Musikens effekt på vård och rehabilitering hos äldre människor. : Litteraturstudie.

Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping Institutionen för Gerontologi

Musikens effekt på vård och

rehabili-tering hos äldre människor

Litteraturstudie

Birgith Klingberg

Examensarbete, 15 poäng, Magisternivå

Gerontologi

Jönköping, juni 2009

Handledare:

Marie Ernsth Bravell, universitetslektor Examinator:

Sammanfattning

Antalet äldre ökar och så även kostnaden för vård, omsorg och rehabilitering. Alternativa kostnadseffektiva rehabiliterande behandlingsformer för att öka äldre personers förmåga att klara sin vardag och bidra till bättre livskvalitet är därmed angeläget område. Syftet med stu-dien var att beskriva musikens effekt på vård och rehabilitering av äldre människor. Kvalitati-va och kKvalitati-vantitatiKvalitati-va studier analyserades och sammanställdes i en litteraturöversikt. Resultatet visar på musikens positiva effekt vid vård och rehabilitering av den äldre människan som att till exempel öka minnets kapacitet, betydelsen i aspekter som socialt, fysiskt och emotionellt vilket bidrar till ökad livskvalitet och bättre förmåga att utföra och delta i vardagens aktivite-ter.

Summary

The music’s effect on rehabilitation for elderly persons

The number of elderly increases and so does the cost for health services and rehabilitation. Alternative cost-effective methods in treatment of rehabilitation with the purpose to increase elderly persons’ capability to manage their daily lives and contribute to a better quality of life is an important field. The purpose of this study is to increase the knowledge about how music effects health service and rehabilitation for elderly persons. Qualitative and quantitative stud-ies were analysed, documented and discussed in a review of the literature. The result demon-strate positive effect from music on health service and rehabilitation for elderly persons, for example increased memory capacity, social, physical and emotional aspects which will im-prove quality of life and capability to perform and participate in activities of daily living.

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 2

Aktivitet och äldre ... 2

Teorier för ett bra åldrande ... 3

Rehabilitering ... 4

Rollen som arbetsterapeut ... 5

Musik som terapi ... 6

Syfte ... 8

Material och metod ... 8

Design ... 8 Urval ... 8 Inklusionskriterier: ... 8 Exklusionskriterier: ... 9 Datainsamlingsmetod ... 9 Analys ... 10 Etiska överväganden ... 10

Resultat ... 11

Effekt på beteende och välbefinnande ... 11

Effekt på fysisk funktion ... 14

Effekt på kognitiv funktion ... 14

Diskussion ... 15

Slutsatser ... 23

Omnämnanden ... 23

Referenser ... 24

Bilagor ... 30

Tabell 2. Sammanfattning av använda vetenskapliga artiklar till resultatet. ... 30

Bilaga 2 ... 37

Granskningsmall för kvalitativa studier. ... 37

Bilaga 3 ... 38

Inledning

Prognoser visar att om ca tjugo år är var tredje invånare i Sverige äldre än 60 år vilket för-modligen kommer att kräva stora insatser från samhället. Vården kostar redan idag årligen stora summor för samhället samtidigt som den äldre också förändras ifråga om krav och be-hov av insatser (Berg, 2007; Lagergren, Wånell, Norman, & Westlander, 2001; Larsson & Rundgren 2003; Malmberg & Sundström, 2004; SOU 2003). Vårdtyngden på särskilda boen-den kommer antagligen att öka om än inte i samma utsträckning eftersom de äldre bibehåller sin hälsa högre upp i åldrarna enligt prognoser från bland andra Lagergren et al (2001). Under utbildningen till arbetsterapeut kom jag i kontakt med en patient med diagnosen stroke. Hon hade afasi som kvarstående symtom, vilket försvårade hennes verbala kommunikation med omgivningen. Under träningen på arbetsterapin, där jag gjorde en praktikperiod, började vi att sjunga tillsammans. Detta klarade hon av utan större problem. Bland annat denna händelse samt ett allmänt intresse för musik väckte mitt intresse att använda musik i träningssituationer för att främja patienternas förmåga till aktivitet. Inom arbetsterapin är fokus på aktivitet (För-bundet Sveriges Arbetsterapeuter, (FSA), 2005; Kielhofner, 2002) men frågan är om det finns evidens för att musik kan användas för att främja aktiviteten hos de äldre och samtidigt också öka förmågan till rehabilitering. Att med enkla och kostnadseffektiva medel öka den äldres aktivitetsförmåga är något som alla tjänar på och därför är det relevant att undersöka vad som finns beskrivet i vetenskaplig litteratur beträffande musikens effekt. En varning är dock att musik också kan framkalla negativa känslor som får patienten att må dåligt (Theorell, 2009). Därför behövs mer kunskap hur man på ett bra och individanpassat sätt använder musiken i vård och rehabilitering. Min framtidsvision som arbetsterapeut är att kunna använda musiken som alternativ behandlingsform för att kunna bidra till ökad aktivitetsnivå och förbättrad livs-kvalitet hos mina patienter samt bidra till ett kliniskt förändrat arbetssätt i vården av äldre människor.

Bakgrund

Aktivitet och äldre

Socialstyrelsen (2003) definierar aktivitet som ”en persons genomförande av en uppgift eller

handling”. (sid. 14). Aktivitet och speciellt fysisk aktivitet som promenader, hushålls- och trädgårdsarbete främjar individens hälsa, har också stor betydelse för individen och bidrar till välbefinnande (Bendz, 2005; Berg, 2007; Lagergren et al 2001; Statens Folkhälsoinstitut 2007; Wilcock, 1998) ett faktum som är känt för många. Mindre känt är att även sociala och kulturella aktiviteter har betydelse för individens hälsa. Äldre som har en högre aktivitetsnivå har i regel också en bättre hälsa med minskade funktionshinder och en lägre mortalitet (La-gergren et al 2001). Den internationellt rekommenderade nivån av fysisk aktivitet är minst 30 minuter per dag och helst alla veckans dagar (Statens Folkhälsoinstitut, 2007). Motsatt gäller att mindre fysisk aktivitet ger försämrad rörelseförmåga, till exempel vid sjukdom, vilket på-verkar både den fysiska och psykiska aktivitetsförmågan i negativ riktning och kan medföra ett ökande hjälpbehov hos den äldre (Larsson & Rundgren, 2003). Ett sätt att öka aktiviteten hos äldre människor kan vara genom musik, vilket påvisat en ökning av individens livskvali-tet (Stanley & Ramsey, 2000; Theorell, 2009).

Fyra grundpelare för hälsa är tillgång till meningsfulla aktiviteter, fysisk aktivitet, goda mat-vanor och social gemenskap vilket också bidrar till god livskvalitet. De aktiviteter som har störst betydelse är de som individen själv prioriterar och påverkar innehållet av (Bendz, 2005). Människan är av naturen en aktiv varelse som har behov av prioriterade aktiviteter för att må bra. Äldre människor råkar ofta ut för en obalans i behovet av fysiska, psykiska och sociala aktiviteter och vila (Wilcock, 1998). Risk för sjukdom och ökat beroende av samhäl-lets tjänster uppstår vid fysisk inaktivitet och begränsad social gemenskap, risken för sjukdo-mar ökar med 60 %. Stimulerande aktiviteter kan istället förebygga en försämring av de men-tala funktionerna. Fysisk aktivitet ger bland annat; bättre balans, ökad syreupptagning och muskelstyrka samtidigt som risken för åldersrelaterade sjukdomar som till exempel osteopo-ros minskar vilket i sin tur också minskar risk för frakturer. Individuell anpassning av aktivi-teter är viktigt eftersom flera äldre normalt inte är så aktiva (Bendz, 2005; Berg, 2007; Lager-gren et al 2001; Statens Folkhälsoinstitut 2007, Wilcock, 1998).

