• No results found

Trafiksäkerhetseffekt av smärre väg- och trafiktekniska åtgärder. Inventering av åtgärder

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Trafiksäkerhetseffekt av smärre väg- och trafiktekniska åtgärder. Inventering av åtgärder"

Copied!
23
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Sal20 K roset ? ?" i 3 gå?? 55 t e t s a . Pn 4 "325 F SB.Sä Hå s. Sx e s ts, TeserKoH i Si te n LP 2 ,*'..?__;-!,( :, X x sip atet

(2)

atens väg- och trafikinstitut (VTI) - Fack - 581 01 Linköping

.tionai Road & Traffic Research Institute - Fack - S-581 01 Linköping - Sweden

i7

Trafiksäkerhetseffekt av smärre

väg-och trafiktekniska åtgärder

Inventering av åtgärder

av Kjell Andersson

Mg

,

(3)

I N N E H Å L L S F Ö R T B C K N I N G Sid REFERAT I ABSTRACT ' II 1. INLEDNING 1 2. FRÅGORNA

URVAL OCH STRUKTURERING 3 3. SVAREN

A SAMMANSTÄLLNING OCH KOMMENTARER 6

Bilaga 1 FRÄGEFORMULÄRETS ANVISNING

(4)

Trafiksäkerhetseffekt av smärre

väg- och trafiktekniska åtgärder: Inventering av åtgärder

av Kjell Andersson

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) Fack

581 01 LINKÖPING

REFERAT

Väghållarens verksamhet kan indelas i nybyggnadsåtgär-der, förbättringsåtgärder och driftåtgärder. Denna

rapport redovisar en inventering av vägförvaltningarnas

förbättringsåtgärder på riksvägar och genomgående

läns-vägar under åren 1972-74. Inventeringen utgör första momentet i ett projekt, vars syfte är att belysa

(5)

II

Effect on traffic safety of

minor road imrovements:

Inventory

by Kjell Andersson

National Swedish Road and Traffic Research Institute

Fack '

3-581 01 LINKÖPING SWEDEN

ABSTRACT

The activities of the Road board may be subdivided into road constructions, improvements and maintenance. This report gives the result of a questionnarie put to the local authorities concerning improvements on the major road network in the period 1972-74. The questionnarie is the first part of a project whose aim is to elucidate the effect of minor road improvement on traffic safety.

(6)

INLEDNING

För att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten

på våra vägar vidtages ständigt en mängd olika åtgärder

av skilda myndigheter. Det är givetvis väsentligt att

få information om effekten på vägtrafiken av sådana åt_

gärder. Denna information saknas i stor utsträckning i dag.

Väghållaren svarar för Vägfaktorns betydelse i

samman-'hanget.- Väghållarens åtgärder kanindelas i nybyggnadsåtgärder (byggande av ny väg),

förbättringsåtgärder (varaktig förbättring av befint-lig väg),

0 driftâtgärder (underhåll av befintlig väg).

Inom vägverket finns för närvarande inget särSkilt

an-slag för förbättringsåtgärder utan dessa har finansie-rats via byggnads- och driftanslagen. Detta är

natur-ligt,eftersom förbättringsåtgärder ofta kan ses som ett alternativ till nybyggnads- ellerdriftåtgärder.

Bl a med hänsyn till kapitalknapphet kommer vägverket

att i större utsträckning än hittills satsa på

förbätt-ringsåtgärder. Det föreligger därför ett växande behov av att klarlägga sambanden mellan olika typer av

för-bättringsåtgärder och deras effekt på vägtrafiken.

En startpunkt i arbetet att finna effekterna av

förbätt-ringsåtgärder är att inventera åtgärdsverksamheten i dagens läge. I denna rapport redovisas en enkät till

landets Vägförvaltningar avseende omfattningen av

för-bättringsåtgärder på riksvägar och genomgående länsvä-gar.

Arbete har utförts inom projektet "Förbättringsåtgärder; Smärre väg- och trafiktekniska åtgärder" som startades

(7)

1974. Projektets syfte är att belysa trafiksäkerhets-effekten av förbättringsåtgärder° Utredningsarbetet

kan indelas i följande moment:

. Kartläggning av förekommande åtgärder. Statistiska metodfrâgor.

Pilotstudie på "intressanta" åtgärder.

Problemstrukturering. m wa i -J

. _Eventuellt större undersökning.

Moment 1 redovisas i detta meddelande. .Moment 2 och 3

behandlas delvis i en undersökning av saltningens effekt

på trafikolyckor. Halkbekämpning är visserligen en driftåtgärd, men eftersom metodfrâgorna i mångt och

mycket sammanfaller har undersökningen utförts inom förbättringsprojektet.

(8)

FRÅGORNA. URVAL OCH STRUKTURERING.

Enkätfrågorna ställdes till vägförvaltningarna 1 samt-liga län och avsåg förbättringsåtgärder på riksvägar

och genomgående länsvägar (Vägnummer < 500) under

ti-den 1972-01-01 till 1974-06-30, d v 5 under 2 1/2 år.

Åtgärderna har indelats i grupperna

av korsningsåtgärder (inklusive järnvägskorsningar)

o övriga punktåtgärder (högst 300 m utsträckning) o sträckåtgärder

Inom varje grupp kan åtgärderna indelas i undergrupperna 0 förändring av vägbanan

o förändrad visuell ledning (inklusive siktförbätt-ringar och belysning)

0 trafikregleringar o information

Denna indelning i undergrupper har ej följts strikt bland annat därför att gränsdragningen kan Vålla

problem.

Som exempel på åtgärder som ej berördes av enkäten kan nämnas

0 ny vägsträckning

o generell hastighetsbegränsning

0 halkbekämpning, ny beläggning och övriga

drift-åtgärder

Nybyggnadsåtgärder, generella trafikreglerande åtgär-der och driftåtgäråtgär-der faller utanför ramen för unåtgär-der-

under-sökningen. Halkbekämpning och nya slitlager är

exem-pel på driftåtgärder som vidtages i stor omfattning.

Information om dessa kan fås via Vägverkets central-förvaltning, varför frågorna ej medtagits i enkäten.

(9)

Som framgår av den bilagda anvisningen fanns för varje

fråga två svarsmöjligheter, numeriskt eller subjektivt

i skalan ringa - måttlig - stor omfattning. I förvå-nansvärt många fall har det numeriska alternativet valts, vilket kanske förklaras av att enkäten avser huvüdväg-nätet. Det är förmodligen svårare att inhämta

informa-tion om åtgärdsverksamheten på Övriga statliga vägar. Några reservationer bör framhållas:

la

Definitionen av korsning är oklar.

I Vägverkets

terminologi betecknar korsning en punkt till vilken

'minst tre statliga Väglänkar löper. En korsning på huvudvägnätet kan då uppfattas som en korsning där

minst tre länkar som tillhör huvudvägnätet möts

eller som en korsning där minst en av länkarna till-hör huvudvägnätet. Det senare alternativet var det

som avsågs.

Med anslutning menas en punkt på det statliga

väg-vnätet dit dessutom minst en kommunal eller annan icke-statlig väg löper. Anslutning kan således

be-teckna allt ifrån tomtinfarter och skogsvägar till

motellinfarter och stora tätortsinfarter; där

kom-munen är väghållare.

Av undersökningen framgår således inte, i vilken

om-fattning åtgärder vidtagits i anslutningar med

un-dantag för fråga 32 g (bland sträckåtgärder), som avser konsekvent införande av Skyltad stopplikt på

alla enskilda anslutningar längs en vägsträcka längre än 300 m.

2. Tidsperioden angavs på ett ställe i anvisningarna felaktigt till 730630 i stället för 720101-740603. Detta påpekades i ett brev men det kan inte uteslutas att något svar avser 1 1/2 år i stället

för 2 1/2 år.

(10)

3. I anvisningen sägs att enkäten avser sådana smärre åtgärder, som beslutas av och genomförs av

vägför-valtningarna. Avsikten var att få med sådana åtgär-der, som är av intresse för väghållaren och där väg-verket har visst inflytande över beslutet. Det är förhoppningen att frågelistan varit styrande i

väg-förvaltningarnas val av vilka åtgärder som redovisats.

4,' I en del fall har för sträokåtgärder angivits antal åtgärdade fall i stället för åtgärdad Väglängd.

Dessa svar har behandlats som om utsträckningen vore 1 km per fall, vilket inte torde vara en orimlig uppskattning.

(11)

SVAREN. SAMMANSTÄLLNING OCH KOMMENTARER.

I sammanställningen (tabell 1) anges för det numeriska

alternativet antalet åtgärdade fall respektive km. V För det subjektiva alternativet anges svaret i

kod-form, där x = ringa, y = måttlig och 2 = stor

om-_fattning.

I summakolumnerna anges antal x, y och 2 respektive summan av de numeriska värdena. Slutligen har

åt-gärdernas Omfattning per år skattats med

24 2

..

a » 2,5 l dar

2 = ovannämnda summa av numeriska värden 1 = antal län som svarat numeriskt.

Inget försök har således gjorts att utnyttja

informa-tionen om vilka län som svarat subjektivt eller hur de i så fall svarat.

I tabell 2 har åtgärderna sammanställts i kategorierna

o Vägåtgärder (vägens geometri, beläggning etc)

0 Åtgärder avseende sikt, belysning och visuell ledning

0 Trafikregleringar (signaler, förbud, väjningsplikt etc) 0 Information (vägviSningar, varningar)

0 Övrigt (järnvägskorsningar, viltåtgärder, sidoutrymme) Tabellen visar skattat genomsnittligt antal åtgärder

respektive antal åtgärdade km per år på det svenska thuvudvägnätet. 'Följande observationer kan göras ur

tabeller 1 och 29

(12)

För omkring 80 korsningar per år vidtas så pass

om-fattande åtgärd som ombyggnad av olika slag och i 15 korsningar per år införes belysning.

Trafiksignaler införs i 20 fall per åre Hälften av dessa har satts upp på ställen där enbart gång- eller cykelbana korsar vägen.

55 horisontalkurvor och 5 vertikalkurvor per år för-bättras genom breddning eller öknande av kurvradien. I 100 fall per år förbättras den visuella ledningen.

Vägräcken har anlagts i 12 fall och rivits i 83 fall

per år.

Årligen anläggs 125 busshållplatser, 30 P-platser

och 7 rastplatser.

'iLokala hastighetsbegränsningar har i 44 fall per år

tillgripits som punktåtgärd, d v 3 med kortare

ut-sträckning än 300 m. För längre sträckor uppgår den sammanlagda längden till 30 km.

Huvudvägnätet breddas med en omfattning av 120 km per år.

Ingrepp i vägens sidoutrymmen för att eliminera

krockobjekt eller förbättra sikten (utöver buskröj-ning) utföres för uppskattningsvis 32 km väg per år. Vägbelysning införs årligen på omkring 58 km väg, 15

korsningar och 2 övriga ställena

Viltspeglar sätts upp längs 230 km och viltstängsel

längs 22 km väg per år.

Stängsel mot fotgängare tillgripes i 6 fall per år. Lustigt nog tycks varje län (utom Y) ha nöjt sig med ett fall.

(13)

En del anmärkningar i enkätsvaren förtjänar uppmärksam= het.

Belysning utföres i stor utsträckning av kommunerna. Siktförbättringar utföres i viss utsträckning i AMS regi.

Järnvägskorsningar står under kontinuerlig översyn genom plankorsningsdelegationen.

Många förbättringar består av en kombination av åt-gärder enligt listan där de olika delåtåt-gärderna i större eller mindre utsträckning förutsätter

varand-ra.

Trafikanternas möjligheter att tillägna sig

informa-tion via vägmärken beror i hög grad på informainforma-tionens logiska ordningsföljd samt avståndet mellan och

pla-ceringen av vägmärkena.

Slutligen bör påpekas att enkäten inte kan användas för att avgöra hur väl olika län genomför förbättrings- och

driftåtgärder. Olikheter i svaren kan likaväl bero på

olikheter i planering och dokumentation av verksamheten

eller attityd till enkäten som på olikheter i den

fak-tiska förbättringsverksamheten. Det är ändå

förhopp-ningen att enkäten skall uppfylla sitt syfte att ge en bild av förbättringsverksamheten och dess regionala be-tingelser.

(14)

V T I M E D D E L A N D E 4 7 Tabell 1, sid 10 Skatt.le Län Totalt antal Å J. EF rjnåPny 2 per BCDEFGHIKLMNOPRSTUWXYZhCBnyzam-når 1 . Korsninggsåtgärder

l., Hreddning av väg i närheten av korsning

a) med anläggande av särskilt körfält för

svängandetrafikoch/ellerrefugeller 53434150x8165553-534y-11-11081 35

mittremsa

b)breddningutanåtgärdenligta) x--103-0-44024x3000y-rx--31021 10

2. Övrig förändringav vägkorsningens gemetri

a) anläggande av vilplan på sekurriärväg x - 14 6

b) ändring av anslutningsvinkeln 20 10 c)flyttandeavkorsn1ng xSl-3-10-380800-102x-O-20032 14 C O C O N N N M I I 0 0 I X r-Or -I '-4 ,4 X 0 0 '-4 I v I _a p-4 I X 3. Siktförbättrande åtgärd i korsning

a) schaktning, trädfällning (utöver reguljär

buskröjning) x- -X-30x15x0xxy5x1xlx-83O16 12 b)rivningen/hus,flyttandeavkiosk'etc le-O120-202xx-000x10-400 9 4 4. Belysning av vägkorsning a) med högmast 3 - 3 0 b)- konventionell utformning 0 - l 1 1322 105 O H 0 0 4 ...4 I I 0 I 0 1 O 0 I O O X O m I l 0 l l O N

5. Övrig Visuell ledning 1 korsning

a) narkeringsskärmar eller -pilar y x

-b) reflexstolpar x 2 x - M m l x ø-IN > 1 N o o :e x >1 >1 >1 w lexOnyl-7 6. Trafiksignaler a)ivägkorsnmg 141210110-10010110

b) där enbart gång/cykelbana korsar väg 17 - - O 0 l - 0 - 1 2 0 l 3 C I ...4 I i I

N

C

25 10

7. Järnvägskorsningar

a) ljud- och ljussignaler

b) bamvar C) siktförtéittrixxjar a l s 1 N 2-' c :3 c Q C O : P J M N 0 I 1 3 v t o e g o M _45 6:-al I ; d i r -4 m GN xo m 3 N "N N I | :2 I *J C / C I >q .< C

(15)

Tabell 1, sid 20 Skämt Län Totalt antal AW . ri :üçny I: per BCDEFGHIKLMNOPRSTUWXYZÃCBny ?I amalår V T I M E D D E L A N D E 4

7 8. Påbud och förbud i korsning

a) stOpplikt 25 -b) väjningsplikt 50 -c) förbud mot vänstersväng 5

-d) hastighetsbegränsning i korsningen 10 3

e) cnüçörningsförbud föranlett av korsning 3

-35 22 64 44 19 9 35 19 17 7 X X O C N N N O O v-l vO X I F i xa -( N i I I o -l N I ! X X N X A > 1 N H > 1 | N M ø-J H O N N O M r -l m m s -r um p a I A m 1 m m H H C C O > < > 1 > < N x O M O H C : < 1 X N N ø-I N N X > 1 N m a o -: r o m o o o o o I l c o o p -4 0 xxxO O »m o m -4 N N N N ä

9. Varningar och upplysningar

a) varningsmärke för korsning 7 -b) vägvisning för korsning (typ

orienteringe-tavla) 2426xyx03410xxyyy10Sy-3--45040 26 15 11 o m 00 .-4 N M '-0 >1 o o C: X x X X X ...1 I X o 3:: X >1 I >{ 1.0.Belysningavvägmärkenikorsning 54-2y202842xy5x702y-llx33045 24 110 Övriga åtgärder i vägkorsning (ange)

a) (Inbyggnad av vägskäl 3 l - - - 4

b) ändring av refug 2 2 . 1 _ - - 5

C) trafiklinjemâlning _ y "

-d) kanpletterande (styrande) vägrarkerixg i

korsning l -_

e) helreflekterande påbudsmärken (byte till) y

-f) :having av huvudleds sträckning y -g) refug bort: vid järnvägskorsning 2

-h) flyttning av Vägvisare x 1

i) markering av Övergårxgsställe l

j) flyttning av milstolpar 2

-k) " " skymnande vägmärke 7

-l) målning (S'IOP, spärr, ledlinje etc) - x 2 l

-m) gångbro i stället för övergångsställe l

-n) byte av väjningsplikt l -I ...4 l l v-i ø-( l I I I I | L! ) na m n e n -4 . 4

lO

(16)

Tabell 1, sid 30 Skattal Län Totalt antal Å i. En . rjxümy 2 per ' Z årtal år

VT

I

ME

DD

EL

AN

DE

47

2. Övriga punktåtgärder (högst 300 m) 12. Åtgärd i horisontalkurva a) uträtning b) breddning

c) siktförbättrande ingrepp i mgivningarna d) anläggande av mittremsa och/eller

vägräcke e) uppsättande av mrkeringspilar hf) uppsättande av reflexstølpar 9) Övrigt 45 23 33 18 12 I I O O M A I 0 0 ._. I> Ä :4 v I le \0 N O Q O r-em q-v X I 7. 2 X > 1 > 1 ' -4 0 0 K o m r -s I 3: o ø-J O O r -a ' va n -: z-<3' 21 I C C O I >1 >< >4 X l O H N > 4 I O X X X 41 6630 O * O K O O k O O N x m .-4 m 0 5 , 4 0 4 m l I m m X p GS C N O H N M V O \D >< >< N O ... 4 äxñ' X > 1 > 1 N C X C O I I X C I I > 1 > 4 l O C O O . Ö f \ ( I O C C O I N ' H N ' X N > 1 I 13o Åtgärd i vertikalkuitva a) förändring av vertikalkurvan b) breddning av väg i vertikalkunra c) visuell ledning I 0 0 4 % ' 0-! I P. . I X O O O : 4 : -t h 0 0 0 O O O ( N P -' O O I l xo x O Q O O Q O D o o -4 l l I 0 0 0 I 1 0 0 0 i I I MH F-'i I I xxo x >1 >1 >1 ! l l xo 0 14. Vágräcken etc

a) anläggande av vägräcke vid sidan av vägen

13) rivning av vägräcken vid sidan av vägen

0) anläggande av vägräcke i mitt-.remsa d) anläggande av stängsel mot bländning

e) anläggande av stängsel mot fotgängare

19 12 95 83 5 . 2 : : > H l I I ...4 O N O Q Q H F C O H Q V N H M l ! K K O O O > 1 > 1 > < > < X O Q O O O O C C l l X X O O X X > 1 0 0 H F4 > 1 0 o X ,.. 5 H åo o øl I I I 0 l '-0 O Y O C H I 13 ø-M a N 0 I I X N X N > 1 v

15. Belysning (ex färjeläge) Q 0 X l 0 I I N O 0 SD

0 N 8 0 X 0 0 l I I Q 1 I c I I I

16. Busshållplats utanför körbana 104 60 - x 12 303 - 5 136 4 y y 4 7 4 y 11 2 - - 1 3 0 261 125

17. Parkeringsplatser

a) breddning av väg utan mittrensa lO - 5 10 0 - 10

b) parkeringsplats skild från vägen x - 6 1 x - 1 0

H D H Q ' I I '-1 ...4 X C 0 0 N I X O O N H I O O 15 7

ll

(17)

VT I' M E D D E L A N D E 4 7 Tabell 1, sid 4. Skattat antal WYX [nr 2 arta] år Län Totalt AWR rm . BCDEFGuIKLMNOPRSTuwx'izxcnnxy 18.Rastplatser x-lO1100-1310y32003x106x31130 7 19. Markeringavhimlerismoutrynme 3-xy-x0y-35x0-902-x4-42124 13

20., Påble och förbud (med högst 300 m

utsträck-Kling)

a) lokal hastighetsbegränsning ?5 5

b) ankörningsförbud 2

c) förbud att stanna l l

h <2'.-4 O Q O m m m Ln u-na ' -0 I m o n -4 N H >4 >< >q C S O H O N v X N : c r -4 0 X I > 1 > 1 > < I

21. Varningar (ange de vanligaste)

a) lekande barn - 5 b) farlig kurva 3

c) kreatur, vilda djur 10 l y

d) annan fara (gupp, tjälskada, ...) 8

e) avsmalnande väg 2 f) rörlig bro g) Övergångsställe h) utfart ' x >1 m x> 1 l .-4 . F ' W M H I X N N N ø-i k D M M G K O N v-l l I N N O O P ' I Pi n-'l >-|

22:, Övriga punktåtgärder (ange) '

a) mrkeringsskännar 2 - -

--b) anställbar hastighetsbegränsning '

c) intensivbelysning av Övergårigsställe 2

-d) gångtunnel l .l

-e) breddning av bro 1

-f) borttagning av siktskynmande uthus 2 -g) extra stora varnings-och förbudsmärken l -h) tillfälliga och säsongber. varningsnärken

i) vägbreddn. för ökat gångmmü plan m. väg) 2) anläggning av gångbana på bro

) skyttelsignalanläggning på ,malbro I I I P 4

N H N N H N p -c i r -J N H I I I r m a m i -4 12

(18)

V T I M E D D E L A N D E 47 Tabell 1, sid 5. Totalt U M M 'juåhq/ Z Bn < y 2 km Skattnä längd per år Sträckåtgärder

Ändring av belagd bredd

a) ned utläggande av stigningsfält 0 ...g 0 F

1 b) övrig breddning x '1I- 18 13 N \ N 23 118 24 Anläggande av ej belagd vägren 0 D O I

25. Anläggande av gång- och/eller cykelbana x

26. Siktförbättringar utöver reguljärbuskröjnlng yr m 25 ll 22

27. Sanering av sidknnnqpnne, t ex borttagande av

krockobjekt (utan räcke) el störande föremål y 10

28. Belysning (av hela sträckor) 35 I7y - 2 2 0 122

29e Övrig visuell ledning 0 S

) 1 \ 30. Viltolycksförebyggande åtgärd a) Uppsättande av speglar 3 40 11 20 19 ÖJ 0-1 1 1 231 b) uppsättande av stängsel 0 20

c) nedtagning av speglar och/eller stängsel

m m o O O O N W N ? O O N C O M O D 1 0 0 N C O X ( W P -4 C l O O O .-4 O , C H F -' l l 31 Inrättande av kollektiva körfält

a) förknippat med vägförändring

b) genrnxnálning och skyltning enbart

O

O CO

(19)

VT

I

ME

DD

EL

AN

DE

47

Tabell 1, sid 69 Totalt ' ÅICÄRDER BDrix 0 :Itmy Skatan längd år'(km) 32. Påbud ochförbud a) b)

sänkning av lokal hastighetsbegränsning »1 01 W ...4 ...4

höjning av lokal hastighetsbegränsning 2G

införande av säsongberoende hast.begränsn. omkörningsförbud med skyltning

l t f zñ I A N äl v-. F 1

förbud mot fordon av visst slag

a xm m xx stoppförbud X > 1 X X O C M O O O > 4 > < X > 1 > 1 x > 1 x x X x x H X O V O X C O C O O O > 1 X C O X X >1 X >+ >1 x X aa ø4 oq øi pøx v-F 4 F 4 C > c > c > c n < 3 < s u4 1 3 ø4 §§c >c >c :c :c ( N o -1 a x F H M O O ø-l N G M N L D C N ( D N F -4 0 1 6 : 0 O O C O O O

reglering av enskilda korsningsanslutningar

med stopplikt Dw> X N X X O s övriga förbud ' A X X C X O O >1 X 0 0 X 00 G o >1 I I O M vv m N O O

33. Varningar och upplysningar a) b) c) d) e) varning för viltstråk 20 X X N >1 >1 <1' N 54 30

säsongbetingad varning för halka, lösa

vägkanter eller dylikt x c

L 5; I ! x 14 17 12 införande av huvudled 75 'd'J X 0 1062 990 432 förbättrad vägvisning av genomgående led S

N K X < 3 C: övriga varningar -> 1 N > 1 x X > s X G O O D O O C O :xx N c > < : > c> X O C O <3 c < D X uzåj x x O N O k O t n a -i ø-q v-d p q P är -( O O

34. Övriga sträckåtgärder (ange) a) b) c) d) e) f) tillfällig hastighetsbegränsning tillfälligt omkörningsförbud stängsel mot fotgängare

nedtrappning av belysning på moborväg justering av grusvägren bergrensning

l4

(20)

Tabell 2. Åtgärdernas skattade omfattning per år (1972-1974).

XF

PI

KORSNINGSÅTGÄRDER ÖVRIGA PUNKTÅTGÄRDER STRÄCKÅTGÄRDER

v ' (< 300 m)

Delfrâgor Antal fall/år Delfrågor Antal fall/år Delfrågor Antal km/år

M E D D E L A N D E 47

VÄGEN 1,2,11 a,b 79 12 a,b,d ' 319 23.24,25 _ 130

13 a,b 14 a,b,c 16,17,18 22 d,é,i,j SIKT 3,4,5,10 12 c,e,f,13c 116 26.28,29 82 BELYSNING 11 d,e,h,k 119 14 d, 15 34 d

VISUELL LEDNING 22 a,c,f,g

15

TRAFIK" 6,8,11 n 122 14 e, 20 ' 68 31.32,33 0 542

REGLERINGAR 22 b,k 34 a,b,c

INFORMATION 9, 11 h,i,1 40 21, 22 h ' 16 33 a,b,d,e 33

(inkl varningar)

ÖVRIGT 7, 11 g,j,m . 13 12 g, 19 13 27, 30 112

(21)

STATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT Trafikavdelningen

BILAGA

1974-06-06 Sidan 1 (3)

K Andersson/SL

ENKÄT ANGÅENDE TYP OCH FREKVENS AV "SMÄRREV VÄG- OCH TRAFIKTEKNISKA ÅTGÄRDER

Inledning

Som framgår av missivskrivelsen genomföres dennaenkät inom ramen för ett forskningsprojekt vid Statens väg-och trafikinstitut (VTI). Med hjälp

vi i en första etapp inventera vilka

av denna enkät vill

åtgärder som vid» tages i bl a trafiksäkerhetshöjande syfte samt hur

van-sammanställning av

liga de är. Efter genomgång och

enkätsvaren utväljes de åtgärder som bedöms som mest

intressanta vad gäller effekt på olyckor. Därefter genom-föres själva olycksanalysen.

Innan enkätfrågorna besvaras bör anvisningarna i punkt 2

nedan genomläsas.

Anvisningar

Vi avgränsar oss enligt följande: enkäten avser sådana smärre åtgärder (enligt listan) som beslutas och genom-förs av vägförvaltningarna (således ej nybyggnation, änd-ring av generella hastighetsbegränsningar eller dylikt) på riksvägar och genomgående länsvägar där vägförvalt-ningarna är väghållare och som genomförts under tiden 1972-01-01 - l9Z§206-30.

;f

Åtgärderna är indelade i tre huvudgrupper: l. Korsningsåtgärder,

2. övriga punktåtgärder, d v 3 sådana med begränsad

utsträckning (högst 300 m).

3. Sträckåtgärder (300 m och längre).

(22)

Bilaga 1

Sidan 2 (3)

Indelningen är ingalunda oantastlig. Eftersom somliga

sträckor är kortare än 300 m får gränsen 300 m ej tas alltför bokstavligt. Åtgärder som ej finns med på listan redovisas på särskild plats.

Eftersom åtgärdernas kostnad, planering, dokumentation m m torde vara mycket varierande är också möjligheten.

att utan tidsödande efterforskningar ange i vilken omfattm

ning åtgärden vidtagits mycket varierande, varför två svarsalternativ givits:

Alt 1. (Approximativt) numeriskt i sammanlagt antal åt-gärdade fall eller km under de senaste 2 1/2 åren.

Alt 2. Subjektivt i skalan l, 2, 3 där

1 = ringa, 2 = måttlig, 3 = stor omfattning. I kolumnen "anm" anges sådana kommentarer som kan vara

värdefulla, exempelvis om frekvensuppgiften av någon

an-ledning avser avvikande tidsperiod, om åtgärden enligt väg_

förvaltningens uppfattning varit verkningslös eller spew ciellt verkningsfull eller om åtgärden anses speciellt

intressant eller ointressant att studera närmare.

Enkäten kan verka väl anspråkslös men utgör som tidigare nämnts ett första steg i en större undersökning. I nästa steg kommer vi, för de åtgärder vi valt att studera när-mare att kontakta den handläggare som angivits för varje åtgärd för närmare information. Den som redan nu vill ge

ytterligare synpunkter än de som ryms på formuläret är

givetvis välkommen att göra det i bilagor eller per tele-fon.

Ett exempel på ifyllt formulär bifogas.

(23)

Figure

Tabell 2. Åtgärdernas skattade omfattning per år (1972-1974).

References

Related documents

Samtliga dödsolyckor i trafiken som inträffade år 2006 i Vägverkets västra region (Värmlands, Västra Götalands och Hallands län) har undersökts för att se i hur stor

att föreslå Landstingsfullmäktige att besluta att Offentligt hälsoval erhåller reducering av återställningskravet vid underskott motsvarande merkostnaden för drop-in

I ”Direktiv återrapportering av åtgärder enligt LF-beslut för budgetföljsamhet, primärvården” redovisas några förslag till kostnadsreduceringar för att minska

Det har länge forskats kring både identitetsskapande och konsumtion genom medier och vi kan konstatera att tidigare undersökningar handlar om konsumtionsbeteende bland människor,

Detta ledde 1980 till att SLU:s Avd för norrländsk trädgårdsodling i Öjebyn och Umeå startade ”Projekt återintroduktion” för att söka igen och försöka samla in och bevara

Vi bygger en ny trafikplats mellan E16 och väg 541 för bättre närhet till Tuna handelsområde, Kungsbergets skidanläggning och för att avlasta Gävlevägen.. Under

Tillgängligheten till älvbrinken och upplevelsevärdet kan på längre sikt komma att påverkas till följd av risken för ras och skred oavsett om åtgärden vidtas eller inte. De

När länsstyrelsen beslutat om projektet kan medföra BMP eller inte kommer vägplan, status samrådshandling, att drivas vidare.. Samrådshandlingen utvecklas och en