Sal20 K roset ? ?" i 3 gå?? 55 t e t s a . Pn 4 "325 F SB.Sä Hå s. Sx e s ts, TeserKoH i Si te n LP 2 ,*'..?__;-!,( :, X x sip atet
atens väg- och trafikinstitut (VTI) - Fack - 581 01 Linköping
.tionai Road & Traffic Research Institute - Fack - S-581 01 Linköping - Sweden
i7
Trafiksäkerhetseffekt av smärre
väg-och trafiktekniska åtgärder
Inventering av åtgärder
av Kjell Andersson
Mg
,
I N N E H Å L L S F Ö R T B C K N I N G Sid REFERAT I ABSTRACT ' II 1. INLEDNING 1 2. FRÅGORNA
URVAL OCH STRUKTURERING 3 3. SVAREN
A SAMMANSTÄLLNING OCH KOMMENTARER 6
Bilaga 1 FRÄGEFORMULÄRETS ANVISNING
Trafiksäkerhetseffekt av smärre
väg- och trafiktekniska åtgärder: Inventering av åtgärder
av Kjell Andersson
Statens väg- och trafikinstitut (VTI) Fack
581 01 LINKÖPING
REFERAT
Väghållarens verksamhet kan indelas i nybyggnadsåtgär-der, förbättringsåtgärder och driftåtgärder. Denna
rapport redovisar en inventering av vägförvaltningarnas
förbättringsåtgärder på riksvägar och genomgående
läns-vägar under åren 1972-74. Inventeringen utgör första momentet i ett projekt, vars syfte är att belysa
II
Effect on traffic safety of
minor road imrovements:
Inventory
by Kjell Andersson
National Swedish Road and Traffic Research Institute
Fack '
3-581 01 LINKÖPING SWEDEN
ABSTRACT
The activities of the Road board may be subdivided into road constructions, improvements and maintenance. This report gives the result of a questionnarie put to the local authorities concerning improvements on the major road network in the period 1972-74. The questionnarie is the first part of a project whose aim is to elucidate the effect of minor road improvement on traffic safety.
INLEDNING
För att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten
på våra vägar vidtages ständigt en mängd olika åtgärder
av skilda myndigheter. Det är givetvis väsentligt att
få information om effekten på vägtrafiken av sådana åt_
gärder. Denna information saknas i stor utsträckning i dag.
Väghållaren svarar för Vägfaktorns betydelse i
samman-'hanget.- Väghållarens åtgärder kanindelas i nybyggnadsåtgärder (byggande av ny väg),
förbättringsåtgärder (varaktig förbättring av befint-lig väg),
0 driftâtgärder (underhåll av befintlig väg).
Inom vägverket finns för närvarande inget särSkilt
an-slag för förbättringsåtgärder utan dessa har finansie-rats via byggnads- och driftanslagen. Detta är
natur-ligt,eftersom förbättringsåtgärder ofta kan ses som ett alternativ till nybyggnads- ellerdriftåtgärder.
Bl a med hänsyn till kapitalknapphet kommer vägverket
att i större utsträckning än hittills satsa på
förbätt-ringsåtgärder. Det föreligger därför ett växande behov av att klarlägga sambanden mellan olika typer av
för-bättringsåtgärder och deras effekt på vägtrafiken.
En startpunkt i arbetet att finna effekterna av
förbätt-ringsåtgärder är att inventera åtgärdsverksamheten i dagens läge. I denna rapport redovisas en enkät till
landets Vägförvaltningar avseende omfattningen av
för-bättringsåtgärder på riksvägar och genomgående länsvä-gar.
Arbete har utförts inom projektet "Förbättringsåtgärder; Smärre väg- och trafiktekniska åtgärder" som startades
1974. Projektets syfte är att belysa trafiksäkerhets-effekten av förbättringsåtgärder° Utredningsarbetet
kan indelas i följande moment:
. Kartläggning av förekommande åtgärder. Statistiska metodfrâgor.
Pilotstudie på "intressanta" åtgärder.
Problemstrukturering. m wa i -J
. _Eventuellt större undersökning.
