vol. 36, s. 278-285
Attia, A., Dhahbi, W., Chaouachi, A., Padulo, J., Wong, D.P. & hamari, K. (2017).
Measurement errors when estimating the vertical jump height with flight time using photocell devices: the example of Optojump. Biol. Sport, vol. 34(1), s. 63-70
Aziz, A. R., Mukherjee, S., Chia, M.Y. & The, K. C. (2008). Validity of the running repeated sprint ability test among playing positions and level of competitiveness in trained soccer players. International Journal of Sports Medicine, vol. 29, s. 833–838
Bangsbo, J., Laia, F. M. & Krustrup, P. (2008). The Yo-Yo Intermittent Recovery Test, A Useful Tool for Evaluation of Physical Performance in Intermittent Sport. Sports Medicine, vol. 38(1), s. 37-51
Boone, J., Vaeyens, R., Steyaert, A., Bossche, L.V. & Bourgois, J. (2012). Physical Fitness of Elite Belgian Soccer Players by Player Position. Journal of Strength & Conditioning
Research, vol. 26(8), s. 2051-2057
Cihan, H., Can, İ. & Seyıs, M. (2012). Comparisons of recovering times and aerobic capacity according to playing positions of elite football players. Journal of Physical Education & Sports Science, vol. 6(1), s. 1-8
Da Silva, D. C., Bloomfield, J. & Marins, B. C. J. (2008). A Review of Stature, Body Mass and Maximal Oxygen Uptake Profiles of U17, U20 and First Division Players ın Brazilian
21
Soccer. Journal of Sports Science and Medicine. vol. 7, s. 309-319
De Baranda, P. Ortega, E. Palao, J. (2008) Analysis of goalkeepers’ defence in the World Cup in Korea and Japan in 2002. European Journal of Sport Science, vol. 8(3), s. 127-134
Di Salvo, V., Benito, P.J., Calderón, F.J., Di Salvo, M. & Pigozzi, F. (2008). Activity profile of elite goalkeepers during football match-play. Journal of Sports Medicine Physical Fitness, vol. 48(4), s. 443
Eriksson, L. (2014) En kartläggning av målvakters tränings- och matchmiljö inom Svensk elitfotboll. Examensarbete 15 hp på Mittuniversitetet i Östersund, 2014:1. Östersund: Mittuniversitetet.
Elleray, A. 2013, Scientific approaches to goalkeeping in football. Birmingham: Bennion Kearny Limited
Eriksson, L. (2016) Football Fitness för målvakter – Analyser och reflektioner om principer för utveckling av målvakters fysiska kapacitet.
FIFA. (2012). The Special Ones. FIFA World Magazine, vol. 26, s. 53-55.
Gil, S. M., Gil, J., Ruiz, F., Irazusta, A. & Irazusta J. (2007). Physiological and anthropo- metric characteristics of young soccer players according to their playing position: Relevance for the selection process. Journal of Strength Conditioning Research, vol. 21(2), s. 438-444
Glatthorn, J.F., Gouge, S., Nussbaumer, S., Stauffacher, S, Impellizzeri, F.M. & Maffiuletti, NA. (2011). Validity and reliability of Optojump photoelectric cells for estimating vertical jump height. J Strength Cond Res, vol. 25(2). S. 556-560
Haugen, T., Seiler, S. & Svedsen, I.S. (2014). Sprint Time Differences Between Single- and Dual-Beam Timing Systems. The Journal of Strength and Conditioning Research, vol. 28(8),
22
Gore, C.J. & Tanner, R.K. (2013). Physiological Tests for Elite Athletes. 2. ed. Human Kinetics.
Haugen, T. A., Tonnessen, E. & Seüer, S. (2013). Anaerobic Performance Testing of Professional Soccer Players 1995-2010. International Journal of Sports Physiology and Performance, vol. 8, s. 148-156
Hawkins, M.M. (2015). Unilateral or Bilateral Training to Improve Amateur Female
Handball Players’ Sprint Acceleration and Change of Direction Ability. Examensarbete 15 hp vid tränarprogrammet 2013-2016 på Gymnastik och idrottshögskolan i Stockholm, 2015:95. Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan.
