• No results found

Motivation till livsstilsförändringar vid hjärt- och kärlsjukdomar

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Motivation till livsstilsförändringar vid hjärt- och kärlsjukdomar"

Copied!
37
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar

391 82 Kalmar

Kurs: Omvårdnad – uppsats 15 hp.

MOTIVATION TILL

LIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR VID

HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR

Linnéa Grybäck, Emelie Terbrant, Michaela Wreinerth

Handledare: Margaretha Hagberg Ej avsett för publikation Justerat och godkänt Datum: 2008.06.02

…………..……….. Examinator: Christen Erlingsson

(2)

Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar

391 82 Kalmar

Kurs: Omvårdnad – uppsats 15 hp.

MOTIVATION TILL LIVSSTILSFÖRÄNDRINGAR VID HJÄRT- OCH

KÄRLSJUKDOMAR

Författare: Linnéa Grybäck, Emelie Terbrant och Michaela Wreinerth

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar kan beskrivas som en livsstilsjukdom, eftersom miljön och livsstilen kan öka respektive minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Det underlättar för patienterna om de har motivation för att genomföra en livsstilsförändring.

Syftet: Syftet är att belysa vad som underlättar eller försvårar för patienter med erfarenhet av hjärt- och kärlsjukdomar att finna motivation till livsstilsförändringar.

Metod: En systematisk litteraturstudie har gjorts där vetenskapliga artiklar söktes,

granskades, analyserades och sammanställdes utifrån studiens syfte. Efter kvalitetsgranskning av relevanta vetenskapliga artiklar inkluderades 12 artiklar i studien.

Resultat: Att vilja genomföra en livsstilsförändring kan påverkas av erfarenhet och

självförtroende. Ekonomi, kunskap och socialt stöd är förutsättningar som har betydelse för motivationen till att kunna genomföra livsstilsförändringen. Ett självständigt beslut och planering leder till ökad motivation som kan underlätta livsstilsförändringen.

Slutsats: Förutsättningar kan både underlätta och försvåra motivationen till livsstilsförändring vid hjärt- och kärlsjukdomar. Viktigt är att sjukvårdspersonal stöttar den enskilda patienten till att hitta sina resurser för att finna motivation till livsstilsförändring. Författarna önskar vidare forskning om hur och varför motivationen till livsstilsförändringar påverkas vid hjärt- och kärlsjukdomar.

(3)

Innehållsförteckning:

1. INLEDNING………....………... 1

2. BAKGRUND……….. 1

2.1. Riskfaktorer och livsstilsförändringar vid hjärt- och kärlsjukdomar………... 1

2.2. Motivation………...………. 2 2.3. Problemområde……… 2 3. SYFTE……… 2 4. METOD………. 3 4.1. Metodval……….. 3 4.2. Inklusionskriterier……… 3 4.3. Exlusionskriterier………. 3 4.4. Datainsamling……….. 3 4.5. Kvalitetsgranskning………. 4 4.6. Dataanalys……… 4 4.7. Etiskt övervägande………... 5 5. RESULTAT………... 5

5.1. Vilja genomföra en livsstilsförändring...………... 5

5.2. Kunna genomföra en livsstilsförändring.………... 6

5.2.1.Ej påverkbara förutsättningar för att kunna genomföra en livsstilsförändring …... 7

5.3. Ta beslut om en livsstilsförändring………...……….…… 7

6. DISKUSSION……… 8

6.1. Metoddiskussion……….. 8

6.2. Resultatdiskussion………... 8

7. SLUTSATS OCH FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING………... 11

8. REFERENSER………... 12 Bilaga 1 Artikelsökning

Bilaga 2 Granskningsmall kvalitativa artiklar

Bilaga 3 Granskningsmall kvantitativa kvasi- experimentella artiklar Bilaga 4 Granskningsmall kvantitativa RCT artiklar

(4)

1. Inledning

Hjärt- och kärlsjukdomar orsakar hälften av alla dödsfall i Sverige. Tolv procent av Sveriges befolkning lider av hjärt- och kärlsjukdomar och nästan en tredjedel av befolkningen över 65 år använder hjärtläkemedel. Hjärt- och kärlsjukdomar står för tio procent av alla

förtidspensioneringar och sjukbidrag (Wallentin & Stenestrand, 2005). Många dödsfall som orsakas av hjärt- och kärlsjukdomar skulle kunna förutses och undvikas om riskfaktorer i livsstilen identifieras och används så att eventuella sjukdomar diagnostiseras snabbare och eventuell behandling kan påbörjas tidigare (Pearson & Kopin, 2003).

2. Bakgrund

2.1. Riskfaktorer och livsstilsförändringar vid hjärt- och kärlsjukdomar

Hjärt- och kärlsystemet består av hjärta och blodkärl (Haugland, Hansen & Areklett, 2004). Hjärt- och kärlsjukdomar är ett samlingsnamn för sjukdomstillstånd som drabbar hela

blodcirkulationssystemet, sjukdomstillstånden orsakas av förändringar i hjärta eller blodkärl. Hjärtinfarkt, stroke och ateroskleros (ett sjukligt tillstånd i artärerna) är exempel på hjärt- och kärlsjukdomar (Språkdata Göteborgs Universitet, 2004; Lindskog, 2004). Patienternas livsstil kan öka risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar som kan leda till en förändrad

livssituation med begränsade möjligheter (Haugland, Hansen & Areklett, 2004).

Livsstilssjukdomar så som hjärt- och kärlsjukdomar påverkas av riskfaktorer i till exempel miljön och livsstilen, vilket kan öka respektive minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Det är därför viktigt att patienterna förändrar sin livsstil för att minska riskfaktorer och på så sätt främja den framtida hälsan (Johansson, 2005). Insatser och åtgärder som kan minska risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom är flera (Wallentin & Stenestrand, 2005). Olika riskfaktorer kan vara mer eller mindre lätta att påverka och förändra, till exempel rökning, kost, alkoholvanor, fysisk aktivitet, socialt nätverk, social miljö och mental stress (Bengtson, Billing & Welin, 2000). Riskfaktorer som inte går att påverka är; ärftlighet, ålder och kön (Persson, 2003).

Genom att minska riskfaktorer som till exempel att sluta bruka nikotin, minskar risken för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Nikotin ökar pulsen och blodtrycket vilket leder till ökad belastning på hjärta och blodkärl som i sin tur ökar risken för slitage och skador på hjärta och blodkärl. Vid psykisk ansträngning utsöndras stresshormoner som ökar puls och blodtryck.

(5)

Långvarig psykisk ansträngning är därför negativ, eftersom det leder till ökad belastning på hjärta och blodkärl. Kost som innehåller mättat fett med hög kolesterolhalt och sockerhalt bör undvikas för att förebygga bland annat ateroskleros. Fysisk aktivitet förbättrar

genomblödningen och syreupptagningen i hjärtats kärlväggar samt höjer hjärtats

belastningstolerans (Ericson & Ericson, 2002). Genom att minska riskfaktorer i patienternas livsstil kan hjärt- och kärlsjukdomar förebyggas och sjukdomsutveckling minskas.

Riskfaktorer kan minskas genom att göra livsstilsförändringar av olika slag men

riskfaktorerna kan vara svåra att påverka. Hjärt- och kärlsjukdom kan vara en anledning som medför att patienterna gör livsstilsförändringar (Bengtson, Billing & Welin, 2000).

2.2. Motivation

Det underlättar för patienterna att ha motivation för att genomföra en livsstilsförändring. Det finns tre faser som påverkar motivationen till livsstilsförändring, vilja, kunna och besluta. Genom att inse betydelsen av att genomföra en livsstilsförändring kan viljan öka.

Patienternas tro på sig själv och sin förmåga har betydelse för att kunna genomföra en livsstilsförändring. Kan patienten ta egna beslut underlättas genomförandet av

livsstilsförändringen. Alla har dock inte motivation till livsstilsförändring och eventuellt uteblir livsstilsförändringen om någon fas till motivationen saknas (Barth & Näsholm, 2007).

2.3. Problemområde

Idag ställs många patienter inför en utmaning, att förändra sin livsstil för att hindra en för tidig död samt fortsatt utveckling av hjärt- och kärlsjukdomar. Att patienten förstår sin situation och själv arbetar aktivt för att genomföra en livsstilsförändring har betydelse för resultatet av förändringen. Sjuksköterskans utmaning är att stödja patienterna som genomgår en livsstilsförändring (Kristoffersen, 2005). Vad är det som underlättar eller försvårar för patienter med hjärt- och kärlsjukdom att genomföra eller inte genomföra en

livsstilsförändring? Kan motivationen ha betydelse för att genomföra en livsstilsförändring? Vad påverkar motivationen?

3. Syfte

Syftet är att belysa vad som underlättar eller försvårar för patienter med erfarenhet av hjärt- och kärlsjukdomar att finna motivation till livsstilsförändringar.

(6)

4. Metod

4.1. Metodval

Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie, det innebär att litteraturen inom ett visst problemområde systematiskt söks, kritiskt granskas, analyseras och sammanställs (Forsberg & Wengström, 2003). Ändamålet är att utveckla vården med hjälp av ny kunskap som sjuksköterskan kan ha nytta av (Dahlborg - Lyckhage, 2006).

4.2. Inklusionskriterier

De vetenskapliga artiklarna skulle ha fokus på motivation till livsstilsförändringar hos

deltagare som har erfarenhet av hjärt- och kärlsjukdomar. Deltagarna skulle vara vuxna, över 18 år. Artiklarna som inkluderades i studien skulle vara kvalitativa eller kvantitativa.

Artiklarna skulle vara på engelska och publicerade mellan åren 2000-2008 för att hitta artiklar baserade på aktuell forskning.

4.3. Exklusionskriterier

Artiklar som behandlar livsstilsförändringar vid andra sjukdomar än hjärt- och kärlsjukdomar exkluderades.

4.4. Datainsamling

För att hitta relevanta artiklar till studien genomfördes sökningar i databaserna; Cinahl, Pubmed och PsycINFO. Cinahl och Medline är de två databaser som används mest inom omvårdnadsforskningen. Cinahl valdes eftersom den har omvårdnadsforskning som sin specialitet. Medline ingår i Pubmed och innehåller artiklar inom områdena medicin och omvårdnad. PsycINFO innehåller främst psykologisk forskning men även forskning inom medicin och omvårdnad (Forsberg & Wengström, 2003; Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2006).

Följande sökord användes vid sökningar i databaserna: motivation, lifestyle och

cardiovascular diseases. Sökorden hämtades från databasernas thesaurus för att kontrollera att sökorden var korrekta, i respektive databas (Forsberg & Wengström, 2003; Willman et al., 2006). Först användes sökorden separat för att sedan kombineras med den booleska

(7)

sökoperatorn AND, vilket resulterade i ett överskådligt antal träffar. Flera av artiklarna hittades i mer än en databas (Se Bilaga 1).

I urvalet av artiklar gjordes en första bedömning utifrån artiklarnas titlar för att bedöma om de var relevanta för studien. Ansågs titlarna relevanta lästes abstrakten igenom och en andra bedömning gjordes utifrån inklusion- samt exklusionskriterierna. Artiklar med relevanta abstrakt skrevs ut eller beställdes i fulltext för att läsas igenom. Totalt sjutton artiklar (Se Bilaga 1), ansåg vara relevanta och kvalitetsgranskades.

4.5. Kvalitetsgranskning

Kvalitetsgranskningen gjordes med hjälp av tre granskningsmallar anpassade för kvalitativa och kvantitativa metoder ur Forsberg och Wengström (2003) (Se Bilaga 2, 3 och 4). Tydliga och detaljerade granskningsmallar underlättade för författarna att bibehålla neutralitet under granskningen och systematiska fel kunde undvikas. I granskningsmallarna utvecklades ett poängsystem för att få en tydlig bild av vilka artiklar som hade kvalitet att passa in i studien. Frågor markerades med fet stil i granskningsmallarna som ansågs vara av vikt för

kvalitetsbedömningen och gav ett poäng var. Poängresultatet räknades om till procent för att dela in artiklarna i tre kvalitetsgrader. Hög kvalitet fick de artiklar som hade >75 % av maxpoängen, medel kvalitet fick de artiklar som hade 50-75 % av maxpoängen och låg kvalitet fick de artiklar med < 50 % av maxpoängen. Enligt Forsberg och Wengström (2003) ska artiklar med högst kvalitet inkluderas i systematiska litteraturstudier. I studien

exkluderades fem artiklar med låg kvalitet på grund av brister i beskrivningen av metoden eller dataanalysen. Efter granskningen kvarstod 12 artiklar som inkluderades i

litteraturstudien (Se Bilaga 5).

4.6. Dataanalys

Följande analysfrågor diskuterades fram: Vad är viktigt för att finna motivation? Vad bidrar till att underlätta respektive försvårar påbörjandet och bibehållandet av en livsstilsförändring? Har deltagarna kunskap kring riskfaktorerna som kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar? Analysfrågorna användes till att hålla fokus när artiklarna individuellt lästes. Betydelsefullt resultat lyftes fram för att sedan diskuteras i gruppen. En sammanställning av artiklarnas resultat gjordes och analyserades, genom att begrepp lyftes fram som var av betydelse för

(8)

motivation till livsstilsförändring som till exempel självdisciplin, kunskap, ärftlighet och planering. Begreppen kategoriserades sedan in i fyra grupper; vilja, kunna, beslut och ej påverkbara förutsättningar. Grupperna resulterade i tre huvudrubriker; vilja genomföra en livsstilsförändring, kunna genomföra en livsstilsförändring och ta beslut om en

livsstilsförändring. Huvudrubrikerna är de tre faserna som underlättar eller försvårar för patienterna att finna motivationen till en livsstilsförändring.

4.7. Etiska överväganden

En systematisk litteraturstudie ska presentera alla artiklar inom problemområdet, även om inte alla artiklarna stödjer forskarens hypotes (Forsberg & Wengström, 2003). Har artiklarna blivit etiskt granskade och godkända har deltagarna blivit väl behandlade när det gäller anonymitet, kränkning samt haft möjlighet till att kunna avbryta deltagandet i studien (Polit & Hungler, 1999). Författarna ansåg att det var positivt om artiklarna har blivit etiskt granskade. Att inte skriva diskriminerande eller kränkande var viktigt för författarna.

5. Resultat

Det finns olika förutsättningar som påverkar patienterna att finna motivation och därmed möjlighet till att genomföra livsstilsförändringar (Kärner, Tingström, Abrant-Dahlgren & Bergdahl, 2005; McSweeney & Coon, 2004). Tankar, reflektion, bedömning och beslut kring sin hälsosituation påverkar patienterna att finna motivation till livsstilsförändring (Kärner et al., 2005).

5.1. Vilja genomföra en livsstilsförändring

Det finns förutsättningar som underlättar för patienterna att finna motivation till att vilja göra en livsstilsförändring. Rädsla för att dö eller att förlora kontrollen över sin livssituation kan underlätta patienternas motivation till att genomföra en livsstilsförändring, för att undvika ohälsa ( Fleury & Sedikides, 2007; Kärner et al., 2005). Erfarenheter av att någon person i omgivningen inte tagit emot vård och hjälp i tid som lett till negativa följder, kan underlätta motivationen till livsstilsförändring (McSweeney & Coon, 2004; Ray, 2000). Patienternas tro på sin egen förmåga underlättar initiativförmågan till att börja träna likaväl underlättar motivationen planeringen av träning (D´Angelo & Reid, 2007). Under rehabiliteringen förväntade sig patienterna att få hjälp med att bygga upp självförtroendet för att kunna

(9)

genomföra livsstilsförändringar (Wingham, Dalal, Sweeney & Evans, 2006). En viktig förutsättning till att motivationen upprätthålls vid livsstilsförändring är självkännedom (Fleury & Sedikides, 2007). Ökad medvetenhet om sina brister i livsstilen kan leda till ökad motivation till en livsstilsförändring (McSweeney & Coon, 2004; Westerståhl et al., 2002). Självdisciplin underlättar motivationen till livsstilsförändringar (Wingham, Dalal, Sweeney & Evans, 2006; Ray, 2000).

När patienterna har brist på självdisciplin kan grupprehabilitering vara till hjälp, där patienterna kan stödja och uppmuntra varandra till livsstilsförändringar (Wingham, Dalal, Sweeney & Evans, 2006). Andra förhållanden som försvårar för patienterna att finna

motivation till att vilja göra en livsstilsförändring innefattar när patienter känner en förlust av självförtroende över och vad de klarar av (Wingham, Dalal, Sweeney & Evans, 2006), och sorg över upplevelsen av förlorad hälsa (Bergman & Berterö, 2001). Att uppleva framtiden som osäker kan även försvåra för patienten att finna motivationen till livsstilsförändring (Bergman & Berterö, 2001). Vid brist på motivation värdesätter patienterna sin

självkännedom mindre och kan uppleva en känsla av hjälplöshet när det gäller att ändra sin framtida hälsa (Fleury & Sedikides, 2007).

5.2. Kunna genomföra en livsstilsförändring

Det finns förutsättningar som underlättar för patienterna att finna motivation till att kunna genomföra en livsstilsförändring. Ekonomi och miljö är förutsättningar som kan underlätta motivationen till att kunna genomföra livsstilsförändringar (McSweeney & Coon, 2004). Motivationen underlättas även av patienternas utbildning (Frileux, Sastre, Mullet & Sorum, 2004; Wiesemann, Ludt, Scheuermann & Scheid, 2003), till exempel högutbildade patienters motivation ökar om livsstilsförändringen känns meningsfull (Wiesemann et al., 2003). Fysisk förmåga och livskvalitet underlättar motivationen till livsstilsförändring(Kärner et al., 2005; McSweeney & Coon, 2004). Råd och information om patienternas hälsosituation kan

underlätta motivationen till att göra livsstilsförändringar (Kärner et al., 2005). Stöd i form av information om hjärt- och kärlsjukdomar kan vara en förutsättning till att patienterna kan genomföra livsstilsförändringar. Kunskaper om hur hjärtat arbetar och vad som händer med hjärtat vid hjärt- och kärlsjukdomar ger förståelse, vilket kan leda till ökad motivation att kunna genomföra en livsstilsförändring. Har patienterna kunskap om hur och varför rökningen påverkar deras hälsoresultat, kan motivationen till livsstilsförändringen öka

(10)

(Bergman & Berterö, 2001). Patienterna önskar individuella råd om livsstilsförändringar av personal som har kompetens om hjärt- och kärlsjukdomar (Wingham et al., 2006). Socialt stöd från sjuksköterska, familj, vänner, arbetskamrater eller arbetsgivare kan vara viktigt när patienternas motivation är låg (Bergman & Berterö, 2001; Kärner et al., 2005; Ray, 2000; Westerståhl, Segersten & Björkelund, 2002). Socialt stöd kan även vara betydelsefullt för att påbörja och bibehålla livsstilsförändringen (McSweeney & Coon, 2004), särskilt om

närståendes åsikter och beteende överensstämmer med patienternas åsikter och beteende om livsstilsförändringen (Kärner et al., 2005; McSweeney & Coon, 2004).

Det finns förutsättningar som försvårar för patienterna att finna motivation till att kunna genomföra en livsstilsförändring. Rökstopp och ändrade kostvanor kan innebära en upplevelse av förlorad livskvalitet, eftersom rökning och kost kan vara det ”goda” i livet (McSweeney & Coon, 2004). Stress, brist på tid och energi kan försvåra motivationen som kan påverkas av rutiner och ansvar som kan vara svåra att ändra på (Bergman & Berterö, 2001; Ray, 2000; Wiesemann et al., 2003). Emotionell trötthet kan innebära svårigheter att finna motivation till livsstilsförändringar som till exempel rökstopp och kost förändringar (Mildestvedt & Meland, 2007).

5.2.1. Ej påverkbara förutsättningar för att kunna genomföra en livsstilsförändring Kön och ålder påverkar patienternas motivation (Frileux, Sastre, Mullet & Sorum, 2004; Wiesemann et al., 2003). Kvinnor värdesätter nyttig kost och avslappning i högre grad än män. Kvinnors motivation till livsstilsförändringar underlättas av pliktkänsla och önskan av att förbli ung. De yngre patienternas (<60 år) motivation underlättas i högre grad än de äldre patienternas motivation till att kunna genomföra en livsstilsförändring som känns meningsfull (Wiesemann et al., 2003). Förutsättningar som försvårar att finna motivation kan vara att ha andra sjukdom utöver hjärt- och kärlsjukdom (Ray, 2000). Motivation till livsstilsförändring kan försvåras om patienterna upplever att de inte kan påverka riskfaktorer som till exempel ärftlighet (Frileux et al., 2004).

5.3. Ta beslut om en livsstilsförändring

Det finns förutsättningar som underlättar för patienterna att finna motivation att ta beslut att genomföra en livsstilsförändring. Patienterna vill ha möjlighet att påverka sin rehabilitering genom att ta självständiga beslut (Wingham et al., 2006). Ett självständigt beslut ökar

(11)

motivation till rökstopp och minskad konsumtion av alkohol (Bergman & Berterö, 2001). Genom att se framåt istället för bakåt och inte oroa sig för vad som kan hända, underlättar

bibehållningen av livsstilsförändringen (Westerståhl et al., 2002). Utifrån rädslor och förväntningar över framtida hälsoresultat kan patienterna skriva mål som kan användas som riktlinjer för att påbörja och underhålla livsstilsförändringar (Fleury & Sedikides, 2007; Ray, 2000). Motivation till fysisk aktivitet kan underlättas av att planera och föra dagbok över sin fysiska aktivitet (Sniehotta, Scholz, Schwartzer, Fuhrmann, Kiwus & Völler, 2005).

Individuellt anpassade planer kan underlätta beslutet att genomföra en livsstilsförändring (McSweeney & Coon, 2004). Patienterna kan finna motivation till att genomföra

livsstilsförändringar, även om livsstilsförändringen gör liten skillnad för den framtida hälsan (Frileux et al., 2004).

Det finns förutsättningar som försvårar för patienterna att finna motivation att ta beslut att genomföra en livsstilsförändring. Generella planer om fysisk aktivitet, kostförändring samt rökavvänjning kan vara motsägelsefulla mot patienternas livsstil och personlighet.

Livsstilsförändringarna kan därför upplevas som omöjlig att genomföra (Fleury & Sedikides, 2007).

6. Diskussion

6.1. Metoddiskussion

Testsökningar i databaserna Cinahl och Pubmed (”Motivation” och ”lifestyle” användes som sökord) gav få träffar innan år 2000 men därefter såg författarna en ökning bland artiklar. Författarna kom fram till att åren 2000 till 2008 var lämpligast med hänsyn till mängd och aktuellitet av vetenskapliga artiklar som besvarade litteraturöversiktens syfte. Vid

testsökningen hittades två artiklar som ansågs vara av relevans för författarnas studie utifrån studiens syftet. En av dessa artiklar inkluderades i studien efter kvalitetsgranskningen. Eftersom dessa två artiklar inte hittades genom den formella sökprocessen, inser författarna att ytterligare relevanta artiklar kan ha missats. Genom begränsning i språket till endast engelska kan författarna ha missat ytterliggare relevanta artiklar. Denna begränsning gjordes eftersom det är språket som författarna behärskar utöver svenska. Författarna tror inte att eventuella missade artiklar har påverkat studiens resultat, eftersom de i översikten ingående artiklar har haft liknande resultat. Däremot kan trovärdigheten på studien ha påverkats, eftersom relevanta artiklar kan ha missats.

(12)

Både kvalitativa och kvantitativa artiklar är inkluderade i litteraturstudien. Kvalitativa studier är av intresse eftersom de undersöker patienternas upplevelse av livsstilsförändringar vid hjärt- och kärlsjukdomar. Kvantitativa artiklar är av intresse eftersom företeelser jämförs mellan grupper samt företeelsernas fördelning mellan grupper (Forsberg & Wengström, 2003). Antalet infallsvinklar i litteraturstudien ökade eftersom författarna använde sig av kvalitativa samt kvantitativa artiklar vilket gav information om både upplevelse att finna motivation till livsstilsförändring samt jämförelse mellan gruppers motivationsskillnader till livsstilsförändringar. Polit och Hungler (1999) menar att om metoden är trovärdig och relevant till studiens syfte ökar chansen att resultatet blir betydelsefullt.

Tre granskningsmallar från Forsberg och Wengström (2003) användes, en för kvalitativa artiklar och två för kvantitativa artiklar (kvasi- experimentella studier och randomiserade kontrollerade studier, RCT). Granskningsmallarna medför att granskningen blir neutralt gjord och minskar risken för systematiska fel vilket ökar trovärdigheten på studien.

Granskningsmallarna anpassades till artikelns metod vilket ökar kvaliteten på granskningen. Detta ökar trovärdighet på studien, då granskningen av alla artiklar blir korrekt utförd. Poängsystemet utvecklades för att författarna skulle kunna vara så neutrala som möjligt vid granskningen samt underlätta en jämförelse av artiklarnas kvalité.

Artiklar som behandlar livsstilsförändringar vid andra sjukdomar i kombination med hjärt- och kärlsjukdomar har exkluderats för att lägga vikt på motivation till livsstilsförändringar vid enbart hjärt- och kärlsjukdomar. I fyra av de inkluderade artiklarna har patienterna ej själva drabbats av hjärt- och kärlsjukdomar. Patienterna har istället erfarenhet genom att släkt eller vänner har hjärt- och kärlsjukdomar, alternativt ligger patienterna i riskzonen för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Författarna inkluderade artiklarna eftersom de tillförde studien relevant information. Patienternas erfarenhet av hjärt- och kärlsjukdomar kan bli en

förutsättning till att finna motivation till livsstilsförändring. Författarna anser att

trovärdigheten på studien ökar, genom att författarna begränsat sig endast till hjärt- och kärlsjukdomar samt att studien inkluderat olika erfarenheter.

Anledningen till att författarna först separat läste och granskade artiklarna, var att tydliggöra författarnas olika uppfattningar samt individuella perspektiv och infallsvinklar på artiklarnas resultat och kvalitet. Artiklarna diskuterades sedan i grupp för att komma fram till ett

(13)

gemensamt resultat. Författarna anser att tillförlitligheten på granskningen av artiklarna därmed ökar. Tre artiklar som analyserades hade tillräcklig kvalitet och relevans för att inkluderas i studien men resultatet i artiklarna tillförde endast studien begränsad information. Därför har de tre artiklarna endast refererats en gång per artikel i studien. Detta kan vara ett tecken på att inklusionskriterna inte exkluderat tillräckligt många artiklar, vilket i sin tur sänker trovärdigheten på studien.

6.2. Resultatdiskussion

Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vad som underlättar eller försvårar för patienter med erfarenhet av hjärt- och kärlsjukdomar att finna motivation till

livsstilsförändringar. Resultatet visar att motivation till livsstilsförändring underlättas av bland annat god ekonomi, miljö, (McSweeney & Coon, 2004) socialt stöd, rädsla för att dö i förtid (Kärner et al., 2005), kunskaper kring hjärt- och kärlsjukdomar, patienternas hälsosituation och att ta självständiga beslut (Bergman & Berterö, 2001). Resultatet visar även att dålig ekonomi och miljö (McSweeney & Coon, 2004), och socialt stöd kan försvåra motivationen till livsstilsförändringar (Kärner et al., 2005).

Resultatet visade på förutsättningar som både kan underlätta och försvåra samtidigt för patienten att finna motivation. Ett exempel på detta är patientens personliga ekonomi

(McSweeney och Coon, 2004). Det stöds av Kristoffersen (2005) som poängterar sambandet mellan ekonomisk status och hur patienter med hjärt- och kärlsjukdomar upplever sin

livssituation och möjlighet att klara av att genomföra livsstilsförändringar.

Ett andra exempel på förutsättningar som samtidigt kan underlätta och försvåra för patienter att finna motivation är betydelsen av socialt stöd. Bergman och Berterö (2001), Kärner et al. (2004), Ray (2000) och Westerståhl et al. (2002) menar att socialt stöd kan underlätta motivationen och hjälpa patienter när motivationen är låg. Kärner et al. (2005) och

McSweeney och Coon (2004) menar att motivationen försvåras om närståendes åsikter och beteende angående livsstilsförändringar inte överensstämmer med patienternas. Wright, Watson och Bell (2002) stödjer även detta då de menar att familjen kan fungera som stöd för patienterna. Kristoffersen (1998a) menar att socialt stöd både kan underlätta och försvåra motivationen till livsstilsförändring.

(14)

Kärner et al. (2005) och Fleury och Sedikides (2007) menar att rädslan för att dö eller förlora kontrollen över sin livssituation, kan underlätta motivation till livsstilsförändring. Medan Bergman och Berterö (2001) menar att en osäker framtid och sorg över förlorad hälsa kan försvåra motivation till livsstilsförändring. Johansson, Dahlberg och Ekebergh (2003) menar att patienter som genomgått en hjärtinfarkt kan tappa förtroendet till sin kropp och förändra sin relation och uppfattning till den. Även vetskapen om hur fort livet kan ta slut, kan leda till osäkerhet och rädsla inför framtiden.

Wiesemann et al. (2003) och Frileux et al. (2003) styrker betydelsen av rädsla inför framtiden men framhäver även hur kön, ålder och utbildning påverkar hur patienter finner motivation. Johansson et al. (2003) resultat visade att kvinnor som genomgått en hjärtinfarkt kan leva utan förväntningar och framtidsplaner för att undvika att bli besvikna på ouppnådda förväntningar och framtidsplaner. Detta kan jämföras med andra resultat som visade hur själva planerandet av framtida livsstilsförändringar underlättar både beslutet och själva genomförandet av livsstilsförändringarna (McSweeney & Coon, 2004; Sniehotta et al.,2005) och att patienterna förväntar sig få hjälp med att bygga upp ett självförtroende (Wingham et al., 2006).

Patienterna tycker enligt Bergman och Berterö (2001) att de två viktigast försättningarna till att finna motivationen till att genomföra en livsstilsförändring är att få stöd och ta ett eget beslut. Wingham et al. (2006) menar dessutom att individuella råd om livsstilsförändringar kan öka patienternas känsla över kontroll. Kristofferson (1998b) styrker detta och anser att det är viktigt att patienterna upplever sig själva som kompetenta och ansvarsfulla genom att fatta beslut som berör patienternas egna liv. Pearson och Kopin (2003) menar att regelbundna uppföljningar vid livsstilsförändringar kan leda till att patienten finner motivation till att fullfölja behandling. Haugland, Hansen och Areklett (2004) anser att motivation är av vikt för patienten för att kunna förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. När patienten själv inser att han eller hon kan fördröja och begränsa utvecklingen av sjukdomen, har patienten kommit långt i sin process att finna motivation till att genomföra en livsstilsförändring.

7. Slutsats och förslag till fortsatt forskning

Det finns flera förutsättningar som både kan underlätta och försvåra motivationen till livsstilsförändring vid hjärt- och kärlsjukdomar. Författarna har fått bekräftat att

(15)

förutsättningar kan påverka individer på olika sätt. Till exempel kan socialt stöd både underlätta och försvåra motivationen till livsstilsförändring.

Individanpassad information, råd och kunskap om patienternas hälsosituation och hjärt- och kärlsjukdom ger patienter möjlighet att ta självständiga beslut angående sin

livsstilsförändring, utifrån nyförvärvade kunskaper och förståelse. Det är viktigt att

sjukvårdspersonal stöttar den enskilda patienten till att hitta sina resurser för att kunna finna motivation till livsstilsförändring. Sjukvårdspersonalen kan först när en patient har viljan att göra en livsstilsförändring stötta patienten till att finna motivation till livsstilsförändring. Det är även viktigt att patienten tar självständiga beslut om att göra en livsstilsförändring.

Sjukvårdspersonalen kan självklart stötta patienter även om de saknar viljan men resultatet kommer troligtvis inte bli verklighet.

Det finns vetenskapliga artiklar grundade på forskning om vad som påverkar motivationen till livsstilsförändring men författarna saknar artiklar med en djupare förståelse om hur och varför förutsättningar påverkar motivation till livsstilsförändring vid hjärt- och kärlsjukdomar. Författarna föreslår därför vidare forskning om hur och varför förutsättningar påverkar motivationen till livsstilsförändringar. Detta kan göras genom en kvalitativ studie, då forskaren intervjuar personer om hur och varför de funnit eller inte funnit motivation till en livsstilsförändring. Författarna har även uppmärksammat att flera artiklar undersöker hur enbart kvinnor upplever förändringar vid hjärt- och kärlsjukdomar och motivation till livsstilsförändringar men ingen artikel undersöker enbart hur män upplever och finner motivation. Finns det någon skillnad mellan kvinnors och mäns upplevelser av hjärt- och kärlsjukdomar och hur de finner motivation till livsstilsförändring? Detta är ytterligare ett område som bör undersökas i framtida studier.

(16)

8. Referenser

Angelo, M-S., & Reid, R-D. (2007). A model for exercise behaviour change regulation in patients with heart disease. Journal of Sport & Exercise Psyschology, 29, (2), 208-224.

Barth, T., & Näsholm, C. (2007). Motiverande samtal – MI. Att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor. Lund: Studentlitteratur.

Bengtson, A., Billing, E., & Welin, C. (2000). Psykosociala perspektiv. I E. Billing (Red.), Psykosociala perspektiv på kranskärlsjukdom (pp. 13-38). Lund: Studentlitteratur.

Bergman, E., & Berterö, C. (2001). You can do it if you set your mind to it: a qualitative study of patients with coronary artery disease. Journal of Advanced Nursing, 36, (6), 733-741.

Dahlborg – Lyckhage, E. (2006). Kunskap, kunskapsanvändning och kunskapsutveckling. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (pp. 16-17). Lund: Studentlitteratur.

Ericson, E., & Ericson, T. (2002). Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur

Fleury, J., & Sedikides, C. (2007). Wellness motivation in cardiac rehabiliation: the role of self-knowledge in cardiovascular risk modification. Reasearch in Nursing & Health, 30, (4), 373-384.

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur.

Frileux, S., Sastre, M-T., Mullet, E., & Sorum, P-C. (2004). The impact of preventive medical message on intention to change behaviour. Patient Education and Counselling, 52, (1), 79-88.

Haugland, T., Hansen, I. & Areklett, E. (2004). Omvårdnad vid hjärtsjukdomar. I H. Almås (Red.), Klinisk omvårdnad 1 (pp. 410-445). Stockholm: Liber.

(17)

Johansson, A., Dahlberg, K. & Ekeberg, M. (2003). Living with experiences following a myocardial infarction. European Journal of Cardiovascular Nursing. 2, (3), 229-236.

Kristoffersen, N-J. (1998a). Sjuksköterskans yrkes- och ansvarsområde inom hälso- och sjukvården. I N-J. Kristoffersen (Red.), Allmän omvårdnad 1 (pp. 83- 131). Stockholm: Liber.

Kristoffersen, N-J. (1998b). Omvårdnadens värdegrund. I N-J. Kristoffersen (Red.), Allmän omvårdnad 1 (pp. 213- 274). Stockholm: Liber.

Kristoffersen, N-J. (2005). Stress, coping och livsstilsförändringar. I N-J. Kristoffersen (Red.), Grundläggande omvårdnad 3 (pp. 206- 270). Stockholm: Liber.

Kärner, A., Tingström, P., Abrant-Dahlgren M., & Bergdahl ,B. (2005). Incentives for lifestyle changes in patients with coronary heart disease. Journal of Advanced Nursing, 51, (3), 261-275.

Lindskog, B-I,. (2004). Medicinska terminologi. Stockholm: Nordiska bokhandelns förlag och Nordstedts akademiska förlag.

McSweeney, J., & Coon, S. (2004). Woman´s inhibitors and facilitators associated with making behavioural changes after myocardial infarction. Medsurg Nursing, 13, (1), 49-56.

Mildestvedt, T., & Meland, E. (2007). Examining the ”Matthew Effect” on the motivation and ability to make lifestyle changes in 217 heart rehabilitation patients. Scandinavian Journal of Public Health, 35, (2), 140-147.

Persson, S. (2003). Kardiologi – hjärtsjukdomar hos vuxna. Lund: Studentlitteratur.

Pearson, T., & Kopin, L. (2003). Bridging the treatment gap: improving compliance with lipid-modifying agents and therapeutic lifestyle changes. Preventive Cardiology, 6, (4), 204-213.

Polit, D-F. & Hungler, B-P. (1999) Nursing research, principles and methods. 6th edition. Lippincott: Philidelphia.

(18)

Ray, R. (2000). Self-reported heart health behaviour patterns in a rural context. Australian Journal of Rural Health, 9, (2), 60-64.

Sniehotta, F-F., Scholz,U., Schwartzer,R., Fuhrmann,B., Kiwus,U., & Völler,H. (2005). Long-Term Effects of Two Psychological Interventions on Physical Exercise and

Self-Regulation Following Coronary Rehabilitation. International Journal of Behavioral Medicine, 12, (4), 244-255.

Song, R., & Lee, H. (2001). Effects of a 12-week cardiac rehabilitation exercise program on motivation and health-promoting lifestyle. Heart & Lung, 30, (3), 200-209.

Språkdata Göteborgs Universitet (2004). Norstedts svenska ordbok. Göteborg: Nordstedts Akademiska Förlag.

Wallentin, L., & Stenestrand, U. (2005). Inledning. I L. Wallentin (Red.), Akut kranskärlssjukdom (pp. 9-23). Stockholm Liber AB.

Westerståhl, A., Segesten, K., & Björkelund, C. (2002). Integration of information about cardiovascular risk factors: how do highly motivated woman in a lifestyle intevention programme act and react. Scandinavian Journal Primary Health Care, 20, (1), 22-27.

Wiesemann, A., Ludt, S., Szecsenyi, J., Scheuermann, W., & Scheidt, R. (2003).

Cardiovascular risk factors and motivation for a healthy life-style in a German community – results of the GP-based Oestringen study. Patient Education and Counseling, 55, (1), 40-47.

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad – en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.

Wingham, J., Dalal, H-M., Sweeney, K-G., & Evans, P-H. (2006) Listening to patients: Choice in cardiac rehabilitation. European Journal of Cardiovascular Nursing, 5, (4), 289-294.

Wright, L-M., Watson, W-L. & Bell, J-M. (2002). Familjefokuserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

(19)

Bilaga 1.

Artikelsökningar i databaser

Sökningarna genomfördes 2008-02-24 i de 3 databaserna Chinal, Pubmed och PsycINFO.

Chinal

Sökord Träffar (Titel) (Abstract) Använda artiklar

1. Motivation 3.111

2. Lifestyle 10.966

3. Cardiovascular diseases 22.442

4. 1 AND 2 AND 3 40 (9) (8) 8

Pubmed

Sökord Träffar (Titel) (Abstract) Använda artiklar

1. Motivation 9.793

2. Lifestyle 54.803

3. Cardiovascular 182.309

4. 1 AND 2 AND 3 125 (21) (14) 11

PsycINFO

Sökord Träffar (Titel) (Abstract) Använda artiklar

1. Motivation 4.058

2. Lifestyle 8.339

3. Heart disorders 1.988

4. 1 AND 2 AND 3 11 (5) (5) 5

Översikt av artiklar

Totalt hittades 17 vetenskapliga artiklar som granskades, varav 2 artiklar hittades genom manuell sökning. Åtta av artiklarna hittades i mer än en databas. Nedanför redovisas i vilka databaser artiklarna hittades.

Författar & publicerings år. Titel. Hittad i databas.

Angelo & Reid, 2007. A model for exercise behaviour change regulation in patients with heart disease.

Pubmed PsycINFO Bergman, Berterö, 2001. You can do it if you set your mind to it:

a qualitative study of patients with coronary artery disease.

Manuell sökning. Brodie & Inoue, 2004. Motivational interviewing to promote

physical activity for people with chronic heart failure.

Chinal PsycINFO Fleury & Sedikides, 2007. Wellness motivation in Cardiac

Rehabilitation: The role of Self-knowledge in cardiovascular risk modification.

Chinal Pubmed Frilex, Sastre, Mullet &

Sorum, 2004. The impact of preventive medical message on intention to change

(20)

Författar & publicerings år. Titel. Hittad i databas.

Johnston, Johnston, Pollard,

Kinnmonth & Mant, 2004. Motivation is not Enough: Prediction of risk behaviour following diagnosis of coronary heart disease from the theory of planned behaviour.

Pubmed PsycINFO Kärner, Tingström,

Abrandt-Dahlgren & Bergdahl, 2005.

Incentives for lifestyle changes in patients with coronary heart disease.

Pubmed McSweeney & Coon, 2004 Women´s inhibitors & facilitators

associated with making behavioral changes after myocardial infarction.

Chinal Mildestvedt & Meland, 2007. Examinig the”Matthew Effect” on the

motivation and ability to make life style changes in 217 heart rehabilitation patients.

Chinal Pubmed Ray, 2001. Self-reported heart health behaviour

patterns in a rural context.

Chinal Pubmed Sniehotta, Nagy, Scholz &

Schwarzer, 2007. The role of action control implementing intentions during the first weeks of behaviour change.

Chinal Sniehotta, Scholz, Schwarzer,

Fuhrmann, Kiwus och Völler, 2005.

Long-Term Effects of two

psychological interventions on physical exercise and self-regulation following coronary rehabilitation.

Chinal Pubmed Song & Lee, 2002. Effects of a 12-week cardiac

rehabilitation exercise program on motivation and health-promoting lifestyle.

PsycINFO

Westerståhl, Björkelund,

2002. Integration of information about cardiovascular risk factors.

Pubmed Wiesemann, Ludt, Szecsenvi,

Schauermann, Scheidt, 2004.

Cardiovascular risk factors and motivation for healthy life-style in a Germen community – results of GP-based Oestring studie, 2004.

Chinal Pubmed PsycINFO Wiles & Kinmonth, 2001. Patients´ understanding of heart

attack: implications for prevention of recurrence.

Manuell sökning. Wingham, Dalal, Sweeney &

Evans, 2006. Listening to patients: Choice in cardiac rehabilitation.

(21)

Bilaga 2

Max 17 poäng __poäng

Granskningsmall för kvalitativa artiklar

A. Syftet med studien?

... ... Vilken kvalitativ metod har använts?

………... Är designen av studien relevant för att besvara frågeställningen?

Ja Nej __poäng

B. Undersökningsgrupp

Är urvalskriterier för undersökningsgruppen tydligt beskrivna? (Inklusions- och exklusionskriterier ska vara beskrivna.)

Ja Nej __poäng

Urval- finns det beskrivet var, när och hur undersökningsgruppen kontaktades?

………... Vilken urvalsmetod användes?

Strategiskt urval Snöbollsurval Teoretiskt urval Ej angivet

Beskriv undersökningsgruppen (ålder, kön, social status samt annan relevant demografisk bakgrund).

……… ………...

(22)

Är undersökningsgruppen lämplig?

Ja Nej __poäng

C. Metod för datainsamling

Är fältarbetet tydligt beskrivet (var, vem och i vilket sammanhang datainsamling skedde)?

Ja Nej __poäng

Beskriv:……… ………... Beskrivs metoderna för datainsamling tydligt (vilken typ av frågor användes etc.)?

Beskriv:……… ………... Ange datainsamlingsmetod: ostrukturerade intervjuer halvstrukturerade intervjuer fokusgrupper observationer video-/bandinspelning

skrivna texter eller teckningar

Är data systematiskt samlade (finns intervjuguide/studieprotokoll)?

Ja Nej __poäng

D. Dataanalys

Hur är begrepp, teman och kategorier utvecklade och tolkade?

(23)

Ange om:

teman är utvecklade som begrepp det finns episodiskt presenterade citat

de inviduella svaren är kategoriserade och bredden på kategorierna är beskrivna svaren är kodade

Resultatbeskrivning:

……… ………... Är analys och tolkning av resultat diskuterade?

Ja Nej __poäng

Är resultatet trovärdiga (källor bör anges)?

Ja Nej __poäng

Är resultatet pålitliga (undersökningens och forskarens trovärdighet)?

Ja Nej __poäng

Finns stabilitet och överensstämmelse (är fenomenet konsekvent beskrivet)?

Ja Nej __poäng

Är resultaten återförda och diskuterade med undersökningsgruppen?

Ja Nej __poäng

Är de teorier och tolkningar som presenteras baserade på insamlade data (finns citat av originaldata, summering av data medtagna som bevis för gjorda tolkningar)?

(24)

E. Utvärdering

Kan resultaten återkopplas till den ursprungliga forskningsfrågan?

Ja Nej __poäng

Stöder insamlade data forskarens resultat?

Ja Nej __poäng

Har resultaten klinisk relevans?

Ja Nej __poäng

Diskuteras metodologiska brister och risk för bias?

Ja Nej __poäng

Finns risk för bias?

Ja Nej __poäng

Vilken slutsats drar författaren?

……… ………... Håller du med om slutsatserna?

Ja Nej __poäng

Om nej, varför inte?

………... Ska artikeln inkluderas?

Ja Nej

Referens:

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och kultur.

(25)

Bilaga 3

Max 12 poäng __poäng

Granskningsmall för kvantitativa artiklar – kvasi- experimentella studier

A. Syftet med studien?

... ... Är frågeställningarna tydligt beskrivna?

Ja Nej __poäng

Är designen lämplig utifrån syftet?

Ja Nej __poäng B. Undersökningsgrupp Vilka är inklusionskriterierna? ... Vilka är exklusionskriterierna? ... Vilken urvalsmetod användes?

Randomiserat urval

Obundet slumpmässigt urval Kvoturval Klusterurval Konsekutivturval Urvalet ej beskrivet/angivet Är undersökningsgruppen representativ? Ja Nej __poäng

Vilket antal deltagare inkluderades i undersökningen?

(26)

C. Mätmetoder

Vilka mätmetoder användes?

.……… ………..………... Var reliabiliteten beräknad?

Ja Nej __poäng

Var validiteten diskuteras?

Ja Nej __poäng

D. Analys

Var demografisk data liknande i jämförelsegrupperna?

Ja Nej __poäng

Om nej, vilka skillnader fanns?

……… Hur stort var bortfallet?

……… Fanns en bortfalls analys?

Ja Nej __poäng

Var den statistiska analysen lämplig?

Ja Nej __poäng

Om nej, varför inte?

……… Vilka var huvudresultaten?

……… ………

(27)

Erhölls signifikanta skillnader?

Ja Nej __poäng

Om ja, vilka variabler?

……… Vilka slutsatser drar författaren?

……… ……… Instämmer du?

Ja Nej __poäng

E. Utvärdering

Kan resultaten generaliseras till en annan population?

Ja Nej __poäng

Kan resultaten ha klinisk betydelse?

Ja Nej __poäng

Ska denna artikel inkluderas i litteraturstudien? Ja Nej

Motivera varför eller varför inte?

………... ………...

Referens:

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och kultur.

(28)

Bilaga 4

Max 14 poäng __poäng

Granskningsmall för kvantitativa artiklar – RCT (randomiserade kontrollerade

studier)

A. Syftet med studien?

... ... Är frågeställningarna tydligt beskrivna?

Ja Nej __ poäng

Är designen lämplig utifrån syftet?

Ja Nej __poäng B. Undersökningsgrupp Vilka är inklusionskriterierna? ... Vilka är exklusionskriterierna? ... Är undersökningsgruppen representativ? Ja Nej __poäng Är powerberäkning gjord? Ja Nej __poäng

Vilket antal krävdes i varje grupp?

……… Vilket antal inkluderades i experimentgrupp (EG) respektive kontrollgrupp (KG)?

EG= KG=

Var gruppstorleken adekvat?

(29)

C. Interventioner

Mål med interventionen?

……… ……… Vad innehöll interventionen?

……….. Vem genomförde interventionen?

……….. Hur ofta gavs interventionen?

……….. Hur behandlades kontrollgruppen?

D. Mätmetoder

Vilka mätmetoder användes?

.……… ………..………... Var reliabiliteten beräknad?

Ja Nej __poäng

Var validiteten diskuteras?

Ja Nej __poäng

D. Analys

Var demografisk data liknande i EG och KG?

Ja Nej __poäng

Om nej, vilka skillnader fanns?

(30)

Hur stort var bortfallet?

……… Kan bortfallet accepteras?

……… Var den statistiska analysen lämplig?

Ja Nej __poäng

Om nej, varför inte?

……… Vilka var huvudresultaten?

……… ……… Erhölls signifikanta skillnader mellan EG och KG?

Ja Nej __poäng

Om ja, vilka variabler?

……… Vilka slutsatser drar författaren?

……… ……… Instämmer du?

Ja Nej __poäng

E. Utvärdering

Kan resultaten generaliseras till en annan population?

Ja Nej __poäng

Kan resultaten ha klinisk betydelse?

(31)

Överväger nyttan av interventionen ev. risker?

Ja Nej __poäng

Ska denna artikel inkluderas i litteraturstudien? Ja Nej

Motivera varför eller varför inte?

………... ………...

Referens:

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och kultur.

(32)

Bilaga 5

Artikelmatris

Av 17 artiklar som granskades inkluderades följande 12 artiklar som var av tillfredställande kvalitet. Författare,

publicerings år. Tidsskrift (Land):

Titel: Syfte: Urval: Metod: Resultat:

Kvalitets-bedömning: Angelo & Reid, 2007. Journal of Sport & Exercise Psyschology. (CAN) A model for exercise behaviour change regulation in patients with heart disease. Undersöka förloppet mellan kort- och långtidsförändringar av träning för att tydligare förstå varför människor inte klarar av att bibehålla

livsstilsförändringar.

Konsektutivturval gjordes av patienter som visade intresse i att börja med ett träningsprogram, som en del i deras hjärtrehabilitering. Deltagarnas ålder skulle vara mellan 20 och 85 år, kunna engelska och vara diagnostiserad med kranskärlssjukdom.

En kvantitativ

tvärsnittsundersökning. Demografisk-, klinisk-, psykosocial- och kognitivdata samlades ihop,

sammanställdes och analyserades.

Individens tro på sin egen förmåga påverkar avsikten till att börja träna och motivationen påverkar planeringen av träningen. Medel kvalitet Bergman, Berterö, 2001. Issue and Innovations in Nursing Practice. (SWE) You can do it if you set your mind to it: a qualitative study of patients with coronary artery disease.

Öka kunskapen och förståelsen om vad det betyder att drabbas av kranskärlsjukdomar, samt hur det påverkar individens livsstil.

Strategiskts urval där 16 patienter med diagnosen kranskärlssjukdom som varit på länssjukhuset under perioden November 1997 till April 1998, kontaktades via brev med information kring studien samt förfrågan om att delta. Åtta patienter svarade och deltog i studien.

Kvalitativ metod. Intervjuer genomfördes antingen i hemmet eller på länssjukhuset. Intervjuerna genomfördes i form av en vanlig

konversation även om intervjuaren hade förberedda frågeställningar med bestämt fokus. Intervjuerna

genomfördes av samma person. Intervjuerna spelades in, skrevs ner och analyserades hermeneutiskt.

Ärftlighet, livsstil samt krav från sig själv och sin omgivning blev identifierade som orsaker till kranskärlssjukdom. Svårigheterna i hjärtrehabiliteringen förklarades som förvirring, ovisshet och sorgsenhet. För en lyckad rehabilitering visade sig

personligheten och det yttre stödet ha betydelse.

(33)

Författare, publicerings år. Tidsskrift (Land):

Titel: Syfte: Urval: Metod: Resultat:

Kvalitets-bedömning: Fleury & Sedikides, 2007. Research in Nursing & Health. (UK) Wellness motivation in Cardiac Rehabilitation: The role of Self-knowledge in cardiovascular risk modification. Förstå betydelsen av individuell kunskap i processen att förändra riskfaktorer.

24 patienter med diagnosen kranskärlssjukdom som medverkade i ett hjärtrehabiliterings- program.

Kvalitativ metod. En intervjuguide användes till ostrukturerade intervjuer som spelades in. Intervjuerna gjordes på en lugn plats. Av 24 deltagare intervjuades 4 deltagare två gånger.

För att förändra hjärt- och kärlsjukdomsrisken visade det sig att relevant information om patientens tillstånd samt individuell kunskap var viktigt. Individuell kunskap bestod av individuella beslut om önskvärda så väl som oönskade framtida hälsoresultat. Individuell kunskap påverkar motivationen att påbörja och bibehålla livsstilsförändringar.

Hög kvalitet. Frilex, Sastre, Mullet & Sorum, 2004. Patient and Counseling. (FRA) The impact of preventive medical message on intention to change behaviour. Tydliggöra för primärvården och andra kliniker hur deras insatser kan hjälpa patienter till att finna motivation till en hälsosammare livsstil. Forskarna rekryterade deltagare till studien genom familj och vänner, som i sin tur rekryterade andra frivilliga deltagare. 150 frivilliga deltagare inkluderades i studien som delades in i två grupper. Ena gruppen bestod av 86st i åldern 20-30 år och den andra gruppen var 64st i åldern 60-80år. Ingen av deltagarna hade någon hjärtsjukdom, men de hade hjärtrelaterade sjukdomar i släkten.

Kvantitativ metod används där deltagarna gick igenom 64 olika scenarion, som jämförde allvarliga hjärtrelaterade sjukdomars utveckling. Fyra olika nivåer för sannolikheten att utveckla hjärtrelaterad sjukdom bedömdes relaterat till en tidsförhållanden. Två nivåer bedömdes även i hur kontrollerbar risken för att få hjärtrelaterad sjukdom var. Av de 64 scenarion valdes 20 slumpmässigt ut. Deltagarna fick svara på ett frågeformulär kring sina personliga

egenskaper.

Äldre deltagare hade större anledning till att genomföra förebyggande livsstilsförändringar när deltagare har en kort tidsperiod (5-10 år) till livsstilförändring medan de yngre deltagarna har en lång tidsperiod (15-20 år) till livsstilsförändring. Äldre kvinnor påverkades mest av tidsperioden.

(34)

Författare, publicerings år. Tidsskrift (Land):

Titel: Syfte: Urval: Metod: Resultat: Kvalitetbedöming:

Kärner, Tingström, Abrant-Dahlgren, Bergdal, 2005. Issue and Innovations in Nursing practice. (SWE) Incentives for lifestyle changes in patients with coronary heart disease. Undersöka hur personer i rehabiliterings fasen av kranskärls-sjukdomar upplever underlättande och tvingande förutsättningar relaterade till livsstils-förändringar med vikt på välmående och prognos. 113 patienter bjöds in till intervju 6 veckor efter en hjärthändelse. Både män och kvinnor under 70 år

inkluderades. Patienterna bodde i sydöstra Sverige, i 2 städer som bara hade ett sjukhus. Exklusionskriterierna gjorde att patienter med psykisk/mental störning uteslöts. De skulle kunna kommunicera på svenska och inte ha något alkohol- eller narkotikamissbruk.

Kvalitativ metod med fenomenografisk analys. En halvstrukturerad intervjuguide användes som innehöll frågor om underlättande och tvingande förutsättningar för livsstilsförändringar. Uppföljningsfrågor utvecklade svaren.

Resultatet betonar behov för att sjuksköterska och patient bör mötas i en dialog om hur patienten tänker, känner och agerar i relation till viktiga livsstilsförändringar. Det är viktigt att fokusera på

förutsättningar som underlättar livsstilsförändringar för att uppmuntra patienten. Tvingande förutsättningar bör också diskuteras för att förstå patientens situation och behov av stöd. Hög kvalitet. McSweeny & Coon, 2004. Reaerch for Practice. (USA) Woman´s inhibitors & facilitators associated with making behavioral changes after myocardial infarction. Undersöka de underlättande och hindrande förutsättningar som påverkar kvinnor att göra hälsosamma livsstils-förändringar efter hjärtinfarkt.

40 stycken utskrivna kvinnor blev kontaktade 6-24 månader efter sin första hjärtinfarkt.

Kvalitativ metod. Forskarna har kontaktat medicinska center och frågat efter kvinnor som skulle vara villiga att delta i studien. En i teamet kontaktade kvinnorna via telefon och informerade om studien om intresse fanns att delta bokades den första

halvstrukturerad intervju, på en plats där kvinnan kände sig trygg.

Fyra förutsättningar för livsstilsförändringar hittades; kost, träning, rökning och följder av den medicinska ordinationen. Utifrån de 4 förutsättningarna identifierade forskningsteamet underlättande och hindrande förutsättningar.

(35)

Författare, publicerings år. Tidsskrift (Land):

Titel: Syfte: Urval: Metod: Resultat: Kvalitetbedömning:

Mildestvedt & Meland, 2007. Scandinavian Journal of Public Health. (NOR) Examining ”the Matthew Effect” on the motivation and ability to make life style changes in 217 heart rehabilitation patients.

Undersöka vilken effekt hushållsekonomin,

emotionellstatus, stor rökare samt påfrestningar på hjärta och blodkärl har på individens förmåga att göra

kostförändringar och träningsförbättringar efter

hjärtsjukdom. Även undersöka i vilken utsträckning en

ogynnsam livsstil resulterar i att missgynnade människor förmedlar motivations problem.

217 patienter som deltagit i ett fyra veckors hjärtrehabiliterings program. Patienter delades slumpmässigt in i två grupper; standard rehabilitering och individuell anpassad rehabilitering efter individens egna vilja med kontinuerligt stöd från sjukvården.

Kvantitativ metod i en kombination av kohort och randomiserade

kontrollerande studier. De mäter nivån på aktivitet och kostvanor vid inskrivningen i studien och efter 6 samt 24 månader.

Självstyrande motivation var lägst bland rökare, kvinnliga deltagare och deltagare med emotionell trötthet. Forskarna fann ingen koppling mellan socialekonomisk status och förmågan att genomföra livsstilsförändringar. Rökare hade lägre förmåga att genomföra livsstilsförändringar. Medel kvalitet Ray, 2001. Australian Journal of Rural Health. (AUS) Self-reported heart health behaviour patterns in a rural context. Undersöka

livsstilsförändringar hos dem som deltagit i screening angående hjärtriskfaktorer, där syftet var att identifiera förutsättningar som underlättar och hämmar, personer från landsbygden, att göra och bibehålla livsstilsförändringar.

Deltagarna var frivilliga till att delta i studien och hade fått personlig inbjudan från forskaren. Åldern var mellan 30-69 år. Deltagarna som inkluderade var 209 och som slutförde studien var 122 deltager. Kvalitativ metod. Halv-strukturerade intervjuer, med intervjuguide genomfördes via telefon.

Analys gjordes för att se vad som påverkade

landsbygdsbefolkningens hälsobeteende. Teman hittades i texterna från de personliga berättelserna som även jämfördes med beskrivningen i teoretiska och hälsofrämjande modeller.

Deltagare från landsbygden som genomfört hjärtscreening gjorde både positiva och negativa livsstilsförändringar. Deltagare menade att

hjärtrisksanalysen hade haft betydelse för deras framtida livsstil genom att

hjärtriskanalysen ökade medvetandet och kontrollerade deltagarnas nuvarande

hälsostatus. Ökad

tillgänglighet till sjukvård och träningsmöjligheter ökade deltagarnas motivation..

(36)

Författare, publicerings år. Tidsskrift (Land):

Titel: Syfte: Urval: Metod: Resultat: Kvalitetbedömning:

Sniehotta, Scholz, Schawarzer, Fuhrmann, Kiwus, Völler, 2005. International Journal of Behavioural Medicine. (GER) Long-term effects of two pschyological interventions on physical exercise and self-regulation following coronary rehabilitation. Under en 4 månaders period undersöka förändringar hos individens självbestämmande vid fysisk aktivitet och beteende. 240 patienter med kranskärlssjukdom från 3 rehabiliteringscenter nära Berlin rekryterades. Kvantitativ metod. Patienterna vart slumpmässigt indelade i 3 grupper; en ”planeringsgrupp”, en ”planerings- och dagboks grupp” samt en ”standard vård/kontroll grupp”. De fick svara på 3 frågor.

Resultaten bevisade både förändringarna

”planering” samt ”planering och dagboks skrivande” är användbara resurser för att öka och behålla den fysiska aktivitetsnivån hos hjärtrehabiliterings patienter som har motivation till fysisk aktivitet. Hög kvalitet Westerståhl, Björkelund, 2002. Scandinavian Journal of Primary HealthCcare. (SWE) Integration of information about cardiovascular risk factors.

Att bättre förstå aktiva kvinnors erfarenhet av att vara i risk för hjärt- och kärlsjukdomar och delta i ett livsstilsförändrings program. Hur hanteras informationen om riskfaktorer på en individuell nivå med respekt till känslor, tankar och agerande.

Ett strategiskt urval gjorde utifrån en lista på tidigare studie. Av 35 aktiva deltagare valdes 9 ut till intervju varav en föll bort.

Kvalitativ metod. Ostrukturerade intervjuer spelades in och skrevs ut ordagrant. Citat från intervjuerna delades in i koder som sedan bildade kategorier.

Kategorier utvecklades med fokus på deltagarnas agerande och

medvetenhet kring deras sätt att bibehålla en god livsstil och deras försöka att förstå riskfaktorernas betydelse.

(37)

Författare, publicerings år. Tidsskrift (Land):

Titel: Syfte: Urval: Metod: Resultat: Kvalitetsbedömning:

Wiesemann, Ludt, Szecsenvi, Schauermann, Scheidt, 2004. Patient Education and Counseling. (GER) Cardio-vascular risk factors and motivation for healthy life-style in a Germen community – results of GP-based Oestring studie. Undersöka motivationen till en hälsosam livsstil hos patienter i ett litet samhälle med en ”vanlig” mottagning och ett samhällsbaserat

hälsoutbildnings program. Identifiera orsaker som påverkar motivationen, hinder och förbättra preventiva mätningar och resultat.

Ett randomiserat urval av 1044 patienter på de fem största vanliga mottagningarna i ett samhälle. Dessutom rekryterades 153 hälsokurs deltagare till studien. Det var 50 % av alla hälsokurs deltagare. Totalt fullföljde 1196 deltagare frågorna. En kvantitativ tvärsnittsstudie inom ramen av en studie som startade 1991 i ett samhälle som undersökte livsstilförändringar under en långperiod.

Över tiden har riskfaktorer som högt blodtryck och rökning minskat. Patienter med god hälsa är mer aktiva. Deltagare (främst kvinnor) i utbildningsprogram får mer motivation av ”rolig” träning och meningsfullhet. Framtida mätningsmetoder borde ta i akt att motivation för hälsopromotion beror mer på psykologiska förutsättningar än på riskfaktorer. Hög kvalitet. Wingham, Dalal, Sweeney, Evans, 2006. European Journal of Cardiovascular Nursing. (UK) Listening to patients: Choice in cardiac rehabilitation. Utforska patienters erfarenheter av hjärtinfarkt och vilka förutsättningar som påverkar om patienten väljer hjärtrehabilitering på sjukhus eller hemma.

Randomiserat urval där deltagarna hade erfarenheter av hjärtinfarkt och befann sig på sjukhuset Royal Cornwall mellan December 2000 till September 2003.

Kvalitativ metod. Forskarna använde sig av halv strukturerad intervjuguide för att fastställa deltagarnas erfarenheter kring hjärtinfarkt och deras kunskaper kring hjärtrehabilitering.

Den sjukhus baserade gruppen ville ha tillsyn under motion och behövde kamratskap i gruppen, de saknade självdisciplin. Medan den hembaserade gruppen trodde att hjärtrehabiliteringen passade in i deras liv och gruppen var självdisciplinerade.

References

Related documents

I vår studie har vi visat att en friskvårdssatsning med förändrade kost- och motionsvanor har bidragit till att deltagarna i friskvårdsgruppen bättre kunna behålla eller minskat

 Hur mycket medietäckning får varje enskild hjärt- och kärlsjukdom i Svenska Dagbladet respektive Dagens Medicin under perioden 2002-10-31 till 2012-10-31..  Hur är

Dialogen mellan sjuksköterska, läkare och patient skulle vara av öppen karaktär, information skulle ges till patienten om hur behandlingen fortlöpte samtidigt som

The key concern of this paper is the effect of different living situations related to family care duties on the labour market activity of grandmothers and non-grandmothers aged 45+

During immediate shutdown, before the oracle database is shut down, oracle will rollback active transaction and disconnect all active users.. Use this option when there is a

Förutom att eleverna skall känna sig trygga och berättigade extra stöd vid behov skall även alla föräldrar kunna skicka sina barn till skolan och vara förvissade om att de får

In the Nordic context, disability was mainly studied within medicine, social science and special education (Roulstone, 2013) but was later studied in other disciplines such

Riskfaktorer som övervikt, hypertoni och hyperlipidemi är viktiga att ta hänsyn till vid behandling av varje enskild diabetespatient och behandlingen bör anpassas efter hur