SPRÅKINLÄRNING FÖR ELEVER MED SVENSKA
SOM ANDRASPRÅK- Ett klassrum för alla?
-En kvalitativ studie om flerspråkiga elevers språkundervisning
LANGUAGE LEARNING FOR PUPILS’ WITH
SWEDISH AS A SECOND LANGUAGE- A classroom
for everybody?
-A qualitative study about multilingual pupils’ language education
ADINA ADEMOSKI OCH ALVA THELIN
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Svenska
Självständigt arbete 1 för grundlärare F-3
Handledare: Stefan Blom
Examinator: Birgitta Norberg Brorsson Termin 6 År2021
Akademin för utbildning SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE kultur och kommunikation Kurskod SVA040 15 hp
Termin 6 År2021
SAMMANFATTNING
_______________________________________________________ Författarens namn Adina Ademoski och Alva Thelin
Språkinlärning för elever med svenska som andraspråk- ett klassrum för alla? En kvalitativ studie om flerspråkiga elevers språkundervisning
Language learning for pupils’ with Swedish as a second language – a classroom for everybody?
A qualitative study about multilingual pupils’ language education
Årtal 2021 Antal sidor:27
_______________________________________________________
Sammandrag
Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar med elever med andraspråksutveckling. Vi har valt att göra en kvalitativt inriktad studie där två grundskolelärare och två svenska som andraspråkslärare intervjuas. Det
insamlade materialet tolkas med hjälp av kategorikoder. Resultatet visar att elevers förutsättningar påverkar hur undervisningen ska anpassas. Resultatet redogör även för vikten av att inkludera eleven genom att ge stöd och resurser i klassrummet, det vill säga att eleven inte tas ut ur klassrummet.
_______________________________________________________
Nyckelord: Språkinlärning, flerspråkighet, elever med svenska som andraspråk, interaktion, inkludering, undervisning
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Problemområde, syfte och forskningsfrågor ... 1
1.2 Begrepp och definitioner ... 2
1.3 Arbetets disposition ... 2
2 Bakgrund ... 3
2.1 Andraspråksperspektiv ... 3
2.2 Klassrumsinteraktion ... 4
2.3 Inkluderande perspektiv ... 6
2.4 Vardagligt språk och skolspråk ... 7
2.5 Arbetssätt för språkinlärning och litteracitet ...8
3 Metod ... 11
3.1 Urval och genomförande ... 11
3.2 Databearbetning ... 12
3.3 Tillämpning av forskningsetiska principer ... 14
4 Resultat ... 15
4.1 Digitala hjälpmedel ... 15
4.2 Didaktiska perspektiv för elevens litteracitet... 16
4.3 Ett inkluderande perspektiv ... 17
4.4 Att lära sig ett nytt språk ... 17
4.5 Interaktion ... 18
4.6 Olika strategier för språkinlärning ... 19
4.7 Resultatsammanfattning ... 20
5 Diskussion ... 20
5.1 Resultatdiskussion ... 20
5.2 Tolkning ... 23
5.2.1 Språkutvecklande arbetssätt ... 23
5.2.2 Effektiva hjälpmedel för språkutveckling... 24
5.4 Metoddiskussion ... 25
5.4.1 Pålitlighet och trovärdighet ... 26
5.5 Fortsatt forskning ... 26
Referenslista ... 27
Bilaga 1 ... 29
1 Inledning
Under verksamhetsförlagda utbildningsperioder har vi upplevt varierande tillvägagångssätt hos lärare för att stötta språkinlärningen hos elever med
andraspråk. Begreppet integrering är även något som blir vanligare i skolan eftersom samhället har blivit mer mångkulturellt än tidigare år. Därför behöver skolan
utvecklas i takt med samhället och på ett sätt där alla människor är inkluderade. Inkludering är en del av värdegrunden i Läroplanen Lgr11 (Skolverket, 2019, s.5) och ska genomsyra i verksamheten, vilket även syftar till lärarens undervisning och skolvardagen. Lärarens undervisning påverkar elevens inlärning, det vill säga att valet av undervisningsinnehåll och tillvägagångssätt är viktiga faktorer för elevernas språkutveckling. Individanpassning i undervisningen är primärt för alla, men
speciellt för elever med svenska som andraspråk. Det här innebär att undervisningen inte utformas likadant för alla eftersom undervisningen ska formas likvärdigt för varje individ utifrån förkunskaper och behov (Skolverket, 2019, s.6).
I den här studien kommer vi att undersöka huruvida elever med svenska som andraspråk främjas i språkutvecklingen utifrån några lärares arbetssätt och val av hjälpmedel. Vi kommer därför att analysera och diskutera hur dessa lärares val av anpassningar påverkar svenska som andraspråkelevers utveckling. Således hur det bidrar till inkludering i gruppen, klassrummet och mellan elever.
1.1 Problemområde, syfte och forskningsfrågor
Mångkulturaliteten har ökat i det svenska samhället, vilket har resulterat i att
behovet av olika anpassningar i undervisningen är ett faktum i skolvärlden. Eftersom antalet elever med svenska som andraspråk har ökat kan undervisningen förhålla sig till elevernas behov utifrån ett inkluderande perspektiv. Samtidigt är elevens
skolgång individuell och den behöver anpassas. I Skolverket (2019, s.6) nämns likvärdigheten som viktig i undervisningen och skolmiljön. Det här är något som kan
ses som problematiskt om lärarens kompetens inte räcker till, vilket kan hämma en elevs språkutveckling.
Syftet med denna studie är att undersöka hur några lärare anpassar undervisningen för elever med andraspråk utifrån ett språkutvecklande och inkluderande perspektiv. Följande forskningsfrågor ska besvaras:
1. Vilka arbetssätt, anser några F-3 lärare, är utvecklande för språkinlärning hos elever med svenska som andraspråk?
2. Vilka hjälpmedel, anser några F-3 lärare, är effektiva för språkinlärning hos elever med svenska som andraspråk.
3. Hur arbetar några F-3 lärare med inkludering i undervisning för elever med svenska som andraspråk?
1.2 Begrepp och definitioner
IntegreringIntegrering innebär att förena olika grupper av människor till en större grupp. Det kan exempelvis vara en elev med en annan kultur, kön med mera. De sju
diskrimineringsgrunderna är av stor betydelse för begreppet integrering och används vid tillfällen där de skillnaderna möts (Nilholm och Göransson, 2014, s.24-26)
Inkludering
Inkludering innebär att ett skolsystem är ansvarigt för alla elever oavsett deras individuella egenskaper och inga segregerande lösningar skapas för olika kategorier av elever (utöver sådana som rör spatialitet, boende, temporalitet, ålder). I ett
inkluderande system nås gemenskap på olika nivåer i systemet och olikhet ses som en tillgång. Ett gott samarbete och gemensam problemlösning är betydelsefulla aspekter av en sådan gemenskap och demokratiska processer är centrala. Alla elever ska känna sig socialt och pedagogiskt delaktiga i undervisningen. Pedagogisk delaktighet
innebär både en delaktighet i lärandegemenskap och rätten att utvecklas så långt som möjligt utifrån ens egna förutsättningar (Nilholm och Göransson, 2014, s.33)
1.3 Arbetets disposition
Studien är uppbyggd av fem kapitel tillhörande underrubriker. I kapitel 2 Bakgrund presenteras den tidigare forskning och litteratur som är relevant för den här studien.
I kapitel 3 Metod redogör vi för datainsamlingsmetoderna och bearbetningen av det insamlade materialet. Det insamlade materialet presenteras sedan i kapitel 4 Resultat där vi redogör för relevanta utsagor med hjälp av olika kategorier. I det sista kapitlet
Diskussion diskuterar vi resultatet och analyserar detta med hjälp av den tidigare
forskningen och litteratur. Tolkning av resultat samt slutsats presenteras även i detta kapitel och därefter diskuterar vi även metodvalet och fortsatt forskning.
