• No results found

”När jag tänkt att nä men nu orkar jag inte mer, […] tittar han på mig och så… Nu går vi ut säger han.” : En kvalitativ studie av hundens betydelse för personer med psykisk ohälsa

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "”När jag tänkt att nä men nu orkar jag inte mer, […] tittar han på mig och så… Nu går vi ut säger han.” : En kvalitativ studie av hundens betydelse för personer med psykisk ohälsa"

Copied!
57
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Institutionen för socialvetenskap Socionomprogrammet 210 hp

”När jag tänkt att nä men nu orkar jag inte mer, […] tittar han på mig

och så… Nu går vi ut säger han.”

En kvalitativ studie av hundens betydelse för personer med psykisk ohälsa

Jacqueline Engström och Theodora Giannaki Examensarbete i socialt arbete, 15 hp

SOC63, 2020 Kandidatuppsats

Handledare: Anna Whitaker Examinator: Johan Vamstad

(2)

Förord

Vi vill först och främst tacka våra respondenter som tagit sig tid och delat med sig av sina egna upplevelser, utan er hade detta arbete inte varit möjligt att genomföra.

Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Anna Whitaker som under arbetets gång bidragit med värdefulla råd, givande feedback och snabb respons.

Slutligen vill vi även tacka vår examinator Johan Vamstad som gett oss synpunkter som bidragit till vårt färdiga resultat.

Stockholm juni 2020

……… ……… Jacqueline Engström Theodora Giannaki

(3)

Sammanfattning

Syfte: Hunden har varit människans bästa vän i tusentals år, på senare år har hunden börjat användas som hjälpmedel i olika former av behandling. Psykisk ohälsa är ett växande problem, men forskning kring alternativa former av behandlingar är begränsad. Därför har vi med denna studie haft för avsikt att undersöka hur personer med psykisk ohälsa upplever att det är att ha en hund.

Metod: : Empirin bestod av åtta semi-strukturerade intervjuer med personer med psykisk ohälsa som ägde en hund, eller närtid hade ägt en hund. Fyra av dessa hade en utbildad psykisk hälsa-hund och fyra har eller hade i närtid ägt en outbildad hund. Vi använde oss av en kvalitativ intervjustudie, där materialet sedan delades upp med hjälp av en tematisk analys. Vi fördjupade vår analys genom att använda oss av anknytningsteorin och teorin om social responsivitet.

Resultat: Resultaten visade att personer med psykisk ohälsa upplever att hunden är betydelsefull. Majoriteten upplever att hunden främjar det psykiska måendet och ser hunden som ett komplement till medicin eller annan behandling då hunden bidragit till minskad medicinering och minskad psykolog- och kuratorskontakt. Det har även visat sig att hundens närvaro hindrat självskadebeteende och självmord. Vissa negativa aspekter med att ha en hund har framkommit, men dessa har främst berott på omgivningens okunskap eller den ekonomiska belastningen som hundägandet medför.

Slutsats: Relationen till hunden har visat sig vara värdefull för personer med psykisk ohälsa. Hunden skapar en mental trygghet som minskar stress, dämpar ångest och bidrar med minskad ensamhet. Hunden har visat sig vara en social katalysator som främjar interaktion med andra människor. Vi har funnit att hunden ger ökade förutsättningar för delaktighet i samhället.

(4)

Abstract

Title: “When I feel that I can’t do this anymore, […] he looks at me and says... let’s go out.” A qualitative study of the importance of dogs for people with mental illness.

Background: Dogs have been seen as man’s best friend for thousands of years and in recent years there has been an increased interest of using dogs in different types of therapy. Mental illness is a growing health issue, but there is limited research concerning alternative forms of treatment.

Therefore, the aim of this study has been to research how people with mental illness experience having a dog.

Methods: The data was collected through eight semi-structured interviews with people with mental illness that either owned or had owned a dog recently. Four of the participants had an emotional-support dog and four had or had recently owned a non-trained dog. We performed a qualitative interview study and structured the data through a thematic analysis. We further analysed our material through the usage of the attachment theory and the theory of social responsivity.

Results: The results show that people with mental illness consider the dogs valuable. The majority feel that dogs promote mental well-being and view them as a complement to medication and other treatment, given that they in many cases have contributed to the decrease of medication and the reduced contact with psychologists and counsellors. It has also been found that the dog’s presence prevents self-harm behaviour and suicide. Certain negative aspects of having a dog have emerged, most of which occur due to the environment’s lack of knowledge or the financial burden that dog ownership entails.

Conclusions: The relationship with the dog has proven to be valuable for people with mental illness. The dog provides a feeling of safety and comfort that reduces stress, anxiety and loneliness. The dog has proven to be a social catalyst that promotes interaction with other people. We have found that dogs help people with mental illness partake in society.

(5)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1.

Inledning ... 7

1.1. Syfte ... 9 1.2. Forskningsfråga ... 9 1.3. Frågeställningar ... 9 1.4. Begreppsdefinition ... 9

1.5. Bakgrund relationen mellan människa och hund ...10

2.

Tidigare forskning ... 12

2.1. Relationen mellan människa och hund ...12

2.2. Hundens betydelse ...12

2.2.1. Psykiskt välbefinnande ... 13

2.2.2. Trygghet ... 14

2.2.3. Social samvaro ... 15

2.3. Utmaningar ...15

2.4. Mindre behov av annan hjälp och stöd ...16

2.5. Kritiska kommentarer på tidigare forskning ...16

3.

Teoretisk referensram ... 18

3.1. Anknytning ...18 3.2. Social responsivitet ...20

4.

Metodik ... 22

4.1. Undersökningsmetod ...22 4.2. Avgränsningar ...23 4.3. Urvalsprocessen ...23 4.4. Insamling av sekundärdata ...24 4.5. Genomförande ...25 4.6. Analysmetod...26

4.7. Validitet och reliabilitet ...27

4.8. Forskningsetiska överväganden ...28

4.8.1. Fyra Huvudkrav... 28

5.

Resultat ... 30

5.1. Betydelsen av hunden ...30

5.1.1. Relationer och social samvaro ... 30

5.1.2. Trygghet ... 31

5.1.3. Rutiner ... 34

(6)

5.2. Utmaningar ...35

5.2.1. Omgivningen ... 35

5.2.2. Personliga utmaningar ... 36

5.2.3. Ekonomiska förutsättningar ... 37

5.3. Hundens mentalitet och hur de påverkar personers välmående ...38

5.4. Komplement till medicin och annan behandling ...40

6.

Analys ... 42

6.1. Relationen till hunden ...42

6.2. Hundens betydelse för personer med psykisk ohälsa ...43

6.3. Komplement till medicin eller annan behandling ...44

6.4. Hundens egenskaper som främjar psykisk hälsa ...45

6.5. Utmaningar ...45

7.

Slutsats och avslutande diskussion ... 47

7.1. Slutsatser ...47

7.2. Avslutande diskussion ...49

Referenslista ... 50

(7)

”Vad är du mest stolt över som socialarbetare?” ”Oj, många saker.”

”Säg något.” […]

”En tjej som skar sig, ingen ville veta av henne, blod i skolan och så vidare, du vet.” ”Ja, jag vet.”

”En dag när jag såg God morgon Sverige såg jag en kvinna som haft ett bedrövligt liv, skurit sig och så.”

”Ja?”

”Hennes hund satt i studion, nu mådde hon bra”, Gunnar skrattar. ”Jag köpte en hund till den där tjejen.”

”Funkade det?”

”Ja, hon fick något annat att tänka på än sig själv, men det var svårt att motivera hunden som en utgift.” ”Vad tog du det på?”

”Matkontot.”

Ölen sprutar ut ur munnen när han säger ”matkontot”. Gunnar lägger till att hans chef var helt med på noterna, hon till och med älskade den här typen av modiga innovativa lösningar. Det kostade ungefär sextontusen kronor att hjälpa den här tjejen. Men hundar får man inte köpa till socialbidragstagare, egentligen, för det ingår inte i normen. Fast det kanske räddar livet på en ung flicka, och kanske hela hennes familj.

(8)

1. Inledning

På 1900-talet skedde ett kraftigt ökat intresse för hur djur kan hjälpa människor i vardagen. Djur kunde hjälpa människor med speciella behov, man började använda sig av olika typer av

assistanshundar för personer med fysiska funktionsnedsättningar. Ledarhundar användes för att navigera synskadade och signalhundar för personer med hörselnedsättning. Vidare upptäcktes det att hundar kunde agera som känslomässigt stöd för personer med olika former av psykisk ohälsa eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Man noterade även att kontakten med djur kunde lindra stressyndrom hos patienter (Lerner & Silfverberg, 2014). Fler områden kan räknas upp där djur och framförallt hundar används som stöd för personer i olika sammanhang. Hundar kan exempelvis tränas till att bli signalhundar för personer med diabetes eller epilepsi och vid masskjutningar har

terapihundar användas som stöd för de drabbade. Sedan 2017 har psykisk hälsa-hundar börjat utbildas för att vara ett dagligt stöd för personer med stadigvarande psykiatrisk diagnos (brukshundklubben.se; Krause-Parello, 2018). Idag finns det 35 psykisk hälsa-hundar som är certifierade och godkända av den statligt finansierade stödfunktionen för kvalitetssäkring av assistanshundar (Lindén, A, personlig kommunikation, 12 maj 2020). Även sällskapshundar har visat sig vara ett stöd vid psykisk ohälsa (Brooks, Rushton, Lovell, Bee, Walker, Grant & Rogers, 2018).

Den psykiska ohälsan i Sverige ökar och det är allt fler yngre personer som drabbas. Vid den senaste mätningen Folkhälsomyndigheten utförde år 2018 uppgav 17% av befolkningen mellan åldrarna 16 - 84 år att de hade nedsatt psykiskt välbefinnande (Folkhälsomyndigheten.se). Enligt Socialstyrelsen (2017) skedde det mellan 2006-2016 en kraftig ökning av psykisk ohälsa bland barn och unga. De senaste 10 åren har det skett en ökning på över 100% bland barn och 70% bland unga. Socialstyrelsens generaldirektör -Olivia Wigzell (2019, 15 maj) skriver att nästan en av tre ungdomar som diagnostiserats med psykisk ohälsa för tio år sedan fortfarande har behov av

psykiatrisk vård idag. De konsekvenser som uppstår när ett barn eller en ungdom diagnostiseras med psykisk ohälsa är stora. Risken för självmordsförsök och självmord ökar vid längre sjukdomsförlopp, och det har visat sig att utbildningsnivån hos barn och unga med psykisk ohälsa är väsentligt lägre än hos “friska” jämnåriga.

Idag kan vi se att personer som tidigt diagnostiserats med psykisk ohälsa ofta står utanför arbetsmarknaden eller är beroende av ekonomiskt bistånd. En fortsatt ökning av psykisk ohälsa kommer medföra ännu större konsekvenser för samhället då flera kommer att vara i behov av vård och stöd och samtidigt stå utanför arbetsmarknaden. Det är viktigt att samhället sätter in åtgärder för att främja psykisk hälsa och tidigt upptäcka och diagnostisera personer med depression eller ångest. Detta för att kunna erbjuda rätt sorts stöd och behandling i ett tidigt skede (Socialstyrelsen, 2019).

I Sverige behandlas både depression och ångest främst med antidepressiva läkemedel och

psykologisk behandling, dock är behovet av behandling större än tillgången. Målet med behandlingen är att personen ska tillfriskna och nå en god funktionsnivå vilket man menar är att t.ex. kunna arbeta

(9)

igen och att återfå sin sociala funktion samt sin livskvalitet. Dessutom bör man sträva efter att minska risken för återinsjuknande (Socialstyrelsen, 2017).

I forskningsöversikten “Husdjur och folkhälsa” (2008) som gjordes med anledning av den stadigt ökande psykiska ohälsan i Sverige har man visat på att det finns ett behov av att ta fram andra verktyg än medicin och psykoterapi som kan främja hälsan i befolkningen. Studien beskriver att förståelsen för grönområdets betydelse för hälsan har blivit större vilket avspeglas i stadsplaneringen. Nästa steg enligt studien blir att synliggöra hur husdjur också kan användas som en resurs för att stärka individen då de utgör en viktig roll för den mänskliga hälsan (Husdjur och folkhälsa, 2008).

De behandlingsformer som främst har studerats och som man har bäst kunskap om är läkemedel och psykoterapi (sbu.se). Vår bild av forskningsläget är att evidens för alternativa behandlingsformer är mer begränsad, men det har gjorts en del studier som pekar på vikten av att samla in kunskap om andra behandlingsformer än de mest vedertagna.

Höök (2010) skriver att människor idag förväntar sig att traditionella behandlingsformer förnyas och ersätts av individanpassad vård och insatser. Krause-Parello (2018) har påpekat hur sjuksköterskor bör ta bandet mellan hund och människa på allvar och Sable (2012) lyfter att socialarbetare behöver få kunskap om olika behandlingsformer som involverar djur.

Dessa studier visar på att relationen mellan människa och djur är unik och har speciella kvaliteter som särskiljer den från mänskliga relationer, sällskapsdjur kan inge en ökad känsla av trygghet och säkerhet (Husdjur och folkhälsa, 2008; Krause-Parello, 2018).

Det finns ett flertal studier som behandlar relationen mellan människa och hund och det har även gjorts forskning om hur djur kan användas i behandling och terapi för personer med olika fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Vår bild är dock att forskning som specifikt beskriver vad hunden betyder för personer med psykisk ohälsa verkar begränsad. Studier där personer med psykisk ohälsa berättar om vad hunden betyder för dem är få. Med anledning av detta vill vi göra denna studie och intervjua personer med psykisk ohälsa och som har hund för att belysa deras subjektiva upplevelser.

1.1.

Problemformulering

Psykisk ohälsa i Sverige ökar och vi ser samtidigt ett ökat intresse av att hitta alternativa behandlingsformer för att främja psykisk hälsa och förebygga den psykiska ohälsan.

Det sker ett fokusskifte från att enbart arbeta utifrån traditionella och beprövade metoder till att försöka hitta och forska kring nya behandlingsformer och andra typer av hjälpmedel. Det finns personer som har behov av att ha en hund som hjälpmedel i livet eller i sin behandling. Detta är något som vård och socialtjänsten bör beakta för att öka människors delaktighet, det sätter också etik och bemötande på sin spets (Höök, 2010; Krause-Parello, 2018; Sable, 2012).

Ett hjälpmedel som används idag för människor med olika former av funktionshinder som kan främja ett självständigt liv är assistanshunden. Den är särskilt utbildad för att utföra olika uppgifter som baseras utifrån de behov hundföraren har och utgör på så vis ett stöd (Myndigheten för

(10)

delaktighet, 2018). En relativt ny typ av assistanshund är psykisk hälsa-hunden som kom till Sverige 2017. Den riktar sig till personer som har en stadigvarande psykisk diagnos och assistanshunden måste i nuläget bekostas av personen själv (hundhjälpen.nu).

Det har även visat sig att sällskapsdjur har positiva effekter på människor och inte minst personer med funktionsnedsättning. Djur kan bl.a. ha sociala, emotionella, beteendemässiga och fysiologiska effekter. Det blir exempelvis enklare att samtala med andra människor när man promenerar med sin hund då det kan ses som en social katalysator. Fysisk aktivitet främjas och ses på med en mer positiv attityd och människor behöver också känna sig behövda (Höök, 2010).

För att hund som hjälpmedel för personer med psykisk ohälsa ska bli tillgänglig för alla med ett eventuellt behov behövs det mer evidens som visar vilka hälsofrämjande effekter hunden har. Som vi pekat på tidigare är forskningen om hund och personer med psykisk ohälsa begränsad och forskning som beaktar den subjektiva känslan av att ha en hund hos personer med psykisk ohälsa än mindre. Mot bakgrund av detta är syftet med föreliggande studie att intervjua personer med psykisk ohälsa och som har hund för att belysa deras personliga upplevelser av att ha en hund.

1.1.

Syfte

Denna uppsats syftar till att undersöka hur personer med psykisk ohälsa upplever att det är att ha en hund och hur detta påverkar deras liv.

1.2.

Forskningsfråga

Hur påverkar en hunds närvaro personer med psykisk ohälsa?

1.3.

Frågeställningar

1 Hur beskriver respondenterna relationen till sin hund? 2 Vad har hunden betytt för personer med psykisk ohälsa?

3 På vilket sätt uppfattar respondenterna att hunden kan vara ett komplement till medicin eller andra insatser för deras välbefinnande?

4 Vad anser respondenterna att hunden ska ha för egenskaper för att främja psykiskt välmående?

1.4.

Begreppsdefinition

Nedan följer en redogörelse för de begrepp vi antingen kommer använda oss av i detta arbete eller som vi finner av vikt för att förstå andra begrepp:

(11)

- Psykisk ohälsa,är ett brett begrepp som innefattar flera olika tillstånd med varierande

svårighetsgrad. Det kan vara allt från lättare oro och depression till mer omfattande besvär och psykiatriska sjukdomar som behöver behandlas av hälso- och sjukvården

(Folkhälsomyndigheten.se). När vi skriver om psykisk ohälsa i vår studie talar vi om begreppet i en vidare mening, d.v.s. vi fokuserar inte på en specifik typ av ohälsa och inte heller vilken grad av ohälsa.

- Hundförare, använder vi för att benämna hundägaren till psykisk hälsa-hund när hunden

arbetar.

- Assistanshundar, är ett samlingsbegrepp för utbildade hundar som är ett hjälpmedel för

personer med olika former av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar (brukshundklubben.se).

- Servicehund, inriktar sig på att hjälpa personer med fysisk funktionsnedsättning. Dessa hundar

tränas till att göra olika uppgifter t.ex. öppna och stänga dörrar och skåp, plocka upp tappade föremål, agera gåstöd etc (ibid.).

- Alarmerande hund, delas in i två kategorier en för diabetes och en för epilepsi, hunden tränas

till att varna för förändringar i blodsockernivå, hämta medicinväska eller trycka på larmknapp vid ett anfall (ibid.).

- Signalhund, hjälper personer med hörselnedsättning eller dövhet att uppmärksamma viktiga

ljud i omgivningen. Det kan vara t.ex. brandlarm, telefon eller klocka (ibid.).

- Ledarhund, arbetar för att hjälpa personer med grav synnedsättning eller blindhet. Hunden

tränas för att undvika olika hinder för att hjälpa personen att lättare ta sig fram (ibid.).

- Psykisk hälsa-hund, stöttar personer med permanent psykisk diagnos. Hunden verkar lugnande

på sin förare och skapar förutsättningar för personer med psykisk ohälsa att ta sig ut i samhället. Hunden kan vara ett stöd när föraren t.ex. reser med allmänna transportmedel, umgås med vänner eller går och handlar. Dessa hundar kan även hjälpa barn med speciella behov att delta i skolundervisning (ibid.).

1.5.

Bakgrund relationen mellan människa och hund

Hunden är ett omtyckt sällskapsdjur i Sverige, år 2019 hade 956 400 hundar registrerats hos

Jordbruksverket. Hundens popularitet ser ut att öka över tid, jämfört med 2015 har det skett en ökning i totala antalet registreringar med ca 139 200 stycken (jordbruksverket.se). Människans och hundens relation kan spåras långt tillbaka i tiden (Krause-Parello, 2018). De tidigaste spåren man har funnit är 40 000 år gamla vargben i bosättningar, vilket visar att människa och varg drog nytta av varandra redan på den tiden. Hunden skapades genom att människan valde att avla vidare på önskvärda egenskaper hos vargen. Så relationen mellan vargen och människan utvecklades vidare till det som

(12)

sedan blev relationen mellan människa och hund. Man har funnit mer än 10 000 år gamla fynd i gravar som pekar på att människan redan då hade känslomässiga band till sina hundar (Höök, 2010).

Under 1700-talet började djuren användas till mer än bara sällskap och arbete. Exempelvis startade kväkarna år 1796 en institution som erbjöd djurkontakt som en mer human form av behandling för personer med psykisk ohälsa. Det gjordes genom att ordinera arbete för patienterna i en lantlig miljö där de umgicks och arbetade med djur som var vanliga på bondgårdar (ibid.). Florence Nightingale skriver i sin bok “Notes on Nursing” (1860) hur hon upptäckt att det var något speciellt med djur, hon såg att det gav positiva effekter för människor som genomgick terapi eller hade långvariga sjukdomar (Krause-Parello, 2018).

(13)

2. Tidigare forskning

Under detta kapitel avser vi ge en bild av hur forskningsläget ser ut inom området. Forskningen på hur personer med psykisk ohälsa upplever att ha en hund är begränsad. För att kunna få en bredare bild av kunskapsläget har vi sökt oss till forskning som beskriver relationen mellan människa och hund, alternativt människa och djur samt artiklar som beskriver hur människan uppfattar att ha en assistanshund. Med hjälp av dessa artiklar har vi kunnat identifiera vissa aspekter som vi anser vara relevanta för att kunna sätta vårt material i en kontext.

2.1.

Relationen mellan människa och hund

Relationen mellan människa och hund har unika attribut och det är orättvist att ställa den mot relationen mellan människor. En sådan jämförelse innebär att denna speciella relation inte värderas tillräckligt högt. Om man antar att mänskliga relationer är att föredra innebär det automatiskt att alla andra relationer värderas mindre (Knight et al., 2008).

I samtliga studier vi läst, Brooks et al. (2018), Knight och Edwards (2008) och McLaughlin och Hamilton (2019) för att nämna några, kan vi se att människan värderar sin hund högt. Hunden betraktas som en central del i människornas liv och många kallar sin hund för kompis, familj eller terapeut som finns tillgänglig dygnet runt. Människor upplever att hunden berikar deras liv, hunden liknas vid en familjemedlem som ibland beskrevs som en ersättare till barn eller barnbarn. Gemensamt för många i studierna är rädslan för när hunden dör, en sorg som beskrivs i samma termer som att förlora en familjemedlem, hunden är oersättlig (Brooks, et al., 2018; Knight & Edwards, 2008; McLaughlin & Hamilton, 2019).

Djur betraktas ofta som sociala katalysatorer, men relationen mellan oss människor och

sällskapsdjur är mycket mer än så. Som vi nämnt ovan finns det vissa aspekter i denna relation som mest kan liknas vid relationen mellan föräldrar och barn. Många hundägare beskriver sig själva som föräldrar till sina djur och säger att djuren, precis som barn, får både tillsägelser och beröm. Studier har även funnit att vissa människor skaffar sällskapsdjur innan det att de skaffar familj dvs. som en förelöpare till familjelivet (Krause-Parello, 2018; Maharaj, et al., 2016).

Uvnäs-Moberg (2009) menar på att det som ligger bakom de hälsofrämjande effekterna mellan människa- och hundrelation är bl.a. hormonet oxytocin. Genom att hundägaren skapar interaktion med hunden via beröring utsöndras oxytocin vilket verkar lugnande, med tiden skapas band som ger positiva effekter hos både människa och hund.

2.2.

Hundens betydelse

Flertalet studier visar på att hunden eller djur i allmänhet har positiva effekter på människor. McLaughlin och Hamilton (2019), Knight och Edwards (2008) och Powell, Edwards, McGreevy,

(14)

Bauman, Podberscek, Neilly, Sherrington och Stamatakis (2019), beskriver alla i deras studier hur respondenter som hade hund hade en ökad fysisk aktivitet som bevisligen var sammanlänkad med ökat psykiskt välmående. McLaughlin och Hamilton (2019) skriver i artikeln “Exploring the influence of service dogs on participation in daily occupations by veterans with PTSD” hur respondenterna beskrev en väsentlig och positiv skillnad i deras liv efter det att de hade skaffat hund.

I andra studier beskrivs hunden som ett viktigt stöd för människor när livet är svårt. För personer som har depression eller som är ensamma får detta stöd en särskilt betydelsefull roll (Knight & Edwards, 2008). Maharaj, Kazanjian och Haney (2016) skriver om hur hundar har en enorm kapacitet att känna av en persons sinnesstämning och Knight och Edwads (2008) talar om hur hunden har förmågan att trösta. En människa som har ett nära band till sitt husdjur är mer benägen att klara av målsättningar när djuret är där antingen fysiskt eller mentalt. Personen känner en ökad självsäkerhet och en större tilltro till sina förmågor (Keefer, et al., 2014).

Med hjälp av hunden upplever hundägare fysiska, psykiska och sociala effekter som på ett eller annat sätt främjar hälsa och välmående. Dessa effekter är beroende av och påverkar varandra, vi har valt att presentera studiernas resultat enligt följande underkategorier; psykiskt välbefinnande, trygghet och social samvaro.

2.2.1. Psykiskt välbefinnande

Samvaron med djur har visat sig ha en positiv påverkan på det psykiska välbefinnandet. Hunden kan ha stressreducerande effekter, forskning visar exempelvis att genom beröring och närhet kan känslor av ensamhet och depression lindras (Knight & Edwards, 2008; Maharaj, et al., 2016). Ett flertal studier visar på tydliga skillnader hos människor innan och efter införskaffandet av hund. Tiden innan

upplevdes som mörk och många kände sig rädda och isolerade från omvärlden. Efter införskaffandet av hund upplevdes en ökad trygghet, minskade depressionssymtom och en bättre förmåga att hantera sina känslor (McLaughlin & Hamilton, 2019; Powell, et al., 2019).

Inom militären i USA användes terapihundar för att hjälpa personer som hade posttraumatisk stress, man såg att det gav effekter i form av ökad stresshantering. En av intervjupersonerna målar upp en bild av sitt liv som mörkt, isolerat och ensamt till följd av den posttraumatiska stressen, men som sedan vände och blev ljusare efter införskaffandet av hunden. Andra effekter som påvisades var att personerna i studien upplevde ett jämnare humör, med färre aggressiva utagerande känslor. Flera av personerna hade mardrömmar till följd av sin tid inom militären, med hjälp av hunden minskade mardrömmarna och sömnen förbättrades (McLaughlin & Hamilton, 2019).

Djur kan även främja välbefinnandet hos personer med psykisk ohälsa genom distraktion. Studier har gjorts där personer beskriver hur ett djur är en slags avledande manöver som hjälper till att

distrahera och tänka på annat. Exempelvis beskrivs hur en man som lider av vanföreställningar och hör röster tack vare sin fågel kan tänka på fågelsången istället för att höra rösterna i sitt huvud. Ytterligare

(15)

ett exempel är att hunden finns i närheten av personen, den behöver matas, rastas etc. detta blev en hjälp att avleda självmordstankar och destruktiva beteenden såsom hög alkoholkonsumtion och beroenden av olika slag till följd av den psykiska ohälsan (Brooks, et al., 2018).

Det har gjorts studier inom vården där sköterskor har kunnat observera hur djur påverkar

människor. I dessa studier fann man att djur på olika sätt kan påverka människors livskvalitet, några exempel som tas upp av Krause-Parello (2018) är att personer som umgicks med en hund hade en ökad fysisk aktivitet och umgänge med hund eller katt gav personerna ett socialt stöd. Möller och Wikström (2014) beskriver hur hundar bidrar med en lugnande effekt på patienter och umgänget med djur ger en känsla av glädje och positivitet. Effekterna av djuren har kunnat observeras hos äldre, personer inom psykiatrisk vård och palliativ vård samt hos barn med neuropsykiatriska

funktionsnedsättningar.

2.2.2. Trygghet

I artikeln “Exploring the influence of service dogs on participation in daily occupations by veterans with PTSD” beskrivs trygghet som en central faktor för välbefinnandet hos personer med psykisk ohälsa. Personerna i studien berättade hur de kände sig säkrare med en hund och hur detta kunde ha att göra med både en känsla av fysisk trygghet men också mental. Vetskapen av att hunden var där och såg efter dem i de fall det skulle behövas ingav en känsla av trygghet. Respondenterna benämnde sina hundar som en form av “livlina” eller ”livräddare”. Respondenterna upplevde även att hunden gav de en större självinsikt, den bidrog till att de lärde sig mer om sig själva (McLaughlin & Hamilton, 2019). När respondenterna känner att måendet sviktar är hunden är snabb på att känna av sinnesstämningar och tecken på känslomässiga förändringar. En respondent beskriver att när han tänkt att han inte orkar mer och ska ta sitt liv reagerar hunden på detta genom att röra vid honom med tassen eller slicka på honom vilket avbryter handlingen (Brooks, et al., 2018; Maharaj et al., 2016; McLaughlin & Hamilton, 2019). Ytterligare en faktor som tas upp i en av studierna är att hunden betyder ett ansvar vilket kunde motverka självmordstankar. En respondent beskriver denna känsla enligt följande: ”om du begår självmord kan du inte ta hand om din hund, och du har ett ansvar att göra det”, ansvaret över hunden beskrevs med andra ord, gav en känsla av meningsfullhet (McLaughlin & Hamilton, 2019).

Sambandet mellan ansvar och kontroll lyftes fram i studien “The power of support from companion animals for people living with mental health problems: a systematic review and narrative synthesis of the evidence”. Med ett djur följer ett stort ansvar, djur behöver daglig omsorg vilket skapar rutiner och kontinuitet i tillvaron. Detta ger en ökad känsla av meningsfullhet. Genom att känna att man alltid har ett djur att vända sig till och förlita sig på, skapas både en känslomässig och fysisk stabilitet. (Brooks, et al., 2018).

Ytterligare en form av fysisk trygghet beskrivs speciellt av de kvinnliga respondenterna i en studie var hunden en trygghet när de skulle ut och gå (Knight & Edwards, 2008).

(16)

2.2.3. Social samvaro

Sociala relationer kan anses vara en faktor som påverkar det psykiska välbefinnandet. Personer med psykisk ohälsa lever ofta med en oro över att ha förlorat bekantskaper och aktiviteter som varit viktiga för välmåendet. Oron ligger även i känslan av ensamhet och isolering till följd av detta. Personerna har ofta förlorat en kontinuitet i tillvaron. Kontinuiteten som varit uppbyggd genom att personerna tidigare haft kapacitet av att ge sitt liv en mening genom en positiv syn på sig själv och sin framtid, men som genom den psykiska ohälsan försvagats och skapat en oro inför framtiden. Ett djur anses vara en viktig del i bibehållandet av den positiva självkänslan. Detta främst pga. två skäl, det ena är att djuret inte dömer människan och det andra är stoltheten som medföljer ett ansvarstagande för ett djur (Brooks, Rushton, Walker, Lovell & Rogers, 2016; Brooks, et al., 2018).

Flera studier pekar på att psykisk ohälsa leder till isolering p.g.a. det psykiska måendet, många upplever dessutom att omgivningen dömer eller stigmatiserar dem och de drar sig undan av den anledningen. Djur inger ett förtroende hos människor, de kritiserar och dömer inte och de sviker inte heller ens förtroende. Personer som inte känner ett förtroende för andra människor kan fortsatt ha ett förtroende för sina djur (Brooks, et al., 2018; McLaughlin & Hamilton, 2019).

Studier har funnit ett samband mellan ökad social kontakt och hundägande. Människor med psykisk ohälsa kan uppleva att kontakten med omvärlden är påfrestande speciellt när måendet är som värst. De beskriver att under dessa perioder skulle de helst vilja undvika eventuella kontakter med omvärlden. De är dock medvetna om att detta blir ett hinder för deras återhämtning eftersom det leder till en ännu högre grad av isolering. Att ha en hund innebär att de indirekt blir tvungna att ha kontakt med omgivningen eftersom de oavsett mående måste ta hand om sin hund och gå ut med den.

Promenaderna med hunden upplevs som ett trevligt inslag i tillvaron och bidrar till positiva känslor av glädje och välmående. Hunden kan dessutom fungera som en katalysator för social interaktion och hundägandet tas också upp som en möjlig förklaring till minskad känsla av ensamhet. Hundägare beskriver hur de under sina promenader träffar på andra människor, genom denna aktivitet skapas en naturlig möjlighet till kontakt med andra personer. Det finns ett samtalsämne, ett delat intresse som inte upplevs framtvingat. I studierna beskriver personerna att de med hjälp av deras hund vågar socialisera med nya människor och kontakten andra människor överlag blir enklare när hunden är med (Brooks, et al., 2016; Knight & Edwards, 2008; Powell, et al., 2019).

2.3.

Utmaningar

Att ha hund kan även innebära en del utmaningar, i de studier vi har läst framkommer det att

utmaningarna är väldigt få i relation till de positiva aspekterna med djurägandet. En studie visar att de negativa aspekterna av hundägande kretsar främst kring ekonomi, boendesituation och att det kan vara påfrestande om djuret har dåligt beteende. Studien lyfter fram att det kan vara speciellt jobbigt om personen lider av psykisk ohälsa och det finns en risk att ägaren kan känna skuld för att man inte

(17)

hanterat situationen kring djuret korrekt (Brooks, et al., 2018). Djur har kortare livslängd än människor, de flesta djurägare kommer således uppleva dagen då ens djur dör. Att mista sitt djur är ofta en smärtsam upplevelse för ägaren och förlusten kan innebära en stor sorg. Vid nedsatt psykisk hälsa kan det bli svårare att hantera sorgearbetet efter djurets bortgång, vilket kan innebära en stor påfrestning för måendet. En annan aspekt som nämns i studien är att om hunden är en utbildad assistanshund kan föraren känna en stress inför att hunden så småningom behöver pensioneras och en ny måste införskaffas och utbildas (McLaughlin & Hamilton, 2019).

2.4.

Mindre behov av annan hjälp och stöd

Det finns en del forskning som visar att hundägande kan minska behovet av annan hjälp och stöd. För krigsveteraner har det visat sig att hund innebär minskad medicinering. Flera respondenter berättar att de med hjälp av hunden kunna minska mängden lugnande tabletter. Animal assisted intervention (AAI) har visat sig minska stress och oro vilket ses som en av anledningarna till minskad användning av medicin (McLaughlin & Hamilton, 2019). I flertalet studier skriver forskare att terapeuter och andra i hälsovårdande yrken borde beakta hunden som ett hjälpmedel då det ökar välmåendet hos personer i alla ålderskategorier (Knight & Edwards, 2008; McLaughlin & Hamilton, 2019).

Hund inom vården har visat sig medföra stora samhällsekonomiska vinster då det bidrar till sänkt läkemedelsförbrukning och kortare vårdtider, dvs. att patienter återhämtar sig snabbare (Möller & Wikström, 2014). Höök (2010) skriver att insatser med vårdhundskontakt i många fall har lett till minskat behov av läkemedel som används vid psykisk ohälsa. Kontakt med vårdhund har till och med visat sig kunna ersätta lugnande medicin fullt ut i vissa fall.

2.5.

Kritiska kommentarer på tidigare forskning

En betydande mängd forskning har bedrivits för att ta reda på hundens betydelse för människan och för att identifiera vilka hälsofrämjande effekter hundar har på sina ägare. Majoriteten av forskningen pekar på att hunden har en hälsofrämjande effekt för människan, men det finns också viss forskning som hävdar att hunden kan vara en bidragande faktor till stress och depression.

Resultaten har delvis varierat mellan studierna och de flesta indikerar att anledningen till detta är metodologiska svårigheter. Dels har forskare olika intresseområden och studerar olika aspekter, dels använder man sig av olika metoder vilket resulterar i svårigheter att jämföra olika material och dra säkra slutsatser. Samtidigt pekar många studier på att populationen som studerats har varit för liten vilket gör att det är svårt att dra allmänna slutsatser (Brooks, et al., 2018; Powell, et al., 2019;

Saunders, Parast, Babey & Miles, 2017). Svårigheten i att dra mer allmängiltiga slutsatser ligger också i att det inte går att ha en kontrollgrupp där hundfördelningen sker slumpmässigt. Att göra något sådant skulle innebära en risk för djuren då de kan hamna hos en person som inte skulle ta hand dem.

(18)

Detta medför således att denna typ av forskning måste man ha i åtanke att personer som har hundar tycker om hundar och att detta kan påverka känslan av ett ökat välbefinnande av den anledningen snarare än att hunden skulle ha liknande effekt på alla människor (Mueller, Gee & Bures, 2018; Powell, et al., 2019).

Resultaten har övervägande visat att hunden har positiva effekter på människors välbefinnande, t.ex. ökad fysisk aktivitet och psykiskt och emotionellt välbefinnande. De negativa sambanden vissa studier visat på är aggressivitet hos hunden, astma eller andra allergier och ökad risk för hjärtattack. Medan en del studier inte kan hitta något samband mellan djurägarskap och hälsoeffekter (Knight & Edwards, 2008; Maharaj, et al., 2016; Saunders, et al., 2017). Det finns en studie som pekar på att depression finns utbrett hos både djurägare och icke-djurägare och att risken är lika stor i båda grupperna (Brooks, et al., 2018). En annan studie säger att man uppdagat indikationer på att

hundägande är sammankopplat med depression men att man inte kunnat dra några tydliga slutsatser då det finns en risk att det faktiskt inte är hundägarskapet i sig som ökar risken, utan att det är personer som har depression som skaffar en hund för att hantera deras situation.

Slutligen i en studie lyfts de socioekonomiska faktorerna upp och de frågar sig om personer som skaffar hund blir hälsosammare eller om personer som redan är hälsosamma skaffar hund. Studien pekar på att de som har hund ofta hör till en grupp med högre socioekonomisk bakgrund vilket kan länkas samman med bättre hälsa (Mueller, et al., 2018).

(19)

3. Teoretisk referensram

I detta kapitel presenterar vi de teorier vi valt att använda oss av till tolkning och analys av vårt resultat. Anknytning och social responsivitet är begrepp vi indirekt kunde identifiera ur våra respondenters beskrivningar av vad hunden innebär för dem. Anknytningsteorin beskrivs

övergripande till en början för att sedan fyllas på med modern forskning om hur denna teori kan kopplas till djuren. Social responsivitet kommer presenteras med hjälp av litteraturen skriven av Johan Asplund och sedan följer en beskrivning av hur vi anser att den kan appliceras på relationen mellan människa och djur. Med hjälp av dessa kommer vi kunna analysera vårt material för att hitta möjliga förklaringar till vad våra respondenter känner för sina hundar och på vilket sätt det kan tänkas påverka dem och deras välmående.

3.1.

Anknytning

I tidig forskning ansågs det att anknytningen mellan ett spädbarn och en vuxen var livsnödvändig då det handlade om att barnets ”matbehov” behövde tillgodoses (Wennerberg, 2013). Den vuxne som barnet kunde knyta an till var den som kunde ge barnet den omsorg den eftersökte och evolutionärt sett har det oftast varit mamman/föräldern. Detta synsätt på anknytning som något som förknippades med lustfyllda känslor var något som John Bowlby kom att kalla för “skafferiteorin om kärlek”. I teorins tidiga skede hade forskare svårt att förklara hur det kom sig att barn kunde knyta an och känna en lojalitet till vuxna som behandlat dem illa om barnet ansågs knyta an endast då det var primärt lustsökande. Objektrelationsteorektikerna ställde en hypotes som skilde sig avsevärt från vad man tidigare trott. Denna var att spädbarnet beskrevs som primärt objektsökande. Det innebar att vår starkaste motivation till att skapa band snarare handlade om ett behov av att ha livsviktiga sociala band och en närhet som kunde skapa trygghet (ibid.). Bowlby försökte hitta förklaringar till detta genom att förstå hur anknytningen skapdes djur sinsemellan. Bowlby fann att anknytningsbeteende förekom bland ungar hos nästan alla däggdjursarter och ibland fortsatte det livet ut. Att spädbarn eller djurungar behövde knyta an till en vuxen handlade om att man inte kunde överleva ensam. Detta närhetssökande beteende handlar i grund och botten om ett sätt att överleva (ibid.).För oss människor som förr var nomadiserande varelser och inte hade en fast plats, ett bo eller en lya att söka oss till vid akut fara blev anknytningspersonen ett substitut för denna trygga plats (ibid.).

Bowlby menade att anknytningen pågick under barnets första levnadsår och att den perioden var kritisk. Om ett barn inte hade minst en person att knyta an upp till två års ålder skulle den inte ha förmåga att knyta an till någon senare i livet (Broberg, Almqvist, Risholm Mothander & Tjus, 2015). Detta har dock motbevisats i senare forskning där man funnit att det går att knyta an till människor och skapa meningsfulla relationer även om man inte haft någon att knyta an till innan två års ålder, men att denna process kan vara svår. Ett barn som har haft en bra anknytning har i vuxen ålder lättare att

(20)

känna sig trygg och skapa relationer med andra människor. Ett barn som haft en otrygg anknytning kan i vuxen ålder ha svårigheter med närhet och relationer (ibid).

Samtida teorier om anknytning bygger vidare på Bowlbys teori om att vi människor behöver skapa trygga och starka relationer till varandra för att överleva. Ett spädbarn kan inte klara sig själv utan är ytterst beroende av andra i sin omgivning, främst föräldrar, för att utvecklas och överleva (Keefer, Landau & Sullivan, 2014). Det finns två aspekter i anknytningsteorin som krävs av en relation för att den ska inge trygghet. Den första kallas för den säkra hamnen dit du går vid direkt fara för att ta skydd. Den andra är den trygga basen som utgör en mer mental form av trygghet, dvs. du vet att det finns någon att vända dig till om fara skulle uppstå (ibid.).

Nyare teorier om anknytning visar hur människan även i vuxen ålder fortsätter att eftersöka trygghet och närhet i sina relationer. Vänner eller partners kan antas fylla samma anknytningsfunktion som en förälder gör för sitt barn. Studier visar också att det inte nödvändigtvis behöver vara en annan människa som utgör den trygga basen, utan det kan även vara djur, olika platser eller ens tro (ibid.). I artikeln ”The pet connection: an attachment perspective” (2012) beskriver forskaren Pat Sable hur djur bör ses som en anknytningspunkt för många människor under livets olika skeden. Enligt Sable (2012) finns det tillräckliga bevis inom forskningen som pekar på de positiva effekter sällskapsdjur har på sina ägare både sett till psykiskt och fysiskt välmående, men även till anknytning. Vi människor ser våra sällskapsdjur som familjemedlemmar och vi gör allt vi kan för dem. Det kan antas att detta ständiga bortskämmande av våra djur grundar sig i hur vi saknar betydelsefulla relationer som kan vara till hjälp när vi går igenom tuffa perioder. Djuren ger oss en okomplicerad och direkt kärlek (Sable, 2012). Sable (2012) säger vidare att det just är denna hängivenhet och tillgivenhet till sällskapsdjuren som gör att djuret bör kunna tänkas vara en anknytningspunkt.

Människor är objektsökande och vid fara söker vi oss till en trygghet. Detta behov av att söka fysisk kontakt hos andra individer som inger en trygghet finns både hos människan och hos djuren (Sable, 2012). Kärleksfulla relationer fungerar som en källa till trygghet, med unika förmågor som stressminskning och återställning av emotionell balans. Talar man om anknytningen människa-djur menar Sable (2012) att alla delar i teorin inte uppfylls, fysisk säkerhet är ett sådant exempel. Däremot menar hon att det finns en trygghet i att ha en relation som är konstant och okomplicerad. Djur är tillgivna, anpassningsbara och lyhörda för sin ägares sinnesstämning och de genererar positiva känslor så som trygghet och välbefinnande. Hundens lugnande och betryggande effekt tyder på varför de är så viktiga för en människas psykiska välmående och varför det är så lätt att fästa sig vid dem.

Forskning visar att hormonet oxytocin spelar en viktig roll i anknytning hos både människor och däggdjur. Oxytocin frisätts eftersom människan har sin hund nära sig ofta till skillnad från andra djur som håller sig på längre avstånd. Vid anknytning binder oxytocin samman individer genom att skapa välmående när de är tillsammans och genom att tänka på varandra individerna är separerade. Oxytocin frisätts även vid beröring och dämpar stressreaktioner och skapar välbefinnande och lugn hos

(21)

Två forskare vid namn Schore och Schore som vill utveckla anknytningsteorin beskriver hur det går att förstå anknytningsprocessen till ett husdjur som inte har en talförmåga. De menar att det handlar om att vi redan som spädbarn lärt oss hur man knyter an utan att ha en verbal förmåga och att denna färdighet lagras i hjärnan. Detta är något som vi undermedvetet använder oss av även senare i livet och vilket gör att vi kan knyta an utan ord (Sable, 2012).

3.2.

Social responsivitet

Social responsivitet är en teori som skapades av sociologen Johan Asplund. Teorin består av två sammansatta begrepp ur latinets; socialis som är socialitet vilket innebär sällskaplighet och respondere som är responsivitet d.v.s. att reagera eller svara (Asplund, 1987).

Enligt teorin skapar vi känslor och tankar genom att befinna oss i sociala situationer eller händelser. Vi kan inte se en känsla som något som uppstår i isolering utan det sker som en del i en social process, mellan individer. Detsamma gäller tankar, en tanke uppstår inte i vår hjärna utan det sker också i relation till andra individer och deras tankar. Förenklat syftar denna teori till att förklara hur vi människor interagerar och samspelar med varandra, med djur eller till och med olika objekt

(Bosseldal, 2019). Vi människor finns alltså för att vi lever i samspel med andra. Utan varandra hade vi varit liv- och mållösa. Två människor i ett sammanhang skapar stimuli och respons vilket är själva växelspelet som social responsivitet bygger på. Den ena människan gör något som den andra reagerar eller svarar på, nästa steg i detta led är hur den andra personens reaktion omvandlas till stimuli som den första personen sedan svarar på ånyo. Asplund (1987) menar att vi också kan ta över motpartens handling och utföra den innan den andre gjort det själv, alltså respondera innan stimuli. Han hänvisar till Meads begrepp ”rollövertagande” och säger att socialt responsivt beteende kan liknas vid

det. Enligt Asplund (1987) behöver dock social responsivitet inte endast begränsas till levande ting utan menar att det även kan uppstå i förhållande till objekt och aktiviteter. Han nämner bilkörning och drakflygning som två exempel, dessa beskrivs mer utförligt senare i detta avsnitt.

Asocial responslöshet å andra sidan är motsatsen till social responsivitet och det är något som kommer i två former. Det är både något som kommer naturligt eller som man måste lära sig. Den elementära asociala responslösheten handlar om att social responsivitet kräver ett visst fokus och så fort du skiftar fokus från en händelse till en annan omvandlas social responsivitet till asocial responslöshet gentemot den föregående händelsen. Båda delarna sker i kombination med varandra, dvs. om du är socialt responsiv med någon eller något är du automatiskt asocialt responslös med någon eller något annat. Den icke-elementära asociala responslösheten innebär däremot att vi lär oss ignorera eller inte svara på stimuli. Asplund (1987) beskriver vidare hur asocial responslöshet kan komma som en reaktion på att vi tröttnat på att vara socialt responsiva. Han poängterar vikten av att bry sig om ett samtalsämne för att vara socialt responsiv och menar också att människor uppskattar samtal mer om båda parter är socialt responsiva.

(22)

Med detta sagt är inte asocial responslöshet något negativt och inte heller är social responsivitet något positivt, begreppen kan inte förklaras i dessa termer. En konflikt t.ex. där aggressivitet

förekommer är högst socialt responsiv. Likaså avundsjuka, där menar Asplund (1987) att begreppet ställs på sin spets, att den som är avundsjuk är socialt responsiv i så hög grad att den till och med vill vara den andra personen.

Exemplen med draken och bilen illustrerar hur en lustfylld enmansaktivitet (om man antar att bilkörning är mer än bara en färd från A till B) är socialt responsiv. Du kör bilen och ”säger” till den vad den ska göra genom att gasa och bromsa och bilen svarar i sin tur på dessa stimuli. Detsamma gäller draken, du skickar upp den i luften och från att den varit ett livlöst objekt börjar den dra och bli tyngre. Ibland kan man till och med tala till dessa objekt och då har man förmänskligat dem eller så kan man tala om ett rollövertagande då bilisten blir sin bil och drakflygaren blir sin drake (Asplund, 1987). Lusten kommer ur ”icke-jaget” alltså allt annat utanför ”jaget”, men ett icke-jag behöver inte vara något specifikt objekt, det kan lika gärna vara en föreställning. I det fallet illustreras personen som inbillar sig ett icke-jag som djupt socialt responsiv då den både agerar och responderar.

Om vi kan anta att ett rollövertagande sker med andra objekt eller en inbillning borde vi också kunna anta att det sker i relationen till hunden. Alltså att hunden kan likställas med draken eller bilen i Asplunds (1987) beskrivning av ”icke-jaget”. Människan kan då finna lust genom att ”ta över” sin hunds person.

(23)

4. Metodik

I detta kapitel följer en redogörelse för det tillvägagångssätt vi använt oss av i denna studie. Vi har valt en kvalitativ metod och under undersökningsmetoden för vi en diskussion kring fördelar och nackdelar med metoden. Därefter beskrivs metodval, urvalsprocess, avgränsningar och

genomförandet av våra intervjuer. Vidare ger vi en genomgång av studiens validitet och reliabilitet för att ge en bild av arbetets trovärdighet. Avslutningsvis diskuterar vi kring studiens forskningsetiska överväganden.

4.1.

Undersökningsmetod

I denna uppsats har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod då syftet varit att utforska olika personers upplevelser av att ha en hund och vad den tillför dem. Kvalitativt synsätt riktar

uppmärksamheten mot individen och intresserar sig för hur en person upplever och formar sin egen verklighet (Backman, 2016). Eftersom vi ville studera en subjektiv känsla föll det sig naturligt att välja denna arbetsmetod då den enligt Bryman (2018) lägger större vikt vid ord snarare än siffror.

Uppsatsen har en induktiv ansats som enligt Bryman (2018) innebär att en teori genereras ur materialet som samlats in. Den kvalitativa forskningsprocessen är flexibel och inte lika tydlig som den traditionella och många gånger går arbetsprocesserna in i varandra (Backman, 2016). Vårt arbete har inte varit ett undantag, vi har under studiens gång och efter granskning av vårt empiriska material funnit teman som varit av större intresse än vad vi inledningsvis trott. Detta har kommit att påverka våra forskningsfrågor vilka justerats och omformulerats efter bearbetningen av det empiriska

materialet. Vi upptäckte bland annat att hundens mentalitet spelade större roll än vad vi inledningsvis trodde, därför lades en forskningsfråga som behandlar detta till. Detta medförde även att tillämpliga teorier aktualiserades efter bearbetningen av materialet.

Materialet till vår empiri samlades in genom semi-strukturerade intervjuer. Denna intervjumetod har fördelar som att intervjupersonen ges utrymme att utveckla och uppehålla sig längre vid specifika frågor som de finner är av större intresse. Intervjuprocessen är flexibel och som intervjuare använder man sig av en intervjuguide med olika teman som ska beröras, men frågornas ordningsföljd är inte viktig. Det ger även en möjlighet att ställa frågor som inte innefattas i intervjuguiden (Bryman, 2018). Våra intervjuer behandlade samma teman, men frågorna ställdes i olika ordning och i vissa fall gav respondenterna svar på flera frågor under en och samma intervjufråga vilket ledde till att vi inte ställde alla frågor ur intervjuguiden. Vid alla intervjuer ställdes följdfrågor och förtydligande frågor såsom; hur kommer det sig? Berätta mer. Vad menar du med det?.

Våra intervjuer gjordes per telefon då flertalet av våra respondenter hade det önskemålet p.g.a. Covid-19, men också eftersom respondenterna bodde på olika platser runt om i landet.

(24)

Det finns både för- och nackdelar med att genomföra telefonintervjuer. Fördelen är att det är ett mer tidseffektivt alternativ framför direkta intervjuer då dessa tar minde tid i anspråk eftersom resvägen till och från intervjuplatsen annars tar tid (Bryman, 2018). Ännu en fördel med en

telefonintervju är att den i många fall kan ses som ett sätt att bevara respondentens anonymitet. Detta minskar risken för intervjuareffekten, alltså att respondenten påverkas av intervjuarens närvaro (Jacobsen, 2012). Vid en direkt intervju kan respondenten känna att den behöver svara på ett visst sätt för att göra intervjuaren nöjd, därmed kan denna risk begränsas genom att utföra intervjun per telefon (Bryman, 2018).

I vårt arbete skulle det innebära stora kostnader att behöva förflytta oss mellan olika orter för att genomföra intervjuerna då respondenterna bodde på olika platser i landet. Då detta arbete sker under begränsad tid hade vi använt oss av denna intervjuform med dessa respondenter även om rådande omständigheter med Covid-19 inte hade pågått.

Nackdelarna med telefonintervjuer är att intervjun kan upplevas som ”kall” och onaturlig för respondenten. Intervjuaren går dessutom miste om gester, minspel och reaktioner på en viss fråga (Bryman, 2018; Jacobsen, 2012).

En svårighet vi fann med att utföra intervjuerna per telefon var att invänta svar vid längre tankepauser, då vi inte visste om det var just pauser eller om respondenterna hade svarat klart på frågan.

4.2.

Avgränsningar

I denna studie har vi valt att fokusera på personer med psykisk ohälsa och att avgränsa oss till brukarens perspektiv då vi vill undersöka personens egen upplevelse av att ha en hund. Vi har valt att inte fokusera på någon specifik typ av psykiatrisk diagnos då vi intresserar oss för det salutogena, dvs. vi vill lägga tonvikten vid hälsobringande faktorer med att ha en hund snarare än att fastna vid

sjukdomsbilden. Vi har valt att inte heller avgränsa oss till enbart utbildade hundar eller enbart sällskapshundar i studien. Istället vill vi utforska vad hunden som individ betyder för människor med psykisk ohälsa. Däremot inom gruppen “assistanshundar” har vi avgränsat oss till psykisk hälsa-hund då vi anser att det är mest relevant för denna studie.

4.3.

Urvalsprocessen

Urvalet av respondenter var målstyrt vilket enligt Bryman (2019) innebär att urvalet görs utifrån forskningens syfte och respondenterna som väljs ut ska uppfylla vissa kriterier för att kunna besvara intervjufrågorna. För vårt syfte var dessa kriterier att personen själv ska uppleva att denne lider av psykisk ohälsa eller i närtid ha ägt en hund. I praktiken skedde urvalet genom att vi kontaktade flera gruppsidor på sociala medier. Vi använde oss av Facebook och skickade en förfrågan till

(25)

administratörerna för tre grupper varav två av grupperna var riktade till personer med psykisk ohälsa och en för personer som har assistanshundar. I förfrågan skrev vi att vi önskade komma i kontakt med personer som har hund eller psykisk hälsa-hund och som vill delta i vår studie. När vi fick

godkännande från administratörerna lades en förfrågan ut i grupperna som blev offentlig för alla deltagare. I förfrågan skrev vi att den som önskade få mer information eller delta i studien kunde höra av sig till oss via personliga meddelanden. Flera av respondenterna valde att skriva direkt i inlägget på sidan varefter vi tog kontakt med dem.

Av en administratör fick vi kontaktuppgifter till en person som arbetar med att utbilda

assistanshundar på Svenska brukshundsklubben. Vi kontaktade henne via e-post och beskrev syftet med vår uppsats varpå hon erbjöd sig att lägga ut en förfrågan i en grupp med assistanshundar. Efter det fick vi kontakt med ytterligare respondenter. Dessa kontaktade oss direkt via e-post.

En av respondenterna fann vi via media och tog kontakt per telefon med en förfrågan om att vara med i studien.

Vi vidarebefordrade informationsbrev och samtyckesblankett se bilaga 1 och 2 via e-post till de respondenter som valde att delta i studien. Efter att respondenterna godkände informationen bestämdes tid och form för intervju. För att kunna vara så tillmötesgående som möjligt erbjöd vi respondenterna olika former av intervju, både personligt möte eller telefon, samt att vi var flexibla och anpassade oss efter respondenternas önskemål om intervjutid. Majoriteten av våra respondenter ville bli intervjuade via telefon, i vissa fall var det p.g.a. det geografiska avståndet och i andra fall hade respondenterna uttryckt en önskan om att ses för en personlig intervju, men valde sedan telefonintervju p.g.a. rådande omständigheter med Covid-19. En av respondenterna gjorde intervjun via e-post då de andra

alternativen inte lämpade sig.

Det fanns inga krav på könsfördelning, ålder eller geografisk representation utan alla som ville delta i studien kunde ta kontakt med oss. Vi hade inte heller ställt krav på att personerna som deltog skulle ha någon specifik typ av psykisk ohälsa utan det var de själva som fick bestämma och definiera sitt eget mående. Vi sökte både efter personer med utbildade psykisk hälsa-hundar och outbildade hundar. När vi hade fått det antal respondenter som vi behövde för studien raderade vi inläggen både för att ingen mer skulle ta kontakt, men också i ett försök att värna om respondenternas anonymitet.

Sammanfattningsvis fick vi tag på åtta personer som ville delta i studien varav fyra hade utbildade psykisk hälsa-hundar, två hade outbildad hund och två hade i närtid ägt en outbildad hund.

Fördelningen skedde slumpmässigt.

4.4.

Insamling av sekundärdata

Olika former av sekundärdata användes till denna uppsats. Främsta syftet var att förstå och kunna beskriva de teorierna vi använder oss av, sätta oss in i kunskaps- och forskningsläget, men också för att sätta ämnet ”hunden och människans samspel” i en historisk kontext. Vi använde oss av böcker och

(26)

vetenskapliga artiklar samt rapporter från bl.a. Socialstyrelsen och Myndigheten för Delaktighet. För att skriva om teorierna använde vi oss i huvudsak av böcker och forskningsartiklar som behandlar dem och av artiklar för att redogöra för tidigare forskning. En del artiklar fann vi i böcker vi läste, men majoriteten sökte vi upp genom högskolebibliotekets databaser och högskolebibliotekets sökfunktion. Databasen vi använde oss av var Academic Search Complete och våra mest förekommande sökord var ”emotional-support dog”, ”dogs”, ”dog owners”, ”human-animal relationships”, ”quality of life”, ”well-being”,”mental health”, ”mental depression” och ”anxiety”. Sökorden kombinerades på olika sätt för att vi skulle försäkra oss om att vi gjort en grundlig genomsökning för att finna relevanta artiklar och de flesta artiklar vi använde oss av är inte äldre än fem år.

En svårighet med sekundärdata i arbeten är att syftet i en artikel inte överensstämmer med det en själv vill studera (Jacobsen, 2012). Detta var en av de svårigheterna vi främst stötte på då de flesta artiklar vi fann handlade om utbildade hundar och inte om hundars hälsofrämjande effekter i allmänhet. Ytterligare en svårighet är att man inte har någon kontroll över det insamlade materialet och vilka metoder som använts så som man har i sitt eget material (ibid.).

4.5.

Genomförande

Inför intervjuerna tog vi, som nämndes under urvalsprocessen, kontakt med våra respondenter via e-post och skickade ett informationsbrev där vi gav dem en kort beskrivning av vilka vi var, vad

uppsatsen handlade om och vilket vårt syfte var. Vi valde att inte skicka över intervjufrågorna i förväg eftersom vi ville ha en så spontan diskussion som möjligt vid intervjutillfället. När respondenterna får frågorna i förväg får de visserligen möjlighet att tänka igenom sina svar mer noggrant vilket kan leda till att svaren blir mer uttömmande och utvecklade, något vi är medvetna om att vi kan ha gått miste om till följd av valet att inte skicka frågorna i förväg. Vi värdesatte trots detta spontaniteten mer och vi ansåg att då frågorna handlade om på vilket sätt de upplevde att deras hund påverkar deras psykiska mående behövdes inga direkta förberedelser.

Vid intervjutillfället presenterade vi oss och beskrev kortfattat hur intervjun var uppdelad samt hur lång tid den beräknades ta. Vi kontrollerade att de hade läst informationsbrevet och

samtyckesblanketten för att ännu en gång försäkra oss om att de visste på vilka villkor de gick med att intervjuas på. Alltså att de kunde avbryta intervjun närsomhelst och att de kunde avstå från att svara på en specifik fråga om de ville. I början av intervjun frågade vi respondenterna om det gick bra att spela in samtalet och om de var bekväma med att vi använde oss av högtalarfunktionen på telefonen.

Intervjuguiden bestod av fem delar för de som hade psykisk hälsa-hund och fyra delar för de som hade outbildad. Intervjuguiden med fem delar hade 33 frågor och den med fyra delar hade 29 frågor se bilaga 3. Den första delen handlade om respondentens bakgrund, de andra delarna handlade om hunden i vardagen och en avslutande del med tre frågor fanns i båda intervjuguiderna. Nedan följer en närmre beskrivning av de olika delarna:

(27)

- Bakgrund, här ställde vi frågor om personens sysselsättning, boendeform och upplevelse av psykisk mående.

- Om hunden, frågorna var inriktade på personernas erfarenhet av att ha en hund, om de haft

hund tidigare och hur det kommer sig att de skaffat hund.

- Om assistanshund (ställdes till de som hade psykisk hälsa-hund), under denna del ställde vi

frågor om själva utbildningen av hunden.

- Hunden i vardagen, här ställde vi frågor som behandlade upplevelsen av att ha en hund och

hur respondenterna känner att de påverkar dem.

- Avslutande del, i denna del fanns dels frågor om respondenterna skulle rekommendera en hund

till andra, dels gavs respondenterna utrymme att tillägga något som de upplevde att vi hade missat.

Våra intervjuer utfördes under två veckor och intervjuerna varierade i tid, vissa varade ungefär 20 minuter medan andra tog en timme eller mer. När vi intervjuade respondenterna tillsammans använde vi oss av högtalarfunktionen på telefonen och med den andra mobilen spelade vi in samtalet. Två intervjuer gjordes individuellt, dessa följde samma format. Vi ville spela in intervjuerna för att det ger en möjlighet att i efterhand kunna tolka både de sagda orden men också tystnad, skratt och tonläge.

Vi använde oss av ljudfilerna för att kunna transkribera intervjuerna, intervjuerna tog mellan tre och sju timmar att transkribera beroende på intervjuernas längd.

En intervju genomfördes via e-post där respondenten fick intervjuguiden skickad till sig och svarade skriftligt på frågorna.

4.6.

Analysmetod

Metoden vi bestämde att använda oss av när vi skulle analysera vårt material var en tematisk analys.

Tematiseringen kan ske manuellt eller genom olika datorprogram (Jönsson, 2010). Tematiseras materialet manuellt kan man använda sig av överstrykningspennor och klippa ut text ur de olika transkriberingarna och klistra in det i nya dokument med de valda temana (ibid.). I denna studie valde vi att tematisera materialet manuellt. Vi skrev ut våra transkriberade texter och skapade kategorier som numrerades. Enligt Bryman (2018) är det vanligaste kriteriet för att ett mönster ska bli ett tema

repetition dvs. att det uppkommer ofta. Kategorierna skapades genom att vi dels kom ihåg vissa specifika teman som varit återkommande i våra intervjuer, dels genom att vi läste igenom våra transkriberingar och såg beskrivningar och ord som vi fann av större intresse. Vi läste texterna och valde ut påståenden som stämde in under diverse kategori och stycket numrerades med den siffran som tillhörde kategorin. Det resulterade i 14 kategorier, dessa var; inte vem som helst kan ha hund, självmord/självskadebeteende, ekonomiska förutsättningar, typ av hund, utmaningar, skillnader på

(28)

utbildad och outbildad hund, vad ger hunden dig?, relationen till hunden, rutiner, social samvaro, beskrivning av det psykiska måendet, andra typer av vård och insatser, komplement för behandling, respons från omgivningen. Vi klippte ut påståendena och klistrade in dem i ett nytt dokument för att på så sätt kategorisera vårt empiriska material. Under detta arbete insåg vi att vissa kategorier var för stora och inrymde mycket information. Vi återvände till vårt material och jämförde det med de kategorier vi skapat. Bearbetningen ledde till att vi gjorde om kategorierna till större teman, på det sättet kom vi fram till fyra teman med sju underkategorier. Dessa utgör stommen i presentationen av vårt resultat och är följande; betydelsen av hunden med de fyra underkategorierna relationer och social samvaro, trygghet, rutiner och hundens konkreta handlingar. Utmaningar med tre

underkategorier vilka är omgivningen, personliga utmaningar och ekonomiska förutsättningar. De sista två temana var inte lika omfattande och hade därför inga underkategorier, dessa är hundens mentalitet och hur det påverkar personers välmående samt komplement till medicin och behandling.

4.7.

Validitet och reliabilitet

Enligt Jacobsen (2012) granskas validitet och reliabilitet i kvalitativa studier för att försöka förhålla sig kritisk till det insamlade materialet. Detta görs genom tre faktorer trovärdighet (intern validitet), överförbarhet (extern validitet) och pålitlighet (reliabilitet) (Bryman, 2018).

Trovärdighet innebär om vi har lyckats fånga och redovisa det vi ville. Överförbarhet innebär om vi kan generalisera materialet till en större population. I denna studie har vi inte haft som avsikt att redovisa en absolut sanning eller ett generaliserbart resultat som kan ses som ett mått på hur hundar påverkar personer med psykisk ohälsa. Vi har snarare velat lyfta fram individuella upplevelser som kan fördjupa förståelsen för detta fenomen (Jacobsen, 2012). En brist i vår trovärdighet som bör redovisas i detta skede är att vi inte gjorde en respondentvalidering som innebär att vi inte efterfrågade om våra respondenter önskade kontrollera transkribering av intervjuerna för att bekräfta att svaren var korrekta (ibid.). Vi vill trots detta påpeka att vårt resultat i stor grad sammanfaller med tidigare studier som gjorts vilket är ett tecken på att validiteten styrks något (ibid.). Ytterligare ett sätt att öka

trovärdigheten är att göra en innehållsanalys av sitt material något vi gjorde. Enligt Jacobsen (2012) har man generellt sätt större tilltro till det två forskare har kommit fram till än det som en forskare har. Han menar att anledningen är att det alltid finns någon mer som kan kontrollera kategorierna som valts ut och att data har placerats under rätt kategori.

Pålitlighet innebär om man kan lita på den data som samlats in. Här vill vi diskutera kring hur vi eller andra omständigheter kan ha påverkat resultaten i denna studie (Jacobsen, 2012). I en

intervjusituation kan intervjupersonen påverkas av intervjuaren och detta är något som kallas för undersökareffekten. Ytterligare en faktor som kan påverka resultatet är kontexteffekten som beskriver hur en intervju upplevs som onaturlig. Av den anledningen väljer många att genomföra intervjuer i mer naturliga sammanhang (ibid.). I vår studie problematiseras detta på två sätt, eftersom majoriteten

References

Related documents

Varje år omkommer 50–60 personer till följd av halka och de flesta olyckorna sker under perioden december–februari (Vägverket, 2007). För att uppmärksamma förare på det

Tidigare forskning om arbetstidsförkortning gör gällande att kortare tid på arbetet inverkar positivt på den psykosociala arbetsmiljön, på upplevelsen av stress,

Hälften av de intervjuade sjuksköterskorna uttryckte en frustration i att de kan känna sig osäkra i vården av patienter med psykisk ohälsa när vidtagna resurser och åtgärder

Common commercial secondary batteries are summarized in table 3 where main components and cell reactions are given. A summary of more secondary battery characteristics is

Syftet med föreliggande studie är att få djupare förståelse för vad relationen med hundarna på ett hunddagis kan betyda för några personer med

Studien avser att undersöka om elever i behov av stödinsatser upplever någon skillnad i undervisningen om den bedrivs med de metoder och modeller som uppmuntras genom det

Latinskt namn Pannbenets lodräta höjd och lutning (cm/grader) Hur mycket käken sticker ut från näsbenet (cm) Huvudets form (tex högt, avlångt, platt) Ögonbryns- bågar

Så har kriget gått vidare med ständigt växande lidanden för alla parter och till djup besvikelse för alla dem, som hade trott, att de Gaulle skulle vara i