Döden, den sista utvägen?: Patientens upplevelse av omvårdnaden efter suicidförsök

Döden, den sista utvägen?

Patientens upplevelse av omvårdnaden efter suicidförsök

Arehn Moa & Forsberg Angelica

Omvårdnad GR (C), Vetenskapligt arbete Huvudområde:Omvårdnad

Högskolepoäng:30 hp Termin/år:6/2017 Handledare: Ulla Näppä

Examinator: Titti Melin Johansson Kurskod/registreringsnummer: OM019G Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet

Döden, den sista utvägen?

Patientens upplevelse av omvårdnaden efter suicidförsök

Arehn Moa & Forsberg Angelica

Omvårdnad GR (C), Vetenskapligt arbete

OM019G Sjuksköterskeprogrammet

Abstrakt

Bakgrund: Suicid är en av de världsledande orsakerna till att människor dör, och fler människor gör suicidförsök. Syfte: Var att belysa patienters upplevelse av omvårdnaden inom hälso- och sjukvård efter suicidförsök. Metod: Föreliggande studie utfördes som en litteraturöversikt. Databassökningar gjordes i Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Elva vetenskapliga originalartiklar valdes ut som senare bedömdes, lästes grundligt och sammanställdes i resultatet. Resultat: Att möta en suicidal patient kräver respekt och empati. Att respektera olika känslor var det största huvudtemat med fyra underrubriker. Vårdpersonal bör bekräfta patienten som en enskild individ med behov, uttryck och ideér. Kommunikation var något patienterna ansåg behövde utvecklas, både verbala- och icke verbala kommunikationen. Uppföljning och stöd efter vårdtiden var ytterligare en aspekt för att patienterna skulle återfå viljan att fortsätta leva. Diskussion: Sjuksköterskan anses ha bristande kunskap i samtal med suicidala patienter vilket gjorde att patienterna kände sig obekväma i situationerna. Slutsats: Föreliggande studie visar att sjuksköterskor bör utbildas under grundutbildningen att handha svåra samtal med suicidala patienter för att inte skapa situationer där patienterna inte känner sig trygga och hörda, eftersom patienter med suicidala beteenden möts inom alla områden i hälso- och sjukvården. Nyckelord: Omvårdnad, Patient,Psykisk ohälsa,Suicidförsök, Upplevelser.

Innehållsförteckning

Introduktion ... 3

Bakgrund ... 3

Suicid och suicidförsök ... 3

Psykisk ohälsa ... 4

Behandling efter suicidförsök ... 4

Omvårdnad i förhållande till psykisk ohälsa ... 6

Hälso- och sjukvård ... 5

Teoretisk anknytning ... 6 Problemformulering ... 7 Syfte ... 7 Metod ... 8 Design ... 8 Litteratursökning ... 8

Inklusionskriterier och exklusionskriterier... 9

Urval, relevansbedömning och granskning ... 10

Analys ... 10

Etiska överväganden ... 11

Resultat... 11

Känslor hos patienten i samband med omvårdnaden ... 12

Att uppleva bekräftelse och respektfullhet ...12

Känslor av skam ...13

Känsla av hopp ...14

Känna förtroende ...15

Kommunikationens betydelse i omvårdnaden ... 16

Eftervård ... 16

Diskussion... 17

Metoddiskussion ... 17

Resultatdiskussion ... 18

Känslor hos patienten i samband med omvårdnaden ...19

Kommunikation ...20 Eftervård ...21 Slutsats ... 21 Referenser ... 23 Bilaga 1. ... Bilaga 2. ...

Introduktion

Processen som leder till suicidförsök innehåller flera faktorer som påverkar och utvecklar förloppet. Psykisk ohälsa anses vara en av de största riskfaktorerna för suicidförsök (Nock et al., 2008; Socialstyrelsen, 2003). Ett suicidförsök ses som ett misslyckat suicid (Carasevici, 2016). Vid arbete som allmänsjuksköterska är det sannolikt att möta patienter som genomfört suicidförsök (Bohan& Doyle, 2008).

Bakgrund

Suicid och suicidförsök

Suicidförsök är ett livshotande beteende som innefattar att utsätta sitt liv för fara som kan leda till döden. Det finns många orsaker och faktorer som leder till att en person genomför ett suicidförsök (Socialstyrelsen, 2003, 2006). En orsak kan vara när människan upplever sig ha tappat och misslyckats återta kontrollen över stora delar av sitt liv. Suicidförsök är oftast impulsiva och inträffar i stressade situationer hos människan, de anses vara situationer där människor försöker fly från sina liv och som ett rop på hjälp (Berglund, Åström & Lindgren, 2016; Socialstyrelsen, 2003).

Individer som genomfört ett suicidförsök gör oftast återupprepade försök. Kön är en faktor som påverkar att människan utsätter sig för skada vid upprepade tillfällen. Kvinnor försöker flera gånger medan män oftare fullbordar suicid vid första försöket. Hälften av alla

suicidförsök leder till att patienten söker hjälp inom sjukvården (Howard, Lennings& Copeland, 2003; Socialstyrelsen, 2003; Walther, 2009, s. 665). Enligt World Health

Organization (WHO, 2016c) finns det ett antal åtgärder att vidta för att minska risken till suicidförsök och förebygga suicid. Tidig behandling, vård och uppföljning av personer som genomfört suicidförsök och utbildning av icke-specialiserade hälso- och sjukvårdspersonal är viktiga punkter.

Suicid definieras som en självförvållad och livshotande handling som leder till döden utifrån ett avsiktligt och medvetet beteende (Socialstyrelsen, 2003). Suicid är idag ett stort globalt fenomen runt om i hela världen. Över 800 000 människor tar sitt liv varje år och fler utför suicidförsök. Suicid anses vara en av de tre ledande dödsorsakerna i världen bland både kvinnor och män, suicidförsök anses vara 20 gånger fler än fullbordade suicid (Nock et al., 2008; WHO, 2016c).

Psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa är ett begrepp som används för diagnostisering av olika symtom. Symtomen kännetecknas i största allmänhet som en kombination av onormala känslor, tankar,

relationer med andra samt beteende och anses därför vara faktorer som påverkar människan och utvecklar ett beteende som bland annat kan leda till suicidförsök (Socialstyrelsen, 2003; WHO, 2016a).

En människa kan genomgå allvarliga problem utan att ha en diagnostiserbar psykisk ohälsa eller dysfunktion medan en människa med diagnostiserad psykisk ohälsa kan uppleva relativt välmående (Jormfeldt& Svedberg, 2014, s. 83). Människor med psykiska problem har ofta en bild av verkligheten som är splittrad, i det förflutna, det nutida och i hur framtiden kommer att utforma sig. Denna verklighet smälter inte samman utan dras ihop till en kaotisk samtidighet. Att se sig själv som en individ, sedd med värdighet och respekt från andra människor kan vara problematiskt för dessa människor och skapar ofta ett

självskadebeteende för att minska känslan av skam och självförakt (Gustafsson, 2014, s. 452-453). Carasevici (2016) menar att ett självskadebeteende kan leda till suicid eller suicidförsök oavsett om det är medvetet eller omedvetet, och menar därför att ett suicidförsök skall ses som ett misslyckat suicid.

Behandling efter suicidförsök

Socialstyrelsen (2003) förklarar att någon form av psykoterapi kan vara berättigad till

suicidala patienter. Psykoterapin skall till en början vara utarbetad för att ge stöd. Att initiera insiktsterapi som innebär att identifiera och konfrontera patientens problematik kan skapa

ångest och kaos hos en patient som befinner sig i det akuta skedet. Kognitiv beteendeterapi är en väldokumenterad behandlingsstrategi vid tillstånd för individer med anlag för bland annat suicidförsök, depression och paniksyndrom. Under behandlingsarbetet läggs fokus på patientens psykiatriska problem och i synnerhet det suicidala beteendet. Med kognitiv beteendeterapi strävar man efter att hjälpa patienten använda effektiva sätt att bearbeta sin situation och tillstånd, framför allt för att behärska och uthärda svårigheter.

Hopplöshetskänslorna minskar snabbare och bättre än med enbart behandling med psykofarmaka (Socialstyrelsen, 2003). Under episoder av medicinering med antidepressiva läkemedel anses det finnas ett samband med högre frekvens av suicid jämfört med episoder utan medicinering med antidepressiva läkemedel (Termorshuizen, Smeets, Boks

&Heerdink, 2016).

Hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvård innebär att medicinskt förebygga, utreda och behandla skador och sjukdomar. Begreppet innefattar även sjuktransporter och omhändertagande av avlidna (Hälso- och sjukvårdslagen [HSL], SFS 2017:30, § 1). Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 2017:30) § 3-6 innebär vårdgivare en statlig myndighet, landsting, kommun eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet. Inom hälso- och sjukvården finns olika uttryck som slutenvård, öppenvård samt primärvård. Slutenvård innebär att vård ges till en patient inskriven vid en vårdinrättning. Öppenvård omfattar att patienten vårdas på vårdinrättning utan inskrivning på vårdavdelning. Primärvård innefattar att öppenvård ges utan restriktioner vad gällande ålder, sjukdom eller patientgrupp. Inom primärvården bedrivs en grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad och rehabilitering som inte kräver sjukhusets tekniska och medicinska resurser eller annan specifik kompetens (a.a.). Om en patient lider av allvarliga psykiska störningar och anses vara en fara för sig själv eller andra så kan överläkare enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT, SFS 1991:1128, 1-2 & 6 §) tvinga patienten till vård. Tvångsåtgärder skall utföras om patienten inte frivilligt

medverkar i vården, åtgärderna skall inte användas i större omfattning än vad som krävs. För en patient som omhändertagits för tvångsvård skall en vårdplan upprättas snarast för patientens vårdbehov, om möjligt även i samråd med patient (SFS 1991:1128, 16 §)

Omvårdnad i förhållande till psykisk ohälsa

Omvårdnad innebär att vårdpersonal alltid skall arbeta för att främja hälsa, förebygga sjukdom och vårda människor med sjukdom, funktionshinder samt palliativa patienter (WHO, 2016b). Omvårdnad ska bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård vilket innebär att den ska vara av god kvalitet, med respekt för patientens autonomi och integritet, samt främja goda kontakter och tillgodose patientens behov (Hälso- och sjukvårdslagen [HSL], 1982:763, 2a §). Förutsättningar för att ge en god omvårdnad kräver att

vårdpersonalen har förmåga att reflektera och skapa förståelse för patienten och dennes upplevelser av situationen (Tzeng, Yang, Tzeng, Ma & Chen, 2010).

Målsättningen med stöd och omvårdnad till en suicidal patient är att stärka patienten till att bygga upp möjligheterna för att klara av att leva. Trygghet samt säkerhet för patienten är grundläggande delar i omvårdnaden för att bygga upp en relation mellan vårdgivare och patient (Socialstyrelsen, 2003), som kan skapas genom vilja och förberedelse från

vårdpersonalen innan möten med patienter (Tzeng et al. 2010).

Teoretisk anknytning

Personcentrerad vård

Att fokusera på de resurser varje individ har och vad det innebär att vara människa i behov av vård är innebörden av personcentrerad vård. Tillämpa benämningen person istället för begreppet patient anses vara ett ställningstagande inom personcentrerad vård, eftersom begreppet patient anses betona sjukdomen framför individen utifrån dess erfarenheter och unika behov (Hörnsten, 2013; Jormfeldt& Svedberg, 2014, s. 90-91). Ekman et al. (2011) menar att personcentrerad vård underlättar samarbetet mellan vårdgivare och patient vid

behandlingsplanering, förbättrar hälsan och ökar patientens tillfredsställelse. Vårdgivare medger att personcentrerad vård kräver systematiska och konsekventa rutiner som praktiseras och inte enbart används när tid finns (a.a.). Personcentrerad vård kräver

öppenhet, struktur, ledarskap och samarbete inom hälso- och sjukvården. Dessa faktorer kan relateras till organisation och vårdpersonal inkluderat sjuksköterskan (Dahlborg Lyckhage, Skyvell Nilsson, & Pennbrant, 2014). Ekman et al. (2011) menar att personcentrerad vård består av partnerskap, patientberättelsen och dokumentation. Partnerskap grundas på relationen

mellan patienten och vårdpersonalen som omfattar ett utbyte av information om kunskap, gemensam överläggning och beslutfattande. Under patientberättelsen beskrivs vikten av att patienterna ges möjlighet att berätta sin livshistoria och uppfattning om sin sjukdom, för att skapa en relation samt uppmuntra patienterna att engagera sig i sin vård.Dokumentering i patientjournalen av patientens värderingar, övertygelser och delaktighet i beslutsfattandet av vidare vård uppges vara av stor vikt för god kontinuitet i vården (a.a).

Kitwood (1997, refererad i Greenwood, 1998) beskriver en formel för att förbättra vården som utgår från det etiska och respekten för människor. Formeln beskrivs som

personcentrerad och grundas i att bortse enbart från psykiatriska behov och fokusera på ett bredare synsätt på individerna (Greenwood, 1998). Personcentrerad vård används för att förbättra slutenvården inom psykiatri, där fokus befinner sig på återhämtning och relationer (Gabrielsson, Sävenstedt& Zingmark, 2015). Personcentrerad vård har bevisats vara mer kostnadseffektivt och ger bättre hälsa till personer än de som vårdats med traditionell vård (Hansson et al., 2016). Vårdpersonal som arbetar med personcentrerad vård krävs en stor respekt för människors personlighet och personliga utrymme (Nolan, Davies, Brown, Keady, & Nolan, 2004).

Problemformulering

Suicidförsök är vanligare än vad människor är medvetna om. Inom hälso- och sjukvården kommer sjuksköterskor sannolikt möta människor som genomfört ett eller flera suicidförsök i olika sammanhang. Bristfällig kompetens och kunskap hos sjuksköterskor kan vara en bidragande faktor till att patienterna känner sig oförstådda vid omvårdnad efter

suicidförsök. Föreliggande studie ämnar att ge en bild av patientens upplevelser av omvårdnaden efter suicidförsök, detta för att ge en respektfull omvårdnad och stärka sjuksköterskans profession.

Syfte

Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patienters upplevelse av omvårdnaden inom hälso- och sjukvård efter suicidförsök.

Metod

Design

Studien utfördes som en litteraturöversikt. Enligt Friberg (2006, s. 115) innebär en litteraturöversikt att befintlig forskning inom ett specifikt område sammanfattas. En

litteraturöversikt kan ses som ett strukturerat sätt att arbeta för att ge en övergripande blick inom ett valt område. Forsberg och Wengström (2013, s. 30) förklarar att en litteraturöversikt baseras på att söka systematiskt, kritiskt granska och sammanställa litteraturen till ett resultat.

Litteratursökning

Litteratursökningarna genomfördes i databaserna Pubmed, Cinahl och PsycInfo för att säkerställa att omfattningen av området inom den föreliggande studien var genomsökt. Dessa databaser ansågs vara användbara vid sökningar inom medicin, omvårdnad och psykologi (Polit& Beck, 2016, s. 92-95). Sökningarna innefattade ord som:

“suicideattempted”, “patients” och “experience” i olika kombinationer och synonymer för att erhålla relevanta artiklar.

Avgränsningar som använts var enbart “Peer reviewed” i de databaser denna funktion fanns, eftersom sökträffarna minskade avsevärt av fler avgränsningar. För att inte missa relevanta artiklar studerades referenslistor på valda artiklar. För att finna ytterligare

relevanta artiklar användes en fritextsökning genom funktionen “similararticles” i Pubmed. Sökningen gjordes utifrån en reviewartikel som författarna ansåg innehålla intressant fakta mot de valda ämnet och resulterade i 97 träffar. Totalt inkluderades elva vetenskapliga originalartiklar, varav två utifrån referenslistor och tre genom fritextsökning.

Tabell 1. Databassökningar Databas/

Datum

Sökord Avgränsningar Antal

träffar

Urval 1 Urval 2 Urval 3 Urval 4 20161227 Cinahl ( MH "Suicide, Attempted") AND (MH "Psychiatric Patients") Peer reviewed 76 40 6 3 3 20170116 Cinahl Suicide, Attempted AND experience AND Psychiatric Patients Peer reviewed ₃₉ 4 4 1 1 20170117 PsycInfo ("Attempted Suicide") AND ("Nursing") AND Patients Peer reviewed 105 15 10 1 1 20170118 Manuell sökning 12 9 5 5 20170119 Cinahl ( (MM "Injuries, Self-Inflicted") OR (MH "Suicide, Attempted") ) AND patient attitudes AND qualitative Peer reviewed ₃₄ 3 1 1 1

I Urval 1 lästes artiklarnas titel, i Urval 2 lästes artiklarnas abstrakt, i Urval 3 lästes hela artikeln och i Urval 4 artiklar för relevansbedömning och granskning av vetenskaplig kvalitet.

Inklusionskriterier och exklusionskriterier

Vid val av vetenskapliga artiklar användes inklusions- och exklusionskriterier grundade på problemformulering och syfte till litteraturöversikten.

Artiklarna skulle vara skrivna på engelska, svenska eller norska då det var språk författarna behärskade. För att uppnå en trovärdighet inkluderades endast artiklar med grad I eller grad II, hög eller medelhög kvalitet, efter genomförd kvalitetsgranskning utifrån Carlsson och Eiman (2003) bedömningsmall(Bilaga 1)och förde ett etiskt resonemang. Vetenskapliga originalartiklar som utgår ifrån patientens perspektiv inkluderades. Alla åldrar på

deltagarna inkluderades. Artiklar med fokus på utfört suicid exkluderades eftersom de inte svarar på syftet.

Urval, relevansbedömning och granskning

Utifrån databassökningarnas träfflista lästes samtliga artiklars titlar och om de ansågs relevanta till syftet lästes även abstraktet. Slutligen lästes hela artiklar och de som överensstämde med syftet relevansbedömdes och kvalitetsgranskades. Varje vald artikel relevansbedömdes utifrån en relevansbedömningsmall från statens beredning för medicinsk och social utvärdering(SBU, 2014, s. 41-42).

Alla inkluderade artiklar kvalitetsgranskades med hjälp av Carlssons och Eimans (2003) bedömningsmall (Bilaga 1) med gradering I,II,III vilket motsvarar hög, medelhög och låg kvalitet. Frågeställningen angående “patienter med lungcancerdiagnos” användes inte eftersom det inte var aktuellt till ämnet för föreliggande studie, och för att inte erhålla felaktig kvalitet så subtraherades frågeställningens poäng från det totala poängantalet innan procentberäkningen utfördes. I litteraturöversikten inkluderades elva kvalitativa

originalartiklar. Översikt av inkluderade artiklar presenteras i bilaga 2.

Analys

Figur 1. Analysprocess

Analysen till föreliggande studie utgick från Fribergs (2006, s. 121) tre huvudpunkter kring att göra en litteraturöversikt. Efter genomförd urvalsprocess inleddes analysen med att varje artikel tillgavs ett nummer för att lättare skilja på dem innan de tre huvudpunkterna

startades. Första steget utifrån Friberg (2006, s. 121) innebar att läsa igenom de valda

Nummer utdelning till varje artikel

Skilja ut likheter och skillnader Diskussion mellan

författarna Grundlig läsning av varje

artikel

Översättning till svenska Sammanställning av

artiklarna i sin helhet flera gånger för att skapa en tydlig bild av innehållet. Nästkommande steg var att diskutera artiklarna tillsammans för att förtydliga eventuella tolkningar samt för att erhålla synvinklar från två perspektiv. Därefter sorterades skillnader och likheter ut mellan artiklarnas olika resultat och översattes till svenska. Utifrån de likheter och skillnader som hittades skapades huvudrubriker och underrubriker som sedan utmynnade i resultatet till föreliggande studie (figur 1). Begreppet patient användes under arbetsprocessen för att få en helhetssyn.

Etiska överväganden

Polit och Beck (2016, s. 137-142) förklarar när människor inkluderas i vetenskaplig forskning som studiedeltagare måste etiska överväganden användas för att skydda deras rättigheter. Artiklar valda till föreliggande studie skulle därför vara godkända av etisk kommitté eller innehålla etiskt resonemang. Ifall inget tydligt resonemang fanns kring de etiska

övervägandena kontrollerades tidskriftens etiska krav.

Resultat

Resultatet i föreliggande studie omfattar en sammanställning av elva vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna är utförda i Sverige, Norge, Taiwan och Nordirland. Totalt 193 deltagare, varav 64st män och 71st kvinnor med en ålder mellan 16-63 år fördelat på elva kvalitativa artiklar. Resultatet presenteras utifrån tre huvudrubriker (figur 2.)som beskriver patienters upplevelser av omvårdnaden efter suicidförsök och aspekter att respektera som vårdpersonal.

Figur 2. Resultatets huvudteman

Känslor hos patienten i samband med omvårdnaden

Att uppleva bekräftelse och respektfullhet

Patienterna betonade vikten av sina behov av bekräftelse under interaktionen med

vårdpersonalen inom hälso-och sjukvården efter suicidförsöken. Bekräftelsen ansåg patienter som ett erkännande att vara en människa vars uttryck och ideér skulle vara värda att mötas med intresse och respekt (Talseth, Lindseth, Jacobsson, & Norberg, 1999; Samuelsson, Wiklander, Åsberg &Saveman, 2000). Stöttning från vårdpersonalen till fortsatt sjukhusvistelse ansågs vara mycket viktigt för patienterna för att känna sig bekräftade (Samuelsson et al., 2000). Bristen på respekt kunde även yttra sig hos patienterna när vårdpersonalen nekade till kommunikation genom ansiktsuttryck och straffade dem genom att kontrollera de sociala kontakterna (Vatne& Nåden, 2016b; Wiklander, Samuelsson & Åsberg, 2003). Flera patienter framförde kraven på vården (Lindgren, Wilstrand, Gilje& Olofsson, 2004), krav som att bli sedd som en hel människa med möjligheter och behov (Lindgren et al., 2004; Vatne& Nåden, 2014; Vatne& Nåden, 2016b), där lidande och

förtvivlan över tillfrisknandet fick finnas med (Vatne& Nåden, 2014; Vatne& Nåden, 2016b),

Känslor hos patienten i samband med omvårdnad

Känsla av hopp

Eftervård Kommunikationens

betydelse i omvårdnaden

Känslor av skam Att uppleva bekräftelse

och respekt

och inte som en diagnos (Samuelsson et al., 2000). Att bli sedd som en hel människa medgav en känsla av trygghet och respekt (Talseth, et al., 1999) och stärkte bearbetningen av

situationen (Lindgren et al., 2004). Detta upplevdes när vårdpersonalen visade hängivenhet och mod att prata om suicidförsöket (Lindgren et al., 2004; Talseth et al., 1999) samt såg förbi patientrollen (Talseth et al., 1999).

I vissa situationer upplevde patienterna att de inte var förstådda (Samuelsson et al., 2000; Talseth et al., 1999) Några patienter förklarade brist på empati och engagemang, något som gav en känsla av att blottas utan att få något i gengäld (Samuelsson et al., 2000). När

vårdpersonalen inte hade tid för dem, att de var upptagna med andra uppgifter eller när de endast pratade om mediciner och diagnoser istället för att prata om deras mående eller upplevelse kände patienterna att de inte blev bekräftade (Talseth et al., 1999; Wiklander et al., 2003). När patienterna inte kände att de blev bekräftade gav det upphov till känslor av att vara besvärliga, att vilja gå hem eller genomföra ett nytt suicidförsök (Samuelsson et al., 2000). Att lämna sjukhuset var en känsla patienter förmedlade ifall vårdpersonalen visade en misstro eller osäkerhet gällande deras behov av hjälp (Wiklander et al., 2003).

‘I expected to get some kind of treatment, but they (staff) said

“You already have contact with the nurse”, but I think “I need something more”. The staff say “I think you do not know what you need to get better”’ (Lindgren et al., 2004, s. 289)

Flera patienter förmedlade känslan av brist på respekt när vårdpersonalen inte tog

patienterna på allvar eller tog beslut åt dem i omvårdnaden (Samuelsson et al., 2000), även när vårdpersonalen skrek på dem upplevdes en känsla av osäkerhet och förtvivlan till att de sökt hjälp (Lindgren et al., 2004). Vidare förklarar Vatne och Nåden (2016a) hur patienterna kunde uppleva minskad respektfullhet utifrån att vårdpersonalen förminskade dem som människor genom att behandla dem som barn vilket ledde till frustration hos patienterna.

Känsloravskam

“It's a feeling of shame over having done what you've done. It's like a stumbling block holding you back. Having done this feels like a failure in itself.

De flesta patienter kände ånger (Wiklander et al., 2003) och skam efter ett suicidförsök (Vatne& Nåden, 2016b; Wiklander et al., 2003), och blev ofta chockade över att de försökt ta sitt liv (Wiklander et al., 2003). Patienterna betonade vikten av vårdpersonalens bemötande när det krävdes tid för vårdpersonalen att lyssna på patienterna (Carrigan, 1994; Wiklander et al., 2003), vänlighet och respekt för att patienternas känsla av skam skulle kunna lindras (Wiklander et al., 2003). Att bli behandlad med respekt och vänlighet under det första mötet med hälso- och sjukvården ansågs som viktig faktor för att vårdrelationen skulle etableras (Samuelsson et al., 2000; Wiklander et al., 2003). Respekten och vänligheten minskade

patienternas känsla av skam efter suicidförsöket vilket hjälpte dem att acceptera intagning på en psykiatrisk avdelning. Patienterna förklarade en känslighet kring personalens attityd mot dem och suicidförsöket (Wiklander et al., 2003). För vissa patienter var de viktigt att känna att vårdpersonalen tog dem på allvar i all den förtvivlan som brann inuti dem vilket hjälpte dem att känna mindre skam över sitt suicidförsök (Wiklander et al., 2003).

Känsla av hopp

Känslan av hopp ansågs vara betydelsefullt för patienterna (Herrestad &Biong, 2010; Samuelsson et al., 2000; Sun, Long, Boore&Tsao, 2006; Talseth et al., 1999; Vatne& Nåden, 2014; Wiklander et al., 2003). I många situationer beskrev patienterna att vårdpersonalen var förstående och att de betraktade deras suicidförsök som allvarligt. Känslan av att vara förstådd av vårdpersonalen gav patienterna en känsla av hopp för processen att fortsätta leva och få livssituationen att bli enklare och mer hanterbar (Talseth et al., 1999), dagarna upplevdes som lättare och ensamheten lindrades (Talseth et al., 1999; Vatne& Nåden, 2016b). Patienterna beskrev att vårdpersonalen kunde förmedla hopp och att de fanns en möjlighet att lösa situationen patienten befann sig i. Däremot uppgav patienter att även om

vårdpersonalen förstod så var det inte alltid de lyssnade (Samuelsson et al., 2000; Talseth et al., 1999; Vatne& Nåden, 2016b). Hoppfullhet upplevdes genom att vårdpersonalen tog sig tid att förklara och förmedla att hjälp fanns (Samuelsson et al., 2000; Talseth et al., 1999) och förklarade vad sjukdomen innebar och de problem som kom till följd med sjukdomen (Samuelsson et al., 2000). Vidare förklarar Talseth et al. (1999) patienternas upplevelse av förmågan att känna hopp var beroende av vårdpersonalens närvaro, tiden att prata och lyssna var två viktiga faktorer. Patienterna upplyste vikten att kommunicera med

vårdpersonalen angående hopp, något som gjorde dagen enklare, det gav en känsla av att inte ge upp utan patienterna förstod att det skulle ta tid att arbeta sig igenom den

smärtsamma livssituationen som de upplevde och befann sig i (Talseth et al., 1999; Vatne& Nåden, 2016b). Hoppets innebörd ansågs stor för många patienter, en viktig punkt för att vara mer accepterande mot sig själva (Herrestad &Biong, 2010) eller att ha styrka till ett framtida liv (Herrestad &Biong, 2010; Sun et al., 2006). Herrestad och Biong (2010) menar att patienter som satt specifika mål och förhoppningar som upplevdes svåra att uppnå kunde leda till att patienterna gav upp hoppet. ‘‘If I am not . . . in full swing with something and . . . well established before I am 30, then . . . I have given up the hope’’ (Herrestad &Biong, 2010, s. 6).

Känna förtroende

Många patienter betonade vikten av kommunikationens betydelse mellan patienterna och vårdpersonalen för att bygga ett förtroende och att detta var en viktig roll för

vårdpersonalen att fylla (Talseth et al., 1999; Vatne& Nåden, 2014; Vatne& Nåden

2016a). Förtroendet till vårdpersonalen gjorde det lättare för patienterna att kunna berätta om sina känslor och sina tankar (Vatne& Nåden, 2014; Vatne& Nåden, 2016a). Förtroende till vårdpersonal skapades genom att vårdpersonalen visade förmåga att lyssna, visa respekt och vara intresserade av patienterna. Dessutom ansågs kunskap om patienterna,

engagemang till patienterna (Talseth et al., 1999; Vatne& Nåden, 2014; Vatne& Nåden 2016a) och tilltro som viktiga faktorer (Samuelsson et al., 2000), något som medgav en känsla av hopp för framtiden (Sun et al., 2006; Talseth et al., 1999; Vatne& Nåden, 2014; Vatne& Nåden 2016a).

Situationer där patienterna upplevde att vårdpersonalen inte visade förtroende var när de utförde inspektioner av dem och deras ägodelar för att avlägsna potentiellt farliga föremål, en känsla av obekvämhet och misstro uppkom trots att de förstod syftet till inspektionerna (Samuelsson et al., 2000). Förtroendet förlorades när vårdpersonalen inte visade något intresse för dem och när de inte fick någon respons när patienterna pratade med

ofta saknade det patienterna önskade av vården i efterdyningarna från suicidförsöket, vilket var tillit, förståelse och bekräftelse.

Kommunikationens betydelse i omvårdnaden

Kommunikationens betydelse i omvårdnaden ansågs som viktig för patienterna för att få den hjälp som krävdes i utveckling av förbättring (Carrigan, 1994). Flera patienter framförde behovet av att vårdpersonalen behövde spendera mer tid med dem (Sun et al., 2006) och behovet att någon lyssnade samt förstod sig på känslorna som patienterna framförde (Carrigan, 1994). Inom vården är både verbal och icke verbal kommunikation ett måste för att tolka och förstå patienter (Vatne& Nåden, 2016a). Den verbala kommunikation ansågs som en viktig punkt för flera patienter (Carrigan, 1994; Talseth et al., 1999; Vatne& Nåden, 2016a). Genom en god kommunikation mellan patient och vårdpersonal bildades en helhet av livssituationen för patienten. Att få möjligheten att kommunicera om sina suicidtankar och de känslomässiga smärtorna i kroppen uppskattades högt. Samtal med vårdpersonal medgav en trygghet, känsla att bli sedd, gav en förmåga att hantera sitt lidande och fungerade som ett verktyg till att återfå kontrollen på sitt liv (Talseth et al., 1999; Vatne& Nåden, 2016a). Ett flertal patienter beskrev vikten av att vårdpersonalen använde

kroppsspråket i den icke verbala kommunikationen och att fysisk kontakt var uppskattat exempel lägga en arm runt axeln (Talseth et al., 1999). Enligt patienterna visar

vårdpersonalen ett intresse (Talseth et al., 1999; Vatne& Nåden, 2016a) och ett lugn genom ett avslappnat kroppsspråk (Talseth et al., 1999). Negativt kroppsspråk gav patienterna känslor av att vara kränkta och förödmjukade (Talseth et al., 1999; Vatne& Nåden, 2016a).

Eftervård

Patienterna uppgav att en förbättring av eftervården krävdes, mer och bättre psykologisk behandling samt mer assistans med sociala problem såsom arbetslöshet och ekonomiska svårigheter (Skogman Pavulans, Bolmsjö, Edberg & Öjehagen, 2012). Stöd, uppmuntran och kärlek framförallt från närstående (Skogman Pavulans et al., 2012; Sun et al., 2006) var i allmänhet viktiga faktorer för att vilja leva vidare, dock uppgav patienterna att det inte var avgörande faktorer till att inte utföra suicidförsök (Skogman Pavulans et al., 2012).

“If I have a stable ground to stand on [economically] and I can get more help, or help in a different way, at the same time as I motivate myself to work harder with my situation, there is a possibility that things might get

better. Or that it won’t happen again” (SkogmanPavulans et al., 2012, s. 6).

Patienter som blivit utskrivna uppskattade budskap från psykiatriska avdelningar, att inte tveka kontakta dem om patienterna upplevde att de mådde psykiskt sämre och återfick suicidtankar. Det budskapet uppgav en känsla av trygghet och förtroende för patienterna som ansåg att sjukhusvistelsen var livsavgörande (Samuelsson et al., 2000; Vatne& Nåden, 2016a). Vidare förklarade Vatne och Nåden (2016a) att en del patienter inte kunde tänka sig bli inskrivna på en sluten psykiatrisk avdelning, utan ville vara anslutna till en öppen psykiatrisk avdelning för att bygga självförtroende och ta ansvar för sina egna liv.

Diskussion

Metoddiskussion

Under arbetet i föreliggande studie har författarna utgått från att litteraturöversikten skall kunna användas som vägledning för hur suicidala patienter bör bemötas. Författarnas olika livserfarenheter har underlättat i arbetet och skapat diskussioner som förstärkt samarbetet.

Artiklar i föreliggande studie handlar om patienters upplevelser av omvårdnad efter suicidförsök. Författarna insåg tidigt under arbetets utveckling att ämnesområdet var minimalt utforskat och forskningen var begränsad.Författarna till föreliggande studie valde ingen begränsning till artiklarnas metod under litteratursökningarna, detta för att få ett brett perspektiv dock framkom enbart kvalitativa artiklar.Vid litteratursökningarna användes initialt avgränsningar som språk, publiceringsår och peerreview, dock blev antalet träffar på sökningarna negativt påverkade vilket resulterade i ändringar kring val av avgränsningar. Författarna valde att inte använda ålder som en avgränsning till artiklarna eftersom relevant information kunde uteslutas. Detta eftersom yngre människors erfarenheter och upplevelser av omvårdnaden kan vara betydelsefull för utveckling av hälso- och sjukvården. Författarna valde även att inte använda sig av geografiska eller tidsmässiga begränsningar i

sökningarna, detta på grund av att mängden forskning kring patienters upplevelse i samband med suicidförsök var begränsat och gjorde de svårt att upptäcka ny forskning.

Relevanta artiklar till föreliggande studie kan även utelämnats eftersom de inte funnits i fulltext.

Databassökningar fick vid vissa tillfällen ett högt antal träffar, dock valde författarna att inte begränsa ytterligare med flera sökord eftersom detta ledde till kraftigt negativ påverkan på antalet träffar som dessutom kunde resultera i utelämnande av relevanta artiklar till

föreliggande studie. Detta resulterade i bredare urval av vetenskapliga artiklar. Alla artiklar var publicerade på engelska som sedan översattes av författarna till svenska, detta kan ha bidragit till språkförbristningar och därmed utelämnat relevant information. För att undvika misstolkningar lästes artiklarna ett flertal gånger med hjälp av översättningsmaterial.

Relevansbedömningen och kvalitetsgranskningen genomfördes på varje vald artikel till resultatet, författarna utgick från sina egna kunskaper och åsikter vilket innebär att misstolkningar kan ha skett. Alla resultat som stödjer eller inte stödjer författarnas

förförståelse skall inkluderas då det är oetiskt att endast presentera information som enbart stödjer författarnas åsikter (Forsberg &Wengström, 2013, s. 70). Styrkor i analysen var att tio av de valda artiklarna som ingår i resultatet var av hög kvalitet samt att författarna har resonerat tillsammans under hela arbetet till föreliggande studie.

Under analysen märktes varje artikel med varsitt nummer som underlättade arbetet när författarna inte haft tillgång att arbeta gemensamt. Artiklarna lästes och delades sedan in i skillnader och likheter som utvecklades till resultatets innehåll i föreliggande studie. Både män och kvinnor i alla åldrar med olika bakgrunder från två världsdelar representeras i studierna som ingår i resultatet. Vilket ledde till att resultatet innehåller ett brett perspektiv, dock utan kunskap gällande patienter från världsdelar som Afrika, Australien, Sydamerika och Nordamerika vilket kan ses som en begränsning.

Resultatdiskussion

Resultatet består av elva vetenskapliga originalartiklar samtliga av kvalitativ metod, något som kan ses som en styrka genom att det tydligt framgår vad patienter upplevt under

vårdtiden. Det kan även ses som en svaghet eftersom studierna utförts på ett relativt lågt antal deltagare, vilket innebär att det kan finnas information kvar att inhämta. I resultatet används artiklarna i olika utsträckningar på grund av artiklarnas innehåll och resultat. Några artiklar har använts för att stärka andra artiklar vilket lett till att de inte förekommer lika ofta, detta kan ses både som en styrka och en svaghet i föreliggande studie.

Enligt Hörnsten (2013) bör begreppet person användas istället för patient, författarna till föreliggande studie valde att inte ta hänsyn till detta och använde sig av patient för att få en tydligare helhet då litteraturöversikten utgår från patientens perspektiv. Vidare i resultatet används begreppet vårdpersonal för att få en enhetlig text dock riktar sig litteraturöversikten i första hand till allmänsjuksköterskor.

Känslor hos patienten i samband med omvårdnaden

Resultatet förmedlar upplevelsen av känslor som hopp och skam, något som är viktigt att beakta hos patienter för vårdpersonalen. Författarna i föreliggande studie anser att dessa känslor är viktiga att ta hänsyn till och respektera i omvårdnaden av suicidala patienter för att lindra känslorna av skam och för att bygga upp en hoppfullhet till ett fortsatt liv. Schröder, Ahlström och Wilde Larsson (2006) stärker detta genom att förklara att vårdpersonalen inte bör ha förutfattade meningar utan ha en förståelse för patientens situation vilket resulterar i att mindre skam upplevs och mer hopp finns för framtiden. Vidare menar författarna till litteraturöversikten att som sjuksköterska är det viktigt att reflektera kring känslorna som uppstår i samband med omvårdnaden och att förstå den innebörd känslorna har i interaktionen mellan dem och patienten. Cutcliffe och Koehn (2007) förklarar att den mänskliga relationen mellan sjuksköterskan och patienten behövs för att främja hopp. Vidare betonar Cutcliffe och Koehn att en terapeutisk relation karaktäriseras av tillit och förståelse för att främja hopp. Dessutom menar Schröder et al. (2006) att tillit och förtroende krävs för att patienter skall kunna öppna sig för vårdpersonalen och känna att de kan avslöja sina hemligheter utan konsekvenser. Förtroendets innebörd presenteras i

resultatet som något viktigt att ta med sig som vårdpersonal. Författarna till föreliggande studie anser att detta är en viktig punkt för sjuksköterskan att tänka på, att ha ett förtroende tillbaka till patienten, kunna förstå och lindra lidandet. Morse (2001) stärker detta och

redovisar att lindra lidandet är en grundläggande del av omvårdnaden och att kunna förstå patienten är en nödvändighet. Vidare förklarar Rehnsfeldt och Eriksson (2004) att patienten kan behöva hjälp med att lindra lidandet för att känna sig mindre sårbar. Rørtveit et al. (2015) menar att förtroendet beror på sjuksköterskans kunskap och förmågan att skapa samt upprätthålla en relation. Vidare förklarar Ekman et al. (2011) att lära känna patienten bakom sjukdomen, att lägga fokus på deras känslor och upplevelser är centrala delar i

personcentrerad vård. Dessutom menar Ekman et al. att vid personcentrerad vård placeras patienten i centrum vilket leder till delaktighet och större möjligheter till beslut i

omvårdnaden. I resultatet presenteras känslor av respektlöshet hos patienter när

vårdpersonal tog beslut åt dem, vilket författarna i föreliggande studie anser som viktigt att tänka på som sjuksköterska. Ekman et al. (2011) förklarar också att personcentrerad vård förbättrar patienters upplevelser av vården och deras hälsa.

Kommunikation

Under stora delar av föreliggande studie framkom kommunikationens betydelse, som ligger till grund för den bekräftelse och respekt som ges till patienter. Patienter ansåg att

kommunikationen var den viktigaste punkten i omvårdnaden (James, Stewart &Bowers, 2012). Kommunikationen skulle kunna förbättras genom ökad utbildning inom olika samtalsövningar speciellt utifrån motiverande samtal. Karzenowski och Puskar (2011) förklarar att vårdpersonal lyssnar, ställer öppna frågor, bekräftar och sammanfattar

patienters historia med hjälp av motiverande samtal och kan ses som ett värdefullt verktyg vid samtal med suicidala patienter. Författarna i föreliggande studie anser att det är viktigt att sjuksköterskor har kompetensen och kunskapen till att föra ett samtal och inte visa osäkerhet inför patienten. McLaughlin (1999) redovisar att patienter upplevde att sjuksköterskan saknade kompetens att samtala om suicidtankar vilket resulterade i att patienterna kände sig obekväma i situationen. Cutliffe och Happell (2009) menar att ifall sjuksköterskan tar sig tid för kommunikation ökar välbefinnandet under hälso- och sjukvårdstiden.

Eftervård

Resultatet tyder på att oavsett om vårdtiden inom hälso- och sjukvården är avslutad behöver patienter stöd och uppmuntran till fortsatt vård. En plan med uppföljning och struktur är något som patienter med psykisk ohälsa kan vara i behov av efter utskrivning från slutenvården. Patienter som skrivs ut från vården bör ha en planering till förfogande om vidare vård mellan primärvård och slutenvård (Statens Helsetillsyn, 2001).

I arbete med suicidala patienter är den centrala kärnan patienten själv. Informationen som inhämtas bör till största del komma från patienten (Statens Helsetillsyn, 2001). Detta styrker den teoretiska anknytningen med personcentrerad vård enligt författarna till föreliggande studie, att vårdpersonal skall utgå ifrån patientens behov och se hela människan i stället för en diagnos. Ross, Tod och Clarke (2014) menar att vänlighet och att vara tillmötesgående anses som avgörande faktorer för att patienter skall kunna bygga ett förtroende för vårdpersonalen. Tid att lyssna och samtala med patienter och närstående för att involvera dem i beslut om vården var fler sätt att använda personcentrerad vård (Ross et al., 2014).

Slutsats

Resultatet i föreliggande studie belyser att patienter som genomfört suicidförsök bär på många olika känslor som sjuksköterskan behöver ta hänsyn till i omvårdnaden. Patienter vill bli bemötta med respekt och sedd som en hel människa och inte som en sjukdom eller diagnos. Bekräftelsen från vårdpersonalen ansågs som en viktig punkt och framkom genom att patienter stöttades under omvårdnaden och kände att vårdpersonalen hade tid för dem. Bemötande krävde vänlighet och respekt för att lindra känslan av skam som uppstod hos patienterna. Engagemang från vårdpersonalen bidrog till ökad känsla av hopp för framtiden. Kommunikationen är en stor betydelse inom omvårdnaden, med hjälp av verbal eller icke-verbal kommunikation kan stöttning och lindring ökad tillfrisknandet.

Utifrån föreliggande studie bör sjuksköterskor få mer utbildning inom psykiatrisk

omvårdnad för att kunna bemöta suicidala patienter på ett respektfullt sätt. Utbildning inom ämnet bör finnas redan under grundutbildningen för att skapa en god kunskap då suicidala

patienter förekommer inom alla områden i hälso- och sjukvården. Under sökningsarbetet efter artiklar i föreliggande studie upptäcktes en stor avsaknad på forskning inom ämnet. Författarna anser därför att flera studier kring patienters upplevelser av mötet med hälso- och sjukvården behöver belysas. Flera kvantitativa studier med fokus på faktorer kring vad som påverkar patienten till att begå ett suicidförsök och om hälso- och sjukvården kan ändra patientens beslut om att avsluta sina liv.

Referenser

Artiklar presenterade i resultatet är markerade med asterisk*

Berglund, S., Åström, S., & Lindgren, B. (2016). Patients’ Experiences After Attempted Suicide: A Literature Review. Issues In Mental Health Nursing, 37(10), 715-726. doi: 10.1080/01612840.2016.1192706

Bohan, F., & Doyle, L. (2008). Nurses' experiences of patient suicide and suicide attempts in an acute unit. Mental Health Practice, 11(5), 12-16. doi: 10.7748/mhp2008.12.12.4.24.c6859 Carasevici, B. (2016) Dilemmas in the attitude towards suicide. RevistaMedicoChirurgicala,

120(1), 152-157.

Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad: Studiematerial för undervisning

inom projektet ”Evidensbaserad omvårdnad – ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”. (Hälsa och samhälle, rapport 2). Malmö: Malmö högskola. Från: http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/660/rapport_hs_05b.pdf;jsessionid=59DBF805 0D 4E48790D68B64772F158AC?sequence=1

*Carrigan, J. T. (1994). The psychosocial needs of patients who have attempted suicide by overdose. Journal of Advanced Nursing, 20(4), 635-642. doi:

10.1046/j.1365-2648.1994.20040635.x

Cutcliffe, J. R., & Koehn, C. V. (2007). Hope and interpersonal psychiatric/mental health nursing: a systematic review of the literature–part two. Journal of Psychiatric and Mental

Health Nursing, 14(2), 141-147. doi: 10.1111/j.1365-2850.2007.01055.x

Cutcliffe, J., &Happell, B. (2009). Psychiatry, mental health nurses, and invisible power: Exploring a perturbed relationship within contemporary mental health care. International

Journal of Mental Health Nursing, 18(2), 116-125. doi: 10.1111/j.1447-0349.2008.00591.x DahlborgLyckhage, E., Skyvell Nilsson, M. &Pennbrant, S. (2014). Prerequisites for

person-centered care – As described by community care nurses. Clinical Nursing Studies, 3(1), 5-13. doi: 10.5430/cns.v3n1p5

Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., ...StibrantSunnerhagen, K. (2011). Person-centered care – Ready for prime time. European Journal of Cardiovascular

Nursing, 10(4), 248–251. doi: 10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008

Forsberg, C. &Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och

Friberg, F. (2006). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats-

vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (1. uppl., s. 115-124). Lund: Studentlitteratur Gabrielsson, S., Sävenstedt, S., & Zingmark, K. (2015). Person-centred care: clarifying the

concept in the context of inpatient psychiatry. Scandinavian Journal Of Caring Sciences,

29(3), 555-562. doi: 10.1111/scs.12189

Greenwood, D. (1998). Dementia Reconsidered (Book). European Journal Of Psychotherapy,

Counselling & Health, 1(1), 154.

Gustafsson, L-K. (2014). Försoning. I L. Wiklund Gustin (Red.), Vårdande vid psykisk ohälsa - på

avancerad nivå (2. uppl., s. 441-456). Lund: Studentlitteratur

Hansson, E., Ekman, I., Swedberg, K., Wolf, A., Dudas, K., Ehlers, L. & Olsson, L-E. (2016) Person-centred care for patients with chronic heart failure – a cost–utility analysis.

European Journal of Cardiovascular Nursing, 15(4) 276–284. doi: 10.1177/1474515114567035 *Herrestad, H., &Biong, S. (2010). Relational hopes: A study of the lived experience of hope

in some patients hospitalized for intentional self-harm. International Journal of Qualitative

Studies on Health and Well-Being, 5(1). doi: 10.3402/qhw.v5i1.465

Howard, J., Lennings, C. J., & Copeland, J. (2003), Suicidal behavior in a young offender population. Crisis: The Journal of Crisis Intervention and Suicide Prevention, 24(3), 98-104. doi: 10.1027//0227-5910.24.3.98

Hörnsten, Å. (2013). Översikt-Personcentrerad vård. Hämtad 28 december, 2016, från

Vårdhandboken, http://www.vardhandboken.se/Texter/Personcentrerad-vard/Oversikt/ James, K., Stewart, D., & Bowers, L. (2012). Self-harm and attempted suicide within inpatient

psychiatric services: A review of the Literature. International journal of mental health

nursing, 21(4), 301-309. doi: 10.1111/j.1447-0349.2011.00794.x

Jormfeldt, H. & Svedberg, P. (2014). Hälsa och hälsofrämjande arbete i psykiatrisk

omvårdnad. I L. Wiklund Gustin (Red.), Vårdande vid psykisk ohälsa - på avancerad nivå(2. uppl., s. 77-98). Lund: Studentlitteratur

Karzenowski, A. & Puskar, K. (2011). Motivational interviewing: a valuable tool for the psychiatric advanced practice nurse. Issues Ment Health Nurs. 2011, 32(7), 436–440. doi: 10.3109/01612840.2011.565907

*Lindgren, B. M., Wilstrand, C., Gilje, F., &Olofsson, B. (2004). Struggling for hopefulness: a qualitative study of Swedish women who self-harm. Journal of Psychiatric and Mental

McLaughlin, C. (1999). An exploration of psychiatric nurses' and patients' opinions regarding in-patient care for suicidal patients. Journal of Advanced Nursing, 29(5), 1042-1051. doi: 10.1046/j.1365-2648.1999.01000.x

Morse, J. M. (2001). Toward a praxis theory of suffering. Advances in nursing Science, 24(1), 47-59.

Nock, K. M., Borges, G., Bromet, J. B., Alonso, J., Angermeyer, M., Beautrais, A., … Williams, D. (2008). Cross-national prevalence and risk factors for suicidal ideation, plans and attempts. The British Journal of Psychiatry, 192, 98–105. doi: 10.1192/bjp.bp.107.040113 Nolan, M., Davies, S., Brown, J., Keady, J., & Nolan, J. (2004). Beyond 'person-centred' care: a

new vision for gerontological nursing. Journal Of Clinical Nursing, 13(1),45-53. doi: 10.1111/j.1365-2702.2004.00926.x

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2016). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing

practice. (10. uppl.) Philadelphia: Wolters Kluwer.

Rehnsfeldt, A. & Eriksson, K. (2004). The progression of suffering implies alleviated suffering. Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 18(3), 264-272. doi: 10.1111/j.1471-6712.2004.00281.x

Ross, H., Tod, A., M. & Clarke, A. (2014). Understanding and achieving person-centred care: the nurse perspective. Journal of Clinical Nursing, 24, 1223–1233, doi: 10.1111/jocn.12662 Rørtveit, K., Saetre Hansen, B., Leiknes, I., Joa, I., Testad, I., &Severinsson, E. (2015).

Patients’ experiences of trust in the patient-nurse relationship - A systematic review of qualitative studies. Open Journal of Nursing, 5, 195–209. doi: 10.4236/ojn.2015.53024 *Samuelsson, M., Wiklander. M., Åsberg, M., &Saveman, B-I. (2000). Psychiatric care as seen

by the attempted suicide patient. Journal of Advanced Nursing, 32(3), 635-643. doi: 10.1046/j.1365-2648.2000.01522.x

Schröder, A., Ahlström, G. & Wilde Larsson B. (2006). Patients’ perceptions of the concept of the quality of care in the psychiatric setting: a phenomenographic study. Journal of Clinical

Nursing, 15(1), 93–102. doi: 10.1111/j.1365-2702.2005.01241.x

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 2 januari, 2017, från Riksdagen,

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763’

SFS 1991:1128. Lag om psykiatrisk tvångsvård. Hämtad 11 mars, 2017, från riksdagen,

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-19911128-om-psykiatrisk-tvangsvard_sfs-1991-1128

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 1 mars, 2017, från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30

*Skogman Pavulans, K., Bolmsjö, I., Edberg, A., & Öjehagen, A. (2012). Being in want of control: Experiences of being on the road to, and making, a suicide attempt. International

Journal Of Qualitative Studies On Health And Well-Being, 7. doi: 10.3402/qhw.v7i0.16228 Socialstyrelsen. (2003). Vård av självmordsnära patienter - En kunskapsöversikt. Hämtad 20

december, 2016, från Socialstyrelsen

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10650/2003-110-8_20031108.pdf

Socialstyrelsen. (2006). Förslag till nationellt program för suicidprevention - befolkningsinriktade

och individinriktade strategier och åtgärdsförslag. Hämtad 22 december, 2016, från

Socialstyelsenhttp://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9448/2006-107-23_200610723.pdf

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2014). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården. Hämtad 2017-01-03, från

http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok.pdf

Statens Helsetillsyn. (2001). Rutiner for registrering, behandling ogoppfølging av

pasienterinnlagt i norske sykehus etter parasuicid. Hämtad 12 mars, 2017, från statens helsetillsyn

https://www.helsetilsynet.no/upload/Publikasjoner/utredningsserien/registrering_sykehu s_parasuicid_ik-2743.pdf

*Sun, F. K., Long, A., Boore, J., &Tsao, L. I. (2006). A theory for the nursing care of patients at risk of suicide. Journal of Advanced Nursing, 53(6), 680-690. doi:

10.1111/j.1365-2648.2006.03774.x

*Talseth, A.-G., Lindseth, A., Jacobsson, L. &Norberg, A. (1999). The meaning of suicidal psychiatric in-patients´ experiences of being cared for by mental health nurses. Journal of

Advanced Nursing, 29(5),1034-1041. doi: 10.1046/j.1365-2648.1999.00990.x

Termorshuizen, F., Smeets, H., M., Boks, M., PM., &Heerdink, E., R. (2016). Comparing episodes of antidepressants use with intermittent episodes of no use: A higher relative risk of suicide attempts but not of suicide at young age. Journal of Psychopharmacology,

30(10) 1000–1007. doi: 10.1177/0269881116639752

Tzeng, W-C., Yang, C-I., Tzeng, N-S., Ma, H-S., & Chen, L. (2010). The inner door: toward an understanding of suicidal patients. Journal ofclinicalnursing, 19(9-10), 1396-1404. doi: 10.1111/j.1365-2702.2009.03002.x

*Vatne, M., &Nåden, D. (2014). Patients’ experiences in the aftermath of suicidal crises.

Nursing ethics, 21(2), 163-175. doi: 10.1177/0969733013493218

*Vatne, M. &Nåden, D. (2016a). Crucial resources to strengthen the desire to live: Experiences of suicidal patients. Nursing Ethics, 23(3), 294-307.

doi:10.1177/09697330|4562990

*Vatne, M. &Nåden, D. (2016b). Experiences that inspire hope: Perspectives of suicidal patients. NursingEthics, 1-14. doi: 10.1177/0969733016658794

Walther, C. (2009). Vård av självmordsnära patienter. I T. Gulbrandsen & D-G. Stubberud (Red.), Intensivvård: Avancerad omvårdnad och behandling (1 uppl., s. 653-685). Lund: Studentlitteratur

*Wiklander, M., Samuelsson, M., & Åsberg, M. (2003). Shame reactions after suicide attempt.

Scand J Caring Sci, 17(3), 293-300. doi: 10.1046/j.1471-6712.2003.00227.x

World health organization. (2016a) Mental disorders.Hämtad 21 december, 2016, från World health organization, http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs396/en/

World health organization. (2016b) Nursing.Hämtad 29 december, 2016, från World health organization, http://www.who.int/topics/nursing/en/

World health organization. (2016c) Suicide.Hämtad 20 december, 2016, från World health organization, http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs398/en/

Bilaga 2. Översikt av inkluderade artiklar Författare,

Land, Årtal

Syfte Typ av studie Deltagare (/bortfall) Metod

Datainsamling Analys Huvudresultat Kvalitet Carrigan, T., J. Nordirland 1994

Syftet var att undersöka och belysa psykiska behovet hos personer som försökt förgifta sig själv samt utvärdera vårdens stöd under och efter förgiftningen.

Kvalitativ studie. 6 deltagare, 3 kvinnor och 3 män.

Bortfall ej angivet.

Explorativ, deskriptiv design. Djupintervjuer.

Analyserades som en innehållsanalys genom en kombination av uppenbar och latent innehållsanalys.

Det finns ett tydligt behov av sjuksköterskor bör vara kompetent att identifiera stressande livshändelser och motivera patienter att genomför de lämpligaste behandlingsalternativen som syftar till att minska

suicidförsök. 75% Grad II Herrestad, H., &Biong, S. Norge 2010

Att tolka erfarenheten av hopp hos vissa patienter inneliggande på sjukhus på grund av avsiktligt självdestruktivt beteende.

Frågeställning: hur byggs känslan av hopp upp från berättelser av personer som nyligen haft suicidalt beteende?

Kvalitativ studie. 12 patienter, 2 män & 10 kvinnor, 18-60 år Bortfall ej angivet

Fenomenologisk hermeneutisk metod.

Semistrukturerade intervjuer, utförda 1-7 dagar efter inskrivning på sjukhuset, var ljudinspelade och ordagrant nedskrivna.

Femenologiskhermanuetisk analysmetod av Lindseth& Norberg (2004).

Patienterna uppgav att de arbetar på att bygga upp självkänslan för att våga tro på sig själv och en framtid. Hopp om goda relationer med närstående var av stor betydelse för patienterna.

88% Grad I

1 Lindgren, B-M., Wilstrand, C., Gilje, F., & Olofsson, B. Sverige 2004

Beskriva hur människor med självskadebeteende upplever vården och deras önskan till hur vården ska vara.

Kvalitativ studie 9 kvinnliga patienter, 19-35 år

Bortfall ej angivet

Berättande intervjuer under 40-50 minuter, ljudinspelades och ordagrant nedskrivna.

Kvalitativ innehållsanalys (Baxter 1991), varje författare hade olika uppgifter i analysprocessen.

Att bli bekräftad av vårdpersonalen gav

patienterna känslan av hopp. Negativt bemötande av vårdpersonalen gjorde att patienterna inte kände sig bekräftad. 95% Grad I Samuelsson, M., Wiklander, M., Åsberg, M. &Saveman, B-I. Sverige 2000

Syftet med denna studie var att beskriva

patientens upplevelse efter suicidförsök av mottagandet på specialiserad

psykiatrisk vård.

Kvalitativ studie. 21 deltagare blev utvalda att delta i studien, 18 accepterade. 6 kvinnor och 12 män, 18-53 år. Bortfall ej angivet

Intervjuer som utfördes av två författare. Frågor ställdes utifrån en guide som sammanställdes utifrån syftet. Intervjuerna pågick 30-70 minuter, 5-80 dagar efter suicidförsöket.

Intervjuerna transkriberades ord för ord och sedan användes kvalitativ innehållsanalys.

Patienterna uppgav mixade känslor av skam och lättnad. Patienterna påpekade vikten av respekt och engagemang. I vissa situationer kändes sig patienterna sig inte förstådda. 91% Grad I Skogman Pavulans, K., Bolmsjö, I & Edberg, A-K. Sverige 2012

Syftet var att utforska vad suicidala patienter har för erfarenheter vid kontakt med hälso- och sjukvården samt vad som hjälper patienten från att inte utföra ytterligare

suicidförsök.

Kvalitativ studie. 10 patienter, 5 män & 5 kvinnor, 20-65 år. Bortfall ej angivet

Explorativ, deskriptiv design. Semi-strukturerade intervjuer, 45-110 minuter, 3-17 dagar efter suicidförsök

Kvalitativ innehållsanalys genom en kombination av manifest och latent innehållsanalys.

Patienterna upplever att det krävs mer stöd med det sociala såsom arbetslöshet och ekonomiska svårigheter.

88% Grad I

Sun, F-K., Long, A., Boore, J., &Tsao, L-I.

Taiwan 2004

Att utforska och undersöka psykiatriska sjuksköterskors och patienters upplevelse av vård som erbjuds till patienter med suicidtankar på psykiatriska vårdkliniker samt att utveckla en omvårdnadsteori för att styra vården av patienter i riskzonen

Kvalitativ studie. 15 sjuksköterskor, kvinnor, 21-49 år 15 patienter, 9 kvinnor och 6 män, 16-47 år Bortfall ej angivet

Groundedtheory.

Intervjuer under 45 minuter och observationer under 8 timmar till en dag.

Analyserades

med öppen, axiella och selektiv kodning med hjälp av det kvalitativa

Relationen mellan

vårdpersonal och patient har stor påverkan på patientens suicidala beteende. Vårdpersonalen bör

uppmärksamma patienternas sårbarhet och smärta.

93% Grad I

2 för suicid. mjukvaruprogrammet, QRS NUD*IST. Talseth, A-G., Lindseth, A., Jocobsson, L. &Norberg, A. Norge 1998

Syftet var att belysa

suicidala patienters upplevelser av att vårdas av sjuksköterskor.

Kvalitativ studie. 21 deltagare, 9 män och 12 kvinnor, 25-63 år. Bortfall ej angivet

Femenologisk- hermeneutisk design.

Ljudinspelade intervjuer som varade 30-60 minuter, 19-78 dagar efter inläggning på sjukhus.

Analyserades med femenologisk- hermeneutisk metod inspirerad av Ricoeur (1976).

Texterna lästes flertalet gånger med olika fokus varje

genomläsning.

Patienterna uppskattade kroppskontakt och

förklarade att kroppsspråket avgör om sjuksköterskan var intresserad av patientens historia. Om patienterna kände att sjuksköterskan inte var intresserad så förlorades förtroendet för sjuksköterskan. 80% Grad I Vatne, M., & Nåden, D. Norge 2014

Att undersöka patienters

upplevelser efter suicid kriser och vad som verkar ha hjälp dem. Frågeställning: Hur upplevde den suicidala patienten mötet med vårdpersonalen.

Kvalitativ studie. 6 manliga och 4 kvinnliga patienter, 21-52 år Inga bortfall

Hermeneutisk metod Semistrukturerade intervjuer under 90-110 minuter

Tematisk analys användes för att strukturera materialet i 6 olika steg.

Vikten av kommunikation mellan vårdpersonal och patient betonades. Förtroende för

vårdpersonalen gjorde det lättare för patienterna att berätta om sina tankar.

86% Grad I

Vatne& Nåden. Norge

2016a

Syftet var att få en djupare förståelse för suicidala patienter i eftervården efter suicidförsök. Forskningsfråga, vilka resurser inom personen själv och i dennes omgivning är avgörande i en suicidkris för att upprätthålla viljan att leva och hoppas på livet?

Kvalitativ studie. 10 patienter, 4 kvinnor & 6 män, 21-52 år

Bortfall ej angivet

Hermeneutisk metod och explorativ design.

Semistrukturerade intervjuer under 90-110 minuter

Tematisk analys användes för att strukturera materialet.

Beskriver patienternas uppfattning om förtroende och vikten av att känna sig bekräftad.

88% Grad I

3 Vatne& Nåden.

Norge 2016b

Belyser patienters erfarenheter av eftervården av suicidförsök. Forskningsfråga, vad anser suicidala patienter som betydelsefull hjälp i vård- och behandlingssituationer?

Kvalitativ studie. 10 patienter, 4 kvinnor & 6 män, 21-52 år

Bortfall ej angivet

Hermeneutisk metod.

Fördjupade intervjuer under 90-110 minuter.

Tematisk analys användes för att strukturera materialet i 5 olika steg.

Patienterna uppgav att vårdpersonalen kunde förstå situationen men lyssnade inte på patienterna. 86% Grad I Wiklander, M., Samuelsson, M., & Åsberg, M. Sverige 2003

Att utvinna och analysera intervjumaterial innehållande upplevelser av skam hos patienter som genomfört suicidförsök samt belysa aspekter av vården som uttrycktes vara förknippade med skam känslorna.

Kvalitativ studie. 18 patienter, 6 kvinnor & 12 män, 18-53 år Bortfall: 1 kvinna & 4 män pga brist i intervjun angående skam.

Semistrukturerade intervjuer, 60 minuter, 8-77 dagar efter suicidförsök

Intervjuerna transkriberades ord för ord. Första författaren läste alla intervjuer och kommenterade de tydligaste problemområdena. Fokus framkom på skam vid vidare genomläsning.

När vårdpersonalen bemötte patienterna med godhet, respekt och inte var dömande bidrog det till en lättnad istället för skam för patienterna.

82% Grad I