2 Bakgrund
2.1 Andraspråksperspektiv
Skolverket (2012, s.9) skriver att många lärare saknar kunskap om elevers olika kunskapsnivåer och erfarenheter. Detta i synnerhet när det handlar om elever med svenska som andraspråk. Det här leder till stora brister i elevernas undervisning, eftersom lärarens arbetssätt inte möjliggör lärande och utveckling. Elever med svenska som andraspråk är i behov av en språk- och kunskapsutvecklande
undervisning. Det här betyder att lärarens språkkunskaper och användningen av språket i undervisningen har en stor påverkan på hur elever utvecklas. Det gynnar även elever med svenska som modersmål, men är främst nödvändig för elever med svenska som andraspråk. Skolverket (2012, s. 9-10) menar att en elev med svenska som andraspråk behöver erövra ett fullständigt språk som kan anpassas till olika sammanhang för att nå skolframgång. Det här menar de endast kan ske genom att eleven får tillgång till en professionell lärare. Skolverket (2012, s.14) beskriver en professionell lärare som “ämneskunnig och ämnesdidaktiskt skicklig”, läraren ska även förstå innebörden av språkets roll för elevernas utveckling.
Skolverket (2012, s.111-112) skriver att processen för att lära sig ett andraspråk skiljer sig från att lära sig sitt modersmål. Redan när ett barn föds påbörjas processen för att lära sig modersmålsspråket, det vill säga att barnet hör andra tala och tar efter
grammatiska kunskaper och kunskaper att uttala ord. När barnet är omkring 3-4 år har de flesta av dessa kunskaper befästs och barnet kan nu tala i form av att bygga meningar och satser som överensstämmer med språkets regler. När individen sedan ska lära sig ett nytt språk finns det flera faktorer som kan påverka. Individens ålder kan påverka, det vill säga hur gammal individen är när hen börjar lära sig ett nytt språk. Skillnaden mellan individens förstaspråk och det nya språket kan påverka
inlärningsprocessen om stora skillnader finns språkmässigt. Motivation och resurser är även två faktorer som påverkar huruvida individen tar till sig det nya språket. Om individen inte är motiverad och inte får de resurser som hen behöver för att lära sig blir utvecklingsmöjligheterna mindre. Skolverket (2012, s.111) skriver att forskning visar att elever som talar flera språk har bredare språklig medvetenhet och är mer kreativa i sitt skapande. En flerspråkig elev kan även ha en större möjlighet att se ur olika perspektiv och därför kan flerspråkighet ses som en resurs för det
metakognitiva tänkandet.
Transspråkande är ett begrepp som Svensson (2018, s.2) beskriver som ett brett
användande av språkliga resurser vid eget tänkande hos exempelvis en elev med svenska som andraspråk och vid kommunikation med andra människor. En elev som talar flera språk använder ofta ett språk hemma och ett skolspråk i skolan. Det som Svensson (2018, s.3) menar är att förstaspråket och andraspråket kan ha en betydelse för hur eleven lär och kan uppnå mål i skolan. Exempelvis finns det teorier om hur transspråkande kan stödja det dynamiska tänkandet hos eleven och för
undervisningen, både till elevens och lärarens fördel. Läraren kan använda elevernas flerspråkighet i undervisningen, men Svensson (2018, s.5) påpekar att det finns två strategiska principer när lärare ska använda transspråkande. Dessa är social rättvisa och social praktik som ska tillämpas i undervisningen. För en elev med svenska som andraspråk kan transspråkande innebära fyra utvecklingsområden:
Identitetsutveckling, kunskapsutveckling, litteracitetsutveckling och samverkan med vårdnadshavare (Svensson, 2018, s.5-6). Dessa utvecklingsområden kan vara
behjälpliga för de framträdande språkkunskaperna hos den enskilda eleven.
2.2 Klassrumsinteraktion
Wedin (2011, s.210-211) skriver att lärare bör uppmärksamma de språkliga aspekterna av undervisningen i skolan då språket har en central betydelse för elevernas utveckling, speciellt för elever med svenska som andraspråk. Hon lyfter vikten av att ha ett klassrum där interaktion och diskussion får äga rum. Gällande elever med svenska som andraspråk kan det uppkomma problematik när ordinarie undervisning genomförs på svenska. Exempelvis att eleven måste lära sig det vardagliga språket och samtidigt utveckla ett kunskapsrelaterat språk i de olika ämnena, vilket är en utmaning för eleverna att behärska. Wedin (2011, s.211) menar
att interaktion i klassrummet är nödvändig för att utveckla elevernas
språkfärdigheter. För elever med svenska som andraspråk utvecklas inte språket genom traditionell katederundervisning, det kan med andra ord hämma utvecklingen eftersom de inte får talutrymme. Wedin (2011, s.213) nämner ett
kommunikationsmönster där initation, response och feedback (IRF) är de olika delarna. Det här kan innebära möjligheter till en dialog mellan lärare- elev och elev- elev, men det kan också bidra till motivation hos elever. Det här mönstret kan också ha negativa konsekvenser om den används för frekvent och på ett sätt som inte gynnar elevernas språkutveckling. Wedin (2011, s.213-214) skriver att elever med svenska som andraspråk bör ges möjligheter till att utveckla språket genom att få större utrymme till att interagera. Kommunikationsmönstret IRF kan ofta skapa kortare dialoger då fria diskussioner inte förekommer som vid exempelvis arbeten i små grupper. Med andra ord kan detta mönster lämpa sig vid vissa tillfällen om rätt möjligheter ges till eleverna i form av att längre dialoger äger rum.
Wedin (2011, s.213) lyfter fram ett exempel på interaktionsmönster i ett klassrum som kan se ut på följande sätt: kommunikation mellan lärare- helklass, lärare- individuell elev och elev- elev. Dessa interaktionsmönster kan användas i
kombination med kommunikationsmönstret beskrivet ovan. Wedin (2011, s.213-214) har sett att användandet av dessa mönster i kombination kan bidra till en god
klassrumsmiljö, kunskapsutveckling och goda sociala förmågor. Dock menar hon att elever med svenska som andraspråk inte får de utvecklingsmöjligheter i de språkliga grunderna, som förmodligen krävs. Helklassdiskussioner kan skapa missförstånd hos eleven då det kan uppstå problematik om eleven inte får konkreta instruktioner. Exempelvis kan elevens roll i klassrummet leda till missförstånd om läraren in förklarar syftet och förväntningarna av eleverna under diskussionerna (Wedin, 2011, s.213-214).
Det sociokulturella perspektivet, enligt Skolverket (2012, s.27), är ett perspektiv som bottnar i ett kulturellt, socialt och samspelt sammanhang. Detta skriver Skolverket (2012, s.27-28) har en stor betydelse i undervisningen och dess genomförande. Det innebär att lärande och språkutveckling är sammankopplade och perspektivet lyfter vikten av att som lärare främja olika typer av uttrycksformer i undervisningen. Sociokulturella perspektivet i ett undervisningssammanhang menar Wedin och Bomström Aho (2019, s.67) är komplexa, intressanta och nyttiga
interaktionsmönster som skapas i ett klassrum om läraren tillåter det att ske. Ett klassrum ur ett sociokulturellt perspektiv kan innebära att läraren ger eleverna frihet att tala i klassrummet, göra grupparbeten och främja en god klassrumsinteraktion. Med andra ord kan det sociokulturella perspektivet vara ett perspektiv som kan stödja lärarens val av exempelvis undervisningsmetod eller arbetsförhållanden i klassrummet.
2.3 Inkluderande perspektiv
Nilholm och Göransson (2014, s.11) skriver att ”alla elever har rätt till en meningsfull utbildning”, vilket även står i de övergripande målen och riktlinjerna i Skolverket (2019, s.10) men också i andra styrdokument och konventioner. Det här är en del av inkluderingen i skolvärlden och ska genomsyra den vardagliga undervisningen. Det är viktigt att enskilda lärare vet vad begreppet inkludering innebär, vad de vill sträva mot och uppnå i sitt klassrum. Det kan innebära att hela verksamheten behöver fokusera på de punkter som gäller inkludering i allmänhet. Helheten i skolan och i klassen är en stor del av inkludering, som är ett brett begrepp. Gemenskap och ett större sammanhang är också av stor betydelse för inkluderingen i exempelvis en klass. Detta ska kunna analyseras på en klassrums- och skolnivå, men också på en individnivå (Nilholm och Göransson, 2014, s.11-12).