Iglesias-Gutiérrez, E., García, Á., García-Zapico, P., Pérez-Landaluce, J., Patterson, Á. M., García-Rovés & P. M. (2012) Applied Physiology, Nutrition & Metabolism, vol. 37 (2), s. 225-232
Kallenberg, Å., Bengtsson, A., Bogsjö, A., Ekvall, D., Nilsson, I., Högberg, J., Olsson, K., Svensson, n., Eliasson, P.G., Brusvik, P., Lindholm, T. & Hammar, U. (2016). Svenska Fotbollsförbundets Tränarutbildning B Ungdom. Svenska FotbollsFörlaget AB
Kaplan, T., Erkmen, N. & Taskin, H. (2009). The evaluation of the running speed and agility performance in professional and amateur soccer players. Journal Strength Conditioning Research, vol. 23(3), s. 774–778
Knoop, M., Fernandez-Fernandez, J. & Ferrauti, A. (2013). Evaluation of a specific reaction and action speed test for the soccer goalkeeper. Journal of Strength and Conditioning Research, vol. 27(8), s. 2141-2148
Markovic, G., Dizdar, D., Jukic, I. & Cardinale, M. (2004). Reliability and factorial validity of squat and counter movement jump tests. The Journal of Strength and Conditioning Research. vol. 18, s. 551-555
23
Matsukura, K., Asai, T. & Sakamoto, K. (2014). Characteristics of movement and force exerted by soccer goalkeepers during diving motion. Centre for Sports Engineering Research, vol. 72, s. 44-49
Moir, G., Button, C., Glaister, M. & Stone, M.H. (2004). Influence of familiarization on the reliability of vertical jump and acceleration sprinting performance in physically active men. J. Strength Cond. Res. vol. 18(2) s. 276–280
Nikolaidis, P., Ziv, G., Arnon, M. & Lidor, L. (2015). Physical and physiological attributes of soccer goalkeepers - Should we rely only on means and standard deviations? Journal of human sport & exercise, vol. 10(2), s.602- 614
Pivovarnicek, P., Pupis, M., Tonhauserová, Z. & Takarova, M. (2013) Level of sprint and jump abilities and intermittent endurance of elite young soccer players at different positions. SportLogia, Vol. 9 (2), s.186-200
Raven, B. P., Gettman, R. L., Pollock, L. M. & Cooper, H. K. (1976). A Physiological
Evaluation of Professional Soccer Players. British Journal of Sports Medicine, vol. 10, s. 209- 216
Rebelo, A., Brito, J., Maia, J., Coelho-e-Silva, M.J., Figueiredo, A.J., Bangsbo, J., Malina, R.M. & Seabra, A. (2013). Anthropometric characteristics, physical fitness and technical performance of under-19 soccer players by competitive level and field position. International Journal of Sports Medicine, vol. 34(4), s. 312-317
Rebelo-Gonçalves, R., Figueiredo, A. J., Coelho-e-Silva, M. J. & Tessitore, A. (2016). Assessment of Technical Skills in Young Soccer Goalkeepers: Reliability and Validity of Two Goalkeeper-Specific Tests. Journal of Sports Science and Medicine, vol.15, s. 516-523
Reilly, T., Bangsbo, J. & Franks, A. (2000). Anthropometric and physiological predispositions for elite soccer. Journal of Sports Science, vol. 18, s. 669–683
24
Schmitt, K.U., Schlittler, M. & Boesiger, P. (2010) Biomechanical loading of the hip during side jumps by soccer goalkeepers. Journal of Sports Sciences, vol. 28, s. 53-59
Shalfawi, S., Enoksen, E., Tønnessen, E. & Ingebrigtsen, J. (2012). Assessing test-retest reliability of the portable Brower Speed Trap II Testing. Kinesiology, vol. 44, s. 24-30
Sporis, G., Jukic, I., Ostojic, S.M. & Milanovic, D. (2009). Fitness Profiling in Soccer: Physical and Physiologic Characteristics of Elite Players. Journal of Strength and Conditioning Research, vol. 23(7), s. 1947-1953
Spratford, W., Mellifont, R. & Burkett, B. (2009). The influence of dive direction on the movement characteristics for elite football goalkeepers. Sports Biomechanics, vol. 8(3), s. 235-244
Stewart, P.F., Turner, A.N. & Miller, S.C. (2012). Reliability, factorial validity, and interrelationships of five commonly used change of direction speed tests. Scand J Med Sci Sports, vol. 24, s. 500–506
Stølen, T., Chamari, K., Castagna, C. & Wisløff, U. (2005). Physiology of Soccer: An Update. Sports of Medicine, vol. 35(6), s. 501-536
Svenska Fotbollsförbundet (2016). Tränarutbildningens historia. https://fogis.se/tranare/historik/ [2019-05-22]
Svensk Fotbollsförbundets Målvaktstränarutbildning UEFA A (2018). Målvaktens förflyttningar i match.
