ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete
Kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2020
Perspektiv på förändring och
prevention
- En systematisk forskningsöversikt utifrån män som
utövar våld i nära relation
Desirée Jansson Thunell Matilda Mattsson Handledare: Maria Bennich
Perspektiv på förändring och prevention
- En systematisk forskningsöversikt utifrån män som utövar våld i nära relation
Författare: Desirée Jansson Thunell, Matilda Mattsson
Örebro Universitet
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete på kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2020
Sammanfattning
Syftet med föreliggande studie var att utifrån män som utövar våld i nära relation undersöka deras perspektiv på förändring och prevention. För att besvara syfte och frågeställningar har en forskningsöversikt av kvalitativ karaktär genomförts. Studien bygger på 13 vetenskapliga artiklar gällande våldsutövande mäns perspektiv. Artiklarnas resultat har kodats i linje med tematisk syntes i syfte att identifiera olika kärnkategorier, vilka var: samhällssyn, hjälpsökande, ansvar, identifiera och uttrycka känslor, kommunikation samt ilska. Vidare analyserades dessa utifrån ekologisk systemteori samt maskulinitetsteorier. De slutsatser som dras utifrån det studerade materialet är att den övergripande samhällssynen på våld samt synen på våldsutövande män som onda utgör en faktor som hämmar förändring, framförallt gällande männens hjälpsökande. En slutsats är även att många män är medvetna om sin problematik och faktiskt önskar stöd och hjälp. Resultatet av studien tyder på att maskulinitetsnormer är ett hinder för förändring. En slutsats är att insatser mot mäns våld mot kvinnor främst bör riktas mot pojkar och unga män i förebyggande syfte och innefatta ifrågasättande av dagens maskulinitetsnormer. Studien bekräftar i enlighet med tidigare forskning att arbetet med våldsutövande män är ett komplext område. Vidare lämnas det i studien förslag på ett större samhälleligt ansvar i form av exempelvis tydlig lagstiftning där män som utövar våld i nära relation inte enbart fördöms utan istället betraktas som en grupp i behov av stöd och hjälp.
Nyckelord: ekologisk systemteori, hinder till förändring, hjälpsökande, maskulinitet, män som
Perspective on change and prevention
– A systematic review based on men who perpetrate intimate partner violence
Author: Desirée Jansson Thunell, Matilda Mattsson
Örebro University, School of Law,
Psychology and Social Work, Social Work,
Undergraduate Essay 15 credits, Spring 2020.
Abstract
The purpose of this study has been to examine change and prevention from the perspective of male perpetrators of intimate partner violence (IPV). To achieve this, a qualitative research survey has been carried out. The study builds on 13 scientific articles concerning the perspectives of violent men. The results of the articles have been coded in line with thematic synthesis to identify various core categories, defined as: societal views; help-seeking; responsibility; identification and expression of emotions; communication, and anger. Furthermore, these categories were analyzed with the help of ecological system theory and theories of masculinity. From the studied material, it has been concluded that the overarching view of society on violence and on violent men as evil constitutes an obstacle for change and in particular for men to reach out for help. Another conclusion is that many violent men are aware of their problems and actually want support and help. The result of this study indicates that masculine norms are a hindrance to change. It has been concluded that efforts against men’s violence against women should primarily be aimed towards preventive measures with boys and young men, and should include the questioning of contemporary masculine norms. The study also confirms, in accordance with earlier research, that the issue of violent men is indeed complex. Finally, the study suggests a broader societal responsibility in the shape of, for example, clear legislation where violent men are not simply condemned, but rather viewed as a group in need of support and help.
Keywords: ecological system theory, barriers to change, help-seeking, masculinity, men who
Förord
“Måste vi inte, efter alla dessa årtusenden av ständiga krig, fråga oss om det är något konstruktionsfel på hela människoarten, eftersom vi alltid griper till våld? Och är vi dömda att gå under för våra aggressioners skull? Vi vill alla ha fred. Finns det då ingen möjlighet att vi kan förändra oss, innan det är för sent? Att vi kan lära oss att ta avstånd från våld? Försöka bli en ny sorts människor, helt enkelt. Men hur skulle det gå till, och var ska vi börja isåfall? Jag tror vi måste börja från grunden”. (Ur Astrids klokbok, 1997).
“Helt ärligt, detta är vårt skämsområde”. I dessa ord tog vår c-uppsats sin början. Av en slump sprang vi på en individ som har mycket kunskap om Örebro kommuns arbete med våld i nära relation. Vi var nyfikna på kommunens arbete med våldsutövande män, vi tyckte att innehållet i policydokumenten var vagt formulerat och sökte svar på hur arbetet konkret bedrevs. Vi möttes av ett par sekunder av tystnad, innan personen i fråga lutade sig fram och sänkte rösten och uttalade de ovanstående orden. Som blivande socionomer oroade detta oss och vi insåg ganska snart att Örebro kommun är långt ifrån ensamma om att skämmas. Vi undrade hur det kunde komma sig att ett så viktigt område verkade vara så svårt att arbeta med. Tack till dig som delade med dig till oss av hur verkligheten ser ut.
Ett förord är inte komplett utan några ord av tacksamhet. Tack till vår handledare Maria Bennich för värdefulla synpunkter längs vägen. Tack Ida och Samer, två tålmodiga partners som stöttat och trott på oss. Medèa och Alde, ni är framtiden och för vilka studier som denna är så viktiga.
Desirée Jansson Thunell Matilda Mattsson Örebro 25 maj 2020
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.INLEDNING 1 2.PROBLEMFORMULERING 2 2.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 2 3. BAKGRUND 2 3.1 VÅLD I NÄRA RELATION 2 3.2 MÄN SOM UTÖVAR VÅLD MOT KVINNOR I NÄRA RELATION 3 3.2.1 Orsaksförklaringar 3 3.3. INSATSER FÖR MÄN SOM UTÖVAR VÅLD I NÄRA RELATION 4 3.3.1 Behandlande insatser 4 3.3.2 Förebyggande insatser 5 4. TIDIGARE FORSKNINGSÖVERSIKTER 5 4.1 TURNING POINTS FOR PERPETRATORS OF INTIMATE PARTNER VIOLENCE 5
4.2 STILL LOOKING FOR MECHANISMS: A REALIST REVIEW OF BATTERER INTERVENTION PROGRAMS 5
4.3 MALE IPV PERPETRATOR’S PERSPECTIVES ON INTERVENTION AND CHANGE: A SYSTEMATIC SYNTHESIS OF
QUALITATIVE STUDIES 6 4.4 SAMMANFATTNING OCH ARGUMENTATION FÖR FÖRELIGGANDE STUDIE 6 5. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER 7 5.1 EKOLOGISK SYSTEMTEORI 7 5.2 MASKULINITETSTEORI 8 6. METOD 9 6.1 VAL AV METOD 9 6.2 LITTERATURSÖKNING 9 6.2.1 Inklusions- och exklusionskriterier 9 6.2.2 Sekundärsökningar 10 6.3 URVALSMETOD OCH VALIDITET 10 6.4 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYSFÖRFARANDE 11 6.5 KÄLLKRITIK 11 6.6 ETISKA ÖVERVÄGANDEN 11 7. RESULTAT 12 7.1 TEMATISK SYNTES 15 7.1.1 Samhällssyn 16 7.1.2 Hjälpsökande 16 7.1.3 Ansvar 17 7.1.4 Känslor 18 7.1.4.1 Ilska 19 7.1.4.2 Kommunikation 20 9. TEORETISK ANALYS 21 9.1 ANALYS UTIFRÅN EKOLOGISK SYSTEMTEORI 21 9.1.1 Samhällssyn 21 9.1.2 Hjälpsökande och förändring 21 9.2 ANALYS UTIFRÅN MASKULINITETSTEORI 22 9.2.1 Hjälpsökande och maskulina ideal 22 9.2.2 Känslor 23 10. SLUTSATSER OCH DISKUSSION 23 10.1 SLUTSATSER 23 10.2 DISKUSSION I RELATION TILL SOCIALT ARBETE 25 10.3 METODDISKUSSION 26 10.4 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING 27
9. REFERENSLISTA 28
BILAGOR
1.Inledning
Mäns våld mot kvinnor har rönt allt mer uppmärksamhet under senare år och klassas idag som ett globalt samhällsproblem och som en kränkning av mänskliga rättigheter. Det förekommer runt om i hela världen och i alla samhällsskikt men det föreligger ett stort mörkertal och anmäls sällan till polis eller myndigheter (Nationellt centrum för kvinnofrid [NCK], u.å.a). Enligt Världshälsoorganisationen (WHO, 2019) har 35 % av världens kvinnor utsatts för fysiskt eller sexuellt våld av en manlig närstående. Vidare dör i snitt 17 kvinnor per år i Sverige på grund av dödligt våld av en partner eller tidigare partner (Gavell Frenzel, 2014). Mäns våld mot kvinnor kostar det svenska samhället 39,7 miljarder kronor varje år (SOU 2015:55). Regeringen antog 2016 en tioårig nationell strategi för att förebygga och bekämpa våldet. Strategin syftar till att lyfta frågan om de våldsutövande männens delaktighet och ansvar samt att detta är grundläggande för att stoppa mäns våld mot kvinnor. Regeringen ämnar genomföra ett perspektivskifte där fokus hamnar på att hantera orsaken till våldet istället för att fokusera på våldets konsekvenser (Socialdepartementet, 2016).
