Copingstrategier vid cancerrelaterad
smärta
- En litteraturstudie
Copingstrategies for cancer-related pain.
A literature study
Ida Andreassen
Malin Gustavsson
Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå
Handledare: Kristina Rendahl-Laage och Helena Simonson Examinerande lärare: Ingela Karlsson
Sammanfattning
Titel: Copingstrategier vid cancerrelaterad smärta – en litteraturstudie.
Copingstrategies for cancer-related pain – a literature study
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur och teknikvetenskap
Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15hp, grundnivå
Författare: Ida Andreassen & Malin Gustavsson
Handledare: Kristina Rendahl-Laage & Helena Simonson
Sidor: 22 sidor samt bilaga
Nyckelord: Cancerrelaterad smärta, copingstrategier, omvårdnad
Introduktion: Cancerrelaterad smärta är ett mångdimensionellt och komplext symtom där coping är en viktig del av patientens hantering. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters copingstrategier vid cancerrelaterad smärta. Metod: Polit och Becks (2016) nio-stegs flödesschema användes för litteraturstudien. Artikelsökning genomfördes i CINAHL, PubMed samt PsycINFO. Databearbetning genomfördes deduktivt och resultatet baserades på tio artiklar. Resultat: Patienter med cancerrelaterad smärta använder sig av copingstrategier vilka sammanfaller med Lazarus och Folkman (1984) och Folkmans (1997) kategorier problemfokuserad coping, känslofokuserad coping och meningsbaserad coping. Copingstrategier som användes var bland annat att söka information, läkemedelsanvändning, självstärkande coping, att avleda uppmärksamheten, känslomässigt stöd, katastroftänkande och spiritualitet. Slutsats: Patienter med cancerrelaterad smärta använder sig av ett flertal olika copingstrategier. I den personcentrerade omvårdnaden är det viktigt att sjuksköterskan identiferar vilka copingstrategier som patienten använder sig av för att bättre kunna stöjda patienten.
Innehållsförteckning
1. INTRODUKTION ... 4 1.1 Cancer ... 4 1.2 Smärta ... 4 1.3 Cancerrelaterad smärta ... 5 1.4 Coping ... 5 1.5 Omvårdnad ... 6 1.6 Problemformulering ... 6 1.7 Syfte ... 7 2. METOD ... 8 2.1 Databassökning ... 8 2.4 Urval ... 10 2.5 Databearbetning ... 11 2.6 Forskningsetiska ställningstagande ... 11 3. RESULTAT ... 12 3.1 Problemfokuserad coping ... 12 3.2 Känslofokuserad Coping ... 13 3.3 Meningsbaserad Coping ... 143.3.1 Omvärdering och meningsfullhet genom samhörighet. ... 14
3.3.2 Spiritualitet och Religion ... 14
4. DISKUSSION ... 15
4. 1 Resultatdiskussion ... 15
4.2 Metoddiskussion ... 17
4.3 Klinisk betydelse ... 17
4.4 Förslag till framtida forskning ... 18
4.5 Slutsats ... 18
5. REFERENSER ... 19 BILAGA 1 - Artikelmatris
4 1. INTRODUKTION
1.1 Cancer
Cancer, en generisk term för en stor grupp sjukdomar som karakteriseras av en onormal celltillväxt, är den andra vanligaste dödsorsaken globalt sett (World Health Organization [WHO] 2018a). En cancercell kännetecknas av olika förmågor som att dela sig ohämmat, stimulera sin egen tillväxt, stimulera tillväxt av blodkärl i och till tumören, och kan dessutom sprida sig genom blod och lymfa till andra organ (Cancerfonden 2016). Celler transformeras genom en multistegsprocess till tumörceller vilket ofta sker från en precancerös sjuklig förändring till en malign tumör. Cancer orsakas bland annat av en individs genetiska faktorer samt externa riskfaktorer: fysiska, exempelvis ultraviolett strålning och radiation; kemiska, exempelvis tobak, asbest och kontaminerad mat och dryck; samt biologiska, exempelvis infektioner från vissa bakterier och virus (WHO 2018a).
I Sverige ökar incidensen av cancer relaterat till ökad livslängd, livsstil och förbättrad diagnostik, samtidigt som mortaliteten långsamt minskar. Den ökade förekomsten av cancerdiagnoser och det ökande antalet överlevande patienter ställer stora krav på sjukvården i förhållande till symtomhantering och rehabilitering (Cancerfonden 2017; Socialstyrelsen 2017). Smärta är ett av de vanligast förekommande symtomen vid cancersjukdom (Swarm et al. 2010). Enligt Bennion och Molassiotis (2012) är smärta det symtom som cancerpatienter upplever vara svårast att hantera, förutom fatigue, och som har störst inverkan på patientens liv. Både komorbiditet (samsjuklighet) och synergiska effekter på smärta, det vill säga att två eller fler symtom förstärker varandra, är vanligt vid cancer.
1.2 Smärta
International Association for Study of Pain [IASP] (2017) definierar smärta som en obehaglig sensorisk eller emotionell upplevelse förknippat med potentiell eller verklig vävnadsskada, eller beskrivet i termer av sådan skada. Smärta är alltid en subjektiv upplevelse och även om upplevelsen ur ett biologiskt perspektiv är förknippat med potentiell eller reell vävnadsskada behöver inte symtomet vara kopplat till en patofysiologisk process utan kan ha psykologiska orsaker. Smärta kan vara nociceptiv, på grund av vävnadsskada, eller uppkomma av skador eller påverkan i det centrala nervsystemet och vara neurogen eller neuropatisk, psykogen (smärta som symtom vid psykiatriska tillstånd), eller idiopatisk (utan känd orsak) (Magnusson & Mannheimer 2008).
Smärta kan delas upp i akut och långvarig smärta, där akut smärta är en viktig del av överlevnadsprocessen och en varningssignal på att något är fel. Långvarig smärta kan vara kontinuerlig eller intermittent och tappar ofta sin funktionella betydelse (Norrbrink & Lundeberg 2014a).
Smärtupplevelsen består av tre komponenter: en sensorisk diskriminativ komponent, det vill säga smärtans karaktär, duration, intensitet och lokalisation; en affektiv komponent, smärtans emotionella effekt; samt en kognitiv komponent, smärtans inverkan på tankar och handlingar (Norrbrink & Lundeberg 2014b). Smärtupplevelsen är multifaktoriell och påverkas av ett flertal aspekter som kultur och etnicitet, kön, personlighet och livsstil. Smärtupplevelsen påverkas även av smärtans mening och känslan av kontroll (Cui et al. 2009; Hawthorne & Redmond 1998).
5 1.3 Cancerrelaterad smärta
Smärta är ett vanligt förekommande symtom under och efter cancerbehandling, samt vid avancerad cancer eller i ett palliativt skede (van den Beuken-van Everdingen et al. 2016). Smärtan kan vara orsakad av tumören i sig, vara behandlingsrelaterad eller till följd av sekundära tillstånd (Strang 2003), och är ofta en blandning av nociceptiv och neuropatisk smärta (Briggs 2010). Den cancerrelaterade smärtan kan vara akut, ofta i samband med undersökningar, strål- eller cytostatikabehandling, eller uppstå post-operativt. Cancerbehandling kan även ge uppkomst till långvariga smärttillstånd (Strang 2003).
Vid cancersjukdom kan smärtan få sociala, psykiska eller existentiella konsekvenser vilket kan förstärka smärtupplevelsen, men det finns även risk för somatisering, det vill säga att depression eller ångest uttrycks som fysisk smärta (Strang 2003). Cancerrelaterad smärta kan vara svår att kategorisera då patienten aldrig har upplevt någonting liknande förut (Arnstein 2018). Studier visar att patienter med cancerrelaterad smärta ofta har en annorlunda smärtupplevelse än patienter med icke-malign smärta då cancerrelaterad smärta ger en högre grad av funktionsnedsättning och leder till större rädsla och oro (Swarm et al. 2010; Turk et al. 1998).
Cancersmärta behandlas ofta med opioider eller andra läkemedel men kan även behandlas med alternativa behandlingsmetoder som massage, fysioterapi eller avslappning (Swarm et al. 2010). Miller-Matero et al. (2017) visar i sin studie vikten av att identifiera patientens copingstrategier vid smärta. Coping är en viktig del av ett holistiskt synsätt, där hela patientens livssituation och dennes egna upplevelser och hantering av smärtan tas i beaktning (Carlsson 2007).
1.4 Coping
Enligt Lazarus och Folkman (1984) innebär coping att konstant förändra kognitiva och beteendemässiga strategier för att hantera externa eller interna krav som upplevs vara svåra eller uppskattas överstiga den egna förmågan. Coping är aldrig statisk utan en process som kräver en ansträngning hos individen, och innefattar vad personen faktiskt tänker eller gör (inte vad personen brukar, ska eller bör göra) och det specifika sammanhanget. Copingprocessen är i ständig förändring, och ändrar karaktär i och med att individens status och kontext ändras. Coping handlar inte om att bemästra en situation utan att hantera den genom att minimera, tolerera, undvika eller acceptera den stressfulla situationen.
En individs copingförmåga och copingstrategier beror på ett flertal olika resurser. Lazarus och Folkman (1984) delar upp de olika resurserna i ett antal övergripande kategorier: hälsa och energi, positiv tro (på sin egen förmåga eller något externt som exempelvis religion), problemlösningsförmåga, social kompetens, och sociala och materiella resurser. Copingförmågan kan även begränsas, dels av personliga uppfattningar och känslor såsom skuldkänslor eller rädslor för att misslyckas, dels av materiella och sociala faktorer i omgivningen. Till vilken grad resurserna kan användas beror även på hur allvarlig stressorn är. Det går inte att på förhand värdera vad som är en bra eller en dålig copingstrategi men att välja en copingstrategi som inte är gynnsam kan i längden öka den känslomässiga stressen och förvärra problemet. Enligt Folkman et al. (1986) kan strategierna användas parallellt, ibland genom att till synes motsägelsefulla strategier används tillsammans.
Coping delas enligt Lazarus och Folkman (1984) upp i känslofokuserad coping och problemfokuserad coping, där den problemfokuserade copingen är inriktad på att hantera eller
6
förändra problemet som skapar stress eller lidande, medan känslofokuserad coping handlar om att hantera den känslomässiga reaktionen. Problemfokuserade copingstrategier kan innefatta att försöka hitta alternativa lösningar, samla information, planera och sedan agera och kan vara riktat utåt, mot omgivningen, eller inåt, mot jaget. Känslofokuserad coping kan innebära att minska det känslomässiga obehaget och att dämpa känslor genom exempelvis distansering, undvikande eller positiv jämförelse, eller att istället öka det känslomässiga obehaget. Att tillfälligt öka det känslomässiga obehaget genom exempelvis katastroftänkande kan vara ett sätt för att uppleva lättnad eller hantera sin känslomässiga reaktion. Ett ökat obehag kan även mobilisera individen att göra något aktivt åt problemet. Känslofokuserade copingstrategier kan innefatta fysisk aktivitet för att ta fokus från problemet, meditera, dricka alkohol, eller söka känslomässigt stöd.
Folkman (1997) introducerar ytterligare en kategori, meningsbaserad coping, vilket är associerat med positiva psykologiska tillstånd och handlar om att söka och hitta mening i tillvaron. Meningsbaserad coping fokuserar på de positiva känslorna och inte de negativa, vid utsatthet för en stressor (Folkman 2008) och kan innebära att omvärdera mål och situation för att ge en känsla av kontroll och syfte i tillvaron, eller att hitta en existentiell mening genom spiritualitet (Folkman 1997).
1.5 Omvårdnad
Enligt Cui et al. (2009) är psykologiska faktorer avgörande för utveckling och intensitet av smärta, och det är viktigt att vården är baserad på patientens symtom, psykiska funktioner, möjligheter att svara på olika behandlingar samt vilka copingstrategier patienten använder sig av.
Patientlagen (SFS 2014:821) syftar till att tydliggöra och stärka patientens ställning, samt att främja patientens delaktighet, självbestämmande och integritet. Patientens medverkan ska utgå från dennes individuella förutsättningar och önskemål. Enligt Svensk sjuksköterskeförenings Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Svensk sjuksköterskeförening 2017) ingår personcentrerad vård i sjuksköterskans kärnkompetenser, omvårdnad ska utföras i samverkan med patienten och patienten ska ses som en unik individ med individuella behov, resurser, värderingar och förväntningar. Personcentrerad vård synliggör hela patienten och ska tillgodose andliga, existentiella, sociala, psykiska, fysiska behov och främja hälsa med utgångspunkt från vad hälsa innebär för patienten (Svensk sjuksköterskeförening 2016).
I den personcentrerade vården är det viktigt för sjuksköterskan att uppmärksamma och stärka patientens copingstrategier och utgå från hur patienten själv uppfattar både situationen och sin egen copingförmåga (Carlsson 2007). När patienten tror på sin egen förmåga tenderar de att använda sig av copingstrategier mer frekvent och med ett mer gynnsamt resultat (Miller-Matero et al. 2017).
1.6 Problemformulering
Ett ökande antal människor diagnostiseras med cancer både i Sverige och globalt. Med en cancerdiagnos följer ofta smärta vilket kan vara ett komplext symtom att hantera. Cancerrelaterad smärta är mångdimensionellt och innebär utöver den fysiologiska aspekten ofta psykisk och existentiell oro för patienten. Sjuksköterskan ska genom ett personcentrerat arbetssätt främja patientens egna resurser och tillgodose dennes individuella behov. Forskning visar att copingstrategier är en viktig del av patientens smärthantering och genom att
7
identifiera vilka copingstrategier som patienter använder sig av vid cancerrelaterad smärta kan sjuksköterskan bättre stödja patienten och främja hälsa.
1.7 Syfte
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters copingstrategier vid cancerrelaterad smärta.
8 2. METOD
Litteraturstudie, eller forskningsöversikt, är en forskningsmetod som innebär en strukturerad sökning, granskning, kritisk utvärdering och sammanställning av litteratur i förhållande till en specifik frågeställning. I en litteraturstudie utgör frågeställningen grunden till syftet, granskningen av sökningen metoden, och sammanställningen själva resultatet (Kristensson 2014).
Denna litteraturstudie har följt de nio stegen i Polit och Becks (2016) flödesschema för litteraturstudier. De totalt nio stegen presenteras fritt översatt till svenska i Figur 1 nedan:
Figur 1: Niostegs flödesschema från Polit och Beck 2016 s. 89 Fritt översatt.
2.1 Databassökning
Vid Steg 1 formulerades syftet att beskriva patienters copingstrategier vid cancerrelaterad smärta. I Steg 2 valdes databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Eftersom denna litteraturstudie är inom ämnet omvårdnad ansågs dessa databaser relevanta. CINAHL är enligt Polit och Beck (2016) en viktig och omfattande databas inom omvårdnad, för att öka omfånget valdes dessutom PubMed och PsycINFO. Inom medicinsk vetenskap är PubMed den största och mest använda databasen, PsycINFO innehåller artiklar inom beteendevetenskap och psykologi (Kristensson 2014) vilket passar syftet. I CINAHL identifierades headings-termerna “coping” och “cancer pain”. I PubMed identifierades MeSH-termerna “adaptation, psychological”, “pain” och “neoplasms” och i PsycINFO identifierades sökorden “pain”, “neoplasms” och “coping behaviour”. I dessa steg bestämdes även inklusions- och exklusionskriterier.
1. Formulera frågeställning/syfte.
2. Utforma sökstrategi (välj databas och sökord
som passar syftet).
3. Sök i databaserna och identifiera potentiella källor/artiklar. 4. Bedöm källornas relevans/lämplighet och välj ut lämpliga artiklar. 5. Läs det valda materialet. 6. Koda det valda
materialet. 7. Genomför en kritisk granskning av valda artiklar. 8. Analysera informationen och identifiera kategorier. 9. Sammanställ resultatet.
9
Inklusionskriterier: I litteraturstudien inkluderades vetenskapliga artiklar som var peer
reviewed. Artiklarna var skrivna på engelska och publicerade mellan 2008/01/29-2018/01/25. Studierna som inkluderades handlade om cancerrelaterad smärta och coping.
Exklusionskriterier: Studier på barn och ungdomar under 18 år samt review artiklar. Artiklar
som berörde farmakologiska interventioner, alternativmedicin eller som inte hade patientperspektiv exkluderades.
I Steg 3 genomfördes sökningar på sökorden var för sig samt i kombination med hjälp av den booleska operatoren AND för att begränsa och specificera sökningen. Sökorden skiljer sig åt mellan de olika databaserna då sökningarna annars gav få eller felaktiga sökresultat. Sökningarna gjordes med de i databaserna inställda sökvalen 2008/01/29-2018/01/25, english language, peer reviewed, samt all adults/+18, och resulterade i 19 artiklar i CINAHL (tabell 1) , 111 artiklar i PubMed (tabell 2) , samt 17 artiklar i PsycINFO (tabell 3).
Tabell 1. CINAHL
Sökning Sökord Sökresultat Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 MH Cancer pain 520 S2 MH Coping 4654 S3 S1 AND S2 19 3 2 2 Totalt: 19 3 2 2 MH: Major Heading Tabell 2. PubMed
Sökning Sökord Sökresultat Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 Pain (MeSH) 69 702 S2 Neoplasms (MeSH) 425 803 S3 Adaptation, psychological (MeSH) 25 765 S4 S1 AND S2 AND S3 111 26(3) 6 6 Totalt: 111 23 6 6
10
Tabell 3. PsycINFO
Sökning Sökord Sökresultat Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 Pain (thesaurus) 8419 S2 Neoplasms (thesaurus) 12 610 S3 Coping behaviour (thesaurus) 8431 S4 S1 AND S2 AND S3 17 12 (9) 1 1 Totalt: 17 3 1 1 (): Extern dubblett 2.4 Urval Urval 1
I Steg 4 lästes titel och abstrakt på samtliga 147 artiklar från de tre databasernas sökresultat och artiklar som bedömdes vara relevanta för litteraturstudiens syfte valdes ut. Efter urval 1 återstod totalt 29 artiklar, tre från CINAHL, 23 från PubMed och tre från PsycINFO .
Urval 2
I Steg 5 och 6 lästes samtliga 29 artiklar i sin helhet. Artiklarnas resultat kodades för att finna samband mellan artiklarna och med denna litteraturstudies syfte. Artiklar valdes bort på grund av att de beskrev interventioner för att träna upp copingförmågan, eller förmågan att använda sig av copingstrategier, men där inga specifika copingstrategier kunde utläsas ur resultatet. Ett par artiklar valdes bort vars syfte var att beskriva partnerns respons på patientens smärta eller hur patienten kommunicerade sin smärtupplevelse till sin partner. Artiklar valdes även bort då fokus var copingstrategier vid cancer, eller hur copingstrategier påverkar livskvalitet, där inget resultat om coping vid cancerrelaterad smärta kunde urskiljas ur resultatet. Efter urval 2 återstod nio artiklar. För att komplettera och utvidga sökningen genomfördes en manuell sökning i Google Scholar vilket resulterade i en artikel.
Urval 3
I Steg 7 genomfördes en kvalitetsgranskning av de tio artiklarna enligt granskningsmallarna “Guide to an overall critique of a quantitative research report” och “Guide to an overall critique of a qualitative research report” (Polit & Beck 2016). Samtliga artiklar bedömdes vara av medel till hög kvalitet och godkändes för urval 3 (tabell 4).
11
Tabell 4. Totalt resultat
Databas Artiklar efter Urval 3
CINAHL 2 PubMed 6 PsycINFO 1 Manuell sökning 1 Totalt: 10 2.5 Databearbetning
De slutgiltiga tio artiklarnas resultat analyserades deduktivt (Steg 8). Analysen utgick från Lazarus och Folkmans (1984), samt Folkmans (1997), teorier om copingstrategier och kategorierna problemfokuserad coping, känslofokuserad coping och meningsbaserad coping. Artiklarna numrerades och identifierade copingstrategier tilldelades en bokstav för att på ett strukturerat sätt kunna dela in copingstrategierna under lämplig kategori. I det slutgiltiga Steg 9 sammanställdes resultatet.
2.6 Forskningsetiska ställningstagande
Denna litteraturstudie har följt forskningsetiken beskrivet av Polit och Beck (2016) angående falsifiering, fabricering och plagiering. Genom ett objektivt arbetssätt har text noga granskats och översättningar av ord har gjorts med största möjliga hänsyn till orginalmaterialet för att undvika misstolkning och felaktigheter. Citat som presenteras i resultatet är inte översatta för att undvika felaktig tolkning. Viss förförståelse i ämnet finns, dock har författarna bortsett från detta i största möjliga mån. De urvalskriterier som bestämdes var noga genomtänkta och inga artiklar valdes bort av andra anledningar. Genomgång och läsning av artiklar har genomförts både var för sig och tillsammans för att skapa ett enhetligt och konsekvent arbetssätt. För att säkerställa att de valda artiklarna höll en god kvalitet genomgick artiklarna en kvalitetsgranskning med hjälp av Polit och Becks (2016) granskningsmallar för kvantitativa och kvalitativa studier.
12 3. RESULTAT
Resultatet utgjordes av tio artiklar, sju av dessa var kvantitativa, två kvalitativa och en mixed-method. Artiklarnas resultat delades in i tre kategorier, varav en kategori även delades in i två underkategorier (figur 2).
Figur 2. Kategoriöversikt: huvudkategorier med tillhörande underkategorier.
3.1 Problemfokuserad coping
Denna kategori är problemorienterad och innebär beteenden som aktivt försöker förändra och förminska smärtan. Kategorin är uppbyggd av nio artiklar varav sju är kvantitativa, en är kvalitativ och en är mixed-method.
Patienter hanterade sin cancerrelaterade smärta genom att aktivt göra någonting för att hantera symtomet (Gilbertson-White et al. 2017), genom att leta information som skulle kunna vara till hjälp (Büssing et al. 2010) eller genom att planera sin smärthantering (Gilbertson-White et al. 2017). Patienter hanterade även smärtan genom att göra medvetna val som att vara fysiskt aktiv, äta hälsosamt och undvika ohälsosamma influenser (Büssing et al. 2010).
Att jobba med smärtan snarare än emot den genom att anpassa sina aktiviteter som till exempel genom att sitta ner vid matlagning var en konkret copingstrategi som patienterna använde sig av för att försöka förminska smärtan (Gagliese et al. 2009). En patient beskrev: “You can cook sitting down, I can tell you. There's a lot of things you can do sitting down…” (Gagliese et al. 2009, s.1056). Copingstrategier vid cancerrelaterad smärta Problemfokuserad coping Känslofokuserad coping Meningsbaserad coping Omvärdering och meningsfullhet genom samhörighet Spiritualitet och Religion
13
Patienter hanterade sin smärta genom att öka sin aktivitetsnivå (Fischer et al. 2009; Prasertsri et al. 2011; Religioni et al. 2016; Utne et al. 2009), eller genom ett ökat smärtbeteende (vilket enligt Löfvander (1988) innebär verbala beteenden som att sucka eller klaga, eller icke-verbala beteenden som att grimasera, överdriven vila eller ändrad kroppshållning). (Fischer et al. 2009; Prasertsri et al. 2011). Läkemedelsanvändning var en annan aktiv strategi som patienterna använde sig av för att hantera smärtan (Haozous et al. 2010; Jagannathan & Juvva 2009).
3.2 Känslofokuserad Coping
Känslofokuserad coping handlar om att hantera den känslomässiga reaktionen på smärtan, denna kategori är uppbyggd av nio artiklar varav sju är kvantitativa, en kvalitativ och en mixed method
Självstärkande coping, det vill säga att stärka sin egen förmåga genom uppmuntrande tankar och självförtroende, var en vanlig strategi vid cancerrelaterad smärta (Fischer et al. 2009; Prasertsri et al. 2011; Religioni et al. 2016; Utne et al. 2009). Patienterna uppgav strategier som att acceptera smärtan (Gilbertson-White et al. 2017) eller omtolka smärtupplevelsen (Fischer et al. 2009; Gilbertson-White et al. 2017; Prasertsri et al. 2011; Religioni et al.2016; Utne et al. 2009).
Att avleda uppmärksamheten från smärtan genom att tänka på någonting annat (Fischer et al. 2009; Gilbertson-White et al. 2017; Prasertsri et al. 2011; Utne et al. 2009) eller genom avslappning var ett sätt att distrahera sig från den känslomässiga upplevelsen av smärta (Gilbertson-White et al. 2017). Distraktion från smärtan kunde uppnås genom att träna eller utföra någon annan sorts aktivitet (Jagannathan & Juvva 2009), genom humor (Buck & Meghani 2012), eller genom att lägga fokus på någonting konkret som att lösa korsord (Gagliese et al. 2009), patienter uppgav även att de ignorerade smärtan (Fischer et al. 2009; Jagannathan & Juvva 2009; Prasertsri et al. 2011; Religioni et al. 2016; Utne et al. 2009). Tilltro till sjukvården och behandlande läkare beskrevs som en copingstrategi vid cancerrelaterad smärta (Büssing et al. 2010; Jagannathan & Juvva 2009).
Andra strategier som användes för att minska det känslomässiga obehaget var att söka eller ta emot känslomässigt stöd. Det känslomässiga stödet kunde upplevas genom olika stödgrupper eller genom kyrkan (Buck & Meghani 2012), samt hos närstående (Gagliese et al. 2009; Gilbertson-White et al. 2017). Som en deltagare uttryckte:
Now, she is my eyes, my cane, my life … She comes down to sit beside me, holds my hand to calm me down, and she keeps telling me that “don't worry about a thing and just try to fight it out” […] She says “it's alright. I'm right beside you. (Gagliese et al. 2009, s. 1056)
Katastroftänkande och känslor av hotande undergång förekom som en strategi hos patienter med cancerrelaterad smärta (Fischer et al. 2009; Jagannathan & Juvva 2009; Prasertsri et al. 2011; Religioni et al. 2016; Utne et al. 2009), det kunde uttrycka sig som en känsla av att tappa kontrollen, känslor av ensamhet och rädslor för att smärtan skulle förvärras (Gagliese et al. 2009). Att vilja fly från smärtan eller känna att det vanliga livet fick stå åt sidan var några av anledningarna till en form av känslomässig låsning hos patienterna, det resulterade i att patienterna inte kunde, eller ville, acceptera sin smärta (Büssing et al. 2010; Gagliese et al. 2009). Som en deltagare beskrev:
14
It makes me feel very alone, frightened … What else to say? Like what am I gonna do, you know? Panicky, you know, like what am I gonna do? And it gets worse. (Gagliese et al. 2009 s. 1056).
3.3 Meningsbaserad Coping
Meningsbaserad coping innebär att ta hänsyn till de positiva psykologiska tillstånden och kunna hitta en mening i tillvaron. Denna kategori innehåller underkategorierna Omvärdering
och meningsfullhet genom samhörighet samt Spiritualitet och Religion och är uppbyggd av
tio artiklar, sju kvantitativa, två kvalitativa och en mixed method. 3.3.1 Omvärdering och meningsfullhet genom samhörighet.
Att vara tillfreds med sin livssituation trots smärtan och försöka leva ett så normalt liv som möjligt genom att omvärdera mål och reflektera över vad som är viktigt i livet var copingstrategier som användes vid cancerrelaterad smärta. Smärtan kunde ses som en möjlighet till personlig utveckling, något som gav smärtupplevelsen en mening. Patienter uttryckte en tacksamhet över att ha levt ett långt liv utan smärta innan cancern (Büssing et al. 2010; Gagliese 2009), och hanterade smärtan genom att försöka ha en positiv attityd (Büssing et al. 2010; Jagannathan & Juvva 2009).
Att finna meningsfullhet genom att dela sin upplevelse och att hjälpa och stötta andra i samma situation, eller genom ett rollbyte till att vara den starka och den som tröstade och stöttade sina närstående var även det en copingstrategi (Buck & Meghani 2012).
Kulturell samhörighet, exempelvis genom att använda sig av traditionell medicin, kunde skapa mening och lindring av smärtan. Meningsfullhet kunde även hittas i fördjupade relationer och samhörighet till familjen (Haozous et al. 2010). Detta beskrevs på följande sätt av en deltagare:
There's traditional medicine, I believe in it, too. Because all your relatives come together. I really like the environment when everybody comes as one, and it makes you feel real good. It makes you feel just uplifted. (Haozous et al. 2010, s. 408)
3.3.2 Spiritualitet och Religion
Genom att be, hålla fast vid hoppet (Buck & Meghani 2012; Fischer et al. 2009; Jagannathan & Juvva 2009; Prasertsri et al. 2011; Religioni et al. 2016; Utne et al. 2009), meditera (Jagannathan & Juvva 2009) eller genom en tro på en högre makt (Büssing et al. 2010; Gilbertson-White et al. 2017; Haozous et al. 2010), användes religion och spiritualitet som en copingstrategi. Bönen fungerade som en respons på smärtan och gav hopp om spirituellt stöd, den sågs som ett kraftfullt verktyg som hjälpte patienterna att få perspektiv på tillvaron (Buck & Meghani 2012).
Känslan av Guds närvaro och tron på att det finns en högre mening gav lindring och tröst hos patienterna, tron fungerade som avlastning då patienterna upplevde att de kunde lägga över smärtan i Guds händer (Buck & Meghani 2012; Haozous et al. 2010). Som en deltagare uttryckte det: “Faith doesn’t stop the pain but just to have Jesus to talk to in the night...” (Buck & Meghani 2012, s.111 ).
15 4. DISKUSSION
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters copingstrategier vid cancerrelaterad smärta. Resultatet visade att patienter med cancerdiagnos använde sig av ett flertal olika copingstrategier som var problemfokuserade, känslofokuserade eller meningsbaserade.
4. 1 Resultatdiskussion
Resultatet av denna litteraturstudie visade att patienter använde sig av strategier som innefattade bland annat att aktivt göra något åt smärtan genom att anpassa sina aktiviteter (Gagliese et al. 2009), inta läkemedel (Haozous et al. 2010; Jagannathan & Juvva 2009), försöka minska eller förstärka den känslomässiga upplevelsen genom självstärkande coping (Fischer et al. 2009; Prasertsri et al. 2011; Religioni et al. 2016; Utne et al. 2009) eller katastroftänkande (Fischer et al. 2009; Jagannathan & Juvva 2009; Prasertsri et al. 2011; Religioni et al. 2016; Utne et al. 2009). Andra strategier var att försöka skapa sig en mening i tillvaron genom att omvärdera mål (Büssing et al. 2010; Gagliese 2009), eller genom spiritualitet (Buck & Meghani 2012; Büssing et al. 2010; Fischer et al. 2009; Gilbertson-White et al. 2017; Haozous et al. 2010; Jagannathan & Juvva 2009; Prasertsri et al. 2011; Religioni et al. 2016; Utne et al. 2009).
I en review studie om äldre patienters copingstrategier vid kronisk icke-malign smärta framkom tre övergripande teman, att anpassa sig till det oundvikliga åldrandet, att hantera smärtan på sitt eget sätt (vilket involverade att hålla sig sysselsatt för att distrahera sig från smärtan), samt stöd från sjukvården och andra i samma situation (Crowe et al. 2017). Studiens olika teman överensstämmer med en del av de copingstrategier som identifierades i denna litteraturstudie, dock beskrevs inte strategier som exempelvis självstärkande coping, katastroftänkande eller spiritualitet hos patienter med icke-malign smärta. Denna skillnad mellan patienter med cancerrelaterad smärta och patienter med kronisk icke-malign smärta i användandet av copingstrategier skulle kunna indikera att patienterna upplever sin smärta, eller sin förmåga att kunna hantera den, på olika sätt. Äldre patienter med kronisk icke-malign smärta tenderade att hantera smärtan genom att se den som en del av ett oundvikligt åldrande, cancerrelaterad smärta är troligtvis svårare att acceptera eftersom det är en potentiellt livshotande sjukdom. Detta skulle kunna vara förklaringen till att patienter med cancerrelaterad smärta använder sig av fler och andra copingstrategier.
Resultatet visade att patienter med cancerrelaterad smärta använder sig av läkemedel för att hantera och minska sin smärta (Haozous et al. 2010; Jagannathan & Juvva 2009). Smärtbehandling ska utgå från WHO:s trestegs-trappa för smärtlindring, där behandlingen går från icke-opioider till opioider tills dess effektiv smärtlindring har uppnåtts (WHO 2018b). Enligt Sayed (2013) bör, dock, denna trappa utvecklas då effektiv smärtlindring bara uppnås hos 70-90% av alla patienter med cancerrelaterad smärta. Dessutom är bieffekter som sedering, förstoppning och försämrad nutrition mycket vanligt vid användning av opioider. Dessa patienter kräver därför ett multidisciplinärt samarbete, alternativa behandlingsmetoder och rehabilitering.
Studiens resultat visar att patienter med cancerrelaterad smärta uppgav att tilltro till sjukvård och behandlande läkare användes som en copingstrategi (Büssing et al. 2010; Jagannathan & Juvva 2009). Enligt en studie av Bennion och Molassiotis (2012) upplever patienter med cancerdiagnos ofta att de tappar kontrollen och att det istället är sjukvården som styr deras liv. Att identifiera symtom och sätta in behandling samt kommunicera med patienten om vad som
16
kan förväntas av behandlingen, vad som är normalt eller inte, uppgavs som det viktigaste sjukvården kunde göra för patienten. Enligt Svensk sjuksköterskeförenings Personcentrerad vård (2016) ska sjuksköterskan verka för att skapa tilllit och delaktighet för patienten i vården. Mot denna bakgrund visas vikten av att ha en god kommunikation för att skapa tillit och alltid göra patienten delaktig i sin egen vård. .
Patienter med cancerrelaterad smärta använde sig av känslofokuserade copingstrategier som både minskade och ökade känslan av obehag. Strategierna var bland annat självstärkande coping (Fischer et al. 2009; Prasertsri et al. 2011; Religioni et al. 2016; Utne et al. 2009), avleda uppmärksamhet genom att träna (Jagannathan & Juvva 2009), eller katastroftänkande (Fischer et al. 2009; Jagannathan & Juvva 2009; Prasertsri et al. 2011; Religioni et al. 2016; Utne et al. 2009). Enligt en studie av Nielsen och Knardahl (2014) används copingstrategier ofta parallellt vilket kan göra det svårt att urskilja resultatet av enskilda copingstrategier eftersom de ofta används och fungerar två eller flera tillsammans. Lazarus och Folkman (1984) menar att det inte på förhand går att värdera copingstrategier och enligt Miller-Matero et al. (2016) är många patienter dessutom omedvetna om vilka copingstrategier de använder sig av och kan endast ringa in dem när de ges förslag, vilket indikerar att patienterna använder sig av fler smärtrelaterade beteenden än de själva kan identifiera. Att patienter med cancerrelaterad smärta använder exempelvis katastroftänkande som copingstrategi behöver således inte vara negativt i sig, utan ett i stunden sätt för patienten att kunna hantera sin smärta eller som en del av en parallell copingprocess.
Artiklarna var relativt jämt fördelade mellan de olika kategorierna men den känslofokuserade kategorin innehöll ett antal fler strategier. Det kan, dock, inte ur resultatet utläsas någon skillnad i exakt hur många patienter som använde sig av de olika copingstrategierna. Enligt en studie av (Ahadi et al. 2014) där användandet av copingstrategier jämfördes mellan patienter med cancer och friska individer använde patienter med cancersjukdom sig till största delen av känslofokuserade strategier, framför allt konfronterande, undvikande eller känslomässigt stöd. Enligt Lazarus och Folkman (1984) är känslofokuserad coping vanligare vid tillstånd med högre nivå av stress eller vid tillstånd som inte upplevs som kontrollerbara. Eftersom cancer är ett allvarligt tillstånd och cancerrelaterad smärta ofta är associerat med högre grad av psykologisk och existentiell oro och rädsla kan det resultera i att patienter med cancerrelaterad smärta ofta använder sig av känslofokuserade copingstrategier. Då resultatet av denna litteraturstudie även visade att flertalet problemfokuserade strategier användes kan det indikera att smärtan är den del av cancerdiagnosen som patienten upplever sig faktiskt kunna göra något åt.
Patienter med cancerrelaterad smärta använde sig av meningsbaserad coping som spiritualitet och religion. Genom en tro på en högre makt, eller en känsla av Guds närvaro, hittade patienterna mening i tillvaron och upplevde ett stöd i sin smärtupplevelse (Buck & Meghani 2012; Büssing et al. 2010; Gilbertson-White et al. 2017; Haozous et al. 2010) . En studie på äldre patienter med HIV presenterar ett liknande resultat där spiritualitet var associerat med meningsfullhet och där bön, meditation eller att läsa Bibeln hjälpte patienterna att hantera sin sjukdom, gjorde att de kände sig mindre ensamma samt ingav dem med hopp (DeGrezia & Scrandis 2015). I en annan studie om copingstrategier vid prostatacancer av Pascoe och Edvardsson (2016) framkom religion som en fördelaktig strategi för det fysiska och psykiska välbefinnandet hos patienterna, där religion hade både en trorelaterad och en motiverande komponent som kunde influera patienten till att tro på sig själv. Enligt Park & Folkman (1997) är spiritualitet eller religion en meningsbaserad copingstrategi som påverkar en individs uppfattning och tro på sig själv och världen, och förser individen med långsiktiga
17
mål. Att patienter med allvarliga diagnoser som cancer eller HIV vänder sig till spiritualitet eller religion kan vara ett sätt att skapa mening i en situation som är mycket svår att hantera. 4.2 Metoddiskussion
Genom en systematisk sökstrategi identifierades artiklarna som utgör resultatet i denna litteraturstudie. Sökord valdes baserat på syftet där coping och cancerrelaterad smärta var bärande begrepp. För att avgränsa sökningen och göra den mer specifik identifierades ord som överensstämde med coping och cancerrelaterad smärta genom databasernas olika Thesaurus. Detta resulterade i att olika sökord användes i de olika databaserna men eftersom sökorden gav artiklar med samstämmiga syften och externa dubbletter påträffades ansågs sökorden vara likvärdiga. Vid en första sökning användes tidsintervallet fem år men då för få relevanta artiklar påträffades utökades tidsintervallet till tio år. Detta kan ha påverkat resultatet till att inte reflektera den senaste forskningen i ämnet, dock genomfördes ett flertal sökningar i databaserna med andra sökord och sökordskombinationer som inte gav något ytterligare resultat. En artikel lokaliserades via manuell sökning. Urval gjordes genom att välja artiklar som hade patientperspektiv, samt hade copingstrategier som huvudfokus.
Resultatet bestod av både kvantitativa och kvalitativa artiklar samt en mixed-method vilket får anses vara fördelaktigt för att belysa syftet på ett mångfacetterat sätt. Fyra av de kvantitativa studierna var baserade på frågeformuläret Coping Strategy Questionnaire [CSQ], en på Daily Coping Inventory [DCI] och en på Adaptive Coping with Disease [AKU]. Att fyra av artiklarna använde samma frågeformulär kan ha begränsat resultatet något, samtidigt är CSQ ett välanvänt och validerat mätinstrument vilket indikerar att det är ett bra och konsekvent sätt att mäta copingstrategier vid smärta.
Resultatanalysen utfördes enligt en deduktiv inriktning då den använde sig av Lazarus och Folkmans (1984) och Folkmans (1997) kategorier av copingstrategier. Att artiklarnas resultat kunde delas in i dessa kategorier på ett adekvat sätt bekräftar lämpligheten i användandet av de förutbestämda kategorierna. Artiklarna bearbetades var för sig och sedan tillsammans för att säkerställa att resultatet var välgrundat och välarbetat.
Studierna i de valda artiklarna var utförda i Indien, USA, Polen, Norge, Kanada, och Tyskland vilket gav bredd till denna studies resultat. Några artiklar fokuserade på specifika folkgrupper vilket kan ha begränsat resultatet något då hänsyn måste tas till det kulturella kontextet. Smärtupplevelse och val av copingstrategier påverkas av sociala och kulturella aspekter och skiljer sig åt beroende på kontext, i en religiös kultur är det troligtvis mer vanligt att vända sig till sin tro än i ett sekulariserat samhälle. I grunden är dock smärta en subjektiv upplevelse som måste belysas från ett individperspektiv där hela patientens livssituation bör beaktas.
4.3 Klinisk betydelse
En ökad kunskap om vilka copingstrategier patienter med cancerrelaterad smärta använder sig av kan ge sjuksköterskan möjlighet att stödja patienten och att utöva personcentrerad omvårdnad. Att vara medveten om patientens individuella sätt att hantera sin smärta kan öka förståelsen för patienten och dennes unika upplevelse och behov. I dagens multikulturella samhälle är det viktigt att uppmärksamma vikten av olika sätt att hantera smärta, vare sig det är i form av religion, känslomässigt stöd eller genom fysisk aktivitet. Genom att ta tillvara på patientens resurser och uppmärksamma vilka copingstrategier hen använder sig av kan sjuksköterskan uppmuntra till en mer varaktig och gynnsam smärthantering.
18 4.4 Förslag till framtida forskning
Fortsatt forskning skulle kunna fokusera på att undersöka vilka copingstrategier som är gynnsamma i längden, vilka som kan minska lidande eller vilka som, potentiellt, kan vara skadliga på sikt. Ett annat förslag är en kvalitativ studie som undersöker sjuksköterskors kunskap om copingstrategier och hur strategierna sedan kan läras ut.
4.5 Slutsats
Resultatet av denna litteraturstudie visar att patienter med cancerrelaterad smärta använder sig av flertalet copingstrategier som var problemfokuserade, känslofokuserade och meningsbaserade. Strategierna var inriktade på att försöka göra något åt själva smärtan genom att exempelvis leta information eller inta läkemedel, eller att hantera den känslomässiga upplevelsen av smärtan genom exempelvis omtolkning av smärtupplevelsen eller katastroftänkande. Patienterna använde sig även av strategier som omvärderade och gav meningsfullhet i tillvaron, exempelvis genom spiritualitet eller religion.
19 5. REFERENSER
*Artiklar som ingår i litteraturstudiens resultat
Ahadi, H., Delavar, A. & Rostami, A. M. (2014). Comparing Coping Styles in Cancer Patients and Healthy Subjects. Procedia - Social And Behavioral Sciences, 116(5th World Conference on Educational Sciences), 3467-3470.
doi:10.1016/j.sbspro.2014.01.785
Arnstein, P. (2018). Adult Cancer Pain: An Evidence-Based Update. Journal of Radiology Nursing, 37(1), 15-20. doi: 2048/10.1016/j.jradnu.2017.10.009
Bennion, A. E. & Molassiotis, A. (2012). Qualitative research into the symptom experiences of adult cancer patients after treatments: a systematic review and meta-synthesis. Supportive Care in Cancer, 21(1), 9-25.
Briggs, E. (2010). Understanding the experience and physiology of pain: Pain Series #3. Nursing Standard, 25(3), 35-39.
*Buck, H. G. & Meghani, S. H. (2012). Spiritual Expressions of African Americans and Whites in Cancer Pain. Journal of Holistic Nursing, 30(2), 107-116.
*Büssing, A., Ostermann, T., Neugebauer, E. A. M. & Heusser, P. (2010). Adaptive coping strategies in patients with chronic pain conditions and their interpretation of disease. BMC Public Health, 10(1), 507-516. doi: 10.1186/1471-2458-10-507
Cancerfonden (2016). Om cancer.
https://www.cancerfonden.se/om-cancer [2018-02-26]
Cancerfonden (2017). Cancerfondsrapporten 2017. Stockholm: Cancerfonden.
https://res.cloudinary.com/cancerfonden/image/upload/v1495798079/documents/cwasn 1towculsc0biqj3.pdf [2018-02-15]
Carlsson, M. (red.) (2007). Psykosocial cancervård. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Crowe, M., Gillon, D., Jordan, J. & McCall, C. (2017). Review: Older peoples’ strategies for coping with chronic non-malignant pain: A qualitative meta-synthesis. International Journal Of Nursing Studies, 68, 40-50. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2016.12.009
Cui, J., Matsushima, E., Aso, K., Masuda, A. & Makita, K. (2009). Psychological features and coping styles in patients with chronic pain. Psychiatry And Clinical Neurosciences, 63(2), 147-152.
DeGrezia, M. & Scrandis, D. (2015). Successful Coping in Urban, Community-Dwelling Older Adults With HIV. JANAC, 26(2), 151-163.
*Fischer, J. D., Villines, D., Kim, Y. O., Epstein, J. B. & Wilkie, D. J. (2009). Anxiety, depression, and pain: differences by primary cancer. Support Care Cancer, 8(7), 801-810. doi: 10.1007/s00520-009-0712-5
20
Dynamics of a stressful encounter: Cognitive appraisal, coping, and encounter outcomes. Journal of Personality and Social Psychology, 50(5), 992-1003. doi: 2048/10.1037/0022-3514.50.5.992
Folkman, S. (1997). Positive psychological states and coping with severe stress. Social Science & Medicine, 45(8), 1207-1221. doi:10.1016/S0277-9536(97)00040-3
Folkman, S. (2008). The case for positive emotions in the stress process. Anxiety, Stress, & Coping: An International Journal, 21(1), 3-14. doi: 10.1080/10615800701740457 *Gagliese, L., Jovellanos, M., Zimmermann, C., Shobbrook, C., Warr, D. & Rodin, G. (2009).
Age-Related Patterns in Adaption to Cancer Pain: A Mixed-Method Study. American Academy of Pain Medicine, 10(6), 1050-1061. doi: 10.1111/j.1526-4637.2009.00649 *Gilbertson-White, S., Campbell, G., Ward, S., Sherwood, P. & Donovan, H. (2017). Coping
with Pain Severity, Distress, and Consequences in Women With Ovarian Cancer. Cancer Nursing, 40(2), 117-123. doi: 2048/10.1097/NCC.0000000000000376 *Haozous, E. A., Knobf, M. T. & Brant, J. M. (2010). Understanding the cancer pain
experience in American Indians of the Northern Plains. Psycho-Oncology, 20(4), 404-410. doi: 10.1002/pon.1741
Hawthorne, J. & Redmond, K. (1998). Smärta - bedömning och behandling. Lund: Studentlitteratur.
International Association for Study of Pain [IASP] (2017). IASP Taxonomy - Pain Terms. https://www.iasp-pain.org/Taxonomy?navItemNumber=576 [2017-12-20]
*Jagannathan, A. & Juvva, S. (2009). Life After Cancer in India: Coping with Side Effects and Cancer Pain. Journal of Psychosocial Oncology, 27(3), 344-360.
doi: 10.1080/07347330902979150
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för studenter inom hälso-och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Lazarus, R.S. & Folkman, S. (1984). Stress, appraisal and coping [Elektronisk]. New York: Springer.
Löfvander, M. (1988). Kulturella aspekter på smärta: Smärtbeteende - Symtom eller kommunikation. Läkartidningen, 95(11), 1112-1118.
Magnusson, S. & Mannheimer, C. (2008). Långvarig smärta: Behandling och rehabilitering. Lund: Studentlitteratur.
Miller-Matero, L.R., Chipungu, K., Martinez, S., Eshelman, A. & Eisenstein, D. (2017). How do I cope with pain? Let me count the ways: awareness of pain coping behaviors and relationships with depression and anxiety. Psychology, Health & Medicine, 22(1), 19-27. doi:10.1080/13548506.2016.1191659
21
stability, and relationships with psychological distress. Scandinavian Journal of Psychology, 55(2), 142-150.
Norrbrink, C. & Lundeberg, T. (2014a). Akut och långvarig smärta. I Norrbrink, C. & Lundeberg T. (red.) Om smärta - ett fysiologiskt perspektiv. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. ss.79-91.
Norrbrink, C. & Lundeberg, T. (2014b). Om smärta. I Norrbrink, C. & Lundeberg T. (red.) Om smärta - ett fysiologiskt perspektiv. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. ss. 11-13. Park, C. L. & Folkman, S. (1997). Meaning in the context of stress and coping. Review of
General Psychology, 1(2), 115-144. doi:2048/10.1037/1089-2680.1.2.115
Pascoe, E. C., & Edvardsson, D. (2016). Which coping strategies can predict beneficial feelings associated with prostate cancer? Journal of Clinical Nursing, 25(17/18), 2569-2578.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2016). Nursing research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. 10. uppl. Philadelphia: J.B. Lippincott Company.
*Prasertsi, N., Holden, J., Keefe, F. & Wilkie, D. (2011). Repressive coping style with depression, pain, and pain coping strategies in lung cancer outpatients. Lung Cancer, 71(2), 235-240. doi: 10.1016/j.lungcan.2010.05.009
*Religioni, U., Czerw, A., Deptała, A., & Deptała, A. (2016). Strategies of Coping with Pain in Cancer on the Basis of Lung, Breast, Colorectal, and Prostate Carcinoma. Journal Of Cancer Education, 32(4), 771-777. doi:10.1007/s13187-016-1040-3
Sayed, D. (2013). The interdisciplinary management of cancer pain. Interdisciplinary
Management of Pain, Techniques In Regional Anesthesia And Pain Management, 17(4), 163-167. doi:10.1053/j.trap.2014.07.003
SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen (2017). Statistik om nyupptäckta cancerfall 2016. Stockholm: Socialstyrelsen. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20786/2017-12-30.pdf [2018-02-22]
Strang, P. (2003). Cancerrelaterad smärta: onkologiska och palliativa aspekter. Lund: Studentlitteratur.
Svensk sjuksköterskeförening (2016). Personcentrerad vård. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-
svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_om_personcentrerad_vard_oktober_2016.p df [2018-03-05]
Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
22
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-
svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf [2018-03-01]
Swarm R., Abernethy, A. P., Anghelescu, D. L., Benedetti, C., Blinderman, C. D., Boston, B., Cleeland, C., Coyle, N., Deleon-Casasola, O. A., Eilers, J. G., Ferrell. B., Janjan, N. A., Karver, S. B., Levy, M. H., Lynch, M., Moryl, N., Murphy, B. A., Nesbit, S. A., Oakes, L., Obbens, E. A., Paice, J. A., Rabow, M. W., Syrjala, K. L., Urba, S. & Weinstein, S. M. (2010). Adult cancer pain: Clinical Practice Guidelines in Oncology. National Comprehensive Cancer Network, 8(9), 1046-1086. doi: 10.6004/jnccn.2010.0076 Turk, D. C., Sist, T. C., Okifuji, A., Miner, M. F., Florio, G., Harrison, P., Massey, J., Lema,
M. L. & Zevon, M. A. (1998). Adaptation to metastatic cancer pain, regional/local cancer pain and noncancer pain: role of psychological and behavioral factors. Pain -Amsterdam-, 74(2-3), 247-256.
*Utne, I., Miaskowski, C., Bjordal, K., Paul, S. M., Jakobsen, G., & Rustøen, T. (2009). Differences in the Use of Pain Coping Strategies Between Oncology Inpatients with Mild vs. Moderate to Severe Pain. Journal Of Pain And Symptom Management, 38(5), 717-726. doi:10.1016/j.jpainsymman.2009.03.005
van den Beuken-van Everdingen, M. H., Hochstenbach, L. M., Joosten, E. A., Tjan-Heijnen, V. C. & Janssen, D. J. (2016). Review Article: Update on Prevalence of Pain in Patients With Cancer: Systematic Review and Meta-Analysis. Journal Of Pain And Symptom Management, 51(6), 1070-1090. doi:10.1016/j.jpainsymman.2015.12.340
World Health Organization [WHO] (2018a). Cancer. http://www.who.int/cancer/en/ [2018-01-30]
World Helath Organization [WHO] (2018b). Cancer: WHO's cancer pain ladder for adults. http://www.who.int/cancer/palliative/painladder/en/ [2018-03-07]
Författare och årtal
Titel och tidskrift Syfte Metod Huvudresultat
1. Buck, H. G. & Meghani, S. H. 2012 Spiritual expressions of African Americans and Whites in cancer pain. Journal of Holistic Nursing.
Att beskriva och jämföra användandet av spiritualitet för att hantera
cancerrelaterad smärta hos afroamerikanska och vita amerikanska patienter.
Metod: Kvalitativ, ”the model of integrated spirituality” användes som konceptuellt ramverk.
Urval: Stratifierat urval. Del av större studie där deltagarna var diagnostiserade med cancer och hade upplevt cancerrelaterad smärta där cirka hälften var afroamerikaner och hälften vita amerikaner. Originalstudien rekryterade deltagare med olika metoder från databaser, stödgrupper med mera.
Datainsamling: 6 fokusgrupper med 6-9 deltagare i varje där deltagarna delades upp efter etnisk tillhörighet. Inspelat material transkriberades ordagrant och det gjordes en innehållsanalys.
Antal: 42 Bortfall: 0
Deltagarna beskrev hur de använde sig av bön och hur de hanterade smärta genom att känna tacksamhet för andra aspekter i livet. Deltagarna hanterade även smärtan genom att skifta fokus och hitta tröst i kontakt med andra människor.
2. Büssing, A., Ostermann, T., Neugebauer, E. AM. & Heusser, P.
2010
Adaptive coping strategies in patients with chronic pain conditions and their interpretation of disease.
BMC Public Health
Att undersöka vilka copingstrategier som används av patienter med långvariga smärttillstånd och hur det påverkar
patienternas livskvalitet och sjukdomsbild.
Metod: Kvantitativ, tvärsnittsstudie. Urval: Bekvämlighetsurval, deltagare rekryterades från olika smärtkliniker i västra Tyskland.
Datainsamling: Data från frågeformuläret AKU (Adaptive Coping with Disease) analyserades. Deskriptiv och analytisk statistik. Antal: 607 Bortfall: 28 Kvarstående: 579 De deltagare som upplevde cancerrelaterad smärta använde sig av copingstrategier som att söka efter information och alternativa
behandlingar, tilltro till vården, en medveten och hälsosam livvstil, samt spiritualitet eller religion. Bilaga 1: Artikelmatris
3. Fischer, D. J., Villines, D., Kim, Y. O., Epstein, J.B. & Wilkie, D. J. 2009 Anxiety, depression, and pain: differences by primary cancer. Supportive Care in Cancer
Att undersöka skillnader i smärta, oro och depression hos patienter med olika typer av primär cancer.
Metod: Kvantitativ, tvärsnittsstudie.
Urval: Konsekutivt urval från en onkologisk klinik på University of Washington Medical Center samt andra instutitioner i samma område.
Datainsamling: Frågeformulär CSQ (Coping Strategy Questionnaire). Deskriptiv och analytisk statistik användes.
Antal: 425 Bortfall: 123 Kvarstående: 302 Den vanligaste copingstrategin var självstärkande coping följt av att be och hoppas. De minst använda strategierna var katastroftänkande och att omtolka
smärtupplevelsen. Studien fann ingen statistisk signifikant skillnad mellan de olika typerna av cancer och vilka copingstrategier som användes mest. 4.Gagliese, L., Jovellanos, M., Zimmerman, C., Shobbrook, C., Warr, D. & Rodin, G. 2009 Age-related patterns in adaptation to cancer pain: A mixed-method Study. American Academy of Pain Medicine Att undersöka åldersrelaterade skillnader i adaption hos patienter med cancerrelaterad smärta.
Metod: Mixed-method, kombination av kvantitativa mätningar och individuella semi-strukturerade intervjuer.
Urval: Bekvämlighetsurval där deltagarna rekryterades från en palliativ
öppenvårdsavdelning och en cancer-smärtklinik på Princess Margaret Hospital, Toronto, Kanada.
Datainsamling: Kvantitativa mätinstrument (Brief Pain Inventory, Pain Management Index, Charlson Comorbidity Index,
Karnofsky Performance Status) kombinerat med semi-strukturerade intevjuer. Deskriptiv statistik och innehållsanalys användes. Antal: 48 Bortfall: 16 Kvarstående: 32 Två åldersrelaterade typer av adaption framkom genom intervjuerna, de yngre patienterna tenderade att ”vänta på att leva” medan de äldre oftare kunde ”leva trots
smärta”. De olika typerna av adaption innebar olika copingstrategier som exempelvis att skifta fokus från smärtan eller att anpassa sina
5. Gilbertson-White, S., Campbell, G., Ward, S., Sherwood, P. & Donovan, H. 2017
Coping with pain severity, distress, and consequences in women with ovarian cancer.
Cancer Nursing
Att beskriva de typer av problem- och känslofokuserade copingstrategier som används av kvinnor diagnostiserade med äggstockscancer för att hantera smärtintensitet, obehag och konsekvenser, samt att undersöka om de olika typerna av strategier används i kombination med varandra.
Metod: Kvantitativ, sekundär analys av en tidigare tvärsnittsstudie.
Urval: Slumpmässigt urval från NOCC medlemsdatabas.
Datainsamling: Frågeformulär DCI (Daily Coping Inventory) som fylldes i av deltagarna själva. Deskriptiv och analytisk statistik. Antal: 162
Bortfall: 0
Kvinnorna rapporterade att de använde sig av copingstrategier som inverkade på
smärtupplevelsen och då främst genom en aktiv handling ”did something to manage the symptom” eller genom avslappning eller planering.
6. Haozous, E. A., Tish Knobf, M. & Brant, J. M. 2010 Understanding the cancer pain experience in American Indians of the Northern Plains Psycho-Oncology Att undersöka amerikanska indianers upplevelser av cancerrelaterad smärta.
Metod: Kvalitativ, fenomenologisk ansats. Urval: Bekvämlighetsurval, deltagare som inkluderades var vuxna amerikanska indianer diagnostiserade med cancer i en viss region i Montana, USA.
Datainsamling: Semi-strukturerade intervjuer som spelades in. Dessa transkriberades ordagrant och en innehållsanalys utfördes.
Antal: 20 Bortfall: 10 Kvarstående: 10
Deltagarna beskrev hur de fann tröst i sin familj och i en kulturell tradition som grundade för en stark gemenskap. Spirutalitet och
traditionella cermonier var även det ett sätt att hantera smärtan.
7. Jagannathan, A. & Juvva, S. 2009
Life after cancer in India: coping with side effects and cancer pain. Journal of Psychosocial Oncology Att förstå copingmekanismer hos patienter som opererats för huvud- eller halscancer, och att utvärdera hur dessa patienter hanterar cancerrelaterad smärta.
Metod: Kvantitativ, deskriptiv metod. Urval: Slumpmässigt urval från en huvud- och hals onkologisk avdelning på Tata Memorial Hospital, Mumbai, Indien.
Datainsamling: Strukturerade intervjuer med patienter gjordes med både öppna och slutna frågor. Deskriptiv statistik.
Antal: 80 Bortfall: 0
Patienterna använde sig av copingstrategier som att ignorera smärtan, ha en positiv attityd, att be eller meditera,
medicinering, avleda uppmärksamhet genom träning/andra aktiviteter eller ha tilltro till sin läkare och behandling. 8. Prasertsri, N., Holden, J., Keefe, F. J. & Wilkie, D. J. 2011 Repressive coping style: relationships with depression, pain and pain coping strategies in lung cancer out patients. Lung Cancer
Att undersöka hur copingstil relaterar till smärta och
depression, samt hur det påverkar val av copingstrategier hos patienter med lungcancer.
Metod: Kvantitativ, sekundär analys av tidigare RCT-studie.
Urval: Primärstudien hade rekryterat patienter från elva onkologi kliniker i USA Datainsamling: Data från mätinstrument som exempelvis VAS (Visual Analogue Scale) och frågeformulär CSQ analyserades. Deskriptiv och analytisk statistik
Antal: 107 Bortfall: 0
Studien fann ingen skilland mellan copingstil och vilken strategi som användes förutom vid
katastroftänkande. Deltagarna använde sig av självstärkande coping, att be och hoppas, avleda uppmärksamhet, ökat smärtbeteende samt att öka aktiviteter.
9. Religioni, U., Czerw, A. & Deptala, A. 2016
Strategies of coping with pain in cancer on the basis of lung, breast, colorectal and prostate carcinoma. American Association of Cancer Education Att bedöma copingstrategier, smärtkontroll, sjukdomsacceptans och adaption hos patienter diagnostiserade med olika cancerdiagnoser, samt hur socioekonomiska variabler påverkar dessa aspekter.
Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie.
Urval: Representativt urval, deltagarna valdes baserat på incidensen av lung-,
gastrointestinal-, bröst- och prostatacancer i Polen från en öppenvårdsavdelning på Maria Skodowska-Curie Memorial Cancer Center i Warszawa.
Datainsamling: Pen and pencil interview med frågeformulär CSQ. Deskriptiv och analytisk statistik användes.
Antal: 902 Bortfall: 0
Den copingstrategi som användes av patienterna vid smärta var främst självstärkande coping, tätt följt av ökade aktiviteter, att be och hoppas samt att avleda uppmärksamheten från smärtan. 10. Utne, I., Miaskowski, C., Bjordal, K., Paul, S.M., Jakobsen, G. & Rustøen, T. 2009 Differences in the use of pain coping strategies between oncology inpatients with mild vs. moderate to severe pain.
Journal of Pain and Symptom Management Att utvärdera skillnader i användandet av copingstrategier hos patienter med mild jämfört med måttlig till svår
cancerrelaterad smärta.
Metod: Kvantitativ tvärsnittssstudie, del av större studie EPOS (European
Pharmacogenetic Opioid Study).
Urval: Bekvämlighetsurval, deltagarna var inneliggande patienter på Norwegian Radium Hospital i Oslo.
Datainsamling: Frågeformulär CSQ som fylldes i av deltagarna själva samt
datainsamling från deltagarnas journaler. Deskriptiv och analytisk statistik användes. Antal: 342
Bortfall: 117 Kvarstående: 225
Ingen skillnad hittades mellan vilka
copingstrategier som användes vid de olika smärtnivåerna förutom för katastroftänkande som var mer vanligt förekommande vid måttlig till svår smärta. De copingstrategierna som användes främst var självstärkande coping och att be eller hoppas.
