• No results found

Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan!

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan!"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

och färre bilar i stan!

Bättre tätortsmiljö för barnen

(2)

Barn tillbringar största delen av sin tid i sin närmiljö. Den ökande bilismen begränsar barnens rörelsefrihet och inkräktar på barnens lekområden och gör skol- och fritidsvägar mera riskfyllda. Vägar och gator har blivit mer eller mindre svåröverkomliga barriärer. Barnens möjlighet att på egen hand leka och utforska sin omgiv-ning har minskat efterhand som biltrafiken har ökat.

Det sägs att barn har mycket lätt att anpassa sig, men det är ock-så mycket som de vill ändra på i sin närmiljö och även utanför sin närmiljö.

Vi kan ha visioner om en barnvänlig trafikmiljö. I vår vision har trafiken minskat radikalt, barn och andra oskyddade trafikanter har tagit över och stadens gator är inte längre farliga platser som barn och handikappade har svårt att ta sig över.

Vi har fin natur även inne i stan där vi kan se de första vårblom-morna, känna doften av utsprickande löv och lyssna på fågel-kvitter. Vi har öppnat stans innegårdar för barnen och de kan leka och röra sig fritt där. De har skolvägar som inte är livsfarliga och de kan på egen hand cykla och promenera till skola, kamrater och fritidsaktiviteter. I vår vision är luften frisk och barn och vuxna kan samtala med varandra utan störande trafikbuller. I vår vision har vi en trafikmiljö där både barn och vuxna trivs.

Vi tycker att det skall finnas många bilfria ställen i stan och inte bara en dag……

Tobias och Ulf, 9 år

Om vi fick bestämma så skulle det inte finnas så många bilar och så många vägar. Bilarna skulle inte få köra så snabbt och de skulle inte släppa ut några avgaser alls…. Elvira, Jade och Malin, 9 år

(3)

På Sveriges vägar körs idag c:a 4 miljoner bilar – det är nästan dubbelt så många bilar som barn! Jämför det med antalet bilar 1950, då det fanns dubbelt så många barn som bilar.

Den ökande trafiken är det största enskilda hotet mot våra barns liv och hälsa. Varje dag utsätts barn för risker i trafiken som är så stora och ofattbara att de kan liknas vid rysk roulette. Det är ren tur – att barnen kommer helskinnade hem.

Mellan 1950 och 1960 ökade antalet bilar från omkring 350 000 till 1 350 000. Under samma period

steg, enligt den officiella statistiken, antalet dödade från 650 till 1 000 per år och antalet ska-dade från 9 000 till 25 000.

(Bilförarutredningen SOU 1965:42)

Barn är rädda för trafiken och många föräldrar känner oro för att deras barn ska drabbas av någon trafikolycka.

Statistiken visar att hälften av alla barn som dör av olycksfall dödas i trafiken. Ser man till dödsfallen överhuvudtaget bland barn och ungdomar finner man att vägtrafiken dominerar som dödsorsak. Vart femte barn som dör i 5–9 årsåldern avlider på grund av trafikskador och vart tredje barn som dör i 10–14 årsål-dern avlider på grund av trafikskador. I åldersgruppen 15–19 år är andelen hela 40 %.

(Nationellt Trafiksäkerhetsprogram 1995–2000.) Vi tycker att det skall byggas fler

gångbroar över farliga vägar…. Joel, Niclas och Pontus, 9 år.

Bilarna skall inte köra så fort. Djur och människor blir påkörda.

Elvira, Jade och Malin 9 år.

Vi vill att det

skall finnas fler trafikljus i stan och inte så många bilar.

Evelina, Jenny, Matilda, Petra och Susanna, 9 år

(4)

Barn är särskilt utsatta när det gäller avgaser. Det beror bl.a. på att barn under sin uppväxt är känsligare än vuxna. Samma koncentration av en förorening är mer skadligt för barn än för vuxna. Barn är små, sitter i barnvagn och är korta till växten, de befinner sig därför ofta närmare bilarnas avgasrör än vuxna. Barn är ofta ute i rusningstrafik på väg till och från förskola och skola. Barn

andas också in mer avgaser än vuxna i förhållande till sin kropps-volym.

Alla barn behöver få röra sig fritt, umgås med kamrater, springa, cykla och leka. De behöver få möjlighet att utforska sitt närsam-hälle, skaffa sig kunskaper om sin närmiljö, få tillfälle till upp-levelser, aktiviteter och få göra erfarenheter.

Men de flesta barn bor i städer och samhällen där bilistens krav på effektivitet och bekvämlighet har fått gå före barnens behov av trygghet och rörelsefrihet.

Barn är särskilt känsliga för ljud och buller och effekterna för barn är främst sömnsvårigheter och störd sömn. Redan nivån 40 dB (A) kan göra djup sömn mer ytlig. Ångestkänslor kan uppstå vid plöts-liga ljud från kraftigt inbromsande fordon. Ökat blodtryck har konstaterats för barn som utsatts för buller i jämförelse med barn

som vistas i tystare miljöer. Risken för olycksfall ökar genom att det blir svårare att uppfatta farliga

situa-tioner och ta emot varningar.

Barnen har rätt till en god uppväxtmiljö och att vara med och bestämma hur

den utformas!

Dom bilar som finns skall inte släppa ut avgaser som människor, andra djur och

växter mår dåligt av… Tobias och Ulf,

9 år

Vi vill

slippa skrika när vi skall prata med varandra i stan….. Tobias och Ulf, 9 år

(5)

FN:s Konvention om barnets rättigheter eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989.

Barnkonventionen innebär en ny epok i arbetet med barns och ungas villkor. Det är första gången barns egna mänskliga rättig-heter formuleras i ett internationellt bindande

avtal, som uttrycker världssamfundets samlade syn på barn och ger därmed alla länder ett gemensamt språk och ett gemensamt mål.

Barnkonventionens innebörd

Konventionen utgår ifrån att barndomen har ett värde i sig och att barn är en utsatt grupp i samhället med särskilda behov av

omvårdnad och skydd, som också innefattar ett rättsligt skydd. Konventionen tillerkänner barn grundläggande medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den bygger på fyra viktiga principer: att barnet har rätt till likvärdiga villkor, att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut, att barnet har rätt till liv och utveckling samt att barnet har rätt att säga sin mening och få den respekterad.

Sverige var ett av de drivande länderna vid utformningen av barnkonventionen, och en av de första nationer som ratificerade den. I vårt land trädde konventionen i kraft den 2 september 1990. Av FN:s medlemsstater är det totalt 191 stater som anslutit sig, endast USA och Somalia är ännu inte bundna av barnkonven-tionen.

Barnkonventionen i sin helhet hittar du på http://www.bo.se/ Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige, Prop. 1997/98:182, kan du läsa om på

http://social.regeringen.se/propositionermm/ propositioner/pdf/p9798_182.pdf

över de breda gatorna till ställen där det finns djur och växter…. Johanna, Lovisa och Nina, 9 år

Vi tycker att man kan bygga stora rutschbanor

(6)

Text:

Elever i klass 3 AB, Ht 2000. Rödabergsskolan, Stockholm Britt Nilsson, Barn & Trafik

Birgitta Malmberg, Naturvårdsverket

Ett varmt tack till medverkande elever i klass 3 AB och lärarna Lena Oddbjörn och Ulrika Wik

ISBN 91-620-8138-1

Läs mer!

Det pågår många intressanta projekt i Sverige som rör barns trafikmiljö.

Besök gärna:

Barn och Trafik: www.barn-trafik.cjb.net

Vägverket: www.vv.se/hitodit och www.vv.se/i_barn.shtml Naturvårdsverket: www.naturvardsverket.se/bilfridag

Här hittar du information om Europeiska Mobilitetsveckan 16–22 september och I stan utan min bil 22 september, med länkar till detta kampanjarbete i Sveriges kommuner.

106 48 Stockholm tel 08-698 10 00

References

Related documents

Hur lönenivån utvecklas har en avgörande betydelse för den totala ekonomiska tillväxten och beror långsiktigt till största delen på hur produktiviteten i näringslivet

The problem with the flexibility of currently available robots is that the feedback from external sensors is slow. The state-of-the-art robots today generally have no feedback

Material våg med en eller två decimaler, vatten, brustabletter (typ C-vitamintabletter), sockerbitar, bägare eller liknande kärl, mätglas, större skål som rymmer mätglaset

• Transportstyrelsen håller på att utveckla ett regelverk för egenskapskrav avseende säkerhet vid användning av vägar och gator. • Kraven kommer att gälla vid ny- och

Mindre kommuner kan dock sakna kompetens att göra goda analyser av skadedata och kan vara i behov av stöd i arbetet med att analysera dessa, medan det i större

Nästan hälften av barn födda 2006-2012 får inte cykla till skolan utan vuxet

För barn, som går i särskoleexternat, uttalas att vårdbidrag endast undantagsvis kan komma ifråga och detta då i sådana fall, då barnet även har ett fysiskt

Riksförbundet för hjärt- och lungsjuka (RHL) vill påpeka att detta, att inte någon, kan kommunicera från vagnarna till ”yt­.. tervärlden”