Insatser för män som utövar våld i nära relation har varit och är i viss mån fortfarande ett omdiskuterat och inte helt okontroversiellt ämne. Ett argument mot att satsa resurser på insatser för männen är att det finns farhågor för vad som skulle ske om resurser togs från arbetet riktat mot de kvinnor och barn som blir utsatta. Dock har intresset för att arbeta med männen ökat och följaktligen har fler verksamheter och stödinsatser utformats samt politiska beslut fattats som ska gynna arbetet (Socialstyrelsen, 2010). I Sverige har socialnämnden det yttersta ansvaret för att befolkningen ska få det stöd och hjälp de är i behov av, vilket framgår i 2 kap. 1§ socialtjänstlagen (SoL, SFS 2001:453). Socialnämnden har ett ansvar att ur ett helhetsperspektiv arbeta med våld i nära relation, men insatserna riktar sig främst mot de våldsutsatta kvinnorna och barnen. Det finns ingen lagstadgad skyldighet för kommuner att erbjuda insatser till våldsutövare och därför finns det stora skillnader beroende på vilken kommun i Sverige hen bor i när det gäller insatsernas omfattning eller tillgänglighet (NCK, u.å.b). I många län och kommuner finns utformade handlingsplaner samt policydokument gällande hur arbetet mot våld i nära relation ska bedrivas. Det är emellertid inte ovanligt att det antingen saknas riktlinjer gällande arbete med våldsutövare eller att riktlinjerna inte är konkretiserade, vilket försvårar socialtjänstens arbete med dessa män.
Det finns olika typer av insatser som syftar till att behandla män som utövar våld i nära relation. Eliasson och Ellgrim (2006) skriver att insatser främst är i form av motiverande stödsamtal och gruppbehandling. Vidare anser författarna att den viktigaste grunden i samtliga behandlingsformer är att männen tar ansvar för sitt våldsutövande. De menar även att insatser riktade till våldsutövaren också är av vikt i förebyggande syfte då det kan förhindra att mannen kommer fortsätta sitt våldsamma beteende i andra relationer. Det finns flertal forskningsstudier som ifrågasätter effektiviteten hos de olika behandlingarna. I många studier framkommer att effekterna av dem är små och att det finns ett stort behov av vidare forskning för att ta fram evidensbaserade metoder (Pallationo et al., 2019; Tarzia, Forsdike, Feder, & Hegarty, 2020). I Sverige återfinns de våldsutövande männen som deltar i behandling främst inom kriminalvården, dock är det ett fåtal som får en fällande dom och på så vis kommer i kontakt med behandling (Eliasson & Ellgrim, 2006). Öberg och Eklund Rimsten (2018, 29 maj) belyser i en debattartikel att för de män som inte är brottsmisstänkta eller dömda är möjligheterna till insatser begränsade och av varierande kvalitet. Vidare anser författarna att fler insatser bortom rättsväsendet som är riktade till våldsutövarna krävs för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. De menar även att det bör stadgas en skyldighet för kommunerna att erbjuda våldsutövare
kvalificerade insatser och att det i socialt arbete i dagsläget är svårt att möta männens behov av stöd och hjälp. Öberg och Eklund Rimsten (2018, 29 maj) anser att genom ett införande av våldsutövare som en grupp i särskilt behov av stöd och hjälp i 5 kap SoL (SFS 2001:453) skulle det sociala arbetet med dessa män stärkas och dessutom skulle det öka möjligheterna för dem att få hjälp. Vi förstår att ovanstående resonemang kan uppfattas som kontroversiellt i den mening att männen skulle betraktas som utsatta samtidigt som de är utsättare, dock skriver Velonis, Cheff, Finn, Davloor och O’Campo (2016) att det inte finns någon enkel lösning på det allvarliga problem som mäns våld mot kvinnor är och att samhället inte bör nöja sig med enkla behandlingsprogram som erbjuder enkla lösningar på komplexa problem.
Sammanfattningsvis är mäns våldsutövande mot kvinnor ett stort samhälleligt problem och mycket tyder på att det krävs ett mer utvecklat arbete med våldsutövare för att åstadkomma förändring. I dagsläget är insatserna få och ett gemensamt rikstäckande arbetssätt saknas. Det finns heller ingen evidens som kan indikera hur arbetet med dessa män bör bedrivas på bästa sätt. Slutligen kan sägas att om det inte satsas på forskning inom området samt ett utvecklande av praxis är det omöjligt att säga när och om mäns våld mot kvinnor kommer att få ett slut.
2.Problemformulering
Som tidigare nämnts finns många forskningsstudier som ifrågasätter effektiviteten hos de interventionsprogram som riktar sig till våldsutövande män, exempelvis Pallationo et al. (2019) och Tarzia et al. (2020). Det är vanligt att studier ämnar undersöka vad i interventionsprogrammen som är verksamt, men utelämnar vad det är som förhindrar mätbar förändring. Socialstyrelsen (2020) skriver dessutom att män som utövar våld i nära relation sällan söker sig självmant till behandlande verksamheter. Sveriges regering anser att för att stoppa mäns våld mot kvinnor behövs även ett förebyggande arbete (Socialdepartementet, 2016). Forskning och evidens för förebyggande insatser tar 10–20 år att utveckla och detta är för lång tid i relation till hur omfattande problemet är (Crooks, Jaffe, Dunlop, Kerry & Exner-Cortens, 2019). Majoriteten av forskning på våld i nära relation riktar sig mot den utsatta och flera forskare argumenterar att det behövs mer forskning gällande våldsutövare och vidare att det finns mycket lite forskning utifrån de våldsutövande männens egna perspektiv (Scott, Tilley & Brackley, 2005; Eriksson, Berg & Wallqvist, 2011). Utifrån ovanstående blir det nödvändigt och förtjänstfullt att utifrån mäns egna perspektiv undersöka vilka faktorer som hämmar förändring samt vilka aspekter som kan vara av vikt i det preventiva arbetet.
2.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med föreliggande systematiska forskningsöversikt är att utifrån män som utövar våld i nära relation undersöka deras perspektiv på förändring och prevention. De frågeställningar som ämnar undersökas har specificerats enligt följande:
- Vilka faktorer upplevs hämma förändring hos män som utövar våld i nära relation? - Vilka aspekter upplevs vara av vikt i det preventiva arbetet mot mäns våldsutövande?
3. Bakgrund
I syfte att ge en övergripande förståelse inför föreliggande arbete kommer begreppen våld i nära relation och mäns våld mot kvinnor att definieras. Även orsaker till våldsutövande, samhällets organisering samt förebyggande insatser kommer att presenteras.
utövas ofta av en nuvarande partner men det är också vanligt att det är tidigare partner som utövar våldet (Lundgren, Heimer, Westerstrand & Kalliokoski, 2001). Begreppet våld i nära relation kan ses som ett paraplybegrepp då det inkluderar samtliga typer av relationer och våld (SOU 2015:55). Våld kan ta sig uttryck i flera former, bland annat fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt, latent, digitalt, ekonomiskt våld samt försummelse. Vid våld i nära relation räknas samtliga våldsformer in och de förekommer ofta i kombination med varandra (NCK, u.å.c). Det är vanligt att ju längre relationen pågår desto mer ökar intensiteten av våld. Det som särskiljer våld i nära relation från andra former av våld är att det kännetecknas av att offer och våldsutövare har starka känslomässiga band till varandra vilket försvårar uppbrott (NCK, u.å.d). Den vedertagna definitionen i Sverige gällande begreppet “våld” är skriven av Per Isdal (2017), förgrundsgestalt i Norden inom våldsforskning:
Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från något som den vill. (Isdal, 2017, s. 33)
Våld i nära relation förekommer i störst utsträckning i hemmet vilket leder till att det sällan uppmärksammas av omgivningen. Det är vanligt att offret inte berättar för någon om det våld som förekommer och det är sällan det anmäls till polisen (Socialstyrelsen, 2016). När våld kommer till omgivningens kännedom tenderar människor att reagera med undvikande för att slippa förhålla sig till våldet (Isdal, 2017).