Moment 1 redovisas i detta meddelande. .Moment 2 och 3
behandlas delvis i en undersökning av saltningens effekt
på trafikolyckor. Halkbekämpning är visserligen en driftåtgärd, men eftersom metodfrâgorna i mångt och
mycket sammanfaller har undersökningen utförts inom förbättringsprojektet.
FRÅGORNA. URVAL OCH STRUKTURERING.
Enkätfrågorna ställdes till vägförvaltningarna 1 samt-liga län och avsåg förbättringsåtgärder på riksvägar
och genomgående länsvägar (Vägnummer < 500) under
ti-den 1972-01-01 till 1974-06-30, d v 5 under 2 1/2 år.
Åtgärderna har indelats i grupperna
av korsningsåtgärder (inklusive järnvägskorsningar)
o övriga punktåtgärder (högst 300 m utsträckning) o sträckåtgärder
Inom varje grupp kan åtgärderna indelas i undergrupperna 0 förändring av vägbanan
o förändrad visuell ledning (inklusive siktförbätt-ringar och belysning)
0 trafikregleringar o information
Denna indelning i undergrupper har ej följts strikt bland annat därför att gränsdragningen kan Vålla
problem.
Som exempel på åtgärder som ej berördes av enkäten kan nämnas
0 ny vägsträckning
o generell hastighetsbegränsning
0 halkbekämpning, ny beläggning och övriga
drift-åtgärder
Nybyggnadsåtgärder, generella trafikreglerande åtgär-der och driftåtgäråtgär-der faller utanför ramen för unåtgär-der-
under-sökningen. Halkbekämpning och nya slitlager är
exem-pel på driftåtgärder som vidtages i stor omfattning.
Information om dessa kan fås via Vägverkets central-förvaltning, varför frågorna ej medtagits i enkäten.
Som framgår av den bilagda anvisningen fanns för varje
fråga två svarsmöjligheter, numeriskt eller subjektivt
i skalan ringa - måttlig - stor omfattning. I förvå-nansvärt många fall har det numeriska alternativet valts, vilket kanske förklaras av att enkäten avser huvüdväg-nätet. Det är förmodligen svårare att inhämta
informa-tion om åtgärdsverksamheten på Övriga statliga vägar. Några reservationer bör framhållas:
la
Definitionen av korsning är oklar.
I Vägverkets
terminologi betecknar korsning en punkt till vilken
'minst tre statliga Väglänkar löper. En korsning på huvudvägnätet kan då uppfattas som en korsning där
minst tre länkar som tillhör huvudvägnätet möts
eller som en korsning där minst en av länkarna till-hör huvudvägnätet. Det senare alternativet var det
som avsågs.
Med anslutning menas en punkt på det statliga
väg-vnätet dit dessutom minst en kommunal eller annan icke-statlig väg löper. Anslutning kan således
be-teckna allt ifrån tomtinfarter och skogsvägar till
motellinfarter och stora tätortsinfarter; där
kom-munen är väghållare.
Av undersökningen framgår således inte, i vilken
om-fattning åtgärder vidtagits i anslutningar med
un-dantag för fråga 32 g (bland sträckåtgärder), som avser konsekvent införande av Skyltad stopplikt på
alla enskilda anslutningar längs en vägsträcka längre än 300 m.
2. Tidsperioden angavs på ett ställe i anvisningarna felaktigt till 730630 i stället för 720101-740603. Detta påpekades i ett brev men det kan inte uteslutas att något svar avser 1 1/2 år i stället
för 2 1/2 år.
3. I anvisningen sägs att enkäten avser sådana smärre åtgärder, som beslutas av och genomförs av
vägför-valtningarna. Avsikten var att få med sådana åtgär-der, som är av intresse för väghållaren och där väg-verket har visst inflytande över beslutet. Det är förhoppningen att frågelistan varit styrande i
väg-förvaltningarnas val av vilka åtgärder som redovisats.
4,' I en del fall har för sträokåtgärder angivits antal åtgärdade fall i stället för åtgärdad Väglängd.
Dessa svar har behandlats som om utsträckningen vore 1 km per fall, vilket inte torde vara en orimlig uppskattning.
SVAREN. SAMMANSTÄLLNING OCH KOMMENTARER.
