• No results found

Livsmedelsverket

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Livsmedelsverket"

Copied!
127
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Rapport om Sveriges kontroll i

livsmedelskedjan, 2007

(2)
(3)
(4)

Innehållsförteckning

Definitioner och begrepp... 8

Definitioner ... 8

Begrepp ... 11

1. Inledning... 13

1.1 Bakgrund ... 13

1.2 Medverkande i att utforma rapporten... 13

1.3 Rapporteringen utvecklas... 13

1.4 Rapportens struktur och innehåll ... 14

1.5 Underlag till rapporten ... 14

2. Samlad bedömning ... 15

2.1 Gemensamma aktiviteter enligt kontrollplanen ... 15

2.2 Bedömning av kontrollresultat från olika kontrollområden... 16

3. Förändringar av den fleråriga nationella kontrollplanen... 19

4. Kontroll i livsmedelskedjan ... 21

4.1 Inledning... 21

4.2 Kontroll av livsmedel ... 21

4.2.1 Sammanfattning ... 21

4.2.2 Livsmedel och livsmedelshygien ... 23

4.2.2.1 Kontrollens omfattning ... 23

4.2.2.2 Måluppfyllelse... 25

4.2.2.3 Efterlevnaden hos företag och produkter ... 27

4.2.2.4 Antal och typ av bristande efterlevnad... 28

4.2.2.5 Beslut om åtgärder mot företag/produkter ... 28

4.2.2.6 Åtgärder hos kontrollmyndigheterna ... 29

4.2.3 Kontroll av dricksvatten ... 32

4.2.3.1 Kontrollens omfattning ... 32

4.2.3.2 Antal och typ av bristande efterlevnad... 33

4.2.3.3 Beslut om åtgärder mot företag/produkter ... 33

4.2.3.4 Åtgärder hos kontrollmyndigheterna ... 33

4.2.4 Importkontroll från tredje land... 34

4.2.4.1. Definitioner och begrepp... 34

4.2.4.2. Kontrollens omfattning ... 34

4.2.4.3 Antal och typ av bristande efterlevnad... 35

4.2.4.4 Beslut om åtgärder mot företag och produkter... 35

4.2.4.5 Åtgärder hos kontrollmyndigheterna ... 36

4.2.5 Kontrollprogram för livsmedel... 36

4.2.5.1 Restsubstanser ... 36

4.2.5.2 Dioxiner/furaner och dioxinlika PCB ... 38

4.2.5.3 Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) ... 41

4.2.5.4 Bekämpningsmedel i vegetabilier ... 43

(5)

4.2.5.6 Mykotoxiner i vegetabilier... 47

4.2.5.7 Tungmetaller i vegetabilier ... 49

4.2.5.8 Salmonella... 50

4.2.5.9 Cesium... 53

4.2.6 Övriga områden för kontroll ... 54

4.2.6.1 Bestrålning ... 54

4.2.6.2 GMO ... 54

4.2.6.3 Livsmedel för särskilda näringsändamål... 55

4.2.6.4 Kontrollprojekt om ekologiska livsmedel... 56

4.2.6.5 Kartläggningsstudie av mögel och mykotoxiner i ris 2007 ... 58

4.2.6.6 Kontroller av slaktkroppar avseende synlig kontamination... 59

4.2.6.7 Kvicksilver i fisk – Riksprojekt 2007 ... 60

4.2.6.8 Kontroll av nyckelhålet... 60

4.2.6.9 Kontroll av godkända växtskyddsmedel ... 60

4.2.6.10 Kontroll av användningen av växtskyddsmedel ... 63

4.3 Kontroll av foder och animaliska biprodukter ... 64

4.3.1 Kontroll av foder ... 64

4.3.1.1 Definitioner och begrepp ... 64

4.3.1.2 Kontrollobjekt och kontrollresurser ... 65

4.3.1.3 Offentlig kontroll ... 66

4.3.1.4 Måluppfyllelse ... 67

4.3.1.5. Ej planerad kontroll... 70

4.3.1.6 Efterlevnad hos företag och produkter... 70

4.3.1.7 Beslut om åtgärder mot företag/produkter ... 74

4.3.1.8. Åtgärder hos kontrollmyndigheterna ... 75

4.3.2 Kontroll av animaliska biprodukter ... 75

4.3.2.1 Kontrollobjekt ... 75

4.3.2.2 Måluppfyllelse ... 76

4.3.2.3 Antal och typ av bristande efterlevnad ... 77

4.3.2.4 Beslut om åtgärder mot företag/produkter ... 77

4.3.2.5 Åtgärder hos kontrollmyndigheterna ... 77

4.4 Kontroll av djurhälsa... 78

4.4.1 Obligatoriska kontroller ... 78

4.4.1.1 Kontrollens omfattning ... 78

4.4.1.2 Måluppfyllelse ... 79

4.4.1.3 Hälsoläget i anslutna besättningar ... 79

4.4.1.4. Åtgärder hos kontrollmyndigheter ... 80

4.4.2 Frivilliga kontroller ... 80

4.4.2.1 Begrepp ... 80

4.4.2.2 Kontrollobjekt ... 81

4.4.2.3 Måluppfyllelse ... 82

4.4.2.4 Hälsoläget i anslutna besättningar ... 83

4.4.2.5 Åtgärder hos kontrollmyndigheterna ... 85

(6)

4.4.3.1 Kontrollens omfattning ... 85

4.4.3.2 Åtgärder hos kontrollmyndigheterna ... 87

4.4.4 Registrering och märkning av djur... 87

4.4.4.1 Kontrollens omfattning ... 87

4.4.4.2 Måluppfyllelse... 87

4.4.4.3 Antal och typ av bristande efterlevnad... 88

4.4.4.4 Beslut om åtgärder mot företag ... 88

4.4.4.5 Åtgärder hos kontrollmyndigheterna ... 88

4.4.5 Gränskontroll... 88

4.5 Kontroll av djurskydd... 89

4.5.1 Kontrollens omfattning ... 89

4.5.2 Kontrollobjekt och kontrollresurser ... 89

4.5.3 Rapporteringssystem ... 90

4.5.4 Kontrollprojekt ... 90

4.5.5 Måluppfyllelse... 90

4.5.6 Ej planerad kontroll... 91

4.5.7 Efterlevnad hos djurhållare ... 91

4.5.8 Beslut om åtgärder mot företag ... 91

4.5.9 Åtgärder hos kontrollmyndigheterna ... 91

4.5.10 Djurskyddskontroll vid slakterier... 92

4.5.10.1 Kontrollens omfattning ... 92

4.5.10.2 Måluppfyllelse... 92

4.5.10.3 Efterlevnad hos företag och beslut om åtgärder... 93

4.6 Kontroll av växtskydd (fytosanitära frågor)... 93

4.6.1 Definitioner och begrepp... 93

4.6.2 Kontrollens omfattning ... 94

4.6.3 Kontrollobjekt och kontrollresurser ... 95

4.6.3.1 Importkontroll ... 95

4.6.3.2 Kontroll av företag som producerar växter eller växtprodukter och som getts tillstånd att utfärda växtpass... 95

4.6.3.3 Kontroll av företag som saluför växter som ska vara försedda med växtpass ... 96

4.6.3.4 Kontroll av företag som getts tillstånd att märka sågade trävaror (sågverk eller värmebehandlingsföretag) ... 96

4.6.3.5 Kontroll av företag som getts tillstånd att märka träemballage (träemballageproducenter) ... 97

4.6.4 Rapporteringssystem ... 97

4.6.5 Måluppfyllelse... 97

4.6.6 Ej planerad kontroll... 98

4.6.7 Efterlevnad hos företag och produkter ... 99

4.6.8 Beslut om åtgärder mot företag/produkter ... 101

4.6.9 Åtgärder hos kontrollmyndigheterna ... 101

4.7 Kontroll av ekologisk produktion och ekologiska livsmedel som utförs av kontrollorgan ... 101

(7)

4.7.1 Förkortningar ... 101 4.7.2 Kontrollens omfattning ... 101 4.7.3 Måluppfyllnad för revisionen... 102 4.7.4 Rapportering... 102 5. Revisioner ... 103 5.1 Inledning ... 103 5.2 Livsmedelskontrollen... 103 5.2.1 Livsmedelsverket ... 103

5.2.1.1 Internrevision vid enheten för kontrollprogram... 103

5.2.1.2 Internrevision vid enheten för internationell handel ... 104

5.2.2 Kommunrevisioner... 104

5.2.3 Normerande inspektioner ... 106

5.2.3.1 Normerande kontroll inom området mindre mjölkproduktanläggningar ... 106

5.2.3.2 Normerande kontroller utförda inom dricksvattenområdet ... 108

5.3 Jordbruksverket ... 109

5.3.1 Internrevisionsenheten på Jordbruksverket... 109

5.3.2 Revision av länsstyrelsens djurskyddsverksamhet ... 111

5.3.3 Länsstyrelsernas revision av kommunernas djurskyddskontroll ... 111

5.3.4 Revision av kontrollorgan... 111

5.4 Kemikalieinspektionen... 111

5.5 Statens Veterinärmedicinska Anstalt ... 112

5.5.1 Internrevision ... 112

5.5.2 Externa inspektioner ... 112

6. Nationella referenslaboratorier ... 113

6.1 Gemensamma NRL-funktioner: Statens Veterinärmedicinska Anstalt-Livsmedelsverket ... 113

6.2 Livsmedelsverkets NRL-funktioner... 115

6.3 Statens Veterinärmedicinska Anstalts NRL-funktioner... 118

7. Beredskapsplaner ... 120

Bilagor... 121

Bilaga 1. ... 122

(8)

Definitioner och begrepp

Definitioner

Behörig myndighet: (artikel 2.4 i förordning (EG) nr. 882/2004).