3.2 Män som utövar våld mot kvinnor i nära relation
När det gäller våld i nära relation utövas huvudsakligen det grövsta våldet av män mot kvinnor, och det tenderar ofta vara mer systematiskt. Vidare är män kraftigt överrepresenterade som utövare av våld vare sig det handlar om våld mot kvinnor, mot andra män eller mot sig själva (Norén & Eriksson, 2017). Av rapporterat våld i nära relation hade 85 % riktats av en man mot en kvinna (NCK, u.å.d). Lindhagen och Ali (2019) skriver i sin debattartikel att mäns våld är ett av våra största samhällsproblem och att var fjärde kvinna någon gång i livet kommer att utsättas för våld av en närstående, oftast av en man. Förenta nationerna (FN, 1993) definierar mäns våld mot kvinnor som:
Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i, eller troligen kommer att leda till, fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet. (FN, 1993)
Att utöva våld mot kvinnor är tabubelagt och fördöms i samhället. De sociala konsekvenserna mot våldsutövaren är ofta ensidiga och av uteslutande karaktär (Isdal, 2017). Vidare menar Isdal (2017) att det i de flesta fall är våldsutövaren själv som har det svårast att leva med det som har hänt. Socialstyrelsen (2016) skriver att ett av målen för den svenska jämställdhetspolitiken är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
I föreliggande arbete kommer paraplybegreppet “våld i nära relation” användas och syftar då till olikkönade parrelationer där utövaren är en man och den utsatta är en kvinna. Begreppet ” våldsutövare” eller “männen” kommer således syfta till de män som utövar våld mot kvinnor i nära relation.
3.2.1 Orsaksförklaringar
Orsakerna till mäns våld mot kvinnor kan diskuteras och förstås utifrån flera olika teoretiska perspektiv. Våldsutövandet kan förklaras utifrån bristande jämställdhet, ojämn maktfördelning mellan könen, individuella faktorer eller faktorer i relationen. Dessa perspektiv kan förstås i
relation till samhälleliga hierarkiska faktorer som exempelvis klass, sexualitet, etnicitet, nationalitet och ålder. Våld bör förstås som ett samspel mellan dessa samtliga faktorer, ett perspektiv kan inte förklara allt (Socialstyrelsen, 2016). Att förklara varför någon blir utövare av våld i nära relation är således komplext. Carbone-Lopez, Rennison och Mcmillan (2012) beskriver att det föreligger flertal riskfaktorer, bland annat utsatthet för våld under barndomen samt bristande sociala och ekonomiska resurser. Många menar även att en av de främsta orsakerna till mäns våld mot kvinnor är destruktiva maskulinitetsnormer (Norén & Eriksson, 2017; Isdal, 2017; Lindhagen & Ali, 2019). Strandell (2013) skriver att i de fall då män utövat dödligt våld mot en kvinna framkommer riskfaktorer som bland annat psykiska problem, svartsjuka och svårigheter att hantera separation på kvinnans initiativ. Pettersson, Strand och Selenius (2019) menar att män som utövar våld i nära relation besitter olika egenskaper och tendenser gällande utövandet och att utforma effektiva insatser för dessa män är därför mångfacetterat och komplext.
3.3. Insatser för män som utövar våld i nära relation
I Sverige finns det idag ett växande antal verksamheter som vänder sig till män som utövar eller utövat våld mot kvinnor i nära relation. Ansvarsfördelning och skyldighet att upprätta sådana verksamheter är i dagsläget oklara och de existerande verksamheterna är i stort sett oreglerade. Det finns ingen lagstiftad skyldighet för landsting, regioner eller kommuner att bedriva sådana verksamheter (Norén & Eriksson, 2017). Socialnämnden har dock ett ansvar att erbjuda insatser till våldsutövande föräldrar utifrån barnets behov, men det saknas definition på vilka insatser och det finns inte heller riktlinjer eller vägledning på nationell nivå (Norén och Eriksson, 2017). De verksamheter som finns bedrivs ofta på frivillig basis, därför finns stora variationer gällande förekomst och omfattningen mellan olika kommuner. Flertalet landsting, regioner och kommuner önskar mer kunskap för att kunna utveckla kvalitetssäkrade verksamheter som riktar sig till våldsutövare. Det finns inget entydigt svar i forskning vad som är verksamt och det är således en utmaning att arbeta kunskapsbaserat med män som utövar våld i nära relation (Norén & Eriksson, 2017).
3.3.1 Behandlande insatser
Av de kommuner som erbjuder behandling till våldsutövare använder endast 47 % en specifik behandlingsmetod. Den vanligaste formen för behandling är individuella samtal men det förekommer även behandling i grupp. De flesta behandlare uppger att de hämtar inspiration från flertal teorier och terapiformer som exempelvis kognitiv beteendeterapi, psykodynamisk teori, familjesystemteori med flera. Det behandlingsprogram som förekommer i störst utsträckning som är riktad mot våldsutövare är Alternativ till våld (ATV) eller metoder sprungna ur ATV, dessa används både i behandling individuellt och i grupp. Metoden utgår från att våldsutövaren utövar våld för att hantera en känsla av vanmakt (Socialstyrelsen, 2020). Enligt Socialstyrelsen (2020) saknar behandlingsmetoder för våldsutövare vetenskapligt stöd och att det således inte går att rekommendera en särskild metod framför en annan. Dock har det framkommit i studier av bland annat Karakurt, Çetinsaya, Ayluçtarhan och Bolen (2019) samt Tarzia et al. (2020) att behandling av våldsutövare kan vara effektiv då den sker i kombination med insatser mot alkohol- och drogmissbruk. Något som vidare är problematiskt är att våldsutövare sällan självmant söker sig till behandlande verksamheter (Socialstyrelsen, 2020). Det har visat sig i studier att behandlingsprogram reducerar risken för återfall med endast 5 % i jämförelse med de som bara blev gripna och dömda men inte genomgick behandling (Babcock, Green & Robie, 2004). Norén och Eriksson (2017) anser att det mest effektiva för att förebygga återfall är ett gemensamt samhällsansvar och samordnade insatser.
3.3.2 Förebyggande insatser
Hittills har samhället tenderat att först och främst rikta insatser mot våldets konsekvenser snarare än de ursprungliga orsakerna och med den motiveringen tog regeringen fram en tioårig strategi, 2017–2026, för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Strategin syftar till att nå det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Strategins huvudsakliga utgångspunkt är att våldet ska förebyggas med fokus på våldsutövare och maskulinitetsnormer. Detta ska genomföras i form av stöd till universellt våldspreventivt arbete riktat mot unga, granska skolans sex- och samlevnadsundervisning, stärka behandlingsarbetet samt främja kommunernas förutsättningar att arbeta med våldsutövare i ett tidigt skede (Socialdepartementet, 2016). Även Norén och Eriksson (2017) anser att i det våldsförebyggande arbetet bör hänsyn tas till männen som utövar våld i nära relation och resurser bör läggas på att skapa ett förändringsarbete med den gruppen. Vidare skriver Norén och Eriksson (2017) att det behövs ytterligare förståelse kring hur och varför våldet uppstår samt vilka förändringsmekanismer som är verksamma. Crooks et al. (2019) har i sin studie påvisat att preventiva program som syftar till att förebygga våld riktat mot pojkar och unga män har effekt i form av reducerat våld och förändrade attityder. Författarna menar dock att forskning och evidens för dessa metoder tar lång tid att utveckla. Slutligen menar de att det förebyggande arbetet inte kan genomföras på enbart en individuell nivå utan att hänsyn behöver tas till faktorer på familje-, sociala- och samhällsnivåer för att åstadkomma reell förändring.
4. Tidigare forskningsöversikter
Då denna uppsats ämnar ge en översikt över den redan existerande forskning som genomförts på det aktuella området kommer andra översikter av tidigare forskning att presenteras i detta avsnitt. Samtliga översikter presenteras under egna rubriker vilka är namngivna utifrån studiernas titlar.