I sammanställningen (tabell 1) anges för det numeriska
alternativet antalet åtgärdade fall respektive km. V För det subjektiva alternativet anges svaret i
kod-form, där x = ringa, y = måttlig och 2 = stor
om-_fattning.
I summakolumnerna anges antal x, y och 2 respektive summan av de numeriska värdena. Slutligen har
åt-gärdernas Omfattning per år skattats med
24 2
..
a » 2,5 l dar
2 = ovannämnda summa av numeriska värden 1 = antal län som svarat numeriskt.
Inget försök har således gjorts att utnyttja
informa-tionen om vilka län som svarat subjektivt eller hur de i så fall svarat.
I tabell 2 har åtgärderna sammanställts i kategorierna
o Vägåtgärder (vägens geometri, beläggning etc)
0 Åtgärder avseende sikt, belysning och visuell ledning
0 Trafikregleringar (signaler, förbud, väjningsplikt etc) 0 Information (vägviSningar, varningar)
0 Övrigt (järnvägskorsningar, viltåtgärder, sidoutrymme) Tabellen visar skattat genomsnittligt antal åtgärder
respektive antal åtgärdade km per år på det svenska thuvudvägnätet. 'Följande observationer kan göras ur
tabeller 1 och 29
För omkring 80 korsningar per år vidtas så pass
om-fattande åtgärd som ombyggnad av olika slag och i 15 korsningar per år införes belysning.
Trafiksignaler införs i 20 fall per åre Hälften av dessa har satts upp på ställen där enbart gång- eller cykelbana korsar vägen.
55 horisontalkurvor och 5 vertikalkurvor per år för-bättras genom breddning eller öknande av kurvradien. I 100 fall per år förbättras den visuella ledningen.
Vägräcken har anlagts i 12 fall och rivits i 83 fall
per år.
Årligen anläggs 125 busshållplatser, 30 P-platser
och 7 rastplatser.
'iLokala hastighetsbegränsningar har i 44 fall per år
tillgripits som punktåtgärd, d v 3 med kortare
ut-sträckning än 300 m. För längre sträckor uppgår den sammanlagda längden till 30 km.
Huvudvägnätet breddas med en omfattning av 120 km per år.
Ingrepp i vägens sidoutrymmen för att eliminera
krockobjekt eller förbättra sikten (utöver buskröj-ning) utföres för uppskattningsvis 32 km väg per år. Vägbelysning införs årligen på omkring 58 km väg, 15
korsningar och 2 övriga ställena
Viltspeglar sätts upp längs 230 km och viltstängsel
längs 22 km väg per år.
Stängsel mot fotgängare tillgripes i 6 fall per år. Lustigt nog tycks varje län (utom Y) ha nöjt sig med ett fall.
En del anmärkningar i enkätsvaren förtjänar uppmärksam= het.
Belysning utföres i stor utsträckning av kommunerna. Siktförbättringar utföres i viss utsträckning i AMS regi.
Järnvägskorsningar står under kontinuerlig översyn genom plankorsningsdelegationen.
Många förbättringar består av en kombination av åt-gärder enligt listan där de olika delåtåt-gärderna i större eller mindre utsträckning förutsätter
varand-ra.
Trafikanternas möjligheter att tillägna sig
informa-tion via vägmärken beror i hög grad på informainforma-tionens logiska ordningsföljd samt avståndet mellan och
pla-ceringen av vägmärkena.
Slutligen bör påpekas att enkäten inte kan användas för att avgöra hur väl olika län genomför förbättrings- och
driftåtgärder. Olikheter i svaren kan likaväl bero på
olikheter i planering och dokumentation av verksamheten
eller attityd till enkäten som på olikheter i den
fak-tiska förbättringsverksamheten. Det är ändå
förhopp-ningen att enkäten skall uppfylla sitt syfte att ge en bild av förbättringsverksamheten och dess regionala be-tingelser.