Detta är inte alltid en självklarhet eftersom de 0lika skolsystemen genom tiderna i Sverige har sett olika ut. Under 1800-1960-talet fanns det olika skolor för olika samhällsklasser, det uppstod en större social rättvisa när det blev ”en skola för alla” under tidigt 1960-tal. Elever under den här tiden mötte för första gången elever med en annan bakgrund än de själva. Specialundervisningen var ett faktum då eleverna besatt olika kunskaper, men det blev en mer integrerad undervisning. Skolan förr, det vill säga för flera år sedan, jämförelsevis med skolan idag är något liknande. Det finns fortfarande elever med olika bakgrunder som befinner sig i samma skola och grupper som skapas med anledning av att elever behöver extra stöd med exempelvis
språkkunskaper. Inkluderingsdiskussionen är en del av den fysiska placeringen av elever i undervisningen. Det kan handla om begrepp som ”vi och dom” eller att eleven känner sig avvikande. Den här delen av begreppet inkluderingen handlar om den miljö som eleverna befinner sig i (Nilholm och Göransson, 2014, s.23-25).
I dagens läge har vissa lärare angett att de använder olikheter som en tillgång i klassrummet, vilket är en aspekt som diskuteras ständigt. Det kan handla om olikheter i exempelvis språk, etnisk bakgrund och olika erfarenheter. I den här aspekten är en demokratisk process en viktig del ur ett inkluderingsperspektiv. Det kan innebära att alla är socialt delaktiga, exempelvis att alla får utrymme att tala för sig och göra sin röst hörd. Det kan också vara att eleverna själva är delaktiga i
undervisningen och därigenom är inkluderade i en lärandesituation (Nilholm och Göransson, 2014, s.26)
Persson och Persson (2012, s.10-14) förklarar att skolans och lärarens uppgift inte är att ändra en elevs olikheter så att det blir likheter mellan elever i klassen. Utan
skolans och lärarens uppgift är att främja de olikheter och använda dem för att kunna finna en mångfald som kan gynna alla elever i klassen. Lärare ska även skapa ett meningsfullt deltagande, ge alla elever den stimulans, uppmuntran och feedback som de behöver för att kunna utvecklas utifrån ett inkluderande perspektiv. Persson och Persson (2012, s.10-14) liksom Nilholm och Göransson (2014, s.16) menar att en undervisning ska ha goda intentioner med ett individuellt perspektiv på lärande. De skriver även att det är skillnad mellan att en elev är integrerad och inkluderad i en grupp. Att en elev är integrerad behöver inte betyda att eleven trivs eller är en del av gruppen och dess dynamik. Att en elev är inkluderad kan innebära att eleven inte är avvikande från klassen, utan att det är en självklarhet att eleven tillhör gruppen (Nilholm och Göransson, 2014, s.25)
2.4 Vardagligt språk och skolspråk
Skolverket (2012, s.35-39) skriver att språket kan delas upp i skolspråk och vardagligt språk. Det vardagliga språket är det språk som elever kommer i kontakt med när de kommunicerar med vänner, familj och övriga individer, det vill säga vid informella situationer. Vardagsspråket utvecklas kontinuerligt i sociala sammanhang där elever kommunicerar med andra individer. Skolspråket är det språk som eleven möter i undervisningssituationer. Det här språket kan anses vara mer opersonligt och korrekt i jämförelse med det vardagliga språket. Eftersom dessa två typer av språk används i olika sammanhang, innebär det även att de utvecklas på olika sätt. Det vill säga att en individ utvecklar vardagsspråket i sociala sammanhang, medan individen utvecklar skolspråket i skolans undervisning. För de elever som inte har lärt sig läsa och skriva
på sitt förstaspråk kan det vara en större utmaning för dem att utveckla kunskaper om hur de lär sig ett nytt språk. Det vill säga att de elever som har ett skolspråk i ett annat språk än svenska kan lättare lära sig det svenska skolspråket, exempelvis att knäcka läs- och skrivkoden. Skolverket (2012, s.35-36) menar att skolspråket kan vara svårare för att elever att utveckla då eleven inte stöter på denna typ av språk utanför undervisningen. För elever med svenska som andraspråk kan skolspråket vara ett dilemma, då de flesta inte utvecklat det vardagliga språket fullt ut. Enligt Skolverket (2012, s.38-39) tar det ungefär 1-2 år för en elev att lära sig ett nytt språk i vardagliga sammanhang, medan det tar 6-8 år att utveckla skolspråket. Om elever med svenska som andraspråk visar en god språklig förmåga att använda
vardagsspråk är det vanligt att läraren uppfattar elevens språkliga förmåga att använda vardagsspråk är det vanligt att läraren uppfattar elevens språkliga förmåga som mer utvecklad än vad den är, vilket kan leda till att läraren använder ett för avancerat språk.
Skolverket (2012, s.43-44) skriver att många lärare ofta tror att elever med svenska som andraspråk inte förstår innebörden av ”svåra ord” eller ovanliga ord som inte förekommer lika ofta som andra vardagliga ord. Det vill säga att dessa elever inte skulle kunna förklara ordets innebörd om frågan hade ställts till eleven. Därför är det vanligt att lärare förklara svåra ords betydelse i olika texter, men förbiser enklare ord då de tror att eleverna redan vet vad orden betyder. Det här kan i sin tur leda till att eleverna fastnar på dessa ord i texter och inte kan förklara de enklare ordens
betydelse. Skolverket (2012, s.66) menar att elever med svenska som andraspråk i första hand behöver arbeta med texter som innehåller bekanta och relaterbara ord där eleven förstår textens innehåll, det vill säga vad texten handlar om.
2.5 Arbetssätt för språkinlärning och litteracitet
Inom läraryrket har lärare en viss frihet att använda olika metoder och arbetssätt för att undervisa på bästa möjliga sätt, men lärare ska samtidigt förhålla sig till
läroplanen och dess kunskapskrav. Wedin och Bomström Aho (2019, s.67) menar att det finns olika flerspråkiga metoder att använda i undervisningen. De belyser
multimodala metoder och digitala verktyg som de anser är centrala hjälpmedel för elever med svenska som andraspråk. Wedin och Bomström Aho påstår att ett
är en typ av undervisning som kan gynna elevens lärande. En kartläggning av elevens individuella förmågor och kunskaper bör göras och ska uppdateras konsekvent för att upptäcka eventuella problem eller utveckling.
Wedin och Bomström Aho (2019, s.67) skriver om digitala verktyg och att
användningen av dessa i skolan ökar, inte minst i flerspråkiga sammanhang. Olika typer av inläsningstjänster används regelmässigt för att eleven ska få se bilder, bokstäver och ord men samtidigt höra ljudet. En helhet skapas och eleven har
möjlighet att utveckla sina kunskaper i det svenska språket. Detta anser även Domeij och Karlsson (2013, s.519-525) är ett tydligt stöd åt de elever som har svårigheter med det svenska språket. Eleven har möjligheter att söka på sökmotorer efter bilder för att förstå ett ord eller en mening, men också att översätta från ett språk till ett annat. Bildstöd är ett primärt och grundläggande stöd i undervisningen för elever med svenska som andraspråk (Wedin och Bomström Aho, 2019, s.68) och exempelvis i en Ipad, finns det många möjligheter för att få bildstöd. Skolverket (2019, s.12) menar också att digitala verktyg ska användas på ett sätt som främjar elevens
kunskapsutveckling. Yalman och Basaran (2020, s.5) belyser digitala verktyg som ett kreativt sätt för elever att utveckla språket.
Skolverket (2012, s.88-90) berättar om en pedagogisk arbetsmodell som kallas för cirkelmodellen. Denna modell används i ett läs- och skrivutvecklande syfte och består av fyra delar som går i ett kretslopp, vilket betyderatt modellen är lämplig att
använda under hela skolgången för att utveckla elevers ämnes- och språkkunskaper. Första fasen av cirkelmodellen består av att eleverna ska bygga upp kunskap om eventuellt ämnesområde. Det baseras först och främst på elevernas tidigare kunskaper om ämnet, men även på vidare eftersökning av elever och lärare på varierande sätt som exempelvis film, böcker och olika typer av samtal. Skolverket (2012, s.89-90) skriver att den här fasen ska pågå under en längre tid för att
elevernas ämnes- och språkkunskaper ska ha chans till att utvecklas, vilket är en del av denna fas. I fas två får eleverna studera texters strukturer, det vill säga hur en text formuleras beroende på genre. De får då studera olika texttyper inom den genre som läraren valt att eleverna skaarbeta med för att få en större förståelse för hur texten ska formuleras och struktureras. På detta sätt kan eleverna utveckla ett
Skolverket (2012, s.90) menar att tredje fasen skapar eleverna och läraren en
gemensam text genom att återkoppla till texterna eleverna har arbetat med i fas två. Den gemensamma texten som skrivs i denna fas kan ses som vidare stöttning för eleverna i den sista fasen där de ska skriva en individuell text. Med andra ord finns den gemensamma texten till för att stötta elevernas individuella text. I fjärde och sista fasen ska eleverna skriva en individuell text baserat på den tidigare
efterforskningen de har gjort. De har nu kunskap om hur den valda texttypen är strukturerad och vad texttypen vanligtvis innehåller. Först får eleverna skriva ett utkast som de sedan kommer samtala om med de andra eleverna och lärarna för att kunna bearbeta texten till dess slutliga resultat.