4.1 Turning points for perpetrators of intimate partner violence
Sheehan, Thakor och Stewart (2012) undersökte i en systematisk litteraturstudie innebörden av begreppet vändpunkter för män som utövar våld i nära relation. I studien inkluderades sex artiklar. Inkluderingskriterierna var exempelvis att de behövde belysa faktorer, situationer eller attityder som främjade att våldsutövare ville förändra sitt beteende. Resultatet i studien visar att en viktig faktor gällande beteendeförändring var att ta ansvar för det våld som förekommit. Vidare framkom att då respondenterna upplevde en förbättrad kommunikationsförmåga resulterade det i ett förändrat och förbättrat beteende. Assertivitet, vilket innebär förmåga till självkännedom och självreflektion, var även en viktig del i de våldsutövande männens förändringsprocess. I studien framkom att flertal deltagande män hade svårigheter att identifiera och kontrollera sina egna känslor. I behandling lärde sig respondenterna att identifiera dem vilket resulterade i att de kunde kontrollera känslorna i högre utsträckning. Flertalet respondenter i Sheehan et al. (2012) uppgav att kontroll av känslor var en viktig faktor för att uppnå ett förändrat och förbättrat beteende. Slutligen visade resultatet i studien att ytterligare en viktig faktor som främjar förändring är då respondenterna deltar i grupp. Att träffa andra med liknande problematik motverkade en känsla av ensamhet. Respondenterna i studien upplevde att då de lärde känna de andra deltagarna insåg de att män som utövar våld i nära relation inte enbart är onda. Den insikten bidrog till att respondenterna inte heller betraktade sig själva som enbart onda, vilket resulterade i ökad självkänsla och således ett förbättrat beteende.
4.2 Still Looking for Mechanisms: A Realist Review of Batterer Intervention Programs Velonis, Finn Mahabir, Maddox och O’Campo (2018) undersökte i sin litteraturöversikt vilka mekanismer i behandling som leder till positiva förändringar hos våldsutövande män.
Författarna menar att det saknas forskning gällande förklaringar för vem, under vilka omständigheter och hur program kan vara effektiva. Totalt inkluderades sex artiklar som utvärderade behandlingsmetoder. Översikten innefattade kvalitativa, kvantitativa och studier med mixad metod. Inklusionskriterierna var bland annat: programmen som utvärderas behövde ha genomförts i kommunal regi och inte på institution, vara gruppbaserade och pågå i minst åtta veckor. Resultatet i Velonis et al. (2018) visar att få av studierna innefattade tillräckligt mycket detaljer för att förklara mekanismerna i förändringsprocessen. Resultatet visar dock att under vissa kontextuella villkor kan strategier som utlöser en självreflektionsprocess hos deltagarna resultera i förändrade attityder gällande våld. Velonis et al. (2018) menar att det i sin tur skulle kunna leda till utvecklande av empati för sin partner. Resultatet visar även att de behandlingsprogram som hjälpte deltagarna att skilja mellan skam och skuld verkade öka både acceptans av sitt ansvar våldet samt sin empatiska förmåga. Författarna menar även att resultaten indikerar att då våldsutövaren tidigare själv har varit utsatt för våld och kan relatera detta till vad den utsätter sin partner för, underlättar det förändringsprocessen.
4.3 Male IPV Perpetrator’s Perspectives on Intervention and Change: A Systematic Synthesis of Qualitative Studies
McGinn, McColgan och Taylor (2020) har i sin litteraturstudie ämnat försöka förstå förändringsprocesser hos män som utövar våld i nära relation genom att undersöka männens perspektiv på intervention. Inklusionskriterierna var bland annat: alla deltagare behövde vara över 18 år, deltagarna behövde alla ha utövat våld i nära relation samt att artiklarna behandlade männens syn på någon aspekt i ett interventionsprogram. Totalt inkluderades 27 artiklar i studien. Resultatet i McGinn et al. (2020) visar att respondenterna har många olika motiv till varför de deltar i behandlingsprogrammen och att det är grundläggande med en inneboende motivation för att uppnå förändring. Upplevelsen hos de deltagande männen var att det aldrig går att tvinga någon till förändring utan att de måste vilja förändras för att behandlingen ska ge effekt. Resultatet visar även att deltagande i grupp främjade förändring hos männen. Något som framkommer i resultatet är att många respondenter hade svårigheter att hantera sina känslor och reagera på ett adekvat sätt. McGinn et al. (2020) menar att resultatet indikerar att behandlingen bidrog till förbättrad kommunikationsförmåga och flera respondenter i studien uttryckte att de särskilt uppskattade att lära sig tekniker för att avbryta konflikter. Slutligen var det flertal respondenter i studien som uttryckte att deras våldsutövande var kopplat till stereotypa föreställningar om könsroller. Ett exempel på detta var synen att män ska vara “macho” och de som bestämmer i en relation samt att kvinnorna ska respektera dem.
4.4 Sammanfattning och argumentation för föreliggande studie
Resultaten indikerar att viktiga faktorer till förändring är bland annat ansvarstagande för våldet, självreflektion, deltagande i grupp, förbättrad kommunikationsförmåga samt förmåga att identifiera och kontrollera sina känslor. Samtliga översikter ämnar förklara vad som främjar förändring, dock finns ingen evidens för behandlingsmetoderna och därför kan det vara förtjänstfullt att istället undersöka vilka faktorer som hämmar de våldsutövande männens förändring. Samtliga författare till översikterna framhåller att förändringsarbete med män som utövar våld i nära relation är komplext. Utifrån denna komplexitet kan det vara gynnsamt att undersöka fler än en aspekt i samma studie gällande mäns våldsutövande. Ingen av studierna har inkluderat männens perspektiv på vad som kan vara eller kunde ha varit preventivt verksamt gällande deras våldsutövande, således kan det vara fördelaktigt att även undersöka våldsutövande mäns perspektiv på prevention gällande våld i nära relation.
5. Teoretiska utgångspunkter
I följande avsnitt presenteras de teoretiska utgångspunkter vilka används för att analysera empirin. Empirin analyseras utifrån ekologisk systemteori samt maskulinitetsteorier. Teorierna är förtjänstfulla att använda tillsammans då de kan ge en ökad förståelse för komplexiteten gällande framförallt faktorer som hämmar våldsutövande mäns förändring. Teorierna kan även bidra till en förståelse gällande verksamma aspekter i det preventiva arbetet. 5.1 Ekologisk systemteori
Det ekologiska systemtänkandet innebär att betrakta individen som en del i en större helhet (Öqvist, 2008). Samhället består av en samling olika systemnivåer vilka är inkapslade i varandra som ryska dockor, och systemen påverkar och interagerar med varandra (Bronfenbrenner, 1979). Systemen samverkar på ett komplext sätt och genom att studera deras samspel kan en förståelse nås kring hur individen formas av samt påverkar sin omgivning (Payne, 2015). Individen är inte enbart en produkt av sin omgivning utan är en aktiv deltagare. Individen bidrar till att skapa sin omgivning genom sin kapacitet till språk och tänkande. En människas utveckling pågår under hela livet och individen är i konstant samspel med omgivningsfaktorer som är föränderliga, därför är teorin tillämplig för att förstå individen under hela livsloppet (Andersson, 2013). Vidare kan ett systemtänkande synliggöra bakomliggande strukturer vilka påverkar beteendet hos olika individer i komplexa situationer. Dock kan det vara svårt att se de omkringliggande strukturerna eftersom individen själv är en del av dem. Den ekologiska systemteorin handlar således om att förstå världen utifrån helheter, relationer, funktioner, sammanhang och mönster (Öqvist 2008).
Enligt den ekologiska systemteorin består samhället av fyra olika systemnivåer (Bronfenbrenner, 1979). Den innersta nivån, mikrosystemet, innefattar de sammanhang där individen själv agerar som en aktiv deltagare. Exempel på olika mikrosystem är familj, kamratkrets och arbetsplats. Den andra nivån, mesosystemet, omfattar förhållanden och relationer mellan två eller flera mikrosystem som individen ingår i. Exempel på mesosystem är relationen mellan familj och arbete. Den tredje nivån, exosystemet, innefattar miljöer som individen själv inte omedelbart deltar i men som trots detta har påverkan på individen. Det sista och övergripande systemet kallas makrosystemet. Makrosystemet innebär helheten av samtliga system och framträder genom övergripande generaliserade mönster gällande ideologi, normer och värderingar för en viss kultur eller subkultur. Normerna och värderingarna genomsyrar och reproduceras i samtliga system och vidare kommer de att påverka omgivningens uppfattning om individen men även hur individen uppfattar och förstår sig själv och sin omgivning (Bronfenbrenner, 1979). Makrosystemet styr den sociala organiseringen och ger således mening åt det som sker i de andra systemen (Klefbeck & Ogdén, 2003). Ett exempel på detta är att offentliga politiska beslut som sker på makronivå påverkar samtliga system, besluten styr förutsättningar i vardagen gällande beteenden och utveckling för individen. Därmed är data som inte tar hänsyn till makronivå inte effektiv för att analysera sociala problem. De händelser som sker i de system närmast individen har potential att generera förändring. Det är även av stor vikt med en stödjande omgivning när individen själv vill uppnå en förändring. Den stödjande omgivningen och i vilken omfattning den förekommer påverkas av rådande kulturella värderingar inom makrosystemet (Bronfenbrenner, 1979).