Den centrala myndigheten i en medlemsstat som har behörighet att genomföra offentlig kontroll eller varje annan myndighet som tilldelats sådan behörighet. Hit ska även i tillämpliga fall räknas motsvarande myndighet i tredje land.

Kommentar:

I den svenska lagstiftningen använder man begreppet ”kontrollmyndighet”. Med samverkande kontrollmyndigheter menas samtliga behöriga myndigheter och kontrollorgan som utför offentlig kontroll i syfte att kontrollera efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen, samt bestämmelserna om djurhälsa, djurskydd och växtskydd. Var och en ansvarar för sin del av den offentliga kontrollen i livsmedelskedjan så att det tillsammans finns kontroll i hela kedjan.

Bristande efterlevnad: (artikel 2.10 i förordning (EG) nr. 882/2004).

Bristande efterlevnad av foder- eller livsmedelslagstiftningen och av bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd.

Kommentar:

I de fall detta är reglerat i EG-lagstiftning följs dessa definitioner. Inom övriga kontrollområden avses med bristande efterlevnad när kontrollmyndigheten fattar beslut om åtgärd i enlighet med art. 54 i förordning (EG) nr 882/2004.

Dokumentkontroll: (artikel 2.17 i förordning (EG) nr. 882/2004).

Undersökning av handelsdokument och i tillämpliga fall de med sändningen åtföljande dokument som krävs enligt foder- och livsmedelslagstiftningen. Flerårig nationell kontrollplan: (artikel 41 i förordning (EG) nr 882/2004). Samlad flerårig nationell kontrollplan som varje medlemsstat ska utforma, för att säkerställa att artikel 17.2 i föordning (EG) nr 178/2002, bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd, och artikel 45 i förordning (EG) nr 882/2004 genomförs effektivt.

Kommentar:

Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskejdan, 2007-2009, kallas också för kontrollplanen.

(9)

Foderföretag: (artikel 3.5 i förordning (EG) nr. 882/2004).

Varje privat eller offentligt företag som med eller utan vinstsyfte bedriver någon av de verksamheter som hänger samman med produktion, framställning, bearbetning, lagring, transport eller distribution av foder, samt alla producenter som producerar eller lagrar foder för utfodring av djur på sin egen jordbruksanläggning.

Foderföretagare: (artikel 3.6 i förordning (EG) nr. 882/2004).

De fysiska eller juridiska personer som ansvarar för att kraven i livsmedelslag-stiftningen uppfylls i det foderföretag de driver.

Fysisk kontroll: (artikel 2.19 i förordning (EG) nr. 882/2004).

Undersökning av foder eller livsmedel, eventuellt även kontroll av transportmedlet, förpackningen, märkningen och temperaturen samt provtagning för analys och laboratorietest och varje annan kontroll som krävs för att kontrollera att foder eller livsmedelslagstiftningen efterlevs.

Kommentar:

Det finns anledning att framöver skapa generella definitioner så långt möjligt är för samtliga kontrollområden som planen omfattar.

Den fysiska inspektionen är inte definierad i direktivet 2000/29/EG men behandlas t.ex. i artiklarna 6 och 13a.

Identitetskontroll: (artikel 2.18 i förordning (EG) nr. 882/2004).

Okulärbesiktning för att kontrollera att de intyg eller andra dokument som åtföljer sändningen överensstämmer med sändningens märkning och innehåll.

Inspektion: (artikel 2.7 i förordning (EG) nr. 882/2004).

Undersökning av varje aspekt av foder, livsmedel, djurhälsa och djurskydd för att kontrollera efterlevnaden av de rättsliga kraven i foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna avseende djurhälsa och djurskydd.

Kommentar:

Inspektion är en kontrollmetod, som bör ske utan förvarning. Den kan vara planerad eller oplanerad. Vid en inspektion kan en viss detalj kontrolleras, t.ex. att

utrustningen är rengjord, men den kan också vara mer omfattande. Inspektion kan vara en del av en revision.

Kartläggning: (artikel 2.8 i förordning (EG) nr. 882/2004). Planerad undersökning som görs för att få en

överblick av hur foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd efterlevs. Kontroll: (artikel 2.2 i förordning (EG) nr. 882/2004).

Kontroll av om specificerade krav har uppfyllts, genom undersökning och bedöm-ning av sakligt underlag.

(10)

Kontrollplan: (artikel 2.20 i förordning (EG) nr. 882/2004).

En av den behöriga myndigheten upprättad beskrivning med allmän information om hur dess offentliga kontrollsystem är uppbyggt och organiserat.

Kontrollorgan: (artikel 2.5 i förordning (EG) nr. 882/2004).

En oberoende tredje part till vilken den behöriga myndigheten har delegerat vissa kontrolluppgifter.

Livsmedelsföretag: (artikel 3.2 i förordning (EG) nr. 178/2002) .

Varje privat eller offentligt företag som med eller utan vinstsyfte bedriver någon av de verksamheter som hänger samman med alla stadier i produktions-, bearbetnings-, och distributionskedjan av livsmedel.

Livsmedelsföretagare: (artikel 3.3 i förordning (EG) nr. 178/2002) .

De fysiska eller juridiska personer som ansvarar för att kraven i livsmedelslagstift-ningen uppfylls i de livsmedelsföretag de bedriver.

Offentlig kontroll: (artikel 2.1 i förordning (EG) nr. 882/2004).

Varje form av kontroll som utförs av den behöriga myndigheten eller av gemen-skapen i syfte att kontrollera efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen, samt bestämmelser om djurs hälsa och om djurskydd.

Primärproduktion: (artikel 3.17 i förordning (EG) nr. 178/2002).

Produktion, uppfödning eller odling av primärprodukter inklusive skörd, mjölkning och produktion av livsmedelsproducerande djur före slakt. Jakt, fiske och insamling av vilda produkter omfattas också.

Provtagning för analys: (artikel 2.11 i förordning (EG) nr. 882/2004).

Insamling av prov från foder eller livsmedel eller något annat ämne (inbegripet från miljön) som är relevant för produktion, bearbetning och distribution av foder eller livsmedel eller djurhälsa för att genom analys kontrollera efterlevnaden av foder- eller livsmedelslagstiftningen och bestämmelser om djurhälsa.

Revision: (artikel 2.6 i förordning (EG) nr. 882/2004).

En systematisk och oberoende undersökning för att avgöra om verksamheter och resultat från dessa överensstämmer med planerade åtgärder och om åtgärderna har genomförts på ett effektivt sätt och är lämpliga för att nå målen.

Kommentar:

Revision kan användas antingen vid kontroll av myndigheter enligt artikel 4.6 i förordning (EG) nr. 882/2004 eller som kontrollmetod vid kontroll av livsmedels- eller foderföretagare enligt artikel 10 i denna förordning. Det framgår av samman-hanget vilken betydelse av revision som avses.

(11)

Riskanalys: (artikel 3.10 i förordning (EG) nr. 178/2002).

Förfarande som består av tre sammanhängande delar, nämligen riskbedömning, riskhantering och riskkommunikation.

Riskkommunikation: (artikel 3.13 i förordning (EG) 178/2002).

Interaktivt utbyte under hela riskanalysförfarandet av information och synpunkter om faror och risker, riskrelaterade faktorer och riskuppfattning mellan riskvärderare, riskhanterare, konsumenter, foder- och livsmedelsföretag, universitet och andra berörda parter, inbegripet redogörelse för resultaten av riskbedömningen och grundvalen för riskhanteringsbeslut.

Slutkonsument: (artikel 3.18 i förordning (EG) nr. 178/2002).

Den slutliga konsumenten av ett livsmedel som inte kommer att använda livsmedlet som en del i ett livsmedelsföretags verksamhet.

Kommentar:

Konsument används vanligen som benämning i stället för slutkonsument. Säkra livsmedel: (artikel 14 i förordning (EG) nr. 178/2002).

Livsmedel ska anses som icke säkra om de anses vara

a) skadliga för hälsan (omedelbara, kortsiktiga, långsiktiga effekter på hälsan) och/eller

b) otjänliga som människoföda (genom förorening, förruttnelse, försämring eller nedbrytning).

Begrepp

Avvikelse:

En avvikelse från lagstiftningen, d.v.s. en av kontrollmyndighet skriftligt dokumenterad bedömning av att kraven i lagstiftningen inte uppfylls. Intressenter:

Livsmedelsföretagare och foderföretagare som kan bli föremål för offentlig kontroll. Provtagning vid misstanke:

Urval av en enskild produkt eller anläggning för att bekräfta eller förkasta misstanke om icke överesstämmelse.

Kontrollstrategi:

Förfarandet som tas för att bestämma/fastställa sort/art, frekvens, tid, punkt/steg i produktionskedjan, metod och marknadsföring/teknik i den offentliga kontrollen.

(12)

Objektiv provtagning:

Strategi baserad på ett urval av slumpmässiga prov från en målpopulation (ex. population av nötkreatur) som är ändamålet med kontrollaktiviteten.

Redlighet:

Ärlighet, rätt och riktigt. Selektiv provtagning:

Strategi baserad på ett urval av slumpmässiga prov från en underpopulation av målpopulationen (ex. urval av nötkreatur som visar tecken på att ha fått en injektion för att kontrollera förekomst av otillåtna veterinämedicinska preparat;

målpopulationen är populationen av nötkreatur). Vi kan dra slutsatser om underpopulationen men inte för hela populationen.

Tillsyn:

De tidigare använda begreppen tillsyn och tillsynsmyndighet används inte i de nya EG-förordningarna. Där används begreppen kontroll och kontrollmyndighet. För definition av kontroll, se avsnittet ”Definitioner”. I begreppet tillsyn ingår dels de granskande åtgärder som genomförs med stöd av lag (kontroll) och myndighetens möjligheter att besluta om någon form av ingripande, dels andra verksamheter, såsom rådgivning, information och att underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter (livsmedelslagen). Motsvarande skyldigheter gäller även enligt förvaltningslagens princip om serviceskyldighet m.m.

Kommentar:

I denna plan används benämningarna, kontroll och tillsyn. Eftersom det är kontrollen som är det centrala i planen används därför i huvudsak ordet, kontroll.

I vissa sammanhang, där det är tydligt att verksamheten är vidare än kontroll, används begreppet tillsyn.

(13)

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Detta är Sveriges rapport om kontrollen i livsmedelskedjan, 2007. Rapporten omfattar de kontrollområden som ingår i Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan, 2007-2009 (benämns ofta endast som kontrollplanen i denna rapport)1. Dessa är kontroll av livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd. Rapporten utgör det underlag som krävs enligt artikel 44 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa

kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd. I rapporten har hänsyn tagits till Kommissionens förslag till beslut (dokument F6(2007)D 660105).

1.2 Medverkande i att utforma rapporten

Rapporten har utarbetats av Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket,

Länsstyrelser och Sveriges Kommuner och Landsting, i samarbete. Livsmedelsverket har samordnat arbetet. Det är samma organisationer som tillsammans utarbetade kontrollplanen, men Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket har tillkommit.

1.3 Rapporteringen utvecklas

Denna första rapport bygger på hittills efterfrågade kontrolldata och utförda analyser. Vissa delar av rapporteringen behöver utvecklas för att ta ytterligare hänsyn till Kommissionens förslag till beslut (dokument F6(2007)D 660105). Det innebär bl.a. att också se över de system som finns för kommuner och länsstyrelser för

rapportering till de centrala myndigheterna.

1

http://www.slv.se/upload/dokument/livsmedelskontroll/kontrollrapporter/Uppdaterad_Fleråriga_kontr ollplanen_071217.pdf

(14)

1.4 Rapportens struktur och innehåll

Rapporten är den första samlade rapporten som Sverige lämnar till Kommissionen. Den sammanfattar resultat från olika kontrollområden. Utförligare rapporter finns inom flertalet kontrollområden, men dessa biläggs inte denna rapport. Rapporten ersätter inte de rapporter som sänds till Kommissionen enligt specifika regler.

Information om hur den offentliga kontrollen är organiserad och genomförs upprepas inte här om det redan är beskrivet i Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedels-kedjan. För tillämplig lagstiftning hänvisas till kontrollplanens bilaga 4.

En samlad bedömning över rapportens samtliga kontrollområden ges i kapitel 2. I kapitel 3 beskrivs de förändringar som gjorts i Sveriges fleråriga kontrollplan, 2007. I kapitel 4 presenteras resultatet av den offentliga livsmedelskontrollen (4.2),

kontroll av foder och animaliska biprodukter (4.3), kontroll av djurhälsa (4.4), kontroll av djurskydd (4.5) respektive kontroll av växtskydd (4.6). Resultatet av revisioner, både interna och externa, beskrivs i kapitel 5. Hur de nationella referenslaboratorierna (NRL) uppfyller förordningens krav redovisas i kapitel 6. Genomförda beredskapsaktiviteter beskrivs i kapitel 7. Sist i rapporten finns en del med bilagor.

1.5 Underlag till rapporten

Livsmedelsverket är kontaktpunkt för kontrollplanen generellt och ansvarig central myndighet för kontrollområdet livsmedel. Livsmedelsverket har därför information om dessa delar av rapporten och som rapporterats in till verket. Vid Jordbruksverket finns information som inrapporterats om kontroll av foder och animaliska

biprodukter, djurhälsa, djurskydd och växtskydd (fytosanitära frågor). Vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt och Livsmedelsverket som är NRL för olika delar av kontrollen i livsmedelskedjan finns information om NRL. Berörda organisationer har information om sina respektive delar av beredskapsarbetet.

(15)

2. Samlad bedömning

I Sveriges nationella kontrollplan finns dels gemensamma mål (avsnitt 2.2) och dels specifika mål (avsnitt 2.3). Kontrollen i livsmedelskedjan bedrivs med inriktning mot dessa mål.

De gemensamma målen är:

• Konsumenterna har trygga livsmedel, förtroende för kontrollverksamheten och en god grund för val av produkt. Med trygga livsmedel menas säkra livsmedel och att konsumenterna inte blir lurade.

• Intressenterna har tilltro till kontrollen och upplever den som meningsfull. (Intressenter är de livsmedelsföretagare och foderföretagare som kan bli föremål för offentlig kontroll).

• De samverkande kontrollmyndigheterna har en optimal samverkan och förtroende för varandras sätt att ta ansvar för sin respektive del i livsmedels-kedjan. Kontrollverksamheten är riskbaserad, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig.

2.1 Gemensamma aktiviteter enligt kontrollplanen

Särskilda aktiviteter pågår för att specifikt bidra till de gemensamma målen. Dessa aktiviteter presenteras i planens kapitel 8. En samordningsfunktion har bildats för att samordna genomförandet av de gemensamma aktiviteterna i kontrollplanen.

Funktionen har under 2007 ansvarat för att uppdatera kontrollplanen och förankrat gemensamma aktiviteter. Att ta fram denna samlade rapport har utgjort en sådan för de berörda kontrollmyndigheterna gemensam aktivitet. Arbetet påbörjades under 2007 och bedöms bidra till det gemensamma målet för kontrollmyndigheternas samverkan.

Aktiviteten med att samordna synen på lagstiftningen och dess tillämpning har under 2007 kartlagt vilket regelverk och vägledningsmaterial, som finns inom respektive kontrollområde samt detaljeringsgraden hos detta material. Arbetet fortsätter under 2008 och resulterar i förslag till förändringar för att uppnå ett samordnat sätta att föreskriva och stödja i form av vägledningar, allmänna råd eller i annan lämplig form. Starten av de gemensamma aktiviteterna om att utveckla den offentliga

(16)

kontrollen av intressenter respektive revision av offentliga kontrollmyndigheter har flyttats fram.

Riskklassificering i primärproduktionen av foder och livsmedel är ett arbete som är gemensamt för Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens Veterinärmedicinska Anstalt. En modell för riskklassificering av livsmedelsföretagare och foderföretagare i primärproduktionen har utarbetats och kommer att användas för ett riskbaserat urval av kontrollobjekt.

För att samordna kontrollen och minimera antalet kontrollbesök hos jordbruksföretag har Jordbruksverket och Livsmedelsverket utarbetat ett gemensamt kontrollprotokoll och en gemensam bedömningsvägledning för tvärvillkorskontroll av livsmedels- och foderföretag. Både detta arbete och arbetet med riskklassificeringsmodellen bedöms bidra till framförallt målen mot företagen (intressenterna) och de samverkande myndigheterna.

2.2 Bedömning av kontrollresultat från olika

kontrollområden

En generell bedömning är att livsmedlen i Sverige är säkra. Resultaten från kontroll-programmen för livsmedel visar på detta. Utfallet från de valda indikatorerna stödjer också denna uppfattning. Bedömningen är att redligheten i livsmedelshanteringen kan bli bättre och att arbetet med märknings- och redlighetsfrågorna behöver få mer plats i den offentliga kontrollen.

Den nya EG-lagstiftningen inom livsmedelsområdet har i varierande grad haft genomslagskraft hos berörda myndigheter. Under året har den nya modellen för att riskklassificera tillsynsobjekt använts. En stor del av kontrollmyndigheterna har fokuserat på att omgodkänna livsmedelsverksamheter, vilket innebär att den löpande inspektionsverksamheten minskat under 2006, men åter ökat 2007. Antalet

anläggningar i kommunerna har ökat och likaså antalet inspektörer. Bedömningen är att 150 kommuner har otillräckligt med inspektörer och en anledning kan vara att det är svårt att rekrytera inspektörer. Det är stora skillnader mellan kommunerna i antal anläggningar per inspektör. Bedömningen är också att det är brist på kompetens inom specialområden. Det är en brist att rapporteringen från kommunerna i många fall är ofullständig och att alla inte har rapporterat för 2007.

En generell bedömning är att fodret i Sverige är säkert och att animaliska biprodukter hanteras på ett sätt som är acceptabelt ur smittskyddssynpunkt. Sammantaget är antalet avvikelser låga i förhållande till den mängd foder som producerats. Flest avvikelser noteras på redlighetskontroller vilka får anses vara mindre allvarliga än avvikelser som noteras vid säkerhetskontroller. Inga signifikanta fynd av animaliskt

(17)

bearbetat protein, mykotoxiner, dioxin, tungmetaller eller läkemedelsrester har hittats under året. Antalet salmonellafynd efter värmebehandling och i färdiga produkter är fortsatt lågt vilket gagnar en fortsatt god djur- och folkhälsa. Provtagningsfrekvensen inom offentlig kontroll och föreskriftsreglerad egenkontroll är viktiga hjälpmedel för att säkerställa ett säkert foder.

En samlad bedömning är att djurhälsoläget i Sverige över lag är gott. Dock krävs fortsatta insatser för förebyggande arbete och bekämpning av sjukdomar.

Övervaknings-, kontroll- och bekämpnings- programmen är viktiga verktyg för att uppnå målen om att förebygga djurhälsoproblem, att ha en god djurhälsa i landet och därmed skapa goda förutsättningar för god välfärd hos djur och minimera risken för spridning av smitta till livsmedel och människor. Organisationen och formerna för offentliga kontrollen inom området behöver ses över och myndigheternas och huvudmännens uppgifter förtydligas.

Bedömningen är att det finns brister i den offentliga kontrollen av djurskyddet avseende omfattning och likvärdighet. Även avseende rapportering och uppföljning finns brister när det gäller detaljeringsgrad samt att samtliga kommuner inte

rapporterat för 2007. Kontrollen bedrivs olika i olika delar av Sverige. Nästan hälften av kommunerna anger att man inte utför planerad kontroll i den omfattning som Jordbruksverket rekommenderar. Drygt 90 % av kommunerna har en kontrollplan för nästa års offentliga kontroll. Länsstyrelserna har genomfört ungefär hälften av de planerade kommunrevisionerna för perioden 2004-2007.

Jordbruksverket/Djurskyddsmyndighetens revision av länsstyrelserna har behövt läggas ut på fyra år istället för tre år.

Riksdagen har i juni 2008 tagit beslut om att ansvaret för kontroll av djurskydd, foder och livsmedel inom primärproduktionen ska flyttas från kommunerna till länsstyrelserna från 1 januari 2009. Motivet för detta är att ge bättre förutsättningar för att styra, samordna och följa upp kontrollerna.

På det fytosanitära området bedöms måluppfyllelsen som god. De dominerande anledningar till de anmärkningar som gjorts i kontrollerna har varit brister i kraven på dokumentation i syfte att säkra en sundhetsmässigt säker produktion samt brister i märkning av växter och växtprodukter som finns i syfte att kunna spåra handelsvägar i händelse av att en allvarlig växtskadegörare skulle påträffas. Det gäller såväl användning av växtpass på planteringsmaterial av olika slag inom EU som märkning av importerat träemballage enligt ISPM15.

De fall av konstaterade allvarliga växtskadegörare som påvisats under året har kunnat hanteras utifrån gällande regelverk. Risken för fortsatt smittspridning eller spridning av växtskadegörare kommer att följas upp genom inventeringar och provtagningar under 2008. Kontrollen bedöms som väl fungerade även om kontrollvolymen har varit för liten under året.

(18)

Krisledningsförmågan inom livsmedelskedjan för landet som helhet bedöms som i huvudsak god. Osäkerhet råder dock i vissa avseenden som t.ex. uthålligheten i samband med krisledning samt tillgång till robust driftförsörjning. Det kan t.ex. vara tillgången till el, tele, IT och kommunalteknisk försörjning vid olika slag av kriser.

(19)

3. Förändringar av den fleråriga

nationella kontrollplanen

Detta kapitel behandlar de ändringar som införts vid en uppdatering av Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan, 2007-2009. Kontrollplanen ses över vid behov och åtminstone årligen med hänsyn till bl.a. följande: ny lagstiftning, upp-komst av nya sjukdomar eller andra hälsorisker, omfattande förändringar av de behöriga myndigheternas uppbyggnad, ledning eller verksamhet, förändringar inom branscher, resultat från den offentliga kontrollen och från revision, samt resultat från FVO-inspektioner.

En översyn av kontrollplanen genomfördes under hösten 2007. Uppdateringen gjordes i samarbete mellan berörda organisationer; Livsmedelsverket,

Jordbruksverket, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, länsstyrelserna och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Beslut om den uppdaterade planen togs i december 2007. Planen har genom översynen anpassats enligt artikel 42.3 i förordning (EG) nr 882/2004. Nedan beskrivs de ändringar av den fleråriga nationella kontrollplanen som ska rapporteras enligt artikel 44.1.a) i förordningen.

Den största ändringen av planen är den som skett med anledning av omorganisation vid Jordbruksverket p.g.a. Djurskyddsmyndighetens nedläggning 1 juli 2007. Det innebär att Jordbruksverket har övertagit ansvaret som central myndighet med ansvar för djurskyddsfrågor. Vidare har en ny modell för riskklassificering av anläggningar för foder och animaliska biprodukter införts från 1 maj 2007. Den styr till stor del omfattningen av den offentliga kontrollen på området. I en föreskrift som trädde i kraft 1 juli 2007 anges närmare bestämmelser för den offentliga kontrollen av djurskyddet. Bland annat anges krav på inspektörernas kompetens, hur

rapporteringen ska ske och hur kontroll på slakteri ska utföras. I föreskriften finns också allmänna råd för kontrollintervall för olika typer av anläggningar.

Livsmedelsverket har av regeringen utsetts till nationellt referenslaboratorium för ytterligare två områden; genetiskt modifierade organismer (GMO) och för material avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Sverige hade tidigare inte något

nationellt referenslaboratorium inom dessa båda områden. Enligt förordning (EG) nr 882/2004 ska varje medlemsstat utse nationellt referenslaboratorium för varje referenslaboratorium på gemenskapsnivå, angivna i bilaga VII till förordningen. Detta medför att nationellt referenslaboratorium skall finnas även för GMO respektive material avsedda att komma i kontakt med livsmedel.

(20)

Ett riksprojekt – redlighet/fettkvalitet planeras att genomföras under 2008. Projektet har valts för att stimulera de lokala kontrollmyndigheterna att undersöka

fett-kvaliteten (inklusive innehållet av transfett) i vissa utvalda livsmedel och för att i sin livsmedelskontroll även omfatta hälsofrågor relaterade till näringsinnehåll. Vidare erhålls en kartläggning av faktiska förhållanden. Resultatet kommer att bidra till ett förbättrat underlag om förekomsten av transfetter i vissa förpackade livsmedel på den svenska marknaden som underlag för riskvärderingar och riktvärden och som ett utökat underlag till Sveriges förhandlingsarbete i EU.

Systemet för revision av livsmedelskontrollen fortsätter att utvecklas enligt artikel 4.6 i förordning (EG) nr 882/2004 och Kommissionens beslut 2006/677/EG. Därför planeras att Livsmedelsverkets internrevisionssystem under 2008 kompletteras med en instruktion om revision av verkets kontroll. Internrevisionen kommer under 2008 att fokusera på enheten för köttillsyns regionala organisation. Normerande kontroller är planerade inom områdena fisk, kött, vatten och mineralvatten under 2008.

Systemet med kommunrevisioner av livsmedelskontrollen som startade 2007

förbättras under 2008. Instruktioner för Livsmedelsverkets revison av länsstyrelserna planeras att tas fram under 2008.

På grund av teknikutveckling, förändrade kundkrav och förändrad konkurrens-situation införde Statens Veterinärmedicinska Anstalt den första januari 2008 en ny mer kostnadseffektiv organisation. Den nya organisationen består av 8 enheter, 4 huvudprocesser och 7 stödprocesser. I den nya organisationen har NRL fått en tydligare och mer självständig position i och med att ”Vetenskap och kvalitet” blivit en stabsfunktion helt skild från de diagnostiska enheterna.

(21)

4. Kontroll i livsmedelskedjan

4.1 Inledning

I detta kapitel presenteras resultat från kontroll av livsmedel, foder och animaliska biprodukter, djurhälsa, djurskydd respektive växtskydd var för sig. Indelningen är den samma som i kontrollplanen. Inom vart och ett av dessa fem kontrollområden finns ytterligare uppdelning i områden för kontroll.

För de kontrollområden som är av större omfattning presenteras kontrollens omfattning, inklusive måluppfyllelse, efterlevnaden hos företag och produkter och antal och typ av bristande efterlevnad, under separata rubriker. Därefter följer avsnitt om åtgärder mot företag eller produkt samt åtgärder hos kontrollmyndigheterna. I kapitlet ges på så sätt underlag för att uppfylla kraven framförallt i artikel 44.1. b), c) och d) i förordningen.

4.2 Kontroll av livsmedel

4.2.1 Sammanfattning

Kontrollens omfattning inom olika kontrollområden är naturligtvis mycket varierande beroende på kontrollområde. Vissa områden är tydligt reglerade till sin omfattning och andra mindre.

Rapportens del om kontrollen av livsmedel har grupperats i olika kontrollområden: livsmedel och livsmedelshygien (avsnitt 4.2.2), kontroll av dricksvatten (avsnitt 4.2.3), importkontroll från tredje land (avsnitt 4.2.4) och kontrollprogram för livsmedel (avsnitt 4.2.5). Därefter följer under avsnitt 4.2.6 rapportering från vissa enskilda kontrollområden och från kontroll som genomförts i projekt. Kemikalie-inspektionens och Naturvårdsverkets kontroll av växtskyddsmedel har inte beskrivits i kontrollplanen under 2007 men rapporteras i avsnitt 4.2.6.9 och 4.2.6.10. och en separat sammanfattning finns sist i detta avsnitt.

(22)

Måluppfyllelse

För flertalet kontrollområden har planerad kontroll också genomförts i den mån det finns underlag att bedöma detta. När det gäller kontroll av livsmedel och livs-medelshygien samt kontroll av dricksvatten har sådana uppgifter inte inhämtats i rapporteringen från kommunerna. Resultatet från kommunrevisioner och normerande kontrollerna pekar dock på att planer inte finns för all versamhet i kommunerna. Rapporteringen från kommunerna är ofullständig, vilket gör att det ibland blir svårt att dra slutsatser om kontrollen. Livsmedelsverket har förelagt tre kommuner som underlåtit att rapportera in resultat. Trots att antalet årsarbetskrafter ökat fattas ytterligare inspektörer enligt den resursanalys som gjorts, samtidigt som det uppges vara svårt att rekrytera inspektörer. Det är stor variation mellan kommunerna i hur många anläggningar varje inspektör har tillsyn över.

Efterlevnaden hos företag och deras produkter samt antal och typ av bristande efterlevnad

Från resultatet av kontroll av livsmedel och livsmedelshygien dras slutsatsen att de vanligaste avvikelserna gäller system för egenkontroll och ”hygien”samt att bristerna inom märkning och presentation ökat. Att brister om märkning ökat beror troligen på att inspektörerna kontrollerar detta mer än tidigare. För kontroll av livsmedel och livsmedelshygien går det inte att ur rapporteringen säkert utläsa antal och typ av bristande efterlevnad som uppdagats i den kommunala kontrollen. Detta avses att åtgärdas inför nästa års rapportering.

Inom flera kontrollområden är bristande efterlevnad detsamma som överskridande av gränsvärde/åtgärdsnivå. Sådana överskridanden har noterats för kontroll av dricks-vatten (2), importkontroll av animalier (8), importkontroll av vegetabilier (17) restsubstanskontrollen (4), dioxin/PCB (Helsingborgs hamn), PAH (14), bekämp-ningsmedelsrester (78), nitrat (1), cesium (38), GMO-projekt (18), ekologiskt projekt grönsaker och frukt (2), mykotoxinprojekt (12) och projekt synlig kontamination på slaktkroppar (5). Genom att rikta kontrollen mot särskilda områden i projektform noteras naturligtvis ökat antal brister inom just det område som projektet omfattar. Beslut om åtgärder mot företag/produkter

Fall av bristande efterlevnad har oftast resulterat i beslut om åtgärder mot ansvarig företagare. Besluten gäller kokningsrekommendationer för vatten (3 tillfällen), kassation av livsmedel (56), saluförbud (202), återkallande av godkännande (140), anmälan (198) skriftliga åtgärdskrav (10756), utökad kontroll, avvisning eller återkallande av vara (40) eller utredningar.

Åtgärder hos kontrollmyndigheterna

Livsmedelsverket har vidtagit en hel rad åtgärder för att förbättra kontrollen. Flera vägledningar, branschriktlinjer, utbildningar och projekt har genomförts under 2007. För vissa områden ges kostrekommendationer eller särskild information till

(23)

allmänheten eller också sker en diskussion med branschen. Utveckling av kontrollmetodik genom huvudkontorsrevision, riskklassificering inom

primärproduktion och speciella åtgärder mot småskalig verksamhet har pågått under 2007.

Resultat av revision

Utveckling av internrevisionen vid Livsmedelsverket har påbörjats. Flertalet av de iakttagelser som gjorts vid revision av Livsmedelsverkets enhet för kontrollprogram respektive enhet för internationell handel har åtgärdats. Utifrån resultatet från kommunrevisioner och normerande kontroller framgår att kommunerna genomfört riskklassificeringen och en kontrollavgift har kopplats till modellen. Mycket tid har åtgått till detta och likaså till att omgodkänna livsmedelsanläggningar. Det finns avvikelser som rör bl.a. delegationsregler, hur resursbehovet fastställts, hur avgifterna använts, bedömning av kompetensbehov och brist på kompetens inom specialområden. Det framgår också att kontrollplanerna bör ha tydligare effektmål. Krav på åtgärder hos kommunerna har ställts i flera fall.

Kontroll av godkända växtskyddsmedel

Under 2007 har 3066 kontroller av växtskyddsmedel genomförts. Kontrollerna omfattar granskning av regler gällande godkännande, märkning och förvaring av växtskyddsmedel hos tillverkare/importörer, leverantörer och yrkesmässiga

användare. Resultat från kontrollerna visar flest antal brister gällande bestämmelser om godkännande, d.v.s. att ett växtskyddsmedel måste vara godkänt innan det tillhandahålls eller görs tillgängligt på marknaden. Beslut om åtgärder har tagits i flera fall; 4 åtalsanmälningar, 3 förbud och 13 förelägganden. Med anledning av kontrollresultaten har ett samarbetsprojekt mellan Kemikalieinspektionen och kommuner påbörjats 2008 med syfte att minska antalet otillåtna växtskyddsmedel på marknaden.

4.2.2 Livsmedel och livsmedelshygien

Här rapporteras resultat enligt tidigare gällande Rådets direktiv 89/397/EEG. Kommunerna har kontrollansvar för flertalet livsmedelsanläggningar och

Livsmedeslverket för enbart ett fåtal. Ansvarsfördelning och system för kontrollen framgår av avsnitt 4.2 i kontrollplanen. Systemet för inhämtande av kontrollresultat från kommunerna kommer att utvecklas för att anpassas till Kommissionens förslag till beslut (dokument F6(2007)D 660105).

4.2.2.1 Kontrollens omfattning

Under år 2007 inrapporterades drygt 65 000 livsmedelsanläggningar. Detta är en ökning jämfört med tidigare år. Anläggningarna delades in i fem olika grupper. Gruppindelningen är den som Kommissionen tidigare efterfrågade sånär som på att

(24)

restauranger och storhushåll har ändrats till detaljhandel med bearbetning och att detaljhandel benämns detaljhandel utan bearbetning.

• 2 841 tillverkare/producenter/förpackare • 1 191 partihandlare

• 12 935 detaljhandlare utan bearbetning • 46 490 detaljhandlare med bearbetning • 702 producenter med egen butik.

Tvärvillkorskontroll av livsmedelsföretagare i primärproduktionen utfördes som en del av den offentliga kontrollen inom livsmedelsområdet.Under 2007 genomfördes s.k. fullständiga tvärvillkorskontroller och livsmedelskontroll var relevant på 859 av anläggningarna. Livsmedelsverket har inte information om hur mycket livsmedels-kontroll som genomfördes utöver tvärvillkorslivsmedels-kontrollen hos primärproducenterna.

Av landets 291 kontrollmyndigheter (290 kommuner plus Livsmedelsverket) har 283 lämnat in uppgifter för år 2007. Ingen korrigering för de uteblivna åtta små

kommunerna är gjord. Rapporteringen sker via Internet och antalet uteblivna kommuner är i stort sett konstant jämfört med tidigare år, men de uteblivna

kommunerna varierar i allmänhet. Rapporteringen från kommunerna är varierande, allt från att alla efterfrågade uppgifter lämnats till att endast ett fåtal uppgifter har rapporterats. Livsmedelsverket har för första gången förelagt tre kommuner att lämna uppgifter om kontrollen. Dessa tre kommuner hade uteblivit med rapportering om livsmedel och livsmedelshygien under de två senaste åren. Efter att kommunerna blivit förelagda inkom efterfrågade rapporter.

Totalt arbetade 530 årsarbetskrafter (varav 16 inspektörsårsarbetskrafter från Livsmedelsverket) med livsmedelskontroll. Antalet årsarbetskrafter har ökat år från år. Under år 2007 tillkom drygt 100 inspektörsårsarbetskrafter. Denna kraftiga ökning blev möjlig när kontrollen blev självfinansierad, det vill säga kontrollmyndig-heten kunde ta ut full kostnadstäckning för kontrollen. Siffran väntas stiga ytterligare eftersom kommunerna inte till fullo kunnat anställa det antal inspektörer som

motsvarar den resursbehovsanalys som gjorts. En av anledningarna till detta uppges vara att det inte finns personer med relevant utbildning i tillräckligt stort antal.

Antalet anläggningar per inspektörsårsarbetskraft minskar i takt med att antalet inspektörsårsarbetskrafter ökar. För år 2007 var antalet anläggningar per inspektörsårsarbetskraft nere i 123. Två år tidigare var motsvarande siffra 136. Variationen mellan kommunerna är fortfarande stor och kan vara mellan 6 och 328 anläggningar per heltidsarbetande inspektör. Variationen mellan kommunerna är stor och kan vara mellan 6 och 328 anläggningar per heltidsarbetande inspektör.

(25)

Andelen inspektioner/revisioner i procent av anläggningarna har åter ökat efter en nergång år 2006 på grund av ny lagstiftning. I stort sett var antalet anläggningar som fått inspektioner/revisioner lika många år 2007 som år 2005 om man tittar på

anläggningarna totalt. Delas inspektionerna/revisionerna upp i olika grupper finner man lite mer variation.

År Tillverkare/förpackare m.m.

Partihandel Detaljhandel utan bearbetning

Antal Besökta % be-sökta

Antal Besökta % be-sökta

Antal Besökta % be-sökta 2007 2 841 1 364 48 1 191 182 15 12 935 3 490 27 2006 2 240 823 37 1 181 265 22 10 984 2 950 27 2005 2 437 1 232 51 1 250 475 38 11 665 4 774 41 2004 2 475 1 296 52 1 234 357 29 11 638 5 198 45 År Detaljhandel med bearbetning

Producenter med egen butik Totalt

Antal Besökta % be-sökta

Antal Besökta % be-sökta

Antal Besökta % be-sökta 2007 46 490 22 418 48 702 290 41 65 715 27 823 42 2006 38 505 11 981 31 748 134 18 53 893 16 177 30 2005 38 188 17 302 45 462 209 45 54 098 24 037 44 2004 36 698 16 399 45 422 222 53 52 568 23 510 45

En stor del av kontrolltiden under de senaste två åren har åtgått till att godkänna anläggningar som tidigare haft ett lokalgodkännande. Flera inspektörer ute i landet har varit positiva till denna handläggning på grund av att de haft ”lättare” att ställa nya krav på anläggningen innan den godkänts enligt nu gällande lagstiftning. Denna handläggning har tyvärr bidragit till att inspektörerna inte hunnit vara ute i

produktionen i den omfattning de önskat. Andelen inspektioner/revisioner har dock åter ökat under år 2007.

4.2.2.2 Måluppfyllelse

I det rapporteringssystem som använts för inhämtande av information från

kommunerna och Livsmedelsverket finns inte frågor om hur mycket resurser som planerats användas för kontroll och om dessa planer uppnåtts. Frågorna handlar i stället om utfallet av kontrollen.

(26)

Tre olika indikatorer har utvecklats av Livsmedelsverket för att mäta måluppfyllelsen för livsmedelskontrollen; en mikrobiologisk, en kemisk och en indikator för

redlighet.

Indikator för mikrobiologiskt säker mat

Under 2005 utvecklades en indikator för mikrobiologiskt säker mat som ett mått på livsmedelssäkerheten i landet. Indikatorn utgörs av andelen allvarliga avvikelser observerade vid kommunernas datorbaserade inspektioner i restauranger och stor-hushåll. Från den senaste rapporteringsperioden 1 november 2006 till 31 oktober 2007 har 41 kommuner skickat in resultat från 2 273 sådana inspektioner till Livsmedelsverket. Andelen allvarliga avvikelser var 16 procent. Detta är högre än vid den förra rapporteringen (från 2006), men lägre än vid den första inrapporte-ringen 2005. Flera års mätningar krävs för att kunna säga om det sker någon förändring av hur väl företagen följer livsmedelslagstiftningen.

Indikator för akrylamidhalt

En flerårig uppföljning av akrylamidhalter som indikator för verksamhetsområdet ”säkra livsmedel” inleddes 2005. Undersökningen bygger på jämförelse mellan indextal som tas fram två gånger per år. Indextalen beräknas genom att akrylamid-halter har analyserats i ett antal utvalda livsmedelsgrupper och vägts samman på ett sätt som speglar hur mycket akrylamid en svensk medelkonsument dagligen

exponeras för. I provtagningen ingår kaffe, friterade potatisprodukter (chips och pommes frites) och cerealieprodukter (bröd, kex och frukostflingor). Tillsammans står dessa produkter för merparten av den akrylamid som vi exponeras för.

Tabellen visar de indextal som hittills har tagits fram, inklusive två nya värden från 2007. Högre värden vid provtagning på våren jämfört med hösten förklaras av att lagrad potatis bildar mer akrylamid än färsk. Förmågan att bilda akrylamid kan också variera påtagligt i potatis och cerealier från olika odlingssäsonger. Det krävs därför flera års mätningar innan man kan se om livsmedelsproducenternas pågående ansträngningar att minska akrylamidhalterna i sina produkter ger någon varaktig generell sänkning.

Uppmätta indextal för akrylamid i svenska livsmedelsprodukter

2005 2006 2007

Vårprovtagning 20 µg 20 µg Höstprovtagning 21 µg 18 µg 19 µg

Från och med år 2007 analyseras också akrylamid i enlighet med Kommissionens rekommendation 2007/331/EG. Övervakningen omfattar samma livsmedel som indikatorstudien, med tillägg av olika typer av barnmat. Analyserna görs på enskilda

(27)

produkter, till skillnad från indikatorstudien där flera produkter blandas i samlings-prov innan akrylamidhalten bestäms. Under 2007 analyserades totalt 67 olika samlings-prover. Resultaten rapporteras i enlighet med Kommissionens rekommendation till EFSA under första halvåret 2008.

Indikator för redlighetskontroll

Livsmedelsverket har tagit fram en indikator för att bättre kunna bedöma redligheten i livsmedelshanteringen. Underlaget är relativt litet, men förväntas öka. Resultatet pekar ändå på att redlighetsaspekten tas upp i liten utsträckning i kontrollen, ca tio procent av kontrollerna. Detta bekräftas ytterligare av att inga rapporter eller sammanställningar av projekt inom redlighetsområdet under 2007 från lokala kontrollmyndigheter har kommit in till Livsmedelsverket. De senaste fyra åren har 39 projekt rapporterats till Livsmedelsverket, men ingen har handlat om redlighet eller märkning.

Den valda indikatorn utgörs av avvikelser i tre kontrollpunkter som rör redlighets-kontroll vid kommunernas datorbaserade inspektioner av restauranger och

storhushåll.

Den första kontrollpunkten rör märkning eller presentation av ett livsmedel som är kopplad till hälsorisker. Det kan t ex vara utebliven allergimärkning eller att produkterna felaktigt anges som laktos- eller glutenfria. Den andra kontrollpunkten rör märkning som kan vilseleda konsumenten, t.ex. felaktig användning av begrepp som färskt, naturligt, naturprodukt eller liknande. Den tredje kontrollpunkten handlar om ursprungsmärkning. Från checklistan går det för närvarande inte att i detalj utläsa vilken avvikelse som har noterats. Indikatorn började användas hösten 2007 och relativt få rapporter har kommit in, ca 2 000. Resultatet förefaller peka mot att märknings- och redlighetsaspekterna inte är något prioriterat område för kontrollen. Förhoppningen är dock att de kurser i märkning och redlighet som genomfördes under året och som fortsätter under 2008, liksom de förbättringar som regelbundet görs av de checklistor som utgör grunden för själva inrapporteringen, ska bidra till att fler märkningskontroller görs under 2008 och att säkrare slutsatser då ska kunna dras.

4.2.2.3 Efterlevnaden hos företag och produkter Resultat redovisas i bilaga 1.

En slutsats om kommunernas rapportering är att om man ser på antalet bristande efterlevnad och enklare påpekanden sammantaget, det vill säga både brister som inte har bedömts vara så allvarliga att de krävt en åtgärd från myndighetens sida och olika typer av bristande efterlevnad kan man sannolikt dra vissa slutsatser om inom vilka områden som avvikelserna oftast är förekommande. Området ”system för egen-kontroll” och området ”hygien” (lokaler, inredning, utrustning och hantering) är

(28)

mycket ofta förekommande. Under de senaste två åren har andelen avvikelser inom området ”märkning och presentation” ökat. Orsaken till detta är troligen att

inspektörerna blivit mer vaksamma för denna frågeställning och kontrollerar detta mer än tidigare och inte att verksamhetsutövarna ”slarvar” mer med märkningen.

Primärproduktion

Av de 859 primärproducenter som kontrollerades med avseende på livsmedel, inom tvärvillkorskontrollen, lämnades 24 avvikelser på totalt 16 gårdar. De avvikelser som lämnades inom livsmedelsområdet avsåg:

Risken för kontaminering: förvaring och hantering av avfall (4 st) och förvaring och hantering av farliga ämnen (3 st).

Dokumentation: användning av växtskyddsmedel och biocider (6 st),

användning av veterinärmedicinska preparat eller annan behandling som djuren fått (9 st) samt analysresultat från prover från växter, djur eller andra prov av betydelse för människors hälsa (2 st).

4.2.2.4 Antal och typ av bristande efterlevnad

I det rapporteringssystem från kommunerna som användes 2007, frågades inte efter antal och typ av bristande efterlevnad. En uppskattning av antalet kan fås genom rapporterat antal anläggningar där myndigheten vidtagit åtgärder mot företag och/eller produkt. För 2007 har ca 13 700 anläggningar blivit föremål för

myndighetsåtgärder. Däremot går det inte att dra några slutsatser i fråga om typ av bristande efterlevnad.

4.2.2.5 Beslut om åtgärder mot företag/produkter

Antalet rapporterade skriftliga åtgärdskrav var drygt 10 700. Denna siffra

representerar summan av alla typer av avvikelser allt ifrån en liten enkel avvikelse till väldigt allvarliga där kontrollmyndigheten gått ut med ett föreläggande. Vid 2008 års rapportering är frågan förtydligad och omfattar enbart bristande efterlevnad. Åtgärdskraven och vid vilken typ av anläggningar framgår av tabellen nedan. Flertalet har skett vid detaljhandel med bearbetning.

Tillverkare/ producenter/ förpackare Parti- handel Detaljhandel utan bearbetning1 Detaljhandel med Bearbetning2 Producenter med egen butik Totalt antal besökta an-läggningar Myndighets-åtgärder 622 65 1 534 11 379 98 13 698 – Skriftliga åtgärdskrav 336 43 1 122 9 176 79 10 756 – Omhänder-tagande 7 5 12 – Saluförbud 10 8 26 123 167

(29)

Tillverkare/ producenter/ förpackare Parti- handel Detaljhandel utan bearbetning1 Detaljhandel med Bearbetning2 Producenter med egen butik Totalt antal besökta an-läggningar – Återkallande av godkännande 4 4 18 113 1 140 – Anmälan 10 2 27 155 1 195 1

Till exempel butiker, kiosker och liknandes om huvudsakligen hanterar och säljer färdigförpackade livsmedel.

2

Till exempel restauranger, catering och liknande verksamheter, samt butiker som bearbetar livsmedel. Till denna grupp förs även butiker som bereder/behandlar animaliska livsmedel (bl.a. malning och detaljstyckning av kött och filetering av fisk).

4.2.2.6 Åtgärder hos kontrollmyndigheterna

Livsmedelsverket har fortsatt ansvar för att stödja den kommunala kontrollen. Från och med 2007 har ansvaret för att revidera kommunernas livsmedelskontroll överförts från Livsmedelsverket till länsstyrelserna. Livsmedelsverkets inspektörer har under året medverkat vid ett tjugotal revisioner av kommuner som en del av överlämnandet av revisionsansvaret. Se vidare avsnitt 5.2.2. Genom att

Livsmedelsverket vid de normerande inspektionerna (se avsnitt 5.2.3) granskar att den kommunala kontrollmyndigheten säkerställt att livsmedlen är säkra ges också stöd till kommunerna i sakfrågor.

Länsstyrelserna anordnar länsmöten i sina regioner. Under året har Livsmedelsverket deltagit i ett fyrtiotal länsmöten, ungefär samma antal som de närmast föregående åren. Frågor som har diskuterats har bland annat rört godkännande- och

registreringsprocessen. Vidare svarar verket på frågor från kommunala inspektörer via en särskild telefonjour och via e-post. Under året har cirka 1 000 telefonför-frågningar från inspektörer och cirka 750 frågor via e-post registrerats. Utöver detta har ett flertal telefonförfrågningar och frågor via e-post kommit direkt till verkets inspektörer. Särskilt intressanta frågor har lagts ut på Livsmedelsverkets webbplats livsteck.net, som är tillgänglig för landets samtliga livsmedelsinspektörer och länsstyrelser.

Under år 2007 har Livsmedelsverket färdigställt eller kraftigt omarbetat ett flertal vägledningar/kontrollhjälpmedel.

• Checklista för kontroll av fiskanläggningar.

• Godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar. • Jägarens direkta leveranser av små mängder vilt och kött av vilt.

• Livsmedelsprovtagning i offentlig kontroll och mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov.

• Märkning av djupfrysta fiskprodukter. • Märkning av färdigförpackat bröd.

(30)

• Nyckelhålet.

• Offentlig kontroll av mindre förskolor, fritidshem och särskilda boenden med mera.

• Riskklassificering av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrollavgifter. • Älgjakt, avhudning av björn och lagstiftning om vilt. Information till jägare. Nationella branschriktlinjer som har bedömts av Livsmedelsverket och färdigställts eller kraftigt omarbetats under år 2007.

• Branschriktlinjer för den obehandlade mjölkens kvalitet – Svensk Mjölk. • Branschriktlinjer för hygienisk intransport av obehandlad mjölk från gård –

Svensk Mjölk.

• Branschriktlinjer för hygienisk mjölkproduktion – Svensk Mjölk. • Branschriktlinjer för säker mat i din butik – Svensk Dagligvaruhandel. • Branschriktlinjer för temperaturdisciplin i hantering av kylda och djupfrysta

livsmedel – Djupfrysningsbyrån.

• Branschriktlinjer för äggpackerier – Svenska Ägg AB.

• Branschriktlinjer ”Riktlinjer för räkfiskets bedrivande” – Sveriges Fiskares Riksförbund.

Under hösten 2007 arbetade Livsmedelsverket tillsammans med Jordbruksverket och Statens Veterinärmedicinska Anstalt fram en modell för riskklassificering av

livsmedels- och foderföretagare i primärproduktionen2. Riskmodulen kompletteras med en erfarenhetsmodul under 2008. Ett gemensamt kontrollprotokoll och

gemensam bedömningsvägledning för tvärvillkorskontroll av livsmedels- och foderföretag har tagits fram av Jordbruksverket och Livsmedelsverket. Närmare information om tvärvillkoren och tvärvillkorskontrollen finns på Jordbruksverkets hemsida.

De centrala myndigheterna har som stödjande insatser anordnat övningar och utbildningar inom beredskapsområdet (se kapitel 7).

Kontrollmyndigheterna i de fem nordiska länderna ordnade tillsammans en nordisk tillsynskonferens i Finland 2007. Etthundrafyrtiofem inspektörer samlades till föreläsningar och workshops om gemensamma kontrollfrågor, t.ex. hur företagaren upplever kontrollen eller hur opartisk kontroll säkerställs. Konferensen arrangeras för femte året i rad med stöd av Nordiska ministerrådet och är ett betydelsefullt inslag i livsmedelsinspektörernas kunskapsuppbyggnad.

2

http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/livsmedelskontroll/Rapport_riskklass_primarprod_med _bilagor.pdf.

(31)

Livsmedelsverket har genomfört en tvådagars, grundläggande kurs i hygien- och kontrollagstiftningen för kommunernas kontrollpersonal under året. Under åren 2005 och 2006 gjordes en kraftfull utbildningsinsats och det gavs 30 respektive 15 sådana kurser med ca 1500 deltagare 2005 och ca 1200 deltagare 2006. Behovet av sådan utbildning är fortfarande stort, eftersom många kommuner nyanställer kontroll-personal. År 2007 gavs 4 sådana utbildningar med totalt 120 deltagare.

Fyra grundläggande kurser i märkning har Livsmedelsverket gett på olika håll i landet under år 2007. Totalt har 160 inspektörer deltagit. Behovet av även dessa kurser är stort och därför fortsätter kurserna även under år 2008.

Sex handledarutbildningar för kommunala livsmedelsinspektörer inom området datorbaserade kontroller har genomförts tillsammans med yrkesföreningen Miljö och hälsa. Kursen syftar till att utbilda handledare i varje län, som sedan kan leda kurser för övrig kontrollpersonal.

Förutom att anordna egna utbildningar bidrar Livsmedelsverkets personal i utbildningar anordnade av andra myndigheter eller branschorganisationer. Som exempel kan nämnas livsmedelskontroll inom tvärvillkorssystemet med 3 utbild-ningsdagar (ett utbildningstillfälle, 90 deltagare) för tvärvillkorsrådgivare och 4 utbildningstillfällen (endagarsutbildningar på olika platser i landet) för kommunala inspektörer (159 kommuner deltog och 50-100 deltagare per tillfälle). Dessutom har Livsmedelsverket deltagit vid 2 utbildningsdagar med fiskbranschen och 3 dagar om kvalitetssäkring av mindre äggpackerier.

Livsmedelsverket leder ett nordiskt projekt för att stödja småskaliga ysterier och lokala kontrollmyndigheter i deras kontroll, såväl egenkontroll som myndighets-kontroll. Projektet kommer att fortsätta under 2008.

Livsmedelsverket har som ett led i att underlätta för småskalig livsmedelsproduktion under åren 2005-2007 fått särskilda medel avsatta från regeringen avsedda att

användas till att förbättra de små slakteriernas förutsättningar. Arbetet med detta utförs av handläggare, som inte utför kontroller av livsmedelsföretagare.

Tyngdpunkten har legat på rådgivning till företag i samband med nyetablering av slakteriverksamhet samt på arbete med branschriktlinjer. Totalt 46 registrerade förfrågningar om att starta nya slakterier har kommit in till Livsmedelsverket och behandlats under året. Vid 22 tillfällen har rådgivning lämnats på plats hos det blivande företaget. Tio ansökningar om godkännande av slakteri har lämnats in till verket. Under året har Livsmedelsverket medverkat i ett projekt om framtagning av en handbok om småskalig slakt och styckning. Handboken, som har utgivits av Institutet för jordbruks- och miljöteknik, innehåller viktiga upplysningar, tips och information om styckning och om att bygga och driva ett småskaligt slakteri.

(32)

Det har visat sig att revision av detaljhandelns huvudkontor är ett effektivt sätt att kontrollera märkning. Under 2007 har Livsmedelsverket tillsammans med en kommun gjort revision av en detaljhandelskedjas huvudkontor. Genom att inhandla ett antal produkter och diskutera märkningen av dessa direkt med ansvariga personer på huvudkontoret kan kontrollmyndigheten snabbt få rättelse till stånd. Några

exempel på felaktig märkning som har uppmärksammats är avsaknad av hanterings-anvisning, felaktig nyckelhålssymbol, dålig läsbarhet, felaktigt hälsopåstående och felaktig ”spår av”-märkning, som inte bara är en redlighetsfråga, utan i högsta grad från allergisynpunkt en fråga om säker mat. Arbetet fortsätter med ytterligare huvudkontor 2008.

4.2.3 Kontroll av dricksvatten

Genom den svenska livsmedelslagen har tillämpningen för livsmedelsområdet utvidgats till att avse även dricksvatten. I lagens 3 §, jämställs livsmedel med 1) vatten, från och med den punkt där det tas in i vattenverken till den punkt där värdena ska iakttas enligt artikel 6 i dricksvattendirektivet. Därför rapporteras även sådan kontroll under kontroll av livsmedel i denna rapport.

Enligt artikel 13 i Rådets direktiv 98/83/EG, ska medlemsstaterna rapportera till Kommissionen om kvaliteten på dricksvatten. Rapporten ska åtminstone omfatta sådana vattentäkter som i genomsnitt tillhandahåller mer än 1000 m3 per dag eller berör minst 5000 personer. Därför presenteras i detta avsnitt resultatet endast från dessa större anläggningar, även om de som är mindre också kontrolleras av behöriga myndigheter.

4.2.3.1 Kontrollens omfattning

Det är kommunerna som är ansvariga för kontrollen av landets vattenverk. Kommunerna rapporterar årligen resultatet av sin kontroll vid vattenverken, till Livsmedelsverket. Under år 2007 inrapporterades 248 vattenverk som försörjer fler är 5 000 konsumenter. De allra flesta vattenverken i Sverige är mindre och tas inte med här. Vattenverken delas in i olika typer beroende på vad dricksvattnet

produceras av.

• 162 grundvattenverk • 80 ytvatten

• 6 ytvattenpåverkat grundvatten

Av landets 290 kommuner har 273 lämnat in uppgifter för år 2007. Ingen korrigering för de uteblivna 17 små kommunerna är gjord. Rapporteringen sker via Internet och antalet uteblivna kommuner är i stort sätt konstant men de uteblivna kommunerna

(33)

varierar i allmänhet. I nuvarande rapporteringssystem går det inte att särskilja hur mycket tid som är nerlagd på kontroll av de vattenverk som försörjer fler är 5 000 konsumenter. Det går heller inte att utläsa hur många inspektioner/revisioner som gjorts på dessa anläggningar.

Livsmedelsverket har även inom detta kontrollområde, för första gången förelagt tre kommuner att lämna uppgifter om kontrollen. Dessa tre kommuner hade uteblivit med rapportering om dricksvatten under de två senaste åren. Efter att kommunerna blivit förelagda inkom efterfrågade rapporter.

4.2.3.2 Antal och typ av bristande efterlevnad

Bristande efterlevnad i det här fallet är detsamma som överskridande av gränsvärde. Två dricksvattenproducenter har rapporterats med bristande efterlevnad.

• Ett vattenverk (grundvattenverk) som försörjer 13 500 konsumenter hade en fluoridhalt i dricksvattnet på 1,5 milligram per liter.

• Ett vattenverk (grundvattenverk) som försörjer 19 000 konsumenter hade en bekämpningsmedelshalt (BAM) på över 0,1 mikrogram per liter.

4.2.3.3 Beslut om åtgärder mot företag/produkter

Ett vattenverk (13 500 konsumenter) har blivit förelagt på grund av att fluoridhalten var 1,5 milligram per liter. Vattenproducenten uppmanades uppvisa åtgärder för att minska fluoridinnehållet i dricksvattnet. Eventuell åtgärd i fallet med överskridande av bekämpningsmedelshalten finns inte rapporterat.

Vid tre vattenverk i tre olika kommuner har kokningsrekommendationer utgått till konsumenterna, för att undvika eventuellt dricksvattenburet utbrott.

• 5 000 konsumenter hade kokningsrekommendationer i fem dagar (grundvattenverk).

• 6 000 konsumenter hade kokningsrekommendationer i åtta dagar (ytvattenverk). • 12 000 konsumenter hade kokningsrekommendationer i fem dagar

(grundvattenverk).

4.2.3.4 Åtgärder hos kontrollmyndigheterna

• Livsmedelsverket har anpassat checklistan för offentlig kontroll av

dricksvattenanläggningar, för datorbaserad kontroll. Dokumenten består av en hjälpreda med bedömningsgrunder och själva checklistan. Dokumenten finns att hämta på Livsmedelsverkets webbplats för inspektörer, www.livsteck.net samt på www.slv.se.

(34)

• För att höja kompetensen hos inspektörer med ansvar för dricksvatten har Livsmedelsverket informerat om regler och kontroll av dricksvatten vid åtta länsmöten.

• Livsmedelsverket har hållit en grundläggande utbildning för ca 100 kommunala inspektörer om dricksvattenföreskrifterna och kontroll av vattenverk.

• Membranteknik blir vanligare för dricksvattenrening, både för avsaltning av havsvatten och för reducering av bl.a. fluorid. Livsmedelsverket har anordnat ett seminarium om kontroll av denna teknik där 25 kommunala inspektörer deltog.

4.2.4 Importkontroll från tredje land

Nedan beskrivs resultatet av kontroller enligt direktiv 97/78/EG. Införlivande i svensk lagstiftning har skett genom LIVSFS 2004:3. Kontrollerna regleras närmare i Kommissionens förordning (EG) nr 136/2004. Dessutom rapporteras resultatet av kontroller enligt Kommissionens beslut 2006/504/EG (vissa typer av nötter m.m. från vissa tredje länder p.g.a. risken för aflatoxin), kontroller enligt den nationella föreskriften LIVSFS 2003:15 (jordnötter, torkade fikon samt paranötter oavsett ursprungsland p.g.a. risken för aflatoxin), kontroller enligt Kommissionens beslut 2006/601/EG (ris från USA p.g.a. risk för GMO), samt kontroller enligt Rådets förordning 737/90 (svamp från vissa länder p.g.a. risken för cesium). Organisation, kontrollmetoder m.m. beskrivs i den nationella kontrollplanen, avsnitt 4.2.5.6.

4.2.4.1. Definitioner och begrepp

Sändning: (artikel 2.2.f i direktiv 97/78/EG).

En kvantitet produkter av samma slag som omfattas av samma veterinärintyg eller veterinärdokument eller andra dokument föreskrivna i veterinärlagstiftningen och som befordras med samma transportmedel och kommer från samma tredje land eller samma del av tredje land.

4.2.4.2. Kontrollens omfattning

Vid enheten för internationell handel på Livsmedelsverket i Uppsala finns 5,4 tjänster fördelade på 1,1 veterinärer, 2 statsinspektörer, och 2,3 administratörer. På gränskontrollstationerna (fem st) finns 6,2 tjänster.

Under 2007 kontrollerades drygt 5000 animaliesändningar enligt direktiv 97/78/EG i gränskontrollen. Drygt 500 vegetabiliesändningar kontrollerades, varav ca 420 enligt beslut 2006/504, ca 60 enligt föreskriften 2003:15, 20 enligt beslut 2006/601, samt ca 10 enligt förordning 737/90. Miljöförvaltningen i Göteborg skötte under första

References

Related documents

För att underlätta monteringen av modulen valdes det att lägga till spår istället för hål, detta möjliggör justering av modulen vid infästning och minskar toleranskraven

Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att i samråd med SKL utveckla ett nationellt system för öppna jämförelser av kvalitet, kostnader och effektivitet inom

Gemensamt för alla verksamheter är att de bedrivs på platser där tillgången till trädgårdar och parkmiljöer funnits från början, vilket gjort att..

1 747 föranstaltades efter kungens nådiga befallning kol- lekt från alla rikets kyrkor för en ny kyrkobyggnad i Dragsmark istället för den gamla, nu förfallna

The background and sociodemographic variables examined in relation to climate impact of food were: age, BMI, physical activity, marital status, level of education, smoking,

Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden.. Den maskinellt tolkade texten kan

The problem with the flexibility of currently available robots is that the feedback from external sensors is slow. The state-of-the-art robots today generally have no feedback

The paper also proposes a method of using indirect force control with object movement as feedback, named OMFG (Object Motion Focused Grasping).. Together with OMFG and the