Naturen som arena för lärande och rekreation
En systematisk litteraturstudie om potentialen i friluftslivets undervisningspraktikNature as an arena for learning and recreation
A systematic literature study about the potential of outdoor education teaching practice
Lucas Axelsson & Bob Holm VT 2020
Examensarbete: C-nivå 15hp
Huvudområde: Ämneslärarprogrammet inriktning gymnasieskolan Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 2
2. Metod ... 3
2.1 Analysprocess ... 5
2.2 Etiska aspekter ... 6
3. Resultat ... 7
3.1 Friluftslivets pedagogik och arbetssätt ... 7
3.2 Personlig utveckling och personliga egenskaper ... 8
3.3 Lärande och utveckling utifrån utmaning och risktagande ... 9
3.4 Positiva hälsoeffekter i samband med friluftsliv ... 10
3.5 Social förmåga och samarbetsförmåga ... 11
3.6 Friluftslivets förmåga att utveckla aktiva, miljömedvetna medborgare ... 12
4. Diskussion ... 144
4.1 På vilka sätt kan friluftslivet utveckla individen på ett personligt plan? ... 144
4.2 Vilka samhälleliga värden kan undervisas inom ramarna för friluftsliv? ... 155
4.3 Friluftslivets egenvärde och säregna pedagogik ... 166
4.4 Metoddiskussion ... 17
5. Studiens kunskapsbidrag och slutsatser ... 18
Referenslista ... 20
Bilaga 1: Artikelmatris
Bilaga 2: Tidskriftssökning: Journal of Adventure Education and Outdoor Learning Bilaga 3: Tidskriftssökning: Asia-Pacific Journal of Health, Sport and Physical Education
Abstract
Friluftslivet har starka och långtgående traditioner, men trots detta är området åsidosatt både som disciplin och akademiskt fält. Beskrivningarna i kursplanen är undermåliga och många lärare finner det svårt att undervisa i området. En bredare implementering inom högre utbildningar skulle kunna generera ett större akademiskt värde och ett större erkännande vilket skulle gynna friluftslivet som undervisningspraktik. Föreliggande litteraturstudie ämnar bidra till utvecklingen av friluftsliv som disciplin och akademiskt fält genom att undersöka hur friluftsliv kan användas för att utveckla individen, samt hur det genom sin
undervisningspraktik kan bidra till samhället. För att finna underlag till denna studie sökte vi systematiskt och manuellt i databaser och tidskrifter. Med utgångspunkt i friluftslivets
undervisningspraktik gjordes ett urval på 24 artiklar som samlades in, lästes, analyserades och kategoriserades. Artiklar som inte berörde friluftsliv i naturen exkluderades. Resultatet visar att friluftslivet har potential att dels utveckla individen i flertalet aspekter på ett personligt plan, dels att det finns samhälleliga värden som kan undervisas i området. Dessutom förs en diskussion kring friluftslivets egenvärde och säregna pedagogik. Slutsatserna som denna studie kommer fram till belyser behovet av att stärka friluftslivet som disciplin. Dels handlar detta om att mer forskning behövs för att stödja det som resultatet visar, dels behövs en vidare undersökning av möjligheter och utvecklingspotentialer inom friluftslivet som kan underlätta lärares undervisningspraktik.
1. Inledning
Friluftsliv är en komplex undervisningspraktik med starka traditioner och en mångfacetterad historia. Begreppet har olika betydelse och värde för människor i olika faser av livet. Dess definition kan vara både bred och abstrakt. Inom den engelskspråkiga litteraturen benämns friluftslivet bland annat som outdoor education, adventure education och adventure-physical education. Vi har valt att använda oss av friluftsliv som en sammanfattande term för både det svenska och de engelskspråkiga begreppen. Andkjær (2010) definierar friluftslivet som mänsklig aktivitet och rörelse i landskap som kan upplevas eller karaktäriseras som natur. Denna beskrivning understryker i viss mån hur området kan uppfattas och tolkas på olika sätt. Det tycks råda en otydlighet när det kommer till att undervisa området i skolan, vilket leder till att lärare bedriver undervisning i friluftsliv som de själva alltid har gjort. Utvärdering av och reflektion över undervisningen kan då bli lidande (Dahl, Standal & Moe, 2019). Mikaels (2018) beskriver att friluftslivets unika karaktär och komplexitet gör det svårt att undervisa i, vilket dessutom förstärks av att beskrivningarna i kursplanen är undermåliga. Områdets innehåll och utformning bestäms till stor del utifrån lärares förmåga till egna initiativ. Enligt Potter och Dyment (2016) vet vi att friluftslivet fungerar som undervisningsområde och att dess inneboende värden är betydelsefulla inom skolans praktik, men problemet ligger i att det inte alltid går att förklara hur det fungerar. Dyment, Chick, Walker och Macqueen (2018) beskriver att den otydlighet som omgärdar undervisningsområdet leder till att diskussioner om friluftslivets undervisningspraktik ofta haltar i frågor om vad området är och vilket innehåll som ska förmedlas. Det finns utöver detta även en problematik kring friluftslivets
undervisningspraktik som är relaterad till säkerhet. Dahl et al. (2019) belyser att friluftslivet kräver ett säkerhetstänk, som i relation till elevers minskade kunskap och färdigheter inom friluftsliv dels påverkar lärares val av utflykter, dels hur dessa utförs.
Under arbetet med denna studie har vi förutom forskning som pekar på en otydlighet kring områdets undervisningspraktik även funnit studier som tyder på att friluftslivet är åsidosatt på akademisk nivå. Dyment och Potter (2015) belyser i sin prövning av friluftsliv som disciplin att det råder skilda uppfattningar kring friluftslivets värden, där den allmänna uppfattningen talar om friluftslivet som en aktivitet och inte ett akademiskt fält. Medan discipliner som till exempel matematik och fysik står stadigt inom institutioner och inom högre utbildningar förbises discipliner med inriktning mot musik, sport och friluftsliv till fördel för andra
discipliner. Dyment och Potter (2015) menar vidare att en bredare implementering av
begreppet inom högre utbildningar genererar ett akademiskt värde, en större acceptans och ett erkännande vilket i längden skulle gynna området som undervisningspraktik. Likväl är ett kliv in på den akademiska agendan ett viktigt steg mot att förstå hela omfånget av friluftslivets potential ur ett samhälleligt perspektiv. Utifrån egna upplevelser och erfarenheter tror vi att friluftslivet innehåller långt mer än bara ett “görande”. I linje med detta beskriver
Quennerstedt, Öhman och Öhman (2018) att friluftslivets värde ligger utanför den fysiska aktiviteten eftersom friluftslivets unika upplevelser genererar ett egenvärde olikt andra undervisningspraktiker.
1.1 Syfte och frågeställningar
Trots friluftslivets starka traditioner råder det en brist på tydlighet när det kommer till området som undervisningspraktik. Otydligheten infinner sig i frågor om vad området är, vilket
innehåll som ska förmedlas och hur det ska undervisas i skolan. Därtill är friluftslivet åsidosatt som disciplin och akademiskt fält.
Denna studie ämnar bidra till utvecklingen av friluftsliv som disciplin och akademiskt fält genom att undersöka hur friluftsliv kan användas för att utveckla individen, samt hur det genom sin undervisningspraktik kan bidra till samhället. Att undersöka och belysa
friluftslivets unika värden bidrar med nödvändig förståelse kring vad friluftslivet är, samt vad som kan och bör förmedlas genom området. Vår förhoppning är att denna studie kan ge friluftslivet en bättre grund att stå på som undervisningspraktik inom skolans verksamhet. Detta syfte mynnar ut i följande frågeställningar:
1. På vilka sätt kan friluftslivet utveckla individen på ett personligt plan? 2. Vilka samhälleliga värden kan undervisas inom ramarna för friluftsliv?
2. Metod
Föreliggande arbete är en systematisk litteraturstudie. En systematisk litteraturstudie utmärker sig genom att den syftar till att identifiera relevanta studier inom ett område för att ge en tydligare bild och en djupare förståelse för det som undersöks (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013). Studien syftar således till att sammanställa, läsa, tolka och analysera vetenskapliga artiklar från det valda området. Resultatdelen baseras på 24 artiklar som berör friluftslivet som disciplin och undervisningspraktik.
För att hitta artiklar att använda som underlag till studien gjordes sökningar i databaserna ERIC och SPORTDiscus. Dessa databaser valdes utifrån ämnesområde, syfte och
frågeställningar eftersom ERIC täcker pedagogisk forskning och SPORTDiscus täcker idrottsforskning. I våra sökningar använde vi oss av den engelska termen outdoor education, men i texten benämner vi det som friluftsliv. Litteratursökningarna riktade sig mot artiklar som var publicerade efter år 2005 och var peer reviewed. Enligt Eriksson Barajas et al. (2013) innebär peer review att artikeln har blivit kritiskt granskad före publicering. I största möjliga mån riktades sökningarna mot ny och relevant forskning, men vi insåg tidigt att det valda forskningsfältet innehöll relativt begränsat med empiriska undersökningar. I hopp om ett större urval, som fortfarande bestod av relativt ny och relevant forskning, riktades sig litteratursökningarna mot forskning från 15 år tillbaka, det vill säga år 2005. Den första databassökningen redovisas i tabellen nedan (se tabell 1):
Sökning/databas Sökord Begränsningar Träffar
#1
ERIC, SPORTDiscus outdoor education AND pedagogy Peer reviewed, 2005–2020 475
#2
ERIC, SPORTDiscus
outdoor education AND teaching
Peer reviewed, 2005–2020 621
#3
ERIC, SPORTDiscus outdoor education AND values Peer reviewed, 2005–2020 106
Efter den första sökningen gjordes ett urval av artiklar utifrån rubriker som ansågs vara av relevans för studiens syfte. I resultatet av den första sökningen visade det sig att få artiklar var
av relevans för studiens syfte. En större del av forskningen från denna sökning berörde istället aspekter som inte var i direkt relation med friluftsliv som undervisningspraktik. Däremot gick det att uttyda att de artiklar som var av relevans ofta härstammade från samma källa, i detta fall olika tidskrifter med inriktning mot friluftsliv och utomhuspedagogik. Därav blev nästa steg att söka specifikt i dessa tidskrifter. De tidskrifter som identifierades och sedan söktes i manuellt var: Journal of Adventure Education and Outdoor Learning och Asia-Pacific Journal of Health, Sport and Physical Education (se bilaga 2 och bilaga 3). Detta förfarande gav en bättre översyn av det aktuella forskningsfältet eftersom en betydande del av den relevanta forskningen var koncentrerad inom dessa tidskrifter. I denna process fann vi förutom relevant forskning även nya värdeord som hjälpte fortsatt litteratursökning. Med en bättre förståelse för forskningsfältet och med nya värdeord genomfördes sedan en andra databassökning i ERIC och SPORTDiscus i hopp om att finna mer relevant forskning. Denna sökning gav också ett mer koncentrerat resultat än tidigare sökning (se tabell 2):
Sökning/databas Sökord Begränsningar Träffar
#1
ERIC, SPORTDiscus outdoor education AND potential Peer reviewed, 2005–2020 341
#2
ERIC, SPORTDiscus outdoor education AND influence Peer reviewed, 2005–2020 418
#3
ERIC, SPORTDiscus outdoor education AND pedagogy Peer reviewed, 2005–2020 597
#4
ERIC, SPORTDiscus outdoor education AND potential AND influence Peer reviewed, 2005–2020 47 #5
ERIC, SPORTDiscus outdoor education AND potential AND influence AND pedagogy Peer reviewed, 2005–2020 8
Detta stadie i urvalsprocessen utgick från samma princip som vid första sökningen, nämligen
av innehållet. Vi började sedan djupläsa artiklarna för att få en bättre förståelse för innehållet och forskningsområdet i stort, samt att artiklarnas referenslistor utgjorde ledtrådar för vidare sökning. Ett antal artiklar valdes i denna process bort eftersom de saknade relevans i relation till syfte och frågeställningar. Vi valde exempelvis bort artikeln ‘You want us to teach outdoor education where?’ Reflections on teaching outdoor education online, som berör hur friluftsliv kan utövas online. Trots att denna artikel var mycket intressant låg fokuset på att använda artiklar som berör friluftsliv i naturen.
2.1 Analysprocess
När artiklarna var insamlade inleddes analysprocessen med att vi individuellt djupläste de olika artiklarna. Det som eftersöktes i läsningen var sådant som behandlade studiens syfte och som kunde användas för att besvara frågeställningarna. I läsningen tolkades och analyserades artiklarna. Artiklarna hade olika angreppssätt på friluftsliv och utifrån detta började vi diskutera och jämföra fynden med varandra. Det fortsatta analysarbetet präglades av en pågående diskussion angående fynden i artiklarna för att finna gemensamma delar. De fynd som gjordes kategoriserades in under olika områden. För att strukturera och systematisera arbetet med att läsa, tolka och kategorisera det insamlade materialet användes en artikelmatris (se bilaga 1) som uppdaterades kontinuerligt. I artikelmatrisen gjordes först en
grovkategorisering utifrån artikelförfattare, titel, årtal, land, tidskrift samt en kort beskrivning av artikelns huvudsakliga syfte och innehåll. Matrisen förfinades och uppdaterades under arbetets gång och denna kom sedan att redogöra för om en artikel berörde utveckling på ett personligt plan eller om den lyfte mer samhälleliga värden. Under arbetet med resultatdelen kunde artikelmatrisen användas för vägledning och översyn på ett systematiskt vis.
Under skrivprocessen användes Google Docs eftersom denna ordbehandlare möjliggör direkt kommentering och redigering av arbetet. Vid sidan av det huvudsakliga dokument som studien skrevs i hade vi två andra dokument. Dels ett artikeldokument där aktuella artiklar samlades och strukturerades innan dessa arbetades in i artikelmatrisen, dels ett dokument innehållandes sammanfattningar av artiklar som djuplästs. Inledningsvis gjordes en distinktion mellan värden på ett personligt plan och värden på ett samhälleligt plan i
resultatdelen. Med utgångspunkt i detta identifierades sedan flera underliggande kategorier på respektive område. I takt med att fler fynd gjordes ändrades våra rubriker under arbetets gång.
Efter vidare läsning insåg vi att många av de värden som hade kategoriserats in som värden på ett personligt plan även verkade på ett samhälleligt plan och vi bestämde oss därför för att arbeta bort den tydliga distinktionen mellan det personliga och det samhälleliga planet i resultatdelen.
I läsningen och analysarbetet framträdde dessutom en annan aspekt av friluftslivet som dessvärre saknar ett utbrett empiriskt underlag. Aspekten i fråga gäller friluftslivets egenvärde och säregna pedagogik och denna aspekt behandlas oftast inom andra forskningsgrenar, i studiers inledande stycken och i pedagogiska läroböcker. Därav blir denna aspekt svår att besvara genom en formulerad frågeställning i relation till vår studies syfte. Vi valde istället att behandla denna aspekt i relation till tidigare forskning och friluftslivets potential som
undervisningpraktik i studiens diskussionsdel.
2.2 Etiska aspekter
De forskningsetiska övervägandena i denna studie utgår främst från urval och presentationen av resultat, eftersom dessa är av stor betydelse vid genomförandet av en litteraturstudie (Eriksson Barajas et al., 2013). I denna bemärkelse krävs en noggrannhet i att enbart ta med studier som blivit kritiskt granskade, samt att alla artiklar som är med i studien presenteras på ett tydligt sätt och att dessa arkiveras. Utöver detta presenteras även resultat som
nödvändigtvis inte stödjer hypotesen eftersom motsatsen vore direkt oetisk.
Eriksson Barajas et al. (2013) belyser vikten av att inte förvränga resultat eller resonemang vid genomförandet av en litteraturstudie. För att undvika misstolkningar av det insamlade materialet har därför noggranna genomläsningar av litteraturen genomförts, samt att ett engelskt lexikon har använts för att översätta engelsk litteratur till svenska på ett korrekt sätt. För att uppnå god forskningssed har Vetenskapsrådets (2017) rekommendationer följts. De rekommendationer som beskrivs är att: vara ärlig om forskningen, medvetet granska och redovisa studiens utgångspunkter, öppet redovisa resultatet och de metoder som använts, redogöra för eventuella kommersiella intressen, inte stjäla forskning från andra, hålla god ordning i forskningen, sträva efter att din forskning inte skadar andra samt vara rättvis i bedömningen av annan forskning.
3. Resultat
Eftersom personliga och samhälleliga värden ofta verkar på samma plan resulterade analysen av det insamlade materialet slutligen i sex övergripande kategorier: 1) Friluftslivets pedagogik och arbetssätt, 2) Personlig utveckling och personliga egenskaper, 3) Lärande och utveckling utifrån utmaning och risktagande, 4) Positiva hälsoeffekter i samband med friluftsliv, 5) Social förmåga och samarbetsförmåga samt 6) Friluftslivets förmåga att utveckla aktiva, miljömedvetna medborgare.
3.1 Friluftslivets pedagogik och arbetssätt
För att friluftslivet ska vara framgångsrikt som undervisningspraktik bör det utgå från noggrant planerade aktiviteter med en stödjande undervisningsstil, samt omgärdas av ett aktivt engagemang. En betydande del av friluftslivets pedagogik utgörs av betoningen på deltagarnas lärande genom upplevelse och inte enbart lärande genom ord. En fördel med friluftslivets pedagogik är att det kan finnas ett större lärande i att i efterhand diskutera sådant som deltagarna själva har upplevt, snarare än att diskutera andras erfarenheter av olika händelser. I ett klassrum är det vanligt att elever lär sig något som de sedan testas på, men i friluftslivet kan arbetsgången i många fall vara den omvända, där eleverna först testas för att sedan lära sig någonting (Thomas, 2019). Det som är viktigt, och som gör friluftslivets pedagogik unik, är enligt Thomas (2019) det stora fokuset på konkreta, praktiknära erfarenheter. Friluftslivet är dock en undervisningspraktik som olikt andra
undervisningspraktiker kräver mer tid, utrustning och finansiella resurser (Backman, 2011a). Enligt Remington och Legge (2017) sker i många fall friluftslivet på olika utomhuscenter belägna långt bort vilket medför långa resor och andra kostnader såsom boende, mat och instruktörer.
Friluftslivet kan innehålla ett stort omfång av olika sorters aktiviteter. Det kan i vissa fall handla om mer äventyrliga aktiviteter såsom mountainbikecykling, bergsklättring, olika repaktiviteter eller paddlingsaktiviteter. Det kan i andra fall handla om mer grundläggande livskunskaper såsom matlagning eller att bygga en skyddad sovplats för natten. Andra aktiviteter som kan utgöra friluftsliv är tältning, överlevnadskunskaper och kunskaper om eldning (Atencio, Tan, Ho & Ching, 2015; Nguyen, 2015; Thomas, 2019). Mycket lärande i
friluftsliv sker dock utöver de aktiviteter som genomförs och det finns en stor vinning i att bara vara i naturen och umgås med andra (Preston, 2014). Korta expeditioner är en annan form av aktivitet som är vanligt förekommande, och dessa beskrivs som viktiga för lärande och utveckling. På dessa expeditioner, som ofta pågår i två till fyra dagar, behöver eleverna själva bära med sig sina egna saker och ordna med ruttplanering, navigering och matlagning. Om något av detta inte blir bra påverkar det även resten av gruppen. Detta medför ett stort ansvar, vilket i sin tur skapar möjligheter för utveckling hos eleverna (Thomas, 2019). Sammanfattningsvis består friluftslivets pedagogik och arbetssätt av ett flertal aspekter och praktiknära angreppssätt som skiljer sig gentemot traditionella undervisningspraktiker som oftast bedrivs inomhus. Det finns en betoning på lärande genom ett aktivt engagemang och handling, där utvecklingen av personliga egenskaper kan ske genom en omvänd
lärandeprocess jämfört med traditionell undervisning inomhus.
3.2 Personlig utveckling och personliga egenskaper
Flera studier visar att friluftslivet kan bidra till personlig utveckling och utveckling av tekniska färdigheter (Hyndman & Mahony, 2018; Mikaels, Backman & Lundvall, 2016; Remington & Legge, 2017). Friluftslivet har utvecklats till att bli mer färdighetsfokuserat och till att fokusera alltmer på äventyr och utmaning där vanliga inslag är mountainbikecykling, bergsklättring och kajakpaddling. I detta förhållningssätt till friluftsliv finns ett tydligt fokus på individuella färdigheter och tekniker som krävs för att behärska dessa aktiviteter (Mikaels et al., 2016). Det finns även andra färdigheter som friluftslivet kan hjälpa till att utveckla, exempelvis motoriska färdigheter, men även språkkunskaper och matematikkunskaper. Eleverna kan utveckla språkkunskaper genom att skriva loggböcker, hålla i möten och skriva brev och utveckla matematikkunskaper genom att räkna på kostnader för olika aktiviteter (Remington & Legge, 2017).
När eleverna är ute i naturen ställs de inför problem som sällan har några färdiga svar eller lösningar, och för att lösa dessa behöver de hjälpa varandra och tänka kreativt (Atencio et al., 2015). Enligt Waite (2010) är kreativitet en viktig komponent och eleverna kan i samband med friluftsliv utveckla denna färdighet på olika sätt. Enligt Hyndman och Mahony (2018)
möjliggör friluftslivet även spontanitet via fri lek och eleverna kan utveckla sin kreativitet genom att exempelvis hoppa, landa och rulla på olika platser och på olika höjder.
Friluftsliv tycks även kunna öppna upp nya möjligheter för eleverna. En potentiell vinst med friluftslivsundervisning är att elever kan uppnå sådant som de vanligtvis inte gör i ett
klassrum, exempelvis att bli utmanade och klara av saker som de inte trodde att de skulle göra, samt att fler elever uppmuntras till ett aktivt deltagande. Det har visat sig att elever som är blyga kan gynnas mer i undervisning utomhus än vad de gör i undervisning i ett klassrum (Fägerstam, 2014; Remington & Legge, 2017). Andkjær (2012) belyser även att de
erfarenheter eleverna får och de färdigheter som de lär sig under friluftslivet kan överföras till vardagslivet och komma till användning i andra sammanhang. Eleverna kan lära sig både mjuka värden såsom sociala färdigheter och samarbete, men även hårdare värden i form av tekniska färdigheter.
Sammanfattningsvis belyser detta resultat att friluftsliv genom sin nära förankring till äventyr och kreativitet kan bidra till utvecklingen av personliga egenskaper och individens tekniska färdigheter. Friluftslivets undervisningspraktik öppnar upp för nya möjligheter som utmanar deltagarna och bidrar till ett aktivt deltagande.
3.3 Lärande och utveckling utifrån utmaning och risktagande
Friluftsliv är ett komplext område och lärare kan uppfatta att det är svårt eller riskabelt att genomföra friluftslivet själva. Även fast de skulle vilja göra det, tycker de inte att de har tillräckliga färdigheter för att göra det på ett säkert och effektivt sätt (Remington & Legge, 2017). Samtidigt framgår det i flera studier att allting inom friluftslivet handlar om utmaning och risk, och om det inte finns någon risk kan det heller inte bli roligt. Aktiviteter som är utmanande och riskfyllda är också attraktiva, och om det inte fanns någon risk och spänning skulle deltagarna troligtvis inte vara lika motiverade att delta (Andkjær, 2012; Mikaels et al., 2016). I Backmans (2011a) intervjustudie beskriver en lärare sitt förhållningssätt till de utmaningar och risker som friluftslivet utgörs av så här:
It’s impossible to eliminate all risks, because then there would be nothing left! I think that many people need risks . . . to have that tickling feeling. The kids need to be challenged in life and not always to be on the safe side. For example, if you’re in a canoe; okay, you can fall into the water . . . but so what, then we’ll have to deal with that if it happens. (s. 10)
Riskfyllda aktiviteter förser dessutom deltagarna med betydelsefulla erfarenheter och en tillfredsställelse som anses vara en viktig komponent i att frambringa personlig utveckling. Friluftslivet placerar deltagarna i situationer som kräver granskning av sig själva, där insikter om egna svagheter belyser den egna utvecklingspotentialen (Andkjær, 2012; Taniguchi, Freeman & LeGrand Richards, 2005).
För att kunna nå denna positiva utveckling måste deltagarna tillåtas att ta risker även fast de kan göra sig illa. På så sätt kan de lära sig att utmaningen inte var så farlig som de först trodde. Att placeras utanför sin trygghetszon skapar möjligheter för lärande. Enligt Sandseter, Little och Wyver (2012) låter riskfyllda lekar även deltagarna möta nya utmaningar och det har en positiv effekt på utvecklingen av motoriska färdigheter, mod och självförtroende. Atencio et al. (2015) belyser att ungdomar i Singapore sällan är utanför sin trygghetszon. De är i många fall stillasittande och interagerar mer med teknologi än med naturen. De är exempelvis rädda för att smutsa ner sig och friluftsliv är då ofta något som är utanför deras trygghetszon. Friluftslivet är en unik kontext för lärande där eleverna exempelvis kan lära sig om personliga karaktärsegenskaper och medborgerliga förmågor.
Sammanfattningsvis kan vi se att friluftslivets förankring i spänning och utmaning kan leda till en ökad motivation och tillfredsställelse som dels belyser den personliga
utvecklingspotentialen, dels gynnar deltagarnas mod och självförtroende.
3.4 Positiva hälsoeffekter i samband med friluftsliv
Att spendera tid i naturen kan enligt flera studier resultera i positiva hälsoeffekter. I en studie beskriver flera personer som brukar tillbringa stora delar av sin fritid i naturen att denna tid är nödvändig och betydelsefull för deras fysiska och psykiska välmående (Cosgriff, 2011). Gustafsson, Szczepanski, Nelson och Gustafsson (2012) genomförde en interventionsstudie för att undersöka om pedagogiska övningar utomhus hade någon effekt på unga elevers mentala hälsoproblem. Studien visade en positiv utveckling för interventionsgruppen gällande flera aspekter av mentala hälsoproblem, bland annat emotionella symtom och problem med misskötsel. De effekter som interventionen visade på elevernas sammantagna mentala hälsa
mentala hälsoproblem var större hos pojkar än vad den var hos flickor. Författarna menar att interventionen, tack vare de förbättringar som den bidrog till, stöder uppfattningen om att friluftslivets pedagogik är fördelaktig för den mentala hälsan.
Det förekommer även studier som jämför relationen mellan fysisk aktivitetsnivå och
stillasittande under friluftslivslektioner och lektioner inomhus. Mindre stillasittande och mer fysisk aktivitet minskar risken för hälsoproblem och båda studierna visade att eleverna var mindre stillasittande under lektionerna som ägde rum utomhus. Eleverna gick fler steg under de utomhusbaserade lektionerna och de tillbringade mer tid på lätt-måttlig aktivitetsnivå. Dock tillbringade eleverna mindre tid på måttlig-intensiv aktivitetsnivå under
utomhuslektionerna jämfört med traditionella inomhuslektioner (Gehris, Myers & Whitaker, 2012; Romar, Engqvist, Kulmala, Kallio & Tammelin, 2019).
Sammanfattningsvis belyser detta resultat att friluftsliv som undervisningspraktik tjänar ett syfte ur en personlig hälsoaspekt, men även ur ett samhälleligt perspektiv med tanke på folkhälsan.
3.5 Social förmåga och samarbetsförmåga
I resultatet framgår forskning som pekar på friluftslivets potential att utveckla personliga värden som dessutom är fördelaktiga på ett samhälleligt plan. Ett tydligt exempel på denna aspekt är dess förmåga att utveckla social förmåga och förmågan att samarbeta med andra. En tänkbar förklaring till att friluftslivet verkar lämpa sig så bra för att utveckla sociala aspekter är att många av de utomhuspedagogiska aktiviteterna ofta är organiserade i mindre grupper (Fägerstam, 2014; Humberstone & Stan, 2012). Att det finns ett stort fokus på grupper i friluftslivet blir tydligt i en undersökning som gjordes på ett center för utomhusaktiviteter. Av de 29 aktiviteter som centret tillhandahöll fokuserade sex av dem på naturen, medan 16 av dem fokuserade på grupper och teambuilding (Humberstone & Stan, 2012).
Att vara organiserade i grupper medför grupprocesser att ta hänsyn till och inte sällan kan meningsskiljaktigheter uppstå. För att lösa problem som kan uppstå i friluftsliv behöver gruppen hjälpas åt och samarbeta. I aktiviteter av detta slag finns det sällan klara, färdiga svar eller lösningar på olika problem, utan det krävs ofta samarbete och kreativitet för att lösa dem
(Atencio et al., 2015). För att kunna samarbeta krävs det en relation mellan deltagarna, och samarbete kan i sin tur även bygga dessa relationer. Fägerstam (2014) menar att
utomhusmiljön i sig har en positiv inverkan på elevernas relationer, samt att relationerna elever emellan och sätten som de interagerar med varandra på kan förbättras av att delta i undervisningsprojekt som sker utomhus. Friluftslivets utomhuspedagogiska arbetssätt kan dessutom förbättra möjligheterna för kollaborativt lärande. Mikaels et al. (2016) belyser att utemiljön inte endast har en positiv effekt på relationer utan den kan även stärka lärandet. Detta kan ske på flera olika sätt, exempelvis på ett personligt och ett socialt plan.
Sammanfattningsvis belyser resultatet att friluftslivets arbetssätt och förankring till grupprocesser utgör en god grund för att utveckla sociala förmågor och samarbete. Dessa aspekter kan vara fördelaktiga på både ett personligt och ett samhälleligt plan.
3.6 Friluftslivets förmåga att utveckla aktiva, miljömedvetna medborgare
I analysen av det insamlade materialet uppmärksammades flera studier som belyser det pedagogiska värdet inom friluftsliv av att vara ostörd i naturen (Andersson & Öhman, 2015; Backman, 2011a; Fägerstam, 2014; Ho, 2014). Flera studier riktar även sin uppmärksamhet mot att belysa hur friluftslivet har en förmåga att utveckla en miljömedvetenhet i och med dess nära förankring till naturen. Lugg (2007) argumenterar för att hållbar utveckling bör ha en tydligare plats i läroplanen och att skolelever som en följd av detta skulle utveckla sin kompetens inom hållbarhet, vilket kan vara fördelaktigt på ett samhälleligt plan. Friluftsliv beskrivs ha stor potential att kunna användas som ett medel för att utveckla miljömedvetenhet och medvetna medborgare samt kunna bidra med nya, alternativa världsåskådningar. Den pedagogik som friluftslivet erbjuder leder till en mycket djupare och mer långtgående miljömedvetenhet jämfört med att läsa om det eller att få det berättat, samt att undervisning utomhus kan sätta samhället i perspektiv och leda till reflektion kring alternativa vägar framåt. Sandell och Öhman (2013) belyser potentialen som friluftslivet bär på i detta sammanhang:
It is about the possibility of discovering outdoor experience as an important recreational quality and ideal that can pave the way for an environmental concern that is much deeper and more far-reaching than anything that factual information and political debate could ever provide. (s. 49)
Likväl belyser resultatet att friluftslivets förankring i kreativitet, experiment och samarbete kan spela en betydande roll i att skifta den allmänna uppfattningen om vår relation till naturen inför framtiden (Lugg, 2007). Hoad, Deed och Lugg (2013) argumenterar för att undervisning som sker utomhus i naturliga miljöer istället för inomhus i konstlade miljöer har större
potential att bidra med medvetenhet och kunskap om olika perspektiv på världen. Hoad et al. (2013) menar att erfarenheter av utomhusmiljöer kan bidra till kritisk reflektion över livsstil och värderingar, men det kan även väcka reflektion över miljö och omgivning. Vi lever i en tid av globalisering och många människor lever hektiska liv. Globaliseringen och en livsstil med mycket stress påverkar vår relation till omvärlden. En studie påvisar att friluftslivet kan användas som metod för att sakta ned våra upplevelser och att en långsammare livsstil hjälpa oss att lägga märke till vår omgivning och därigenom fördjupa vår anknytning till den. En djupare anknytning kan i förlängningen skapa en känsla av tillhörighet och ett engagemang mot att vara en aktiv och bidragande medborgare. Friluftslivets starka förankring i
gruppsamarbete kan även knytas till ett aktivt medborgarskap (Ho, 2014). Vidare beskriver Thomas (2019) att ett aktivt engagemang i friluftsliv kan verka som en grund för ett aktivt medborgarskap, eftersom ett lyckat friluftsliv först och främst utgår från gruppdynamiska processer.
En annan studie belyser att några av de normer som observerades på ett friluftslivscenter var att inte störa och förstöra för djuren, att inte lämna skräp efter sig i naturen samt att inte bryta grenar från träden. En undervisningsmetod som lärarna i observationen använde sig av var att tala om omgivningen, exempelvis djur och växter, som om de hade mänskliga egenskaper. Eleverna tar efter lärarna och en konsekvens av detta blir att en relation mellan eleverna och naturen skapas. Författarna argumenterar för att detta i sin tur påverkar hur eleverna behandlar djuren och växterna. Eftersom djuren och växterna tillskrivs mänskliga egenskaper ska även de behandlas med omtanke och respekt (Andersson & Öhman, 2015).
En studie belyser även att friluftslivets undervisningspraktik bär på värden som tjänar till att inkludera elever i en större utsträckning utan krav på prestation, vilket kan vara till nytta i frågor om social förändring och fostrandet av demokratiska medborgare (Backman, 2011b). I en annan studie som undersöker effekterna av att vistas i naturen utan krav på prestation eller andra aspekter framgick det från deltagarna att de upplevde en känsla av att bli en del av naturen, snarare än att de blev avskilda från den. Deras känsla av tillhörighet med naturen bidrog även till att de hade ett aktivt, hänsynstagande förhållningssätt gentemot den. Istället
för att förstöra naturen hanterade de den med respekt för att bevara den till kommande generationer (Cosgriff, 2011).
Sammanfattningsvis kan vi se att friluftslivet förutom att utveckla individen på ett personligt plan även kan förmedla samhälleliga värden såsom miljömedvetenhet och ett aktivt
medborgarskap.
4. Diskussion
Initialt gjordes en tydlig distinktion mellan värden som kan utveckla individen på ett personligt plan och värden som kan förmedlas på ett samhälleligt plan. Men under
analysarbetet framkom resultat som pekar mot att friluftslivets potential utgörs av värden som inte kan kategoriseras utifrån en enkel uppdelning. Värden på ett personligt plan verkar i många fall även på ett samhälleligt plan och vice versa. I relation till studiens syfte och tidigare forskning diskuteras även resultat som belyser friluftslivets säregna, och möjligtvis något outnyttjade, pedagogik.
4.1 På vilka sätt kan friluftslivet utveckla individen på ett personligt plan?
För att belysa friluftslivets potential och för att försöka stärka arbetsområdet som disciplin har olika delar av friluftslivet uppmärksammats som kan bidra till utveckling på ett personligt plan. Flera studier visar att friluftslivet i stor utsträckning utgörs av samarbete och
grupprocesser och detta kan bidra till utveckling hos deltagarna. De kan exempelvis stärka relationerna till varandra genom att tillsammans lösa problem som uppstår och friluftslivet kan dessutom stärka och förbättra sätten de interagerar på. Ett möjligt antagande utifrån detta är att friluftslivet kan utveckla individens sociala förmåga.
Av resultatet framkom även att friluftslivet kan bidra till att utveckla personliga egenskaper och bidra till personlig utveckling. Sådant som skulle kunna utvecklas är kreativitet och motoriska färdigheter, men även tekniska färdigheter och tekniker. Till grund för mycket av den personliga utvecklingen verkar en form av risktagande och utmaning ligga. Mikaels et al.
själv och kliva utanför den egna trygghetszonen verkar inte friluftslivet vara särskilt utvecklande eller roligt, utan det tycks vara när individen blir utmanad på olika sätt som betydelsefulla erfarenheter formas.
Därtill är miljömedvetenhet och förmågan att vara en aktiv medborgare personliga egenskaper, även om de dessutom kan ses som samhälleliga värden. Friluftslivets nära förankring till naturen tycks kunna utveckla miljömedvetenhet hos individen. Ett annat värde som både är personligt och samhälleligt är de positiva hälsoeffekter som friluftslivet kan bidra till. Friluftslivet kan bidra till ett minskat stillasittande, mer lågintensiv rörelse och till viss del även minskade mentala hälsoproblem. Dessa effekter är fördelaktiga dels för individen, dels för samhället i det hänseende att folkhälsan skulle förbättras.
4.2 Vilka samhälleliga värden kan undervisas inom ramarna för friluftsliv?
Utöver personliga utvecklingsmöjligheter uppmärksammar resultaten olika värden inom friluftslivet som dessutom kan anses vara fördelaktiga på ett samhälleligt plan. Till exempel kan miljömedvetenhet anses vara ett sådant värde. I relation till miljömedvetenhet belyser flera studier att den kontakt som friluftslivet erbjuder med naturen leder till en större omtanke, respekt och tillhörighet till den. Kontakten med naturen är av stor vikt för att utveckla en miljömedvetenhet, och detta är något som friluftslivets undervisningspraktik kan bidra med. Genom sin starka anknytning till grupprocesser och samarbete bär friluftsliv även på potential att utveckla aktiva, engagerade och bidragande medborgare.
Resultaten belyser att friluftsliv har potentialen att öppna upp för nya perspektiv kring livsstil och värderingar i en värld som alltmer präglas av tillväxt och fortsatt utveckling. Lugg (2007) belyser i relation till detta att friluftslivet innehåller aspekter som bidrar till utvecklingen av medvetna medborgare med nya världsåskådningar, bland annat genom dess förankring i kreativitet och experiment, men även genom dess förmåga att undersöka alternativa vägar framåt. Friluftsliv som metod tycks enligt resultaten i själva verket utgöra ett effektivt medel för att kritiskt granska det samhälle vi lever i. Av resultaten framgår det även att friluftsliv bär på egenskaper som är positiva ur en folkhälsoaspekt. Dels ökar den lågintensiva fysiska aktiviteten när aktiviteter sker utomhus istället för inomhus, dels klargörs det att friluftslivets
nära kontakt med naturen har en positiv inverkan på människors psykiska och fysiska välmående.
Enligt Potter och Dyment (2016) ligger problemet i att det inte alltid går att förklara hur friluftslivet fungerar. Kopplat till detta påstående utgör dessa personliga och samhälleliga aspekter ett tydliggörande av vad friluftslivet kan innehålla och hur det kan utövas.
4.3 Friluftslivets egenvärde och säregna pedagogik
Under analysarbetet framträdde, utöver studiens huvudfynd, andra aspekter av friluftslivet som är viktiga att belysa för att tydliggöra friluftslivets potential som undervisningspraktik. Vi anser att friluftslivets säregna pedagogik erbjuder ett meningsfullt lärande, med unika
upplevelser, som till stor del grundar sig i att förutsättningslöst spendera tid i naturen. Detta egenvärde hos friluftslivet är dock svårt att sätta fingret på, vilket återspeglas i att dessa aspekter av friluftslivet oftast inte framgår i studier och ny forskning. Genom egna erfarenheter av att förutsättningslöst ägna tid i naturen vet vi att det finns ett värde i detta, men denna beprövade erfarenhet är också svår att referera till.
I ett historiskt perspektiv har friluftslivet utvecklats från att ha varit nära sammanhängande med hållbarhets- och miljöundervisning till att mer likna idrott och hälsa-undervisningen. En följd av detta blev att friluftslivet kom att fokuseras alltmer på äventyr och utmaningar och fler inslag i friluftslivet blev färdighetsfokuserade. Detta äventyrs- och färdighetsfokuserade friluftsliv återspeglas i resultatdelen där bland annat bergsklättring och kajakpaddling utgör exemplen. Det går att påstå att friluftslivet har sportifierats och vi tror att detta, i viss
utsträckning, är en negativ utveckling. Genom att enbart ägna sig åt ett friluftsliv som till stor del består av fartfyllda och äventyrsfokuserade aktiviteter tror vi att många essentiella värden kan gå förlorade. Utemiljön och naturen har ett egenvärde i sig som kan bidra med kunskap, en känsla av sammanhang och livskvalitet. Därav tror vi att det ligger en stor nytta i ett mer rekreationsbaserat friluftsliv, med ett långsammare tempo och med ett större fokus på exempelvis reflektion och eftertanke. Brügge, Glantz och Svenning (2018) belyser också att om friluftslivet ges mer tid och omtanke kan det tjäna som en kontrast till den stressade livsstil som på många sätt präglar dagens samhälle.
Friluftslivets egenvärde är svårt att definiera, vilket vi menar adderar, eller kanske till och med utgör grunden till områdets komplexitet. Någonstans tycks friluftslivet som disciplin och undervisningspraktik ha tappat sitt fotfäste i detta, vilket manifesterar sig i den otydlighet som omgärdar området (Potter & Dyment, 2016). Att friluftsliv dessutom är underskattat på akademisk nivå leder till att friluftslivet beskrivs undermåligt i kursplaner och styrdokument, vilket gör det svårare för lärare som redan känner sig osäkra att på ett bra och säkert sätt undervisa i området. I kursplanen för idrott och hälsa för grundskolan (Skolverket, 2011) redogörs det till exempel för att eleverna ska utveckla en förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv - men hur ska detta värde egentligen förstås? Och vilka garantier finns det för att verksamma lärare uppfattar värdet av ett aktivt friluftsliv på samma sätt? Som
undervisningspraktik står friluftslivet i detta hänseende inför utmaningar som måste klargöras, men likväl har vi stora förhoppningar om att dess egenvärde och säregna pedagogik kommer att spela en betydande roll inom framtidens skola.
4.4 Metoddiskussion
Tidigt i arbetet blev det tydligt att det finns förhållandevis lite forskning kring friluftslivets pedagogik och värden. Föreliggande litteraturstudie utgörs således av studier av både kvalitativ och kvantitativ art. Forskningsfältets begränsade storlek fick även andra
konsekvenser för metodvalen. Forskning från ett relativt stort tidsspann inkluderades, vilket möjligtvis påverkar studiens aktualitet. Föreliggande studie inriktar sig inte på en specifik åldersgrupp, utan de studier som inkluderades behandlar olika åldrar. Dessutom användes forskning från olika delar av världen. Mycket av den forskning som ligger till grund för litteraturstudien har genomförts i Oceanien, framför allt i Australien och på Nya Zeeland, och en följd av detta är att resultatet i relativt stor utsträckning baseras på friluftsliv i dessa områden. Friluftsliv kan skilja sig ganska kraftigt i olika delar av världen, exempelvis mellan Sverige och Nya Zeeland, och våra resultat är av den anledningen inte fullständigt
generaliserbara och överförbara till den svenska friluftslivskontexten.
En möjlig förklaring till att detta forskningsfält är begränsat kan härledas till områdets
komplexitet och att det är åsidosatt på akademisk nivå. Som konsekvens av detta förekommer samma författare flera gånger i denna studie. Att samma forskare har bidragit med flera artiklar får som konsekvens att studien blir något smalare med färre perspektiv än vad den
hade blivit om olika forskare hade skrivit artiklarna. Att studien baseras på forskning från hela världen och att alla åldersgrupper inkluderades kan ses både som en styrka och en svaghet. En förhållandevis bred bild över hur friluftsliv praktiseras på olika platser och i olika åldrar förmedlas, men samtidigt medför denna breda ansats att bilden inte blir lika djup. Föreliggande studie baseras på redan befintlig forskning och studiens resultat kan av den anledningen sägas bygga på våra tolkningar av andra forskares tolkningar. Detta skulle kunna tolkas som en svaghet, men för att motverka detta har vårt tillvägagångssätt och tolkningar redovisats ingående. Om avsikten hade varit att basera studien på forskning på en specifik åldersgrupp eller på forskning från en specifik del av världen för att på så sätt nå en djupare bild i just den åldersgruppen eller i just den delen av världen, hade syfte och frågeställningar sett annorlunda ut. Detta ansåg vi dock inte vara möjligt att genomföra på det aktuella problemområdet.
Bristen på relevant forskning på det aktuella området kan antas vara för begränsad för att till fullo besvara frågeställningarna, vilket skulle kunna ses som en svaghet. Mer omfattande forskning att basera resultatet på hade varit eftersträvansvärt. Vid två tillfällen genomfördes sökningar i två databaser som identifierades vara aktuella för denna studie. Vi sökte även i två tidskrifter. För att nå en mer omfattande empiri hade sökningar i fler databaser kunnat
genomföras. Sökningar hade exempelvis kunnat göras i svenska databaser vilket dessutom skulle ha kunnat bidra till att studien blev mer generaliserbar för den svenska
friluftslivskontexten.
5. Studiens kunskapsbidrag och slutsatser
Denna studie har gett en tydligare bild av vad friluftslivets utgörs av samt vilka värden som det genom sin undervisningspraktik kan förmedla. Således har vi stärkt friluftslivet som disciplin och akademiskt fält och konkret handlar detta om att belysa hur friluftsliv som undervisningspraktik kan användas för att utveckla individen på ett personligt plan, samt vilka värden som kan förmedlas genom området ur ett samhälleligt perspektiv. Dessutom har vi genom att belysa och diskutera friluftslivets egenvärde och säregna pedagogik bidragit till en
Resultaten från denna studie ger vetenskapligt underbyggda argument för hur friluftslivet kan bedrivas samt vad det kan innehålla. Mer forskning behövs, dels för att stärka dessa
påståenden, dels för att undersöka andra möjligheter och utvecklingspotentialer inom friluftslivet. Ett tydliggörande av friluftsliv som disciplin och ett stärkande av dess akademiska fält ger undervisningspraktiken en bättre grund att stå på inom skolans
verksamhet, vilket sålunda underlättar idrott och hälsa-lärares framtida yrkesutövning. För att åstadkomma en vidare utveckling inom området behövs också mer forskning som
sammanställer den empiriska kunskap som tidigare forskning har bidragit med gällande friluftslivets didaktiska karaktär och förfarande. Även om denna studie lyfter önskemål kring friluftslivets framtida utveckling ligger vårt mest väsentliga bidrag till fältet i det
Referenslista
Andersson, K., & Öhman, J. (2015). Moral relations in encounters with nature. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 15:4, 310–329, DOI:
10.1080/14729679.2015.1035292.
Andkjær, S. (2010). På jagt efter kroppen i friluftslivet: Stillhed og stemningar eller eventyr og sensationer? Hämtad 2020-04-20 från:
https://idrottsforum.org/articles/andkjaer/andkjaer100606.html.
Andkjær, S. (2012). A cultural and comparative perspective on outdoor education in New Zealand and friluftsliv in Denmark. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 12:2, 121–136, DOI: 10.1080/14729679.2011.643146.
Atencio, M., Tan, Y. S. M., Ho, S. & Ching, C. T. (2015). ‘The strawberry generation... they are too pampered’: Pre-service physical education teachers’ perspectives on outdoor
education in Singapore. European Physical Education Review, 21:1, 31–50, DOI: 10.1177/1356336X14550939.
Backman, E. (2011a). What controls the teaching of friluftsliv? Analysing a pedagogic discourse within Swedish physical education. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 11:1, 51–65, DOI: 10.1080/14729679.2010.532988.
Backman, E. (2011b). Friluftsliv: a contribution to equity and democracy in Swedish Physical Education? An analysis of codes in Swedish Physical Education curricula. Journal of
Curriculum Studies, 43:2, 269–288. DOI: 10.1080/00220272.2010.500680.
Brügge, B., Glantz, M. & Svenning, S. (2018). Planera för friluftsliv – Om att omsätta friluftsliv som pedagogik på olika sätt. I Brügge, B., Glantz, M. & Sandell, K. (Red.). Friluftslivets pedagogik – En miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. Stockholm: Liber.
Cosgriff, M. (2011). Learning from leisure: Developing nature connectedness in outdoor education. Asia-Pacific Journal of Health, Sport and Physical Education, 2:1, 51–65, DOI: 10.1080/18377122.2011.9730343.
Dahl, L., Standal, O. F. & Moe, V. F. (2019). Norwegian teachers’ safety strategies for Friluftsliv excursions: implications for inclusive education. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 19:3, 256–268, DOI: 10.1080/14729679.2018.1525415.
Dyment, J. E., Chick, H. L., Walker, C. T. & Macqueen, T. P. N. (2018). Pedagogical content knowledge and the teaching of outdoor education. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 18:4, 303–322, DOI: 10.1080/14729679.2018.1451756.
Dyment, J. E. & Potter, T. G. (2015). Is outdoor education a discipline? Provocations and possibilities. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 15:3, 193–208, DOI: 10.1080/14729679.2014.949808.
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. (1. utg.). Stockholm: Natur & Kultur.
Fägerstam, E. (2014). High school teachers’ experience of the educational potential of outdoor teaching and learning. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 14:1, 56–81, DOI: 10.1080/14729679.2013.769887.
Gehris, J., Myers, E. & Whitaker, R. (2012). Physical activity levels during adventure-physical education lessons. European Physical Education Review, 18:2, 245–257, DOI: 10.1177/1356336X12440365.
Gustafsson, P. E., Szczepanski, A., Nelson, N. & Gustafsson, P. A. (2012). Effects of an outdoor education intervention on the mental health of schoolchildren. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 12:1, 63–79, DOI: 10.1080/14729679.2010.532994.
Ho, S. (2014). The purposes outdoor education does, could and should serve in Singapore. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 14:2, 153–171, DOI:
10.1080/14729679.2013.798587.
Hoad, C., Deed, C. & Lugg, A. (2013). The Potential of Humor as a Trigger for Emotional Engagement in Outdoor Education. Journal of Experiential Education, 36:1, 37–50, DOI: 10.1177/1053825913481583.
Humberstone, B. & Stan, I. (2012). Nature and well-being in outdoor learning: authenticity or performativity. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 12:3, 183–197, DOI: 10.1080/14729679.2012.699803.
Hyndman, B. & Mahony, L. (2018). Developing creativity through outdoor physical activities: a qualitative exploration of contrasting school equipment provisions. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 18:3, 242–256, DOI:
10.1080/14729679.2018.1436078.
Lugg, A. (2007). Developing sustainability-literate citizens through outdoor learning:
possibilities for outdoor education in Higher Education. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 7:2, 97–112, DOI: 10.1080/14729670701609456.
Mikaels, J. (2018). Becoming a place-responsive practitioner: Exploration of an alternative conception of friluftsliv in the Swedish physical education and health curriculum. Journal of Outdoor Recreation, Education, and Leadership, 10:1, 3–19, DOI: 10.18666/JOREL-2018-V10-I1-8146.
Mikaels, J., Backman, E. & Lundvall, S. (2016). In and out of place: exploring the discursive effects of teachers’ talk about outdoor education in secondary schools in New Zealand. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 16:2, 91–104, DOI:
10.1080/14729679.2015.1086660.
Potter, T. G. & Dyment, J. E. (2016). Is outdoor education a discipline? Insights, gaps and future directions. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 16:2, 146–159, DOI: 10.1080/14729679.2015.1121767.
Preston, L. (2014). Students’ imaginings of spaces of learning in Outdoor and Environmental Education. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 14:2, 172–190, DOI: 10.1080/14729679.2013.835167.
Quennerstedt, M., Öhman, M. & Öhman, J. (2018). Friluftsliv, hälsa och livskvalitet. I Brugge, B., Glantz, M. & Sandell, K. (Red.), Friluftslivets pedagogik. En miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. Stockholm: Liber.
Remington, T. & Legge, M. (2017). Outdoor education in rural primary schools in New Zealand: a narrative inquiry. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 17:1, 55–66, DOI: 10.1080/14729679.2016.1175362.
Romar, J-E., Enqvist, I., Kulmala J., Kallio, J. & Tammelin, T. (2019). Physical activity and sedentary behaviour during outdoor learning and traditional indoor school days among Finnish primary school students. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 19:1, 28–42, DOI: 10.1080/14729679.2018.1488594.
Sandell, K. & Öhman, J. (2013). An educational tool for outdoor education and environmental concern. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 13:1, 36–55, DOI:
10.1080/14729679.2012.675146.
Sandseter, E. B. H., Little, H. & Wyver, S. (2012). Do theory and pedagogy have an impact on provisions for outdoor learning? A comparison of approaches in Australia and Norway. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 12:3, 167–182, DOI:
10.1080/14729679.2012.699800.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.
Taniguchi, S. T., Freeman, P. A. & LeGrand Richards, A. (2005). Attributes of meaningful learning experiences in an outdoor education program. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 5:2, 131–144, DOI: 10.1080/14729670585200661.
Thomas, G. J. (2019). Effective teaching and learning strategies in outdoor education:
findings from two residential programmes based in Australia. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 19:3, 242–255, DOI: 10.1080/14729679.2018.1519450.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Waite, S. (2010). Losing our way? The downward path for outdoor learning for children aged 2–11 years. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 10:2, 111–126, DOI: 10.1080/14729679.2010.5310.
Bilaga 1
Nr Författare Titel År, land och
tidskrift
Beskrivning
1 Humberstone & Stan
Nature and well-being in outdoor learning: authenticity or performativity 2012, England, Journal of Adventure Education and Outdoor Learning
I artikeln undersöks ett center där olika utomhusaktiviteter erbjuds och visar på att 16 av de 29 aktiviteter som erbjuds fokuserar på
gruppsamarbete och att sex fokuserar på naturen.
2 Atencio, Tan, Ho & Ching
‘The strawberry generation... they are too pampered’: Pre-service physical education teachers’ perspectives on outdoor education in Singapore. 2015, Singapore, European Physical Education Review
Artikeln handlar om lärares perspektiv på friluftsliv och författarna finner att friluftsliv kan användas för att utveckla social förmåga och kreativitet. De finner även att friluftslivet är en unik kontext att lära sig om karaktärs- och
medborgerliga egenskaper.
3 Fägerstam High school teachers’ experience of the educational potential of outdoor teaching and learning 2014, Sverige, Journal of Adventure Education and Outdoor Learning
Genom en longitudinell studie med semistrukturerade intervjuer finner författaren att utomhusaktiviteter har stor potential att utveckla sociala aspekter, såsom elevrelationer och elevinteraktion samt kollaborativt lärande.
4 Mikaels, Backman & Lundvall
In and out of place: exploring the discursive effects of teachers’ talk about outdoor education in secondary schools in New Zealand 2016, Nya Zeeland, Journal of Adventure Education and Outdoor Learning
Artikeln undersöker hur lärare talar om friluftsliv samt hur detta påverkar diskursen kring arbetsområdet. Analysen utgår från semi-strukturerade intervjuer med åtta lärare från Nya Zeeland. Adventure education ifrågasätts mot bakgrund av en mer “place-responsive pedagogy”.
5 Andkjær A cultural and comparative perspective on outdoor education in New Zealand and friluftsliv in Denmark 2012, Danmark, Journal of Adventure Education and Outdoor Learning
Denna studie är ett kulturellt och jämförande perspektiv på
friluftsutbildning i Nya Zeeland och friluftsliv i Danmark. Resultatet belyser både likheter och skillnader, såsom inställningar till risk, äventyr och att bara vara i naturen.
6 Remington & Legge Outdoor education in rural primary 2017, Nya Zeeland,
Målet med denna studie var att förklara hur friluftsliv förstås och lärs
schools in New Zealand: a narrative inquiry Journal of Adventure Education and Outdoor Learning ut på två landsbygdsskolor på Nya Zeeland. Studien beskriver vad som möjliggör och begränsar friluftsliv och författarna finner att friluftslivet kan utveckla motoriska, språkliga och matematiska färdigheter, men att det finns en förvirring angående
terminologi och syften. 7 Sandseter, Little & Wyver Do theory and pedagogy have an impact on provisions for outdoor learning? A comparison of approaches in Australia and Norway 2012, Australien, Journal of Adventure Education and Outdoor Learning
Denna studie undersöker skillnader i hur Norge och Australien bemöter riskfyllda lekar utomhus inom utbildning i lägre åldrar. Författarna belyser att lärare från båda länderna delar på uppfattningen om att
risktagning är viktigt i lekar utomhus, men ställningstagandet har en tydligare förankring i teorier hos norska lärare än hos australiensiska lärare. 8 Gustafsson, Szczepanski, Nelson & Gustafsson Effects of an outdoor education intervention on the mental health of schoolchildren 2011, Sverige, Journal of Adventure Education and Outdoor Learning
En jämförande studie mellan två skolor, där den ena genomgick en friluftslivsintervention. Föräldrar fick besvara frågor kring barnens hälsa vid två tillfällen. En liten men inte signifikant skillnad syntes efter ett år. Däremot var förbättringen signifikant när man enbart tittade på pojkars förändring. 9 Romar, Engqvist, Kulmala, Kallio & Tammelin Physical activity and sedentary behaviour during outdoor learning and traditional indoor school days among Finnish primary school students 2018, Finland, Journal of Adventure Education and Outdoor Learning
Denna studie syftar till att jämföra finska elevers fysiska aktivitetsnivå och stillasittande i utomhuspedagogik och traditionell undervisning.
Aktivitetsnivån mättes med hjälp av accelerometrar och författarna kommer fram till att nivån av stillasittande minskade och att tiden i lätt-måttlig aktivitetsnivå ökade. 10 Hoad, Deed &
Lugg The Potential of Humor as a Trigger for Emotional Engagement in Outdoor Education 2013, Australien, Journal of Experiential Education
Studien undersöker betydelsen av humor när det kommer till elevers engagemang inom undervisning i friluftsliv. Resultaten belyser att humor kan spela en betydande roll i att bygga relationer samt att humor kan ha en positiv inverkan på elevernas lärande.
11 Andersson &
Outdoor Learning
undersöker olika möten elever och naturen emellan där moraliska frågor väcks och resultaten visar att
moraliska relationer till naturen etableras på flera olika sätt. 12 Sandell & Öhman An educational tool for outdoor education and environmental concern 2013, Sverige, Journal of Adventure Education and Outdoor Learning
Studien syftar till att föreslå en modell för att undervisa i friluftsliv.
Tonvikten i denna modell ligger på ett kritiskt förhållningssätt gentemot naturvänliga attityder och beteendeförändring. Författarna diskuterar hur undervisningen i friluftslivet bör utvecklas.
13 Ho The purposes
outdoor education does, could and should serve in Singapore 2014, Singapore, Journal of Adventure Education and Outdoor Learning
Denna artikeln undersöker olika syften som friluftsliv tjänar, kan tjäna och borde tjäna i Singapore.
Friluftslivet kan fördjupa
anknytningen till omgivningen och detta kan i förlängningen skapa en känsla av tillhörighet och
engagemang att vara en aktiv och bidragande medborgare. 14 Taniguchi, Freeman & LeGrand Richards Attributes of meaningful Learning experiences in an outdoor education program 2005, USA, Journal of Adventure Education and Outdoor Learning
Studien undersöker tecken på meningsfullt lärande inom ett program med inriktning mot friluftsliv. Ett meningsfullt lärande definierades utifrån insikter om en persons svagheter, styrkor och potential. Dessa insikter
frambringades oftast genom upplevd risk eller obekvämlighet.
15 Waite Losing our way? The downward path for outdoor learning for children aged 2– 11 years 2010, England, Journal of Adventure Education and Outdoor Learning
Artikeln beskriver olika värden med utomhusundervisning och författaren argumenterar för flera fördelar med utomhusbaserad undervisning, däribland utvecklandet av kreativitet.
16 Hyndman &
Mahony Developing creativity through outdoor physical activities: a qualitative exploration of contrasting school equipment provisions 2018, Australien, Journal of Adventure Education and Outdoor Learning
Denna artikel beskriver hur kreativitet kan utvecklas genom fysisk aktivitet utomhus. Resultaten visar bland annat att utomhusaktiviteter möjliggör spontanitet och fri lek och att kreativiteten kan utvecklas genom dessa utomhusaktiviteter.
17 Lugg Developing sustainability-literate citizens through outdoor learning: possibilities for outdoor education in Higher Education 2007, Australien, Journal of Adventure Education and Outdoor Learning
Studien undersöker friluftslivets potential och möjligheter att utveckla hållbarhetskunniga medborgare genom en större implementering av området inom högre utbildningar.
18 Cosgriff Learning from leisure: Developing nature connectedness in outdoor education 2011, Nya Zeeland, Asia-Pacific Journal of Health, Sport and Physical Education
Studien undersöker hur friluftsliv kan bidra med en förbättrad kontakt till naturen. Resultaten belyser vikten av att bara vara i naturen utan att blanda in prestation eller andra aspekter.
19 Thomas Effective teaching and learning strategies in outdoor education: findings from two residential programmes based in Australia 2019, Australien, Journal of Adventure Education and Outdoor Learning
Denna studie syftar till att undersöka undervisnings- och lärandestrategier för ett effektivt friluftsliv. Resultaten av studien visar att samarbete och att fungera som grupp är två
nyckelstrategier för ett lyckat friluftsliv. Dessa strategier bidrar till ett aktivt engagemang vilket i sin tur kan vara en grund för ett aktivt medborgarskap. 20 Gehris, Myers & Whitaker Physical activity levels during adventure-physical education lessons 2012, USA, European Physical Education Review
Denna studie undersöker elevers fysiska aktivitetsnivåer under friluftslivslektioner. Resultaten visar att eleverna tillbringar mindre tid på måttlig-intensiv aktivitetsnivå vid friluftslivslektionerna än vid traditionella idrottslektioner. 21 Nguyen Incorporating
Outdoor Education into the Physical Education Curriculum 2015, USA, Strategies: A Journal for Physical and Sport Educators
Låg motivation inför att delta i traditionell idrott och lagidrott kan vara hinder för elevers strävan efter livslång hälsa. Denna artikel föreslår att friluftsliv kan vara lösningen och erbjuder en planering med olika moment inom friluftsliv. 22 Backman What controls the
teaching of friluftsliv? Analysing a pedagogic discourse within 2011, Sverige, Journal of Adventure Education and Outdoor Learning
Studien undersöker hur friluftsliv reproduceras och undervisas utifrån rådande diskurser. Alternativa vägar diskuteras i hopp om att utveckla friluftsdisciplinen.
23 Backman Friluftsliv: a contribution to equity and democracy in Swedish Physical Education? An analysis of codes in Swedish Physical Education curricula 2011, Sverige, Journal of Curriculum Studies
Denna studie undersöker om
friluftsliv kan bidra till en mer jämlik undervisning i ämnet idrott och hälsa (PE). Vidare undersöker författaren om viktiga delar av innehållet i friluftslivsundervisningen åsidosätts till förmån för en mer sportifierad aktivitet. 24 Preston Students’ imaginings of spaces of learning in Outdoor and Environmental Education 2014, Australien, Journal of Adventure Education and Outdoor Learning
Denna studie undersöker elevers berättelser om en friluftslivskurs som syftade till att träna deras miljöetik. Resultaten visar bland annat att teori och praktiska erfarenheter är viktiga för att forma miljöetik.
Bilaga 2
Sökning/tidskrift Sökord Begränsningar Träffar
#1
Journal of Adventure Education and Outdoor Learning
outdoor education Peer reviewed,
2005–2020 349
#2
Journal of Adventure Education and Outdoor Learning
outdoor education AND potential Peer reviewed,
2005–2020 269
#3
Journal of Adventure Education and Outdoor Learning
outdoor education AND influence Peer reviewed,
2005–2020 259
#4
Journal of Adventure Education and Outdoor Learning
outdoor education AND pedagogy Peer reviewed,
2005–2020 168
#5
Journal of Adventure Education and Outdoor Learning
outdoor education AND potential AND
influence Peer reviewed, 2005–2020 225
#6
Journal of Adventure Education and Outdoor Learning
outdoor education AND potential AND
influence AND pedagogy Peer reviewed, 2005–2020 128
Bilaga 3
Sökning/tidskrift Sökord Begränsningar Träffar
#1
Asia-Pacific Journal of Health, Sport and Physical Education
outdoor education Peer reviewed,
2005–2020 55
#2
Asia-Pacific Journal of Health, Sport and Physical Education
outdoor education AND potential Peer reviewed,
2005–2020 49
#3
Asia-Pacific Journal of Health, Sport and Physical Education
outdoor education AND influence Peer reviewed,
2005–2020
46
#4
Asia-Pacific Journal of Health, Sport and Physical Education
outdoor education AND pedagogy Peer reviewed,
2005–2020 46
#5
Asia-Pacific Journal of Health, Sport and Physical Education
outdoor education AND potential
AND influence Peer reviewed, 2005–2020 42
#6
Asia-Pacific Journal of Health, Sport and Physical Education
outdoor education AND potential
AND influence AND pedagogy Peer reviewed, 2005–2020 36