Ofta tillskrivs individen skuld för den problematik den innehar. Enligt det ekologiska systemteoretiska perspektivet anses att problemet har sitt ursprung inom själva systemet och därför behöver eventuella åtgärder ta hänsyn till fler faktorer än enbart individen (Öqvist, 2008). Något som stärker detta resonemang är att människor trots sina olikheter tenderar att handla likadant inom likartade strukturer. För att uppnå en effektiv lösning på problematiken
bör grundproblemet åtgärdas istället för att enbart lösa symptomen som framträder hos individen. Det är dock av vikt att vara medveten om komplexiteten gällande förändring på strukturnivå, den kan försvåras av internaliserade traditioner och vanemönster i samhället. På vilket sätt ett problem definieras på strukturnivå påverkar hur samhället organiserar sig kring problemet på samtliga nivåer. Att förändra definitionen av själva problemet kan i sin tur underlätta förändringar på strukturnivå (Öqvist, 2008). Ytterligare ett sätt att åstadkomma förändring är samordnade insatser på flertal nivåer som samtliga syftar till att åtgärda problemet (Andersson, 2013). Detta kan vara problematiskt då besluten gällande insatser baseras på de traditioner och normer som återfinns samt hur dessa tolkas inom systemen. Det är komplext att åstadkomma någon verklig systemförändring samt att åtgärda individens problematik utan att utmana och förändra värden, normer och attityder som återfinns inom systemen (Öqvist, 2008). Sammanfattningsvis kommer ekologisk systemteori förstås i föreliggande studie som att värderingar och normer i samhället påverkar hur individen förstår sin egen problematik, men även hur omgivningen och samhället i stort betraktar och organiserar sig gällande problematiken. I studien kommer teorin tillämpas för att förstå vad på samhällsnivå samt i samhällets organisering som hämmar ett förändrat och förbättrat beteende. Genom att tillämpa teorin i studien blir det möjligt att synliggöra vilken samhällssyn som våldsutövare upplever föreligger gällande deras problematik samt hur samhällssynen kan förstås i relation till förändring samt prevention.
5.2 Maskulinitetsteori
Connell och Pearse (2015) beskriver att många av de skillnader som finns mellan män och kvinnor är socialt skapade och redan från spädbarnsålder behandlas flickor och pojkar olika. Att vara man eller kvinna är något som är ett blivande, något som sker under aktiv konstruktion och alltså inget förutbestämt tillstånd, “Man föds inte maskulin, man blir det” (Connell & Pearse, 2015, s. 19). För att förstå hur män formas är maskulinitet ett förtjänstfullt teoretiskt begrepp att använda då det syftar till att belysa den sociala konstruktionen av män och olika slags manligheter samt hur samhället ständigt upprätthåller dessa konstruktioner (Herz & Johansson, 2011). Reeser (2010) anser att begreppet maskulinitet är för utbrett och komplicerat för att kunna isoleras till en individ eller grupp utan att det är ett fenomen som genomsyrar hela samhället. Sammanfattningsvis innebär maskulinitet något som tilldelas individen och upprätthålls av samhället, maskulinitet är alltså inte en medfödd egenskap.
Det finns flera teoretiska resonemang gällande maskulinitet och hur detta ideal eller norm påverkar och formar män. Hooks (2005) skriver att den första våldshandling som de maskulina strukturerna kräver av män inte är våld mot kvinnor utan att de ska utesluta de känslomässiga delarna av sig själva. Seidler (1989) menar att män lär sig att känslor är ett tecken på svaghet vilket gör det svårt för män att identifiera sina egna och andras känslor. Pojkar uppfostras till att konstant bevisa sin maskulinitet genom att trycka undan rädsla och svaghet för att istället visa sig stark och modig. Vidare skriver Seidler (1989) att de svårigheter som män utvecklar gällande känslouttryck begränsar dem i relationer med andra då de behöver kompromissa med sin maskulinitet för att visa sig sårbar. Det snäva idealet för känslouttryck kan även anses vara en orsaksförklaring till mäns aggression och våldsutövande. Seidler (1989) menar att avsaknad av utrymme för män att lära sig om och uttrycka känslor resulterar i upplevelsen av ett överväldigande känsloliv, det enda sättet att uttrycka känslorna är genom ilska då detta är ett accepterat känslouttryck som man. Liknande skriver Kimmel (1994) att mäns rädsla för känslor handlar om motvilja att visa sig svag och då riskera att inte leva upp till rådande
emotioner i skamfyllda känslor. Vidare menar Scheff (2003) att när män misslyckas med att trycka undan känslorna tenderar de att reagera med ilska eller aggressivitet för att åter uppnå det maskulina idealet. Slutligen menar Isdal (2017) att mäns svårigheter att identifiera och uttrycka känslor är ett omfattande fenomen, varje känsla är ett tecken på svaghet och att män inte lärt sig hantera olika känslor kan betraktas som en stor begränsning i deras liv.
Sammanfattningsvis kommer begreppet maskulinitet förstås i föreliggande studie som konstruerat av den omgivande miljön samt att maskulina ideal internaliseras från tidig ålder. Mäns svårigheter gällande adekvata och hälsosamma känslouttryck kommer även förstås som givna av omgivningen genom rådande normer och värderingar och således är förmågan att uttrycka känslor föränderlig. I studien kommer teorin tillämpas för att synliggöra hur maskulinitetsnormer kan begränsa de våldsutövande männens möjligheter till förändring. Genom att synliggöra begränsande maskulinitetsnormer kan även indikationer för verksamma aspekter i det preventiva arbetet framträda.
6. Metod
I detta avsnitt kommer val av metod, sökningsprocessen samt urval- och analysförfarande att presenteras. Vidare kommer även källkritiska samt etiska ställningstaganden i studien att diskuteras.
6.1 Val av metod
En forskningsöversikt är ett lämpligt val av metod för en studie som ämnar kartlägga kunskapsläget inom ett visst forskningsfält. Problemformulering och studiens syfte avgör vilken typ av forskningsöversikt som bör genomföras (Friberg, 2017). För att besvara denna studies syfte och frågeställningar valdes en systematisk översikt. Vidare innebär en systematisk forskningsöversikt att kartlägga ett område och inte främst att söka evidens. Översikten förutsätter ett systematiskt arbete och att redovisa samtliga steg i studien precist. Resultatet av en översikt visar vad som tidigare blivit respektive inte blivit föremål för forskning (Friberg, 2017). Booth, Sutton och Papaioannou (2016) redogör för metodens fyra steg: litteratursökning, bedömning, syntes och analys. Nedan kommer samtliga steg att presenteras i relation till denna studie.
6.2 Litteratursökning
Litteratursökningen har genomförts under tidsperioden 1 april - 26 april 2020. Sökningen har genomförts i följande databaser som tillhandahålls av Örebro Universitetsbibliotek: Social services abstract, PsycINFO, Swepub och Social science premium collection. Social science Premium Collection innefattar sökmotorer som ASSIA samt IBSS. För litteratursökningens genomförande i detalj se bilaga 1. Den systematiska genomgången av tidigare forskning presenteras i tabellform under resultatavsnittet utifrån följande kategorier: författare och studiens namn, urval, studiens design, syfte samt resultat.