V T I M E D D E L A N D E 4 7 Tabell 1, sid 10 Skatt.le Län Totalt antal Å J. EF rjnåPny 2 per BCDEFGHIKLMNOPRSTUWXYZhCBnyzam-når 1 . Korsninggsåtgärder
l., Hreddning av väg i närheten av korsning
a) med anläggande av särskilt körfält för
svängandetrafikoch/ellerrefugeller 53434150x8165553-534y-11-11081 35
mittremsa
b)breddningutanåtgärdenligta) x--103-0-44024x3000y-rx--31021 10
2. Övrig förändringav vägkorsningens gemetri
a) anläggande av vilplan på sekurriärväg x - 14 6
b) ändring av anslutningsvinkeln 20 10 c)flyttandeavkorsn1ng xSl-3-10-380800-102x-O-20032 14 C O C O N N N M I I 0 0 I X r-Or -I '-4 ,4 X 0 0 '-4 I v I _a p-4 I X 3. Siktförbättrande åtgärd i korsning
a) schaktning, trädfällning (utöver reguljär
buskröjning) x- -X-30x15x0xxy5x1xlx-83O16 12 b)rivningen/hus,flyttandeavkiosk'etc le-O120-202xx-000x10-400 9 4 4. Belysning av vägkorsning a) med högmast 3 - 3 0 b)- konventionell utformning 0 - l 1 1322 105 O H 0 0 4 ...4 I I 0 I 0 1 O 0 I O O X O m I l 0 l l O N
5. Övrig Visuell ledning 1 korsning
a) narkeringsskärmar eller -pilar y x
-b) reflexstolpar x 2 x - M m l x ø-IN > 1 N o o :e x >1 >1 >1 w lexOnyl-7 6. Trafiksignaler a)ivägkorsnmg 141210110-10010110
b) där enbart gång/cykelbana korsar väg 17 - - O 0 l - 0 - 1 2 0 l 3 C I ...4 I i I
N
C
25 10
7. Järnvägskorsningar
a) ljud- och ljussignaler
b) bamvar C) siktförtéittrixxjar a l s 1 N 2-' c :3 c Q C O : P J M N 0 I 1 3 v t o e g o M _45 6:-al I ; d i r -4 m GN xo m 3 N "N N I | :2 I *J C / C I >q .< C
Tabell 1, sid 20 Skämt Län Totalt antal AW . ri :üçny I: per BCDEFGHIKLMNOPRSTUWXYZÃCBny ?I amalår V T I M E D D E L A N D E 4
7 8. Påbud och förbud i korsning
a) stOpplikt 25 -b) väjningsplikt 50 -c) förbud mot vänstersväng 5
-d) hastighetsbegränsning i korsningen 10 3
e) cnüçörningsförbud föranlett av korsning 3
-35 22 64 44 19 9 35 19 17 7 X X O C N N N O O v-l vO X I F i xa -( N i I I o -l N I ! X X N X A > 1 N H > 1 | N M ø-J H O N N O M r -l m m s -r um p a I A m 1 m m H H C C O > < > 1 > < N x O M O H C : < 1 X N N ø-I N N X > 1 N m a o -: r o m o o o o o I l c o o p -4 0 xxxO O »m o m -4 N N N N ä
9. Varningar och upplysningar
a) varningsmärke för korsning 7 -b) vägvisning för korsning (typ
orienteringe-tavla) 2426xyx03410xxyyy10Sy-3--45040 26 15 11 o m 00 .-4 N M '-0 >1 o o C: X x X X X ...1 I X o 3:: X >1 I >{ 1.0.Belysningavvägmärkenikorsning 54-2y202842xy5x702y-llx33045 24 110 Övriga åtgärder i vägkorsning (ange)
a) (Inbyggnad av vägskäl 3 l - - - 4
b) ändring av refug 2 2 . 1 _ - - 5
C) trafiklinjemâlning _ y "
-d) kanpletterande (styrande) vägrarkerixg i
korsning l -_
e) helreflekterande påbudsmärken (byte till) y
-f) :having av huvudleds sträckning y -g) refug bort: vid järnvägskorsning 2
-h) flyttning av Vägvisare x 1
i) markering av Övergårxgsställe l
j) flyttning av milstolpar 2
-k) " " skymnande vägmärke 7
-l) målning (S'IOP, spärr, ledlinje etc) - x 2 l
-m) gångbro i stället för övergångsställe l
-n) byte av väjningsplikt l -I ...4 l l v-i ø-( l I I I I | L! ) na m n e n -4 . 4
lO
Tabell 1, sid 30 Skattal Län Totalt antal Å i. En . rjxümy 2 per ' Z årtal år
VT
I
ME
DD
EL
AN
DE
47
2. Övriga punktåtgärder (högst 300 m) 12. Åtgärd i horisontalkurva a) uträtning b) breddningc) siktförbättrande ingrepp i mgivningarna d) anläggande av mittremsa och/eller
vägräcke e) uppsättande av mrkeringspilar hf) uppsättande av reflexstølpar 9) Övrigt 45 23 33 18 12 I I O O M A I 0 0 ._. I> Ä :4 v I le \0 N O Q O r-em q-v X I 7. 2 X > 1 > 1 ' -4 0 0 K o m r -s I 3: o ø-J O O r -a ' va n -: z-<3' 21 I C C O I >1 >< >4 X l O H N > 4 I O X X X 41 6630 O * O K O O k O O N x m .-4 m 0 5 , 4 0 4 m l I m m X p GS C N O H N M V O \D >< >< N O ... 4 äxñ' X > 1 > 1 N C X C O I I X C I I > 1 > 4 l O C O O . Ö f \ ( I O C C O I N ' H N ' X N > 1 I 13o Åtgärd i vertikalkuitva a) förändring av vertikalkurvan b) breddning av väg i vertikalkunra c) visuell ledning I 0 0 4 % ' 0-! I P. . I X O O O : 4 : -t h 0 0 0 O O O ( N P -' O O I l xo x O Q O O Q O D o o -4 l l I 0 0 0 I 1 0 0 0 i I I MH F-'i I I xxo x >1 >1 >1 ! l l xo 0 14. Vágräcken etc
a) anläggande av vägräcke vid sidan av vägen
13) rivning av vägräcken vid sidan av vägen
0) anläggande av vägräcke i mitt-.remsa d) anläggande av stängsel mot bländning
e) anläggande av stängsel mot fotgängare
19 12 95 83 5 . 2 : : > H l I I ...4 O N O Q Q H F C O H Q V N H M l ! K K O O O > 1 > 1 > < > < X O Q O O O O C C l l X X O O X X > 1 0 0 H F4 > 1 0 o X ,.. 5 H åo o øl I I I 0 l '-0 O Y O C H I 13 ø-M a N 0 I I X N X N > 1 v
15. Belysning (ex färjeläge) Q 0 X l 0 I I N O 0 SD
0 N 8 0 X 0 0 l I I Q 1 I c I I I
16. Busshållplats utanför körbana 104 60 - x 12 303 - 5 136 4 y y 4 7 4 y 11 2 - - 1 3 0 261 125
17. Parkeringsplatser
a) breddning av väg utan mittrensa lO - 5 10 0 - 10
b) parkeringsplats skild från vägen x - 6 1 x - 1 0
H D H Q ' I I '-1 ...4 X C 0 0 N I X O O N H I O O 15 7
ll
VT I' M E D D E L A N D E 4 7 Tabell 1, sid 4. Skattat antal WYX [nr 2 arta] år Län Totalt AWR rm . BCDEFGuIKLMNOPRSTuwx'izxcnnxy 18.Rastplatser x-lO1100-1310y32003x106x31130 7 19. Markeringavhimlerismoutrynme 3-xy-x0y-35x0-902-x4-42124 13
20., Påble och förbud (med högst 300 m
utsträck-Kling)
a) lokal hastighetsbegränsning ?5 5
b) ankörningsförbud 2
c) förbud att stanna l l
h <2'.-4 O Q O m m m Ln u-na ' -0 I m o n -4 N H >4 >< >q C S O H O N v X N : c r -4 0 X I > 1 > 1 > < I
21. Varningar (ange de vanligaste)
a) lekande barn - 5 b) farlig kurva 3
c) kreatur, vilda djur 10 l y
d) annan fara (gupp, tjälskada, ...) 8
e) avsmalnande väg 2 f) rörlig bro g) Övergångsställe h) utfart ' x >1 m x> 1 l .-4 . F ' W M H I X N N N ø-i k D M M G K O N v-l l I N N O O P ' I Pi n-'l >-|
22:, Övriga punktåtgärder (ange) '
a) mrkeringsskännar 2 - -
--b) anställbar hastighetsbegränsning '
c) intensivbelysning av Övergårigsställe 2
-d) gångtunnel l .l
-e) breddning av bro 1
-f) borttagning av siktskynmande uthus 2 -g) extra stora varnings-och förbudsmärken l -h) tillfälliga och säsongber. varningsnärken
i) vägbreddn. för ökat gångmmü plan m. väg) 2) anläggning av gångbana på bro
) skyttelsignalanläggning på ,malbro I I I P 4
N H N N H N p -c i r -J N H I I I r m a m i -4 12
V T I M E D D E L A N D E 47 Tabell 1, sid 5. Totalt U M M 'juåhq/ Z Bn < y 2 km Skattnä längd per år Sträckåtgärder
Ändring av belagd bredd
a) ned utläggande av stigningsfält 0 ...g 0 F
1 b) övrig breddning x '1I- 18 13 N \ N 23 118 24 Anläggande av ej belagd vägren 0 D O I
25. Anläggande av gång- och/eller cykelbana x
26. Siktförbättringar utöver reguljärbuskröjnlng yr m 25 ll 22
27. Sanering av sidknnnqpnne, t ex borttagande av
krockobjekt (utan räcke) el störande föremål y 10
28. Belysning (av hela sträckor) 35 I7y - 2 2 0 122
29e Övrig visuell ledning 0 S
) 1 \ 30. Viltolycksförebyggande åtgärd a) Uppsättande av speglar 3 40 11 20 19 ÖJ 0-1 1 1 231 b) uppsättande av stängsel 0 20
c) nedtagning av speglar och/eller stängsel
m m o O O O N W N ? O O N C O M O D 1 0 0 N C O X ( W P -4 C l O O O .-4 O , C H F -' l l 31 Inrättande av kollektiva körfält
a) förknippat med vägförändring
b) genrnxnálning och skyltning enbart
O
O CO
VT
I
ME
DD
EL
AN
DE
47
Tabell 1, sid 69 Totalt ' ÅICÄRDER BDrix 0 :Itmy Skatan längd år'(km) 32. Påbud ochförbud a) b)sänkning av lokal hastighetsbegränsning »1 01 W ...4 ...4
höjning av lokal hastighetsbegränsning 2G
införande av säsongberoende hast.begränsn. omkörningsförbud med skyltning
l t f zñ I A N äl v-. F 1
förbud mot fordon av visst slag
a xm m xx stoppförbud X > 1 X X O C M O O O > 4 > < X > 1 > 1 x > 1 x x X x x H X O V O X C O C O O O > 1 X C O X X >1 X >+ >1 x X aa ø4 oq øi pøx v-F 4 F 4 C > c > c > c n < 3 < s u4 1 3 ø4 §§c >c >c :c :c ( N o -1 a x F H M O O ø-l N G M N L D C N ( D N F -4 0 1 6 : 0 O O C O O O
reglering av enskilda korsningsanslutningar
med stopplikt Dw> X N X X O s övriga förbud ' A X X C X O O >1 X 0 0 X 00 G o >1 I I O M vv m N O O
33. Varningar och upplysningar a) b) c) d) e) varning för viltstråk 20 X X N >1 >1 <1' N 54 30
säsongbetingad varning för halka, lösa
vägkanter eller dylikt x c
L 5; I ! x 14 17 12 införande av huvudled 75 'd'J X 0 1062 990 432 förbättrad vägvisning av genomgående led S
N K X < 3 C: övriga varningar -> 1 N > 1 x X > s X G O O D O O C O :xx N c > < : > c> X O C O <3 c < D X uzåj x x O N O k O t n a -i ø-q v-d p q P är -( O O
34. Övriga sträckåtgärder (ange) a) b) c) d) e) f) tillfällig hastighetsbegränsning tillfälligt omkörningsförbud stängsel mot fotgängare
nedtrappning av belysning på moborväg justering av grusvägren bergrensning
l4
Tabell 2. Åtgärdernas skattade omfattning per år (1972-1974).
XF
PI
KORSNINGSÅTGÄRDER ÖVRIGA PUNKTÅTGÄRDER STRÄCKÅTGÄRDER
v ' (< 300 m)
Delfrâgor Antal fall/år Delfrågor Antal fall/år Delfrågor Antal km/år
M E D D E L A N D E 47
VÄGEN 1,2,11 a,b 79 12 a,b,d ' 319 23.24,25 _ 130
13 a,b 14 a,b,c 16,17,18 22 d,é,i,j SIKT 3,4,5,10 12 c,e,f,13c 116 26.28,29 82 BELYSNING 11 d,e,h,k 119 14 d, 15 34 d
VISUELL LEDNING 22 a,c,f,g
15
TRAFIK" 6,8,11 n 122 14 e, 20 ' 68 31.32,33 0 542
REGLERINGAR 22 b,k 34 a,b,c
INFORMATION 9, 11 h,i,1 40 21, 22 h ' 16 33 a,b,d,e 33
(inkl varningar)
ÖVRIGT 7, 11 g,j,m . 13 12 g, 19 13 27, 30 112
STATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT Trafikavdelningen
BILAGA
1974-06-06 Sidan 1 (3)
K Andersson/SL
ENKÄT ANGÅENDE TYP OCH FREKVENS AV "SMÄRREV VÄG- OCH TRAFIKTEKNISKA ÅTGÄRDER
Inledning
Som framgår av missivskrivelsen genomföres dennaenkät inom ramen för ett forskningsprojekt vid Statens väg-och trafikinstitut (VTI). Med hjälp
vi i en första etapp inventera vilka
av denna enkät vill
åtgärder som vid» tages i bl a trafiksäkerhetshöjande syfte samt hur
van-sammanställning av
liga de är. Efter genomgång och
enkätsvaren utväljes de åtgärder som bedöms som mest
intressanta vad gäller effekt på olyckor. Därefter genom-föres själva olycksanalysen.
Innan enkätfrågorna besvaras bör anvisningarna i punkt 2
nedan genomläsas.
Anvisningar
Vi avgränsar oss enligt följande: enkäten avser sådana smärre åtgärder (enligt listan) som beslutas och genom-förs av vägförvaltningarna (således ej nybyggnation, änd-ring av generella hastighetsbegränsningar eller dylikt) på riksvägar och genomgående länsvägar där vägförvalt-ningarna är väghållare och som genomförts under tiden 1972-01-01 - l9Z§206-30.
;f
Åtgärderna är indelade i tre huvudgrupper: l. Korsningsåtgärder,
2. övriga punktåtgärder, d v 3 sådana med begränsad
utsträckning (högst 300 m).
3. Sträckåtgärder (300 m och längre).
Bilaga 1
Sidan 2 (3)
Indelningen är ingalunda oantastlig. Eftersom somliga
sträckor är kortare än 300 m får gränsen 300 m ej tas alltför bokstavligt. Åtgärder som ej finns med på listan redovisas på särskild plats.
Eftersom åtgärdernas kostnad, planering, dokumentation m m torde vara mycket varierande är också möjligheten.
att utan tidsödande efterforskningar ange i vilken omfattm
ning åtgärden vidtagits mycket varierande, varför två svarsalternativ givits:
Alt 1. (Approximativt) numeriskt i sammanlagt antal åt-gärdade fall eller km under de senaste 2 1/2 åren.
Alt 2. Subjektivt i skalan l, 2, 3 där
1 = ringa, 2 = måttlig, 3 = stor omfattning. I kolumnen "anm" anges sådana kommentarer som kan vara
värdefulla, exempelvis om frekvensuppgiften av någon
an-ledning avser avvikande tidsperiod, om åtgärden enligt väg_
förvaltningens uppfattning varit verkningslös eller spew ciellt verkningsfull eller om åtgärden anses speciellt
intressant eller ointressant att studera närmare.
Enkäten kan verka väl anspråkslös men utgör som tidigare nämnts ett första steg i en större undersökning. I nästa steg kommer vi, för de åtgärder vi valt att studera när-mare att kontakta den handläggare som angivits för varje åtgärd för närmare information. Den som redan nu vill ge
ytterligare synpunkter än de som ryms på formuläret är
givetvis välkommen att göra det i bilagor eller per tele-fon.
Ett exempel på ifyllt formulär bifogas.