Äldre människor har en ökad risk för obalans mellan aktiviteter och vila vilket innebär ”occu-pational injustice” (Wilcock, 1998). Ett hinder för äldre människors aktiviteter kan vara

för-sämrad ekonomi. Äldre människor med låg inkomst har mindre social och kulturell kontakt och de bor oftare ensamma vilket ytterligare minskar möjligheterna till ett socialt liv och akti-vitet. Äldre människor har en ökad risk för att drabbas av sjukdomar som kan leda till funk-tionsnedsättningar. Konsekvenserna av sjukdom som ger inskränkning i aktivitetsförmåga orsakar emellertid inga problem förrän miljön runt individen ställer krav som överstiger indi-videns förmåga att klara aktiviteter i det dagliga livet (ADL). I miljön inberäknas den rådande kultur som gäller där individen lever men också social och fysisk miljö som ställer olika an-språk på individens förmåga att leva upp till kraven som ställs (Larsson & Rundgren 2003). Personalens människosyn och vilja till samverkan för ett gott klimat med sociala kontakter och psykisk stimulans har med andra ord betydelse för den äldre. Med psykisk stimulans stärks individens självkänsla och bibehållande av människovärde som då medför en individ som är mer aktiv och delaktig i sitt liv och den eventuella vård som krävs (Larsson & Rund-gren, 2003). Personalens kompetens behöver ökas för att de ska kunna stötta den äldre indivi-den till att bibehålla intressen och aktiviteter (SOU 2003). Värdet av rehabiliterande åtgärder för äldre individer underskattas ofta av anhöriga och personal som har benägenhet för att ta över eftersom det ”går fortare” men det är viktigt att ta tillvara på individens egna resurser (Bendz, 2005; Statens Folkhälsoinstitut, 2005). Folkhälsoinsatserna för äldre i ”tredje åldern”, 65 - 80 år, riktas idag bland annat på att främja en god hälsa och självständighet genom möj-ligheten att ha kvar de sociala aktiviteterna och kunna leva ett meningsfullt liv. Insatserna för de äldre i den ”fjärde åldern”, människor äldre än 80 år, är bristfälliga, men behovet finns att också för dem göra det genomförbart att leva ett liv så självständigt som möjligt och att de ska kunna behålla livskvaliteten trots att hälsan för många äldre försämras med stigande ålder (Lagergren et al, 2001). I planläggningen av vård kan det ingå planering inför de alternativa och komplementära metoder som kan användas i preventivt, terapeutiskt och rehabiliterande syfte. Musik anses vara en alternativ metod som används för att underlätta för individen i oli-ka sammanhang till exempel för att minsoli-ka smärta och bidra till öoli-kad eller bibehållen aktivi-tetsförmåga (Englund, 2004; Ruud, 2002).

Teorier för ett bra åldrande

En gerontologisk modell för ett bra åldrande är aktivitetsteorin vilken innebär att äldres akti-vitetsnivå är av stor betydelse för psykiskt välbefinnande, ett bibehållande av roller eller att skapa nya roller i en förändrad livssituation. Aktiviteten och speciellt socialt samspel med andra individer ger goda förutsättningar för ett bra liv. Andra faktorer kan vara ekonomiska

och sociala resurser, personlighet och livserfarenheter (Hooyman & Kiyak, 2005). Denna teo-ri har legat bakom många studier med syftet att förbättra äldres tillvaro och modeller av äldre-omsorg. Forskningen av gerontologi visar på än mer komplexitet för att uppnå ett bra åldran-de (Berg, 2007).

Motsatsen till aktivitetsteorin är disengagemangsteorin där man ser på den äldres tillbakadra-gande från socialt liv som en naturlig del i åldrandet vilket bidrar till ett gott åldrande (Hooy-man & Kiyak, 2005). Teorin om gerotranscendens har sin grund i att äldre människor skiljer sig från yngre människor ifråga om värderingar av tid men också förhållningssätt till livslop-pet. Den äldre människan går in i ett slags kosmiskt förhållande till livet med ökad livstill-fredställelse, ökad visdom och gemenskap med tidigare generationer (Erikson, 2004; Torn-stam, 1996). Andra gerontologiska modeller gällande frisk- och riskfaktorer för ett gott åld-rande finns, men olikheterna i äldres förhållande och åldåld-randet är större än vad olika förklar-ingsmodeller visar (Hooyman & Kiyak, 2005). Modellerna av stor betydelse för utformning av äldreomsorg och vid diskussioner om åldrandet (Berg, 2007).

En arbetsterapeutisk modell, A Model of Human Occupation (MOHO) har aktiviteten som grund för hur vi människor samverkar och agerar med vår omgivning. Modellen visar hur hälsan kan påverkas genom de val som sker medvetet eller omedvetet under vårt liv, betydel-sen av de roller som innehas samt motivation till aktivitet. Aktiviteter som utförs i harmoni bidrar till att individen finner tillfredställelse och mening med livet (Kielhofner, 2002).

Kännetecken för ett bra åldrande är stort välbefinnande, god livstillfredställelse och god livs-kvalitet. Ett uttryck inom den psykologiska gerontologiforskningen som sammanfattar ett bra åldrande: ”inte hur man har det, utan hur man tar det” (Larsson & Rundgren, 2003, s. 44).

Rehabilitering

”Rehabilitering” definieras på olika sätt och enligt Nationalencyklopedin (2009) innebär re-habilitering att ”återanpassa till ett normalt liv” (2009). Socialstyrelsen har en annan defini-tion: ”insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån

dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet”

Rehabilitering är en förutsättning för att komma vidare när någon drabbas av sjukdom eller olycksfall som begränsar individens tidigare funktioner. Detta är ett område där äldres behov inte tillgodoses (Bendz, 2005; Lagergren et al, 2001). För att uppnå mål med rehabilitering och ökande aktivitetsförmåga, måste individens egna intressen tas i beaktande med syftet att öka självkänslan vilket är en drivkraft framåt (Holm & Jansson, 2001). Rehabilitering kräver återkommande perioder av träning, utan något direkt slut, för att bibehålla eller förbättra ka-pacitet vilket äldre människor sällan får. Individens behov avgör längden på de målinriktade insatserna (SOSFS 2007), rehabilitering behöver startas så tidigt som möjligt för att eventuellt kunna minimera risken för nedsatt aktivitetsförmåga. Rehabilitering kan ge ökad/bevarad ak-tivitetsförmåga vilket kan ge livskvalitet (FSA, 2005). Livskvalitet kan inte värderas i pengar.

Rollen som arbetsterapeut

Rehabilitering av äldre är ett stort ansvarsområde för arbetsterapeuter, speciellt inom kommu-nal verksamhet. Arbetsterapeuten ser i sin yrkesroll till människan som en aktiv individ med resurser som kan användas för att ge den äldre ett liv med ökad självständighet och bättre häl-sa (FSA, 2005). Aktivitetens betydelse finns i fokus och arbetsterapeuten kan med sin specifi-ka kunsspecifi-kap visa på vikten av de roller, vanor, viljor, förmågor och begränsningar som ligger till grund för individens personliga och sociala roll (Kielhofner, 2002). Arbetsterapeutens yr-kesroll finns också som handledare för personal, anhöriga och givetvis även för den enskilde individen med inriktning att få en så väl fungerande vardag som möjligt. Insatserna varierar från exempelvis individuella träningar, träning i grupp, anpassningar ifråga om hjälpmedel, bostad och den yttre miljön (FSA, 2005). Arbetsterapeuten är med i ett tidigt stadium av reha-biliteringen och ingår ofta som en part i ett rehabiliteringsteam där uppgiften är att öka patien-tens självständighet i vardagens olika aktiviteter (Johansson & Skärgren, 2006). Musiken som behandlingsmetod i rehabilitering av äldre patienter med syftet att hitta en väg till välbefin-nande och ökad aktivitetsförmåga är en utmaning för arbetsterapeuter och alla andra som finns runt den enskilde individen (Andersson & Jungeström, 2003; Englund, 2004; Fagius, 2001; Ragneskog, 2001; Ruud, 2002).

Ljud

Vi lever i en värld av ljud, vi människor har förmågan att särskilja ljuden, utelämna vissa och registrera andra med hjälp av hörseln. Avstånd och riktning kan avgöras beroende på ljud och ljudstyrka vilket ger en orientering av omvärlden. Ljuden ger till exempel också information om det är fara på färde eller om det är lugnt. Alla ljud som vi har runt oss påverkar kroppen

på olika sätt, även om vi inte hör ljuden så finns de där i form av vibrationer och ljud som uppfattas av våra hörselorgan. Ljudvågor som är höga eller låga och som inte uppfattas med-vetet påverkar och kan vara mer tröttande än de ljud vi hör medmed-vetet. Alla apparater vi har runt oss till exempel TV, radio, hissar och fläktar utgör en naturlig del i vår tillvaro och först när de tystnar lägger vi märke till dem. Beroende på vilken miljö vi vanligen vistas i kan tyst-naden upplevas olika, till exempel när stadsmänniskan kommer ut i naturen, även om naturen också har ljud som påverkar oss individer (Nilsson & Waldemarsson, 1994). Musiken hör till de ljud som är vanliga i våra liv, även om vi inte önskar det så finns musiken runt oss männi-skor och har funnits där sedan urminnes tider. Musiken kan även användas i terapeutiskt syfte för att bidra till en för individen förbättrad livskvalitet (Aldridge, 1996: Johansson, 2009; Theorell, 2009).

Musik som terapi

Musikterapi är en professionell beprövad metod som spänner över hela livscykeln och kan ges som behandling, rehabilitering eller förebyggande insats och både enskilt eller i grupp. Målet är att öka individens livskvalitet och intra- och interpersonella agerande genom att utveckla resurser och/eller återvinna olika funktioner (Johansson, 2009). Musiken ger möjlighet till social samverkan och kommunikation, påverkar individen både emotionellt och intellektuellt, förmågan till initiativ, minnesfunktion och ökar motivationen (Aldridge, 1996; Johansson, 2009). Effekten av musik kan jämföras med fysisk träning, slitna celler får stimulering till återuppbyggnad (Theorell, 2009). Under åldrandet när sjukdomar, exempelvis demens, för-svagas inte bara kroppen utan också sinnen påverkas, minnet och hur man relaterar till verk-ligheten förändras. Det musikaliska minnet kvarstår längst. Ett exempel på detta är att flera äldre dementa kan fortfarande klart återge de sånger som lärdes under skoltiden (Ruud, 2004). Med stimulans av till exempel minnet kan dementa bevara sin förmåga och även livskvalitet i högre utsträckning (Grossberg & Desai, 2007). En ökning av arbetsminnets kapacitet är en effekt av minnesträning men dopaminet påverkas också vilket har betydelse för flera av hjär-nans funktioner (McNab et al, 2009) som till exempel processer gällande information och kognitiva funktioner (Passer, 2003).

Musikterapi kan delas in i a: receptiv vilket innebär lyssnandet och b: expressiv då individen själv skapar musik genom sång, instrument eller bara ljud. Varje enskild individ har också sin egen upplevelse av musik (Andersson & Jungeström, 2003) men det är inte helt klart var i

hjärnan som centra för musiken finns. Höger hjärnhalva har troligtvis störst betydelse för han-teringen av musik, sång och känslor och vänster hjärnhalva har språket och rytmen på sin sida även om forskare genom historien har varierat i sina åsikter över vilken av hjärnhalvorna som är av störst betydelse för musikhanteringen. Enighet finns dock att båda hjärnhalvorna har betydelse på olika sätt för denna musikhantering, vid högre musikalisk kompetens verkar vänster hjärnhalva vara mer engagerad än höger hjärnhalva (Fagius, 2001).

Forskning visar också fysiologisk påverkan från musik på till exempel blodtryck, andnings-frekvens och immunförsvar (Johansson, 2009, Theorell, 2009). Betydelsen av att ha roligt då man glömmer bort sig själv spelar också roll för välbefinnandet (Englund, 2004, Theorell, 2009). Effekten av musik i rehabilitering, som smärtlindring och som lugnande vid olika un-dersökningar har uppmärksammats mer och mer (Stanley & Ramsey, 2000; Theorell, 2009). En studie av körsångare visade att musiken bidrog till att oxytocin, som ger lugn och ro i kroppen, ökade samt även att det skedde en stimulering av positiva stresshormoner jämfört med dem som inte sjöng (Theorell, 2009). Genom att kombinera musik och rehabilitering kan en förbättring av till exempel kognition, kommunikation och styrka visas (Aldridge, 1996). Aktivt deltagande i olika övningar och aktiviteter ökar om det sker till musik. Ett flertal olika studier visar på positiva effekter av musikterapi och hur musiken bidrar till ökad livskvalitet (Englund, 2004; Fagius, 2001; Ragneskog, 2001; Ruud, 2002).

Rytmisk musik har visat på bättre resultat vid träning av patienten med Parkinson jämfört med taktträning som annars är vanlig (Fagius, 2001). Livskvaliteten höjs till exempel genom att locka fram det som varit glömt hos dementa individer, vilket ger dem en känsla av trygghet och mening (Karlsson, 2001). Musiken kan vidare användas för att underlätta vid omvårdnad av dementa (Fagius, 2001; Ruud, 2002). Även inom vården av svårt sjuka, den palliativa vår-den, kan musiken användas för att öka livskvalitet (Hagen, 1999; Russel, 2003) och ge en känsla av hopp genom aktivt deltagande (Ruud, 2002).

Det finns olika former av musikterapi. Funktionsinriktad musikterapi (FMT) är en behand-lingsmetod som har helhetssynen av människan som grund. Med musikens hjälp ges stöd till individens fysiska, psykiska och sociala utveckling. FMT används inom habilitering och re-habilitering men också inom omsorgen, skolan och som självvald terapi där till exempel indi-vider med stressymtom kan få förbättrade resultat i fråga om sömn, koncentration och min-nesfunktion (Englund, 2004). En annan metod är Ronnie Gardiner Rytm Music

(RGRM-metoden) som utvecklades 1980 av jazzmusikern Ronnie Gardiner för att hjälpa människor som fått sjukdomar eller skador i hjärna och nervsystem. RGRM är en kompletterande be-handlingsmetod till övrig behandling och den riktar sig bland annat i rehabiliterande syfte till patienter med stroke, fokus på träning av balans, koordination och språkfärdighet med fram-gång. Andra användningsområden där denna musikterapi använts är inom psykiatrin, vården av dementa, friskvård, inom skolans värld samt vid teambildning (Gardiner, 2009, [www-dokument]).

Syfte

Syftet med studien är att beskriva musikens effekt på vård och rehabilitering hos äldre männi-skor.

Material och metod

Design

För att kunna beskriva musikens effekt på vård och rehabilitering av äldre människor kommer studiens design att vara en litteraturöversikt där granskning sker av tidigare genomförda stu-dier som studerat musikens effekt på äldre människor.

Urval

Inledningsvis söktes litteratur till bakgrund genom högskolebiblioteken i Skövde och i Jönkö-ping. Den inledande sökningens ändamål var att ge en bredare förståelse för ämnet. Sökning av litteratur har kontinuerligt pågått fram till det färdiga resultatet, för att få en fördjupning i ämnet musik och dess betydelse för vård och rehabilitering. Vetenskapliga artiklar söktes se-dan utifrån syftet med studien genom booelsk sökteknik (Backman, 1998; Forsberg & Wengström, 2008; Friberg, 2006), med sökord som; aktivitet, arbetsterapi, musik, rehabiliter-ing och äldre genom tillgängliga databaser i högskolebiblioteket i Jönköprehabiliter-ing. Söknrehabiliter-ing genom-fördes i databaserna Amed, Cinahl och Pubmed för att få material att analysera som sedan låg till grund för det färdiga arbetet. Även manuell sökning förekom, om det i aktuella artiklar fanns referenser till någon artikel som svarar mot uppsatt syfte med min studie. Vid urvalet av artiklar användes både inklusions- och exklusionskriterier för att begränsa antalet träffar.

Inklusionskriterier:

vetenskapliga artiklar och peer-reviewed utgivna 2000-2008 och skrivna på engelska
urvalsgrupp: äldre med majoriteten av deltagarna över 60 år

kostnadsfria artiklar som går att få tag på i fulltext via Högskolebiblioteket, Jönkö-ping

Exklusionskriterier:

litteraturstudier

Sammanställning över resultatet av sökningen genom olika sökord redovisas i Tabell 1. Valet av artiklar gjordes genom att välja de som först och främst hade en relevant titel och sedan ett abstract som stämde överens med syftet. Efter genomläsning av abstract, kvalitetsvärderades artiklarna (Bilaga 2 och 3) och analyserades för att sedan presenteras i resultatet i en över-siktstabell (Forsberg & Wengström 2008). Resultatet i varje vald artikel granskades var för sig utifrån vald bakgrundslitteratur och syftet med min litteraturöversikt. Avslutningsvis re-dovisades också mina slutsatser, vilken eventuell klinisk nytta litteraturöversikten har samt om det finns mer behov av forskning inom området.

Datainsamlingsmetod

Det antal artiklar som slutligen valdes ut efter läsning av abstract och granskning resulterade i 14 artiklar som presenteras efter sökmotor, sökord (engelska), antal träffar, antal lästa abstract antal granskade artiklar samt antal till resultat i Tabell 1.

Tabell 1. Litteratursökning efter artiklar. Sökmotor Sökord Totalt antal träffar n = 904 Antal lästa ab-stract n = 197 Antal granskade artiklar n = 32 Antal artiklar i resultatet n = 14

Amed Music + elderly 8 8 2 1

Amed

Music +

rehabilita-tion 66 15 5 2

Cinahl Music 128 23 1 0

Cinahl Music + therapy 28 7 1 0

Cinahl

Music therapy +

rehabilitation 16 11 3 1

Cinahl, basic

search Music therapy + rehabilitation 135 27 1 1

Pubmed Music 520 103 16 7

Manuell

Analys

Artiklarna som motsvarade syftet lästes av uppsatsförfattaren för att en förståelse för innehål-let skulle uppnås. Översättning till svenska och sammanställning inför resultatdelen var nästa steg i processen. Granskning har skett av trettiotvå artiklar efter två olika modifierade gransk-ningsmallar (Bilaga 2 och 3) beroende på om studiens design var kvalitativ eller kvantitativ (Forsberg & Wengström, 2008; Friberg, 2006; Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2006). Gransk-ningsmallarna ger hjälp till en enhetlig bedömning av artiklarna och ett systematiskt arbets-sätt. Ett (1) poäng gavs för varje positivt svar och noll (0) poäng för varje negativt svar, sedan gjordes utifrån totalsumman en procentberäkning av antalet positiva svar. Graden av kvalitet avgjorde sedan om artiklarna skulle inkluderas i litteraturöversikten eller ej. Det var fjorton artiklar som översteg 60 procent av den totala poängsumman, dessa inkluderades i litteratur-översikten. Med syftet som utgångspunkt analyserades sedan artiklarna. De delar som stämde överens med syftet för litteraturöversikten markerades med olika färger. Aktivitetsteorin har utgjort en grund i den analys som sedan skett av de olika artiklarna genom syftet att visa på effekten av musik som behandlingsform inom vård och rehabilitering av äldre människor. Ett hermeneutiskt kvalitativt angreppssätt har skett vid analysen genom att en koncentrering av delarna till en helhet varit målet. Hermeneutik innebär en tolkning av text genom att växla mellan delarna i texten till en helhet i ett cirkulärt perspektiv för att uppnå en djupare förståel-se av textens mening (Kvale, 1997). Förförståelförståel-se genom tidigare erfarenheter och kunskap är en grund i forskning (Wallén, 1996), i litteraturöversikten finns även dessa delar som sedan blir till en helhet i det färdiga resultatet. Vid analysen av artiklarna koncentrerades det på de huvudresultat varje artikel visade vilka sedan sammanfördes till nedanstående teman. Analy-sen har varit en variant av innehållsanalys genom att kategorisering skett (Forsberg & Wengström, 2008). Tre olika teman identifierades under analysen; effekt på kognitiv funk-tion, effekt på beteende och välbefinnande, effekt på fysisk funktion och i resultatet sker en presentation i löpande text under dessa rubriker. I Bilaga 1 finns en sammanställning i tabell-form över de inkluderade artiklarna.

Etiska överväganden

Ett av de första stegen som gjordes var att göra etiska överväganden beträffande urval och hur resultatet av litteraturstudien skulle presenteras (Forsberg & Wengström, 2008). De fyra hu-vudkrav som Humanistiska- och Samhällsvetenskapliga forskningsrådet har beträffande forskning; information-, samtycke-, konfidentialitet- och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet,

2002) låg till grund för mina etiska överväganden. Mitt syfte var att använda studier som inte var äldre än tio år och där etiska övervägande gjorts samt presentera dem så noggrant som möjligt. Mitt syfte var också att ha ett kritiskt förhållningssätt under både läsning av mina valda artiklar samt vid eget skrivande av uppsatsen, vilket är två viktiga aspekter (Friberg, 2006). Artiklar som svarade gentemot syftet med min litteraturöversikt, oavsett positivt eller negativt resultat, inkluderades.

Resultat

Resultat visar att musik har effekt på vård och rehabilitering av äldre personer. Genomgången av artiklarna (Bilaga 1) gav kategorier som: effekt på beteende och välbefinnande, effekt på fysisk funktion och effekt på kognitiv funktion. I flera av artiklarna ingick ett flertal av kate-gorierna så undersökningarna hade varit inriktade på olika syften med musikterapi.

Effekt på beteende och välbefinnande

Palliativa patienter har många gånger svårt att uttrycka sina känslor men genom musik för-bättrades oro, sinnesstämning, ansiktsuttryck, verbalisering, kroppsrörelse och smärta signifi-kant visade två olika statistiska test i studien av Gallagher, Lagman, Walsh, Davis, och Le-Grand (2006). Det var 200 patienter som studerades, cirka 29 % av dessa hade en tidigare musikalisk bakgrund, men det verkade inte ha någon betydelse för hur patienterna värderade sin nytta av musikterapin. Patienternas familjemedlemmar utvärderades också och även dessa visade signifikans på områden sinnestämning, ansiktsuttryck och verbalisering. Musiken som användes i denna studie skiftade från olika stilar men det som var mest representerat var inom genren: religiös, klassisk, storband, jazz, musikal och populärmusik. Betydelsen av musikte-rapi i denna patientgrupp är ovärderlig enligt studiens författare.

En annan grupp patienter som har nytta av musikterapi är personer med demenssjukdom. Fle-ra artiklar visade på stor betydelse av musik i omvårdnaden av dementa patienter (Gerdner, 2005; Brown, Götell, & Ekman, 2001; Götell, Brown & Ekman, 2002; Götell, Brown & Ek-man, 2003; Svansdottir & Snaedal, 2006).

Med musikens hjälp underlättades omvårdnaden och patienterna bedömdes vara mer tillfreds och hade lättare att till exempel medverka i situationer som skötsel av hygien (Brown, Götell, & Ekman, 2001; Götell, Brown & Ekman, 2002; Götell, Brown & Ekman, 2003). En

fallstu-die (Brown, Götell & Ekman, 2001) visade på patientens ökande engagemang i morgonruti-nerna när vårdaren sjöng under arbetet. Ansiktsuttrycket är lugnare och mer tillfredställt än vid sessionen utan sång. Beteendet var lugnare och inte så aggressivt som vid sessionen utan sång. Patienten fyller även i när vårdaren sjunger, man kunde se en mer social sida av henne. I studien ingick ytterligare nio patienter som visade liknande resultat.

En annan studie (Götell, Brown & Ekman, 2002) undersökte effekten av vårdarens sång, ef-fekten av bakgrundsmusik och efef-fekten vid ”vanlig vård” under morgonrutinen på nio demen-ta patienter. Musiken som valdes med hjälp av anhöriga skulle vara den som föredrogs tidiga-re i den dementas liv. De som vårdade var inte skolade i att sjunga speciellt inför denna stu-die, vissa hummade bara med i melodin. Under den ”vanliga” morgonrutinen sågs en viss grad av förvirring i patienternas ansiktsuttryck och det var i flera fall en ensidig kommunika-tion där patienten var tyst. Patienternas beteende var också mer utåtagerande genom verbala uttryck, skrik, slag, nypningar och knuffar. Sessionen med bakgrundsmusik visade ökad för-ståelse från patientens sida, aktiviteten klarades av med mindre assistans från vårdaren och samtidigt minskade vårdarens verbala förklaringar. Nya dimensioner i samspelet mellan pati-enter och vårdare sågs och patipati-enterna verkade få en ökad känsla och förståelse för sig själva, för situationen och för omgivningen. Den tredje sessionen när vårdaren sjöng för/med patien-ten ökade patienpatien-tens praktiska förmåga och icke-verbala förståelse, även samverkan utan stö-rande ljud ökade och patientens passivitet minskade.

En tredje studie av samma författare (Götell, Brown & Ekman, 2002) undersökte också effek-ten av vårdarens sång, effekeffek-ten av bakgrundsmusik och effekeffek-ten vid ”vanlig vård” under mor-gonrutinen på nio dementa patienter. I den här studien såg man speciellt på patientens kropps-hållning, rörelsemönster och sinnesmedvetenhet. Både bakgrundsmusik och att vårdaren sjunger visade även i denna studie positiv betydelse för patientens beteende jämfört med den ”vanliga” morgonrutinen utan sång eller musik. Interaktionen mellan patient och vårdare syn-tes mer gemensam under sångsessionen. Patientens kapacitet att förstå och nivå på utförandet var bättre än vid de båda andra sessionerna. Vårdaren arbetade på ett lugnare sätt med patien-ten under sångsessionen.

Individualiserad musik kräver hjälp av anhöriga för att vården ska bli individualiserad, huma-nistisk och öka livskvaliteten och välbefinnande. Gerdner (2005) skriver i sin artikel: ”she

her pleasure” (sid. 28). Triangulering av både kvantitativa och kvalitativa data stärker validi-teten för att musikterapi har positiv effekt på patienternas beteende. Slutsatsen enligt Gerdner (2005) var att de positiva effekterna övervägde de negativa men ytterligare studier behövs för att också analysera kostnadseffektiviteten. Musikterapin hade till följd att anhöriga tillbringa-de mer tid hos patienten jämfört med baslinjen vid införantillbringa-det av musikterapin. I en isländsk studie (Svansdottir & Snaedal, 2006) hade en utbildad musikterapeut gruppsessioner i musik-terapi för en grupp patienter med diagnosen Alzheimer av måttlig eller svår grad. Patienterna fick musikterapi, välkända isländska sånger, tre gånger per vecka under sex veckor. I studien ingick också en kontrollgrupp och där skedde ingen förändring i vården. Skattning av beteen-de skedbeteen-de vid start, efter sex veckor och efter tio veckor. En förändring kunbeteen-de signifikant ses efter sex veckor på aktivitetsstörning, aggressivitet och oro jämfört med kontrollgruppen, men denna skillnad hade försvunnit vid skattning efter tio veckor.

Syftet (Hagens, Armstong-Esthers & Sandilands, 2003) var att undersöka effekten med musik under träning på fysisk och kognitiv nivå, beteende och välbefinnande. Kontrollgruppen fick ingen intervention, en grupp fick arbetsterapeutiska interventioner och den tredje gruppen använde musik från 1920-1940-talet under träningspasset som intervention. Resultatet visade på förbättring inom både fysisk och kognitiv funktion i grupperna som fick arbetsterapeutiska interventioner och musikterapi jämfört med kontrollgruppen. I kontrollgruppen ökade pro-blemen med beteende men i de båda andra minskade propro-blemen istället samtidigt som livs-kvaliteten ökade och då speciellt i gruppen som fick musik under träningspassen. Resultaten hade minskat vid uppföljningen tio veckor efter avslutat program.

I rehabilitering av patienter med hjärnskador som till exempel stroke studerades användandet av musikterapi (Nayak, Wheeler, Shiflett & Agostinelli, 2000). Patienterna fick antingen standardrehabilitering eller en kombination av musikterapi och standardrehabilitering med syftet att ha en grupp om två- tre patienter varje gång i experimentgruppen. På grund av att det inte fanns tillräckligt antal tillgängliga patienter blev några av musiksessionerna individu-ella. Deltagarna formade varje grupp utifrån intresse och förmåga. Syftet med musikterapin var att öka patienternas sinnestämning och sociala interaktion därför fanns också fokus på detta vid valet av melodier. Resultatet visar på att patienterna sinnesstämning i musikgruppen signifikant förbättrades. Den sociala interaktionen ökade, enligt familjemedlemmarna, också signifikant jämfört med kontrollgruppen. Deltagandet i sessionerna av standardrehabilitering

var, enligt personalen, mer aktivt och motivationen till terapi högre i gruppen som fick musik-terapi.

Effekt på fysisk funktion

En studie från Korea (Jeong & Kim, 2007) testade effekten av rytmisk musikintervention på patienter med stroke. Effekten på den fysiska, psykosociala och även påverkan på livskvalite-ten efterfrågades. Ett andra syfte var också att testa om interventionen kunde komma ifråga som ett alternativt rehabiliteringsprogram för strokepatienter. Experimentgruppen visade på signifikant bättre värden i fråga om sinnesstämning, sociala relationer, extension av ankel och flexibiliteten i skadad arm jämfört med kontrollgruppen. Livskvalitet visade ingen statistisk signifikans i jämförelse mellan de båda grupperna.

En annan studie undersökte aktivitet med rytmisk musik på ett hem för dementa patienter. Övningarna i aktiviteten var utformade av en sjukgymnast för äldre personer. Försöket pågick under 25 veckor och under den här tiden ökar antalet deltagande så länge det spelades rytmisk musik. Vid baslinjen inför starten och under kontrollveckor när den rytmiska musiken sakna-des minskade deltagarantalet igen (Mathews, Clair & Kosloski, 2001).

Effekt på kognitiv funktion

En studie från Belgien (Van der Winckel, Feys, De Weerdt & Dom, 2004) använde under tre månader musikterapi i träningen av en grupp dementa patienter med ett Mini Mental State Ex-amination (MMSE) lägre än 24/30. Musiken valdes utifrån deltagarnas ålder. Skattning skedde i början, efter sex veckor och efter tre månader. En kontrollgrupp ingick där deltagarna fick daglig konversation med den terapeut som ansvarade för musiksessionen. I kontrollgruppen spelades ingen musik och de blev inte heller tillfrågade om att få delta i någon rörelseaktivitet. Resultatet visade på signifikant förbättrad kognition efter tre månader men ingen signifikant förändring på beteendet i musikgruppen.

Forskare från Japan (Suzuki, et al. 2004) undersökte effekten av musikterapi på en grupp de-menta patienter beträffande beteende och endokrinologi, här ingick också en kontrollgrupp som deltog i de vanligt förekommande aktiviteterna på boendet men inte i någon musikterapi. Musiken var gamla japanska sånger från en tidigare period i deltagarnas liv. En signifikant förbättring inom området ”språk” och aggressivitet sågs i musikgruppen, samt vid testet efter åtta veckor också en minskning av stresshormon.

En fallstudie (Magee, Brumfitt, Freeman & Davidson, 2006) på en patient med symtom på parkinsonism och som också hade problem med fatigue och talet, där framsteg i traditionella behandlingsmetoder saknades så ett försök gjordes med musikterapi. Musikterapeuten hade specialistkunskaper i neurologi. Inför starten gavs ett prov på musikterapins uppläggning i patientens hem. Potentiella mål planerades inför denna baslinje av musikterapeut och logo-ped. Musikterapi gav patienten ett högre mått på välbefinnande men också visades förbättring i patientens förmåga att kommunicera. Talet blev mer spontant jämfört med tidigare. Studien indikerar att musikterapi kan öka välbefinnande och kommunikation hos patienten med kom-plexa neurologiska problem och vara ett komplement till traditionella behandlingsmetoder, men ytterligare studier behövs med bättre metod och datainsamling.

En studie från Finland studerade patienter med diagnosen stroke med syfte att undersöka ef-fekten av regelbundet lyssnande på musik under de första månaderna efter insjuknandet och om det kunde öka återhämtningen av de kognitiva funktionerna och förbättra sinnesstämning-en (Särkämö, et al.2008). Patisinnesstämning-enterna delades in i tre olika grupper som vid uppföljning efter sex månader såg ut som följande; kontrollgrupp n = 17, språkgrupp n = 19 och musikgrupp n = 17. Kontrollgruppen fick inget material att lyssna till, de båda andra grupperna fick material beroende på vilken grupp de tillhörde som de skulle lyssna till dagligen. Samtliga patienter fick tillgång till standardvård och rehabilitering. Samtliga undersöktes också vid baslinje, ef-ter tre och efef-ter sex månader med olika test för kognitiv förmåga, sinnesstämning och livskva-litet. Resultatet visade på signifikant ökning av område verbalt minne och uppmärksamhet i musikgruppen än i de båda andra grupperna. Musikgruppen visade också tecken på lägre grad av depression samt bättre sinnesstämning än kontrollgruppen.

En sammanfattning av resultatet visar på musikens effekt utifrån olika syften när det gäller vård och rehabilitering. Beteende, välbefinnande, fysisk förmåga och kognitiv förmåga är områden som har stor nytta av musiken som behandlingsmetod. Individualiserad musik har visat sig ha bäst effekt. Flera artiklar i resultatet visade också på att musikinterventionen be-höver fortgå eftersom en försämring kunde ses en tid efter avslutad musikintervention.

Diskussion

Resultatet visar på positiva effekter från musik vid rehabilitering och vård av äldre. Effekten varierar beroende på syftet med interventionen. Det som framkom i flera studier var att

effek-ten inte var bestående utan avklingade efter en tid utan musik. Min tolkning är att effekeffek-ten av musikinterventioner är en färskvara som behöver fortgå för att bestå.

Metoddiskussion

Valet att göra en litteraturöversikt har fördelen att det blir en internationell översikt inom om-rådet musikterapi och rehabilitering eftersom artiklarna i resultatet kommer från bland annat Sverige, Finland, England, Japan. För att få en helhet i betydelsen av musikens effekt vid re-habilitering och vård av äldre personer valde jag att inkludera både kvalitativa och kvantitati-va artiklar. Kkvantitati-valitatikvantitati-va artiklar har som mål att öka förståelsen för ämnet som forskningen gäller och kvantitativa ger genom jämförelser och mätningar på olika sätt ökad evidens till forskningen (Friberg, 2006). En del av artiklarna är kvasiexperimentella, vilket innebär studi-er där intstudi-ervention, expstudi-erimentgrupp och kontrollgrupp ingår (Fribstudi-erg, 2006).

Kvasiexperimentella studier är vanligt inom forskning i vården (Forsberg & Wengtröm, 2008) då det ofta ingår någon intervention, till exempel musik som i min litteraturöversikt. Två av artiklarna är fallstudier som bidrar med värdefull information över den enskilde individens nytta av musiken i vården. Fallstudie är en design som kan ge information om den enskilde patienten vilket sedan kan överföras till egna patientfall eller situationer (Forsberg & Wengst-röm, 2008) med syftet att bidra till förbättrad rehabilitering. Traditionellt ger kvantitativ forskningsansats större evidens (Friberg, 2006) men för att få en djupare förståelse var mitt val att använda artiklar med olika forskningsansatser, vilket alltså bidrar till ökad förståelse inom ämnet samt stärker validitet och reliabilitet av litteraturöversikten. Genom att använda granskningsmallar (Bilaga 2 och 3) så stärks ytterligare resultatet ifråga om validitet och reli-abilitet (Forsberg & Wengström, 2008).

En litteraturöversikt ska vara heltäckande (Forsberg & Wengström, 2008), på grund av inklu-sionskriterier studieupplägg och tid så är min litteraturöversikt så heltäckande som möjligt men jag är medveten om alternativen för att ytterligare täcka in området som studerats. För att få material att bearbeta, var inklusionskriteriet ≥ 65 år tvunget att ändras till en majoritet av deltagarna ≥ 60 år. Ett annat scenario hade varit att ändra åldersaspekten på artiklarna, men nio år gamla artiklar är redan något för gamla då åldern ska ligga på cirka tre till fem år sedan publicering (Forsberg & Wengström, 2008) därför valde jag att inte göra ändring beträffande detta kriterium. Ett medvetet faktum som ger en begränsning ifråga om validitet och reliabili-tet i min litteraturöversikt är att endast inkludera kostnadsfria artiklar. I mitt sökresultat fanns ett större antal intressanta artiklar som tyvärr inte var tillgängliga genom att de inte var

kost-nadsfria. Genom Hälsohögskolan, Jönköping har ändå tillgången varit så stor att jag har 14 stycken internationella artiklar till min litteraturöversikt. En annan brist och möjlig felkälla är att artiklarna är skrivna på engelska vilket inte är mitt modersmål, därför kan det förekomma feltolkningar i min resultatredovisning. Min avsikt var att efter bästa förmåga översätta artik-larna till svenska och presentera dem utifrån syftet med litteraturöversikten vilket jag anser mig ha gjort.

För att kunna arbeta evidensbaserat inom området musik och rehabilitering, vilket även gäller andra områden, räcker det inte med enstaka positiva studier. Det krävs upprepade kvantitativa och kvalitativa resultat samt att kunskap från patienter och anhöriga integreras vilket stärker evidensstyrkan för forskningen (Forsberg & Wengström, 2008). En svårighet vid studier av äldre och svårt sjuka är just att de tillhör en skör grupp där etiska dilemman kan förekomma men här kan alltså beprövad erfarenhet vara stöd för evidens (Friberg, 2006).

Resultatdiskussion

Resultatet från litteraturöversikten visar att musik har effekt på vård och rehabilitering av äld-re personer. Kvaliteten på artiklarna som ingår i äld-resultat är av varierande äld-resultat men alla pekar åt samma håll att musiken har effekt på olika sätt. Naturligtvis går det inte att generali-sera till att gälla för alla äldre eftersom det också finns de som inte tycker om musik. Fakta är dock att studierna visar på en ökad aktivitetsförmåga när musik av olika slag finns med i vår-den av vår-den äldre människan.

Musik är också ljud och finns idag som en naturlig del i våra liv. I våra hem, där vi arbetar och i många offentliga miljöer är den ett vanligt förekommande inslag. Musiken får oss att uppleva olika saker och kallas ibland för känslans språk. Den kan vara lugnande, göra oss oroliga eller få oss uppmärksamma eller genom olika musikformer visa på identifiering med en speciell grupp. Musiken kan ge ”gaspådrag” eller ”nedbromsning” i kroppen (Theorell, 2009). Musiken kan användas för att locka oss att köpa mer eller som i filmer där den följer händelser och ger en förtätad stämning eller förväntan, vilket fungerar bäst då vi inte lyssnar aktivt på musiken. Den ska bara finnas som en del av ”inredningen” (Nilsson & Waldemars-son, 1994) men har också använts sedan årtusende i helande, läkande och utvecklande syfte (Englund, 2004; Johansson, 2009, Ruud, 2002). Musik är en glädjande faktor i många männi-skors liv (Andersson & Jungeström, 2003).

När jag själv hör musik som berör väcks tankar på situationer då jag kanske hörde musiken för första gången och olika händelser återupplevs, både trevliga och mindre trevliga ibland. Vid tillfällen då vi inte själva kan minnas vad som hänt, till exempel som en följd av demens-sjukdom. Då behövs assistans för att locka fram tidigare och glömda händelser i livet, här kan musiken spela en stor roll visar olika studier. Att hjälpa patienter med demens att minnas de goda stunderna i livet kan få dem att minska sitt utåtagerande beteende och fortfarande ta en mer aktiv del i sin vardag (Grossberg & Abhilash, 2007). I vården av personer med demens kan musiken användas som ett verktyg för att ytterligare öka aktivitetsförmågan hos individen (Brown, Götell, & Ekman, 2001; Götell, Brown & Ekman, 2002; Götell, Brown & Ekman, 2003). Musiken bidrar till en kommunikation utan ord, vårdsituationen blir lugnare vilket också ger ett välbefinnande hos både patient och den som vårdar. Musiken främjar interaktio-nen med omgivningen och kan minska oroligt beteende även hos de med svår demens (Rag-neskog, 2001). Lugn bakgrundsmusik i samband med måltid har visat effekten att patienterna med demens åt bättre och deras sinnesstämning var bättre än hos dem som inte fick äta till musik (Ragneskog, 2001). Gerdner (2005) såg ytterligare en positiv effekt av musik genom att anhöriga stannade längre vid sina besök hos den sjuke. En fördel som har stor betydelse genom att den sjuke får extra stimulans genom social kontakt. Genom att stressen minskar (Suzuki, et al. 2004) fungerar patienten på ett bättre sätt, välbefinnande uppstår vilket gagnar aktiviteten, minnet och koncentrationen.

Störst betydelse har den individuellt valda musiken vilket Englund (2004) påtalar. Effekten kan om musiken är ”fel” få motsatt verkan vilket kan ha en avgörande mening för effekten av musikterapin (Theorell, 2009). Paul och Ramsey (2000) ger exempel på situationer när musi-ken förändrar patientens utförande av aktivitet genom att vara för snabb eller för långsam pre-cis som ljudvolymen kan distrahera och förstöra utförandet. Tiden spelar också roll, cirka 30 minuter musikterapi per gång har visat störst effekt (Englund, 2004), längre tid kan istället orsaka irritation.

Både som arbetsterapeut och som undersköterska inom äldreomsorgen har det vid ett flertal tillfällen förekommit att jag observerat hur de äldre sitter framför TV: n och ser ut att sova eller så är det en radio som skrålar med musik för yngre åldrar. De äldres hälsotillstånd främ-jas inte av en sådan miljö enligt min åsikt, som även bekräftas (Ragneskog, 2001), genom okontrollerad musik eller en TV som står på kan tvärtom ha negativa effekter för både

patien-ter och personal. Att som personal ständigt höra detta brus som troligtvis är tröttande i läng-den kan ha en negativ effekt på sättet de vårdar enligt min mening. Samtidigt har jag också sett den effekt olika musikaktiviteter har på de äldre på det äldreboende där jag tidigare arbe-tade. Jag har sett glädjen i deras ögon när en känd melodi spelats, hur de försökt att sjunga med och på olika sätt markerat takten i musiken.

Disengagemangsteorins (Berg, 2007; Hooyman & Kiyak, 2005) åsikter finns till stor del kvar inom vården enligt min åsikt, även om aktivitetsteorin är på väg att ta över så är det fortfaran-de svårt att entusiasmera vårdpersonal till förändringar i vård och omsorg av våra äldre. Teo-rin om att en del äldre människor upplever gerotranscendens (Berg, 2007; Erikson, 2004; Ho-oyman, & Kiyak 2005; Tornstam, 1996) är också intressant och att den äldre individen istället utvecklas mot större tillfredställelse med sin ålderdom. Den äldre drar sig tillbaka och har inte behov av att umgås med människor utan ser ökat behov i ostörd meditation, att bestiga berget som utgör åldrandet och ha utsikten över det som är livet (Erikson, 2004). Då är frågan hur vi alla som arbetar inom vården av äldre människor ska hantera detta eftersom fokus för flera av yrkeskategorierna är aktivitet. Aktiviteter spelar stor roll, även om det inte är hela sanningen bakom ett gott åldrande så är min övertygelse att med så enkla medel som till exempel sång i morgonarbetet så underlättas hela situationen för deltagande parter framförallt hos patienten. Patienten blir mer delaktig, den som vårdar blir lugnare. Detta är ett lugn som sprids till om-givningen och gör vårdsituationen trevligare för samtliga parter enligt vad jag anser.

Fördelen med musik och sång i vårdsituationer är att det går att göra direkt utan några arran-gemang som exempelvis vid ordnad och planerad musikterapi. Ett troligt hinder för att det sker kan vara den enskilde vårdarens tvekan för att sjunga på grund av dålig sångröst men som Brown, Götell och Ekman (2001); Götell, Brown och Ekman (2002); Götell, Brown och Ekman, (2003) visade i sina studier kan även ett melodiskt hummande lugna patienten. Möj-ligheten att finna en känsla av sammanhang och meningsfullhet uppstår (Holm & Jansson, 2001). Att upprepa musikstunder med tätare intervaller skulle kunna ge mer långvarig effekt (Theorell, 2009).

Rytmisk musik kan hjälpa patienter med Parkinson att bibehålla sin självständighet i ADL genom att balans, muskelrörelser och koordination förbättras (Magee, Brumfitt, Freeman & Davidson 2006), vilka också visade i sin studie den påverkan musiken har på patientens väl-befinnande. Ruud (2002) tar också upp den betydelse rytmisk musik har för kontroll av

rörel-ser och hjälp till att sätta igång, problem som är vanliga hos patienter med Parkinsons sjuk-dom. Musikens lugnande effekt hos svårt sjuka (Andersson & Jungström, 2003) är ett annat område som mer behöver uppmärksammas. Fortfarande är det individuell vald musik som gäller men till exempel långsamma melodier med stadig rytm (Englund, 2004) kan hjälpa för att minska ångest och ge patienten ro istället. Även anhöriga har nytta av musiken eftersom den kan bidra till ökad kommunikation i en svår situation (Aldridge, 1999).

Den senaste av de inkluderade artiklar (Särkämö, et al. 2008) använder musiken i rehabiliter-ingen av patienter med diagnosen stroke vilket är mycket intressant. Att hitta nya vägar för att öka den kognitiva förmågan hos patienter i denna stora patientgrupp kan bidra till ökad livs-kvalitet och välbefinnande och samtidigt skapa nya behandlingsformer, eftersom hjärnans musikhantering är komplex (Fagius, 2001). En anknytning till Aktivitetsteorin (Tornstam, 2005) kan ses här genom att fokus finns på att öka aktivitetsförmågan hos patienterna. Patien-ternas rehabilitering inriktar sig på att återta alternativt hitta nya vägar för den förlorade kog-nitiva och fysiska förmågan som genom sjukdomen orsakar problem i vardagslivet. Förändra-de copingstrategier, att man tänker i nya spår och kan omorganisera sitt liv för att uppnå en förbättrad livskvalitet (Theorell, 2009). Det blir i många fall, efter att ha drabbats av stroke, problem med ett bibehålla sitt tidigare sociala nätverk på grund av bland annat de kognitiva förändringarna. Dessa kognitiva förändringar kan förstöra ett normalt liv för patienten och ytterligare bidra till minskad aktivitetsförmåga. En ökad aktivitetsförmåga ger ett bibehållan-de av tidigare roller och inte minst ett ökat välbefinnanbibehållan-de hos patienterna. Musik som behand-lingsmetod har troligtvis många ännu outforskade användningsområden inom vård och reha-bilitering. Ett område är att ”skräddarsy” musikinterventionen för olika sjukdomar vilket har påbörjats inom forskningen och i praktik (Theorell, 2009), men flera studier på vilken sorts musik som ger bäst effekt behövs enligt min mening.

I min yrkesroll som arbetsterapeut ser jag en samhällsekonomisk vinst genom att använda musiken som åtgärd. Musiken bidrar till patientens välbefinnande och därmed sker också en ökning av motivationen till att träna i olika aktiviteter. Detta innebär att träningen utförs och på så sätt ökas aktivitetsförmågan. Meningsfulla aktiviteter som är roliga bidrar till ökad mo-tivation och även ökat engagemang (Kielhofner, 2002). Aktivitet är ett område som är av stor betydelse inom den profession jag arbetar. Individens förmåga att klara sina vardagliga aktivi-teter, förmågan till kontroll av sin situation och välbefinnandet är i fokus för arbetsterapeuter-na (Kielhofner, 2002). Inom arbetsterapin förekommer ofta träning i grupp och genom

musik-sessioner, vilket förekom i flera av de granskade studierna, kan människors behov av sociala relationer tillgodoses. Risken för demens och Alzheimers sjukdom ökar genom ett minskat socialt nätverk precis som risken för institutionalisering (Wånell, 2001) men forskarna är inte helt eniga på den punkten (Berg, 2007). Studien av Svansdottir och Svaendal (2006) där mu-sikterapi användes på en grupp patienter med diagnosen Alzheimer visade på en förbättring av bland annat oro och aggressivitet efter sex veckor. Min tanke är att den sociala kontakten också bidrog till ett förbättrat beteende hos patienterna. Nayak et al (2000) studie visade på förbättrad sinnesstämning och ökad social interaktion efter musikterapi. Hagen et al (2003) visade på ökad livskvalitet, speciellt i gruppen som fick musik under sin träning, men även förbättrad fysisk och kognitiv förmåga. Att använda musiken som ett komplement i de olika träningsmetoder arbetsterapeuter använder vid rehabilitering av människors fysiska och kog-nitiva förmågor kan ha, visar de olika studierna, en positiv effekt. Ruud (2002) menar att spe-ciellt inom äldreomsorgen finns det ett positivt värde av musik i syftet att främja hälsa och livskvalitet. Genom musiken öka möjligheten att hitta vägar till de funktioner och minnen som annars ligger vilande hos till exempel patienter med demens eller att patienter som ligger för döden kan få höra den musik som de föredrar och på så sätt främja livskvaliteten (Theo-rell, 2009).

För arbetsterapeuter är också handledning av personalgrupper en vanlig arbetsuppgift. Påver-kan av personalens attityder till förändring är en stor uppgift för att locka fram de resurser som jag tror finns inom alla arbetsgrupper. Försöka att få personalen att se de förmågor pati-enterna har och skapa ett tillåtelserum där allt kan hända (Andersson & Jungström, 2003). Genom att som arbetsterapeut föra fram vilken effekt musik kan bidra med i vård och rehabi-litering av äldre människor kan personalens arbete förändras till det bättre vilket kräver hand-ledning i vårdsituationer. Stress förstör mycket av den fina vård som jag anser finns i vårt land och genom den planerade och medvetna musiken kan troligtvis en förbättring ske för att hänvisa till studierna av Brown, Götell, och Ekman (2001); Götell, Brown och Ekman (2002); Götell, Brown och Ekman, (2003). Dessa studier visade på ett ökat välbefinnande hos både patienter och personal, personalens arbetstempo blev också lugnare.

Musikstudier visar på en minskning av negativa stresshormoner (Theorell, 2009) vilket enligt min tolkning ger ökad energi för hantering av olika problem som kan uppstå i situationer av vård och rehabilitering. Genom att tempot lugnas ner kan ett mer aktiverande förhållningssätt

få plats. Personalen gör inte insatser för att ”det går fortare” utan patienten kan själv få möj-lighet att utföra aktiviteter, bland annat personlig ADL. Detta ger patienten ökad självständigt vilket i sin tur bidrar till ökad självkänsla och välbefinnande. Musiken hjälper också till att öka patientens kroppsmedvetenhet (Aldridge, 1996). Patienten ges möjlighet att sjunga med vilket ökar kommunikation och språkutveckling (Karlsson, 2001). Andra studier även interna-tionella visar vilka positiva effekter till exempel körsång och allsång har för äldre människor, ökad livskvalitet, ökad social gemenskap och att sången förstärker ett gott hälsobeteende (Theorell, 2009). Hälsofrämjande och preventiva insatser för att öka äldre människors aktivi-tet kan bidra till ökat antal friska levnadsår och förbättrad livskvaliaktivi-tet (Bendz, 2005) och där-för ger alternativa behandlingsmetoder som till exempel musik i olika former bidrag till sam-hällsekonomin vilket alla tjänar på. I de kommuner som jag har erfarenhet från är det idag en ökad inriktning mot ett aktiverande förhållningssätt som ligger i linje med Aktivitetsteorin (Tornstam, 2005). Inriktning mot ökad aktivitet kan ses även i massmedia, (Berg, 2007; SOU, 2003) menar på att det är viktigt för samhället att de äldre bibehåller sin aktivitetsförmåga för att få ett bra åldrande.

För att använda musik i kliniskt arbete behöver riktlinjer skapas. Då krävs det systematiska litteraturöversikter, multidisciplinär arbetsgrupp för att omvandla bevis till riktlinjer och fi-nansiella resurser men också resurser i form av experter inom klinisk verksamhet, projektled-ning och forskprojektled-ning (Willman, Stoltz, & Bahtsevani, 2006). Ytterligare forskprojektled-ning med nog-grant kontrollerade studier behövs för att se effekten av musiken enligt vad jag anser, men musik används redan idag i vården vilket litteratur inom ämnet visar (Aldridge, 1996; Anders-son, & Jungeström, 2003; Englund, 2004; KarlsAnders-son, 2001; Ragneskog, 2001; Ruud, 2001; Theorell, 2009). Vid användning av musik i vården av dementa visar resultatet på ökad delak-tighet och sinnesmedvetenhet hos patienten samtidigt som arbetet underlättas för den som vårdar. Denna alternativa metod har mig veterligen inte några biverkningar och är i de flesta fall som redovisats i mitt resultat kostnadseffektivt eftersom patienterna gagnas på ett positivt sätt.

Slutsatser

Min slutsats är att musik är en påverkande faktor i vård och rehabilitering av äldre personer i deras olika livssituationer. Människor som har möjlighet eller får hjälp att välja musik som de tycker om kan till exempel lockas att utföra aktiviteter med syftet att på olika sätt vara mindre beroende av andra människors hjälp. Alternativt väcker musiken tankar och känslor som hjäl-per till vid bearbetning av svåra och glada situationer. På äldreboenden där musiken kontinu-erligt används i de vardagliga situationerna kan säkert störst effekt märkas. Därmed inte sagt att musiken ständigt ska finnas i bakgrunden vilket kan ha en negativ inverkan och istället får patienten att må dåligt vilket inte är intentionen. Det går inte att generalisera ett användande av musikinterventioner, eftersom det också finns de individer som inte vill delta i musikakti-viteter. Ett faktum som gör individualiseringen av musiken som intervention ännu mer bety-delsefull. Men något som är säkert är att musik väcker känslor, ger glädje och stimulering på olika sätt för de flesta människor och därför är musiken en viktig och angelägen insats inom vård och rehabilitering av äldre människor.