6.2.1 Inklusions- och exklusionskriterier
Innan litteratursökningen påbörjades genomfördes en så kallad inledande sökning som enligt Östlundh (2017) innebär att skapa grunden för det kommande sökarbetet. Syftet är att tillgodogöra sig bakgrundsinformation för att sedan kunna genomföra en mer målanpassad och precis sökning. Utifrån vad som framkommit vid de inledande sökningarna valdes sökord ut. Booth et al. (2016) skriver att dessa ska utgå från studiens syfte och frågeställningar för att vidare även utgöra inklusionskriterier, sökningen ska genomföras utifrån förutbestämda avgränsningar. Inklusionskriterierna i sökningen var att studierna ska ha studerat våld i nära relation eller mäns våld mot kvinnor samt insatser eller förebyggande arbete. Ytterligare ett
inklusionskriterium var att studierna först och främst skulle syfta till att studera männen ur någon aspekt. Forsberg och Wengström (2016) skriver att genom att inkludera enbart kvalitativa studier kan individers upplevelser synliggöras. Då föreliggande studie ämnar undersöka de våldsutövande männens perspektiv samt söka förståelse gällande faktorer som hämmar förändring är det lämpligt att använda sig av kvalitativa studier. Enligt Östlundh (2017) är några av de vanligast förekommande avgränsningarna bland annat tid, språk och peer reviewed. Den tidsavgränsning som användes i studien gällde publikation 2010–2020. Artiklar genomförda före 2010 blev exkluderade på grund av att det i enlighet med Östlundh (2017) kan anses att vetenskapligt material är en färskvara. Språkavgränsningarna innefattade inklusion av enbart svensk- och engelskspråkiga artiklar. Enbart vetenskapliga artiklar som genomgått peer review inkluderades i sökningarna. Exklusionskriterier i en sökning syftar till förvalda kriterier som utgör basis för exkludering av artiklar (Booth et al, 2016). I denna litteraturstudie har exklusionskriterierna varit studier som är skrivna på annat språk än engelska eller svenska samt studier som är genomförda före år 2010. Detta för att underlätta läsningen och för att undvika att inkludera något som inte längre är applicerbart inom kunskapsområdet.
6.2.2 Sekundärsökningar
Sekundärsökningar innebär att ta till vara på intressant information som framkommer vid den ursprungliga sökningen, exempelvis genom att studera referenslistor efter relevanta referenser. Detta är en mycket effektiv metod som bör tillämpas vid all informationssökning och vidare att det kan vara nödvändigt för att få fram ett bra slutresultat (Östlundh, 2017). I studien genomfördes ett antal sekundärsökningar. I Shamai och Buchbinder (2018) refererades Bolton, Lehmann, Jordan, Frank, och Moore (2016), vilken hade relevans för studien och därför inkluderades. Antal studier inkluderade baserat på sekundärsökningar
var således en (se +1 i figur 1). 6.3 Urvalsmetod och validitet
Datasökningen resulterade i totalt 68 845 studier. Urvalsprocessen genomfördes enligt stegen i Booth et al. (2016) - rensning av titlar, abstract och slutligen fulltext. Först genomfördes en genomgång av samtliga titlar i alla de träffar som inte översteg 1000 i antal, orsaken till denna avgränsning hänvisas till begränsad tid. Titlar valdes ut som ansågs relevanta för studien. Genomgång och urval av titlar genomfördes vi individuellt för att sedan gemensamt läsa abstract. I samband med detta exkluderades även dubbletter då många studier var återkommande. Efter genomläsning av abstract valdes 28 artiklar ut som ansågs relevanta att läsa i fulltext, vilket även genomfördes gemensamt. Efter genomläsning av fulltext inkluderades tolv studier som uppfyllde inklusions- och exklusionskriterierna samt vars innehåll ansågs väsentligt för studien. Samtliga inkluderade studier är av kvalitativ karaktär och alla är vetenskapligt granskade.
Validitet innebär i vilken utsträckning det som avses undersökas verkligen undersöks (Bjereld, Demker & Hinnfors, 2018). Booth et al. (2016) beskriver att för att ämna uppnå validitet i en systematisk översikt krävs att välja studier med hänsyn till potentiell bias, det vill säga att inte välja studier som enbart bekräftar de egna föreställningarna. Det är av vikt att utgå från de förutbestämda
validitet som möjligt har vi förhållit oss till vår tidigare kunskap om området samt genomfört många sökningar om ämnet innan studien. Det har varit av vikt att vara observanta på förutfattade meningar om studiens resultat och i den meningen har det varit förtjänstfullt att vara två studenter. Det har även varit av vikt att inte exkludera studier på grund av att de motsagt vår förförståelse. Flertal studier som inkluderats har visat resultat som förvånat oss, vilket påvisar att urvalet inte enbart bekräftar förförståelsen och således kan studien anses ha god validitet. Se vidare i metoddiskussion gällande detta. Bjereld et al. (2018) skriver att en förutsättning för att uppnå god validitet är att undersökningen är genomförd på ett tillförlitligt sätt, det vill säga att den även uppnår reliabilitet. Ett sätt att pröva eller stärka reliabiliteten är att låta ytterligare en forskare genomföra eller upprepa delar av undersökningen. Föreliggande studie är dock av kvalitativ karaktär och därmed kan inte studien replikeras i annat avseende än litteratursökningen. Slutligen har samtliga inkluderade artiklar redogjort ingående i sina metodavsnitt för hur de gått tillväga, detta kan anses stärka föreliggande studies validitet. 6.4 Sammanställning och analysförfarande
Efter genomförd litteratursökning sammanställdes och översattes de utvalda artiklarna. Artiklarnas syfte, urval, metod och resultat sammanställdes i tabellform. Studierna bearbetades en i taget, först läste vi resultatet individuellt och identifierade nyckelfynd. Därefter diskuterades och jämfördes likheter och skillnader gällande fynden för att sedan sammanställa gemensamma kategorier. Booth et al., (2016) beskriver att analyser i forskningsöversikter innebär att hitta mönster i den insamlade data och föra samman dessa vilket i sin tur kallas för syntes. Tematisk syntes är lik tematisk analys men används för att sammanställa nyckelfynd i flera kvalitativa studier i en forskningsöversikt. Vidare beskriver Booth et al. (2016) att det första skedet i en tematisk syntes innebär att koda materialet och dela in i kategorier för att sedan utveckla teman som vidare ska analyseras. Booth et al. (2016) anser att denna metod är lämplig att använda när forskningsöversikten ämnar undersöka individers perspektiv och upplevelser. Flertalet citat inkluderades i studien därför att vi ansåg det förtjänstfullt då studien avser att undersöka respondenternas perspektiv. Alla citat översattes till svenska för att underlätta läsningen. I föreliggande studie kunde fyra huvudteman och två subteman identifieras. Resultaten analyserades sedan utifrån teorier om maskulinitet och Bronfenbrenners systemekologiska teori. Dessa teorier valdes ut då de ansågs relevanta för det ämne som föreliggande studie behandlar samt att det i resultatet framträdde mönster som kan kopplas samman med dessa två teorier.
6.5 Källkritik
I föreliggande studie har 13 vetenskapliga artiklar inkluderats. Samtliga studier är peer reviewed och anses därför tillförlitliga att använda i studien. Trots att artiklarna är peer reviewed har en genomgång av artiklarna genomförts. Varje artikels metod, resultat och analys har granskats. Samtliga 13 artiklar (12+1, se figur 1) som inkluderats ansågs hålla en god vetenskaplig kvalitet.
6.6 Etiska överväganden
Det finns vissa etiska krav gällande att bedriva forskning samt att forskaren ofta ställs inför flertal etiska överväganden. I många fall förhåller sig forskare främst till forskningsetik, framförallt då det förekommer forskningsdeltagare. Forskningsetik innefattar i huvudsak fyra krav: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. När forskningsstudier inte innefattar forskningsdeltagare är det av större vikt att förhålla sig till forskaretik, vilket innebär etiska aspekter gällande forskarens roll och hur forskningen genomförs (Vetenskapsrådet, 2017). Då denna studie inte innefattar några forskningsdeltagare utan baseras på sekundärdata har de etiska övervägandena i studien främst rört forskaretik och
forskarens ansvar gentemot forskningen. Vetenskapsrådet (2017) skriver att det är av vikt att forskaren är hederlig i bland annat sin resultatredovisning, att andra forskare ska kunna granska och replikera studien. Genom ett väl redovisat metodavsnitt samt granskning av använda källor och hur de hanterat etiska överväganden ämnar studien att uppfylla kraven på god forskaretik. Studien innehåller indirekt informanter då valda artiklar är av kvalitativ karaktär innefattande bland annat intervjuer. Vetenskapsrådet (2017) skriver att medverkande personer i största möjliga utsträckning ska skyddas från skador eller kränkningar vid medverkan i forskning. För att säkerställa detta i denna studie har valda artiklar granskats gällande etiska överväganden och om etiska granskningar har genomförts. De flesta studier har redogjort för hur de förhållit sig till de fyra huvudsakliga forskningskraven. Flera har noggrant beskrivit hur de gått tillväga med informationshanteringen för att minimera risken för männen att bli igenkända och utpekad som våldsutövare. Ytterligare har exempelvis Edin och Nilsson (2014), Holtrop et al. (2017) samt Buchbinder (2018) redogjort för att deras studier har granskats och godkänts av olika former av etiska kommittéer. I två artiklar har det framkommit aspekter som kan diskuteras ur ett etiskt perspektiv. I Whiting, Parker och Houghtaling (2014) erbjöds männen 20$ eller en gratis terapisession om de ställde upp på intervjun, deltagarnas frivillighet kan därmed ifrågasättas. I Bolton et al. (2016) använde sig forskarna av skriftliga målsättningar som deltagare i ett behandlingsprogram utformat. Det framkommer inte i studien om de fick tillåtelse av männen att använda sig av materialet eller om männen i efterhand informerats om sitt deltagande. Samtliga fyra etiska krav på forskning kan då ifrågasättas i Bolton et al. (2016), bland annat att informations- och samtyckeskravet inte är uppfyllt utifrån det som framkommer.
Trots de etiska svårigheter som identifierats har ett antagande gjorts att de i viss mån uppnått etiska krav då artiklarna genomgått peer review och granskats. Innehållet i dessa artiklar och dess bidrag till föreliggande studie överväger den etiska kritiken mot artiklarna. Studiens främsta uppgift var att sammanställa tidigare resultat på ett område i syfte att höja kunskapsnivån inom det aktuella forskningsfältet. Det etiska övervägandet som ansågs vara av störst vikt och som vi genomgående har förhållit oss till är att vidareförmedla tidigare resultat utan snedvridning eller bias.
7. Resultat
Här nedan redovisas studierna i kronologisk ordning och vilka inkluderats i litteraturstudien i tabellform.
Tabell 1.
Författare och
studiens namn Urval Design Syfte Resultat
Campbell, M., Neil, J. A., Jaffe, P. G., & Kelly, T. (2010)
Engaging abusive men in seeking community intervention: A critical research & practice priority
Män som utövat våld i nära relation. 73 stycken som besvarade enkät, varav tolv av dessa sedan deltog i fokusgrupper.
Kvalitativ studie.
Datainsamlingsmetod var enkät och fokusgrupp.
Syftet var att undersöka effektiva strategier för att engagera respondenterna till förändring och förebygga återfall eller upptrappning av våld mot kvinnor.
Resultatet visar att då respondenterna bett om hjälp för sitt
våldsutövande har inte omgivningen kunnat möta deras behov. Flera respondenter undvek att söka hjälp på grund av att det ansågs vara svagt. Vidare framkommer i resultatet att förtroende
att inte uppleva sig bli dömd av den som de söker hjälp hos. Många av respondenter visste inte var de skulle vända sig för att få hjälp. Catlett, B. S., Toews, M. L., & Walilko, V. (2010) Men's gendered constructions of intimate partner violence as predictors of court-mandated batterer treatment drop out
Män som utövat våld i nära relation.
154 stycken, dömda till behandling. 34 stycken av de som genomfört behandlingen deltog i djupintervjuer.
Studie innefattar både kvalitativ och kvantitativ data.
Datainsamlingsmetod var enkät och djupintervjuer. Datainsamlingen genomfördes innan påbörjad behandling.
Syftet var att undersöka vilken mening respondenterna tillskriver våldet mot sin partner samt om och hur meningen och konstruktionerna av våldet förutsäger vilka som inte slutför behandling
Det kvalitativa resultatet visar att respondenterna inte upplevde att de hade utövat våld mot sin partner. Flera respondenter menade att deras beteende var “normalt” manligt beteende.
Shamai, M., & Buchbinder, E. (2010). Control of the Self: Partner-Violent Men’s Experience of Therapy
Män som utövat våld i nära relation.
25 stycken. Samtliga har fullföljt behandlingsprogram. Kvalitativ studie. Datainsamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer.
Syftet var att undersöka respondenternas upplevelse av sitt deltagande i behandlingsprogram.
Resultatet visar att respondenterna ansåg att förändringsprocessen är lång och komplex. Vidare är ilska ett centralt tema i studien. När respondenterna lärde sig hantera ilskan skedde förändring. I resultatet framkommer även att de ansåg att det är viktigt att förstå andras perspektiv. Curwood, S. E., DeGeer,
I., Hymmen, P., & Lehmann, P. (2011) Using strength-based approaches to explore pretreatment change in men who abuse their partners
Män som utövat våld i nära relation.
42 stycken som nyligen påbörjat behandling.
Kvalitativ studie. Datainsamlingsmetod innefattade svar på tre olika
utvärderingsverktyg, vilket ingick i behandlingen.
Syftet var att undersöka respondenternas upplevelse gällande självreflektion och tankar kring förändring i början av behandlingen.
Resultatet visar att respondenterna upplevde att kommunikation är viktigt i en relation. De upplevde även att det var gynnsamt att lära sig se saker ur andras perspektiv Gottzén, Lucas (2013)
Skam, maskulinitet och
respons på mäns våld mot kvinnor.
Män som utövat våld i nära relation. 44 stycken som alla genomgår eller har genomgått behandling.
Kvalitativ studie. Datainsamlingsmetod var intervjuer.
Syftet var att undersöka respondenternas förväntningar på och erfarenheter av det sociala nätverkets respons, vilket innebär hur människor i respondentens närhet reagerat på och hanterat våldet. Syftet är även att analysera hur
respondenterna berättar om sitt våld för andra och hur respondenternas berättande påverkar nätverkets respons.
Resultatet visar att flera respondenter ansåg att våld mot kvinnor är moraliskt förkastligt och ytterst skamfyllt. Vidare menade flera
respondenter att det är skamfyllt att utöva våld mot någon som är “svagare”.
Resultatet visar även att respondenterna förväntade sig att bli bemötta med kritik, avståndstagande och fördömande av omgivningen om deras våldsutövande kommer till kännedom. Edin, K., & Nilsson, B.
(2014) Men's violence: Narratives of men attending anti-violence programmes in sweden. Män som utövat våld i nära relation. Tio stycken, samtliga dömda och hade genomgått antivåld-program.
Kvalitativ studie. Datainsamlingsmetod var intervjuer.
Syftet var att identifiera könsidentitetskonstrukti oner i respondenternas berättelser, hur de framställer förloppet vid våldsutövandet och på vilket sätt de pratar om sig själva och
behandlingsprogrammet.
Resultatet visar att respondenterna tenderade att förmildra rollen som förövare och många identifierade sig själva som förövare enbart då de talade om att “komma till insikt” med våldsutövandet. Flera respondenter ansåg
att våldsutövare porträtteras som onda i samhället. Whiting, J. B., Parker, T. G., & Houghtaling, A. W. (2014) Explanations of a violent relationship: The male perpetrator's perspective Män utövat våld i nära relation. 13 stycken, ålder 21–58 år. Männen genomgår någon form av behandling eller terapi för sitt våldsutövande.
Kvalitativ studie. Datainsamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer.
Syftet var att förstå respondenternas perspektiv gällande vad som bidrar till våldet samt hur de känner kring våldet i relationen. Syftet är även att undersöka hur respondenterna beskriver sin parrelation i relation till våldet.
Resultatet visar att respondenterna upplevde att samhället betraktar partnervåld som förkastligt. Flera uppgav även att de tidigare sökt hjälp för sitt beteende. I resultatet framkommer även att respondenterna upplevde sig översvämmade av känslor och att de kände mycket ilska inombords. Bolton, K. W.,
Lehmann, P., Jordan, C., Frank, L., & Moore, B. (2016)
Self-determined goals in a solution-focused batterer intervention program: Application for building client strengths and solutions
Män som utövat våld i nära relation. 89 stycken som genomgår
behandlingsprogram som de blivit dömda till.
Kvalitativ studie.
Datainsamlingsmetoden innefattade en blankett där deltagarna själva formulerade sina mål som de skulle arbeta med under behandlingen.
Syftet var att undersöka respondenternas egna mål med behandlingen.
I resultatet framkommer fyra olika teman gällande
respondenternas mål med behandling. Målen innefattade bland annat förbättrad
emotionsreglering, bättre relationer och förbättrad
kommunikationsförmåg a. Respondenterna uppgav att delta i behandling främjade deras ansvarstagande för våldet. Holtrop, K., Scott, J. C., Parra-Cardona, J. R., McNeil Smith, S. M., Schmittel, E., & Larance, L. Y. (2017)
Exploring factors that contribute to positive change in a diverse, group-based male batterer intervention program: Using qualitative data to inform implementation and adaptation efforts
Män som utövat våld i nära relation. 15 män totalt. Mellan 23–57 år. Elva stycken var dömda till interventionsprogramme t och fyra stycken deltog frivilligt.
Kvalitativ studie. Datainsamlingsmetod var semistrukturerade individuella intervjuer.
Syftet var att undersöka respondenternas uppfattningar och erfarenheter av att delta i ett interventionsprogram för att förstå faktorer som underlättar positiva förändringar.
Resultaten visar att det är gynnsamt att delta i gruppbehandling. Respondenterna upplevde att fortsatt stöd efter behandling är viktigt för att bibehålla förändringsprocessen. Respondenterna uppgav att de innan behandling trodde att våld endast bestod av fysiskt våld och att exempelvis hot inte anses som våld. Respondenterna ansåg att tidiga insatser i skolan kan främja kunskaper om vad våld är. Det framkommer även att lära sig känslohantering upplevdes gynnsamt. Buchbinder, E. (2018) Metaphors of transformation: Change in male batterers Män som utövat våld i nära relation. 62 st män, ålder 26–66 år som genomgått behandling. Kvalitativ studie. Datainsamlingsmetod bestod av semistrukturerade djupintervjuer.
Syftet var att undersöka våldsutövandes mäns förståelse av deras terapeutiska process genom analys av de metaforer som männen använder sig av för att beskriva resultatet av behandlingen.
Resultatet visar att när respondenterna tog ansvar för våldet resulterade det i förändring. De uppgav även att de upplevde en inneboende känsla av ilska.
(2018a) The influence of batterer intervention programs on male perpetrators of intimate partner violence: Reports of change in beliefs and behaviors.
deltog i
behandlingsprogram.
intervjuer. behandlingsprogrammet, vad de har lärt sig och vilka förändringar de har gjort.
förståelse av våld i nära relation, bland annat att det innefattar mer än fysiskt våld. Resultatet visar även att respondenterna tog större ansvar för våldet, lärde sig identifiera sin ilska och tillgodogjorde sig ny kunskap att kommunicera. Resultatet visar även att
respondenterna uppfattade att de lärt sig uttrycka sina känslor. Morrison, P. K., Miller,
E. P., Burke, J., Cluss, P., Fleming, R., Hawker, L., . . . Chang, J. C. (2018b)
Adult male perpetrators' perspectives on what prevention approaches work best for young boys at risk of future intimate partner violence perpetration
Män som utövat våld i nära relation.
49 stycken. Samtliga har blivit dömda för våld i nära relation. Kvalitativ studie. Datainsamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer.
Syftet var att undersöka vad respondenterna tror skulle vara verksamt i preventivt arbete riktat mot unga pojkar i syfte att förebygga våld i nära relation.
Resultatet visar vad respondenterna ansåg viktigt i det förebyggande arbetet: att utbildas i vad hälsosamma relationer innebär; främja pojkars respekt för kvinnor; färdigheter i
kommunikationsförmåg a och hantering av ilska; skolbaserat program innefattande tilldelning av individuell mentor som syftar till att vara en positiv manlig förebild; utbilda i vad våld är samt motarbetade rådande maskulina ideal. Rollero, C. (2020)
The social dimensions of intimate partner violence: A qualitative study with male perpetrators.
Män som har utövat våld i nära relation.
21 deltagare, i ålder 33– 63 år. Snöbollsurval, terapeuter från behandlingsprogram rekryterade deltagare till studien.
Kvalitativ studie. Datainsamlingsmetod var djupintervjuer.
Syftet var att undersöka respondenternas upplevelse av behandling med hänsyn till sociala och kulturella dimensioner, exempelvis könsstereotyper.
Resultatet visar att respondenterna upplevde att de efter behandlingen hade en vidare definition av våld i nära relation, exempelvis att det inte enbart innefattar fysiskt våld. Resultatet visar även att många respondenter kopplade sin uppfattning om våld till könsnormer och stereotyper som de socialiseras in i. Flera respondenter uttryckte att de inte vågade söka hjälp på grund av samhällets syn på våldsutövare. När de inte kände sig dömda bidrog det till ansvarstagande. Flera uppgav att behandling bidragit till att göra dem mer medvetna om sina känslor.
7.1 Tematisk syntes
I föreliggande avsnitt kommer den tematiska syntesen att presenteras. De huvudteman som framkom vid den tematiska syntesen var: samhällssyn, hjälpsökande, ansvar och känslor. De subteman som framkom var: ilska och kommunikation.
7.1.1 Samhällssyn
Något som är ett genomgående tema i de inkluderade artiklarna är att många respondenter uttryckte att de saknade kunskap om vad våld är. Flertal respondenter uppgav att innan de genomgick behandling trodde de att våld i nära relation enbart innefattade utövande av fysiskt våld, men efter behandling har de lärt sig att det finns flera typer av våld (Holtrop et al., 2017; Morrison et al., 2018a; Rollero, 2020). En respondent uttryckte det på följande sätt:
Innan förstod jag inte vad våld är. Jag menar alla hör ordet våld och antar direkt att du slår och sparkar. Det är inte alla former av våld som finns. Jag lärde mig under de två första veckorna, att våld innefattar mer än det. (Morrison et al., 2018b, s. 317)
Flera respondenter uttryckte att samhället framställer våldsutövare negativt vilket bidrar till att utövaren avhumaniseras. Flertal uttryckte även att de hade svårt att identifiera sig med en “kvinnomisshandlare” (Gottzén, 2013; Rollero, 2020). Många respondenter kunde berätta om våldet de hade utövat men berättigade det för att inte framstå som onda (Edin & Nilsson, 2014). I flera studier uttryckte respondenterna att det i samhället betraktas som förkastligt att utöva våld mot sin partner. Respondenterna tyckte därför det var pinsamt att de gjort detta samt att de kände ånger (Gottzén, 2013; Whiting et al., 2014). I Gottzén (2013) uttryckte flera att de upplever att det finns en våldsnorm i samhället, att en aldrig ska ge sig på någon som är svagare. En respondent uttryckte: ”Våldtäktsmän och kvinnomisshandlare, där är det nästan bättre att
va en känd mördare” (Gottzén, 2013, s. 82).
I studien av Holtrop et al. (2017) uppgav respondenterna att insatser i skolan som syftar till att lära barn och unga om olika former av våld kan vara preventivt verksamt mot våld i nära relation. I Morrison et al. (2018b) ansåg respondenterna att preventiva program kan utformas som exempelvis mentorprogram där pojkar får positiva manliga förebilder, då många uttryckte att de själva växt upp utan sådana förebilder. Dessa förebilder skulle kunna visa hur de bör agera i hälsosamma jämlika relationer och således även lära pojkar att män inte är bättre än kvinnor. Vidare i Morrison et al. (2018b) beskrev respondenterna att det är av stor vikt att samhället arbetar för jämlikhet mellan könen och att det preventiva arbetet bör innefatta främjande av respekt för kvinnor. En respondent uttryckte följande:
Jag skulle säga att vi behöver börja tidigt, du behöver lära dem från tidig skolålder, lära dem att våld mot kvinnor, att inget gott kan komma ur det. (Morrison et al., 2018b, s. 185)
Många uppgav även att de tror att om de hade lärt sig om våld i nära relation tidigare hade det kunnat förebygga utvecklingen av deras egen problematik (Morrison et al., 2018b).
7.1.2 Hjälpsökande
I de inkluderade artiklarna är ett omfattande och genomgående tema svårigheter gällande hjälpsökande. I studien genomförd av Campbell et al. (2010) framkom att 38% av respondenterna inte sökte hjälp för sitt våldsutövande och att orsaken var att de skämdes över sitt beteende. En respondent beskrev det så här:
Jag skämdes, jag var för jävla stolt. Du vet, det här är något som jag under alla år trodde att jag kunde hantera, precis som jag hanterade mitt drickande och det funkade ju inte heller… Jag diskuterade aldrig det med någon. (Campbell et al., 2010, s. 417)
Även den bild som finns i samhället av våldsutövare bidrar enligt männen till att de inte vågar söka hjälp (Rollero, 2020). En respondent uttryckte följande:
