Upplevelser av organisatorisk och social arbetsmiljö hos tandhygienister inom privat sektor : En kvantitativ enkätstudie för tandhygienister inom en region i södra Sverige

Upplevelser av

organisatorisk och social

arbetsmiljö hos

tandhygienister inom privat

sektor

HUVUDOMRÅDE: Oral Hälsovetenskap FÖRFATTARE: Flink, A., Ivarsson, C. JÖNKÖPING juni 2020

En kvantitativ enkätstudie för tandhygienister inom en region i södra

Sverige

Sammanfattning

Bakgrund: Systematiskt arbetsmiljöarbete kan förebygga ohälsa och olycksfall på arbetsplatser. Genom god arbetsmiljö kan kvalitén på utfört arbete öka, arbetet göras mer hållbart för arbetstagare och vården mer patientsäker. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur tandhygienister inom privat tandvårdssektor upplever sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Metod: Metoden var en kvantitativ tvärsnittsstudie med enkät som mätinstrument. Urvalet bestod av tandhygienister inom privat sektor i en region i södra Sverige. Insamlade data analyserades i SPSS med Spearman’s Rho korreationsanalys. Resultat: Enkäten besvarades av 28 tandhygienister som generellt visade positiva upplevelser gällande organisatorisk och social arbetsmiljö [OSA]. Fler antal anställda tandhygienister gav ökade upplevelser av att utvecklas i arbetet (r_s= 0,404, p = 0,033) och att behöva arbeta utöver planerad arbetstid (r_s= –0,477, p = 0,010). Fler yrkesaktiva år som tandhygienist ökade upplevelsen av meningsfullt arbete (r_s= 0,404, p = 0,033). Slutsats: Utöver de identifierade salutogena faktorerna i resultatet sågs utvecklingspotential för OSA inom dimensionen förändringsarbete. För att få förståelse och orsak till upplevd OSA kan vidare forskning via kvantitativ ansats vara av värde för att identifiera salutogena faktorer som kan bidra till förbättrad OSA.

Summary

Experiences of organizational and social work environment among dental hygienists working in the private dental sector

- A quantitative survey for dental hygienists in a region in southern Sweden

Background: Systemically work environment enhancing work can prevent illness and accidents among employees at workplaces. Maintaining a good working environment can improve the quality of performed work, become more sustainable and increase patient safety. Aim: To investigate how dental hygienists in private dental sector experience their organizational and social work environment. Method: A cross-sectional study with questionnaire as measuring instrument was performed. The sample consisted of dental hygienists in private dental sector in Sweden. Data were processed in SPSS through Spearman’s Rho correlation analysis. Results: 28 dental hygienists responded to the questionnaire and reported positive experiences regarding organizational and social work environment [OSA] in general. A higher number of employed dental hygienists reported more positive experiences of work development (rs= 0,404, p = 0,033) and required to work beyond working hours (rs=

–0,477, p = 0,010). More professional years as dental hygienist increased positive experiences of meaningful work (rs= 0,404, p = 0,033). Conclusion: In addition to the identified salutogenic factors

in the results, protentional for development regarding OSA was found in the dimension reorganization. To gain understanding and reasons for experienced OSA, research via qualitative approach would be valuable to identify salutogenic factors that may contribute to improved OSA.

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 1

Syfte... 5

Material och metod

... 6

Design... 6 Population ... 6 Urval... 6 Mätinstrument... 6 Genomförande ... 7 Dataanalys ... 7 Etiska överväganden ... 8

Resultat ... 9

Tandhygienisters upplevda OSA ... 10

Identifierade salutogena faktorer enligt WEMS sex dimensioner... 11

Diskussion ... 16

Slutsats ... 22

Referenser ... 23

Bilagor

1

Inledning

Till arbetsmiljö hör arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling (Arbetsmiljöverket, 2015a). I 1 kap. 1§ Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) står det att ”Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö”. Genom att upprätthålla en god arbetsmiljö kan kvalitén på utfört arbete öka, bli mer hållbart för arbetstagaren (Arbetsmiljöverket, 2015a; Arbetsmiljöverket, 2015b) och göra vården mer patientsäker (Socialstyrelsen, 2017). Vid utövning av arbete befinner sig tandhygienister i en arbetsmiljö och påverkas därför av denna. I nuläget finns det inte kartlagt hur tandhygienister inom privat sektor upplever den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Föreliggande studie kommer därför undersöka detta område och genom att göra en kartläggning kan salutogena faktorer identifieras som kan bidra till att främja en god arbetsmiljö.

Bakgrund

Sveriges tandvårdssystem

Inom tandvården i Sverige finns offentlig sektor och privat sektor. Tandvårdssystemet styrs politiskt och regleras via lagar och förordningar som bestäms nationellt(Ordell, 2012). Lagar som tandvården bland annat förhåller sig till är Tandvårdslagen (SFS 1985:125), Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30), Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) och Patientdatalagen (SFS 2008:355). Lagarna innehåller bland annat vilka mål och krav som ställs för att bedriva en god tandvård, att tillgodose behov av trygghet i vården, att tandvården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet samt vara lättillgänglig för alla. Lokalt finns regionpolitiker som är ansvariga för att planera tandvården och tillgodose behov som finns inom den egna regionen, privat och offentligt (Ordell, 2012). Offentlig verksamhet ägs av stat, landsting eller kommun och benämns Folktandvården medan privata tandvårdsmottagningar ägs av enskilda aktörer (Fackliga Organisationer, u.å.). Enskilda aktörer kan ansluta sig till olika koncerner, företag eller organisationer, bland annat Praktikertjänst, Colosseum Smile AB, Oral Care, Preventum och Privattandläkarna.

Arbetsmiljö

Arbetsmiljöverket definierar organisatorisk arbetsmiljö som ”Villkor och förutsättningar som arbetet inkluderar 1. ledning och styrning, 2. kommunikation, 3. delaktighet, handlingsutrymme, 4. fördelning av arbetsuppgifter och 5. krav, resurser och ansvar.” (Arbetsmiljöverket, 2015a, s. 6) och definierar social arbetsmiljö som ”Villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor.” (Arbetsmiljöverket, 2015a, s. 7).

Det finns faktorer i arbetslivet som kan leda till psykisk ohälsa, exempelvis utmattning eller skadlig stress. Faktorerna omfattar bland annat ett högt arbetstempo med begränsad möjlighet till pauser, otydliga arbetsuppgifter och avsaknad av stöd och kunskap (Arbetsmiljöverket 2015b). Arbetsmiljöverket har föreskrifter för Organisatorisk och Social Arbetsmiljö [OSA], som trädde i kraft i mars 2016. Dessa innefattar tre stora områden: arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling, som ska hanteras på ett vis så ohälsa inte drabbar anställda. Det innefattar även hur arbetsgivaren undersöker, bedömer samt vidtar åtgärder vid eventuella problem. Ansvaret för att

2

föreskrifterna följs ligger hos arbetsgivaren (Arbetsmiljöverket, 2015a). Enligt Arbetsmiljöverket (2015b) är det viktigt med arbetsmiljöarbete för att minimera hinder i arbetsmiljön för att alla ska kunna arbeta på bästa möjliga sätt.

Området arbetsbelastning innefattar att kraven i arbetet inte ska överstiga de resurser som finns (Arbetsmiljöverket, 2015a). Resurser kan exempelvis avse bemanning, kompetens, arbetsmetoder, socialt stöd från chefer och kollegor. Arbetsbelastningen ska inte vara ohälsosam. För att motverka hög arbetsbelastning kan förebyggande åtgärder sättas in, exempelvis kan arbetsgivare ge möjlighet för varierande arbetsuppgifter, återhämtning eller ökad bemanning. Tydlighet från arbetsgivare och dess förväntningar på arbetstagare är viktig (Arbetsmiljöverket, 2015a).

Området arbetstid innefattar att arbetsgivaren ska se till att arbetstid inte är en bidragande faktor till ohälsa hos arbetstagarna. Två exempel på arbetstider som kan bidra till ohälsa är stor omfattning av övertidsarbete samt långa arbetspass (Arbetsmiljöverket, 2015a).

Området kränkande särbehandling innefattar att arbetsgivaren ska tydliggöra att kränkande särbehandling inte tolereras och åtgärder för att motverka och förebygga detta ska finnas. Detta kan exempelvis göras via en policy. Kränkande särbehandling kan exempelvis vara att riktade handlingar genomförs på ett kränkande sätt mot en eller flera arbetstagare, vilket kan leda till ohälsa eller utanförskap. Om kränkande särbehandling uppstår ska tydliga rutiner finnas kring hur problemet ska hanteras (Arbetsmiljöverket, 2015a).

Hälsoteorier

Det finns olika teorier inom hälsa kopplade till hälso- och sjukvård inkluderat tandvård (Hultberg et. al., 2018). Nedan beskrivs ett urval av de teorier som finns: hälsofrämjande perspektiv, patogenes (Antonovsky, 2005), salutogenes och Sense of Coherence (Antonovsky, 1987).

Att arbeta utifrån ett hälsofrämjande perspektiv vid arbete med OSA är vanligt. Ett hälsofrämjande perspektiv är åtgärder som utförs som syftar till att främja hälsa (Antonovsky, 2005). Antonovsky påstår att individens olika resurser, även kallat generella motståndsresurser, gör att individer kan hantera påfrestningar i vardagen i olika grad beroende på vad individen besitter för resurser. Till generella motståndsresurser inkluderas personliga, sociala, materiella och kulturella resurser som kunskap, fysisk kapacitet, familj, vänner, pengar, bostad, gemensamma intressen eller individens värderingar (Antonovsky, 1979).

Med utgångspunkt i hälsofrämjande perspektiv formade Antonovsky (1987) två begrepp; Salutogenes och Sense of Coherence [SOC], som idag är välkända begrepp inom främjande av hälsa (Hultberg et al., 2018). För att förstå begreppen i dess sammanhang först kommer det patogena synsättet beskrivas. Det patogena synsättet innebär att fokusera på vad som orsakar sjukdom och benämns i termer av riskfaktorer. Det salutogenetiska synsättet, till skillnad från det patogena synsättet, fokuserar på friskfaktorer, faktorer som främjar rörelse mot det friska och mot att vidmakthålla hälsa. Ur ett salutogent perspektiv samverkar olika faktorer till hälsa, detta innebär att hela människans livsbild måste inkluderas för att förstå alla faktorer som kan involveras och ge ökad hälsa. Faktorer som kan

3

agera både patogena eller salutogena kan vara livshändelser, exempelvis att bli förälder, gå igenom skilsmässa, gå i pension, stora personliga framgångar eller liknande där de i det patogena synsättet ses som riskfaktorer, men i det salutogena synsättet ses som en resurs till förbättring (Antonovsky, 2005). Antonovsky forskade på individers olika sätt att hantera traumatiska händelser och utifrån forskningen framkom begreppet SOC som delas in i tre huvudsakliga komponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet (Antonovsky, 2005). Forskningen visade att individer med god förmåga att förstå olika händelser på ett reflekterande sätt (begriplighet) kände att de resurser och strategier som fanns var tillräckliga för att möta olika händelser och situationer på ett konstruktivt sätt (hanterbarhet). De kunde därmed sätta frågor och funderingar i ett större sammanhang samt avgöra hur viktig frågan eller funderingen var för enskild individ (meningsfullhet). Detta leder till att individer klarar påfrestningar bättre jämfört med individer med låg grad av komponenterna i SOC (Antonovsky, 1979).

Alla tre komponenter påverkar hälsa, men enligt Antonovsky (2005) ses meningsfullhet vara den viktigaste komponenten som bör prioriteras högst då meningsfullhet ses som en förutsättning för begriplighet som i sin tur ses som en förutsättning för hanterbarhet. Genom generella motståndsresurser skapas livserfarenhet som ökar känslan av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Känslan av komponenterna formas tidigt i livet men kan förändras med tiden beroende på livssituation och händelser (Antonovsky, 1979). Mängd tillgängliga resurser i förhållande till förmågan att kunna tillämpa resurser avgör individens grad av SOC (Antonovsky, 1987). Lindmark et al. (2018) visar på att när ett salutogent tillvägagångssätt används kan det ge ett värdefullt och kompletterande perspektiv till arbetsmiljö och hälsa.

Tandhygienist - yrke

Tandhygienistyrket har varit ett legitimationsyrke sedan 1991 och har sedan det introducerades i Sverige 1967 gått från en ettårig vidareutbildning för tandsköterskor till en treårig högskoleutbildning, utan krav på tidigare utbildning inom tandvård. En legitimerad tandhygienist kan vara verksam inom offentlig eller privat sektor inom allmän eller specialisttandvård (Socialstyrelsen, 2004). Under åren har tandhygienistyrkets arbetsområden utökats. Legitimerade tandhygienister ska ha förmåga till att bland annat bedöma och diagnostisera karies och parodontit, bedöma munhälsan hos olika individer oavsett ålder samt kunna hantera och förskriva vissa läkemedel och föra journal. Tandhygienister arbetar både självständigt och i team med övrig tandvårdspersonal. Utökade arbetsområden har medfört ökade krav på kvalité av utfört arbete samt kompetens inom fler områden och mer varierande arbetsuppgifter. Legitimerade tandhygienister är skyldiga att hålla sig uppdaterade kring ny evidensbaserad kunskap samt ha kompetens i yrkesprofessionen. Det innebär att ha förmåga och vilja att utföra uppgifter genom den kunskap och de färdigheter som tandhygienisten besitter (Socialstyrelsen, 2004).

Tandhygienist - arbetsmiljö

Att arbeta som tandhygienist kan innebära arbete i en stressfull miljö. Arbetsmiljön samt individens egna välmående, både fysiskt och psykiskt, påverkar individens upplevelse och reaktion av stress (Olofsson, 2001). Positiv stress, som är en hälsofrämjande faktor, innebär att upplevelser av hög livskvalité både i arbetet och i den totala tillvaron finns där resuser kan utnyttjas på ett effektivt sätt. Ett

4

stimulerande och utvecklande arbete i förhållande till de förutsättningar som finns upplevs som positiv stress. På individnivå innebär detta att kunna växla mellan ansträngning och återhämtning och på så sätt kunna bevara prestationsförmåga och välbefinnande på en jämn och konstant hög nivå. Positiva tankar krävs för att uppnå högt välbefinnande, vilket ger känsla av meningsfullhet, trygghet och balans i stimulans och utmattning. Hög tidspress och höga prestationskrav i samband med underbemanning på kliniker kan leda till negativ stress. För att motverka detta och bidra till positiv stress ses tydlig arbetsledning med tydliga mål och värderingar ge en trygg tillvaro för de anställda (Malmström & Nihlén, 2002).

Candell och Engström (2010) och Petrén et al. (2006) studerade båda arbetsmiljö för tandhygienister i Sverige genom att lyfta salutogena och patogena faktorer. Petrén et al. (2006) lyfter att missförhållanden mellan tandhygienistens förväntningar och ledningens krav kan ge tveksamheter i rolltillhörigheten, vilket är tidiga tecken på bristande arbetsmiljö. Otydlig rolltillhörighet i arbetslivet kombinerat med otydlig rolltillhörighet i det personliga livet har för tandhygienister visats sig öka antalet sjukskrivningsdagar per år. Det lyftes att faktorer som ses stärka tandhygienistens rolltillhörighet och därmed öka goda arbetsförhållanden är bland annat känslan av ett gott arbetsklimat, lägre arbetseffektiva krav och en känsla av engagerade kollegor. Candell och Engström (2010) beskriver att tandhygienisterna i studien upplevde arbetet motiverande, och en faktor i detta var goda relationer till kollegor. Deltagarna i studien kände sig delaktiga i beslut som berörde kliniken och hade en god kontakt med ledningen. Dessutom sågs ett varierat yrke leda till arbetstillfredsställelse. Dock sågs tid vara en patogen faktor, där disponering av tid var en betydande faktor för deltagare med upplevelsen av att arbeta i en stressfull miljö.

Lindmark et al. (2018) beskriver ett samband mellan självrapporterad psykosocial hälsa och upplevd arbetsmiljö hos tandhygienister. Upplevelsen av ha att en hälsosam position på arbetsplatsen visades ha ett samband med två salutogena faktorer: meningsfullhet och hanterbarhet. Ytterligare lyftes en salutogen faktor där tandhygienister som upplevde en stark känsla av att vara användbara och delaktiga på kliniken ansågs ha en hälsosam position.

Hälsofrämjande arbetssätt

Varje arbetsplats har olika grundförutsättningar till bland annat förändring, vilket gör alla arbetsplatser unika (Winroth, 2015). I Sverige används ofta begrepp som hälsofrämjande eller hälsopromotion för att beskriva de olika insatser som kan genomföras för att främja hälsa (Hultberg et al., 2018). Ett hälsofrämjande arbete med inriktning på ett salutogent arbetssätt handlar om att sätta frågor i ett sammanhang där de görs begripliga och meningsfulla för alla på arbetsplatsen. Genom att beskriva och analysera hur situationen i nuläget ser ut, där fokus ligger på det som fungerar, de mål som ska uppnås och vilka tillgängliga resurser som finns och hur förändringen ska genomföras gör det hälsofrämjande arbetet mer begripligt och meningsfullt för alla på arbetsplatsen (Winroth, 2015).

Det finns olika sätt för att nå ett salutogent arbetssätt på arbetsplatser. På en arbetsplats finns den enskilde individen, gruppen och organisationen, vilket ger nivåerna individnivå, gruppnivå och organisationsnivå. En viktig princip att ha i beaktande är att även om hälsofrämjande arbetet fokuserar

5

på en nivå, kommer alla nivåer att påverkas, eftersom alla nivåer är beroende av varandra (Hultberg et al., 2018). Fysiska, psykiska, sociala och ekonomiska faktorer påverkar samtliga nivåer, inklusive den enskilde individens hälsa (Winroth, 2015). Ett hälsofrämjande förändringsarbete på en arbetsplats kommer påverka alla nivåer, och det är en nödvändighet att genomföra förbättringsarbete hela tiden (Elg et al., 2007). SOC och dess komponenter, som nämnts tidigare, inkluderas i hälsofrämjande arbete där framförallt delatighet ses vara en viktig faktor för framgångsrikt arbetssätt inom hälsa (Winroth, 2015).

Problemformulering

Socialstyrelsen (2017) beskriver hur arbetsmiljöfaktorer kan påverka patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården som även innefattar tandvården, där det nämns att vid stress och utmattning försämras arbetsminnet samt förmågan att lösa problem vilket inte kan garantera att en säker vård för patienterna upprätthålls. Det har visats att det för tandhygienister finns samband mellan en god psykosocial hälsa och en positiv syn på arbetsplatsen och att tandhygienister som ansågs sig ha en hälsosam positition upplevde en stark känsla av att vara användbara och delaktiga (Lindmark et al., 2018). En naturlig del på en arbetsplats ska vara systematiskt och regelbundet arbetsmiljöarbete. Arbetsplatser som genomför ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan förebygga ohälsa och olycksfall (Arbetsmiljöverket, 2001) och ett framgångsrikt tillvägagångssätt kan ses genom att använda sig av hälsofrämajnde bergepp (Lindmark et al., 2018) så som Salutogenes och Sense of Coherence (Antonovsky, 1987).

Det är betydande att beskriva upplevd OSA hos tandhygienister inom privat sektor inkluderande hälsofrämjande arbetsätt där OSA står i fokus. För författarna till föreliggande studie är det inte känt att detta studerats tidigare och därav intresse för att identifiera salutogena faktorer vilket kan bidra till att en hållbar arbetsmiljö för tandhygienister främjas och patientsäkert arbete upprätthålls som i sin tur kan bidra till en förbättrad hälsa.

Syfte

Syftet med studien var att undersöka hur tandhygienister inom privat tandvårdssektor upplever sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö.

Frågeställningar

1. Vilka salutogena faktorer kan identifieras i studiepopulationen inom de sex dimensionerna;

tidsupplevelse, individuella inre upplevelser, ledarskap, förändringsarbete, stödjande arbetsförhållanden och självbestämmande i Work Experience Measurement Scale [WEMS]?

2. Finns det samband gällande den upplevda organisatoriska och sociala arbetsmiljön och ålder, antal yrkesaktiva år som tandhygienist, antal år på nuvarande klinik, totala antalet anställda på nuvarande klinik och antal anställda tandhygienister på nuvarande klinik?

6

Material och metod

Design

Studien designades som en empirisk tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Enkät användes som datainsamlingsmetod för att besvara studiens syfte inom ämnesområdet oral hälsovetenskap (Henricson, 2012).

Population

Studien genomfördes med inriktning på tandhygienister inom privat sektor i en region i södra Sverige. Enligt Socialstyrelsen (2019) fanns år 2017 4345 tandhygienister sysselsatta inom hälso- och sjukvård i Sverige varav 1853 (43%) arbetade inom privat sektor, 57 var män (3%) och 1769 var kvinnor (97%). Åldrar för alla legitimerade tandhygienister i Sverige varav inom privat sektor var 602 varav 190 stycken <30 år, 1042 varav 423 stycken mellan 30–39 år, 964 varav 435 stycken mellan 40–49 år, 1719 varav 805 stycken ≥50 år (Socialstyrelsen, 2019).

Urval

Inklusionskriterier för deltagande i studien var yrkesverksam legitimerad tandhygienist inom privat sektor i en region i södra Sverige. Totalt finns det 21 regioner i Sverige som samtliga ansvarar för tandvård och genom ett bekvämlighetsurval valdes en region där samtliga tandhygienister erbjöds deltagande. Antalet kliniker som gick att nå inom privat sektor var 42 kliniker. Anställda tandhygienister fanns på 34 kliniker och resulterade i 55 potentiella deltagare. Exklusionskriterier var pågående sjukskrivning, föräldraledighet eller att vara under uppsägningstid.

Mätinstrument

Enkäten som användes som mätinstrument var Work Experience Measurement Scale [WEMS] som innehåller påståenden (n=32) uppdelade i sex dimensioner: individuella inre upplevelser (n=6),

tidsupplevelse (n=3), självbestämmande (n=4), ledarskap (n=6), stödjande arbetsförhållanden (n=7)

och förändringsarbete (n=6). Påståendena i enkäten är uppbyggda angående arbete och arbetssituation

och bedöms genom att deltagare värderar upplevelsen på en Likert skala (6–1) där 6 är ”instämmer helt” och 1 är ”tar helt avstånd” (Nilsson, 2010). Högre värden indikerar på mer positiva upplevelser av OSA (Nilsson, 2010), där författarna anser att ≥4 är ett högt värde. De totala värdena för samtliga påståenden i alla dimensioner var mellan 32–192 (Nilsson, 2010). Enkäten WEMS kompletterades med tre demografiska frågor: kön, ålder och yrkesaktiva år som tandhygienist samt tre bakgrundsfrågor: antal år som tandhygienisten varit anställd på nuvarande klinik, totala antalet anställda på nuvarande klinik (alla tandläkare, tandhygienister och tandsköterskor) samt hur många av dessa som var tandhygienister.

7

Genomförande

Enkäten gjordes webbaserad av författarna via internetsidan SurveyMonkey och skickades ut via mail för att besvaras digitalt. Enkäten uppskattades ta 3–5 minuter att besvara, vilket konstaterades efter att författarna till denna studie själva besvarat enkäten.

Metoden för att finna studiepopulation var att undersöka antalet kliniker inom privat sektor i en region i södra Sverige vid sökning på google.se, hitta.se och praktikertjänst.se. Sökning gjordes på Statistiska centralbyrån [SCB] för att finna alla kommuner i regionen.Därefter gjordes sökningar på google.se med sökorden ”tandvård” + ”kommun” för varje kommun som fanns i regionen enligt SCB:s lista. Detsamma gjordes med sökningar via hitta.se och praktikertjänst.se. Sammanställd lista avseende kliniker inom privat sektor gjordes och via deras hemsidor hämtades mailadresser och telefonnummer, som användes för att nå ut till tandhygienisterna som under denna period (2020-01-01 till 2020-04-03) arbetade på klinikerna. Efter att klinikerna identifierats kontaktades samtliga och en lista på mailadresser till tandhygienisterna gjordes.

Innan studien påbörjades utfördes ett pilottest på de kompletterande frågorna avseende demografi och bakgrundsvariabler. Fem individer i åldrarna 25–55 deltog. Åldrar på deltagarna var spridda och samtliga hade eftergymnasial utbildning på minst tre år, dock inte inom tandvård. Detta för att matcha ålder och utbildningsnivå med urvalsgruppen (Ejlertsson, 2014).

Informationsbrev (Bilaga 1) och enkät (Bilaga 2) mailades till tandhygienisternas angivna mailadresser den 12 mars 2020, där deltagarna utifrån informationen fick avgöra om de ville delta eller inte. Två påminnelser skickades via mail till deltagare som inte besvarat enkäten, bortsett från de som avstod från deltagande i studien. En kodlista upprättades där den första besvarade enkäten blev nummer 1, den andra besvarande enkäten blev nummer 2 och så vidare.

Dataanalys

För att identifiera salutogena faktorer studerades WEMS sex dimensioner i relation till variablerna ålder, år i arbetet, år på nuvarande klinik, antal anställda tandhygienister på nuvarande klinik och totala antalet anställda på nuvarande klinik. Totala värdet av WEMS alla dimensioner undersöktes i relation till variablerna för att ge en överskådlig bild av deltagarnas generella upplevelser av OSA. Då materialet var på ordinalskalenivå, inte kunde antas vara normalfördelat samt för att studera eventuella samband gjordes ett icke-parametriskt test, Spearman’s Rho korreationsanalys. Detta påvisade korrelationer mellan påståenden i dimensionerna och variablerna. Vid korrelationsvärden ansågs 0,10–0,29 ha ett svagt samband, 0,30–0,49 ha ett moderat samband och 0,50–1,0 ha ett starkt samband (Cohen, 1988). För variabler på ordinalskalenivå är medianen det vanligaste centralmåttet och för variabler på intervall- eller kvotskalenivå beräknas medelvärdet. För att få en så heltäckande bild som möjligt av materialet beräknades antal, medel- och medianvärde, standardavvikelse och variationsbredd då variabler på både ordinalskala och intervall/kvotskala fanns i materialet. För att besvara studiens syfte valdes Spearman’s Rho korrelationer som analysmetod vilket presenterades i löpande text och tabeller. Presentation av data gjordes på gruppnivå. Statistisk signifikansnivå sattes till p = 0.05. Vid bearbetning och analyserande av insamlade data användes statistikprogrammet International Business Machines

8

Corporation Statistical Package for the Social Sciences [IBM SPSS] Statistics version 26.0 (IBM Corp., 2019).

Etiska överväganden

Vid den etiska egengranskningen enligt Jönköpings Universitys kriterier framkom ett behov av att Hälsohögskolans forskningsetiska kommitté skulle granska studien då ett etiskt problem angående del B fråga 1 avseende hantering av känsliga personuppgifter om hälsa bedömdes tveksam. Detta då känslor av obehag teoretiskt sett skulle kunna väckas. Före, under och efter studiens genomförande tog författarna ställning till och ansåg god fördelning mellan forskningskravet och individskyddskravet där nyttan med genomförandet av studien övervägde eventuell skada. Individskyddskravet inkluderar fyra huvudkrav: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Ejlertsson, 2014; Vetenskapsrådet, u.å). Alla krav har tagits i beaktan, vilket presenteras nedan. Deltagarna har informerats via ett skriftligt informationsbrev angående studiens syfte samt innebörden av deltagande av studien. Information kring frivilligt deltagande och val att inte delta eller avhopp från studien kan ske när som utan förklaring utan att det medför negativa konsekvenser för deltagaren. För att i största möjliga mån säkerställa att informerat samtycke samlats in framgick det i informationsbrevet att besvarande av enkäten innebar samtycke till deltagande i studien samt att deltagande aktivt var tvungna att klicka sig vidare till enkäten som kunde pausas eller avbrytas när som helst. Informationsmöte med deltagare bedömdes inte betydelsefullt då författarna till föreliggande studie i största möjliga mån säkerställt att information kring studien mottagits korrekt. Bedömningen görs då deltagare haft möjlighet att ställa frågor via mail (Vetenskapsrådet, 2017; Vetenskapsrådet, u.å.). För att komma i kontakt med deltagarna i studien kontaktades kliniker. Risker med hur detta påverkade de anställdas framtida arbete togs i beaktan. Eftersom deltagande i studien hanterades konfidentiellt kan arbetsgivare inte veta vem som deltog eller avstod. Därav ansågs det inte vara en risk för och inte heller något som påverkat deltagare (Vetenskapsrådet, 2017).

Utöver variablerna kön, år i yrket, år på nuvarande klinik och antal anställda på klinik samlades inga känsliga personuppgifter in. Insamlade data hanterades konfidentiellt. Rutiner fanns för att i största möjliga mån säkerställa konfidentialitet. Insamlade data förvarades lösenordskyddat så inga obehöriga kunde ta del av studiens information. Kodlista upprättades för att möjliggöra identifiering av enkätsvar så avhopp från studien kunde ske när som helst. Kodlistan förvarades separat från insamlade data. För att undvika identifiering eller bakvägsidentifiering av enskild individ presenterades allt resultat på gruppnivå och variabler med litet urval presenterades inte. Insamlade data användes enbart till denna studie och kommer inte användas igen utan ett nytt samtycke från deltagarna (Vetenskapsrådet, 2017; Vetenskapsrådet, u.å.). Efter färdigställning och godkännande av studien kommer all insamlade data raderas. Resultat publicerades via Digitala Vetenskapliga Arkivet [DiVA].

9

Resultat

Totalt kunde 55 tandhygienister inom privat sektor identifieras. Enkäten skickades ut via mail till 43 tandhygienister och besvarades av 28 individer (65%). Totalt avstod 5 tandhygienister från att delta och 7 exkluderades enligt exklusionskriterier (Figur 1).

Figur 1. Flödesdiagram över bortfall

Ett internt bortfall på 3,6% framkom inom samtliga påståenden i dimensionen ledarskap då dimensionen inte besvarades av en deltagare, men dimensionen valdes ändå att inkluderas i studiens resultat. Medelåldern var 45,67 år, medelvärde för antalet år som anställd på nuvarande klinik var 10,19 år och för antalet anställda tandhygienister på nuvarande klinik var 2,15 stycken. Medelvärden respektive medianvärden för antalet yrkesaktiva år som tandhygienist var 15,93 år (md= 19 år) och för det totala antalet anställda var 9,19 stycken (md= 6 stycken) (Tabell 1).

Tabell 1. Fördelning av värden på deltagares svar på demografiska- och bakgrundsfrågor

n = Antal individer. SD = Standardavvikelse

För att beskriva tandhygienisternas upplevda OSA beräknades först totala WEMS-värdet inom samtliga dimensioner. Efter det analyserades varje påstående inom dimensionerna separat för att identifiera salutogena faktorer i den undersökta gruppen.

Min/Max värde Medelvärde Medianvärde (md) SD Variationsbredd (Vb) Ålder (n=27) 26/65 45,67 44 10,91 39 Yrkesaktiva år som tandhygienist (n=28) 3/33 15,93 19 8,27 30 Antal år anställd på nuvarande klinik (n=28) 0,25/30 10,19 9 7,54 29,75 Antal tandhygienister anställda på nuvarande klinik (n=28) 1/5 2,15 2 1,26 4

Totala antalet anställda på nuvarande klinik (n=28)

10

Tandhygienisters upplevda OSA

Resultatet visade på generellt goda upplevelser av OSA hos deltagarna i studien. Detta kunde ses efter summering av alla värden i samtliga dimensioner då medelvärdet för WEMS var 158,48 (SD=20,32) och intervallet för deltagarnas värden var 110–187 där möjligt intervall var 32–192 (Figur 2). Generellt visades höga medel- och medianvärden i samtliga dimensioner och fördelningen inom de olika dimensionerna redovisas i tabell 2.

Figur 2. Sammanställning av deltagarnas totala värde i WEMS (n=27)

Tandhygienisternas ålder, antal yrkesaktiva år som tandhygienist, antalet anställda tandhygienister och totala antalet anställda på nuvarande klinik sågs ha en liten påverkan på deras upplevda OSA, då svaga samband sågs med rs koefficienter mellan 0,105 till 0,205. Sambandet mellan fler antal år som

tandhygienisten varit anställd på nuvarande klinik och positiva upplevelser av OSA var obetydligt (rs=

0,069). Inga samband visade på statistisk signifikans (p >0,05).

Ett litet alternativt obetydligt samband sågs mellan tandhygienisternas ålder, antal yrkesaktiva år som tandhygienist och antal år som tandhygienisten varit anställd på nuvarande klinik och dimensionerna

stödjande arbetsförhållanden, självbestämmande, tidsupplevelse, individuella inre upplevelser, ledarskap och förändringsarbete med rs koefficienter mellan –0,281 till 0,025. Deltagare som arbetade

på kliniker med fler antal anställda tandhygienister hade mer positiva upplevelser inom dimensionen

individuella inre upplevelser än de deltagare som arbetade på kliniker som hade färre anställda

tandhygienister. Sambandet var moderat (r_s= 0,358). Detsamma gällde i dimensionen ledarskap, dock var detta samband svagt (r_s= 0,129). I övriga dimensioner, självbestämmande, tidsupplevelse,

stödjande arbetsförhållanden och förändringarbete, sågs svaga samband som visade motsatsen med rs

koefficienter mellan –0,281 till –0,103. Deltagare som arbetade på klinker med fler antal anställda tandhygienister hade mer negativa upplevelser i dessa dimensioner än de som arbetade på kliniker med färre anställda tandhygienister. Inga analyserade samband visade på statistisk signifikans (p >0,05).

11

Tabell 2. Totala medel- och medianvärden, standardavvikelse och variationsbredd samt lägsta och högsta angivna värden för WEMS inom de olika dimensionerna

n = Antal individer. SD = Standardavvikelse

Deltagare som arbetade på klinker med fler totalt antal anställda hade mer negativa upplevelser totalt i dimensionen tidsupplevelse än de som arbetade på kliniker med färre antal anställda. Sambandet var moderat (rs= –0,312). Övriga samband var svaga alternativt obetydliga utan statistisk signifikans (rs

<0,30, p >0,05).

Identifierade salutogena faktorer enligt WEMS sex dimensioner

Tidsupplevelse

En statistisk signifikant salutogen faktor som kunde identifieras inom dimensionen var att ju färre antal anställda tandhygienister som kliniken hade desto mer minskade upplevelsen av att behöva arbeta utöver planerad arbetstid (r_s= –0,477, p = 0,010). Ytterligare visades det att fler totalt antal anställda visade på samband i relation till alla påståenden i dimensionen, vilket innebär att fler anställda på kliniken gav mer arbete under tidspress (stress) (rs= –0,281), att deltagarna inte hann avsluta alla

arbetsuppgifter på planerat vis (rs= –0,281) samt att behöva arbeta utöver planerad arbetstid (rs=

–0,349). Det sistnämnda sambandet var moderat och övriga två gränsade till ett moderat samband, men sambanden var inte statistiskt signifikanta (Tabell 3). Samtliga deltagare upplevde att de hann avsluta varje arbetsuppgift på planerat vis då de bedömde påståendet med WEMS-värde ≥4 där möjligt intervall var 1–6. WEMS dimensioner n Möjliga Min/Max värde Deltagare Min/Max värde Medel-värde Median-värde (md) SD Variations-bredd (Vb) Stödjande arbetsförhålland en 28 7/42 17/42 35,74 36 5,54 25 Individuella inre upplevelser 28 6/36 21/35 30,93 32 3,22 14 Självbestämman de 28 4/24 14/24 20 20 3,14 10 Tidsupplevelse 28 3/18 10/18 14,78 15 2,33 8 Ledarskap 27 6/36 21/36 30,07 31 4,54 15 Förändringsarbe te 28 6/36 6/36 26,96 30 8,84 30 WEMS totala värden 27 32/192 110/187 158,48 158 20,32 77

12

Tabell 3. Samband mellan dimensionen tidsupplevelse och variabler genom Spearman’s Rho korrelationsanalys

- = 𝑟𝑠 <0,10. *Statistisk signifikans p <0,05

Individuella inre upplevelser

Inom dimensionen individuella inre upplevelser identifierades två statistiskt signifikanta samband. Fler antal anställda tandhygienister på kliniken ökade upplevelsen av känslan att utvecklas i arbetet (r_s= 0,404, p = 0,033). Det framkom också att fler yrkesaktiva år som tandhygienist ökade upplevelsen av att känna att arbetet är meningsfullt (rs= 0,385, p = 0,043). Dessa kan identifieras som salutogena

faktorer. Inga övriga analyserade samband visade på statistisk signifikans (p >0,05) (Tabell 4). Samtliga deltagare ansåg att arbetet var meningsfullt då de bedömde påståendet ”Mitt arbete känns meningsfullt” som positivt, med WEMS-värde ≥4 där möjligt intervall var 1–6.

Tabell 4. Samband mellan dimensionen individuella inre upplevelser och variabler genom Spearman’s Rho korrelationsanalys

- = 𝑟𝑠 <0,10. *Statistisk signifikans p <0,05 Påståenden i dimensionen Tidsupplevelse Ålder Antal yrkesaktiva år som tandhygienist Antal år som tandhygienisten varit anställd på nuvarande klinik Antalet anställda tandhygienister på nuvarande klinik Totala antalet anställda på nuvarande klinik Spearman´s Rho

Jag hinner utan tidspress (stress) med mina arbetsuppgifter under planerad arbetstid

- –0,118 –0,181 –0,252 –0,281

Jag hinner avsluta varje arbetsuppgift på det sätt som är planerat

- –0,127 –0,153 –0,138 –0,281

Jag behöver inte arbeta utöver min planerade arbetstid 0,259 - - –0,477* –0,349 Påståenden i dimensionen Individuella inre upplevelser Ålder Antal yrkesaktiva år som tandhygienist Antal år som tandhygienisten varit anställd på nuvarande klinik Antalet anställda tandhygienister på nuvarande klinik Totala antalet anställda på nuvarande klinik Spearman´s Rho Mitt arbete känns meningsfullt 0,315 0,385* 0,113 0,107 0,213

Jag känner att jag utvecklas i mitt arbete

- - –0,144 0,404* 0,301

Mitt arbete är varierande 0,150 - 0,190 - -

Jag utför det arbete som jag är utbildad för

0,330 0,302 0,281 - -

Jag går till jobbet med glädje

- 0,175 0,128 0,131 0,240

Mitt arbete är en stor utmaning för mig

13

Ledarskap

Inom dimensionen ledarskap identifierades inga statistiskt signifikanta salutogena faktorer som påverkades av ålder, antal yrkesaktiva år som tandhygienist, antal år som tandhygienisten varit anställd på nuvarande klinik, antalet anställda tandhygienister och det totala antalet anställda på nuvarande klink (r_s <0,20) (Tabell 5).

Tabell 5. Samband mellan dimensionen ledarskap och variabler genom Spearman’s Rho korrelationsanalys

- = 𝑟𝑠 <0,10. *Statistisk signifikans p <0,05

Förändringsarbete

I samtliga påståenden inom dimensionen i relation till antalet år som tandhygienisten varit anställd på nuvarande klinik. Deltagare som varit anställda fler år på nuvarande klinik hade högre upplevelser av att förändringsarbetet var välfungerande då samtliga samband var positiva. Samma variabel visade på att känsla av mer trygghet i arbetet med förändringsarbetet och sambandet sågs vara på gränsen till moderat (r_s= 0,298). Detta kan ses som salutogena faktorer. Inga analyserade samband visade på statistisk signifikans (p >0,05) (Tabell 6).

Påståenden i dimensionen Ledarskap Ålder Antal yrkesaktiva år som tandhygienist Antal år som tandhygienisten varit anställd på nuvarande klinik Antalet anställda tandhygienister på nuvarande klinik Totala antalet anställda på nuvarande klinik Spearman´s Rho

Chefen finns tillgänglig när jag behöver det

- 0,161 - 0,176 0,149

Chefen är bra på att skapa intresse och engagemang för arbetet

0,157 - - - -

Chefen medverkar till att arbetet blir rättvist fördelat

- –0,102 - - 0,117

Chefen tar upp saker till diskussion med min arbetsgrupp innan viktiga beslut fattas

- 0,135 - 0,170 0,136

Chefen har förmåga att fatta egna beslut vid behov

- - 0,121 - 0,123

Chefen ser till att all information om verksamhetens mål och visioner blir tillgänglig för min arbetsgrupp

14

Tabell 6. Samband mellan dimensionen förändringsarbete och variabler genom Spearman’s Rho korrelationsanalys

- = 𝑟𝑠 <0,10. *Statistisk signifikans p <0,05

I dimensionen förändringsarbete var det tre deltagare som tog helt avstånd till samtliga påståenden inom dimensionen. Det betyder att dessa tre deltagare har en negativ upplevelse av förändringsarbete då de bedömde upplevelsen av samtliga påståenden med lägsta möjliga värde (Figur 3).

Figur 3. Sammanställning av deltagarnas totala värde i dimensionen förändringsarbete (n=28) Påståenden i dimensionen Förändringsarbete Ålder Antal yrkesaktiva år som tandhygienist Antal år som tandhygienisten varit anställd på nuvarande klinik Antalet anställda tandhygienister på nuvarande klinik Totala antalet anställda på nuvarande klinik Spearman´s Rho Förändringsarbetet präglades av en öppen dialog 0,118 - 0,243 - - Förändringsarbetet var ett resultat av min arbetsgrupps behov eller önskemål 0,241 - 0,226 - - Förändringsarbetet kändes meningsfullt 0,242 0,138 0,236 - - Förändringsarbetet präglades av delaktighet 0,274 0,240 0,262 –0,139 -

Jag kände trygghet i arbetet med

förändringsarbetet

- - 0,298 - -

Jag fick bra information om förändringsarbetet

15

Stödjande arbetsförhållanden

I dimensionen stödjande arbetsförhållanden var att deltagare som arbetade på kliniker med färre antal anställda tandhygienister ansåg att arbetsplatsen hade mer väl fungerande rutiner (rs= –0,305) samt

deltagare som arbetade på kliniker med fler totalt anställda hade upplevelsen av att få mer råd och praktisk hjälp av andra då det behövdes (rs= 0,340). Detta kan ses som salutogena faktorer. Inga

uppmätta samband visade på statistisk signifikans (p >0,05) (Tabell 7).

Tabell 7. Samband mellan dimensionen stödjande arbetsförhållanden och variabler genom Spearman’s Rho korrelationsanalys

- = 𝑟_𝑠 <0,10. *Statistisk signifikans p <0,05

Självbestämmande

Deltagare som arbetade på kliniker med fler antal anställda tandhygienister samt fler totalt antal anställda hade en minskad upplevelse av känslan av att själv kunna bestämma arbetstempo (rs= –0,321

respektive r_s= –0,251) och vad som skulle utföras på arbetet (r_s= –0,261 respektive r_s= –0,220) än hos deltagare som arbetade på kliniker med färre antal anställda. Känslan av att själv bestämma vad som utförs på arbetet kunde identifieras i samband med högre åldrar (r_s= 0,223). Detta kan ses som salutogena faktorer. Inga analyserade samband visade på statistisk signifikans (p >0,05) (Tabell 8). Samtliga deltagare ansåg att de själva fick bestämma hur arbetet skulle utföras då de bedömde det påståendet med WEMS-värde ≥4 där möjligt intervall var 1–6.

Påståenden i dimensionen Stödjande arbetsförhållanden Ålder Antal yrkesaktiva år som tandhygienist Antal år som tandhygienisten varit anställd på nuvarande klinik Antalet anställda tandhygienister på nuvarande klinik Totala antalet anställda på nuvarande klinik Spearman´s Rho Vi uppmuntrar och stödjer varandra på mitt arbete

- - –0,176 –0,135 0,103

Det är en god stämning på mitt arbete

- - - - 0,179

Jag tycker vi har väl fungerande rutiner på mitt arbete

0,199 - - –0,305 –0,159

Jag får ”feedback” på det arbete jag utför

- - –0,231 - –0,150

Jag trivs på mitt arbete - 0,223 0,256 -

Jag tycker att min arbetsgivare satsar på min hälsa

0,215 0,193 0,126 - -

Jag får råd och

praktisk hjälp av andra när jag behöver det

16

Tabell 8. Samband mellan dimensionen självbestämmande och variabler genom Spearman’s Rho korrelationsanalys Påståenden i dimensionen Självbestämmande Ålder Antal yrkesaktiva år som tandhygienist Antal år som tandhygienisten varit anställd på nuvarande klinik Antalet anställda tandhygienister på nuvarande klinik Totala antalet anställda på nuvarande klinik Spearman´s Rho Jag bestämmer själv när olika uppgifter skall utföras i mitt arbete

0,183 0,137 - –0,109 -

Jag bestämmer själv vad som skall utföras i mitt arbete

0,223 - –0,121 –0,261 –0,220

Jag bestämmer själv hur mitt arbete skall utföras

- –0,115 –0,226 –0,173 –0,159

Jag bestämmer själv mitt arbetstempo

0,169 - - –0,321 –0,251

- = 𝑟𝑠 <0,10. *Statistisk signifikans p <0,05

Diskussion

Resultatet visade att tandhygienister inom privat sektor generellt har goda upplevelser gällande den organisatoriska och sociala arbetsmiljö de arbetar i. Detta visades inom samtliga undersökta dimensioner tidsupplevelse, individuella inre upplevelser, ledarskap, förändringsarbete, stödjande

arbetsförhållanden och självbestämmande.

Tre moderata statistiskt signifikanta samband framkom i studien avseende variablerna antal anställda tandhygienister och antal yrkesaktiva år som tandhygienist och påståendena ”Jag känner att jag

utvecklas i mitt arbete”, ”Jag behöver inte arbeta utöver min planerade arbetstid” och ”Mitt arbete känns meningsfullt”. Fler antal anställda tandhygienister på kliniker ökade upplevelsen av känslan av

att utvecklas i arbetet (rs= 0,404, p = 0,033). Dock visades det att fler antal anställda tandhygienister

ökade upplevelsen av att behöva arbeta utöver planerad arbetstid (r_s= –0,477, p = 0,010). Dessutom framkom det att fler yrkesaktiva år som tandhygienist ökade upplevelsen av att känna att arbetet är meningsfullt (r_s= 0,385, p = 0,043).

Det kunde även ses inom dimensionen tidsupplevelse att fler antal anställda på kliniken visar på att de anställda upplever sig arbeta under tidspress (stress) (r_s= –0,281) och att de inte hinner avsluta arbetsuppgifter på planerat vis (r_s= –0,281). Dessa negativa samband visades inte vara statistiskt signifikanta.

I dimensionen förändringsarbete var det tre deltagare som tog helt avstånd till samtliga påståenden inom dimensionen. Det betyder att dessa tre deltagare har en negativ upplevelse av förändringsarbete då de bedömde upplevelsen av samtliga påståenden med lägsta möjliga värde.

17

Metoddiskussion

Design

Empirisk tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats och enkät som mätinstrument valdes som design då det gav möjlighet att besvara studiens syfte samt samla in information från flertalet individer under en begränsad tidsperiod. Fördelen med en empirisk studie är att den ser till den vardagliga verkligheten, och via vetenskaplig teori kan forskning anses vara god (Djurfeldt et al., 2018). Om syftet med studien hade varit att få en djupare förståelse av enskilda tandhygienisters upplevda OSA hade kvalitativ ansats varit en lämplig metod (Henricson, 2012).

Population och urval

Antalet deltagare var 28 vilket motsvarar en svarsfrekvens på 65%. En relativt liten urvalsgrupp till följd av att alla som tillfrågades inte valde att delta minskar studiens reliabilitet. En svarsfrekvens ≥70–75% anses enligt tradition vara acceptabel (Henricson, 2012). Ingen bortfallsanalys genomfördes vilket gör att författarna inte kan avgöra om de som valde att inte besvara enkäten var missnöjda gällande upplevd OSA och det var anledningen till varför de valde att inte besvara. Två påminnelsemail sändes ut vilket gav fler besvarade enkäter. Ejlertsson (2014) beskriver att deltagande i enkätundersökningar har minskat radikalt de senaste decennierna och författarna till föreliggande studie anser därför att svarsfrekvensen var acceptabel. Låg studiepopulation medför att generalisering till övriga regioner i Sverige bör göras med viss försiktighet. Om fler regioner hade inkluderats i studien, vilket hade ökat populationsstorleken, hade generaliserbarheten blivit större (Henricson, 2012). Dock ses studiepopulationen vara representativ jämfört med åldersfördelningen bland tandhygienister som arbetade inom privat sektor i Sverige år 2017 (Socialstyrelsen, 2019). De få exklusionskriterierna (pågående sjukskrivning, föräldraledighet eller att vara under uppsägningstid) som upprättades kan ha påverkat resultatet då det finns en möjlighet att någon av de som inte erbjuds deltagande i studien hade en annan upplevelse av arbetsmiljön än de som deltog (Henricson, 2012). Vidare var dessa begränsningar nödvändiga eftersom det inte gick att nå deltagare som inte var yrkesaktiva under tiden för datainsamling.

Ingen hänsyn har tagits till om deltagare i studien hade arbetsuppgifter på kliniken som kan påverkat upplevd OSA. Arbetsuppgifter och ledande roller inom tandvården har visats stärka meningsfullhet och hanterbarhet samt allmän hälsa hos de anställda (Lindmark et al., 2018). Att ingen hänsyn har tagits kan ses som en svaghet till studieresultatets reliabilitet.

Mätinstrument - Enkät

Att använda en enkät som är validerad kan vara fördelaktigt då relevans till ämnet redan fastställts och resultat från dataanalysen kan jämföras med studier som använt samma formulär (Henricson, 2012). Studiens val av metod stärks (Ejlertsson, 2014; Henricson, 2012) då WEMS är reliabilitetstestad via test-retest och validitetstestats via korrelationer och jämförelser med innehåll av andra instrument. Cronbach´s Alpha har gjorts för att beräkna värdet av korrelationskoefficienten inom dimensionerna, vilket påvisade att påståendena inom varje dimension mäter det som ska mätas (Nilsson et al., 2008).

18

Resultat som WEMS ger kan tolkas ur ett salutogent perspektiv där salutogena faktorer på arbetsplatser kan identifieras vilket även stärker val av mätinstrument (Nilsson, 2010), och detta vilket har gjorts i föreliggande studie. Att uppnå en god reliabilitet är mer komplicerat och svårare vid enkäter som mäter upplevelser (Nilsson, 2010). En svaghet med webbaserad enkät ses vara bristen i möjlighet för deltagare att ställa följdfrågor. Fördelar med en webbaserad enkät är att deltagarna lugnt kan läsa igenom påståenden och svara utan att stressa, besvarar samma frågor ställda på samma vis, inte behöver ge muntliga svar eller påverkas av forskaren som ställer frågorna vilket är en styrka i studien (Ejlertsson, 2014). Demografiska- och bakgrundsfrågor inkluderades i studien för att undersöka samband mellan dessa och upplevd OSA. Frågan angående antal yrkesaktiva år som tandhygienist lades till då Lindmark et al. (2018) påvisade det fanns skillnader mellan variabeln och WEMS-värden. Resterande frågor inkluderades då intresse för att se om samband mellan variablerna och WEMS-värden fanns. Fördelar med att komplettera enkäter med egenformulerade frågor är att forskaren kan fråga exakt det den vill undersöka. Nackdelar kan dock vara risken för att frågorna missförstås eller speglar forskarens sätt att se på de som ska studeras (Henricson, 2012). För att minimera risken för missförståelse och samtidigt öka validiteten genomfördes ett pilottest av de egenkonstruerade frågorna där resonemang med deltagarna i pilottestet kunde göras för att stärka innehållsvaliditeten (Henricson, 2012).

Genomförande

Målet med studien var att nå samtliga i urvalsgruppen och erbjuda deltagande i studien, vilket hade kunnat stärka studiens reliabilitet. Vald metod kan inte garantera att alla i urvalsgruppen fick fråga om deltagande. Det sågs omöjligt att veta hur många tandhygienister som arbetade inom privat sektor i Sverige respektive vald region vid studiens genomförande då statistik senare än 2017 inte kunde finnas. Tidpunkt för utförandet av studien kan påverkat utfallet av datainsamling samt svarsfrekvens då det under denna period pågick en pandemi med covid-19. Detta medförde att arbetsgivare kan minskat anställdas arbetstid eller att anställda varit hemma då individer med symtom inte fick arbeta (Sveriges Tandhygienistförening, 2020).

Dataanalys

Andelen tandhygienister som identifierar sig som män 2017 var 3% (Socialstyrelsen, 2019). Med detta i åtanke valdes att inte utföra statistiska analyser baserat på kön eftersom fördelning mellan olika kön skulle kunna vara liknande även i denna studie och därmed medföra en risk för bakvägsidentifiering av enskilda individer. Bakvägsidentifiering är förbjudet enligt lag om den officiella statistiken (SFS 2001:99) då konfidentialitet har utlovats till deltagarna i studien. När analys av insamlat material, i detta fall tolkning av korrelationsanalystest, genomförs av oerfarna individer finns det risk för tolkningsfel (Henricson, 2012). Dataanalys har därför genomförts gemensamt och vid tveksamheter har handledare kontaktats.

Insamlade data antogs inte vara normalfördelad då studiepopulationen var relativt liten. Vid de initiala analyserna framkom det dock att flertalet av de undersöka statistiska variablerna var approximativt normalfördelade men att det fanns utstickande värden inom några undersökta variabler. För att ge en så heltäckande bild som möjligt av materialet valdes det att presentera både median och medelvärde även om median är det vanligaste centralmåttet för variabler på ordinalskalenivå (Djurfeldt et al., 2018).

19

Värden under 0,10 som saknade statistisk signifikans (p < 0,05) presenteras inte med värden i resultatet då det finns en chans att dessa samband är slumpmässiga (Cohen, 1988).

Etiska överväganden

Ett utlåtande från Forskningsetiska kommittén på Hälsohögskolan efterfrågades för att säkerställa att deltagare inte utsattes för risk eller brott mot GDPR (SFS 2018:218). Utlåtandet togs i beaktan och vissa justeringar gjordes innan påbörjan av datainsamling. Forsknings- och individskyddskraven har beaktats vid genomförandet av studien och inga komplikationer uppkom.

Resultatdiskussion

Syftet med denna studie var att undersöka organisatorisk och social arbetsmiljö. Detta gjordes ur ett salutogent perspektiv då det kan bidra till ökade kunskaper och en inblick i resurser som arbetsplatser kan ha. Ett salutogent arbetssätt på arbetsplatser kan bidra till att ledning och anställda får en mer tydlig bild och ökad förståelse kring vilka resurser de besitter. Dessa kan då användas internt för att nå en bättre arbetsmiljö (Winroth, 2015). Resultatet tyder på att deltagarna generellt upplever OSA vara god då resultatet påvisar generellt höga WEMS-värden med ett totalt medelvärde av samtliga dimensioner på 158,48. Hakanen et al. (2005) beskriver i en studie som berör tandläkare att bättre kontroll av arbetet ger bättre hantering av de krav som ställs. Om det ses till SOC är det viktigt att minnas vikten av att besitta ett starkt SOC (Antonovsky, 1979) för att kunna nyttja salutogena faktorer. Det kan kopplas till, utifrån deltagarnas WEMS-värde, att de krav som deltagarna upplever sig ha från kliniken överstiger inte de resurser som kliniken besitter (Arbetsmiljöverket 2015a) samt har väl fungerande arbetsplatser och hög grad av de tre komponenterna hanterbarhet, meningsfullhet och begriplighet i SOC (Antonovsky, 1979). Att samtliga deltagare visar höga WEMS-värden (≥4) (högre värden indikerar på positivare upplevelser av OSA (Nilsson, 2010)) gällande påståendena att deltagarnas arbete kändes meningsfullt, att deltagarna själva bestämmer hur arbetet ska utföras och att deltagarna hinner avsluta arbetsuppgifterna som planerat visar hög grad av hanterbarhet, meningsfullhet och begriplighet.

Att tandhygienisterna föreliggande studie bedömde upplevd OSA som god kan vara ett tecken på att Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) följs på de kliniker som deltagarna i studien arbetar på. Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) säger att arbetsförhållanden ska anpassas till individens förutsättningar, både fysiskt och psykiskt. Detta kan tyda på att den syn som ledningen på berörda kliniker har är densamma eller liknande den som deltagarna har. Det kan även tolkas som att klinikerna har en syn som någorlunda liknar den syn på arbetsmiljö som arbetsmiljölagen förespråkar att de ska ha. Individernas subjektiva upplevelser och objektiva förhållanden kan påverka arbetsplatsen och upplevd OSA, vilket i den här studien också är WEMS-värden. Detta bör då beaktas i ett salutogent arbete (Lennéer-Axelson & Thylefors, 2018) för att identifiera faktorer som främjar rörelse mot det friska och mot att vidmakthålla hälsa (Antonovsky, 2005).

Dimensionen förändringsarbete uppnådde, i majoriteten av fallen, höga WEMS-värden vilket tyder på att förändringsarbete har utförts på kliniker. Deltagarna har upplevt dessa vara utförda efter behov och önskemål med god information och ansetts vara meningsfulla och genomförda i delaktighet och

20

trygghet. Deltagarna anses därmed ha de komponenter inom SOC som behövs för att genomgå ett förändringsarbete och enligt Winroth (2015) är vikten av delaktighet återkommande i det salutogena perspektivet. Dock var det tre deltagare som gav de lägsta värdena på samtliga påståenden. Påståendena var utformade som att den som besvarade enkäten hade genomgått ett förändringsarbete, vilket kan försvåra för deltagare att bedöma påståendena om de inte har genomgått ett förändringsarbete på kliniken. Därav kan de låga värdena antingen tolkas som att förändringsarbete inte har genomförts med framgång alternativt att förändringsarbete inte har genomförts alls. Alla arbetsplatser är unika med olika grundförutsättningar vilket gör att arbetsplatsarbete bör ses som ett öppet system då omgivningen interageras i hälsofrämjande arbete. En insats på en arbetsplats kan ge ett slags utfall medan samma insats på en annan arbetsplats kan ge ett helt annat utfall. Dock är det viktigt att inte glömma bort att fokus bör ligga på arbetsplatsens helhet snarare än på en specifik del eller en specifik insats (Hultberg et al., 2018). Eriksson & Winroth (2015) menar att arbeta hälsofrämjande via ett salutogent förhållningssätt handlar om att betrakta individerna i organisationen optimistiskt, vilket är att se individer som kapabla, erfarna och resursstarka.

Resultatet visade att en högre ålder, fler yrkesaktiva år som tandhygienist och fler antal år som deltagaren varit anställd på nuvarande klinik ökade upplevelsen av att förändringsarbetet präglades av delaktighet. Det har visats att ett gott förbättringsarbete där individer känner delaktighet kan påverka inställning hos den enskilde vilket exempelvis kan leda till ett bättre patientbemötande (Elg et al., 2007).

Oavsett anställningstid sågs det positiva upplevelser gällande förändringsarbete vilket kan tolkas som att majoriteten av berörda kliniker regelbundet genomför förändringsarbeten som resulterar i positiv förändring. Det kan dock anses att det bör ligga i intresse för kliniker inom privat sektor i vald region att stärka resurserna för att se ett mer jämnt resultat gällande framgångsrikt genomförda förändringsarbeten. Förändringsarbete kan ses som en salutogen faktor för upplevd OSA.

Resultatet visade två moderata statistiskt signifikanta samband mellan variabeln antal anställda tandhygienister och påståendena ”Jag känner att jag utvecklas i mitt arbete” och ”Jag behöver inte

arbeta utöver planerad arbetstid”. Det visades att fler antal anställda tandhygienister gav en ökad

upplevelse av att utvecklas i arbetet (dimensionen individuella inre upplevelser) men också en ökad upplevelse av att behöva arbeta utöver planerad arbetstid (dimensionen tidsupplevelse). Dessa två påståenden sågs också ha moderata icke statistiskt signifikanta samband med variabeln totalt antal anställda på kliniken. Det visades att fler antal anställda på kliniken också gav en ökad upplevelse av att utvecklas i arbetet och att behöva arbeta utöver planerad arbetstid. I en studie av Lindmark et al. (2018) påvisas det att kliniker med mindre klinikstorlek uppnår högre WEMS-värden i dimensionerna

individuella inre upplevelser och tidsupplevelse. Mindre kliniker definieras i studien som ≤10 anställda,

medelstora kliniker 11–20 anställda och stora kliniker >20 anställda. Resultatet i denna studie påvisade att majoriteten av deltagarna (75%) arbetade på mindre kliniker, enligt definition av Lindmark et al. (2018). Föreliggande studies resultat avseende dimensionen tidsupplevelse stämmer överens med det som visas i studien Lindmark et al. (2018) men resultat avseende dimensionen individuella inre

21

salutogen faktor men kan också bero på de mindre klinikstorlekarna i studien snarare än antalet anställda tandhygienister eller antalet anställda totalt. Ett annat resultat med ett mer tydligt samband kunde givits om studien genomförts på ett större urval.

Ytterligare inom dimensionen tidsupplevelse kunde det ses att fler antal anställda (större klinikstorlek) visar på att de anställda upplever sig arbeta under tidspress (stress) och att de inte hinner avsluta arbetsuppgifter på planerat vis. Detta innebär att lägre WEMS-värden i dimensionen tidsupplevelse har ett samband med större klinikstorlek, vilket även kan ses i studien av Lindmark et al. (2018).

En annan statistiskt signifikant korrelation som visade att fler antal yrkesaktiva år som tandhygienist ökade upplevelsen av att arbetet känns meningsfullt (dimensionen individuella inre upplevelser). Antonovsky (2005) menar att meningsfullhet är den viktigaste komponenten inom SOC och krävs för att nå begriplighet och hanterbarhet. Med ökad meningsfullhet ses mer utvecklade resurser hos individen, vilket kan kopplas till fler antal yrkesaktiva år. Att nyttja resurser på ett effektivt sätt kan tyda på en upplevelse av hög livskvalité och positiv stress (Malmström & Nihlén, 2002). Detta tillsammans med de två tidigare nämnda statistiskt signifikanta sambanden kan visa på att deltagarna i studien upplever arbete som utvecklande och stimulerande och det kan tolkas som att deltagarna generellt befinner sig i situationer som bidrar till positiv stress, både i den totala tillvaron och på kliniken. Detta kan även tyda på att det finns en jämn fördelning mellan ansträngning och återhämtning (Malmström & Nihlén, 2002). Vidare visades det att fler antal anställda tandhygienister på kliniken gav en minskad upplevelse av att själv bestämma arbetstempot. Att inte själv bestämma arbetstempot kan påvisa en hög tidspress vilket kan leda till negativ stress (Malmström & Nihlén, 2002). Det är därför viktigt att se till salutogena faktorer för att främja eller vidmakthålla hälsa (Antonovsky, 2005). Som Malmström & Nihlén (2002) beskriver är det viktigt att nyttja de resurser som finns för att främja den positiva stressen och meningsfullhet i arbetet kan öka. Då kan även upplevelser av god OSA öka vilket kan bidra till hanterbarhet i arbetet. Både meningsfullhet och hanterbarhet är, som känt, två viktiga komponenter i SOC och två viktiga salutogena faktorer (Antonovsky, 2005).

Då insamling av data skedde under en pågående pandemi med viruset covid-19 kan urvalsgruppens upplevelser av OSA ha påverkats. Viruset medförde att kliniker fick omorganisera organisationen då riskpatienter och individer med symtom inte kunde vårdas vilket ledde till mycket avbokade tider som i sin tur på vissa kliniker resulterade i sysslolösa eller permitterande anställda (Sveriges Tandhygienistförening, 2020). Resultatet tyder dock på att deltagarnas upplevelser av OSA inte har påverkats markant vilket kan bero på att studien utfördes i tidigt skede av pandemin. Dock går det inte att fastställa om resultatet hade varit annorlunda om studien utförts under en annan tidpunkt.

22

Slutsats

Resultatet visade generellt goda upplevelser av organisatorisk och social arbetsmiljö hos tandhygienister inom privat sektor. Salutogena faktorer så som att upplevelsen av att utvecklas i arbetet sågs hos deltagare som arbetade på kliniker med fler antal anställda tandhygienister, upplevelsen av att utvecklas i arbetet ökade hos deltagare med fler yrkesaktiva år som tandhygienist och upplevelsen av att behöva arbeta utöver planerad arbetstid ökade hos deltagare som arbetade på kliniker med fler antal anställda tandhygienister.

Dock kan det också ses att det finns utvecklingspotential inom OSA, exempelvis gällande den undersökta dimensionen förändringsarbete. Resultatet visar hur det ser ut, hur tandhygienister upplever organisatorisk och social arbetsmiljö. För att nå ökad förståelse inom området och för att kunna få svar på varför deltagarna har den upplevelse som de har hade vidare forskning genom studier med kvalitativ ansats varit av värde. Genom att låta tandhygienister beskriva upplevelser med egna ord kan ytterligare kunskap samlas in och fler salutogena faktorer kan identifieras. Kliniker kan då få vidare resurser och kunskaper kring hur de kan arbeta med arbetsmiljön och arbetsmiljöfaktorer för att förbättra dem för de anställda.