https://utbildning.sisuidrottsbocker.se/fotboll/tranare/tranarutbildning/malvaktstranarutbildnin g-uefa-a/malvaktsfys/malvaktsingripanden-i-match/malvaktens-forflyttning-i-match/ [2019-03-13]
25
https://utbildning.sisuidrottsbocker.se/fotboll/tranare/tranarutbildning/malvaktstranarutbildnin g-uefa-a/malvaktsfys/ [2018-09-11]
Svensk Fotbollsförbundets Målvaktstränarutbildning UEFA A (2018). Spelet.
https://utbildning.sisuidrottsbocker.se/fotboll/tranare/tranarutbildning/malvaktstranarutbildnin g-uefa-a/spelet/ [2018-09-11]
Svensk Fotbollsförbundets Målvaktstränarutbildning UEFA A (2018). Trender i MV-spelet. https://utbildning.sisuidrottsbocker.se/fotboll/tranare/tranarutbildning/malvaktstranarutbildnin g-uefa-a/spelet/trender-i-mv-spelet/ [2018-09-11]
Sveriges Olympiska Kommitté Fysprofilen (2016). Frågor och svar. www.fysprofilen.se/sv/default.aspx?PageID=1074 [2019-02-20]
Tahara, Y., Moji, K., Tsunawake, N., Fukuda, R., Nakayama, M., Nakagaichi, M., Komine, T., Kusano, Y. &. Aoyagi, K. (2006) Physique, body composition and maximum oxygen consumption of selected soccer players of Kunimi High School, Nagasaki, Japan. Journal of Physiological Anthropology, vol. 25(4), s.291-297
Taskin, H. (2008) Evaluating sprinting ability, density of acceleration, and speed dribbling ability of professional soccer players with respect to their positions. J Strength Cond Res, vol. 22, s. 1481–1486.
Wood, R. (2019). List of the Bollon d’Or Winners.
https://www.topendsports.com/sport/soccer/list-player-of-the-year-ballondor.htm [2019-05-22]
Zahálka, F., Maly, T., Mala, l., Gryc, T. & Hrásky, P. (2013). Power assessment of lower limbs and strength asymmetry of soccer goalkeepers. Acta Universitatis Palackianae Olomucensis. Gymnica, vol. 43 (2), s. 31-38.
26
Performances of Soccer Goalkeepers. International Journal of Sports Physiology and Performance, vol. 6, s. 509-524
Åberg, J. (2014). Fotbollsmålvakters rörelsemönster - En deskriptiv videoanalys av herrmålvakter säsongen 2013. Examensarbete 15 hp vid tränarprogrammet 2011-2014 på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm, 146:2013. Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan.
27 Bilaga 1
Litteratursökning
Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att undersöka relationen mellan ungdomsmålvakters resultat i vanligt förekommande standardtester som är avsedda att mäta fysisk kapacitet och deras prestation i matchlika aktioner. Syftet är också att undersöka om resultaten skiljer sig mellan målvakter i två olika ålderskategorier.
• Hur stark är korrelationen mellan resultat i standardtester och matchlika aktioner? • Skiljer sig resultaten mellan ungdomsmålvakterna på U17 och U19 nivå?
Var och hur har du sökt?
Pubmed Antal Relevant
Football test 756 21
Football physiological test 56 13
Sprint test 727 28
Jump test 992 23
Change of direction (COD) test 917 8
Strength test football 83 2
Throw test 127 0
Kick test 85 0
SportDiscus Antal Relevant
Football test 4023 23
Football physiological test 251 15
Sprint test 2775 30
Jump test 3618 29
Change of direction (COD) test 800 6
Strength test football 808 5
Throw test 531 0
Kick test 325 0
Kommentarer
Till varje sökning användes sökfunktionerna intervall 2000-2019, språk engelska/svenska och att artikeln skulle finnas tillgänglig. Ett par dubbletter hittades, även ett antal artiklar hittades via andra artiklar.
28 Bilaga 2
29 Bilaga 3
30 Bilaga 4
Försvarsspel
Aktioner Utförande Riktning/dist./höjd Max Min Medel
Förflyttning Spurt Sidleds/framåt/bakåt 21 0 7,2
Slängningar Fall Sidleds 4 0 1,0
Explosiv slängning Framåt/bakåt 7 0 1,8
Skott kropp Klistra Marken 2 0 0,4
Stöt Midjehöjd 2 0 0,3
Ansikthöjd ^ 4 0 0,9
Upphopp Box 5 0 0,8
Klistra 5 0 1,5
Förläng 1 0 0,2
Frilägen Dykning/fall Marken 3 0 0,4
Benparad Midjehöjd 4 0 0,7
Anfallsspel
Aktioner Utförande Riktning/dist. Max Min Medel
Förflyttning Spurt Sidleds/framåt/bakåt 14 0 2,2
Pass Luften Lång 3 0 0,5 Marken Kort 7 0 2,9 Bollmottagning Skopa/fötter 19 6 8,9 Inspark/utspark Luften Lång 39 8 16,4 Marken Kort 5 0 1,0 Utkast Kast Lång 6 0 1,7 Rulla Kort 7 0 2,2
Bilaga 5
Informationsbrev
Inom de flesta idrotterna används styrke- och uthållighetstester för att utvärdera spelarens idrottsliga nivå, utveckling under en längre tid eller vid eventuella skador. Det finns stora skillnader i idrottsliga krav som ställs på spelarna i olika idrotter och positioner. Inom fotboll finns en hel del kunskap, arbeten och studier, dock finns det stora forskningsluckor när det kommer till målvakter.
Syftet med denna studie är att du som deltagare kommer att utföra ett antal fysiska tester som är baserade utifrån målvaktens aktioner under match och träning. Detta skall ge en bättre insyn kring fotbollsmålvaktens viktiga position och krav som ställs för att sedan utveckla positionen ännu mer. Varje deltagare kommer genomföra sex fysiska tester inom kategorierna sprint, upphopp och riktningsförändring. Tre tester används i dagsläget i allmänhet inom fotboll oavsett position och tre tester är framtagna speciellt för målvakter.
Riskerna du som deltagare ställs inför vid utförandet av dessa tester är väldigt likt de risker du ställs inför vid en fotbollsträning. Riskerna för skador är små men då syftet är att utföra varje aktion maximalt finns chansen. Därför kommer övningarna observeras av klubbens tränare samt så hålls en uppvärmning innan för att minimera risken. Deltagande i denna studie är helt frivilligt. Du som deltagare kan när som helt under genomförandet avböja din medverkan i studien utan negativa följder. Efter att ha genomfört alla tester kommer testresultaten endast vara tillgänglig för deltagaren själv, jag som student, min handledare och dina ledare. Du har all rätt att vara anonym i ditt deltagande och all data kommer endast användas i studiens syfte. Vid presentation och publicering kommer all data inte kunna kopplas till dig som deltagare. Om du som deltagare är under 18 år krävs målsmans.
Student Handledare
John Åberg Fredrik Tinmark
Gymnastik- och Idrottshögskolan Gymnastik- och Idrottshögskolan
0706593352 0735706325
john_aberg@hotmail.com fredrik.tinmark@gih.se
Kursansvarig Maria Ekblom
Gymnastik- och Idrottshögskolan 0700039586
maria.ekblom@gih.se
Godkännande
Jag som deltagare/målsman godkänner härmed min/min sons medverkan i studien. Jag har läst informationsbrevet och förstår min/min sons rätt som deltagare.
Datum: Personnummer: Deltagarens underskrift: Namnförtydligande: Målsmans underskrift: Namnförtydligande:
