Jämförande brandprovning av trädörrar

34 

Full text

(1)

]IMPIP(D)IETr

B i r g i t Ö s t m a n

Jämförande brandprovning

av trädörrar

Trätek

(2)

B i r g i t östman

JÄMFÖRANDE BRANDPROVNING AV TRÄDÖRRAR

TräteknikCentrum, Rapport P 8802016 Nyckelord doors fire resistance fire tests lumber Stockholm mars 1988

(3)

Sid SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 BRANDPROVNING 4 O l i k a ugnar 4 Gemensamma r u t i n e r 6 K r a v k r i t e r i e r 6 DÖRRKONSTRUKTION 7 Montering 7 PROVNINGSRESULTAT 11 Översikt 11 Springbredd 12 Ugnstryck 16 Ugnstemperatur 19 Temperatur på dörrbladet 22 övriga o b s e r v a t i o n e r 24 Dokumentation 26 DISKUSSION OCH SLUTSATSER 30

O l i k a ugnar 30 Dörrkonstruktion 30 Brandsv'allande l i s t 31 Provningskostnader 31 Rekommendationer t i l l f a b r i k a n t e r av 32 brandklassade dörrar REFERENSER 33

(4)

SAMMANFATTNING

Två trädörrar med samma k o n s t r u k t i o n har brandprovats vardera v i d de o f f i -c i e l l a p r o v n i n g s a n s t a l t e r n a i Danmark, F i n l a n d , Norge o-ch S v e r i g e . Dessutom har två dörrar p r o v a t s v i d e t t i n d u s t r i l a b o r a t o r i u m . T o t a l t har alltså 10 s t dörrar p r o v a t s e n l i g t samma metod (NTFire 008) v i d fem o l i k a l a b o r a -t o r i e r . Brandmo-ts-tånde-t v a r i e r a r mellan 15 och 29 m i n u -t e r . Kraven för

k l a s s B30 u p p f y l l s således i n t e i något f a l l .

De längsta t i d e r n a uppnåddes v i d p r o v n i n g i Danmark och v i d i n d u s t r i l a b o r a -t o r i e -t , som båda har gaseldade ugnar, v i l k e -t kan ge en någo-t m i l d a r e brand-påverkan. Bland annat kan t r y c k v a r i a t i o n e r n a i ugnen b l i mindre med gas-brännare. Men dörrkvaliteten, t ex springbredder mellan dörrblad och karm, v a r i e r a d e mer än a v s e t t , t r o t s a t t monteringen utfördes noggrant. Detta b i -d r a r t i l l -de r e l a t i v t s t o r a s k i l l n a -d e r som uppmätts.

Repeterbarheten v i d v a r j e l a b o r a t o r i u m v a r god, d v s s k i l l n a d e n mellan dubbelproven v a r 1-2 m i n u t e r . Enda undantaget är Norge där s k i l l n a d e n var drygt 10 m i n u t e r , v i l k e t d e l v i s beror på för hög ugnstemperatur v i d ena provningen och d e l v i s på v a r i a t i o n e r i dörrkvalitet.

Dörrarnas mått och rakhet samt träkvalitet v a r i e r a d e . Framför a l l t t y c k s springbredden mellan dörrblad och karm ha h a f t b e t y d e l s e . E t t d i r e k t sam-band mellan s p r i n g b r e d d och brandmotstånd har påvisats.

Provningarna har g i v i t e r f a r e n h e t e r som kan förbättra dörrkonstruktionen. Brandsvällande l i s t e r är t ex mycket b e t y d e l s e f u l l a .

Provningarna h a r också v i s a t hur v i k t i g t d e t är a t t ha f u l l k o n t r o l l över t i l l v e r k n i n g , montering och p r o v n i n g s b e t i n g e l s e r . P r e c i s i o n och k v a l i t e t i a l l a d e t a l j e r är avgörande.

A r b e t e t har f i n a n s i e r a t s inom ramprogrammet och b e d r i v i t s inom s t y r g r u p p 13 - Dörrar och s t y r g r u p p 25 - Brand.

(5)

E t t s t o r t a n t a l o l i k a B30-dörrar har sedan s l u t e t av 1 9 7 0 - t a l e t brandpro-vats inom ramen för s t y r g r u p p Dörrar v i d Trätek och f d Träförädlingsbyrån. Många o l i k a k o n s t r u k t i v a f a k t o r e r har v a r i e r a t s och man har e f t e r -strävat a t t uppnå en s k m i n i m i k o n s t r u k t i o n med en dörrbladstjocklek på maximalt 40 mm, som u p p f y l l e r kraven för k l a s s B30, d v s 30 minuters brandmotstånd e n l i g t e t t s t a n d a r d i s e r a t provningsförfarande. Provningarna har genomförts v i d Statens p r o v n i n g s a n s t a l t och i allmänhet har man i n t e uppnått f u l l t 30 minuters brandmotstånd (Strömbom, 1983). Svaga punkter har v a r i t dörrbladens s t y v h e t , m e t a l l b r y g g o r i lås och gångjärn samt s p r i n g o r mellan dörrblad och karm. Provningar har även genomförts v i d andra nordiska b r a n d l a b o r a t o r i e r och man har t y c k t s i g f i n n a o l i k h e t e r (Peterson, 1985), men p r o v n i n g s u n d e r l a g e t har v a r i t alltför begränsat. A v s i k t e n med denna s t u d i e v a r därför a t t mer s y s t e m a t i s k t jämföra p r o v n i n g s r e s u l t a t från o l i k a l a b o r a t o r i e r för en väldefinierad dörrkonstruktion.

Liknande jämförelser har g j o r t s t i d i g a r e för andra byggnadsdelar, t ex hela väggelement (Nordström, 1974) och en t j o c k spånskiva ( K r i s t i a n s s o n och Nordström, 1977; Holm, Loikkanen och Oksanen, 1980; Holm and Loikkanen, 1981). Man har därvid i n t e f u n n i t några s t o r a s k i l l n a d e r mellan de nordiska b r a n d l a b o r a t o r i e r n a .

För dörrar kan e m e l l e r t i d s k i l l n a d e r n a vara större, b l a kan v a r i a t i o n e r i u g n s t r y c k e t ha s t o r b e t y d e l s e (Harmathy, 1987). Det f i n n s också många k r i -t i s k a v a r i a b l e r i en dörrkons-truk-tion som kan påverka r e s u l -t a -t e -t mer än för en homogen vägg e l l e r s k i v a .

BRANDPROVNING

Brandprovningen har genomförts e n l i g t den nordiska standarden för dörrar NT F i r e 008, som är i d e n t i s k med den i n t e r n a t i o n e l l a standarden ISO 3008. Provningen görs i s t o r a v e r t i k a l u g n a r , som även används för provning av he-l a väggehe-lement. V i d provning av dörrar monteras dörren i e t t väggbhe-lock. V i d i n d u s t r i l a b o r a t o r i e t är ugnen mindre och avsedd endast för provning av

dörrar. O l i k a ugnar

Standarden lämnar v i s s t utrymme för v a r i a t i o n e r i ugnsutformning. En över-s i k t över några v i k t i g a ugnöver-segenöver-skaper v i d de o l i k a l a b o r a t o r i e r n a geöver-s i t a b e l l 1 , som sammanställts v i d VTT (Holm, Loikkanen och Oksanen, 1980). Tabellen v i s a r a t t ugnsdimensionerna ar ganska l i k a i Danmark och Norge. I F i n l a n d och Sverige är ugnarna ca 100 % r e s p e k t i v e ca 35 % större. Den i n -vändiga beklädnaden i ugnarna är av samma lättviktstegel i Danmark, F i n l a n d och S v e r i g e , men är i Norge av en tyngre s t e n a r t som har 2-3 gånger högre värmeledningsförmåga än de övriga. Den termiska trögheten (= k v a d r a t r o t e n ur produkten (värmeledningsförmåga x v o l y m v i k t x spec värmekapacitet)) är därför i genomsnitt ca 2,5 gånger större i Norge än v i d de andra l a b o r a t o r i e r n a . Som bränsle används i Danmark gas och v i d de t r e andra l a b o r a t o -r i e -r n a d i e s e l o l j a .

