Fritt fram för friluftsliv, 2012

Naturturism

i medviNd –

Men utmaningar saknas inte.

3

5

KoNsteN att

8

växa hållbart

Västsvenska turistrådet ska visa vägen.

”let g0” – the

sCottish WaY

Besök i Cairngorms National Park, Skottland.

Fritt fram

för friluftsliv

Tankesmedja

för friluftsliv

2012

Projektledare: Christina Frimodig Omslagsfoto: Vandring med ”Vägvisaren – samiska upplevelser”. Foto: Staffan Widstrand

Foto baksida: Maria Kvarnbäck och Susanne Liljenström. Text: Maria Kvarnbäck / Precis Kommunikation Form: Kaigan TBK ISBN: 978-91-620-8573-5

Innehåll

Naturvårdsverket: Sveriges

miljömyndighet med ansvar för att bland annat bevara och utveckla förutsättningarna för friluftsliv.

maria ågren, generaldirektör, Naturvårdsverket

G

eneraldirektörerna Maria Ågren, Naturvårdsverket och Christina Lugnet, Tillväxtverket öppnade 2012 års Tanke­ smedja för friluftsliv.

­ Vistelse i naturen – friluftsliv och naturturism – har stor betydelse för både hälsa och välbefinnande, betonade Maria Ågren. Det kan vara egna upplevelser eller sådana som förmedlas via guider. Båda är lika viktiga, naturupp­ levelser är grunden för förståelse av naturen och i förläng­ ningen för hållbar utveckling.

Christina Lugnet knöt an till naturupplevelsernas eko­ nomiska värde, Sverige tjänar på att ha en frisk natur som lockar besökare. Det skapar underlag för regional utveck­ ling och entreprenörskap. Framtiden konstaterades ljus:

­ Besöksnäringen växer mest av alla näringar i Sverige just nu, berättade Christina Lugnet. Efterfrågan från om­ världen är stor, Sverige ses som ett land med vacker natur. Samtidigt konstaterade de båda invigningstalarna att det är en balansgång att utveckla naturnära turism – här krävs att man ser till att det sker på ett varsamt sätt och så att det fungerar för företagen. Hållbarhetens alla dimensioner bör vara ledstjärnan i utvecklingen.

­ Vi måste nå en tillväxt och en tillgänglighet som fung­ erar utan att komma i konflikt med andra intressen, sade Maria Ågren och Christina Lugnet. Här gäller det att vrida och vända på utmaningar, lyfta på stenar och hitta lös­ ningar – här kommer också Tankesmedjan in som en arena för dialog och kunskapsutbyte.

­ En viktig utgångspunkt är att ge så goda förutsätt­ ningar som möjligt för alla de små företag som arbetar med spännande upplevelser för besökare, det är därför ange läget att tillsammans ta fram en gemensam, strategisk utvecklingsplattform för turistiskt företagande i naturnära miljöer, avslutade Christina Lugnet.

Maria Ågren, generaldirektör, Naturvårdsverket Christina Lugnet, generaldirektör, Tillväxtverket

Hållbarhet en ledstjärna

• Förord sid 2

• Naturturism – näring med potential sid 3

• Turismen växlar upp – fördubbling till 2020 sid 4

• På samma spelplan sid 6

• Med blick för landskapet sid 7

• Let go – the Scottish way sid 8

• Fritt flöde i turismens nervbanor sid 10

• Döden i grytan – matlagning med förhinder sid 12

• Mark till låns, men till vilket pris? sid 14

Fritt fram för friluftsliv baseras på föredrag, diskussioner och work­ shops vid Tankesmedjan för friluftsliv på Djurö­ näset utanför Stockholm våren 2012. Huvud­ arrangör för årets smedja var Naturvårdsverket i samarbete med ytter­ ligare 20 myndigheter och organisationer: Christina lugnet, generaldirektör, tillväxtverket Boverket, Centrum för naturvägledning, forsknings programmet Friluftsliv i förändring, Handisam, Hav­ och vattenmyndigheten, Jordbruks verket, Konsu mentverket, Lant­ brukarnas riksförbund, Miljödepartementet, Naturhistoriska riks museet, Naturvårdsverket, Riks antikvarieämbetet, Skogsstyrelsen, Statens fastighetsverk, Statens folkhälsoinstitut, Svenska ekoturismfören­ ingen, Svenska turisfören­ ingen, Svenskt Friluftsliv, Sveriges Kultur­ och Fritidschefers förening, Tillväxtverket och Ungdoms styrelsen.

Älg- och bäversafari, fjällvandringar med packren,

vargspaning, hummerfiske och eremitläger. Svensk

naturturism lockar allt fler. Tanke smedjan 2012

gav inblick i livet som företagare inom naturturism,

men också i den komplexa verklighet man verkar.

Ekoturismföreningen pekade på näringens stora

potential som tillväxtmotor liksom på nyttan av att

fler hittar ut i naturen.

Turistföretagande med nat u r­ upplevelser som bas växer, men potentialen är enligt Ekoturismföreningen inte på långa vägar utnyttjad. Med rätt stimulans och un­ danröjda hinder kan närin­ gen i avsevärt högre grad än idag bidra till tillväxt, sysselsättning och en livs­ kraftig landsbygd.

Stöd motiverat

Entreprenörerna måste göra jobbet, men hjälp på traven är enligt branschorganisa­ tionen motiverat; näringen präglas av fåmansföretag, är personalintensiv och tampas med samma regel­

verk som större företag i resebranschen. Ekoturism­ föreningen vill också se en rättvis konkurrens mellan offentliga instanser, andra privata och ideella aktörer. Budskapet är tydligt:

­ Utnyttja företagen som den tillväxtmotor de är, de ger sysselsättning inte bara i det egna företaget, de dri­ ver tillväxt inom allt från lokalt hantverk till uthyr­ ning av boende, mat och lanthandlare.

Finess krävs

Samverkan kan lösa upp knutar för näringen, men är också viktig för att skydda

Full fart framåt, men förutsättningarna för naturturismen kan förbättras.

naturresurserna från slitage och störningar. Något som bland annat uppmärksam­ mas i Naturvårdsverkets på­ gående arbete med översyn av möjligheterna till turism i skyddade områden. Men samverkansvägen kräver finess – flera deltagare vitt­ nade om behovet av tydliga mål och struktur, politisk förankring, lokalt engage­ mang och bra processledare när allt från my n digheter till samebyar, intresseorganisa­ tioner och företag ska sitta vid samma bord.

Goda exempel

Goda exempel på både me­ tod och resultat lyftes fram under smedjan. ”Fjäll­ forum” i Sylarna teckna­ des av Svenska Turistför­ eningen som en spännande typ av samverkansform för att hantera intressekonflik­ ter, hitta lösningar och nå en gemensam målbild. I Stockholms skärgård visar ”Skärgårdsstrategin” hur framgångsrik samverkan kan främjas och organi­

seras. Här har dialogen mellan en rad lokala och regionala aktörer med koppling till skärgården och besöksnäring utmyn­ nat i en gemensam ambi­ tion att sätta utvecklingen av besöksnäringen i Stock­ holms skärgård i fokus. Arbetet ska bidra till en långsiktigt hållbar besöks­ näring med bevarade och stärkta natur­ och kultur­ värden.

Långsiktighet önskas Naturturismföretagandet vädrar morgonluft, men för att lyfta krävs enligt Ekotu­ rismföreningen en långsiktig planering, ökat fokus och målmedveten prioritering utifrån långsiktiga och över­ enskomna utvecklingslinjer.

Naturturism – näring med potential

läs mer om utmaningar och möjligheter för natur- och kulturturismen längre fram i denna skrift.

Foto: st aFF aN Widstra N d/ eK oturism Före N iN ge N

Strategin mot en fördubb­ ling av turismens omsätt­ ning lanserades 2010 och börjar nu ge avtryck runt om i landet i regionala och lokala tillväxtstrategier. St r a­ tegin innehåller en impone­ rande målbild med tusentals möjliga nya arbetstillfällen och ett finansiellt språng från dagens 250 miljarder kr i omsättning till det dubbla år 2020. Både utländska och svenska resenärer står i fokus.

Turismen växlar upp – fördubbling till 2020

En nyckel till framgång är utveckling av fler export­ mogna destinationer. Idag har Sverige ett 15­tal så­ dana resemål som håller kvalitet och kan ta emot en stor volym av besökare. Ett exempel är ishotellet i Juk­ kasjärvi, en unik upplevelse med 23 000 gästnätter un­ der säsongen 2011/2012. Summan av delarna

Magnus Nilsson, vd för Svensk Turism, pratar vo­

Svensk turism lägger in ännu en växel. Omsättningen ska fördubblas till år 2020.

Branschorganisationen Svensk Turism har tagit fram en strategi för hur det ska

gå till. Fler lockbeten med Astrid Lindgrens och ishotellets dragningskraft liksom

bättre samarbete mellan entreprenörer är viktiga steg på vägen.

Kulturturism i större skala, astrid lindgrens värld i småländska vimmerby.

lym, exportvärde och de­ stinationer med internatio­ nell slagkraft. Finns det plats för småskalighet och naturturism?

­ Absolut, säger Magnus Nilsson. Naturen kommer högt upp på listan över an­ ledningar att resa till Sveri­ ge. En reseanledning kan vara summan av delarna – tillsammans kan flera min­ dre entreprenörer skapa en destination med stark drag­ ningskraft. Men entrepre­

nörerna måste jobba med sina besöksmål. Reseanled­ ningen är a och o, men det räcker inte med att det är vackert, besökaren måste ha något att göra också. De måste bo bra och äta gott. Rådet till entreprenörer är att samarbeta, utveckla sina produkter och tjänster, sin image och nogsamt analy­ sera vad målgruppen vill ha och vad man kan ta betalt för. Det ska inte vara dyrt, utan prisvärt. Foto: astrid li N dgre N s värld

Växa är stort,

växa rätt är större

Turismen ska öka, men den måste växa på

rätt sätt. I Västsverige pågår ett pilotprojekt

som ska visa hela den svenska

besöksnä-ringen vägen mot hållbarhet.

”Hållbar besöksnäring” är arbetsnamnet på projektet med syftet att styra besöksnäringen i hållbar riktning. Arbetet bedrivs av Västsvenska turistrådet och finan­ sieras av Tillväxtverket. Uppdraget är att i samråd med branschen och myndigheter, ta fram en kvalitets­ och hållbarhetssäkring för hela Sveriges besöksnäring. ­ Systemet utvecklas och anpassas för att passa allt från mindre ekoturistföretag till ”bed­ and break­ fast” och större företag inom resebranschen, berättar Christian Åberg, rådgivare vid Västsvenska turistrådet. Idéer och kunskap hämtas bland annat från Scott­ land och Nya Zeeland, länder med erfarenhet av nationella system för kvalitet och hållbarhet. Företag i Västra Götaland blir först ut och testar under 2012 systemet på försök.

­ Det svenska systemet blir frivilligt för näringen och bygger på regelbunden rådgivning och tester enligt fastställda kriterier, berättar Christian Åberg.

Hållbarhetens alla dimensioner bedöms, systemet är gästorienterat och hela flödet från gästens ankomst till avfärd synas. I fråga om miljö och resurseffekti­ vitet bedöms bland annat avfallshantering, vattenför­ brukning och inköp, men också hur företaget beaktar natur­ och kulturarvet.

Märkningen ska fungera parallellt med annan kvali­ tetsmärkning. En 5­gradig skala från ”acceptabel” till ”världsklass” ska stimulera förtagen till ett ständigt förbättringsarbete.

­ Målet är att bygga världens bästa kvalitetssäk­ ringssystem, säger Christian Åberg. Klart för använd­ ning ska det vara 2015.

Ser framtiden an

Exportmogna destinationer som drar tiotusentals besö­ kare – var kommer hållbar­ heten in? Är det överhuvud­ taget hållbart med en för­ dubbling av turismen?

­ Det är viktigt att betän­ ka att vi pratar om en fram­ tida vision år 2020, säger Magnus Nilsson. Själv är han övertygad om att vi då reser på ett effektivare och

mer miljövänligt sätt. Och det måste inte finnas nå­ gon motsättning mellan ett större besöksmål och håll­ barhet. Astrid Lindgrens värld lyfts fram som ett ex­ empel, här har man bland annat konsekvent jobbat med ekologisk och när­ producerad mat. För att garantera tillräcklig volym på närproducerade varor har man slutit avtal med lokala leverantörer. Istäl­ let för pommes frites och hamburgare vankas här hemgjord pannbiff med rå vara från en fläskpro­ ducent någon mil utanför Vimmerby. Allt i enlighet med andan i Astrid Lind­ grens sagovärld.

­ Det visar hur en större destination kan skapa till­ växt också för mindre, grö­ na leverantörer, avrundar Nilsson.

Tillväxtverket samordnar

och utvecklar

Tillväxtverket ansvarar för turism och besöksnäringsfrå-gor i Sverige. Tillsammans med VisitSweden ska myn-digheten bland annat samordna nationella myndighe-ters insatser inom turism.

Våren 2012 fick myndigheten också i uppdrag av regeringen att under en treårsperiod göra extra insat-ser för att stärka och utveckla hållbara turistdestina-tioner samt för att stärka innovationsförmåga, kvalitet och konkurrenskraft i små och medelstora turist- och upplevelseföretag.

Inom ramen för uppdraget kommer ett mindre an-tal destinationer med potential att bli exportmogna att utifrån särskilda kriterier, kunna ansöka om medel från programmet Hållbar destinationsutveckling. Kunskap, verktyg och metoder som utvecklas i samband med insatserna ska göras tillgängliga för andra företag och destinationer i hela landet. Satsningen omfattar totalt 60 miljoner kronor.

läs mer: www.tillvaxtverket.se och www.trip.se, mötes-plats för offentliga aktörer och företag inom besöksnä-ringen. magnus Nilsson Foto: K ari N bJ ör K

På samma spelplan

Hur står det till med lagspelet i naturen? Förr tog frivilliga organisationer ut oss ut i naturen.

Idag är det fler spelare på banan, föreningslivet samsas ofta med både offentliga och

privata aktörer. Kan gratis lån av fiskespön pågå sida vid sida med uthyrning av utrustning

via en fiskeentreprenör som vill leva på sin näring? Gränserna mellan ideell, offentlig

och privat verksamhet kan dras på olika sätt. Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

visar att med en öppen attityd och bra dialog finns det vägar som fungerar.

I

nordskånska Kristianstad finns naturen mitt i staden, på fem minuters promenad från centrum når man det kommunägda naturum Vat­ ten riket. Här blir ett vatten­ sjukt landskap vattenrikt och aktiviteter med kopp­ ling till natur och kultur ordnas året om.

­ Örnarna på vintern, tranor på våren, på för­ sommaren kikar vi på spo­ var och njuter av livet på strandängarna, berättar Karin Magntorn, entusiastisk före­

ståndare vid naturum. Un­ der högsommaren kan land­ skapet upptäckas med båt eller varför inte prova ny­ heten malsafari när Vatten­ riket genomför prov fiske av mal i augusti.

Smörjmedel…

För aktiviteter i området svarar både naturum, pri­ vata entreprenörer och för­ eningar.

­ Dialog och bra planering lägger grunden för samar­ betet, säger Karin Magntorn. Flodbåten, vattenriket. Naturum vattenriket. Foto: sve N -e ri K m ag N usso N Karin magntorn I en särskild sa m rådsgrupp

diskuteras allt från praktisk verksamhet till värdegrunden för Vattenriket. Årets a k ti v i­ teter läggs fast i ett pro­ gramråd där många deltar. Naturums program kan puffa för både ideella arran­ gemang och privata – givet att de passar in på temat. Besökaren uppmanas att utforska Vattenriket på egen hand eller ta hjälp av ett ekoturistiskt företag. Man kan också boka en guide på naturum. Risk för

Foto: sve N -e ri K m ag N usso N

konkurrens mellan privat och offentligt?

­Vi tar betalt för guidning av grupper med avgifter som matchar de privata entre­ prenörernas utbud, förkla­ rar Magntorn som framhål­ ler att det naturligtvis också ordnas många föredrag och gratis aktiviteter för familjer och skolor.

Själva besökscentrat natu­ rum hyrs ut för konferenser och möten, även det till en hyra som motsvarar den för jämförbara lokaler i staden. En lägre taxa gäller dock för skolor och föreningsliv.

­ I övrigt väljer vi nischer där vi inte konkurrerar. Ett

trovärdigt samarbete kräver ömsesidig respekt för var­ andras villkor.

…och katalysator

I Vattenriket finns två tur­ båtsentreprenörer. Vatten­ riket väntade fem år att den första skulle etablera sig och stöttade sedan med guidekunskap och informa­ tion om var verksamheten lämpade sig bäst. Något recept på hur man får fart på entreprenörerna har hon inte, men uthållighet är vik­ tigt. Att öppna marknader för det privata genom att visa på hur en naturupple­ velse kan göras hållbar, att­

raktiv och intressant leder i rätt riktning.

Samarbete nyckel

Samarbete med lokal be­ folkning, markägare och ide­ ellt föreningsliv är grundläg­ gande.

­När tranorna kommer och bönderna upplever det som besvärande startar tran­ gruppen i Vattenriket en stöd­ matning. Vi kör guidningar till platsen i samarbete med Studiefrämjandet, den lokala fågelföreningen guidar och byalaget tar hand om parke­ ringen och serverar korv.

Fler aktörer

Nya privata aktörer väl­ komnas och verksamhets­ idéer diskuteras inom ra­ men för ett grönt nätverk. Hittills har det enlig Karin Magntorn inte varit några svåra gränsdragningar där man tvingats välja bort en­ treprenörer, men man räk­ nar med att det framöver kommer fler aktörer som vill dra nytta av naturresur­ serna. Kriterier kan komma att behövas för att göra ett urval till fördel för ”gröna” företag, helst vill man se ett rikstäckande system.

En bortglömd husgrund, rösen från en svunnen

tid, kittlande sägner och traditioner. I skuggan

av naturturismen växer kulturturismen, ett

förtagande med kulturen i alla sina former och

format som rekvisita. Med vaket öga hjälper

Ann-Carlott Hajdu-Rafis, rådgivare vid

läns-styrelsen i Västra Götaland, småföretagare att

utveckla sin lantgårdsdestination med hjälp av

landskapet och dess natur- och kulturvärden.

Med blick för landskapet

Foto: aNN -C harlott h aJ ud-ra Fis

Många sätter likhetstecken mellan natur­ och kulturtu­ rism. Men när bladet tas från munnen är det oftast naturturism som får störst uppmärksamhet. Olyckligt, tycker Ann­Charlott som vill att natur och kultur ska ses som den helhet det är. ­ Det hänger ihop, biolo­ gisk mångfald och natur­ upplevelser är i många fall resultatet av generationers formande av landskapet. Och det ena stärker det an­ dra, naturen blir oftast mer intressant om den sätts in i ett sammanhang.

Varför glider då så ofta kulturdimensionen åt sidan?

­ Kanske att vi inte har tillräcklig tilltro till kultu­ ren, vi tror kanske inte att den är tillräckligt intres­ sant, resonerar Ann­Char­ lott. Ofta får hon höra att just på den här gården finns nog inget intressant att be­ rätta om.

Men ack så fel. Kulturen är långt mer än bara bygg­ nader, i rådgivarens ögon har alla platser en historia och berättelser värda att lyssna till. Själv är hon ofta ute på gårdsbesök för att bistå småföretagare inom turismnäringen att upptäcka

och beskriva resurser på de egna markerna. En vandring runt ägorna kan bli en glad överraskning för dem båda.

­ Vid ett besök på en gård i Bohuslän med uthyrning av bäddar hittade vi till exempel fornminnen som inte var dokumenterade och spår av odlingsmark från före 1700­talet.

­ Ägaren har med tillstånd av myndigheterna varsamt röjt fram sin kulturskatt och planerar guidningar i mar­ kerna i kombination med sina boendeerbjudanden. Kul turvärdena kan därmed bidra till att besökaren får en bra upplevelse och kom­ mer tillbaks, säger Ann­ Charlott.

ann-Charlott haidu-rafis slåtter – en kulturupplevelse mitt i naturen.

En nationalpark med ett 50-tal anställda, men utan parkvakter. Och där

tillsyn och besökscentra sköts av lokalbefolkningen med ett mindre

drift-bidrag från parkledningen. Hur kan det fungera? Och vad gör egentligen

parkens egen personal? Cairngorms nationalpark i Skottland statuerar

ett tänkvärt exempel på förvaltning i en tid när nationalparker förväntas

leverera allt mer.

­ Där, säger Duncan Bryden och pekar med fingret på kartan över nationalpar­ ken. Bryden är rådgivare i frågor om lokal utveck­ ling och miljö inom Cairn­ gorms National Park, hans finger sitter klistrat nere i parkens södra del, här finns den senaste i raden av egendomar som ivrigt väntat på att få använda parkens logotyp. För par­ kens varumärke är enligt Duncan Bryden otroligt viktig för markägare och de turistiska företagen i området. Så viktig att de är beredda att göra ett jobb för att parken ska fungera. Markägarna delar ansva­ ret för tillsyn och svarar för parkvakter, ”rangers”, som jobbar enligt parkens föreskrifter. Situationen är

resultatet av ett målmed­ vetet arbete för delaktighet och för att förmedla käns­ lan av att lokalbefolkning­ en ”äger” parken, berättar Duncan Bryden.

­ Logotypen är parkens och lokalsamhällenas, inte administrationens, poäng­ terar Bryden. Naturligt med tanke på markägan­ det, till skillnad mot svens­ ka nationalparker äger staten här bara en mindre del av marken. Merpar­ ten av nationalparken är privatägd. Staten har lagt ut spelregler för området, bästa efterlevnad bedöms nås genom samverkan. Balansakt fortsätter Med sina 4 500 kvadrat­ kilometer är Cairngorms National Park Storbrittan­

niens största nationalpark. I parkens mitt finns ett vildmarksområde med ur­ skog och några av landets högsta bergstoppar. Inom parkens gränser bor cirka 17 000 personer fördelade på flera mindre samhällen. Området präglas av stor­ slagen natur, men också av landsbygdsproblem som utflyttning och höga hus­ priser. Och liksom i många andra områden finns här en historia av konkurrens om naturresurser.

Balansakten mellan be­ varande och utveckling fortsätter. Parken har som mål att främja ekonomisk och social utveckling av områdets samhällen, ett kontroversiellt mål i mång­

“Let go”– the Scottish way

as ögon. Bland målen finns också det högst rankade; att bevara och stärka om­ rådets natur­ och kultur­ värden. Vid målkonflik­ ter gäller det senare, men utveckling måste tillåtas inom rimliga gränser, säger Bryden. Just nu planeras för bebyggelseutveckling i utkanten av ett av parkens samhällen för att råda bot på bostadsbrist.

Tar ansvar

Delaktighet från breda skaror av befolkningen är parkens måtto. I parkens styrelse sitter lokala repre­ sentanter och en rad sam­ rådsgrupper har etablerats på olika teman. Duncan Bryden uppskattar att un­ duncan bryden, expert inom lokal utveckling

och miljöfrågor. i fokus, lokalbefolkningen. Foto: CNP a, Cair N gorms Na tio N al P ar K authorit Y

gefär hälften av parkens personalstyrka jobbar med olika typer av samverkans­ projekt, något han menar är en nyckel till framgång och acceptans för parkens regelverk.

Lokalbefolkningen tar an­ svar för och drar nytta av parken på flera sätt, till exempel är besökscentra och guidning i huvudsak baserat på lokala initiativ.

­ Det är inte så viktigt för besökaren vem de möter, de vill ha ett bra bemötande och uppleva parken, säger Duncan som har regel­

bundna träffar med både parkvakter och guider.

Med en tydlig strategi för hållbar turism och ett grönt nätverk för företag, försö­ ker nationalparken upp ­ mana entreprenörer att sat­ sa på kvalitet och hållbar­ het. Att utveckla parken som en turistdestination ses som en möjlighet till tillväxt och naturförståelse, en möj­ lighet som dock måste matchas med ett ansvar att ge besökare en exceptionell upplevelse samtidigt som hänsyn till naturmiljön ges högsta prioritet.

Satsa på dialogen

Rådet till svenska förvaltare av skyddade områden är att våga bjuda in till dialog med sikte på att nå bredd och re­ presentativitet. Men part­ nerskap och bra samråd uppstår inte av sig självt, de måste nogsamt arbetas fram och bygga på ett öm­ sesidigt förtroende och in­ tresse av att lyssna och lära. En mångfald av kommuni­ kationsformer behöver an­ vändas, öppna möten och transparens i parkledning­ ens arbete är viktiga inslag. Duncan Bryden betonar

vikten av att vara tydlig gentemot alla intressenter med vad som är acce ptabelt och inte. Intressenterna mås­ te inse att sitta vid samma bord betyder inte att man alltid får som man vill.

­ “Sometimes you have to be cruel to be nice”, konstaterar Duncan. Men samförståndet ska värnas – parken ska skydda natu­ ren, men den har också till uppgift att hjälpa boende att samarbeta och den ska leverera nytta tillbaka till de skotska invånarna. Flitigt friluftsliv i Cairngorms National Park, skottland. Caringorms National Park tar emot 1,3 miljoner besökare

varje år.

I 18 av Sveriges 29 nationalparker råder förbud mot kom-mersiell verksamhet, Naturvårdsverket ser nu över reglerna, syftet är att tillmötesgå ökad efterfrågan från besöksnäringen och göra de fina naturområdena tillgängliga för fler – utan att naturmiljön tar skada.

Genom dispenser och dialog med förvaltare finns redan idag småskalig turism i flera av de aktuella nationalpar-kerna. Men situationen upplevs som ohållbar i takt med att intresset för småskalig och äventyrsbaserad turism ökar. Naturvårdsverket tar parallellt fram en vägledning för hållbar turism i skyddade områden samt en vägled-ning för tillgänglighet. Nationalparker dit det är enkelt att resa kan vara särskilt viktiga att utveckla för turism. Planering för ökat antal besökare samt metoder för att ”kanalisera” besökare kan göra det möjligt ta emot fler. Arbete för ökad tillgänglighet i vissa delar av

nationalpar-kerna kan gå hand i hand med ett begränsat tillträde i andra delar.

- Sverige har mycket att lära av andra länder i fråga om naturturistiskt utbud och målgruppstänkande, säger Ulrika Karlsson, Naturvårdsverket och ger några exempel: En smart placerad fågelkikare riktad mot ett rovfågelbo är ett sätt att ge en naturupplevelse utan att störa. Ett vild-markscenter lockar många besökare, men kan också göra det enklare att styra dem till ett visst område och sprida ut besöken över årstiderna.

- Möjligheter finns, men naturskyddet är förstås viktigt. Parallellt med ett ökat friluftsliv måste vi också bli bättre på att visa vad de skyddade områdena står för och vilka värden som finns där.

Sverige: turism i skyddad natur utreds

Foto: CNP a, Cair N gorms Na tio N al P ar K authorit Y Foto: CNP a, Cair N gorms Na tio N al P ar K authorit Y

­Turismen har en viktig uppgift när det gäller att visa vad man har för behov av att komma med i plane­ ringen av framtidens infra­ struktur, manade Solweig Adolfsson, turistansvarig vid Trafikverket. Det gäller även mindre orter och de­ stinationer. På myndighe­ tens agenda för att främja turismnäringen finns bland annat policy för skyltning, ambitioner om att utveckla cykelturismen genom att

Fritt flöde i turismens nervbanor ?

Samtal om infrastruktur

binda samman leder och göra det enklare att ta med cykeln på tåg samt verka för smidiga bytespunkter. Service försvinner

Magnus Ling, generalse­ kreterare och vd för STF, målade upp en alarme­ rande bild av turismens förutsättningar på lands­ bygden. Service på lands­ bygden försvinner, tankstäl­ len och butiker läggs ner, tele­ och kommunikations­

Går tåget till Kiruna nästa sommar? Kan bilen tankas på destinationen och finns

det möjlighet att handla mat? Tar fjällstationen betalkort? Infrastruktur för natur-

och kulturturism är ett komplext ämne med stor betydelse för både besökare och

entreprenörer. Därom råder enighet mellan både näring, myndigheter och

trafik-planerare. Men utmaningar finns, på Tankesmedjan för friluftsliv uttrycktes behov

av en part som tar ett helhetsansvar.

nätet brister. Fjällstationer i väglöst land har som re­ gel inga elektroniska betal­ ningsfunktioner. Kravet på rening av dricksvatten i fjäl­ len ställer till problem för fjällstationerna.

­ Problemet är att ingen tar ett helhetsansvar för att skapa den infrastruktur som kan ge en ökning av turismen, påpekade Ling. Idag är det politiska an­ svaret delat på sju departe­ ment. Vi vet att vi tappar resenärer när trafiken bris­ ter. Ändringar skylls på för svag efterfrågan, men utan långsiktighet i trafik­ och infrastrukturplaneringen kan vi inte se till att den ökar.

Helhet behövs

Thomas Bergenfeldt entre­ prenör inom naturturism i företaget Stockholm Ad­ ventures har lång erfaren­ het av naturturism. Nuva­ rande mission är att visa huvudstadens natur utifrån mottot ”stora upplevelser, små strapatser”. Utländ­ ska resenärer står på kö, men ska de flyga till Sve­ rige, frågade Thomas som pekade på behovet av en bra tågtrafik från utlandet. Här krävs bland annat ko­ ordinering av biljettsystem och marknadsföring på an­ dra språk.

­ Turistisk infrastruktur är en fråga om ett helhets­

tänk från ankomst till av­ färd. Komfort måste vägas in i mat, resor och boende. Arbete för ökad cykel­ turism kräver inte bara nya cykelleder, utan också in­ formation om var man kan bo och äta.

Resegaranti

Reglerna om resegaranti lyftes fram som ett bekym­ mersamt område. Lagstift­ ningen har sin grund i ett EU­direktiv och ger konsu­ menten rätt till ersättning för bland annat inställda resor. Även mindre resefö­ retag måste som regel stäl­ la resegaranti om transpor­ ter ingår. Det kräver i sin tur att betydande kapital kan ställas som säkerhet, vilket för många entrepre­ nörer innebär tunga krav på bankgaranti.

Arbetet för att skapa en infrastruktur som stödjer ökad turism innehåller många utmaningar. Dennis Bederoff från Tillväxtver­ ket reste frågan om näring­ en på ett tydligare sätt kan visa vilka resandeström­ mar som kan förväntas för att ge underlag för en mer långsiktig planering. Samverkan i viktiga ut­ vecklingsfrågor konstate­ rades vara en nyckel för att komma framåt. Foto: K ari N bJ ör K

5 frågor till miljöminister Lena Ek

Klimatmål och miljömål – klarar vi dem med ett ökat resande?

- Det gäller förstås för ar-rangören att förpacka sin resa eller destination på ett hållbart sätt. Hur resandet ser ut i framtiden vet vi inte riktigt. Teknikutveckling av motorer och bränslen går fort, även inom flyget. Inom arbetet men en plan för ett ”Sverige utan

klimatgasut-släpp – Färdplan 2050”, bedömer expertmyndighe-ter och branschen att trans-portsektorn på sikt kan bli fri från klimatutsläpp. Det tror jag också.

Klimatutmaningen kräver politisk kraftsamling – blir det något krut över till friluftsfrågorna?

- Klimat, friluftsliv och na-turturism hänger ihop. Jag

tror att engagemang för de stora, globala frågor som klimatets förändring kom-mer ur ett eget intresse för naturen och miljön. Därför är det otroligt viktigt med friluftsliv och naturupplevel-ser, vi människor måste ut i naturen av flera skäl.

När turismen ökar, har regeringen beredskap inför konflikter med t ex natur-vård och markägande?

- Såklart att många intressen berörs om många fler ska vis-tas ute i naturen i en eller an-nan form. Jag har regelbun-den dialog med både natur-/ miljöorganisationer och före-tagsorganisationer. För mig som politiker handlar det om att skaffa kunskap genom till exempel forskning och att rama in de eventuella värden som står på spel. Och förstås lösa upp eventuella konflikter. Tankesmedjan är en viktig arena för att alla ska kunna ventilera sina synpunkter, få ny kunskap, kanske vidga vy-erna och lära av andra.

regeringen har givit Natur-vårdsverket i uppdrag att se över förbudet mot kommer-siell verksamhet i national-parker – varför?

- Kanske måste vi ha en mer öppen attityd i vissa områ-den. Jag vill att det ska vara enkelt att komma ut. Alla områden lämpar sig inte för en stor mängd besökare, men i andra fall kan kanske naturvård och turism sam-sas. Det är särskilt viktigt att funktionshindrade får hjälp att komma ut, till exempel på hästryggen.

hur konsumerar du själv natur?

- Jag försöker komma ut så mycket som möjligt oavsett var jag är, i Sverige eller utomlands. Annars har jag förmånen att bo på en av landets vackraste platser och njuter av naturen runt knuten. (Lena Ek bor i Gryts skärgård i Östergötland). miljöminister lena ek (c)

Naturen i fokus för framtidens turist

Naturupplevelser – det är vad svenskarna helst vill fylla sin semester med. Åtminstone enligt STFs underökning av framtidens koncept för resande. Inte mindre än 14 trender märks i svaren, fram växer bilden av en mångsidig framtida natur- och kulturturist.

Bilden av hur vi vill turista i framtiden är inte entydig. Här finns ”vildmarkstrenden” med längtan efter orörd och vild natur, här finns också jakten på aktiva upplevelser och ”Se-Sverige-trenden” med målinriktade resor runt i vårt avlånga land. Dessutom finns ”exotismtrenden” med besök på exo-tiska platser och utposter i alla väderstreck, hemvändare och sökandet efter ostörd ensamhet.

Gemensamt är att man önskar sig god service och att resan bara ska vara ett knapptryck bort, hela paketet ska helst

vara bokningsbart på Internet. ”Gourmettrenden” är tydlig, god vällagad mat står högt på kravlistan för framtidens njutningslystna resenär. Matresor där traktens specialite-ter utforskas blir allt vanligare. Kulturevenemang lockar till resande liksom vår historia, nedlagda industrier blir till mu-seer och monument som kan locka stora besökarskaror. Enligt undersökningen bryr vi oss också om miljön, ett re-sande som tar hänsyn till hållbarhet och miljö blir allt vik-tigare. Intresset för tågresor uppges öka, boendet ska vara miljöanpassat och hållbart liksom råvarorna till mat som serveras. Undersökningen om framtida resetrender gjordes av STF 2010.

Tänk dig en kryddstark chili över öppen eld.

Eller en enkel middag hemma hos värdarna på

det lilla ensligt belägna bed- and breakfast som

passeras på kajakturen. Nej och nja, i princip

bara om maten tillagats i godkänt kök, säger

livsmedelslagstiftningen. Hopplöst, suckar

entre-prenörer som vill se lättnader i regelverket för att

ge naturturismen bättre förutsättningar.

Krav på omfattande resega­ ranti så fort transporter in­ kluderas, olika momssatser för olika delar av resan och beroende på av vem kun­ den bokat sin upplevelse samt snåriga regler för ser­ vering av lagad mat; den som vill satsa på småska­ lig natur­ och kulturturism måste rusta sig med en god portion uthållighet och tid för pappersarbete. Knixet har ofta sin grund i paket­ konceptet där flera olika ty­ per av tjänster kombineras i den upplevelse som företa­ garen tillhandahåller.

­ För små, personalinten­ siva företag som vill göra rätt blir den administrativa bördan ofta tuff, säger To­ mas Bergenfeldt, vd för na­ turturismföretaget Stock­ holm Adventures.

Utmaningen att kunna erbjuda kunderna mat i fält är en svår nöt att knäcka.

­ Lagstiftningen ska ga­ rantera hälsa och trygghet, men den begränsar effek­ tivt möjligheten att kunna erbjuda mat bortom res­ taurangkökens domäner, menar Tomas Bergenfeldt som beklagar att lagen där­ matlagning utomhus – svårt för den som vill göra rätt.

Foto:

tobias

el

vhage

Riktlinjer ska visa vägen

Det är kommunernas livsmedelsinspektörer som avgör om och vilken mat företaget kan få tillstånd att erbjuda. Dagens lagstiftning ger möjligheter, men otydligheter tillsammans med brister i kunskapen om matsäkerhet har skapat tolk-ningsutrymme och lett till ibland godtyckliga beslut, menar Per Nilsson, expert på matsäkerhet inom företaget Profox.

För att öka tydligheten och nå samstämmighet mellan kommuners bedömning har Jordbruksverket givit mål-tidsentreprenörerna ”Progrezzum” i uppdrag att ta fram branschriktliner. Utomhusmatlagning är en av de grenar där reglerna nu tydliggörs. Det ska bland annat bli enklare att få veta vad man behöver tillstånd för, vad man får göra utan tillstånd och var farorna ligger. Enligt Per Nilsson kan riktlinjerna bli det verktyg som företagarna efterlyser. För-slagen lämnas till Livsmedelsverket för granskning under våren 2012, förhoppningen är att de kan antas under året.

FaKta/livsmedelslagstiftningen ställer inga krav på dig som lagar mat för egen och dina närmastes måltider. men den som lagar mat till andra utanför det privata har ett ansvar för att maten är säker (artikel 14 i eg-förordningen nr 178/2002). blir någon sjuk så kan du få betala skadestånd för det lidande du orsakat.

särskilda regler gäller för rörliga verksamheter och/eller tillfälliga lokaler som i första hand används som privata bo-städer, men där man regelbundet bereder livsmedel som ska släppas ut på marknaden. lokalernas utformning och lämp-lighet, personlig hygien, utrustning, rengöring, dricksvat-ten, kylförvaring, med mera avgör vad du kan få tillstånd att göra. lagstiftningen lägger inget direkt hinder mot mat-lagning utomhus.

Döden i grytan –

tomas bergenfeldt Foto: gle NN m attsi N g

Örebro kommun knep priset som bästa friluftslivskommun 2012. Bakom utmärkelsen

med syftet att stärka och stimulera friluftslivet står Naturvårdsverket, Sveriges Kommuner

och Landsting, Sveriges Fritids- och Kulturchefsförening, Svenskt Friluftsliv och

Ekoturismföreningen. Motiveringen till valet av Örebro kommun lyder:

glada representanter för örebro kommun, Jan alinski, björn sundin och malin björk, tog emot priset för sveriges frilufts-kommun i stockholm den 15 mars 2012 med ofta tar bort möjlighe­

ten att sitta ner och äta en god middag med värdarna på boendet.

­ För många av mina be­ sökare är möjligheten att äta tillsammans med lokal­ befolkningen en viktig del av upplevelsen, säger To­ mas. Och framförallt – när man slagit läger eller in­ kvarterat sig på sitt boende

vill man inte sätta sig i en följebil och åka två mil till närmaste pizzeria.

Äta lagad mat under bar himmel anses i princip inte möjligt. Ett kryphål är att lagen inte ställer några krav om man lagar mat till sig själv, att låta deltagarna laga maten själva kan därmed öppna dörrar. Men det be­ döms inte hållbart i längden.

­ Matsäkerheten är viktig, men det borde gå att ut­ veckla ett ”light­regelverk” som gör det möjligt att er­ bjuda mat ute och äta hos små leverantörer under godkända former, anser Tomas. Krav på en dags­ kurs i livsmedelshygien kan vara en byggsten.

”Örebro har under flera år arbetat offensivt med friluftsfrågor och skapat en arena för natur­ och kulturturism. Kommunens framgångsrika arbete byg­ ger på samverkan inom kommunen och med pri­ vata markägare, företag, myndigheter, föreningar och organisationer. Kom­ munen arbetar för att bygga en attraktiv stad för

Örebroarna. Den säker­ ställer grönområden ge­ nom kommunala natur­ och kulturreservat men återskapar också natur­ och kulturlandskap för friluftsliv. Kommunen ar­ betar med tillgänglighet, genom att skapa stigar för funktionsnedsatta och nya rastplatser och raststugor. Kommunens över siktplan innehåller långsiktiga pla­

ner för friluftsliv där de pekar ut områden för friluftsliv med företräde framför andra intressen. Hälsa och friluftsliv beak­ tas tidigt i den fysiska pla­ neringen. I Örebro finns också en attraktiv natur­ skola.”

Utmärkelsen Sveriges fri­ luftskommun 2012 baseras på en enkät som besvara­ des av 254 av landets 290

kommuner. Undersökning­ en har fokuserat på tre om­ råden: planer för friluftsliv, information och samarbe­ ten kring friluftsliv samt aktiviteter inom friluftsliv.

Läs mer: www.natur-vardsverket.se.

Slitage, bärplockning, mark­ skador, störningar och möj­ ligheter för andra att tjäna pengar på privat mark oroar markägarintressen som vill lyfta ut organiserad, kom­ mersiell verksamhet ur den grundlagsskyddade alle ­ ma n s rätten.

Ekoturism föreningen och andra företrädare för na­ turbaserade verksamheter motsätter sig en sådan ut­ veckling som man menar skulle försvåra och på vissa platser helt hindra natur­ turism. Man betonar att uttag av bär inte ska lik­ ställas med naturturism och att de bekymmer som markägare rapporterat till största delen orsakats av enskilda, privata utövare – inte av organiserad verk­ samhet.

mark till låns, men till vilket pris?

Klas Sandell, professor i kul­ turgeografi och Margareta Svenning, jurist, hade un­ der 2011 forskningsmedel från Naturvårdsverket för att utreda allemansrätten. En slutsats är att allemans­ rätten kan omfatta kommer­ siell verksamhet, men att al­ lemansrättens ”kärna” be­ höver stärkas. Myndigheter och friluftsorganisationer är positiva till utredningen, markägarorganisationer är mindre positiva. Färden går vidare. På Tankesmedjan för friluftsliv vände del­ tagarna på nya stenar i jak­ ten på framkomliga vägar. Bland rösterna hördes bland annat:

•allemansrätten får bära skul-den för nedskräpning, skadegö-relse och terrängkörning som

Tvingande krav för naturturismföretag om tillstånd för att färdas över annans mark

– en utopi eller snar verklighet? LRF vill helst se en skärpning i lagstiftningen som

stärker markägarens rätt vid turistisk verksamhet på dennes mark. Lagkravet står

mot uppfattningen om att nyttja dagens förvaltning bättre och söka samförstånd.

Allemansrättens kärna, principen om att ”inte störa, inte förstöra” bör räcka enligt

den utredning om allemansrätten som nyligen avslutats.

är förbjudet i annan lagstiftning. Polisen måste beivra dessa brott.

• brott mot allemansrätten måste beivras, polisen måste ta till krafttag när fel begås.

• det är viktigt och självklart

att ha dialog med markäga-ren, särskilt om det pågår verksamhet på fastigheten, till exempel jord- och skog-bruk.

•beredskap för att förebygga konflikter måste finnas. Om störningar inträffar kan en fond med medel för åtgärder för att iordningsställa plat-sen underlätta procesplat-sen. Det är också viktigt att hjälpa markägare att komma tillrätta med störningar i efterhand. Anmälningsplikt så att man i efterhand kan komma i

kon-takt med den som bedrivit verksamhet är ett sätt.

•satsa på information om alle-mansrättens innebörd – inte störa, inte förstöra – och ta fram förslag till samarbets-avtal för till exempel ridande och markägare.

•sök regionala lösningar uti-från hur problemet ser ut i området. Den påverkan eller störning som aktuell aktivitet ger bör vara utgångspunkten för eventuella åtgärder.

• skaffa bättre kunskap om de faktiska problemen. Är det organiserad verksamhet eller enskilda och okunniga ut övare som är det största problemet för markägaren? Mer och nyanserad kunskap om problemet behövs!

ska organiserade utflykter i naturen i framtiden kräva avtal med markägare?

Foto: K ari N bJ ör K

FREDRIK BONDE –

Lantbrukarnas Riksförbund, - Ur ett markägarperspektiv kan man inte tala om alle-mansrätten utan att samtidigt tala om den privata ägande-rätten, menar LRF:s chefsju-rist Fredrik Bonde. Allemans-rätten är att betrakta som en inskränkning i äganderätten. Den är något som markägaren måste tåla, utan rätt till kompensation.

- LRF vill ändå slå vakt om den grund för människors möj-lighet att fritt vistas i naturen som allemansrätten ger. Den är ett viktigt inslag i den svenska kulturen som ska respekteras.

Motiven till behov av översyn av allemansrätten kommer av friluftslivets förändring och ”motorisering” samt av den orga-niserade naturturismens ökning. LRF ser två parallella vägar; lagstiftning och utökat krav på samarbete. Helst vill man reg-lera så att organiserad, kommersiell verksamhet alltid ska ha samtycke av markägare. Ett förslag till ny lagstiftning med den innebörden har lämnats till regeringen.

- Ett organiserat nyttjande av allemansrättsligt tillgänglig mark bör alltid bygga på ett gott samarbete med markägare, betonar Fredrik Bonde.

allemansrätten och markägande – saken i korthet:

ULF LOvEN – Ekoturismföreningen

- En lagstiftning enligt LRF:s förslag skulle effektivt sopa bort den värdeskapande eko-turismen – helt i onödan, sä-ger Ulf Loven, ordförande i Ekoturismföreningen. Ointres-serade markägare skulle då enkelt kunna spärra tillgången till stora naturområden med negativa effekter för både besökare och boende.

- Med kunskap, tydlighet och seriösa aktörer kan frågan om nyttjande av privat mark lösas inom dagens förvaltningssystem. Miljöbalkens möjlighet att kräva anmälningsplikt för till exempel fisketurism och på så sätt styra bort från ur miljösynvinkel känsliga områden kan till exempel användas i större utsträckning än idag. Uttag av bär från annans mark bör enligt Loven inte blandas samman med naturturismen. Att guida en grupp i skogen är inte ”uttag av en naturresurs”, naturguiden får betalt för sitt kunnande och den tjänst hon/han erbjuder. Tjänstens värde kommer av per-sonens förmåga att guida och vägleda, inte nödvändigtvis av den mark personen står på.

- Där det behövs råder idag en harmonisk balans där företaga-ren kan förhandla sig fram till rimliga arvoden med markägaföretaga-ren. Låt den balansen bestå.

Tio mål för

friluftslivspolitiken

Naturvårdsverket föreslår tio mål för friluftslivspolitiken. Förslagen till mål har tagits fram på uppdrag av regeringen och omfattar friluftslivets hela bredd och många dimen-sioner. Här finns mål för tillgänglighet, tätortsnära natur, skolans roll, behovet av samverkan, friluftslivet roll för folk-hälsan liksom mål för allemansrätten. I höst väntas svar på förslaget i form av en skrivelse eller proposition.

Förslagen har tagits fram via en omfattande process med bland annat viktiga inspel från deltagarna i Tanke-smedjan för friluftsliv 2011. Utgångspunkten för arbetet har varit regeringens proposition Framtidens friluftsliv 2009/10:238. Utöver målen har Naturvårdsverket också givit förslag på hur målen kan följas upp och vilka pro-blem som behöver lösas. Cirka 20 myndigheter och or-ganisationer har arbetat aktivt i tio nätverk för att ta fram underlag till målen, 111 organisationer lämnade syn-punkter när förslagen under 2011 skickades på remiss. Samtliga mål med tillhörande beskrivningar hittar du här (NV rapport 6476)

www.naturvardsverket.se/bokhandeln

Dialog om allemansrätten:

• Hösten 2011 – Margareta Svenning, naturvårdsjurist och Klas Sandell, professor i kulturgeografi, presenterar en utredning om allemansrätten.

• Dec 2011 – feb 2012 – Naturvårdsverket tar emot synpunkter från allmänheten på utredningen.

• Dec 2011-feb 2012 – Naturvårdverket hämtar in synpunkter från myndigheter och organisationer.

• Sommar, höst 2012 – Naturvårdsverket genomför dialogmöten utifrån inkomna synpunkter.

• Tanken är att en bred dialog ska ringa in ett antal knäckfrågor och samla synpunkter för att försöka lösa dessa inom ramen för befintlig lagstiftning. Foto: K ari N bJ ör K

Naturvårdsverket SE-106 48 Stockholm. Besöksadress: Stockholm: Valhallavägen 195.

Östersund: Forskarens väg 5 (Campus Östersund, hus Ub). Tel: 010-698 10 00, fax: 010-20 29 25, e-post: natur@naturvardsverket.se internet: www.naturvardsverket.se

Beställningar Ordertel: 08-505 933 40, orderfax: 08-505 933 99,

Vägvisare på webben

www.ekoturism.org

Ekoturismföreningen arbetar för mer och bättre ekoturism, en turism som bevarar och tar ansvar för ömtålig natur och kultur, både i Sverige och utomlands.

www.trip.se

Mötesplats på internet för aktörer inom turism.

www.inatur.se

Marknadsplats för leverantörer av naturupp levelser i Sverige.

www.friluftsforskning.se

Nytt från forskningsfronten; kunskap om friluftsliv och naturturism från forskningsprogrammet ”Fri-luftsliv i förändring”.

www.naturvardsverket.se

Fakta om allemansrätt, arbete med friluftsliv, naturvård och turism i skyddade områden etc.

www.tillvaxtverket.se

Om samordning och utveckling av besöks näring i vid bemärkelse.

www.cnv.se

Centrum för naturvägledning vid Sveriges Lantbruks-universitet. Praktiska tips och metoder för framgångs-rik naturvägledning.

www.naturensar.se

Nätverket Naturens år tipsar om utflykter och om projekt inom naturvägledning.

www.sfv.se

Fängelsehålor, fyrstationer och anrika byggnader. Statens fastighetsverk tipsar och tar hand om svenska kulturskatter.

www.raa.se

Riksantikvarieämbetet informerar om svenska kultur arv och landskapskonventionens roll för turism.

www.turism.se

FörTur, Föreningen Turism i Sverige är en ideell intresseorganisation för svensk turism.

www.lrf.se

Kosläpp och gårdsturism, Lantbrukarnas riksför-bund informerar om upplevelser kopplat till lant-bruket.

www.skogsstyrelsen.se

Information och fakta för dig som vill upptäcka och uppleva skogen.