Vourenpää, Duek och Zetterholm (2019, s.51) skriver att litteracitet är ett begrepp som lyfter många aspekter om medvetenhet i det svenska språket och har olika delar. Det innefattar användande av:
• Tal • Bilder • Symboler • Olika tecken
• Direkt och indirekt skrift
Ordet litteracitet beskriver det svenska språket i ett sammanhang som har ett
helhetsperspektiv. Vourenpää, Duek och Zetterholm (2019, s.51) menar att begreppet avser en holistisk aspekt på olika delar av det svenska språket. Exempelvis ”läsande och skrivande praktiker som även inkluderar sociala och ideologiska aspekter där användandet och funktionen av läsande och skrivande är det centrala” (s.51). Litteracitet i praktiken kan innebära att läraren tillverkar eller använder ett färdigt kartläggningsmaterial, av exempelvis Skolverket, där eleven med svenska som
andraspråk testar sina kunskaper om att läsa, tala och skriva. Den kartläggningen ger information om elevens nivå och det arbete som ska göras. Läraren kan använda kartläggningen till att ge eleven möjligheter att utvecklas på rätt nivå och få bättre förutsättningar till det. Vourenpää, Duek och Zetterholm (2019, s.50) anser att kartläggningsmaterialet kan vara missvisande och läraren kan behöva se eleven i
praktiken för att kunna bedöma hur elevens kunskaper utveckla. Det är en komplex del som kontinuerligt behöver uppdateras och man bör vara uppmärksam som lärare.
3 Metod
Den här studien utgår från en kvalitativ ansats där datamaterial samlas in genom intervjuer med lärare. Studien utgår från Vetenskapsrådet (2017, s.12) och
Denscombe (2018) för att styrka vår metod och etiken i studien. Vi har valt att
använda oss av semistrukturerade intervjuer. Denscombe (2018, s.268-269) förklarar att semistrukturerade intervjuer genomförs i form av att intervjuaren redovisar
ämnen eller frågor till den intervjuade för att sedan låta hen tala fritt utifrån området. Intervjuaren kan även gripa in och ställa följdfrågor för att få mer utvecklade svar. Ordningsföljden av frågorna som intervjuaren har skapat kan även ändras under intervjuns gång, beroende på hur den intervjuade svarar på tidigare frågor. Våra intervjuer sker individuellt, det vill säga personliga intervjuer. Denscombe (2018, s.268-269) skriver att dessa typer av intervjuer är fördelaktiga, då intervjuaren kan urskilja de intervjuades svar eftersom de transkriberas separat.
3.1 Urval och genomförande
Vi har valt fyra informanter, varav två är grundskollärare och två är svenska som andraspråkslärare, som också arbetar i två olika skolor. Därigenom kan vi få ett bredare perspektiv på hur våra intervjufrågor besvaras. De olika två verksamheter som informanterna arbetar i har olika förutsättningar, som exempelvis
mångkulturalitet och kan därmed visa intressanta skillnader. Intervjuerna genomfördes via internet och kan ha en viss påverkan hur informanterna svarar. Intervjuerna varade i cirka 20-30 minuter vardera och informanterna fick ta del av det skrivna informationsbrevet innan genomförandet (se bilaga 1). V i informerade även om att vi spelar in intervjun och att den är i syfte till vår studie. Vi valde dessa skolor för att vi är bekanta vid miljön och ett generellt upplägg av undervisningen i verksamheten. Vi mailade lärare som har en lärarutbildning och med erfarenhet från skolvärlden. Vi bestämde oss även för att genomföra intervjuerna tillsammans och spela in dem för att sedan kunna transkribera dem. I transkriptionen benämner vi lärare som informant 1, informant 2 och så vidare. Informant 2,3 och 4 arbetar på samma skola och informant 1 på en skola.
3.2 Databearbetning
Den databearbetning vi har valt att använda oss av är transkribering av det inspelade materialet, för att förenkla och förtydliga de genomförda intervjuerna för att finna de empiriska delarna som är relevanta för denna studie. Vi använder oss av en tabell för att förtydliga de relevanta utsagorna i studierna och analysera dem genom initiala- och kategorikoder enligt Merriam och Tisdell (2019). De initiala koderna framställs av vår tolkning av utsagorna där vi strävar efter att vara objektiva i tolkningen. Därefter tolkas även de initiala koderna till en kategorikod som representerar den ursprungliga utsagan i from av en rubrik som i sin tur används i resultatkapitlet. Det vill säga att kategorikoderna som presenteras nedan kommer att fungera som
rubriker i resultatkapitlet då de kan användas för att besvara våra forskningsfrågor. Vi har valt utsagor från intervjuerna som är relevanta för den här studien (Tabell 1). Exempelvis ”Jag använder arbetssätt som exempelvis projektorn för att elever med svenska som andraspråk ska kunna förstå undervisningens innehåll”. Detta för att sedan göra en tolkning i form av en initial kod och skapa den utifrån utsagans kontext och innehåll, vilket i detta fall blev ”Läraren använder sig av digitala hjälpmedel i undervisningen för elever med svenska som andraspråk”. Kategorikoden, som var lämplig för denna initiala kod var ”Digitala hjälpmedel”, identifieras genom att presenteras i form av en kort ordföljd och utgår från den initiala koden, vilket visas i Tabell 1. Ytterligare utsagor presenteras i resultatkapitlet i from av citat. I
resultatkapitlet syns en skillnad mellan antal citat från respektive informanter då informant 3 endast nämns vid ett tillfälle. Detta beror på att denna informants svar var liknande de andra informanterna, dock något kortfattat vilket gjorde att vi valde att ta med de andra informanternas svar som var mest innehållsrika.
Tabell 1 Utsagor från intervjuerna, initiala koder samt kategorikoder.
Utsagor Initial kod Kategorikod
”Jag använder arbetssätt som exempelvis
projektorn för att elever med svenska som andraspråk ska kunna
Läraren använder sig av digitala hjälpmedel i undervisningen för elever med svenska som
andraspråk.
förstå undervisningens innehåll. ” (Informant 2) ”Arbetssätt som jag
använder är alla moment i svenska, läsa, skriva och tala. Som lärare måste man ha stort perspektiv och tänka på alla moment men även ha individuellt perspektiv. ” (Informant 3)
Läraren använder
arbetssätt som innefattar alla moment i svenska, för att nå alla elever.
Ett brett ämnesdidaktiskt perspektiv för elevens litteracitet
”Jag tar sällan ut eleven ur klassrummet för
studiehandledaren finns med i klassrummet och hjälper eleven i
undervisningen.” (Informant 1)
Läraren använder sig av resurser för att inkludera elever i undervisningen.
Ett inkluderande perspektiv
”Jag tar hjälp av elever som kan samma språk som den nyanlända för att förklara, använda annat material, ge korta instruktioner, använda kroppsspråk, peka, visa och ge olika tecken.
Fritids är där de leker med sina vänner utvecklar språket som mest.” (Informant 2)
Läraren använder sig av olika tillvägagångssätt för att en nyanländ elev ska kunna förstå
undervisningsinnehållet.
Att lära sig ett nytt språk
”Konkret så arbetar jag genom att skapa tillfällen där eleverna får
arbeta/interagera kring en viss uppgift. De får arbeta parvis eller i en liten grupp. Interaktionen elev
Läraren arbetar utifrån ett sociokulturellt perspektiv i klassrummet.
–elev är ett väldigt bra tillfälle då eleverna kan agera resurs för
varandra.” (Informant 4) ”Cirkelmodellen är en bra arbetsmodell och flera kollegor arbetar utifrån den.
Transspråkande är också en pedagogisk ”modell” som skulle kunna hjälpa flerspråkiga elever.” (Informant 4)
Läraren använder olika strategier för att nå de individuella eleverna.
Olika strategier för språkinlärning
3.3 Tillämpning av forskningsetiska principer
Vetenskapsrådet (2017, s.7-14) skriver att forskare ska förhålla sig till
forskningsetiska principer för att studien ska vara genomförd i ett utvecklande syfte och på ett sätt som inte har skadat eller inkräktat på informanternas integritet. Nedan redogör vi för de fyra principer vi utgått från och hur vi uppfyllt dem:
• Informationskravet- All relevant information om studien ska ges innan intervjutillfället, för att informanterna ska vara medvetna om deras
integritetsrätt och vad studien syftar till. Innan de genomförda intervjuerna skickade vi ett informationsbrev (Bilaga 1) på mail till alla informanter med nödvändig och viktig information.
• Samtyckeskravet- Informanterna ska ha gett samtycke om genomförandet och efterarbetet av den information som ges under intervjutillfället. De ska få möjlighet till samtycke och det ska ske ett gemensamt samtycke mellan informanterna och intervjuarna. Samtyckeskravet uppfylldes när vi hade mailkontakt då de hade läst igenom informationsbrevet, godkänt för intervju och bokat tid.
• Konfidentialitetskravet- Informanterna ska vara anonyma i studien och personlig information ska inte framföras. Genom att vi har benämnt
informanterna i texten som Informant 1, Informant 2 och så vidare är de anonyma. Vi nämner inte heller något som kan anknyta till en viss skola eller en person.
• Nyttjandekravet- Den information vi får av informanterna kommer endastatt användas för denna studie. Genom informationsbrevet fick de även reda på att den givna informationen endast används i syfte till denna studie.
4 Resultat
I följande kapitel presenteras resultatet från det insamlade materialet med hjälp av kategorikoderna som rubriker. Under rubrikerna beskrivs informanternas
uppfattningar och uttryck genom att vi redogör för dem och använder deras utsagor. I kapitel 4.7 Resultatsammanfattning sammanfattas det relevantainnehållet utifrån forskningsfrågorna.
4.1 Digitala hjälpmedel
Digitala hjälpmedel kan hjälpa elever med svenska som andraspråk med utvecklingen i det svenska språket. Det är ett multimodalt verktyg där bild, ljud och text kan
kombineras som en god möjlighet för språkinlärning.
Digitala och multimodala verktyg som kan underlätta för eleven att komma igång med språket. (Informant 4)
Digitala hjälpmedel bidrar till en varierad undervisning för elever med svenska som andraspråk.
Att eleven arbetar med exempelvis en Ipad kan vara bra för att variera arbetssättet, då mycket av undervisningen utgår från ett traditionellt material. (Informant 1)
Digitala hjälpmedel bidrar till större möjligheter för inkludering genom inläsningstjänster, rättstavningsprogram, uppläsning av texter och så vidare.
Nästan alla elever kan vara med och göra uppgifter då digitala hjälpmedel kan hjälpa till att anpassa uppgifter efter elevernas behov. (Informant 1)
Digitala hjälpmedel kan även gynna lärarens undervisningsmöjligheter och ge större potential till att lärarens undervisning når alla elever.
Jag tar hjälp av projektorn för att försöka konkretisera min undervisning så att innehållet blir tydligare och så att framförallt elever med svenska som andraspråk kan se uppgiften medan vi pratar om den. (Informant 2)
4.2 Didaktiska perspektiv för elevens litteracitet
För elever med svenska som andraspråk är det viktigt att de får möjlighet till att utveckla alla språkliga moment.
Arbetssätt som jag använder är alla moment i svenska, läsa, skriva och tala. Som lärare måste man ha stort perspektiv och tänka på alla moment men även ha individuellt perspektiv. (Informant 3)
Lärare behöver identifiera elevers kunskaper för att kunna fortsätta utveckla språket, exempelvis läsflyt och läsförståelse.
Alla har knäckt läskoden så då måste man öva på läsflyt, förklara läsflyt och visa på hur det fungerar. (Informant 2)
När lärare väljer material till undervisningen bör materialet vara elevnära och
relaterbart till elevernas egna erfarenheter. Exempelvis bör texter som väljs ut handla om ämnen eleverna är bekanta med. Det är även viktigt att diskutera och förklara ord som inte är bekanta för eleverna.
När jag väljer ut vad vi ska arbeta med är jag alltid noga med att välja något som jag vet att eleverna har tillräckliga förkunskaper om. Jag är även alltid noga med att se efter om eleverna förstår alla ord och pratar och visar bilder på de begrepp som de inte vet vad det är. (Informant 2)
En lärares val av arbetssätt i undervisningen påverkar elevers möjligheter att utveckla förmågan att tala. När lärare använder exempelvis pararbeten,
grupparbeten/gruppdiskussioner och helklassdiskussioner kan lärare skapa lärtillfällen för eleverna att öva och utveckla ett samspråk eleverna emellan:
Jag har en del grupparbeten, pararbeten och ibland arbetar de själva. Jag har även har blivit bättre på helklassdiskussion genom övning, de får alltid tala så länge de räcker upp handen. (Informant 2)
4.3 Ett inkluderande perspektiv
Ett inkluderande perspektiv grundar sig i lärarens värderingar och syn på flerspråkighetens hinder och möjligheter.
Min syn på flerspråkighet tycker jag är grunden i inkluderingsarbetet. Jag ser på elevernas flerspråkighet som en stor tillgång och inte som en språkbrist. (Informant 4)
En elev med svenska som andraspråk bör få tillgång till resurser i klassrummet, det vill säga att eleven får hjälp i en klassrumsmiljö snarare än att eleven får stöd i ett separat rum.
Det är sällan man tar ut eleven, har man studiehandledare så sitter hon eller han med och förklarar och översätter. Man inkluderar ju eleven i största mån man kan, det är ju tanken att de ska vara inkluderade i undervisningen med hjälp av stöd som
behövs. (Informant 1)
Genom att ha en god samverkan i verksamheten och diskussioner om inkludering på skolan kontinuerligt, kan skolan uppnå ett gemensamt synsätt på inkludering och innebörden av det. Det kan bidra till en inkluderande undervisning.
Vi samverkar en del i skolan: sva- lärare, klasslärare, modersmålslärare, studiehandledare, speciallärare och specialpedagog, rektor mm. All samverkan grundas i idén om att inkludera, stötta och utmana alla elever i skolan, inklusive de flerspråkiga. (Informant 4)
4.4 Att lära sig ett nytt språk
Nyanlända elevers språkliga bakgrund i sitt modersmål påverkar hur språkutvecklingens progression blir när de ska lära sig ett nytt språk.
Jag upplever detta som en komplex process för vissa av de nyanlända eleverna har ingen tidigare skolbakgrund överhuvudtaget medan andra har en relativ hög literacyerfarenhet. De eleverna som har en bra grund i sitt förstaspråk och har fungerande läs- och skriverfarenheter av sitt förstaspråk, brukar i regel komma snabbare igång med både vardagsspråk och skolspråk. (Informant 4)
Vid ett undervisningstillfälle där en diskussion pågår och en elev använder felaktig grammatik, ord eller ordföljd, är det lämpligt att läraren bekräftar eleven, fast med det korrekta språkbruket. Det här kan gynna elevens språkutveckling.
Om eleverna använder fel grammatik, ord, ordföljd och så vidare, så upprepar jag det fast med rätt grammatik för att visa hur man säger det rätt. På så sätt kan eleverna höra skillnaden. (Informant 2)
Urval av material kan lägga grund till elevernas utveckling. Läraren bör välja material utifrån elevernas kunskaper i ämnet för att ge möjlighet till utveckling och
progression.
Svenskaboken har jag valt på grund utav att jag har så många elever med svenska som andraspråk, mindre text mycket bilder som förklarar det som är i texten. (Informant 2)
Lärare ska sträva efter att elever med svenska som andraspråk ska lära sig nya ord och begrepp för att kunna förstå, tala, läsa och skriva.
Jag vill ju att de ska lära sig nya ord och begrepp eftersom att det är väldigt viktigt, men man får ju inte lägga in för många på en gång. Då kan eleven tycka att det blir för mycket och ge upp. (Informant 2)
Studiehandledare används ofta i sammanhang där eleven behöver språkligt stöd, exempelvis i klassrummet. Det kan gälla att eleven inte förstår instruktioner eller innehåll i ordinarie undervisning.
Jag som lärare tycker att det är bra att en elev med svenska som andraspråk får tillgång till en studiehandledare som kan hjälpa dem med att översätta och förklara vissa uppgifter då det kan vara svårt för mig att förklara i vissa tillfällen. Ibland räcker även inte tiden till då jag måste finnas tillgänglig för de andra eleverna ifall de behöver hjälp också. (Informant 1)
4.5 Interaktion
Interaktionen mellan eleverna är en viktig del av att lära sig språket, då de får interagera genom det språk som de barnen använder tillsammans. Det
sociokulturella perspektivet lyfter att interaktionen mellan människor är ett fördelaktigt sätt att lära på.
Här tänker jag utifrån det sociokulturella perspektivet och att vi egentligen lär oss genom interaktion. Interaktion är väldigt viktigt i undervisningssammanhang, både mellan lärare – elev och mellan elev – elev. (Informant 4)
Genom pararbete och grupparbete får eleverna möjlighet till att lära sig av varandra. De får även öva på samarbete och kommunikation.
Konkret så arbetar jag genom att skapa tillfällen där eleverna får arbeta/interagera kring en viss uppgift. De får arbeta parvis eller i en liten grupp. Interaktionen elev –elev är ett väldigt bra tillfälle då eleverna kan agera resurs för varandra. (Informant 4)
Att låta elever vara delaktiga i undervisningen kan bidra till att elever visar kunskaper som läraren inte hade kännedom om.
När vi ska börja prata om något nytt ämne så är jag alltid noga med att fråga eleverna vad de vet om ämnet först för ibland tror jag att de inte vet något om ämnet men så visar det sig att jag hade fel. Exempelvis så skulle jag starta upp ett nytt arbete om olika äppelsorter och valde då ut enkla delar från äpplet att prata om. När vi sedan började prata om det så visade det sig att eleverna hade arbetat om det tidigare och redan kunde allt vi skulle prata om. (Informant 2)
Som lärare är det viktigt att eleverna förstår språket hen använder för att undervisa. Det skolspråksom används i undervisningen kan ses som mer formellt jämfört med vardagliga språket eleverna möter i hemmet och i andra vardagliga situationer.
Eleverna behöver komma i kontakt med både vardagsspråk och skolspråk så ja, jag lägger fokus på mitt språkande och min kommunikation med eleverna i alla undervisningssituationer. (Informant 4)
4.6 Olika strategier för språkinlärning
Strategier för språkinlärning kan innebära många val och tester av olika metoder. Lärare bör tillämpa metoder utifrån elevernas behov.
Det är nödvändigt för eleverna att vi konkretiserar, visualiserar och presenterar innehållet så tydligt och så begripligt som möjligt. Detta kräver att jag som pedagog varierar mina
undervisningsstrategier och mina arbetssätt. (Informant 4)
Cirkelmodellen är en modell som lärare kan arbeta utifrån. Den har ett speciellt upplägg och genomförande, men innehållet är flexibelt och kan ändras efter förmågor.
Cirkelmodellen är en bra arbetsmodell som jag och flera kollegor arbetar utifrån och som fungerar bra för de flesta eleverna. (Informant 4)
En strategi för att inkludera allt innehåll och genomförande är att lärare skriver ned de didaktiska frågorna och besvarar dem.
Jag brukar utgå från de didaktiska frågorna som grund för min undervisning. Dessa är: Vad? Var? Hur? Varför? (Informant 1)
En balans av digitala och traditionella hjälpmedel i undervisningen kan främja elevers utveckling och ge en varierad undervisning.
Jag försöker alltid variera lektionerna så eleverna får testa på olika undervisningsmetoder. Vi använder oss mycket av olika filmer och klipp för att fånga upp elevernas intresse, för att sedan arbeta vidare med det filmerna handlar om och använder då ett annat arbetssätt. (Informant 2)
4.7 Resultatsammanfattning
Sammanfattningsvis kan språkinlärning för elever med svenska som andraspråk ses som komplex då det är en individuell process som påverkas av olika faktorer. Det arbetssätt som lärare väljer att använda bör anpassas utifrån elevernas intresse och behov. Det finns även behov av variation i undervisningen för att främja elevers språkliga kunskaper som exempelvis att använda olika sociala sammanhang, grupparbete, pararbete och gruppdiskussioner. Digitala verktyg kan också gynna elever med svenska som andraspråk i undervisningen då det är ett hjälpmedel som har många olika funktioner. Inläsningstjänster, bild och ljud används ofta för att konkretisera och förtydliga undervisningen och dess innehåll. Inkludering har en stor påverkan på elevens språkutveckling och gemenskap i klassrummet. Genom att eleven får tillgång till resurser i klassrummet som exempelvis studiehandledare, möjliggörs språkutvecklande diskussioner eftersom eleven sätts in i ett socialt sammanhang där hen kan lyssna, tala och reflektera över språket.
5 Diskussion
5.1 Resultatdiskussion
Digitala hjälpmedel, till skillnad från traditionella hjälpmedel, kan bidra till en ökad språkinlärning. Detta genom att exempelvis en Ipad har många funktioner där text, bild och ljud kombineras. Wedin och Bomström Aho (2019, s.67.68) menar att detta ger möjlighet för elever att utveckla språket. I resultatet nämns digitala verktyg som en del i undervisningen som tar mindre plats och att det ofta är projektorn som används. Lärarna i intervjuerna anser att det gynnar eleverna på så vis att bild och ljud kombineras, detta i enlighet med Wedin och Bomström Aho (2019, s.67-68). Angående ett multimodalt arbetssätt förstår vi att lärarna använder arbetssätt som är varierande. Vilket innebär att de nyttjar olika hjälpmedel och metoder för att variera
undervisningen. Det här kan exempelvis innebära att de ibland ser på faktafilmer eller har helklassdiskussion för att uppnå en typ av omväxling. I och med att lärarna har grupparbeten gynnas också den sociala interaktionen som Wedin och Bomström Aho (2019, s.67) nämner.
Didaktiska perspektiv är viktigt för att ett lärande ska kunna uppstå. Skolverket (2012, s.93) skriver att lärare ska kunna identifiera elevers kunskaper med hjälp av olika material. Detta för att veta var elever befinner sig kunskapsmässigt och därmed ha en plan om hur eleven ska få möjlighet att utveckla språket. Resultatet av
intervjun visar att lärarna anser att en relation till eleven är betydelsefullt för elevens utveckling. Läraren kan då enklare se elevers förkunskaper och veta hur de ska gå tillväga, detta i enlighet med Skolverket (2012, s.94). Ett didaktiskt perspektiv kan också innebära att eleven får möta och arbeta med alla moment som Skolverket (2019) anger som centralt innehåll. Ett fokus kan uppkomma om eleven behöver extra stöd i någon av delarna i ämnet Svenska. Det här korresponderar med våra intervjuresultat.
I flera av de genomförda intervjuerna lyfter lärarna vikten av utformningen av undervisningen och de val som lärare får göra. Det kan exempelvis innebära hur lärare går tillväga för att en god klassrumsinteraktion ska kunna uppstå. Wedin (2011, s.212) skriver att de språkliga situationerna som uppstår i en trygg
klassrumsmiljö kan möjliggöra språkinlärning för en elev med svenska som
andraspråk. Hon menar att en interaktiv miljö kan bidra till kunskapsutveckling och en känsla av inkludering. Betydelsen av den här aspekten är av stor skillnad för hur eleven utvecklas individuellt och tillsammans med gruppen. De informanter som deltog i intervjun har liknande tankar som Wedin (2011, s.212) tycker är viktigt. De tankar som korresponderar är att lärare ska ha ett interaktivt klassrum genom att ha öppna diskussioner och att elever ska få delta i undervisningen. Wedin (2011, s.214-215) diskuterar olika interaktionsmönster som även synliggörs i resultatet. Dessa interaktionsmönster beskriver hur kommunikationen kan se ut och vilka som är delaktiga i kommunikationen som exempelvis en lärare som interagerar med en elev. Vi kan se viss skillnad i resultatet jämfört med Wedin (2011, s.214) och det är att vissa lärare inte kontinuerligt använder pararbeten, grupparbeten och
helklassdiskussioner. Vi kunde även se skillnad vid intervjutillfället i hur lärares tankar om arbetssätt med interaktion omsätts i praktiken. Under intervjutillfällena
uttryckte lärarna sina tankar om olika arbetssätt som de ansåg vara
språkutvecklande. Därefter förklarade de även hur de arbetade med dessa under undervisningstillfällen. Vi kunde på så sätt se att lärarnas tankar om dessa arbetssätt inte korrelerade med hur de påstod att de arbetade i klassrummet. Exempelvis att läraren har en helklassdiskussion där eleverna är styrda av läraren. Det kan innebära att eleverna inte yttrar sig i samma grad som om eleverna får vara mer frispråkiga under diskussionen.
I resultatet redogörs för vikten av att använda ett kunskapsrelaterat språk, men även vardagligt språk i undervisningen då elever bör komma i kontakt med båda i skolan. Wedin (2011, s.210-211) anser att det är i synnerhet betydelsefullt för elever med svenska som andraspråk då dessa elever ska lära sig ett nytt språk samtidigt som de ska lära sig ämneskunskaper på det nya språket. Det gör att dessa elever behöver lära sig vad ord och begrepp betyder, samtidigt som de ska sättas in i sammanhang och på så sätt även kan ge dem ämneskunskaper. Resultatet visar att elevernas tidigare literacyerfarenheter påverkar elevernas progression i den språkliga utvecklingen. Det vill säga att elevens språkliga erfarenheter i sitt förstaspråk påverkar hur elevens utveckling ser ut när hen lär sig ett nytt språk. Skolverket (2012, s.46) menar att det även finns fler faktorer som kan påverka elevers andraspråksutveckling som
exempelvis ålder, motivation och skillnader mellan första- och andraspråk.
Skolverket (2012, s.46) och resultatet ser med andra ord olika på vilka faktorer som påverkar elevers andraspråksutveckling eftersom resultatet visar att elevers tidigare språkliga bakgrund är betydelsefull, medan Skolverket (2012, s.46) visar att även övriga faktorer kan påverka språkutvecklingen.
Wedin och Bomström Aho (2019, s.67-68) skriver att en variation i arbetssätt och innehåll är en god metod att använda i sin undervisning. De berättar även om
multimodala metoder, som innebär att använda ett dynamiskt sätt att undervisa. Det betyder att läraren kan använda sig av olika hjälpmedel för att variera och därmed kan bevara elevernas intresse och nyfikenhet. De nämner också vikten av social
interaktion, att en elev med svenska som andraspråk gynnas av att interagera på olika sätt. Det resultat vi samlade in genom intervjuerna med lärare, visar att de är
medvetna om de konsekvenser som kan förekomma om undervisningen är statisk och enformig. Risken kan vara att eleverna blir likgiltiga och motivationen sjunker.
en variation, social interaktion och att digitala hjälpmedel är en central del i språkinlärningen.
Cirkelmodellen är en modell som Skolverket (2012, s.88-90) skriver om och menar att den används i ett språk- och skrivutvecklande syfte. Resultatet visar att modellen kan användas för en tydligare struktur i undervisningen. I resultatet kan vi se att lärare använder sig av den här modellen och har positiv inställning till modellen då de anser att den stödjer elevernas språk- och skrivutveckling. Informanterna nämner också att det finns fler modeller som de arbetar utifrån som exempelvis
transspråkande, men de menar att cirkelmodellen är den modell de anser fungerar och är mest användbar.
När elever arbetar med olika texttyper är det viktigt att textinnehållet är relevant för eleverna och att de kan relatera till innehållet. Detta skriver Skolverket (2012, s.66) påverkar elevers språkutveckling, framförallt elever med svenska som andraspråk. Om elever möter texter där orden i texten är för avancerade kommer eleverna inte förstå innehållet i texten vilket leder till att koncentrationen förloras. I resultatet framkommer det att informanterna alltid tänker på vilket material de väljer ut till eleverna och utgår från elevernas intresse och kunskapsnivåer. Detta gör
informanterna för att försöka väcka ett intresse och skapa motivation hos eleverna till att arbeta. I resultatet redogörs även vikten av att förklara begrepp och ord i texter. Informanterna påstår att detta är viktigt för att elever ska förstå innehåll i texter som de själva och andra läser. Skolverket (2012, s.43-44) skriver att det är vanligt att lärare endast förklarar ovanligare ord för eleverna då de förväntar sig att eleverna ska förstå de vanligare ord som förekommer frekvent i texter. Detta menar Skolverket (2012, s.43-44) kan upplevas som problematiskt för elever med svenska som
andraspråk ifall de inte får de vanligare orden förklarade också då det finns möjlighet till att de inte hellerförstår dessa ord.
5.2 Tolkning
5.2.1 Språkutvecklande arbetssätt
Den första forskningsfrågan lyder: Vilka arbetssätt, anser några F-3 lärare, är
utvecklande för språkinlärning hos elever med svenska som andraspråk? Våra
andraspråk i synnerhet. Variation i vilka hjälpmedel läraren använder sig av i undervisningen, men även variation i innehållet eleverna arbetar med är av vikt. Eleverna bör få använda olika metoder för att lära sig, exempelvis läsa, tala och skriva. Det finns även andra undervisningsmetoder för att fånga upp elevernas intresse. Det kan exempelvis vara film, estetiska uttrycksformer eller bilder. Resultatet visar även att cirkelmodellen kan vara en grund i hur lärare väljer att arbeta för att främja elevers utveckling. Cirkelmodellen bidrar till en struktur i undervisningen genom att undervisningen följer ett mönster. Innehållet som arbetas med utifrån cirkelmodellen kan läraren välja med utgångspunkt från det centrala innehållet i läroplanen.
Resultatet visar att interaktion i form av pararbete och grupparbete är främjande för elevers språkutveckling. Genom denna arbetsform får eleverna möjlighet att utveckla kommunikationsförmågan och samarbetsförmågan. I resultatet menar lärarna att delaktighet i undervisningen även är viktigt. Detta för att elevernas tidigare
kunskaper visar och diskussioner mellan lärare och elever kan skapas.
5.2.2 Effektiva hjälpmedel för språkutveckling
Den andra forskningsfrågan lyder: Vilka hjälpmedel, anser några F-3 lärare, är
effektiva för språkinlärning hos elever med svenska som andraspråk? Våra resultat
visar att en del lärare använder digitala hjälpmedel och en del använder traditionell undervisning som exempelvis böcker med mera. De lärare som använder digitala hjälpmedel tillämpar projektion och Ipads i sin undervisning och tycker att det
gynnar och möjliggör lärande och utveckling för elever med svenska som andraspråk. Resultatet visar att bild, skrift och ljud kombineras ofta i undervisningen med digitala hjälpmedel. I resultatet menar lärarna att det här är ett effektivt hjälpmedel för en elev med svenska som andraspråk att möjliggöra språkutveckling. De syftar även på att bildstöd är ett viktigt hjälpmedel i vardagen respektive under lektionerna, då bilder tydliggör och kan medföra att eleven och de runt omkring lättare kan förstå varandra.
I resultatet nämns också vikten av att en nyanländ elev eller en elev med svenska som andraspråk har tillgång till en studiehandledare. En studiehandledare är en resurs till eleven som kan dennes förstaspråk och är en del av klassrumsundervisningen såväl som på rasterna eller i matsalen. Det här anser lärare är en viktig faktor för att eleven
ska finna möjligheter att etablera vänner och vara delaktig i undervisningen. Eleven kan ta del av den undervisning läraren har, även då det svenska språket är ett hinder för eleven. Eleven kan enklare lära sig nya ord och få möjlighet att göra sin röst hörd genom sin studiehandledare.
5.2.3 Inkludering i undervisningen
Den tredje forskningsfrågan lyder: Hur arbetar några F-3 lärare med inkludering i
undervisning för elever med svenska som andraspråk? Våra resultat visar att
lärarens synsätt påverkar hur elever med svenska som andraspråk blir inkluderade i undervisningen. Vissa lärare ser elevernas flerspråkighet som ett hinder, medan andra ser det som en tillgång i undervisningen och elevens språkutveckling. I
resultatet menar lärarna att det är viktigt att möta eleverna med ett öppet sinne och nyfikenhet för elevernas språkliga och kulturella bakgrund. Det är även viktigt att skapa en god relation med eleverna och på så sätt förbättra förutsättningarna för lärande och utveckling. Resultatet visar även att elever med svenska som andraspråk inte bör tas ut ur klassrummet, utan bör ges stöd och resurser i klassrummet som kan underlätta språkutvecklingen för att inkluderas i undervisningen.
5.3 Slutsats
Slutsatsen i den här studien är att arbetssätt och hjälpmedel behöver anpassas utifrån elevers kunskapsnivåer. Det finns inte ett arbetssätt som fungerar språkutvecklande för elever med svenska som andraspråk, då de har individuella kunskapsnivåer och olika behov. Vi har fått kunskap om att det finns arbetssätt och hjälpmedel som möjliggör språkutveckling. Inkludering är ett grundläggande begrepp som ska genomsyra undervisningen för att främja gemenskap och positiva känslor.
5.4 Metoddiskussion
Efter genomförandet av intervjuerna tänkte vi om resultatet hade varit annorlunda om vi hade gjort samtliga intervjuer muntligt respektive skriftligt. Vi upplevde att den intervjun som genomfördes via mail var utförligt skriven av läraren och därmed ett mer fylligt datamaterial. Vi hade helst önskat att vara på skolorna och utföra
intervjuerna då vi anser att det ger mer kontext till svaren eftersom det är ett fysiskt möte där kroppsspråk och tonlägen kan bidra till materialets fyllighet. Vår slutsats
om den metod vi använde oss av är att mailintervjun gav oss ett sammanfattande och välformulerat material till studien, medan intervjuerna via internet varierade i
fyllighet och är därmed ett osäkrare sätt att genomföra intervjuer.
5.4.1 Pålitlighet och trovärdighet
Studiens metodologi har utformats från Denscombe (2018, s.267-294) som väglett oss under studiens gång och hjälpt oss att granska och välja metod. Vi har även använt oss av Vetenskapsrådets (2017, s.7-14) forskningsetiska principer för att stärka pålitligheten och trovärdigheten i vår studie.
Sanningskriterier
Sanningsenligheten i denna studie anser vi är hög då studien vilar på tidigare
forskning och relevanta styrdokument. Intervjuerna är korrekt utförda med individer som besitter erfarenhet inom ämnet vi studerat. Vi har med försiktighet tolkat och analyserat intervjuerna utifrån utsagor, initiala koder och kategorikoder för att noggrant använda informationen.
Reflexivitet
Vi har upptäckt att det behövs mer forskning om ämnet då samhället ständigt utvecklas och blir mer mångkulturellt vilket betyder att även skolan blir mer mångkulturell. Elever som har svenska som andraspråk har rätt till en likvärdig utveckling och det innebär att lärare behöver anpassa undervisningen efter förutsättningar.
5.5 Fortsatt forskning
Den här studien lyfter en viktig del i en lärares arbete, då andraspråksinlärning i dagens samhälle är ett faktum. En viktig faktor är hur en lärare arbetar för att gynna en elev med svenska som andraspråk. I fortsatt forskning kan en studie fokusera på den enskilda andraspråkelevens utveckling, upplevelse samt känslor om
Referenslista
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur AB
Domeij, R., Karlsson, O. (2013). Delaktig i det digitala samhället - ett flerspråkigt perspektiv. Lindberg, I. (Red.) Svenska som andraspråk - i forskning,
undervisning och samhälle. Studentlitteratur AB
Merriam, S-B. & Tisdell, E-J. (2019). Qualitative Research: A Guide to Design and
Implementation. Gildan Media
Nilholm, C., Göransson, K. (2014). Inkluderande undervisning: vad kan man lära
sig från forskningen? FoU, nr 3. Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Persson, B., Persson, E. (2012). Inkludering och måluppfyllelse: att nå framgång
med alla elever. Liber
Skolverket. (2012). Greppa språket - ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/download/18.49f081e1610d88750033a6/151870086 9958/greppa-spr%C3%A5ket.pdf
Skolverket. (2019). Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Reviderad 2019. Stockholm: Wolters Kluwers. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for-grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019
Svensson, G. (2018). Transspråkande: bakgrund, teorier och praktiknära exempel.
Linneuniversitetet för Skolverket
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed.
https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html
Vuorenpää, S., Duek, S. och Zetterholm, E. (2019). Kartläggning av en nyanländ elevs litteracitet i Sverige. Nordic Journal of Literacy Research. Nr. 3. Vol. 5. S.49-62. Wedin, Å., Bomström Aho, E. (2019). Student Agency in Science Learning:
Students in Upper Secondary Schools in Sweden. International electronic
journal of elementary education. Vol. 12. S. 67-74.
Wedin, Å. (2011). Klassrumsinteraktion i de tidiga skolåren - flerspråkiga elever i skolans språkliga vardag. Nordic Studies in Education. Vol. 31. S. 210-225. Yalman, M., & Basaran, B. (2020). Examining PRESERVICE teachers’ use of
SMARTBOARD and pc tablets in lessons. Education and Information
Bilaga 1
Informationsbrev
Språkinlärning för elever med svenska som andraspråk - Ett klassrum för alla?
Vi är två studenter vid namn Adina Ademoski och Alva Thelin. Vi studerar vid Mälardalens högskola och befinner oss i termin 6 på grundskollärarprogrammet F-3, vi håller nu på att skriva vårt första självständiga arbete.
Vi genomför en intervjustudie där vi vill undersöka hur språkundervisningen anpassas för elever med svenska som andraspråk. Vi kommer även att undersöka huruvida dessa anpassningar kan främja till inkludering i klassrummet.
Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning.
I denna studie kommer vi att undersöka hur elever med svenska som andraspråk kan främjas i språkutvecklingen utifrån lärarens arbetssätt och val av hjälpmedel. Vi kommer därför att resonera hur lärares val av anpassningar påverkar dessa elevers utveckling och således hur det bidrar till inkludering.
Vi har tänkt att 4 lärare ska delta i undersökningen i form av individuella intervjuer. Vi har valt detta då vi vill skapa brett underlag och en trovärdig studie. Vi har valt dig då vi anser att du har erfarenhet om ämnet i fråga och kan ge oss nyanserade svar på intervjufrågorna. Tidsåtgången per lärare uppskattar vi 30 minuter per intervjutillfälle. Om du eventuellt vill ta del av den färdiga uppsatsen finns det möjlighet till det genom att kontakta oss.
Det insamlade materialet kommer att hanteras utifrån de etiska principerna. Vi önskas kunna spela in intervjuerna för att sedan transkribera dem. Vi kommer därefter att radera ljudfilerna och vi kommer även inte att dela med oss av ljudfilerna till någon annan. Identiteter kommer inte att synas i studien, utan alla deltagare är anonyma.
Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du har rätten att när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering och utan några negativa konsekvenser för dig.
Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Mälardalens högskola som i sin slutversion läggs ut på databasen DIVA.
Nå oss på:
Alva Thelin , 072-0010445. atn18004@student.mdh.se
Adina Ademoski, 070-7680739. aai18003@student.mdh.se
Handledare: Stefan Blom stefan.blom@mdh.se
Bilaga 2
Intervjufrågor
1. Vilka arbetssätt (ex. en-till-en undervisning, extra anpassningar i ordinarie
undervisning, kommunikativ undervisning) anser du är språkutvecklande för en elev med svenska som andraspråk?
2. Vilka hjälpmedel använder du för att främja elevens språkutveckling?
3. Finns det andra hjälpmedel/resurser som svenska som andraspråk har tillgång till utöver det du använder?
4. Hur gör du för att inkludera eleven/eleverna i klassrumsundervisningen? 5. Hur arbetar du med interaktion i klassrummet (under undervisningstillfällen)? 6. Ger du eleverna feedback i undervisningen?
7. Lägger du mycket tanke på språket du använder i undervisningen? Använder du klassrumsspråk eller ett mer vardagligt språk?
8. Vad gör du om du märker att en eller flera elever inte förstår undervisningsinnehållet (instruktioner, språk, text) , vad använder du för metod då för att få dem att förstå? 9. Hur tar du tillvara på elevers förkunskaper?
10. Hur anpassar du undervisningen för en nyanländ elev som precis börjat i klassen? Hur ser processen ut?