(6)

Ugnarna i F i n l a n d och Sverige är således ganska l i k a , medan ugnen i Norge a v v i k e r i fråga om stenbeklädnad invändigt och i Danmark i fråga om

bränsle.

I n d u s t r i u g n e n v i d Swedoor i Forserum är avsevärt mycket mindre och har en volym om 2 m^. öppningen är 0,9 x 2,0 m. Inklädnadsmaterialet består av ke-ramisk f i b e r med d e n s i t e t e n 128 kg/m^. Den eldas med gas.

TABELL 1 . Egenskaper hos o l i k a ugnar (Holm, Loikkanen och Oksanen, 1980).

V e r t i k a l u g n s d a t a S P A N D L S P V T T

Danmark Norge S v e r i ge F i n1 and

U g n e n s i n r e m å t t , nun - b r e d d 2 4 5 0 2 5 0 0 3 0 0 0 4 0 0 0 - h ö j d 3 2 5 0 3 0 0 0 3 0 0 0 3 0 0 0 - d j u p 1 5 2 0 1 5 3 0 1 8 0 0 2 0 0 0 M u r s t e n - f a b r i k a t ^ H i p o r o s 8 5 H ö g a n ä s K r o n a H i p o r o s 8 5 H i p o r o s 8 5 - v o l y m v i k t , k g / m 8 5 0 2 1 0 0 8 5 0 8 5 0 - v ä r m e l e d n i n g s f ö r m å g a . W / m ° C 2 0 0 ^ 0 0 , 2 3 0 , 7 6 0 , 2 3 0 , 2 3 4 0 0 0 , 2 8 0 , 8 0 0 , 2 8 0 , 2 8 8 0 0 0 , 3 9 0 , 9 0 0 , 3 9 0 , 3 9 1 2 0 0 0 , 4 9 1 , 0 0 0 , 4 9 0 , 4 9 - s p e c i f i k v ä r m e k a p a c i t e t , J / k g ° C 2 0 0 9 2 4 8 4 0 9 2 4 9 2 4 4 0 0 9 7 8 9 0 0 9 7 8 9 7 8 8 0 0 1 0 8 5 1 0 3 0 1 0 8 5 1 0 8 5 1 2 0 0 1 1 9 1 1 1 5 0 1 1 9 1 1 1 9 1 - e m i s s i v i t e t 0 , 7 . . . 0 , 8 5 0 , 7 5 . . . 0 , 8 0 0 , 7 . . . 0 , 8 5 0 , 7 . . . 0 , 8 5 B r ä n s l e " M a n u f a c t u - D i e s e l o l j a D i e s e l o l j a ' D i e s e l o l j a 2 ) r e d g a s " p å o l j e b a s i s 1 ) 1 ) n e d r e v ä r m e v ä r d e c a 1 4 , 7 M J / N m " 2 ) - " - - " - c a 4 1 , 5 M J / k g

(7)

Ugnstemperaturen mäts med e t t a n t a l termoelement som är placerade ca 100 mm innanför ugnens f l y t t b a r a vägg, där p r o v e t (dörren) s i t t e r . Temperaturen s t y r s e f t e r en i standarden d e f i n i e r a d t i d - t e m p e r a t u r k u r v a , och är e f t e r 30 min p r o v n i n g ca 840 °C.

Vid provningarna i Danmark, F i n l a n d och Sverige användes dessutom en p l a t t -och en globtermometer (Wickström, 1986) för a t t kunna jämföra den termiska miljön bättre. I Norge lyckades man i n t e få fram dessa instrument i t i d , men det f i n n s jämförande mätningar från t i d i g a r e provningar i Norge. Temperaturen på dörrens oexponerade u t s i d a mäts med 5 termoelement. Dess-utom mäts temperaturen på dörrkarmen.

Ugnstrycket mäts och r e g l e r a s i r e l a t i o n t i l l l u f t t r y c k e t i p r o v h a l l e n . N e u t r a l l a g r e t s k a l l l i g g a v i d 1/3 av dörrens höjd. Under denna l i n j e är det u n d e r t r y c k och över e t t v i s s t övertryck.

En t o r r bomullstuss hålls i närheten av utströmmande rökgaser för a t t se om tussen antänds.

Vid v a r j e l a b o r a t o r i u m brandprovades två dörrar var för s i g i separata prov. En t r e d j e dörr användes för k o n t r o l l av mått, f u k t k v o t , d e n s i t e t m m hos ingående m a t e r i a l .

K r a v k r i t e r i e r

Det f i n n s t r e huvudkrav e n l i g t P l a n v e r k e t s r e g l e r (SBN Godkännanderegler): * A v s k i l j a n d e förmåga

Dörren ska behålla s i n a v s k i l j a n d e f u n k t i o n . Den får i n t e öppna s i g e l l e r lossna.

* Täthet

Dörren får i n t e släppa genom lågor som v a r a r mer än 10 s.

Hål e l l e r öppningar får i n t e b i l d a s så a t t utströmmande gas antänder en t o r r b o m u l l s t u s s .

* I s o l e r a n d e förmåga

Den g e n o m s n i t t l i g a t e m p e r a t u r s t e g r i n g e n på dörrens u t s i d a får i n t e överskrida 140 "C och den maximala t e m p e r a t u r s t e g r i n g e n i en e n s k i l d mätpunkt får i n t e överskrida 180 "C. Undantag är en 100 mm bred kant r u n t dörrbladet samt dörrkarmen.

(8)

DÖRRKONSTRUKTION

Dörrarna bestod av 4,5 mm hård f i b e r s k i v a som limmats på en ram av trä. Ra-men v a r förstärkt med träreglar u p p t i l l och n e d t i l l samt v i d låssidan.

Dörrarna v a r f y l l d a med stående l a m e l l e r av porös träfiberskiva, som l i m -mats mot den hårda f i b e r s k i v a n på y t a n . Dörrblad och karm var vitmålade

(utom v i d i n d u s t r i l a b o r a t o r i e t , där dörrarna var omålade). Dörrbladets t j o c k l e k var 40 mm.

Karmen bestod av f u r u och tröskeln av odum. En s l a n g l i s t av EPDM-gummi med diametern 8 mm var fäst i karmen runt dörren. En brandsvällande l i s t , A l b i 2 X 10 mm, v a r infräst i karmen och i dörrens underkant.

Tre stycken gångjärn, ASSA 3228, var placerade med två u p p t i l l och e t t ned-t i l l . Låsened-t var av ned-t y p ASSA 8765.

Övriga mått och d e t a l j e r framgår av r i t n i n g e n i f i g u r 1 . Vissa av dessa mått a v v i k e r från den beställda k o n s t r u k t i o n e n p g a ändringar v i d t i l l -verkningen som utfördes av M o d u l s n i c k e r i e r AB i Bankeryd. Y t t e r l i g a r e av-v i k e l s e r noterades i F i n l a n d , se f i g u r 2. I p r o av-v n i n g s r a p p o r t e n från Danmark noterades några kompletterande mått, se f i g u r 3.

Den dörr som provades v i d i n d u s t r i l a b o r a t o r i e t var något mindre, 9 M, som är den maximala dörrstorleken där. övriga dörrar var 10 M.

Dörrarna förpackades en och en i p l a s t e m b a l l a g e som s a t t kvar t i l l s t r a x före montering. På så sätt säkerställdes jämn och l i k a f u k t k v o t i a l l a dör-r a dör-r .

Montering

Dörrenheten monterades e n l i g t o r d i n a r i e l a b o r a t o r i e r u t i n e r , d v s i en be-tongram i Danmark, F i n l a n d och Sverige och i en tegelram i Norge. Utrymmet mellan ramen och dörrkarmen f y l l d e s med träreglar, m i n e r a l u l l och murbruk (Danmark), m i n e r a l u l l täckt med trälist ( F i n l a n d ) , träreglar täckta med g i p s s k i v o r ( S v e r i g e ) r e s p e k t i v e med m i n e r a l u l l (Norge).

Dörrenheten monterades i s a m t l i g a f a l l så a t t dörrbladet kunde öppnas utåt från ugnen s e t t . Detta anses vara d e t mest k r i t i s k a f a l l e t .

Monteringen utfördes i övrigt e f t e r de a n v i s n i n g a r som g i v i t s (Marklund, 1988). Det var dock i f l e r t a l e t f a l l svårt a t t få en l i k a s t o r s p r i n g b r e d d mellan dörrblad och karm, t r o t s j u s t e r i n g av karm, gångjärn, r i k t n i n g av gångjärnen m m. Springmåtten över och under dörren avvek särskilt k r a f t i g t och v a r ca 6 mm u p p t i l l före j u s t e r i n g , då karmen s t o d h e l t r a k . I några f a l l b l e v s p r i n g o r n a för s t o r a även e f t e r j u s t e r i n g p g a något krökt karm, t r o t s a l l a ansträngningar a t t få k o r r e k t a mått, d v s n o m i n e l l s p r i n g b r e d d 3 mm. Dörrbladen var dessutom kupiga och låg i n t e d i k t an mot mothållet. Representanter för Trätek och dessutom någon e l l e r några i n d u s t r i r e p r e s e n -t a n -t e r var närvarande och k o n -t r o l l e r a d e mon-teringen av a l l a dörrarna. Samma personer var också närvarande v i d s a m t l i g a brandprovningar utom en (dörr 2 v i d SP). Denna p r o v n i n g l i k s o m f l e r t a l e t övriga p r o v n i n g a r har dokumenter a t s genom v i d e o f i l m n i n g utövedokumenter s e d v a n l i g a o b s e dokumenter v a t i o n e dokumenter i n k l u s i v e s t i l l -b i l d e r .

(9)

SL4NGU5T RUNTOM. i6 MRH il fURU >IBJ gXlO

Mn (31X4?) fNl FIGUR g

HARD TBAriBfRSKIH t 5 LAHELLfR kl PORÖS THiF]BERSKlV* DENSITET MINST ??5 t o / » ' R/1M7H* 31X4? TRArÖnSTiRKNJNG' 3]X<? TflirfiRSTÄHKNING' 31X<g Eöfi l i S h CiNGJiRK' HORISONT/SI SNITT RAMTRA 31X4? TRiFÖHSTiRWiW 31X4? AL8 ?XIO inÖSKEL *V EK ?5X68 J . J , 4?K?'4? 3 ST ASSA 3??B FÖR?INKAOE, 110 m tiSKlST* ASSA 8765 CrUNOER ASSi 701 CrUNDERBEHäR ASSA ?56 TATLIST. SIANGMST EPQV »S

• A«£R WT7 EFTER F0flKA76EARfltIMf.'G AV DöflflSlAOEI

' EJ LimtOC H07 umOfU (USR K 3 T RamTRÄ

TTBEHAS'aiNj Pi OjRRSlAO OCH XARK ?-KOtfPON£NT LACK RAM FÖR DÖRR9LAD VERTIKALSNITT DÖRRKONSTRUKTION C 7 0 5 II TråtdcnikCentruTi

IMTlIintT r»» TtlTKKlS» rOlSHHlIK BRANODÖRR B30 iili-i (WG«f,'/r^M SGIf. 1 15-liC

BRANODÖRR B30

SKEUEFTEA, i? NOV 19tP A 1 830-1

F i g u r 1 . Brandprovad dörrkonstruktion ( v i s s a måttavvikelser i n t e marke-rade) .

VTT Finland

RAHimi 3 ||40

SL«NGLI5T flWTOH. BAMTRA 31'*?3<'

TRjFöfiSTiflKNING' 3IJe*fc KARM AV FLPL' 4?I6B

RAM 131X4?! EM. FIGlO ? HiRD TRiFISERSKlVA 4 5 LAMELLER AV PORÖS TfliFIBfflSKIVA OeNSITET MINST ??5 t o / l '

TRiFöflSTiflKNING' 31XÄ.FÖfl LAS

LISSIOA

HORISONTiLSNjn RAMIR» JlilS"

TfliFflflSTjiflKNING' 31X4» ri!AroRST*»«NI«G ]|il8 «LSI ?X10 TRÖSKEL AV EK ?5X68 KO»*tNTARER o f e eiNGJÅRN 3 ST ASSA 3??8 FÖflZlNKADf. DO LÅSKISTI: ASSA 8765 CniNOER ASSA 701 CLINDEIfflEHÖR ASSA ?56 TiTLlST SLANGLIST EPON (6

AVSER MilT EFTER FORMATBEARBfTNING AV OÖRRBLADET

EJ LIMMADE MOT VARANDRA ELLER MOT RAMTRA

rTBEHANDLiNG PÅ OflfiRBlAO OCH KAW ?-KO»*>ONENT LACK

RAM FÖR DÖRRBLAD »u»?" t t u i v t t - . for.lninV-^ '*P??F*;;/'Tl'*I.7i7f |ir,|,, I (STOS 11

VERTIKALSNITT OÖHRKONSTflUKTION

Tjock lak hos dOrrbiidata r u tra a l l a r r s r « t l r ' : n l n 9 a t r l

Trätd<nil<lintriiTi lasTiTvrrr r n n i m a i n rotnairc

'»IWflMWt"A*M SGlf'l li^Ut

BRANODÖRR B30 SKELlEFTri i7 MOV i9er

(10)

Dantest UNEliST U O OL ti HMJlit m oiitfi en f l a n ? HM) nUriBEnciM ' 9 LMtiLa ii ma 'wikrsk DogfTiT »»gr m ti/i' LJW06 LiSSIlU HORISONltLSNW fKXTHi 3»<? yrJtFCnsnmNitK' m a ifdrOKilJKhim' 3114? fOn l i s (UWIHJ 3IK? raifOHSiiHKwiwc' 3i><? fl*M Föfl 0ÖRfl8L/»D D A N T E S T

Dansk Institut lor Pravnlng os Justering

Horor til sag

ICB»CWTA»W

} sr i s u 3?» FtkUIWilK 110 • RtOntOC ICD LIU iruiiis/ lilsxisri <ss4 r a s

CYlIMEIt ÄSS4 701 cniWEmUR tssi » riniST. siitfaisr an m

AiSEn Hin [friR FotumjmniiHii

4» aUPfBLUXi EJ tiiMUx wr vMuou aici)

fTBCHMlINC Pi OdRRBKC OIX » I M

myiKALSNjn

DdflRKONSmOKTION Trätd<nil<CeintruTi itmnrrwT rm ruymnm Muanaa BRANOOQPP 830

» , . a r i £ l 17 Kl,. IM6 A B30-I '"i

V = ? u g e b r e d c l e .

2090

(11)

PROVNINGSRESULTAT

De d e t a l j e r a d e p r o v n i n g s r e s u l t a t e n har p r e s e n t e r a t s av r e s p e k t i v e laborato-r i u m i e t t a n t a l laborato-r a p p o laborato-r t e laborato-r ( D a n t e s t , S i n t e f , Statens p laborato-r o v n i n g s a n s t a l t och Statens t e k n i s k a f o r s k n i n g s c e n t r a l (VTT), s a m t l i g a 1987). Från i n d u s t r i -l a b o r a t o r i e t f i n n s endast n o t e r i n g a r med t e m p e r a t u r k u r v o r (Swedoor, 1987). Nedan återges de v i k t i g a s t e r e s u l t a t e n e n l i g t dessa r a p p o r t e r .

översikt

Brandmotståndet v a r i e r a d e mellan ca 15 och 29 m i n u t e r , se t a b e l l 2. Brand-k l a s s B30 uppnåddes således i n t e i något f a l l . S Brand-k i l l n a d e r n a mellan dubbel-prov v i d v a r j e l a b o r a t o r i u m v a r i allmänhet r e l a t i v t små, endast 1-2 minu-t e r . Undanminu-tageminu-t är Norge, där s k i l l n a d e n är d r y g minu-t 10 m i n u minu-t e r , v i l k e minu-t åminu-t- åt-minstone d e l v i s förklaras av a t t d e t fanns andra v a r i a t i o n e r . Ugnstemperat u r e n var allUgnstemperatför hög i deUgnstemperat ena f a l l e Ugnstemperat , dessuUgnstemperatom v a r springbredden s a m Ugnstemperat i -d i g t större och -dörren något skev.

I f l e r t a l e t f a l l v a r f a s t e l d d e t avgörande k r i t e r i e t . Den uppstod u p p t i l l på gångjärnssidan v i d 8 av 10 p r o v n i n g a r . I F i n l a n d kom f a s t e l d och an-tändning av en b o m u l l s t u s s p r a k t i s k t t a g e t s a m t i d i g t .

De högsta brandmotstånden uppnåddes v i d p r o v n i n g a r i Danmark och v i d i n d u -s t r i l a b o r a t o r i e t , där ugnarna är ga-seldade, v i l k e t g e n e r e l l t kan ge en läg-re t e r m i s k påverkan ( S u l t a n e t a l , 1986). I Danmark s k u l l e dock brandmot-ståndet b l i v i t avsevärt lägre, om antändning av bomullstussen s k u l l e be-dömts som avgörande. Men e f t e r s o m bomullen antändes av sticklågor v i d dör-rens nederkant, där det normalt är u n d e r t r y c k , bortsåg man från denna an-tändning.

TABELL 2. Brandmotstånd - översikt.

P r o v p l a t s Brandmot- Avgörande k r i t e r i u m Anm.

stånd, min

Dantest 25,8 Fast e l d * u p p t i l l låssida Gaseldad ugn

26,8 Fast e l d * gångjärnssida II II

S i n t e f 15,8 Fast e l d gångjärnssida Hög ugnstemperatur

26,3 Bra dörr

SP 19,5 Fast e l d gångjärnssida

21,2

VTT 15,6 B o m u l l s t u s s * * antänds Stora s p r i n g o r

14,8 II II

Forserum 29,0 Fast e l d gångjärnssida Gaseldad ugn

26,0 Fast e l d n e d t i l l låssida II II

* Bomullstuss antände 8-10 min t i d i g a r e v i d dörrens underkant. ** Fast e l d gångjärnssida ungefär s a m t i d i g t .

(12)

12

Springbredd

Dörrkvaliteten v a r i e r a d e tyvärr mer än a v s e t t . Det gäller v i s s v a r i a t i o n i k v a l i t e t hos d e l m a t e r i a l t i l l dörren, mått, r a k h e t , s t y v h e t m m. En f a k t o r som kunde k v a n t i f i e r a s v a r springbredden mellan dörrblad och karm sedd från u t s i d a n , se f i g u r 4. V a r i a t i o n e r n a är som synes s t o r a såväl r u n t en e n s k i l d dörr, som mellan o l i k a dörrar. Det g i c k i n t e a t t få dess springmått mer k o n s t a n t a , t r o t s s t o r a ansträngningar v i d monteringen, beroende på skevhe-ten i dörrkonstruktionen. En annan s p r i n g b r e d d kan också d e f i n i e r a s , nämli-gen mellan dörrblad och mothåll. Den f y l l s normalt upp av tätningslisten och är därför svår a t t mäta.

Fast e l d uppstod i allmänhet i det hörn där springbredden var störst. Detta i l l u s t r e r a s i f i g u r 5, där springbredden i e t t hörn beräknats som medelvär-det av den h o r i s o n t e l l a och v e r t i k a l a springbredden närmast hörnet. Sär-s k i l t k r i t i Sär-s k a t y c k Sär-s Sär-s t o r a Sär-springbredder vara på gångjärnSär-sSär-sidan.

Springbredderna var i något f a l l alltför små för a t t dörren s k u l l e ha b l i -v i t godkänd om den k l a r a t t ex 30 min p r o -v n i n g . Det gäller särskilt Danmark där springbredden v i d någon kant var mindre än 2 mm. Normalt godtas i n t e s p r i n g b r e d d e r som är mindre än 2,5 mm v i d typgodkännande.

(13)

Dantest Sintef SP

VTT

Förse rum

Springbredder

4.0 4.0 2.1 2.6 3.0 1.0 r 1 3.5 6.0 3.5 2.5 1 1 1 2,3 2.7 3.2 3.0 1 1 1 2.9 3,5 3,0 3,5 3.5 4.0 3.3 3.1 3.0 1 3.5 3.5 1 3.5 3,0 3,0 3.1 3,2 3.2 2.5 2.6 3.3 3.0 2,8 3.0 2,4 1,6. 3,3 3,2l 13.0 2.5 3.9 2.6 2.6 3 . 5 P ^ 2 . 3 3.5 3.2 2,1 3.0 2.5 3.0 3.6 1,6 3.0 3.2 3.5 3.0 2,8 3.0 2,5 4.0 1 i 4.0 1 35 4.0 3.5 3.4 3.5 2,0 2.0 3.1 3.2

13.4

2.9 (mm!

(14)

14

Springbredd- brandmotstSnd

mm min

25,8 Dantest 3.5 26.8 min Sintef 2,9 15.8 26,3 min SP 21,2 min

VTT

14,8 min Förse rum 2|9, 29,0 min 26,0min 2 A

Flgur__5. Branden f i c k i f l e r t a l e t f a l l fäste i hörnet över gångjärnen. Springbredden (medelvärdet) i det k r i t i s k a hörnet och brandmot-ståndet anges.

(15)

I f i g u r 6 har brandmotståndet a v s a t t s mot medelvärdet för springbredden i det avgörande hörnet. E t t rätlinjigt samband kan skönjas med a v v i k e l s e r främst för hög ugnstemperatur i e t t f a l l och för gaseldad ugn, där den f a s t a elden i e t t f a l l s l o g u t på låssidan. K o r r e l a t i o n s k o e f f i c i e n t e n för s a m t l i g a data är endast -0,64, men om endast o l j e e l d a d e ugnar med k o r r e k t ugnstemperatur medräknas, d v s 5 prov (som antas ha små v a r i a t i o n e r i övrigt), b l i r k o r r e l a t i o n s k o e f f i c i e n t e n så hög som 0,92. D e t t a kan n a t u r

-l i g t v i s vara e t t något osäkert beräkningssätt, men uppmätta data v i s a r ändå på springbreddens s t o r a i n v e r k a n på brandmotståndet. 30f

20F

10 brandmotst&nd min O Dontest, gas • Sintef , olja • SP , OljQ • VTT . olja X Forserum, gas • • hog ugnsfemp. Springbredd, mm 1 5

F i g u r 6. Springbreddens i n v e r k a n på brandmotståndet. Springbredden anges här som medelvärdet av den h o r i s o n t e l l a och v e r t i k a l a springbred-den närmast det hörn där f a s t e l d först uppstod.