Omnämnanden

Ett stort TACK till min familj och mina vänner som alltid finns för mig och stöttar mig i mina studier. Jag tackar också min handledare Marie Ernsth-Bravell för god handledning, stöd och råd när jag drar iväg åt ”fel” håll.

Referenser

* = artiklar som analyserats.

Aldridge, D. (1996). Music therapy research and practice in medicine. From out of the

si-lence. London and Bristol : Jessica Kingsley Publishers.

Andersson, B., & Jungeström, I. -B. (2003). Den spröda tonen bortom glömskan: 2. Ödeshög: Danagårds Grafiska.

Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Bendz, M. (2005). Att åldras väl – en kunskapsöversikt av hälsofrämjande och förebyggande

arbete inom dagens vård och omsorg. Jönköping: Hälsohögskolan Luppen Kunskapscentrum FoU-rapport 2005:1, ÄO.

Berg, S. (2006). Åldrande, individ och samhälle. Malmö: Liber.

* Brown, S., Götell, E., & Ekman S. -L. (2001). Music-therapeutic caregiving: the necessity of active music-making in clinical care. The Arts in Psychotherapy, 28, 125 – 135.

Englund, B. (Red.). (2004). Skapande och komplementära terapier. Lund: Studentlitteratur

Erikson, E. H. (2004). Den fullbordade livscykeln. Finland: WS Bookwell.

Fagius, J. (2002). Hemisfärernas musik. Om musikhantering i hjärnan. Göteborg: Bo Ejeby Förlag.

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.

Friberg, F. (2006). Dags för uppsats- vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.

Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA). (2005). Etisk kod för arbetsterapeuter. Stock-holm: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.

Gardiner, R. RGRM-metoden. [www-dokument] URL http://www.rgrm.se/se.html [2009-04-04].

* Gallagher, L.M., Lagman, R., Walsh, D., Davis, M.P., & LeGrand, S.B. (2006). The clinical effects of musicteraphy in palliative medicine. Support Care Cancer, 14, 859 – 866.

* Gerdner, L. (2005). Use of individualized music by trained staff and family. Journal of

Gerontological Nursing, 31, 22 – 30.

Grossberg, George T., and Abhilash K. Desai. "Behavioral Disorders in Dementia."

Encyclo-pedia of Health & Aging. 2007. SAGE Publications. 16 Apr. 2009. <http://www.sage-ereference.com/aging/Article_n37.html>. [090416]

* Götell, E., Brown, S., & Ekman, S.-L. (2002). Caregiver singing and background music in dementia care. Western Journal of Nursing Research, 24, 195 -216.

* Götell, E., Brown, S., & Ekman, S.-L. (2003). Influence of caregiver singing and back-ground music on posture, movement and sensory awareness in dementia care. International

Psychogeriatrics, 15, 4, 411 -430.

Hagen, B. (1999). Music Therapy at the End of Life. In D.,Aldridge (ed.). Music therapy in

palliative care. New voices (pp. 68 – 81). London and Philadelphia: Jessica Kingsley Pub-lishers.

* Hagen, B., Armstrong-Esther, C., & Sandilands, M. (2003). On a happier note: validation of musical exercise for older persons in long-term care settings. International Journal of Nursing

Studies, 40, 347 – 357.

Hooyman, N.R., & Kiyak, H.A. (2005). Social Gerontology. A multidisciplinary perspective. Boston, MA: Allyn and Bacon.

* Jeong, S. & Kim, M. (2007). Effects of a theory-driven music and movement program for stroke survivors in a community setting. Applied Nursing Research, 20, 125 – 131.

Johansson, H. -O. (webbansvarig). Förbundet för musikterapi i Sverige. (2009). [www doku-ment]. URL http:// www.musikterapi.se/index.html [2009-03-22].

Johansson, R., & Skärgren, L. (2006). Rehabilitering/habilitering. Stockholm: Liber AB.

Karlsson, E. (2001). Musiken som berör - ett redskap i vård och omsorg. Luleå: Luleå grafis-ka.

Kielhofner, G. (2002). A Model of Human Occupation Theory and application (3:d ed.). Bal-timore: Lippincott Williams & Wilkins.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lagergren, M., Wånell, S.-E., Norman, A., & Westlander, M, (2001). Äldres hälsa och

välbe-finnande. En utmaning för folkhälsoarbetet. Stockholm: Stockholms läns landsting och Äld-recentrum i Stockholm.

Larsson, M., & Rundgren, Å. (2003). Geriatriska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur.

Malmberg, B. & Sundström, G. (2004). Äldres levnadsförhållanden 1988-2002. Socialstyrel-sen.

* Magee, W.L., Brumfitt, S.M., Freeman, M., & Davidson, J.W. (2006). The role of music therapy in an interdisciplinary approach to address functional communication in complex neuro-communication disorders: A case report. Disability and Rehabilitation, 28, (19), 1221 – 1229.

* Mathews, R.M., Clair, A.A., & Kosloski, K. (2001). Keeping the beat: Use of rhythmic mu-sic during exercise activities for the elderly with dementia. American Journal of Alzheimer´s

Disease and Other Dementias, 16, 377.

McNab, F., Varrone, A., Farde, L., Jucaite, A., Bystritsky, P., Forssberg, H., & Klingberg, T. (2009). Associated with Cognitive Training Changes in Cortical Dopamine D1 Receptor Binding. Science, 323, 800.

Nationalencyklopedin. (2009). http://www.ne.se.bibl.proxy.hj.se [2009-04-30].

* Nayak, S., Wheeler, B ., Shiflett, S. & Agostinelli, S. (2000). Effects of Music Therapy on Mood and Social Interaction Among Individuals With Acute Traumatic Brain Injury and Stroke. Rehabilitation Psychology, 45, (3), 274 – 283.

Nilsson, B., & Waldemarsson, A.-K. (1994). Kommunikation. Samspel mellan människor. Lund: Studentlitteratur.

Passer, M., & Smith, R. (2004). Psychology. New York: McGraw-Hill.

Ragneskog, H. (2001). Music and other strategies in the care of agitated individuals with

dementia. A nursing perspective. (doktorsavhandling). Göteborg: Göteborgs Universitet.

Russel, E. H. (2003). The effects of Music Therapy on the Quality and Length of Life of Peo-ple Diagnosed with Terminal Cancer. Journal of Music Therapy, 40, 2, 113-137.

Ruud, E. (2001). Varma ögonblick. Om musik, hälsa och livskvalitet. Göteborg: Bo Ejeby Förlag.

Socialstyrelsen. (2003). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF)

– Kortversion. Lindesberg: Bergslagens Grafiska.

SOSFS 2007:9. Öppna jämförelser inom vården och omsorgen om äldre 2008.

SOU 2003:91 (Statens offentliga utredningar). (2003). Äldrepolitik för framtiden. 100 steg till

trygghet och utveckling med en åldrande befolkning. Stockholm: Elanders Gotab AB.

Stanley, P., & Ramsey, D. (2000). Music therapy in physical medicine and rehabilitation.

Australian Occupational Therapy Journal, 47, 111- 118.

Statens Folkhälsoinstitut 2005:6. (2005). Sammanfattning av Hälsoutveckling och

hälsofräm-jande insatser på äldre dar. En kunskapssammanställning. Stockholm: Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum.

Statens Folkhälsoinstitut. (2007). Äldres hälsa. En utmaning för Europa. Kortversion. Stock-holm: Statens Folkhälsoinstitut, 2007:02.

* Svansdottir, H. B. & Snaedal, J. (2006). Music therapy in moderate and severe dementia of Alzheimer´s type: a case-control study. International Psychogeriatrics, 18, 4, 613- 621.

* Suzuki, M. et al. (2004). Behavioral and endocrinological evaluation of music therapy for elderly patients with dementia. Nursing and Health Sciences, 6, 11- 18.

* Särkämö, T. et al. (2008). Music listening enhances cognitive recovery and mood after mid-dle cerebral artery stroke. Brain, 1-11.

Theorell, T. (2009). Noter om musik och hälsa. Stockholm: Karolinska institutet.

Tornstam, L. (2005). Åldrandets socialpsykologi. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag.

Wallén, G. (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.

* Van der Winckel, A., Feys, H., De Weerdt, W., & Dom, R. (2004). Cognitive and behav-ioural effects of music-based exercises in patients with dementia. Clinical Rehabilitation, 18, 253 – 260.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig