• No results found

Operationssjuksköterskans erfarenheter av att förebygga intraoperativa stick- och skärskador : en empirisk studie

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Operationssjuksköterskans erfarenheter av att förebygga intraoperativa stick- och skärskador : en empirisk studie"

Copied!
41
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Omvårdnadsvetenskap 15 hp, avancerad nivå Operationssjukvård 2011

OPERATIONSSJUKSKÖTERSKANS

ERFARENHETER AV ATT FÖREBYGGA

INTRAOPERATIVA STICK- OCH

SKÄRSKADOR – EN EMPIRISK

STUDIE

THE THEATRE NURSE’S

EXPERIENCES OF

PREVENTING

INTRAOPERATIVE STICK- AND

CUT INJURIES

– AN EMPIRICAL STUDIE

Författare: Annika Schöning och Amina Hussein

(2)
(3)

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Operationssjuksköterskan använder olika förebyggande åtgärder för att skydda och

förhindra patienten och arbetslaget mot stick- och skärskador. Förebyggande metoder kan vara hands free-teknik och neutral zon, dubbla handskar eller trubbig suturnål. Syfte: Att med denna intervjustudie belysa vad operationssjuksköterskan använder för metoder för att förebygga tillbud av stick- och skärskador. Metod: Studien var en semistrukturerad intervjustudie med fyra yrkesverksamma operationssjuksköterskor inom perioperativ omvårdnad. Materialet

transkriberades och analyserades med manifest innehållsanalys och presenterades i tema och kategorier. Resultat: Ett tema och tre kategorier framkom. Under temat Intraoperativ strategi framkom tre kategorier Ordning, Teknik och Kommunikation. Slutsats: Operationssjuk-sköterskorna i denna studie använder sig av en intraoperativ strategi med ordning, teknik och kommunikation samt olika tekniker med följsamhet beroende på det aktuella ingreppet.

Nyckelord: Operationssjuksköterska, stick- och skärskada, förebyggande åtgärd, teknik,

(4)

ABSTRACT

Background: The theatre nurse uses different prevention measures to protect the patient and the

theatre team from any stick and cut injuries. Technique and strategies which could be used are hand-free technique and neutral zone, double gloves and blunt surgical needles. Objective: The point of this study is to illustrate the theatre nurse and the use of methods to prevent stick and cut injuries. Method: The study was conducted by semistructured interviews with four professional theatre nurses. The material was transcribed and analysed with content analyse. The results were presented in themes and categories. Results: One theme and three categories appeared. Beneath theme Intraoperative strategies three categories appeared Order, Technique and

Communication. Conclusion: The theatre nurses in this study use an intraoperative strategy with order, diffrent techniques and communication with compliance depending on the current

operation.

(5)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING ... 1

2 BAKGRUND ... 2

2.1 Patientsäkerhet ... 3

2.2 Risker och konsekvenser vid stick- och skärskador ... 4

2.3 Förebyggande åtgärder ... 5

2.3.1 Hands free-teknik och neutral zon ... 6

2.3.2 Dubbla handskar... 7 2.3.3 Trubbig suturnål ... 7 2.3.4 Intraoperativ kommunikation ... 8 3 PROBLEMFORMULERING ... 9 4 SYFTE ... 9 5 DESIGN ... 10 5.1 Urval ... 10 5.2 Datainsamlingsmetod ... 10 5.3 Analys ... 11 6 ETISKA ASPEKTER ... 13 7 RESULTAT... 14 7.1 Intraoperativ strategi ... 14 7.1.1 Ordning ... 14 7.1.2 Teknik ... 15 7.1.3 Kommunikation ... 17 8 DISKUSSION ... 19 8.1 Metoddiskussion ... 19 8.2 Resultatdiskussion ... 21 8.3 Slutsats/er ... 22 8.4 Klinisk betydelse ... 23

8.5 Förslag på vidare forskning/utveckling ... 23

9 REFERENSER ... 25

BILAGA 1 – Exempel på lokala åtgärder vid stick- och skärskador ... 31

BILAGA 2 – Intervjuguide med intervjufrågor... 33

(6)
(7)

1 INLEDNING

I operativ verksamheten är alla inblandade utsatta för risk för stick- och skärskada både före, under och efter operation. Det finns olika förebyggande åtgärder som

operationssjuksköterskan kan använda sig av vid intraoperativ omvårdnad för att förhindra stick- och skärskador som hands free-teknik och neutral zon, dubbla handskar eller trubbig suturnål. Som studerande på specialistsjuksköterskeutbildning till

operationssjuksköterska har vi tagit del av tekniker för att förebygga stick- och skärskador men har inte kunnat observera dessa i verksamhetsförlagd utbildning. Det väckte vårt intresse av att ta reda på mer om operationssjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av intraoperativa tillbud av stick- och skärskador. Denna intervjustudie avser att ge en djupare förståelse för operationssjuksköterskans erfarenheter och förebyggande arbete angående stick- och skärskador.

(8)

2 BAKGRUND

Operationssjuksköterskans ansvar, arbetsuppgifter och rutiner utgår från specialistsjuksköterskeutbildningen inom operationssjukvård samt hälso- och sjukvårdslagen. Enligt Förordningen om ändring i högskoleförordningen (1993:100) (SFS 2006:1053) ska en färdig operationssjuksköterska som genomgått

specialistsjuksköterskeutbildning mot operationssjukvård bland annat visa förmåga att kunna ansvara för aseptik, instrumentering, infektions- och komplikationsförebyggande åtgärder i samband med operationer. Operationssjuksköterskan har en avancerad yrkesroll och ett stort ansvar i operationsteamet och den perioperativa omvårdnaden.

Den perioperativa omvårdprocessen utgörs av tre steg, pre-, intra- och postoperativa steg. I det preoperativa steget möter operationssjuksköterskan patienten bland annat för samtal inför operation. I det intraoperativa steget utförs den kirurgiska behandlingen då operationssjuksköterskan bland annat instrumenterar och behåller steriliteten. I det postoperativa steget rapporterar och utvärderar operationssjuksköterskan den

perioperativa vården till den postoperativa omvårdnadspersonalen. I den intraoperativa omvårdnaden har operationssjuksköterskan ansvar för patientens positionering, hon gör en bedömning av den anlända patienten, utför identitetskontroll, förebygger

tryckskador, dokumenterar och ansvarar för att steriliteten behålls under operationen. Operationssjuksköterskan har en arbetsledande roll och är också ansvarig för att förbereda operationen så att all utrustning finns tillgänglig och är funktionsduglig på operationssalen. Operationssjuksköterskan instrumenterar och assisterar kirurgen under operationen.

Den laparaskopiska metoden har använts länge för diagnostik av lilla bäckenet inom gynekologin. Metoden har senare använts för kolecystektomier och numera används metoden inom nästan samtliga bukoperationer. Metoden är minimalinvasiv vilket betyder att buken inte behöver öppnas helt och efterlämna ett stort sår. Istället används små snitt där portar sätts in för att kunna föra in laparskopiska instrument. Utvecklingen av titthålskirurgin har lett till att patienterna har tillfrisknat snabbt och därmed har vårdtiden förkortats enligt Olbers (2010). Robotassisterad kirurgi är den senaste utvecklingen inom kirurgin och började användas på 1980-talet (Mendivil,

(9)

Holloway & Boggess, 2009). När operationen är robotassisterad behöver inte kirurgen operera på operationssalen utan kan styra roboten från andra platser under operationen. Den robotassisterade metoden är minimalinvasiv och precise som den laparaskopiska metoden görs endast små snitt i buken och portar sätts in i patientens bukvägg. Trots metodernas utveckling använder kirurgen fortfarande kniv och suturnål i början och vid slutet av en robotassisterad operation (Goh & Link, 2010). Rudolfsson, von Post och Eriksson (2007) menar att det kan finnas en risk att när patient är sövd förminskas respekten för patienten och inte längre ses som en människa. I den intraoperativa fasen är det operationssjuksköterskans ansvar att skydda patienten mot risker och

kroppsskador, upprätthålla säkerhet samt hygien.

2.1 Patientsäkerhet

Hälso- och sjukvårdsverksamheten utgår från Hälso- och sjukvårdslagen för att ge patienten en god och säker vård (Hälso- och sjukvårdslagen [HSL], SOSFS 1982:763, 2a §). Av HSL framgår att kvaliteten fortlöpande ska utvecklas och säkras. Enligt paragraf 28 ska ledningen av hälso- och sjukvård vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Brister i rutiner, arbetsmiljö, bemanning, ledarskap och den mänskliga faktorn är några orsaker till negativa händelser (Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, SOSFS 2005:12). För att minimera dessa risker för patienten behövs det ibland en ändring av organisationen samt krav på utrustning och utbildning av personal. Av Socialstyrelsens föreskrift 2005:12 om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska syfta till att förebygga vårdskador. Detta ska omfatta riskhantering och

avvikelsehantering, riskanalyser och händelseanalyser och att ansvaret för detta är fördelat på vårdgivaren, verksamhetschefen samt hälso- och sjukvårdspersonalen (SOSFS 2005:12; Socialstyrelsen, 2009; Socialstyrelsen, u.å.). Systemsyn är

grundläggande för riskanalys och händelseanalys. Ett sätt att åskådliggöra begreppet systemsyn är det så kallade MTO-perspektivet (Människa-Teknik-Organisation, MTO). Det är viktigt att när en negativ händelse har inträffat så ska vårdpersonalen ta hand om, stödja patienten och närstående samt den personal som är involverad (Socialstyrelsen, 2009).

(10)

Operationssjuksköterskans ansvar på operationssalen är att göra en skadeanmälan när ett tillbud inträffar enligt patientsäkerhetslagen (SOSFS 2005:12; SFS 2010:659, kap. 6, 4 §). När ett tillbud har skett ska ett risk- och händelseanalysarbete påbörjas

(Socialstyrelsen, 2009). Enligt Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12) ska det finnas rutiner för sjukvårdspersonal för att kunna identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud samt fastställa och åtgärda orsakerna och följa upp vidtagna åtgärder effekt. De kliniska riktlinjer som operationssjuksköterskan följer grundas på vetenskap och fungerar som ett hjälpmedel för att öka säkerheten för det arbete som utförs på

operationsavdelningarna.

Världshälsoorganisationens (World Health Organization [WHO], 2011) checklista syftar till att upptäcka ett potentiellt fel innan felet orsakar en patient skada. Innan operationen påbörjas görs en kort paus som kallas för ”time out” då alla närvarande bland annat får presentera sig med namn och yrkesroll, patientens identitet, läge, ingrepp bekräftas av kirurg, operations- och anestesisjuksköterska. ”Time out” som ingår i checklistan är ett sätt att höja patientsäkerheten på operationssalen vilket kan rädda liv och förebygga allvarliga skador. Innan operationsklädseln tas bort och

operationen avslutas görs en avslutning som kallas ”Sign out”. Vid ”Sign out” bekräftas vilket ingrepp som utförts samt kontroll av dukar och instrument, märkning av preparat, kontroll av utrustning samt den postoperativa vården (WHO, 2009). Genom att

använda WHOs checklista kan patientsäkerheten höjas. Enligt Haynes et al. (2009) undersökning sjönk dödligheten från 1,5 % till 0,8 % när checklistan infördes på åtta olika sjukhus runt om i världen. Eftersom checklistan ska kunna appliceras globalt genomfördes studien i flera olika länder bland annat Canada, Tanzania och England. Patienterna var över 16 år och ingreppen genomfördes inom flera kirurgiska områden som ortopedi, obstetrik och vaskulära operationer.

2.2 Risker och konsekvenser vid stick- och skärskador

Statistik från Karolinska universitetssjukhuset visade att från år 2007 till 2009 minskade antalet stick- och skärskador från 264 till 224 st. Stick- och skärskadorna minskar generellt inom hälso- och sjukvården enligt H. Tangen (personlig

(11)

ca 80 % av vårdpersonal råkat ut för någon form av arbetsrelaterad stickskada (Sveriges Kommuner och Landsting [SKL], 2010).

Risken att smittas av en blodsmitta är högre för operationspersonal än för andra yrkesgrupper inom sjukvården (Thomas, Agarwal & Mehta, 2001; Thomas-Copeland, 2009). Enligt Risberg, Söderlund, Ramel, Anderberg och Israelsson (2005) kan blodsmitta överföras via blodstänk, kroppsvätskor eller genom stick- och skärskador. Jagger, Berguer, Phillips, Parker och Gomaa (2009) beskriver att patienten ofta har ett öppet operationssår och att det inte är ovanligt att personalen sticker eller skär sig på vassa instrument under operationen och det finns en risk både för patient och

operationspersonal kring operationssåret att bli smittad av blodsmitta. På

operationsavdelningarna finns det rutiner och riktlinjer för hur vårdpersonal ska gå tillväga när ett tillbud har inträffat (bilaga 1).

De mest framträdande blodsmittorna som operationspersonalen kan bli infekterade med är Hepatit B, Hepatit C och HIV enligt Jagger et al. (2009). Många människor bär på Hepatit C-infektion och den enda sättet att skydda sig mot Hepatit C-infektion är att följa de för försiktighetsrekommendationer och den skyddsutrustning som finns på operationsavdelningen. Förvärvad hepatit B-infektion kan leda till utveckling av kronisk levercirros. Kronisk levercirros leder till livslångt sjukdomslidande eller till döden om inte patienten får behandling enligt Fry (2005). Det går att förebygga hepatit B-infektion genom att vaccinera den sjukvårdspersonal som är yrkesverksam inom operation enligt Socialstyrelsen (2005) rekommendationer. Det finns en risk att kirurger och andra i operationsteamet kan smittas av patienter med HIV men risken är låg. HIV är ett virus som leder till att personen utvecklar AIDS. Det är väl känt att AIDS leder till en nedsättning av immunförsvaret som kräver livslång medicinsk behandling och risk för att leda till en för tidig död (Fry, 2005).

2.3 Förebyggande åtgärder

År 1988 kom säkerhetsdesignade produkter ut på marknaden bland annat perifer venkateter (PVK) med en säkerhetsanordning. De säkerhetsdesignade produkterna medförde en kraftig minskning av stick- och skärskador. Efter införande av nationella lagar och av EPINet (Exposure Prevention Information Network) och NSPA (The Needlestick Safety and Prevention Act) år 2000 kunde man se att antalet stick- och skärskador minskade ytterligare (Jagger, Perry, Gomaa & Phillips, 2008). EPINet är ett

(12)

databaserat nätverk som övervakar arbetsrelaterad blodsmitta och omfattar många länder bland annat Sverige. Antalet stick- och skärskador minskade inom alla

yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården utom inom operation där intraoperativa stick- och skärskador förblev oförändrade. Enligt Jagger et al. (2008) kan troliga orsaker brist på införandet av säkerhetsprodukter såsom säkerhetsskalpeller och trubbiga suturnålar på operation.

Det går att undvika stick- och skärskador genom att använda säkra produkter, goda rutiner och bra utbildning men de förebyggande åtgärderna bör inriktas på

högriskgrupper inom hälso- och sjukvård så som operation (Alamgir, Cvitkovich, Astakianakis, Yu & Yassi, 2008). Enligt Stringer, Haines, Goldsmith, Blythe och Harris (2006) finns det en möjlighet för de som ingår i operationsteamet intraoperativt, det vill säga kirurg, operationssjuksköterska eller assistent, att använda sig av hands free-teknik och neutral zon, dubbla handskar och trubbig nål för att minska risken för att operationsteamet och patienten utsätts för ofrivilliga stick- och skärskador.

Stringer, Haines, Goldsmith, Berguer och Blythe (2009a) menar att

rekommendationerna att använda handskar, visir och rock med vätskebarriär var för att minska kontakten med kroppsvätskor samt ge en ökad säkerhet vid hantering av stickande och skärande avfall. För att förhindra spridning av Hepatit och HIV rekommenderar Arbetsmiljöverket (AFS, 1986:23, 5 §) en ökad användning av personlig skyddsutrustning för hälso- och sjukvårdspersonal.

2.3.1 Hands free-teknik och neutral zon

Ett sätt att minska stick- och skärskador mellan operationspersonalen är att använda en överlämningsteknik av vassa instrument. Tekniken kallas hands free-teknik och innebär att överlämna instrumenten utan att röra vid varandras händer. Tekniken kräver en neutral zon som placeras mellan operationspersonalen. Instrumenten placeras i den neutrala zonen av operationspersonalen för att sedan kunna plockas upp av någon annan i operationsteamet. En neutral zon kan vara av olika utformning som t ex assistansbordet, markerat fält t ex en gummiduk eller en rondskål. Hands on-träning är ett bra alternativ när hands free-tekniken är svår att använda vid kirurgiska ingrepp. Hands on-träning innebär en demonstration av olika överlämningar som sedan bedöms

(13)

och utvärderas för att kunna införas som en rutin (Cunningham & Austin, 2007; Bakaeen et al., 2006; Folin, Nyberg & Nordström, 2000).

Vid vissa kirurgiska ingrepp är det svårt för kirurgen att byta fokus för att använda sig av hands free-tekniken. Vid användning av mikroskop krävs en större skicklighet av kirurgen så att han/ hon inte förlorar fokus. Det är bättre att använda en

överlämningsteknik såsom hands free-teknik än att inte använda någon teknik alls. Stick- och skärskador minskar vid användning av hands free-tekniken och trots att tekniken ännu inte utvärderats tillräckligt (Haines & Stringer, 2007; Stringer et al., 2009b).

2.3.2 Dubbla handskar

Att handskarna perforeras under operation är vanligt förekommande. Att använda dubbla handskar ger ett ökat skydd för operationspersonalen enligt Beurger och Heller (2005). Thomas, Agarwal och Mehta (2001) menar att perforation av handskar med synligt kontaminerade händer är fler när enkla handskar används än när dubbla handskar används. När den yttre handsken blir perforerad skyddar den inre handsken som ligger mot huden och skapar på så sätt en skyddande barriär mot kontamination. Omvänt om den inre handsken är perforerad skapar den yttre handsken ett skydd mot kontamination enligt Thanni och Yinusa (2003). Många operationsavdelningar använder sig av handskar med indikatorsystem. Den inre handsken är då färgad och oftast grön och den yttre handsken är vit. Dubbla handskar med indikatorsystem har visats effektiva att använda. Indikatorsystemet ger en varning som en grön fläck på handsken när handsken blivit perforerad och vätska har trängt igenom handsken. Att byta handskar efter 90 minuter under pågående operation har visat att antalet

perforerade handskar har minskat jämfört med en operation där operationspersonalen inte byter handskar (Hüber et al., 2010).

2.3.3 Trubbig suturnål

När kirurgen ska suturera i muskler, fascia eller ska sluta operationssåret används ofta en suturnål med tråd. Det finns flera olika typer av böjda suturnålar. Ibland används även en rak suturnål. Universalnålen är en kombination av den skärande och den runda suturnålen och används i alla vävnader. Berguer och Heller (2005) uppger att

(14)

stickskador av suturnålar är den vanligaste källan till stickskador på operationssalen och orsakas oftast av den böjda nålen. Mornar och Perlow (2008) uppger att om den vassa nålen byts ut kan stickskador helt uteslutas. Det beslut som kirurgen fattar om vilket instrument eller teknik han ska använda har en direkt inverkan på risken för stick- och skärskador för hela operationsteamet enligt Jagger et al. (2009).

Enligt Dunscombe (2007) kan en minskning av skarpa instrument genomföras genom att få skarpa instrument läggs på gallret från början men också genom att aktivt välja till exempel en trubbig nål istället för en vass nål där det är möjligt. Genom att minska mängden skarpa instrument som används intraoperativt kan risken för stick- och skärskador minska. Att använda trubbig suturnål kan minska risken för stickskador enligt Berguer och Heller (2005). Det finns flera alternativ till vassa suturnålar. En suturmaskin kan användas för att dela eller sätta ihop vävnader. Suturmaskinen ligerar och suturerar samtidigt. Ytterligare en vanlig metod att sluta operationssåret är att använda stapler. Stapler liknar häftklammer och kompletteras med tejp enligt Dunscombe (2007).

2.3.4 Intraoperativ kommunikation

Icke -verbal kommunikation är det kroppsspråk som används istället för ord enligt Ewles och Simnett (2005). Icke-verbal kommunikation som operationssjuksköterskan bland annat kan använda sig av är hand- och huvudrörelser och/eller ögonkontakt. Ögonkontakt kan visa på att hon/han blivit lyssnad till och uppfattat vad som sagts eller gjorts. Om ögonkontakt inte tas kan det uppfattas som att personen inte har lyssnat på vad som sagts. En nickning kan bekräfta ett samtycke och att skaka på huvudet kan uppfattas som en motsägelse. Enligt Mitchell och Flin (2008) använder

operationssjuksköterskan tankemässiga och sociala förmågor som komplement till de tekniska kunskaperna för att uppnå säker och effektiv omvårdnad. Det krävs effektiv kommunikation mellan operationsteamets alla medlemmar för att operationsarbetet ska gå så smidigt som möjligt. Ögonkontakt och icke verbala gester används under

operation. Verbal kommunikation bör hållas till ett minimum för att förhindra infektion hos patienten och för att underlätta koncentrationen för kirurgen (Mitchell et al., 2008).

(15)

3 PROBLEMFORMULERING

Överlämning av instrument innebär stora risker både för patienten och för all personal vid operationssåret. I operationssjuksköterskans dagliga arbete ingår att hantera

stickande och skärande instrument under en operation. Det finns förebyggande tekniker som syftar till att minska stick- och skärskador men trots detta inträffar tillbud med stick- och skärskador. För att operationssjuksköterskor ska kunna ge en god och säker intraoperativ omvårdnad är det viktigt att ta reda på vad operationssköterskor har för erfarenhet av och vilka metoder som används för att förebygga tillbud av intraoperativa stick- och skärskador.

4 SYFTE

Att med denna intervjustudie belysa vad operationssjuksköterskor använder för metoder för att förebygga tillbud av stick- och skärskador intraoperativt.

(16)

5 DESIGN

Studiens design är empirisk med en kvalitativ ansats. Studien genomfördes med individuella semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma

operationssjuksköterskor som informanter. Intervjuerna belyser informanternas egna erfarenheter av tillbud med stick- och skärskador samt förebyggande strategier intraoperativt (Polit & Beck, 2012).

5.1 Urval

För att besvara syftet rekryterades fyra operationssjuksköterskor från två olika sjukhus. Inklusionskriterier för att delta i intervjustudien var att operationssjuksköterskorna skulle vara yrkesverksamma på operationssal med instrumentering och ha en arbetslivserfarenhet som operationssjuksköterskor av minst tre år.

I studien har strategiskt urval använts (Polit & Beck, 2012). Projektplan och förfrågan sändes till verksamhetschefer på de sjukhus för godkännande där studien skulle äga rum. Sektionsledare respektive chefssjuksköterska på operationsavdelningarna tillfrågades om och valde ut operationssjuksköterskor som motsvarade

inklusionskriterierna. De utvalda operationssjuksköterskorna kontaktades därefter av sektionsledare respektive chefssjuksköterska och tillfrågades om de ville delta i studien. Samtliga operationssjuksköterskor som tillfrågades tackade ja till att bli intervjuade.

5.2 Datainsamlingsmetod

Datainsamlingen genomfördes med individuella semistrukturella intervjuer efter en intervjuguide som utformats för de intervjufrågor som var planerade att användas i intervjuerna. Innan datainsamlingen påbörjades genomfördes en testintervju för att urskilja de centrala frågorna. Testintervjun är inte inkluderad i studien. Frågorna i intervjuguiden ändrades för att öka tydligheten på frågornas innehåll. För att få ett naturligt flöde på svaren justerades frågornas ordningsföljd.

Intervjuerna med de yrkesverksamma operationssjuksköterskorna spelades in på bandspelare vilka tog olika lång tid. Varje operationssjuksköterska fick avsatt tid i 45

(17)

minuter av respektive sektionsledare/chefssjuksköterska men ingen av

operationssjuksköterskorna använde hela den avsatta tiden. Intervjutiden för respektive operationssjuksköterska varade mellan 20-30 minuter. De individuella intervjuerna utfördes i ett avskilt rum i ostörd kontorsmiljö på den administrativa delen av operationsavdelningen. Den ena intervjuaren var moderator med intervjufrågor och bandspelare och den andra intervjuaren ställde uppföljningsfrågor samt kompletterade intervjun med anteckningar.

5.3 Analys

Det insamlade datamaterialet har analyserats med manifest innehållsanalys som inspirerats av Graneheim och Lundman (2004). De bandinspelade intervjuerna transkriberades i direkt anslutning till intervjuernas slut. Den transkriberade texten lästes var för sig flera gånger för att få en bättre förståelse av texten i sin helhet.

Gemensamt delades sedan texten in i meningsbärande enheter efter dess innehåll och sammanhang. För att göra texten hanterbar förkortades innebörden i de

meningsbärande enheterna genom kondensering utan att förlora textens kärna. Från den kondenserade meningsbärande enheten abstraherades det väsentliga i meningen och koder bildades. Koderna beskrev olika händelser eller områden som hade något gemensamt. Texten lästes därefter noggrant för att skilja eller sammanföra kodernas innehåll. Exempel på analysprocessen från meningsbärande enhet till tema framgår av tabell 1.

(18)

Tabell 1 Exempel på den manifesta analysprocessen från meningsbärande enhet,

kondenserad meningsbärande enhet, kod, kategori och tema

Manifest analys-process

Exempel 1

Meningsbärande enhet

”…ett assbord och så har vi också ett stort bord till, det beror på vilket ingrepp men oftast brukar vi låta de vassa instrumenten ligga kvar i sina galler så plockar man upp de man behöver och när de är klara med det och ska börja sy ihop då lägger man tillbaka de vassa instrument så då ligger de stilla där också så…”

Kondenserad meningsbärande enhet

Endast de instrument som ska användas för stunden läggs upp på assistansbordet för att sedan direkt läggas tillbaka i gallret.

Kod Arbetssätt att växla vassa instrument.

Kategori Ordning

Tema Strategi

Utifrån koderna bildades 15 underkategorier som hade liknande innebörd. När

tvetydighet uppstod om var en kod skulle passa in diskuterades koderna gemensamt för att komma överens om i vilken underkategori som koden skulle passa in. Den text som delades upp i meningsbärande enheter lästes återigen från del till helhet och helhet till del. De underkategorier som bildades numrerades och grupperades samman i

kategorier. När kategorierna bildades exkluderades ingen data och all data passade in i någon kategori. De kategorier som bildades var tre kategorier. Genom kategoriernas likheter bildades ett tema. Temat och kategorierna bildade tillsammans resultatet, se figur 1.

(19)

6 ETISKA ASPEKTER

Studien är godkänd av ansvariga verksamhetschefer och har genomförts i enlighet med forskningsetiska principer (Gillham, 2008). De operationssjuksköterskor som har intervjuats har fått information om studiens syfte både skriftligt och muntligt samt gett informerat samtycke till att delta i studien. Operationssjuksköterskornas deltagande i studien har varit frivilligt och i deltagarinformationen framgick det att

operationssjuksköterskorna när som helst utan förklaring kunde avbryta sitt deltagande under studiens gång. Det insamlade datamaterialet har behandlats konfidentiellt. Bandinspelat material har raderats efter att materialet transkriberats.

(20)

7 RESULTAT

Resultatet från analysen har delats in i ett tema och tre kategorier som presenteras i figur 1 och i löpande text. Informanterna som intervjuats i studien bestod av tre kvinnor och en man. Antalet yrkesverksamma år som operationssjuksköterska varierande mellan 3,5 - 42 år.

Figur 1. Ett tema och tre kategorier som representerar operationssjuksköterskornas

förebyggande metoder av stick- och skärskador.

7.1 Intraoperativ strategi 7.1.1 Ordning

Operationssjuksköterskorna hade en personlig strategi intraopeativt. Instrument och galler hade en specifik placering på de olika assistansborden som användes under operation. Alla operationssjuksköterskor hade en grundläggande ordning och placering av stickande- och skärande instrument men även av annat material som användes under operation. Operationssjuksköterskorna ansåg att det var en fördel att duka upp på samma sätt och att ha en struktur på de olika assistansborden. Allt stickande och

skärande material samlades på utsedda platser på något av assistansborden ”… man lägger allt som grund, lägger det på samma sätt just med knivar, knivblad och nålar och sånt, när man dukar …”.

(21)

Vidare angav operationssjuksköterskorna att instrumentets placering på assistansbordet och hur instrumentet var vinklat hade betydelse för att förebygga stick- och skärskador. Det var inte bara viktigt var instrumentet låg utan också hur instrumentet var placerat på den specifika placeringen i sina galler ”…på ett specifikt ställe i en stor skål och där får den stå med nålföraren och vinklar den bortåt ifrån mig så att när man sträcker sig utan att göra sig illa…”.

Tre av operationssjuksköterskornas strategi var att ha så få instrument som möjligt på assistansborden genom att växla de vassa instrumenten mellan assistansborden och gallret ”jag tar inte upp allt från gallret de får ligga kvar i gallret…”, ” …så lite grejer som möjligt här på assbordet…”. Större stickande och skärande instrument avlägsnades direkt från operationsområdet.

7.1.2 Teknik

Flera av operationssjuksköterskorna var medvetna om hands free-tekniken som kan används intraoperativt på olika operations avdelningar runtom i landet. Hands free-tekniken och kunskapen om den hade inhämtats under deras grundutbildning till operationssjuksköterska. En operationssjuksköterska uttryckte att det förekom olika åsikter om hands free-tekniken och att all operationspersonal inte är förtjusta i att använda den. En av operationssjuksköterskorna hade uppmärksammat att de

nyutexaminerade kirurgerna använde sig mer av hands free-teknik nu än tidigare. Hon beskrev att de nyutexaminerade kirurgerna använder en annan teknik än de äldre och att en förändring har skett av överlämning av stickande- och skärande instrument ”…de nya kirurgerna som har kommit när de har suturerat klart då sätter de nålspetsen i nålföraren när vi får tillbaka den och det är förändring som jag har sett nu det har inte skett tidigare…”.

För operationssjuksköterskorna var överlämningen av instrument ett viktigt moment speciellt vid stickande och skärande instrument. Det framkom att

operationssjuksköterskorna använde en teknik när de överlämnade instrumenten till kirurgen. Två av operationssjuksköterskorna beskrev att den vassa delen på

instrumentet ska vara vänt bort från den person som ska ta emot instrumentet. Det var av stor vikt för operationssjuksköterskorna att instrumenten överlämnades och

(22)

En annan förebyggande strategi som beskrevs av en annan operationssjuksköterska var att hålla undan sina händer och inte torka runt såret när kirurgen syr ihop såret. ”… vi lämnar över skalpellen i handen och får alltid tillbaka den, så de är duktiga våra kirurger att de vinklar alltid uppåt och de är så försiktiga när de lämnar…”, ”… mikrosaxar och så tar jag alltid ovanifrån så att man har de underifrån och inte skrapar i sin egen hand och kirurgen…”.

Det var också av stor vikt att överlämna instrumenten på ett medvetet säkert sätt för att skydda patienten och operationspersonalen från att utsättas för en ofrivillig stick- och/eller skärskada. Vassa instrument fick inte heller ligga på patienten under pågående operation.

…min strategi är att när jag lämnar över instrument, jag gör det på ett säkert sätt så att inte kirurgen eller jag själv eller att man tappar instrument ner på patienten eller på sin fot eller var som helst utan man får vara försiktig liksom… .

Beroende på vilken typ av ingrepp och vilken utrustning som behövde användas under operationen påverkade hur mycket hands free-tekniken kunde användas.

Operationssjuksköterskorna berättade att under operationer där mikroskåp används gick inte hands tekniken att använda alls. Rondskålen som ofta används vid hands free-teknik skadar de mikrokirurgiska instrumenten ”… inte att använda det här sättet att man lämnar över i en rondskål…”, ”…kirurgen har hela tiden blicken fäst i mikroskåpet och kan inte famla efter ett instrument som ligger i en skål någonstans utan att titta bort och då tappar han fokus ur mikroskåpet…”.

Det var vanligt att operationssjuksköterskorna använde de koppar som fanns med vid uppdukningen till att förvara stickande- och skärande material i som till exempel suturnålar. Det fanns även olika förvaringsalternativ på marknaden att välja mellan som var speciellt tillverkade för att förvara nålar i. Förvaringsalternativen kan se ut på olika sätt och används beroende på typ av operation, klinik och person ”…man har de antingen på magnetplatta eller så att de står där med nålföraren där i koppen så att man undviker att lägga löst på bordet för då är det lätt att man lägger dit handen och sticker sig”.

(23)

7.1.3 Kommunikation

Operationssjuksköterskorna berättade om att under vissa operationer kan miljön behöva förändras och anpassas till det specifika ingreppet. Vid till exempel mikrokirurgi där mikroskåp används behövde belysningen på salen släckas ned så att kirurgen fick ett bättre belyst operationsfält. När det var mörkt på salen förändrades

operationssjuksköterskans arbetsmiljö och det ställdes ytterligare krav på hantering av stickande- och skärande instrument. Hands free-tekniken gick inte att använda och då fick operationssjuksköterskan använda alternativa arbetssätt så som kommunikation. När miljön förändras arbetar operationssjuksköterskan i ett lugnare tempo. När mikroskåp används och det är mörkt på operationssalen arbetar

operationssjuksköterskan i ljuset av en lampa långt ifrån mikroskopet ”det är mikroskåp, kan det vara pytte små nålar som man knappt kan se, jag får alltid anstränga mig…”, ”…om det är mörkt på salen och mikroskåp används kan man bli bländad…”.

En operationssjuksköterska berättade att när en patient med känd blodsmitta ska opereras förändras arbetssättet inne på operationssalen och kommunikationen tillämpades. Flera i operationsteamet kunde påtala att iaktta försiktighet under en operation med en blodsmittad patient och oftast var det kirurgen som gjorde det. Operationssjuksköterskorna angav att det var viktigt att vara extra försiktig när det är bråttom under en operation med en blodsmittad patient ”…smittpatienter, då vet ju alla att det är en blodsmitta och kirurgerna jobbar lite lugnare för att man ska slippa få de här stick- och

skärskadorna, det är faktiskt en tanke ja strategi kan man säga…”.

Vidare beskrev operationssjuksköterskorna att det är mycket som händer under en operation med högt tempo eftersom det var lätt för operationssjuksköterskan att bli distraherad. Det gällde olika situationer där det hände något extra under operationen som till exempel när operationssjuksköterskan skulle blanda läkemedel under en operation eller när patienten blödde mycket. När det var högt tempo på operationen fanns det också en risk att instrument överlämnades fel och hade kunnat orsaka en stick- och/eller skärskada. Operationssjuksköterskorna behöll sitt lugn när det var högt tempo på operationen. För operationssjuksköterskorna var det av stor vikt att vara konsekvent i sitt handlande, speciellt vid avlösning. Operationssjuksköterskorna ansåg att det då var högre risk att sticka sig. Det var då angeläget att påtala var och hur de

(24)

stickande- och skärande instrumenten och nålarna förvarades på assistansbordet vid avlösning för att förebygga stick- och skärskador. Vid stress eller annan distraktion var det lättare att sticka sig och då var det av stor betydelse att instrumenten var rätt

placerade så att kirurgen kunde fortsätta att arbeta. I stressade situationer placerades instrumenten så att kirurgen själv kunde ta instrumenten från assistansbordet.

…då tänker man på andra saker, vad ska jag göra nu och vad behöver han sen och

undersköterskan ska hämta den här. Det kanske man inte har tänkt på men man kanske kommer åt det och får det på sig det är mest så man sticker sig man har det stressigt i tanken…

…det är samma strategi men det är klar ju mera bråttom det är och om det är akut och är väldigt bråttom det är klar då ökar ju naturligtvis risken att man skär sig själv det kan ju vara allt från att du sätter på knivbladet till att du fumlar med kniven men man får helt enkelt lugna sig och tänka att det tar millisekunder längre tid att vara säker på handen och att man gör på samma sätt man får tänka så… .

Operationssjuksköterskorna ansåg att kommunikationen var viktig speciellt i akuta situationer. Hälften av operationssjuksköterskorna uppgav att de använde upprepning av ord där hands free-tekniken inte gick att använda ”…jag vill ha en sax, en sax, bipolär, bipolär, att man upprepar för då vet han att jag har hört och då bekräftar jag att jag uppfattat vad han sa...”. När kirurgen hade munskydd och talade tyst var det ibland svårt att höra vad han sa och då var kommunikationen också extra viktig. En operationssjuksköterska angav att det inte var bra att gissa vad kirurgen frågade efter utan att det var bättre att be kirurgen upprepa sin fråga.

Det framkom att det var viktigt att uppmärksamma annan operationspersonal på att vassa föremål som till exempel suturnålar eller knivar finns på operationssalen och påtala detta. Vid överlämning till annan operationspersonal som till exempel

undersköterska eller assistent på operationssalen var det viktigt att informera att det var ett vasst instrument som skulle lämnas över.

(25)

8 DISKUSSION

8.1 Metoddiskussion

Den kvalitativa forskningsmetoden med individuella semistrukturerade intervjuer valdes för att kunna svara på syftet och frågorna. Den kvalitativa metoden strävar efter att nå en djupare förståelse av erfarenheter, en händelse och/eller upplevelser i sin kontext (Polit & Beck, 2012). Operationssjuksköterskor rekryterades från

operationsavdelningar med olika inriktningar vid två olika sjukhus. Antalet informanter som deltog i studien var tillräckligt många för att uppnå resultatet Det var en fördel att använda strategiskt urval (Polit & Beck, 2012). Urvalet var fyra

operationssjuksköterskor med arbetslivserfarenhet, vilka kunde ge ett svar utifrån sina erfarenheter och kunskaper om att förebygga tillbud med stick och skärskador

intraoperativt. Att det var deras verksmhetschefer som utsett dem kan eventuellt ha påverkat deltagarnas frivillighet att delta. Inget bortfall uppstod och det inte går att förutsäga om resultatet hade blivit bättre om fler informanter intervjuats. Alla intervjuerna genomfördes i lugn kontorsmiljö.

Genom att använda semistrukturerade intervjuer med frågeguide kunde informanterna berätta mer om det ämne som var av intresse. Enligt Kelly, Clark, Brown och Sitzia (2003) kan en intervjuguide användas för att eftersträva att få ett så likartat svar som möjligt. Intervjuguiden innehöll en inledande fråga och när informanten inte svarade spontant användes uppföljningsfrågor för att styra intervjun i rätt riktning och för att få ett liknande innehåll. För att urskilja de centrala frågorna och få svar på det ämnes område som skulle undersökas genomfördes en testintervju (Kelly et al., 2003). Några av frågorna fick tas bort och några frågor fick ändras för att öka tydligheten på frågorna och för att få ett naturligt flöde i frågornas ordningsföljd. De öppna frågorna kan enligt Polit och Beck (2012) användes för att ta del av informantens egna berättelser om erfarenheter och eventuella oväntade svar i det studerade ämnesområdet.

Det var en fördel att ha den första inledande frågan i intervjuguiden för att få förståelse för operationssjuksköterskans arbetssätt i sin omgivning. Kvalitativ Innehållsanalys används vanligtvis i vårdvetenskap och för att analysera det insamlade datamaterialet och för att besvara syftet användes en manifest innehållsanalys. Med inspiration av

(26)

Graneheim och Lundman (2004) har det transkriberade materialet gemensamt

analyserats och delats in i meningsbärande enheter, koder, kategorier och teman. Enligt Polit och Beck (2012) ska texten läsas noggrant flera gånger för att få en djupare förståelse för textens innehåll och mening. Därefter kan tema utvecklas utifrån det analyserade datamaterialet genom att gå från delar till helhet och diskuterat likheter och skillnader. Intervjumetoden tillsammans med analysförfarandet har gett svar på syftet och ökar trovärdigheten för studien.

Några omständigheter kan ha påverkat studiens giltighet. Svaren blev varierade

eftersom informanterna som intervjuades kom från två olika operationsavdelningar med olika specialiteter. Två av informanterna fick del av studiens syfte en kort tid innan intervjun genomfördes men de var medvetna om intervjun ett tag innan. De hade inte samma betänketid och var inte lika förberedda på ämnesområdet inför intervjun som de två övriga. Det kan ha varit svårt för informanterna att tack nej till intervjun eftersom de blev tillfrågade av sin chef respektive sektionsledare. En av respondenterna

upplevdes stressad på slutet av sin intervju. Vid två olika tillfällen under intervjuernas gång inträffade störningar genom att dörren öppnades. Trots att informanterna fick information om studiens syfte en kort tid innan intervjun, upplevde vi att svaren var av liknande kvalité. För att förstärka trovärdigheten är det av stor vikt att urvalet av informanter kan ge ett så rikt informationsmaterial som möjligt (Polit & Beck, 2012). Troligtvis hade de störningar som inträffat under intervjuerna ingen inverkan på informantens svar då intervjuerna kunde slutföras i lugn och ro vilket kan bidra till att öka trovärdigheten. Studien kan överföras till en annan operationsavdelning eftersom kulturen, miljön och beskrivningen av deltagarna samt datainsamlingen och

analysprocessen är väl beskriven i designavsnittet (Graneheim & Lundman, 2004).

Som operationssjuksköterskestuderande finns en viss förförståelse. Genom den verksamhetsförlagda utbildningen har vi fått viss erfarenhet från

operationsverksamheten erhållits och därifrån har frågor och funderingar utvecklats. Debesey, Nåden och Slettebø (2008) menar att förförståelse är något forskaren måste ha för att förstå det studerade fenomenet och som alltid möts med fördomar som baseras på tidigare erfarenhet. Eftersom författarna har haft viss kunskap inom området har författarna kunnat specificera det område och de frågor som skulle undersökas.

(27)

Tidigare kunskaper och erfarenheter kan ha påverkat tolkningen av den manifesta innehållsanalysen och resultatet.

8.2 Resultatdiskussion

Syftet har infriats genom att besvara frågan om användning av metoder för att förebygga tillbud av stick- och skärskador.

Operationssjuksköterskor i denna studie använder sig av en egen strategi i den intraoperativa fasen. Strategin var att ha en viss ordning och specifik placering av de vassa instrumenten på assistansborden men strategin kunde variera mellan

operationssjuksköterskorna. En strategi var att växla vassa instrument för att ha så få instrument som möjligt på assistansbordet. Ordning, specifik placering och att växla vassa instrument var en förebyggande åtgärd för att minska stick- och skärskador. Inga studier är gjorda sedan tidigare på området.

Operationssjuksköterskorna kände till hands free-tekniken och de hade

uppmärksammat att nyutexaminerade kirurger använder sig mer av hands free-tekniken nu än tidigare. Stringer, Infatne-Rivard och Hanley (2002) menar att handsfreetekniken inte alltid används men när den används så minskar stick- och skärskador. Kerr,

Stewart, Pace och Elsayed (2009) uppger att när hands free-tekniken används

tillsammans med neutral zon så minskar stick- och skärskadorna med 60 %. Vid några ingrepp gick inte hands free-tekniken att använda och vid andra ingrepp användes hands free-tekniken till viss del. Stringer och Haines (2006) framhåller att de olika ingreppen och miljöerna på operationssalen påverkade möjligheten av att kunna använda sig av hands free-tekniken.

Operationssjuksköterskors arbetssätt förändrades när miljön på operationssalen förändrades. Miljön på operationssalen varierade beroende av vilket ingrepp som planerades att genomföra. De intervjuade operationssjuksköterskorna berättade att de upprepade det som kirurgen ville ha för att inte överlämna fel instrument och för att kirurgen ska veta att hon eller han uppfattats rätt. Detta kommunikationssätt var speciellt viktigt när kirurgerna opererade under mikroskåp för att de inte ska tappa fokus och för att minska stickskador eftersom mikroinstrumenten var vassa (Stringer & Haines, 2006; Gardezi et al., 2009).

(28)

Det var viktigt att operationssjuksköterskorna behöll sitt lugn, var konsekventa, höll god ordning och placering av instrumenten. Operationssjuksköterskorna i denna studie angav att när de blev distraherade och i stressade situationer iakttogs försiktighet. Tempot blev långsammare speciellt vid överlämningen av de vassa instrumenten. En av de intervjuade operationssjuksköterskorna menade att tempot och kommunikationen var viktig när en patient med blodsmitta skulle opereras. I akuta situationer blev kommunikationen mellan personer i operationsteamet viktig. Under en operation ska kommunikationen minimeras för att minska risken för infektion enligt Mitchell och Flin (2008). Gardezi et al. (2009) menar att det är viktigt att uppmuntra till tal på operationssalen men att kommunikation är komplex och används på ett speciellt sätt. Det är bättre att operationssjuksköterskorna använder sig av frekvent upprepning av en fråga än att höja rösten för att få svar på sin fråga. En av operationssjuksköterskorna i denna studie nämnde att det var en metod som tillämpades för att förebygga stick- och skärskador.

Dubbla handskar nämndes av operationssjuksköterskorna som skyddsutrustning och en arbetsmetod för att förebygga stick- och skärskador. Enligt Beurger och Heller (2005) ökar operationspersonalen sitt skydd genom att använda dubbla handskar. För

operationssjuksköterskorna var det en självklarhet att dubbla handskar används under operation och därför var det inte av intresse att berätta om dubbla handskar när frågorna handlade om förebyggande strategier för stick- och skärskador. Enligt AFS 1986:23, 5§ är det operationssjuksköterskans ansvar att bära skyddsutrustning. Jagger et al. (2008) menar att skyddsutrustning är ett effektivt sätt för operationspersonalen att skydda sig mot bland annat blodsmitta.

8.3 Slutsats

Operationssjuksköterskorna i denna studie använder sig av en intraoperativ strategi med ordning, teknik och kommunikation samt olika tekniker med följsamhet beroende på det aktuella ingreppet.

(29)

8.4 Klinisk betydelse

Operationssjuksköterskors erfarenheter är av stor vikt både för nyutexaminerade och nyanställda operationssjuksköterskor som ska påbörja en inskolning på en

operationsavdelning. Operationssjuksköterskor arbetar utefter den kunskap som inhämtats under utbildning och inskolning. Kunskapen har operationssjuksköterskor med sig under hela sin yrkesverksamma framtid. Studien kan användas som underlag för att utveckla kliniska riktlinjer på operationsavdelningar. De kliniska riktlinjerna kan underlätta för studerande, nyutexaminerade operationssjuksköterskor och nyanställda på operationsavdelningar.

8.5 Förslag på vidare forskning

Det finns få studier på området om kommunikation, strategier och andra förmågor som operationssjuksköterskor använder sig av. Vidare forskning behövs för att lyfta fram hur intraoperativ kommunikation i operationsteamet kan bidra till att patientsäkerheten förbättras.

(30)
(31)

9 REFERENSER

AFS 1986:23. Skydd mot blodsmitta. Stockholm: Arbetsmiljöverket.

Alamgir, H., Cvitkovich, Y., Astrakianakis, G., Yu, S. & Yassi, A. (2008). Needlestick and other potential blood and body fluid exposures among health care workers in British Columbia, Canada. American Journal of Infection Control, 36(1), 12-21. doi:10.1016/j.ajic.2007.03.005

Bakaeen, F., Awad, S., Albo, D., Bellows, C. F., Huh, J., Kistner, C., … Berger, D. H. (2006). Epidemiology of exposure to blood borne pathogens on a surgical service. The American Journal of Surgery, 192, e18-e21. doi:10.1016/j.amjsurg.2006.08.013

Berguer, R. & Heller, P. J. (2005). Strategies for preventing sharps injuries in the operating room. Surgical Clinics of North America, 2005(85), 1299-1305. doi:10.1016/j.suc.2005.09.012

Carlson, M., & Lundberg, S. (2005). Stick- och skärskador samt blodexponering i vården. (Rapport nr 01 2005). Stockholm: Vårdförbundet.

Cunningham, T. R. & Austin, J. (2007). Using goal setting, task clarification, and feedback to incease the use of the hands-free technique by hospital operating room staff. Journal of Applied Behavior Analysis, 2007, winter(40), 673-677. doi: 10.1901/jaba.2007.673–677

Debesay, J., Nåden, D., Slettebø, Å. (2008). How do we close the hermeneutic circle? A Gadamerian approach to justification in interpretation in qualitative studies. Nursing Inquiry, 15(1), 57-66. doi:10.1111/j.1440-1800.2008.00390.x

Dunscombe, A. (2007). Sutures, Needles, and Instruments. I J. C. Rothrock (Red.), Alexander's Care of the Patient in Surgery. 13th rev. ed. (s. 158 -182). Edinburgh: Elsevier Health Sciences.

(32)

Ewles, L. & Simnett, I. (2005). Hälsoarbete. Lund: Studentlitteratur.

Folin, A., Nyberg, B. & Nordström, G. (2000). Reducing blood exposures during orthopedic surgical procedures. AORN Journal, 71, 573-580.

Fry, D. E. (2005). Occupational blood-borne diseases in surgery. The American Journal of Surgery, 190(249-254). doi:10.1016/j.amjsurg.2005.05.021

Gardezi, F., Lingard, L., Espin, S., Whyte, S., Orser, B. & Baker, G. R. (2009). Silence, power and communication in the operating room. Journal of Advanced Nursing, 65(7), 1390-1399. doi:10.1111/j.1365-2648.2009.04994.x

Gillham, B. (2008). Forskningsintervjun: Tekniker och genomförande. Stockholm: Studentlitteratur.

Goh, A. C. & Link, R. E. (2010). Robot-assisted tapered ureteral reimplantation for congenital megaureter. Urology, May, 1-4. doi:10.1016/j.urology.2010.05.051

Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001

Haines, T. & Stringer, B. (2007). Could the death of a BC OR nurse have been prevented by using the hands free-technique. Canadian Operating Room Nursing Journal, 25(4), 8-24.

Haynes, A. B., Weiser, T. G., Berry, W. R., Lipsitz, S. R., Breizat, A.-H., Dellinger, P., … & Gawande, A. A. (2009) A surgical safety checklist to reduce morbidity and mortality in a global population. The New England Journal of Medicine, 360(5), 491-499.

Hüber, N.-O., Goerdt, A.-M., Stanislawski, N., Assadian, O., Heidecke, C.-D., Kramer, A. & Partecke, L. I. (2010). Bacterial migration through punctured surgical gloves under real surgical conditions. BMC Infectious Diseases, 10(192), 1-6.

(33)

Jagger, J., Berguer, R., Phillips, E. K., Parker, G. & Gomaa, A. E. (2009). Increase in sharps injuries in surgical settings versus nonsurgical settings after passage on national needlestick legislation. Journal of the American College of Surgeons, 210(4), 496-502. doi:10.1016/j.jamcollsurg.2009.12.018

Jagger, J., Perry, J., Gomaa, A. & Phillips, E. K. (2008). The impact of U.S. policies to protect healthcare workers from bloodborne pathogens: The critical role of safety-engineered devices. Journal of Infection and Public Health, 2008, October(1), 62-71. doi:10.1016/j.jiph.2008.10.002

Kelly, K., Clark, B., Brown, V. & Sitzia, J. (2003). Good practice in the conduct and reporting of survey research. International Journal of Quality in Health Care, 15(3), 261-266. doi: 10.1093/intqhc/mzg031

Kerr, H.-L., Stewart, N., Pace, A. & Elsayed, S. (2009). Sharps injury reporting amongst surgeons. Annals of The Royal College of Surgeons of England, 91(5), 430-432. doi:10.1308/003588409X432194

Lindberg, L. & Carter, N. (2010). Nya arbetsmiljöregler ska förebygga skador. Hämtad 18 februari, 2011, från Sveriges Kommuner och Landsting,

http://www.skl.se/web/Nya_arbetsmiljoregler_ska_forebygga_skador.aspx

Mendivil, A., Holloway, R. W. & Boggess, J. F. (2009). Emergence of robotic assisted surgery in gynecologic oncology: American perspective. Gynecologic Oncology, 114, 24-31. doi:10.1016/j.ygyno.2009.02.002

Mitchell, L. & Flin, R. (2008). Non-technical skills of the operating theatre scrub nurse: literature review. Journal of Advanced Nursing, 63(1), 15-24.

10.1111/j.1365-2648.2008.04695.x

Mornar, S. J. & Perlow, J. H. (2008). Blunt suture needle use in laceration and

episiotomy repair at vaginal delivery. American Journal of Obstetrics and Gynecology, May, e14-e15. doi: 10.1016/j.ajog.2007.09.051

(34)

Olbers, T. (2010). Laparaskopisk kirurgi. I B. Jeppsson & P. Naredi & J. Nordenström & B. Risberg (red). Kirurgi (3.uppl.) (s. 141-162). Lund: Studentlitteratur.

Polit, D. F. & Beck, C. T. (2012). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. (9th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health, Lippincott

Williams & Wilkins.

Risberg, B., Söderlund, C., Ramel, S., Anderberg, B. & Israelsson, L. (2005). Kirurgisk teknik. I B. Jeppson, P. Naredi, H-I. Peterson & B. Risberg (Red.), Kirurgi. (2. uppl., s. 99-116). Lund: Studentlitteratur.

Rudolfsson, G., von Post, I. & Eriksson, K. (2007). The perioperative dialogue: holistic nursing in practice. Holistic Nursing in Practice, 21(6), 292-298.

SFS 2006:1053. Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100). Stockholm: Riksdagen.

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Riksdagen.

Sveriges Kommuner och Landsting. (2010). EU-överenskommelse ska minska skärskador. Hämtad 10 maj, 2011, från Sveriges Kommuner och Landsting,

http://www.skl.se/press/nyheter_2/nyheter_2009/eu-overenskommelse_ska_minska_skarskador

Socialstyrelsen. (2005). Rekommendationer för profylax mot hepatit B: Profylax med vaccin och immunoglobulin: före och efter exposition. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (2009). Riskanalys och händelseanalys: handbok för patientsäkerhetsarbete. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (u.å.). Välkommen till Socialstyrelsens termbank. Hämtad 27 mars, 2011, från Socialstyrelsen, http://app.socialstyrelsen.se/termbank/

(35)

SOSFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialstyrelsen.

SOSFS 2005:12 (M). Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen.

Stringer, B., Haines, T. (2006). Hands-free technique: Preventing occupational exposure during surgery. Journal of Perioperative Practice, 16(10), 495-500.

Stringer, B., Haines, T., Goldsmith, C. H., Blythe, J., Berguer, R., Andersen, J. & De Gara, C. J. (2009b). Hands-free technique in the operating room: Reduction in body fluid exposuer and the value of a training video. Public Health Reports, 2009, Juli(124), 169-124.

Stringer, B., Haines, T., Goldsmith, C. H., Berguer, R. & Blythe, J. (2009a). Is use of the hands-free technique during surgery, a safe work practice, associated with safety climate? American Journal of Infection Control, (37), 766-72.

doi:10.1016/j.ajic.2009.02.014

Stringer, B., Haines, T., Goldsmith, C. H., Blythe, J., Harris, K. A. (2006).

Perioperative use of the hands-free technique: A semistructured interview study. AORN Journal, 84(2), 233-248.

Stringer, B., Infante-Rivard, C. & Hanley, J. A. (2002). Effectiveness of the hands-free technique in reducing operating theatre injuries. Occupational and Environmental Medicine, 59(10), 703-707. doi:10.1136/oem.59.10.703

Thomas-Copeland, J. (2009). "Do surgical personnel really need to double-glove?". AORN Journal, 89(2), 322-332. doi:10.1016/j.aorn.2008.11.001

Thomas, S., Agarwal, M., Mehta, G. (2001). Intraoperative glove perforation - single versus double gloving in protection against skin contamination. Postgard Medical Journal, (77), 458-460. doi:10.1136/pmj.77.909.458

(36)

Thanni, L. & Yinusa, W. (2003). Incidence of glove failure during ortopedic operations and the protective effect of double gloves. Journal of the National Medical Association, 95(12), 1184-1188.

World Health Organization. (2011). Patient safety checklists. Hämtad 5 maj, 2011, från World Health Organization,

http://www.who.int/patientsafety/implementation/checklists/en/index.html

World Health Organization. (2009). Surgical Safety Checklist. Hämtad 5 maj, 2011, från World Health Organization,

(37)

BILAGA 1 – EXEMPEL PÅ LOKALA ÅTGÄRDER VID

STICK- OCH SKÄRSKADOR

Definition

Kanylstick, skärskador, stänk i mun, på slemhinna eller öga hos sjukvårdspersonal där blodsmitta kan befaras.

Utredning

Omedelbart: Prov på personal (”nollprov”): HbsAg, anti-HCV, anti-HBs, anti-HIV. Prov på patient (efter tillåtelse): HbsAg, anti-HCV, anti-HIV. Begär telefonsvar inom 48 timmar.

Uppföljning

Om misstanke på blodsmitta från okänd person följes med HbsAg, anti-HCV och anti-HIV efter 3 respektive 6 månader.

Behandling

Vid stänk desinficeras hud med 70 % sprit. Vid stänk i öga sköljs rikligt med vatten eller isoton koksaltlösning.

Vid stick/skärskada vaccineras personal omedelbart (=inom 48 timmar): inj Engerix-B im i överarm (dock ej invid med under senaste 2 åren säkerställd titerstegring av anti-HBs > 100IU/l):

Om svar på patientprov HbsAg inom 48 timmar och då detta är positivt; vaccinera med Engerix-B enl. snabbschema 0,2 respektive 6 veckor. Följ upp med titersvar efter 3 och 6 månader! Positivt provsvar senare än 48 timmar föranleder kontakt med infektionskliniken om personal ej vaccinerats under denna tid. Om patientens HbsAg är negativt: Fullfölj vaccination mot hepatit B om denna påbörjats – efter ytterligare 1 respektive 6 månader. Följ med anti-HBs 6 veckor efter slutförd vaccination. Om patientens blodprov är positivt beträffande hepatit C; följ upp med anti-HCV hos personal efter 3 respektive 6 månader. Om patienten blodprov är positivt beträffande HIV; kontakta infektionsklinik. Uppföljande prov hos personal efter 3 respektive 6 månader. (Vårdförbundet, 2005).

(38)
(39)

BILAGA 2 – INTERVJUGUIDE MED INTERVJUFRÅGOR

Datum: ………... Nummer: ……… Tidsåtgång: ……… År i yrket: ……… Intervjusituation: ……… ……… ……… ……… ……… ……… Transkriptionsdatum: ……… Inledande fråga:

• Vad har du för uppfattning om din roll som operationssjuksköterska på salen?

Uppföljningsfrågor:

• Vad har du för uppfattning om ditt ansvar som operationssjuksköterska för att förebygga stick- och skärskador?

• Hur gör du när du instrumenterar med stickande och skärande instrument intraoperativt?

• Vad har du för strategi och/eller teknik för att förebygga stick- och skärskada? • Vad har du för erfarenhet av en olyckshändelse vid stick- och skärskador? • Om en stick- och skärskada skulle inträffa, hur hanterar du det?

(40)
(41)

BILAGA 3 – ORDFÖRKLARINGAR

Avvikelse Negativ händelse eller (SOSFS 2005:12).

Avvikelsehantering Rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud samt för att fastställa och åtgärda orsaker, utvärdera åtgärdernas effekt och sammanställa och återföra erfarenheterna (SOSFS 2005:12).

Händelseanalys Systemisk identifiering av orsaker till negativ händelse och tillbud (Socialstyrelsen, 2009).

Negativ händelse Händelse som medfört vårdskada (SOSFS 2005:12).

Patientsäkerhet Skydd mot vårdskada. Kommentar: Resultatet av åtgärder mot risker, tillbud och negativa händelser ger skydd mot vårdskada (SOSFS 2005:12).

Risk Möjligheten att en negativ händelse skall inträffa (SOSFS 2005:12).

Riskanalys Systematisk identifiering och bedömning a risker i ett visst sammanhang (Socialstyrelsen, u.å.).

Riskhantering Rutiner för att identifiera, analysera, bedöma och åtgärda orsaker eller omständigheter som kan leda till vårdskada samt återföra erfarenheterna (SOSFS 2005:12).

Tillbud Händelse som hade kunnat medföra vårdskada (SOSFS 2005:12). Vårdskada Lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller

död som orsakas av hälso- och sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av patientens tillstånd (SOSFS 2005:12).

References

Related documents

En kamp som egentligen aldrig tycks få någon klar vinnare, utan drömmar och längtan till stor del hänger ihop och att det även hänger ihop med att ”aldrig vara nöjd.” För

Detta i sin tur påvisade en ökad risk för att utveckla delirium då 44 % av dessa patienter utvecklade POD jämfört med 9 % av patienter med normal återhämtning efter

Dataanalysen resulterade i ett huvudtema ”Kommunikation på operationssalen – en viktig del i operationssjuksköterskans kliniska vardag” som i sin tur bygger på

Till följd av kommunikationens stora betydelse för hälso- och sjukvården behövs ytterligare forskning och utbildning inom ämnet. Efter utförd litteraturgenomgång hittades

postoperativ sårinfektion kan vara smärtsam samt leda till orkeslöshet, vilket gör att patienten får svårt att ta hand om sig själv och behöver hjälp av anhöriga för att

Resultatet visar på att det finns olika attityder hos operationspersonal som kan påverka risken för stick- och skärskador, vilka redovisas under fyra olika teman: Att ha ett

Genom att planera att inte undervisa om stavningsregler på detta sätt visar Christina på stöttning via internalisering där stavningsförmågan blir en del av elevernas egen

Eftersom både petitioner och anmälningar till ombudsmän anses vara sätt för medborgarna att påverka politiken och myndigheter vill jag lägga fokus på just medborgarnas