(16)

16

Ugnstryck

Ugnstrycket kan ha en avgörande b e t y d e l s e för brandmotståndet hos dörrar (medan d e t har mindre betydelse för t ex homogena väggkonstruktioner). Det anges som t r y c k s k i l l n a d e n mellan ugnen och den omgivande p r o v n i n g s h a l l e n . T r y c k s k i l l n a d e n s k a l l vara n o l l v i d 1/3 av provkroppens (dörrens) höjd. Over denna höjd s k a l l d e t vara övertryck i ugnen och under u n d e r t r y c k . Ugnstrycket f i n n s r e d o v i s a t som f u n k t i o n av t i d e n endast för p r o v n i n g a r v i d SP och VTT, se f i g u r 7. V a r i a t i o n e r n a över t i d e n är som synes ganska s t o -r a . De t y c k s va-ra något stö-r-re v i d VTT, dä-r också de lägsta b-randmotstånden uppmättes. Just v a r i a t i o n e r i u g n s t r y c k e t kan ha större b e t y d e l s e än abso-lutvärdet. Från Danmark f i n n s värden för var 5:e minut, se t a b e l l 3. Dessa v a r i e r a r endast med ± 1 Pa, jämfört med ± 38 Pa v i d SP och VTT e n l i g t f i -gur 7, men de v e r k l i g a v a r i a t i o n e r n a kan n a t u r l i g t v i s ha v a r i t l i k a s t o r a i Danmark. A andra sidan kan t r y c k v a r i a t i o n e r n a i en gaseldad ugn vara mind-r e , eftemind-rsom gasbmind-rännamind-re kan mind-r e g l e mind-r a s memind-r k o n t i n u e mind-r l i g t än oljebmind-rännamind-re.

TABELL 3. Ugnstryck v i d brandprovning i Danmark.

3 «

Dantest

T i d min. Tryk ( P a ) i p o s i t i o n T i d min. 1 2 3 0 0 0 0 5 7 -1 - 8 10 8 0 - 9 15 7 0 - 8 20 8 0 - 9 25 8 0 - 8 D0r F 4618 T i d min. Tryk ( P a ) i position T i d min. 1 2 3 0 0 0 0 5 9 2 - 4 10 8 0 - 6 15 7 - 1 - 8 20 9 1 ~6 25 9 0 - 6 D0r k l U f l>l M ( I »fftnéin to AU M . F 4619

(17)

R E L H T I V T UGhBTRYCK WVCK < Pt) W U i »IlAOA NRi-./t... >iCN>...7:j^<. B R A N D T E K N I K R E L A T I V T UGhSTRYCK TRYCK(P,) •ION,...l3tiSq B R A N D T E K N I K 20 (Pa) 10 -10 -20 VTT F i n l a n d PAL 7 2 7 3 a T r y c k -• k l l l n a d

TRYCKSKILLNADEN MELLAN UGNEN OCH PROVNINGSHALLEN, j „ T r y c J c A l i l n a d e n v i d pro«4cxonxns (Svre kant

2 - T r y c k s k i l l n a d e n v i d 1/3 a v p r o v k r o p p e n s höjd 3 - TXyckskillnada; v i d provkrxjppens nadre kant

T i d ( m i n ) 20 (P»l 10 •13 10 15 20 25 -20 T r y t * -• k l l l n a d VTT F i n l a n d PAL 7275 b

TRYCKSKILLNADEN MELLAil UGNEN OCH PROVNINGSHAi-LEN. 1 s Trydcskillnaden v i d provkrcppen» övre kant

2 = T r y c k s k i l l n a d e n v i d 1/3 a v p r o v k r o p p e n s höjd 3 • Tryckskillnaitoi v i d provkrcppens nedre kant

T i d

l^n)

10 15 20 25

(18)

19 Ugnstemperatur

Ugnstemperaturen var i s t o r t s e t t inom de t o l e r a n s e r som ges i standarden. Dessa t o l e r a n s e r *år ganska s t o r a under provningens första d e l . I e t t f a l l

var ugnstemperaturen som nämnts o v a n l i g t hög (första p r o v e t i Norge). "Aven i F i n l a n d var några t e m p e r a t u r t o p p a r utanför t o l e r a n s e r n a . Samtliga tempe-r a t u tempe-r k u tempe-r v o tempe-r ges i f i g u tempe-r 8. T e m p e tempe-r a t u tempe-r v a tempe-r i a t i o n e tempe-r n a t y c k s ha v a tempe-r i t stötempe-rst i F i n l a n d , men några d i r e k t a samband mellan brandmotstånd och ugnstemperatur kan i n t e skönjas (förutom första provet i Norge).

P l a t t - och globtermometrar

För a t t bättre k a r a k t e r i s e r a den termiska miljön i ugnarna användes även s k p l a t t - och globtermometrar (Wickström, 1986) v i d brandprovningarna i Danmark, F i n l a n d och S v e r i g e . Dessa i n s t r u m e n t är avsedda a t t återge den brandpåkänning p r o v e t (dörren) är u t s a t t för bättre än de små termoelement som används e n l i g t standarden. Både p l a t t - och globtermometern är större, ca 100 mm, och därför, i l i k h e t med provkroppen, mer känsliga för strål-ningsvärme än för k o n v e k t i v värme. D e t t a kan vara v i k t i g t , särskilt i bör-j a n av e t t brandförlopp, när ugnsväggarna är k a l l a , v i l k e t provkroppen "känner", medan det v a n l i g a l i l l a termoelement är känsligt för den konvek-t i v a värmen från brännarna som ökar snabbkonvek-t. Temperakonvek-turkurvor för p l a konvek-t konvek-t - och globtermometrarna f i n n s också i f i g u r 8. Det framgår a t t de v i s a r lägre temperaturer än det v a n l i g a termoelement i början av brandförloppet för a t t sedan, e f t e r ca 5 m i n u t e r , b l i mer sammanfallande. I F i n l a n d f i n n s dock en tendens t i l l genomgående lägre temperaturer med p l a t t - och globtermometrar-na. I Norge g j o r d e s inga mätningar med de nya i n s t r u m e n t e n , men t i d i g a r e jämförelser mellan v a n l i g a termoelement och p l a t t e r m o m e t e r n v i s a r a t t tem-p e r a t u r e r n a l i g g e r inom samma temtem-peraturgränser ( S i n t e f , 1987).

Mätningarna med p l a t t - och globtermometrarna v i s a r således v i s s a mindre s k i l l n a d e r mellan ugnarna men betydelsen av dessa är svår a t t k v a n t i f i e r a .

(19)

800 700 600 500

1,00

300

-/

-/

/j

To 1 e r ans

å

Y

/

1 K u g l 2 P l a d s t e r m o e l e t e r m o e l ement ement

- m

7

1

/ o\ / N T E M P E F ) 0 834 ATURSTIG g, IMO NING A.517 Jinr / N T E M P E F ) 0 834 ATURSTIG g, IMO NING A.517

Dantest

bilag til u9 nr. ippandiK to fll« no. F 4618 1 1 bilag til u9 nr. ippandiK to fll« no. F 4618 1 1 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 -•

/

-/

'4

/

w

T o l e r . ns

1 A

'åk

'4

/

i'

1

7 1 K u g l 2 P l a d e t e r m o e l e m e n t e t e r m o e l e m e n t

1

— 01 /NTEMPEF G 834 JATURSTIC S, IMO NING A . 5 1 7 ( 1 IS /NTEMPEF G 834 JATURSTIC S, IMO NING A . 5 1 7

Dantest

biiig III lag nr, appvndix to flU no.

P 4 6 1 9

f

biiig III lag nr, appvndix to flU no.

P 4 6 1 9

f

10 20 30 40 50 min. 60 10 20 30 40 50 min. 60

TtlPERATURSTEGRING EiNLiGT ISO 8}« TWERATURSTEGRING ENLIGT ISO SSU

övre u^nsteap nedre uonstonp övre uqnste«p • nedre uqnstemp BRMDPROVHl NR / ^ f BfiANDPROVHI NR /-fy Q F O K S E R U M F O R S E K U M O 10 20 30 40 50 min 60 F i g u r 8. (Se t e x t nästa s i d a ) 10 20 30 40 50 min. 60

(20)

21 tllAOA Nt>...flt.. BGN BRANDTEKNIK W U / (IlAOA NK SICNi BRANDTEKNIK 3 |obe I i dp I(emu Tern f>« rat ur ["C] Tole ran$ Si n t e f NBL ; 250000.20/86.407 2 7 / 0 5 1987 Temperatur ["C]

^

Tolerans S i n t e f

!//

NBL : 250000.20/36.407 2 6 / 0 5 1987

t—

L r.^ [min ] 10 13 1000 CO 900 800 700 600 500 400 300 200 100 T e m p e r a t u r Tolerans — *

-M

,1/

////

u g n e n s r l k t t e n p e r a t u r — p l * t i " -VTT F i n l a n d PAL 7 2 7 5 a

f

/.• /.' '•• T i d (min) 10 15 20 25 1000 CO 900 800 700 600 500 400 300 200 100 T e m p e r a t u r Tolerans

\ 1 J^'^J]

u g n e n s r U t t t e m o e r a t u r p l . t c "

-fl

VTT Finland PAL727S b T — T " i l , / ; 1(1 /.' /• '•' T i d (adn) 10 15 £0 25

F i g u r 8. Ugnstemperatur v i d s a m t l i g a brandprovningar. OBS a t t Dantest, 5P och Forserum anger t e m p e r a t u r s t e g r i n g , medan VTT och S i n t e f anger temperatur ( s k i l l n a d e n *år ca 20 "C). Toleranser har r i t a t s i n av Trätek.

(21)

Temperatur på dörrbladet

Medel och maxtemperaturen på dörrens oexponerade u t s i d a överskreds i a l l -mänhet e f t e r 25-28 minuter i de f a l l provningen f o r t g i c k så länge, se f i g u r 9. I övriga f a l l kan man endast g r o v t e x t r a p o l e r a t i d e n , se

t a b e l l 4. Men d e t t y c k s ändå vara så a t t d e t t a k r i t e r i u m s k u l l e ha kunnat vara avgörande för brandmotståndet om i n t e f a s t e l d uppstått t i d i g a r e .

200 190 ISO 170 160 150 140 130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 O Temperatur pö dcren NBL : 2 5 0 0 0 0 . 2 0 / 8 6 . 4 0 7 2 7 / 0 5 1987 Temperatur pö dcren NBL : 2 5 0 0 0 0 . 2 0 / 8 6 . 4 0 7 2 7 / 0 5 1987 S i n t e f S i n t e f

/

\

/ /

K. /_j

/

'

i /

/ /

y J

— a .

1 1 T 1 1 1 1 1 — 1 — 1 — 1 — 1 — Tid [min.] 1 1 1 ! 1 0 1 5 2 0 2 5 3 0 VTT F i n l a n d PAL 7275 a 200 100 Temperatur (•Q) uppmätta provkroppens t e m p e r a t u r e r c n F T i d (min)

n ^ u r _ 9 . Temperatur på u t s i d a n av dörren under brandprovning v i d S i n t e f och VTT.

(22)

23 WW VlAat M»....5... 6Ö""6SP.1().?.A.. • O * T..*^ IlANDTfKNIIt e 1 em 5 nede 1 femp C 200 ISO 100 SO TEM INCF »ERATURS fEASE 0 TIGNING F TEMPERATURES

Dantest

5 MIH til I M xr ? 46 1 9 // ' / 7 /K

Im 2

1 6 ' 8 min. O S 10 15 20 30 iO 50 60

TEi^PERATURSTEGRING EiNLIGT ISO 834 FORSERUM

30 M I N

F i g u r 9. ( f o r t s ) . T e m p e r a t u r s t e g r i n g på u t s i d a n av dörren under brandprov-ning v i d SP, Dantest och Forserum.

(23)

övriga o b s e r v a t i o n e r

E t t a n t a l övriga o b s e r v a t i o n e r har sammanställts i t a b e l l 4. Den i n r e skivan antänds e f t e r 2-5

slocknar e f t e r y t t e r l i g a r e någon observerades i a l l a f a l l där man färgskiktet som först b r i n n e r av, b r i n n e r därefter r e l a t i v t snabbt Delar av s k i v a n s i t t e r dock kvar kan se dessa p a r t i e r även på dörr p a r t i e r brunfärgas av begynnande av dörrstommen ger således skydd lade.

minuter och b r i n n e r med flammor som

minut för a t t sedan åter flamma upp. Detta kunde se i n i ugnen. E v e n t u e l l t är det

v a r e f t e r själva s k i v a n antänds igen. Den igenom och f a l l e r b o r t e f t e r 6-8 m i n u t e r , förkolade under hela provningen och man ens u t s i d a , då som v i t a p a r t i e r när övriga förkolning, se f i g u r 10. Kvarvarande d e l a r mot värmegenomgång även om de är

förko-Från u t s i d a n s e r man rök komma u t mycket t i d i g t , o f t a redan e f t e r 1-3 minu-t e r minu-t r o minu-t s a minu-t minu-t minu-täminu-tningslisminu-ten borde vara i n minu-t a k minu-t i n l e d n i n g s v i s . Röken kan na-t u r l i g na-t v i s också komma från na-täna-tningslisna-ten som är av gummi och na-t r o l i g e n av-ger mycket rök då den b r i n n e r . Rökutvecklingen a v t a r sedan när den brand-svällande massan börjar verka. Tyvärr t y c k t e s den brandbrand-svällande massan i n t e fungera särskilt väl v i d provningarna. Glöd och sticklågor syntes o f t a i s p r i n g o r n a .

Sticklågor kan också uppträda mycket t i d i g t , i b l a n d redan e f t e r någon m i -n u t . Så lä-nge de har k o r t a r e v a r a k t i g h e t ä-n 10 seku-nder räk-nas de i -n t e . En bomullstuss användes i Danmark och F i n l a n d för a t t se om utströmmande gas e l l e r sticklågor antänder tussen.

Dörrbladets utböjning mättes i några f a l l och f i n n s redovisad i t a b e l l 3.

Figur 10. Exponerad och oexponerad s i d a av en dörr e f t e r brandprovning Kvarvarande d e l a r av dörrstommen, t ex den i n r e s k i v a n , ger skydd mot värmegenomgång även om de är förkolade.

(24)

25 TABELL 4. T i d för några v i k t i g a o b s e r v a t i o n e r , min.

I n r e s k i v a I n r e Första Första Bomulls- Fast Temp.gränsen

an- f a l l e r handtag rök s t i c k - tuss an- e l d överskrids

tänds b o r t kroknar ut låga tänds >10 s Medel Max.

Dantest - 7 23,0 3,0 11,0 1) 15,3 1) 25,8 28 28 - 6-7 22,5 2,0 11,5 2) 18,0 1) 26,8 27 27 S i n t e f 2,1 5,8 20,0 0,5 9,5 2) _ 15,8 27 27 2,0 6,0 - 1,8 2,5 3) - 26,3 28 28 SP 3,5 7,7 _ 4,3 14,3 2) _ 19,5 28 28 4,8 7,8 - 8,8 12,7 2) - 21,2 28 28 VTT 3,2 7,5 _ 3,3 10,7 2) 15,6 2) 15,8 28 28 3,4 7,0 9,5 3,0 12,0 3) 14,8 15,8 25 25 Forserum 2,5 — — _ 5,0 _ 29,0 30 30 2,5 8,0

-

3,0 12,0

-

26,0 28 28 N e d t i l l 2) Gångjärnssida 3) Låssida

TABELL 5. Utböjningar hos dörrbladet under brandprovningen.

VTT, F i n l a n d p r o v a VTT, F i n l a n d p r o v b

Provnings- Utböjnlng (mm) Provnings- Utböjning (mn)

t i d l å s s i d a t i d låss i d a (m1n) n e r e u p p t i 11 (min) n e r e u p p t i 1 1 0 0 0 0 0 0 5 - 4 +1 5 0 +1 10 +3 •^2 10 +3 - 2 15

-

-

15

-

-2 0

-

-

20

-

-2 5 2 5 S i n t e f Provedor 1 T i d i min U t b 0 v n i n q a r målt i mm

e t t e r s t a r t hyrne o v e r låset hyrne under låset

0 0 0 5 6 . 5 0 1 0

1

, 0

-

9 , 0 1 5

4

/ O

-

1 7 , 0 2 0 3 , 0

-

2 8 , 0 3 0 3 , 0

(25)

Dokumentation

P r o v n i n g s r e s u l t a t e n f i n n s dokumenterade i form av ovannämnda l a b o r a t o r i e -r a p p o -r t e -r . Dessutom f i n n s v i d e o f i l m e -r f-rån p-rovninga-rna i No-rge, F i n l a n d och Sverige och ca 300 s t d i a b i l d e r . A l l t d e t t a m a t e r i a l f i n n s a r k i v e r a t v i d Trätek i Stockholm. Några exempel ges i f i g u r 1 1 .

före ca 10 m i n u t e r

ca 1A m i n u t e r ca 20 m i n u t e r

(26)

27

före ca ]k minuter

Oexponerad s i d a (endast en provdörr, men ramen har p l a t s för a t t prova två dörrar s a m t i d i g t ) . ca 17 minuter Exponerad s i d a under och e f t e r p r o v n i n g . ca 5 minuter e f t e r F i g u r 1 1 . ( f o r t s ) . Brandprovning v i d VTT, F i n l a n d ,

(27)

f o r e ca 15 m i n u t e r

ca 27 m i n u t e r e x p o n e r a d s i d a e f t e r

F i g u r 1 1 . ( f o r t s ) . Brandprovning v i d Dantest, Danmark. Oexponerad och ex-ponerad s i d a . ca 18 m i n u t e r p r o v med b o m u l l s t u s s ca 27 m i n u t e r F i g u r 1 1 . ( f o r t s ) . I n d u s t r i l a b o r a t o r i e t i Forserum. Oexponerad s i d a (omålad dörr).

(28)

29

före ca 27 minuter

exponerad sida e f t e r

F i g u r 1 1 . ( f o r t s ) . Brandprovning v i d S i n t e f , Norge. Oexponerad och expone-rad s i d a .

(29)

DISKUSSION OCH SLUTSATSER O l i k a ugnar

Det kan f i n n a s v i s s a s k i l l n a d e r mellan de o l i k a ugnarna, men dessa s k i l l n a -der är svåra a t t särskilja från v a r i a t i o n e r i de provade dörrarna. Främst t y c k s bränslet i n v e r k a så a t t gaseldade ugnar ger e t t m i l d a r e brandförlopp och därmed högre brandmotstånd.

V a r i a t i o n e r n a i u g n s t r y c k e t kan ha b e t y d e l s e j u s t för p r o v n i n g av dörrar, men här f i n n s ingen fullständig dokumentation från a l l a provningarna. I några f a l l medförde s t o r v a r i a t i o n i u g n s t r y c k e t lågt brandmotstånd, men det fanns t r o l i g e n andra f a k t o r e r som b i d r o g . Möjligen kan v a r i a t i o n e r n a i u g n s t r y c k e t vara mindre för gaseldade ugnar, som kan e f f e k t r e g l e r a s mer k o n t i n u e r l i g t . I så f a l l kan d e t b i d r a t i l l d e t högre brandmotståndet som erhölls i gaseldade ugnar.

Det är också v i k t i g t a t t ugnstemperaturen hålls inom angivna gränser, v i l -ket kan vara svårt för brännbara k o n s t r u k t i o n e r .

Dörrkonstruktion

Tyvärr v a r i e r a d e k v a l i t e t e n på dörrarna mer än a v s e t t . Det gäller k v a l i -t e -t s v a r i a -t i o n e r för d e l m a -t e r i a l i dörren, må-t-t, rakhe-t m m. De-t-ta b i d r o g t i l l v a r i a t i o n e r n a i brandmotstånd. Den f a k t o r som s a n n o l i k t b i d r o g mest var springbredden mellan dörrblad och karm. E t t samband har påvisats mellan brandmotståndet och springbredden i det hörn där elden s l o g u t . E n l i g t d e t t a samband s k u l l e 30 min brandmotstånd ha uppnåtts v i d springbredden ca 2 mm.

Dörrbladskonstruktionen verkade allmänt s e t t alltför vek och mjuk ("bljfid" på danska) för a t t u p p f y l l a kraven för k l a s s B30. D e t t a märktes särskilt e f t e r brandprovningen, då dörrbladet o f t a föll u r karmen endast p g a en släckande vattenstråle, även om p r o v t i d e n var k o r t a r e än 30 m i n u t e r .

Den tillåtna medel- och maxtemperaturen på dörrens u t s i d a överskreds e f t e r 27-28 m i n u t e r , v i l k e t betyder a t t d e t t a krav hade kunnat vara avgörande om i n t e f a s t e l d s l a g i t u t t i d i g a r e . För a t t förhindra hög y t t e m p e r a t u r kan dörren göras t j o c k a r e e l l e r innehålla m a t e r i a l med bättre brandmotstånd. Andra a l t e r n a t i v är a t t limma y t s k i v o r n a bättre så a t t de s i t t e r kvar längre, h e l s t hela t i d e n e l l e r a t t använda hela porösa s k i v o r som f y l l n a d s m a t e -r i a l istället fö-r stående l a m e l l e -r av po-rös boa-rd. Lamelle-rna k-rympe-r v i d brand så a t t det b i l d a s många s p r i n g o r , där elden kan tränga i n . Hela s k i -vor som f y l l n a d håller t r o l i g e n bättre samman och bör h e l s t limmas för a t t s i t t a k v a r .

Tätningslisten av gummi verkade i n t e b i d r a t i l l brandmotståndet, varken ge-nom a t t täta mot rök i början av provningen e l l e r a t t reducera gege-nombrän- genombrän-ningen i s p r i n g a n mellan dörrblad och karm. Den kan e v e n t u e l l t istället ha b i d r a g i t t i l l genombränning, t ex genom mindre god a n l i g g n i n g mellan dörr-blad och l i s t , men d e t t a är o k l a r t .

(30)

31 Brandsvällande l i s t

Den brandsvällande tätningslist som användes var A l b i 2 x 10 mm. Den t y c k s i n t e ha f u n g e r a t särskilt väl. Dels t o g det lång t i d innan den reagerade (svällde), d e l s kom rök och lågor ändå igenom e f t e r en t i d . L i s t e n t y c k t e s i n t e behålla s i n svällda volym. D e t t a syntes även e f t e r brandprovningen. E f t e r brandprovningarna i f u l l s k a l a har några o r i e n t e r a n d e försök g j o r t s med några o l i k a t y p e r av brandsvällande l i s t e r . Det v i s a r s i g då a t t A l b i börjar svälla v i d r e l a t i v t hög temperatur, b l i r mjuk och b u b b l i g och f a l l e r sedan ihop. Någon s k i l l n a d mellan o l i k a ålder hos l i s t e n kunde i n t e obser-veras.

Några andra b r a n d l i s t e r betedde s i g h e l t annorlunda. De börjar svälla v i d lägre temperatur och behåller s i n expanderade volym, v i l k e t t r o l i g e n är v i k t i g t för a t t nå bra brandmotstånd i en dörr.

Man bör också överväga var den brandsvällande l i s t e n ska p l a c e r a s för a t t ge bästa f u n k t i o n . Två l i s t e r nära vardera kanten så a t t förkolningen i springan hejdas s k u l l e t r o l i g e n vara bäst, men kan n a t u r l i g t v i s fördyra produkten.

Funktionen hos o l i k a brandsvällande l i s t e r kan studeras i reducerad s k a l a . B l a f i n n s en ny engelsk standard (BS 476:Part 23:1987). Där kan brand-beteendet hos v a n l i g a tätningslister av gummi också s t u d e r a s .

Provningskostnader

Provningskostnaderna har sammanställts i t a b e l l 6. Om momsen i Sverige (som är a v d r a g s g i l l för företag men i n t e för Trätek) dras ifrån b l i r s k i l l n a d e r -na i n t e så s t o r a .

TABELL 6. Provningskostnader, SEK ( j u n i 1987).

