• No results found

Om valet och förnyelsen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Om valet och förnyelsen"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

---~~~~-~~~ --~

valet och förnyelsen

Valet gäller i grund och botten förnyel-se. Bakom den förvirrande strömmen av program och konkreta förslag, beskyll-ningar och motbeskyllbeskyll-ningar om politis-ka motståndares förmenta uselhet och onda avsikter står den avgörande frå-gan, än så länge obesvarad: Skall valet 1968 ge den förnyelse som svensk politik så länge famlat efter?

Socialdemokratin känner behov av förnyelse. Låt oss erkänna att den också gör försök att förnya sig. Detta är lika uppenbart som att den saknar förmågan att göra det. Oförmågan har två orsa-ker.

För det första: socialdemokratin är bunden av det maktsystem som den själv byggt upp. Den är beroende av en deli-kat balansgång mellan olika maktcentra. Alla ledningsorganisationer hamnar förr eller senare i den situationen. Dess hand-lingsfrihet blir hårt kringskuren.

För det andra: socialdemokratin är bunden av sitt förgångna i större ut-sträckning än de flesta av våra samhälls-institutioner. Dess strävanden har varit framgångsrika och det är därför natur-ligt att den söker stöd i sitt förflutna när den ställs inför nya problem. I ett skede av snabb utveckling med krav på förnyade perspektiv, nya värderingar, nya frågor och nya svar vill socialdemo-kratin "se framåt" men tittar i backspe-geln i stället för på den framförliggande körbanan.

Mycket förenklat kan situationen be-skrivas sålunda: Socialdemokratins framgångsrika agerande har ryckt

(2)

un-dan själva grunden för dess berättigan-de. I en situation av vilsenhet samt un-der ledarskapets press där den famlar efter mål och mening griper den tag i sitt framgångsrika förflutna för att få ledning.

Häri ligger till stor del förklaringen till den äppelkindade indignationen över ekonomisk maktkoncentration och mo-narki; det är i backspegelsperspektivet som de nya inslagen i det utrikespolitis-ka agerandet blir förklarliga. De ofta desperata - ehuru i princip aktnings-värda - försöken till förnyelse utveck-lar sig till bestigande av sedan länge vittrade barrikader. Fanan som en gång höjdes mot tronen, altaret och penning-påsen höjes i dag mot gengångare. Mak-ten i näringslivet ligger inte längre hos plutokraten utan hos teknokraten och den anställde företagsledaren. En social-demokratisk politiker vill inte förstå att en Wallenberg, berövad alla sina aktier, i kraft av sin insikt, dynamism och för-måga skulle göra sig till ledare för den statliga investeringsbanken och inom kort samla makt och ansvar i sina hän-der i en utsträckning överstigande den som han förfogar över som ledare av Enskilda Banken. Vad tronen beträffar har denna så väsentligt förändrats till sitt innehåll och sin funktion att endast ett återfall i gammaltroende och dok-trintänkande kan förklara kraven på re-publik. Den pågående processen av "gammalförnyelse" förhindrar socialde-mokratin att inse hur monarkin som in-stitution visat större förmåga till

identi-fikation med folket och framtiden än "folkets eget parti". När det gäller ut-rikespolitiken är det betecknande att den främste företrädaren för den ny-gamla "tändningen", Olof Palme, söker förklaringarna till världshändelserna i evangeliet om den internationella kapi-talismens ondska i allmänhet och den amerikanska i synnerhet. Den mest ele-mentära förtrogenhet med amerikansk verklighet borde annars ha övertygat om att kurserna på New York börsen stiger i takt med fredsutsikterna i Viet-nam.

Kort sagt: Ju mera angeläget behovet av förnyelse förnimmes inom socialde-mokratin desto större är risken för att strävandena till omorientering får en doktrinär inriktning. Vad socialdemo-kratin behöver just nu är en placering i opposition där den kan justera sina ut-gångspunkter och anpassa sin föreställ-ningsram till den nya verkligheten. I op-positionsställning kan den göra detta utan att behöva ta hänsyn till de bind-ningar och psykologisk/ideologiska han-dikapp som tynger så hårt i dag.

Den demokratiska oppositionen befin-ner sig i något av samma predikament. En förnyelse är absolut nödvändig men svår att få igång. Oppositionens svårig-heter ligger emellertid på ett annat plan än socialdemokratins. En lång tid i mak-tens yttersta periferi och bristande till-gång tilllivsviktig information i rätt tid och i tillräcklig omfattning skapar inte förutsättning för statsmannaskap. Op-positionspolitiken löper risk att ta

(3)

in-314

tryck av den bristande handlingsfrihe-ten. Den kan bli ofruktbar och i värsta fall terapi för missnöjda.

Även oppositionen kräver en föränd-ring av sina villkor för att kunna effek-tivt anpassa sig till den nya verklighe-ten. Oppositionen behöver regerings-makten för att förnya sig. Den kan i motsats till socialdemokratin utnyttja makten utan att tyngas av ett "ärofullt förflutet". Dess roll som ledningsorgani-sation är ny och dess handlingsfrihet är därför större än den nuvarande rege-rmgens.

Valet gäller alltså förnyelse. Ett

sta-tus quo i maktförhållandena kommer att medföra att förnyelsen försenas. Ett maktskifte, däremot, öppnar en rad möjligheter för de politiska partierna att inta nya positioner. Ett maktskifte be-höver därför inte tolkas, bör inte tolkas, som ett misstroende mot den nuvarande regeringen och ett förtroende för oppo-sitionen. Ett valutslag till förmån för maktskifte bör i stället ses som ett tec-ken på att väljarna vill ha förnyelse i svensk politik. Det ger också ansvaret hos en ny regering och en ny opposition dess rätta proportioner.

References

Related documents

ZKHWKHU WKH FRQGLWLRQV WKDW IDYRU WKH HQWU\ RI VXFK ILUPV GLIIHU IURP

Resultatet i denna studie visar att det är viktigt för de båda eleverna att de har tillgång till bilder och ord som är relevanta för dem utifrån deras egen vardag.. För Agnes till

Utgångspunkten för många genusteoretiker – samt för denna uppsats – är att genus inte är något av naturen skapat utan snarare något kulturellt och socialt konstruerat, och

Det hon upplever är, snarare än upphetsning, ett kroppsligt lugn, en trygghet av att ha ”hittat hem till en trygg grotta.” (s. 147) Den alternativa temporaliteten tänks alltså

På detta sätt kan även denna flickas val av kläder bli en maktsymbol, då hon i slutet slänger superhjältedräkten och visar att hon inte längre behöver anpassa sig till ett

Läroplanen för förskolan (Skolverket, 1998) säger inte mycket om hur den fysiska miljön skall se ut mer än att den skall vara ändamålsenlig och att barnen skall ges möjligheter

För att hjälpa dessa flyktingar skickade Emmaus Stockholm och paraply- organisationen Praktisk Solidaritet i förra veckan i väg hjälpcontainer nummer 1036, och Emmaus Stock- holm

John Dewey (Forssell, 2005) var den amerikanska pragmatikern som förutom att vara psykolog även var pedagog, men framför allt var han filosof. Han ansåg att barn skulle lära