Brand- Monte- övr Moms Prov Video T o t a l t Anm.

prov r i n g t o t . Dantest 29,3 2,5 2,2 34,1 - 34,1 S i n t e f 38,2 - - 38,2 2,9 41,1 SP 37,0 4,0 - 9,6 50,6 (41,0*) 7,4 58,0 * Exkl moms (47,0*) VTT 32,2 - 0,6 32,8 G r a t i s 32,8

(31)

Rekommendationer t i l l f a b r i k a n t e r av brandklassade dörrar

Det är v i k t i g t a t t ha f u l l k o n t r o l l såväl över t i l l v e r k n i n g och montering av provet som över p r o v n i n g s b e t i n g e l s e r n a . P r e c i s i o n och k v a l i t e t i a l l a d e t a l j e r är avgörande.

Små a v v i k e l s e r kan ha s t o r b e t y d e l s e . Noggrann montering av dörrarna är särskilt v i k t i g . Provmontage före leverans t i l l p r o v n i n g s l a b o r a t o r i e t kan b i d r a t i l l a t t springmått mm är fullständigt under k o n t r o l l .

Närvaro v i d slutmontage och provning är v i k t i g både för p r o v n i n g s r e s u l t a t e t och för f o r t s a t t p r o d u k t u t v e c k l i n g .

Det f i n n s v i s s a n a t u r l i g a v a r i a t i o n e r i b r a n d p r o v n i n g s r e s u l t a t , l i k s o m i a l l annan p r o v n i n g . B l a därför bör en dörr avsedd för brandklassning t i l l -verkas med v i s s säkerhetsmarginal.

Dessutom måste dörren vara i fuktjämvikt, v i l k e t är v i k t i g t för mått och t o l e r a n s e r . Fuktkvoten måste också vara tillräckligt hög, v i l k e t kan påver-ka brandmotståndet. Fuktjämvikt med l u f t v i d ca 50-60 % RH, och 20 "C är lämpligt.

F l e r a förbättringar kan göras på den dörr som p r o v a t s . Det gäller i n t e bara mindre t o l e r a n s e r utan även k o n s t r u k t i v t vad gäller brandsvällande l i s t e r , dörrblad, m e t a l l b r y g g o r m m.

Tack

Ett varmt tack r i k t a s t i l l PerOlof Marklund, Trätek, Skellefteå, som d e l -t a g i -t i p l a n e r i n g och genomförande av a r b e -t e -t , särskil-t vad gäller dörrkon-s t r u k t i o n e n . M o d u l dörrkon-s n i c k e r i e r AB, dörrkon-som t i l l v e r k a t provdörrar, de dörrfabri-k a n t e r , särsdörrfabri-kilt Vännäs Dörr AB, som v a r i t närvarande v i d montering och brandprovning och därmed verksamt b i d r a g i t t i l l kunskapsinsamlingen i

arbe-tet, i n d u s t r i l a b o r a t o r i e t v i d Swedoor i Forserum, som provat två dörrar utan kostnad, övriga p r o v n i n g s l a b o r a t o r i e r för deras b e r e d v i l l i g h e t a t t d i s k u t e r a och komplettera r e s u l t a t e n samt t i l l s t y r g r u p p Dörrar, Trätek, för d i s k u s s i o n e r av p r o j e k t e t och dess r a p p o r t e r i n g .

(32)

33 REFERENSER

BS 476: P a r t 23;1987: F i r e t e s t s on b u i l d i n g m a t e r i a l s and s t r u c t u r e s .

P a r t 23. Methods f o r d e t e r m i n a t i o n o f the c o n t r i b u t i o n o f components t o the f i r e r e s i s t a n c e o f a s t r u c t u r e . B r i t i s h Standard, 1987.

Dantest:

Prjj^vningsattest. Sag F 4618 och 4619. A u t o r i s a t i o n 12 l b nr 2658 och 2659, 1987-05-18.

Harmathy, T.Z.:

Furnace pressure i n s t a n d a r d f i r e r e s i s t a n c e t e s t . F i r e Technology 23:2 (1987) 162-3.

Holm, Claes and Loikkanen, P e n t t i :

J o i n t i n v e s t i g a t i o n o f v e r t i c a l furnaces i n Nordic c o u n t r i e s . Statens t e k n i s k a f o r s k n i n g s c e n t r a l , H e l s i n g f o r s , Meddelande 56/1981.

Holm, Claes, Loikkanen, P e n t t i och Oksanen, Pekka:

Samköming av ugnar avseende brännbara byggnadsdelar. Nordtest pro-j e k t 49/76. Statens t e k n i s k a f o r s k n i n g s c e n t r a l , 1980.

ISO 3008:

F i r e - r e s i s t a n c e t e s t s - Door and s h u t t e r assemblies, I n t e r n a t i o n a l Standard, 1978.

K r i s t i a n s s o n , Curt och Nordström, Äke:

Samköming i Norden av brännbara byggnadsdelar e n l i g t metod "NT F i r e 005". Statens p r o v n i n g s a n s t a l t P 77/136, 1977. Marklund, P-0.:

A n v i s n i n g a r för h a n t e r i n g och montering av träbaserade dörrar. Trätek-nikCentrum, under utarbetande (1988).

Nordström, Äke:

Rapport b e t r jämförande brandprovningar av väggelement. Statens prov-n i prov-n g s a prov-n s t a l t . Rapport prov-n r 3040,464, 1974.

NT F i r e 008:

Door and s h u t t e r assemblies: f i r e r e s i s t a n c e . Nordtest method, NT F i r e 008, 1978.

Peterson, E r i k :

SNIRIs dörrgrupp d i s k u t e r a r e x p o r t och brandprovning. Träindustrin nr 8 (1985) 41-45.

Place, F.H.:

S p e c i f y i n g timber doors. An e s t i m a t o r ' s view. F i r e Surveyor, A p r i l 1983.

SBN Godkännanderegler:

Brandskydd. Statens p l a n v e r k s författningssamling PES 1980:4. S i n t e f (NBL):

(33)

Statens t e k n i s k a f o r s k n i n g s c e n t r a l (VTT):

F o r s k n i n g s r a p p o r t PAL 7275 a och b, 1 9 8 7 - 0 9 - 1 4 — 1 5 .

Statens p r o v n i n g s a n s t a l t :

P r o v n i n g s r a p p o r t 86K40109 A och B, 1 9 8 7 - 0 6 - 0 1 .

Strömbom, Claes:

Brandprovning av trädörrar. Träförädlingsbyrån Rapport n r 1 2 2 , 1 9 8 1 . S u l t a n , M.A., Harmathy, T.Z. and Mehaffey, J.R.:

Heat t r a n s m i s s i o n i n f i r e t e s t furnaces. F i r e and M a t e r i a l s 10^, 4 7 - 5 5 ,

1 9 8 6 .

Swedoor:

Brandprovningsrapport n r 148 och 149, 1 9 8 7 - 0 6 - 2 5 . Wickström, U l f :

A proposal r e g a r d i n g temperature measurements i n f i r e t e s t furnaces. Statens p r o v n i n g s a n s t a l t , SP-rapport 1 9 8 6 : 1 7 .

(34)

Detta digitala dokument skapades med anslag från

Stiftelsen Nils och Dorthi

Troédssons forskningsfond

Trätekn i kCent ru m

I N S T I T U T E T F O R T R A T E K N I S K F O R S K N I N G

Box 5609,114 86 S T O C K H O L M Besöksadress: Drottning Kristinas väg 67 Telefon: 08-14 53 00

Telex: 144 45 tratek s Telefax: 08-11 61 88 Huvudenhet med kansli

Asenvägen 9, 552 58 J O N K Ö P I N G Telefon: 036-12 60 41 Telefax: 036-16 87 98 ISSN 0283-4634 93187 S K E L L E F T E Å Besöksadress: Bockholmsvägen 18 Telefon: 0910-652 00 Telex: 650 31 expolar s Telefax: 0910-652 65

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :