Naturvårdsverket | Boverket
tema miljömål
Sveriges femton miljökvalitetsmål 1 Frisk luft 2 Grundvatten av god kvalitet3 Levande sjöar och vattendrag
4 Myllrande våtmarker 5 Hav i balans samt levande
kust och skärgård
6 Ingen övergödning 7 Bara naturlig försurning 8 Levande skogar
9 Ett rikt odlingslandskap 10 Storslagen fjällmiljö 11 God bebyggd miljö
12 Giftfri miljö 13 Säker strålmiljö 14 Skyddande ozonskikt 15 Begränsad klimatpåverkan
Planera för
hållbar utveckling
”Hållbar utveckling” är ett begrepp som omfattar såväl ekologiska som sociala och ekonomiska aspekter. Men vad menar vi egentligen – vad innebär det i praktiken och hur kan vi veta att vi verkligen rör oss i rätt riktning? Detta är en sammanfattande skrift från idé- och metodutvecklingsprojektet SAMS (Samhällsplanering med miljö-mål i Sverige) om hur man kan använda miljömiljö-mål i planarbetet.NOVEMBER 2000 ISBN NV 91-620-8006-7 ISBN BV 91-7147-643-1 ISSN 1404-6059
m
m i l j ö m å l e n 15Naturvårdsverket lämnar i samverkan med andra myndigheter i serien ”Tema miljömål” exempel på hur lokala och regionala miljömål kan utformas. Detta nummer behandlar samhällsplanering med miljömål. Råmanus: SWECO; Ulf Ranhagen. Redaktionskommitté: Boverket; Claes Göran Guinchard, Ylva Rönning (projektledare), Karin Slättberg (projektsekreterare),
Naturvårdsverket; Katrin Ottosson (projektledare), Kristina Wassén (informatör), Ulrik Westman (projektsekreterare). Flera nummer kommer att ges ut av Naturvårdsverket tillsammans med olika myndigheter.
ISBN Naturvårdsverket 91-620-8006-7, ISBN Boverket 91-7147-643-1, ISSN 1404-6059 © Boverket och Naturvårdsverket
BESTÄLLNINGSSADRESSER
Boverkets publikationsservice, 371 23 Karlskrona. Tel: 0455-35 30 50, fax 0455-81 927, e-post: publikationsservice@boverket.se
Naturvårdsverket, Kundtjänst, 106 48 Stockholm. Tel: 08-698 12 00, fax: 08-698 15 15, e-post: kundtjanst@environ.se,
BOKHANDEL: www.miljobokhandeln.com INTERNET: www.environ.se/sams
Grafisk form: Peter Hönig/NV och AB Typoform. Omslagsbild: Beatrice Lundberg och J A Kraulis.
Samhällsplanering
behövs i miljöarbetet!
”Utsläpp hotar svamp och bär!” ”Dricksvattnet förorenat!” ”Luftföroreningar från trafiken förkor-tar liv!” Vi möts allt offörkor-tare av alarmerande rubriker i media. Vi anar att miljöproblemen är stora och svåra att lösa. Men de presenteras ofta lösryckta, utan att sättas in i ett större sammanhang.
När det handlar om djurs och växters livsbeting-elser i våra skogar och vatten sätts problemen säl-lan i samband med mark- och vattenområdens stor-lek och form.
I diskussionen om förnybar energi beskrivs den lokala opinionen kring t.ex. plantering av en ener-giskog eller lokaliseringen av ett vindkraftverk. Men vi får sällan veta vilka alternativ som finns med i planeringen, och deras konsekvenser för miljön.
Hur påverkar tätorters form, placering av bo-städer, arbetsplatser och service vårt resande, vår livsmiljö och spridning av buller och föroreningar – och därmed vår hälsa? Det är frågor som sysselsät-ter forskarna. Men den diskussionen når ofta inte ut till medborgarna. De ekologiska och sociala kon-sekvenserna av de stora handels- och nöjescentra som växer upp längs våra motorvägar är inte till-räckligt utredda. Men redan nu kan vi se att stads-kärnor utarmas och värdefulla grönområden naggas i kanten. Felaktigt lokaliserade motor- och järnvä-gar skapar också barriärer mellan bostadsområden och rekreationsområden.
Den här uppräkningen av miljöfrågor som är vik-tiga för människors, djurs och växters överlevnad,
Hur kan den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas genom en framsynt fysisk planering? Här från Nationalstadsparken i Stockholm. Foto: Klaus Lukkonen, Bildmedia.
hälsa och välbefinnande är bara några exempel. De visar att den fysiska planeringen av bebyggelse, in-frastruktur, mark och vatten spelar en viktig roll för att sätta in frågorna i ett större sammanhang.
Alla våra aktiviteter utspelas i rummet – i ett hus, ett område, en stad, eller en region. Det är så själv-klart att det ofta glöms bort.
Sverige har 15 miljökvalitetsmål som ska vara vägledande för samhällsplaneringen och tillämp-ningen av miljöbalken. De är uppräknade på fram-sidan av denna skrift. SAMS-projektet (Samhälls-planering med miljömål i Sverige) har arbetat med dessa frågor.
Erfarenheter från
norr till söder
Hur kan fysisk planering användas för att uppnå miljömål? Hur stärker man dialogen mellan dem som deltar i planeringen – planerare, miljövårdare, poli-tiker och medborgare?
Boverket och Naturvårdsverket har haft i reger-ingsuppdrag att utveckla metoder och verktyg för att behandla miljöfrågor i samhällsplaneringen med tonvikt på den kommunala översiktsplaneringen. Arbetet har skett i samverkan med flera kommuner och regionala myndigheter inom projektet Samhälls-planering med miljömål i Sverige (SAMS). En grund-tanke i projektet var att skapa ett nära samarbete mellan miljöexperter och planerare genom hela planeringsprocessen. Praktiska försök gjordes för att se vad den miljömässiga aspekten på en hållbar ut-veckling i översiktlig fysisk planering kan innebära. Vitt skilda miljö- och planeringssituationer har belysts, i allt från en utpräglad glesbygdskommun (Storuman) till de mest tätbefolkade regionerna (Stockholms- respektive Skåneregionen).
Två studier om liknande frågor har genomförts av Boverket och Naturvårdsverket i samverkan med städerna Kimberley och Port Elizabeth i Sydafrika. SAMS-projektet medfinansierades av EU:s miljö-fond Life och Sida. Projektet avslutades i september 2000.
ekonomiska sociala
ekologiska
fysiskt-rumsliga aspekter
• Storuman: Scenarier och
framtidsbilder för hållbar utveckling i en glesbygdskommun.
• Trollhättan: Lokal anpassning av det nationella miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö”.
• Helsingborg: Förbättrade villkor för cykel- och kollektivtrafik för att motverka bilismens miljöpåverkan.
För att uppnå hållbar utveckling måste ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter samspela inom en fysiskt-r umslig ram. Överlappningen mellan cirklarna representerar mål som i sig rymmer alla fyra dimensionerna. Om man enbart uppnår miljömål respektive enbart ekonomiska och sociala mål kan det innebära att övriga mål åsidosätts.
• Falun-Borlänge: Planeringsanpassade miljömål och indikatorer för jord-och skogsbruk.
• Stockholm 1: Biologisk mångfald i Nationalstadsparken.
• Stockholm 2: Bedömning av miljökonsekvenser vid fördjupning av översiktsplanen.
• Den regionala planeringsnivån representeras av Regionplane- och trafikkontoret i Stockholm: Strategisk miljöbedömning i regionplanering. • Burlöv. God livsmiljö genom minskad
miljöpåverkan från trafiken.
Kärnan i projektet var åtta fallstudier.
Här är de medverkande kommunerna och deras nyckelfrågor:
Burlöv Trollhättan Storuman Helsingborg Stockholm Falun Borlänge
Några lärdomar
Det finns gott om verktyg och metoder som är an-vändbara i översiktsplanering där miljöfrågor be-handlas med samma tyngd som sociala och ekono-miska frågor. Vissa metoder och verktyg har utveck-lats på ett teoretiskt plan och har därför inte tidi-gare använts i praktisk planering. Nu finns de till-gängliga.
Kunskaper och erfarenheter från olika miljö-sektorer och från grundforskning är formulerade på många olika sätt. Därför är de svåra att förstå och jämföra. Ett sätt att översätta miljömål är att formulera indikatorer – ett av de verktyg som ut-vecklats i SAMS-projektet.
Stora informationsmängder som har att göra med fysisk planering är svåra att hantera och tolka. Manuella metoder blir lätt tidsödande och klum-piga när det gäller att åskådliggöra statistiska upp-gifter geografiskt. Det blir allt vanligare att använda avancerade datorverktyg.
Här följer i korthet de viktigaste slutsatserna från SAMS. På följande sidor berättar vi mer.
MÅL
• De 15 nationella miljömålen är till hjälp när man formulerar lokala miljömål och indikatorer. • Låt inte miljömålen skymma de sociala och
sam-hällsekonomiska målen!
FYSISK STRUKTUR
• En orts fysiska struktur, d.v.s. hur bebyggelse, tra-fikleder, grönytor och försörjningsvägar är lokali-serade, har stor betydelse för vilka miljömål som kan uppnås.
MÖTE MELLAN AKTÖRER
• Den gemensamma referensramen ”Samhällsplane-ring med miljömål” överbryggar klyftor mellan planerare, miljövårdare, forskare och praktiker. I SAMS kunde kommuner med helt olika förutsätt-ningar ifråga om storlek, läge och resurser utbyta erfarenheter och kunskaper. Det fungerade som en stimulerande jämförelse.
• Börja med dialoger – de ger idéer till nya former av samarbete mellan politiker, medborgare, pla-nerare, miljövårdare och andra expertgrupper!
METODER OCH VERKTYG
• Tillämpade metoder och verktyg har bidragit till att lyfta planeringen och integrera miljöfrågor. • Visioner, scenarier och framtidsbilder inspirerar
den lokala diskussionen.
• Strategiska miljöbedömningar (SMB) är viktiga för att välja rätt väg.
• Geografiska informationssystem (GIS) ger nya möjligheter, men kompetens och datainsamling måste förbättras.
Den gemensamma referensram för planeringsprocessen i SAMS-projektet.
förändring och genomförande
fysisk verklighet
planerings- och beslutsprocesser
ett hållbarhetsperspektiv
ekologiskt ekonomiskt socialt
planutformningsprocessen
INDIKATORER
• Att använda indikatorer är ett bra sätt att stimu-lera dialogen. De fungerar som väckarklocka och skärper jämförelsen mellan miljömål.
• Felaktigt använda indikatorer kan leda till för stora förenklingar och förhastade slutsatser.
INTRESSANT OCH STIMULERANDE • Frågorna och arbetssätten väcker internationellt
intresse.
• Det är stimulerande att arbeta med miljömål och indikatorer.
Genom att systematiskt arbeta med miljömål och indikatorer med hjälp av en bred uppsättning av verktyg, metoder och processer kan planeringens former förnyas. Fallstudierna visar på ett stort en-gagemang och en imponerande kreativitet från många olika aktörer för att utveckla den fysiska pla-neringen och göra den till ett mer slagkraftigt in-strument i arbetet för en hållbar utveckling.
FORSKNING OCH UTVECKLING • Inom SAMS-projektet har olika planeringsteorier
använts. Det behövs fortsatt forskning och prak-tisk utveckling i många frågor bl.a. när det gäller: – Samspelet mellan nationella, regionala och
lo-kala miljömål.
– Betydelsen av fysisk planering i förhållande till andra styrmedel.
– Utvärdering av planerings- och miljödialoger för att få idéer till att utveckla samarbetsfor-mer mellan olika typer av aktörer.
– Metodansatser, uppslag och verktyg i prak-tisk tillämpning.
– Strategiska konsekvensanalyser där alterna-tiv värderas utifrån både miljömål och sociala och ekonomiska mål.
– Indikatorer som kan presenteras i geografiska informationssystem.
– System av indikatorer för att kunna jämföra kommuner och regioner.
Trollhättans fallstudie handlar om lokal anpassning av det nationella målet God be-byggd miljö. Man har strävat efter att engagera många intressenter. Foto: Metria.
Hållbar mark- och
vattenanvändning
Ska vi lösa trafikproblemen genom att bygga nya trafikleder eller ska vi kanske införa biltullar? Det är ett aktuellt exempel ur debatten om kopplingen mellan fysisk struktur och hållbarhet.
Den fysiska strukturen, dvs hur bebyggelse, tra-fikleder, grönytor och försörjningsvägar lokaliseras, är en nyckelfråga i arbetet för att uppnå hållbarhet. Andra frågor som politik, ekonomi, juridik, organi-sation, tekniska lösningar och livsmönster är också avgörande för om vi ska nå målen.
Kopplingen mellan fysisk struktur och hållbarhet har uppmärksammats av Expertgruppen för stadsmiljö vid Europeiska kommissionen som uttrycker sig så här:
”Planering med tanke på miljöns bärförmåga kräver att den maximala exploateringsnivån fastställs som en lokal miljö (stad, storstad, region) kan tåla i all oändlighet samtidigt som både det kritiska och konstanta naturliga kapitalet och det kapital som skapats av människan i miljön bevaras”.
Sverige präglas liksom många andra länder i Europa och övriga världen av att storstäderna och uni-versitetsstäderna växer allt snabbare. Samtidigt är det så att majoriteten av Sveriges befolkning, drygt 60 procent, bor i små och medelstora tätorter med mellan 200 och 100.000 invånare. Trots att vi bor så glest har tillgången till utökade och snabbare kom-munikationer gjort att allt större regioner för bo-ende, arbete och service har skapats. Regionen har därmed fått ökad betydelse i diskussionen om håll-bar utveckling. politiska organisatoriska sociala tekniska ekonomiska bebyggelsestruktur grönstruktur återbruk av
mark och byggnader
infrastruktur verksamhets-struktur rumsliga instrument juridiska
De fysiskt-rumsliga instrumenten måste kombineras med en rad andra medel för att miljön ska kunna förbättras på lång sikt.
TÄTT ELLER GLEST?
Vilket bebyggelse- eller trafikmönster skapar bäst förutsättningar för hållbar stadsutveckling? Det finns motstridiga åsikter om detta. En del förespråkar en kompakt stad och en del hävdar att en utglesning är nödvändig. I den praktiska planeringen måste man alltid hitta bra avvägningar mellan tätt och glest.
Flera förorter på ett visst avstånd från en större stad kan minska belastningen genom att många både kan bo och arbeta i de mindre tätorterna.
VILKEN GEOGRAFISK FORM ÄR HÅLLBAR? Under stadsbyggandets historia har olika modeller för bebyggelseutveckling skisserats: kompaktare stä-der ger goda förutsättningar för effektiv kollektiv-trafik och centraliserade system för uppvärmning, vattenförsörjning och avloppshantering. Även linj-ära, stjärnformiga och fingerformiga städer ger, om de är tillräckligt stora och täta, underlag för god kollektivtrafik, samtidigt som det är nära till natu-ren.
INTEGRERAT ELLER ZONINDELAT? Under hela 1900-talet har stadens funktioner delats upp och blivit alltmer specialiserade. Arbetsplatser, bostäder, nöjesliv och handel har haft sina egna zo-ner. Men under det senaste decenniet har det skett en markant attitydförändring; verksamheter i stads-bygden blandas istället för att skiljas åt eller delas in i zoner. De sociala och kulturella fördelarna med en integrerad stad är många.
Det finns dock alltid miljöstörande verksamhe-ter som inte går att integrera. Den integrerade sta-den kan medföra trafikproblem – buller och avga-ser.
ÅTERBRUK AV MARK OCH LOKALER – EN NY DIMENSION FÖR HÅLLBARHET Nedläggningar och förändringar inom industrin, för-svaret och vården har inneburit att mark och be-byggelse blivit fri för ny användning. Härigenom kan nybyggandet på jungfrulig mark dämpas. Centralt belägna områden kan förtätas vilket kan leda till att transporterna minskar. Genom att marken är att-raktiv för bostäder och arbetsplatser finns ofta ett ekonomiskt motiv att sanera förorenad mark.
Helsingborgs fallstudie belyste möjligheterna att öka andelen cykel-och kollektivtrafikresenärer genom att bygga vidare på den tydliga fingerstruktur med ett pärlband av pågatågsstationer och bytespunkter som föreslogs i Öp-97.
En principskiss över olika stadier av fragmentering i stadsbygden. kärnområde med spridnings- och buffertzon kärnområde med buffertzon kärnområde omgivet av barriär
GRÖN- OCH VATTENOMRÅDEN
”…kan man undra om barna, nånsin får det som vi: Om det finns jobb, om det finns mat,
om det är drägligt där dom bor,
finns det får och kor och vatten och luft? …
(AB Svenska Ord 1970)
Kännetecknande för många svenska orter är den gröna väv av stora och små parker och naturområden som omsluter bebyggelsen i de områden där män-niskor bor. Grönstrukturens olika funktioner i ett hållbarhetsperspektiv – dess ekologiska, sociala och kulturella funktioner – har uppmärksammats allt-mer. Det är bra för hälsan att kunna gå ut i det gröna. Men under de senaste decennierna har andelen obe-byggd mark minskat i städer och tätorter, bland an-nat genom förtätning och förändrad markanvänd-ning. Tillgängligheten till sammanhängande grön-områden har också minskat. Det senaste decenniets stora infrastrukturprojekt har bidragit till att splittra grönområdena. Det är inte längre så lätt att ta sig till svampskogen.
Flera studier visar hur vårt välbefinnande och vår hälsa hänger samman med tillgången till grönytor. I Burlövs fallstudie har man särskilt sett till möjligheten för medborgarna att nå grönområden på ett smidigt sätt. Till höger redovisas grön-områden i Burlövs kommun efter typ av intresse. Nedan ett intryck från Burlöv med blandad bebyggelse, grönområden och järnvägsnät. Foto: Inger Sellers
Tillgången till friskt sötvatten kommer att bli en av 2000-talets kärnfrågor. Hushållningen med vatten-resurser med anknytning till städer, industrier och boplatser innebär en kraftfull utmaning för att nå en hållbar utveckling. Tillgången till dricksvatten är avgörande för ekonomisk utveckling och en säker livsmedelsförsörjning. Många svenska städer saknar uthållig vattenförsörjning. De vatten som är lämp-liga för dricksvattenförsörjning är ojämnt fördelade i Sverige.
Klass 1 Riksintresse (1) Klass 2 Regionalt intresse (6) Klass 3 Kommunalt intresse (15) Klass 4 Lokalt intresse (207)
SAMSPELET STAD-LAND
För att vi ska få en energienhet mat på tallriken har det gått åt nästan tio energienheter fossila bräns-len, t.ex. olja, som använts i matproduktionens alla led. Av ett hushålls energianvändning går 50 pro-cent till maten – transporter, handel, konservering och emballage – medan 30 procent går till famil-jens transporter och 20 procent till uppvärmning.
Detta exempel pekar på behovet av att planera för ett förbättrat samspel mellan tätorter och omgi-vande landsbygd. En hållbar utveckling förutsätter att samhällets försörjning grundas på förnyelsebara resurser samt att flöden av vatten, energi och mate-rial kretsloppsanpassas.
samhället
erosion och näringsläckage
yt- och grundvatten åker och odlingsmark
multifunktionella energiodlingar
mat
avloppsvatten och slam
biomassa
koldioxid och aska rent vatten energi värmeverk gödning av energiskog! biobränsle! samhället restprodukter (slam)! (aska)!
värmeverk! reningsverk! Kretsloppsanpassad kväverening är ettsätt att minska miljöbelastningen.
Minskade utsläpp av t.ex. koldioxid har stimulerats i Sverige genom bl.a. koldioxidskatt på fossila bräns-len. Förutom att biobränslen medför miljöfördelar vid användning, kan produktionen av biobränslen också ge miljövinster.
En miljöanpassad odling av fleråriga energi-grödor – energiskog eller energigräs – innebär t.ex. att jordbrukets miljöbelastning i form av närings-läckage, erosion och växthusgaser kan minska. En-ergiskog kan också utnyttjas för att minska halten tungmetaller i åkermark. Odling av energigrödor kan även användas för att rena avlopps- och lakvatten, samt för att ta hand om restprodukter som slam. Exempel på hur multifunktionella energiodlingar kan ge olika miljönyttor har belysts i SAMS fördjupningstudie kring samspelet stad-land.
Miljömålen i
översiktsplaneringen
Den översiktliga fysiska planeringen har tidigare ofta förknippats med utbyggnad av våra tätorter. Den moderna översiktsplaneringen tar in hela samspelet mellan bebyggelse, infrastruktur, mark och vatten. Förvaltning och utveckling av de resurser som finns får ökad tyngd.
På senare år har översiktsplanens främsta upp-gift blivit att medverka till att de förändringar som görs främjar en god livsmiljö. Eftersom översikts-planen är vägledande – inte bindande – måste dess riktlinjer och förslag genomföras med hjälp av an-dra instrument, varav områdesbestämmelser och de-taljplan är några. Andra instrument finns t.ex. i Miljöbalken, Skogsvårdslagen och Väglagen.
Översiktsplanen visar vad som är god mark- och vattenanvändning. Den ska också samordna ett stort antal beslutsfattare utanför kommunen. Översikts-planen ska nämligen användas som beslutsunderlag av samtliga som tillämpar tredje och fjärde kapitlet i Miljöbalken. Dessa bestämmelser kan inte använ-das utan stöd av tolkning och konkretisering i siktsplanen (se vidare Boverkets ”Boken om över-siktsplan” del 1).
SAMS-projektets temastudie ”Miljöinriktad fysisk planering” understryker att det är upp till varje kom-mun att ta ställning till hur man utnyttjar över-siktsplaneringens möjligheter. Liksom det är upp till var och en att avgöra hur aktiv man vill vara i sam-talet om sin egen och sina barns framtida livsmiljö. Den fysiska planeringen ger många möjligheter i miljöarbetet, inte minst med utgångspunkt från den kommunala översiktsplaneringen. Här ett axplock från temastudien:
• Översiktsplanen utvecklas fortlöpande i gränsö-verskridande, demokratiska processer. Något bättre lokalt forum för samlad diskussion om framtiden och om innebörden av hållbar utveck-ling finns inte obligatoriskt reglerat inom något annat samhällsområde. Viktiga frågor kan lyftas fram och genomlysas på alla ledder. Processen identifierar konflikter och kan bidra till samsyn. • Översiktsplanen växer fram i det lokala livsrum där människor tillbringar sin mesta tid. Medbor-gare, företaMedbor-gare, intressegrupper och andra kan föra en direkt dialog med experter och besluts-fattare om hur de fysiska strukturer som bildar livsmiljöns yttre ram långsiktigt ska utformas. I denna dialog kan det växa fram gemensam kun-skap och insikt om de lokala miljöproblemen. För att översiktsplanering ska kunna fungera som ett kraftfullt instrument för att integrera miljömål räcker det inte med väl utformade plandokument. Det allra viktigaste villkoret är att åstadkomma en planeringsprocess som bygger på öppenhet och sam-verkan mellan olika intressenter under kommunens ledning. Planeringen skapar då ett forum för me-ningsutbyte, där expertkunskaper, medborgarnas engagemang och lokalkännedom och politisk vilja ska mötas. I SAMS exempelsamling ”Översiktspla-nering för hållbar utveckling” presenteras ÖP-pro-cesser som satt miljöfrågorna i centrum. Planerings-processens senare skeden med samråd och utställ-ningar regleras i PBL.
Krav på miljöhänsyn i Plan- och bygglagen
Det finns ett starkt politiskt stöd för att använda den fysiska planeringen som en integrerad del i en samlad miljöpolitik. Genom ändringar i PBL 1996 och 1998 ökade kraven på miljöhänsyn i planeringen. Att planeringen ska främja ändamålsenliga fysiska strukturer betonas i PBL:
”Planläggning skall, med beaktande av natur- och kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationer och andra anläggningar. Även en från social synpunkt god livsmiljö, goda miljöförhållanden i övrigt samt en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och med energi och råvaror skall främjas.” (PBL 2 kap 2§)
Vidare fördes krav in på en allsidig konsekvensbedömning av översiktsplanen:
”Översiktsplanens innebörd och konsekvenser ska kunna utläsas utan svårighet.” (PBL 4 kap 1§)
Ett hinder kan t.ex. vara de olika kulturerna inom miljövården respektive planeringen. Miljövårdaren gör ofta anspråk på att företräda omistliga värden, som försvaras med stöd av lagar och normer som tillämpas lika över hela landet. Planerarens attityd är ofta att söka jämka ihop motsatta intressen ge-nom att samordna eller kompromissa mellan olika värderingar utifrån den lokala situationen. Risken är att planerarens lösning blir kortsiktig. Miljövårda-rens stränga attityd kan istället göra det svårt att
finna en lösning som kommer oss som är verksamma nu till godo.
En annan aspekt på processen rör möjligheterna att förstärka medborgarinflytandet i planeringen. En grundläggande förutsättning för ett bra vardagsliv är våra möjligheter att som medborgare bli mer del-aktiga i de beslut som fattas och som berör vårt eget lokala samhälle. Möjligheterna att kunna påverka näraliggande förhållanden har en avgörande bety-delse för gemenskap och social sammanhållning.
Kungälvs kommun har samordnat Lokal Agenda 21 och översiktsplanen (KP) och kommit fram till denna konsekvensbedömning.
Hur ser det ut? Hur ska vi göra för att det ska bli bra framöver? Översiktsplaneringen belyser den fysiska strukturens möjligheter att skapa hållbar utveckling. Foto: Staffan Arvegårdh
Den första nyckeln:
Ändliga naturtillgångar som olja, kol och mineraler ska inte tömmas. Deras restprodukter får inte öka i naturen. Den andra nyckeln:
Långlivade naturfrämmande produkter och ämnen får inte spridas i naturen.
Den tredje nyckeln:
Det fysiska utrymmet för naturens kretslopp – mark och vatten – får inte hotas. Mångfalden av djur-och växtarter ska bevaras. Den fjärde nyckeln: Förbrukningen av förnyelsebara tillgångar ska inte vara högre än vad naturens kretslopp klarar.
KP:s mål KP:s utformning bidrar påverkar inte motverkar ?
Kreativ dialog
SAMS-projektets fallstudier visar att det går bra att utveckla nya och informella sätt att tidigt få in ett brett spektrum av synpunkter på miljö- och andra frågor. Fallstuderna behandlar de tidiga skedena av arbetet innan det finns en formell samrådsversion av planen. Först utarbetas bl.a. planeringsunderlag, övergripande mål formuleras och alternativ utveck-las. Formerna för detta arbete är inte lagreglerade – man har alltså möjlighet att utveckla nya arbetsme-toder.
Burlövs kommun valde att engagera 15
miljö-och planeringsintresserade medborgare i runda-bordssamtal för att ringa in viktiga miljömål, skapa positiva framtidsbilder och utveckla konkreta åtgär-der och förslag. Nio möten hölls, men deltagarna har även gjort ”hemläxor” där de fördjupat sig i olika delfrågor som kommit upp på mötena. Dess-utom hölls ett större möte med ett hundratal invå-nare i kommunen, där miljöfrågorna diskuterades. Basen för arbetet var Picabue-metoden som utveck-lats vid Leeds-universitet och som fokuserar på an-vändningen av miljöindikatorer. Andra verktyg som tilllämpats i medborgardialogen är ”mentala kartor” och GIS.
Trollhättans kommun valde också att pröva
runda-bordssamtal i sitt arbete med att lokalt anpassa miljö-målen. Picabue-metoden övervägdes men förkasta-des eftersom det visade sig svårt att diskutera indikatorer utan att först formulera mål och delmål. Vid de två första mötena diskuterades övergripande och detaljerade mål. Materialet från dessa större träf-far sammanställdes tillsammans med kontakt-personernas egna funderingar och Boverkets förslag till delmål.
Storumans fallstudie representerar ytterligare ett
sätt att engagera medborgarna i en dialog kring miljömål och översiktlig planering. En viktig bas var Naturvårdsverkets studie ”Sverige 2021” med framtidsbilderna ”Vägvinnaren” och ”Stigfinnaren”. En seminariegrupp bildades med bred representa-tion från kommunens näringsliv, föreningar och öv-rig samhällsverksamhet.
I Burlöv och Storuman engagerades medborgarna i dialoger om planering och miljö. Foto: Ulf Ranhagen.
Gemensamt för de dialoger som bedrivits i SAMS-projektet är följande:
• Brett engagemang från många aktörer – plane-rare, miljövårdare, företrädare för näringslivet, Agenda 21-grupper m.fl.
• Arbete i ett växelspel mellan en större grupp och mindre arbetsgrupper som fördjupat sig i del-frågor.
• Arbete i dialogform i en inledande fas av översikts-planearbetet.
• Test och vidareutveckling av metoder på ett tidi-gare delvis oprövat sätt.
1. principles Rundabordssamtal' begreppet hållbar' utveckling.' Picabue- modellens sju steg 2. identify Identifiering av' angelägna områden.' 3. construct K'onstruktion av livs-' kvalitetsindikatorer'.' 4. augment Prövning av livskvalitets-' indikatorer mot de nya' hållbarhetsprinciperna.'
5. boundary difficulties
Modifiering av indikatorerna' så att hänsyn tas till gränsfall.'
6. uncertainty indicators K'omplettering av' hållbarhets indikatorer' med osäkerhetsindikatorer' 7. evaluate Utvärdering av indikatorerna.' Några skiljelinjer är:
• De tre kommunerna har haft olika inriktningar: – att utveckla plan- och fältindikatorer utifrån
det övergripande målet en god livsmiljö (Burlöv) – att bryta ner och lokalt anpassa ett nationellt
miljömål (Trollhättan)
– att utveckla framtidsbilder utifrån miljömål men även ekonomiska och sociala mål (Storuman). • De tre kommunerna har tacklat metodfrågor på
olika sätt:
– att i huvudsak omsätta en metod med ett antal preciserade arbetssteg som utvecklats vid ett uni-versitet i praktisk tillämpning (Burlöv)
– att söka tillämpa den arbetsgång som tagits fram inom SAMS-projektet och kombinera flera me-toder och verktyg (Storuman)
– att utveckla en egen arbetsmodell (Trollhättan). I delrapporten ”Översiktsplanering för hållbar ut-veckling” redovisas andra intressanta exempel på ÖP-processer där en hög grad av delaktighet från medborgarna eftersträvats.
nationellt miljömål
regionalt miljömål
lokalt miljömål preciserade lokala mål indikatorer
åtgärdsprogram
De nationella och regionala miljömålen anpassas till lokalt övergripande mål. Dessa preciseras och förses med indikatorer och åtgärdsprogram.
Källa: Planera med miljömål! Fallstudie Trollhättan, god bebyggd miljö.
Picabue-modellen syftar till att utveckla målinriktade indikatorer som mäter en orts eller en regions väg mot hållbarhet. Gruppen arbetar sig igenom stegen och kan sedan arbeta i flera varv för att revidera och
Metoder och verktyg
Verktygslådan får representera hela systemet av me-toder och verktyg som vidareutvecklats och tilläm-pats i SAMS. Verktygslådan är tänkt att kunna an-vändas på ett flexibelt och situationsanpassat sätt i den översiktliga planeringen. Verktygen har olika funktion och kommer in i olika steg i arbetet. Läs mer om hur man använder verktygslådan och tänk-bara kopplingar mellan dess olika delar i ”Planera med miljömål! En idékatalog”.
ARBETSGÅNGEN
I en framsynt planering måste miljöfrågorna genomsyra alla planeringssteg och behand-las kopplade till sociala och ekonomiska frå-gor. Det finns fördelar med att arbeta i åter-kommande planeringsvarv när man tar fram planprogram och samrådsförslag. Arbete i flera varv – eller att olika arbetssteg bearbe-tas parallellt – gör det lättare att få med alla olika frågor. Om man tidigt använder framtidsbilder och alternativ och gör tidiga konsekvensanalyser aktualiseras angelägna problem, förutsättningar och mål. Dessa skulle kanske inte ha upptäckts eller fokuse-rats lika tydligt om man arbetat lineärt, det vill säga försökt fullfölja ett steg innan nästa påbörjades.
Ett exempel: Vid en översiktsplanering ut-arbetades en mycket noggrann inventering av alla miljöförutsättningar innan man började ta fram alternativ. Det visade sig vid det ef-terföljande skissarbetet att ett område med höga naturvärden som var mycket bra belä-get i förhållande till kollektivtrafiken inte hade kartlagts på grund av en för snäv områdesavgränsning. Hade arbetet bedrivits cykliskt skulle detta upptäckts tidigare. Det cykliska arbetssättet innebär nämligen att en preliminär inventering och preliminära alternativskisser görs redan i ett första planeringsvarv.
SAMS arbetsgång och verktygslåda.
Swot dialog-verktyg GIS mentala kartor indikatorer indikatorer ekonomiska sociala ekologiska fysiskt-rumsliga aspekter definition av planeringsuppgiften omvärlds-förutsättningar planområdes-förutsättningar nyckelfrågor mål planerings-relevanta mål indikatoransatser
rumsliga alternativ – framtidsbilder
alternativ A alternativ B alternativ C
konsekvens-bedömning precisering av mål och indikatorer åtgärds-program strategi huvud-alternativ huvud-strategi komplettering av indikatorer 0-alternativ genomförande uppföljning ekologiska fotavtryck scenario-teknik SMB fokus-diagram MCA
Framtidsbilder kan användas för att skissera utvecklingslinjer som är intressanta ur ett miljöperspektiv. Grundprinciper för Vägvinnaren och Stigfinnaren (från ”Sverige 2021 – vägen till ett hållbart samhälle”, Naturvårdsverket 1998).
VERKTYGSLÅDAN
Ingen metod är användbar i alla planerings-situationer. Det gäller att välja verktyg och metod efter de lokala förutsättningarna.
Scenarioteknik med backcasting och framtidsbilder
är metoder för att föreställa sig handlingsalter-nativ för framtiden.
SMB (Strategiska miljöbedömningar) är en metod
för att tidigt få med miljöaspekter i planeringen. Den har sin tyngdpunkt på analyser av konse-kvenser, men förutsätter att värderingar och mål klargörs.
GIS (Geografiska informationssystem) är inte
en-bart ett sätt att underlätta och förbättra grafisk redovisning av information på kartor. Det gör det också möjligt att knyta ihop geografiskt lägesorienterade objekt med annan typ av in-formation och andra presentationssätt än kar-tor, t.ex. tabeller, texter, bilder eller video-sekvenser.
Med en Swot-analys kan man ringa in ett områdes förutsättningar: styrkor och svagheter, hot och möjligheter, och formulera nyckelfrågor. Hur stort är problemet och hur går det att påverka?
Det kan man bedöma med hjälp av
fokus-diagrammet.
Mentala kartor bygger på samtal och enkäter där
synpunkter och önskemål ritas in på kartor.
Ekologiska fotavtryck är en pedagogisk bild som
illustrerar hållbarhet. Hur stor plats behöver en befolkning för sin försörjning?
MCA (multikriterieanalys) används för att värdera
ett planalternativs totala kvalitet med hjälp av vissa faktorer eller indikatorer.
Olika varianter av planerings- och miljödialoger finns för att utveckla indikatorer i runda-bordssamtal. (”Picabue” är en sådan metod). Här följer några exempel på hur några olika verk-tyg har använts i SAMS-projektet:
Vägvinnaren Stora försörjningsområden Koncentration av bebyggelse Jordbruk med intensiv produktion Skogsbruk med koncentrerad naturhänsyn Storskalig och specialiserad teknik Stigfinnaren Små försörjningsområden Spridning av bebyggelse Jordbruk med extensiv produktion Skogsbruk med kombinerad naturhänsyn Småskalig och differentierad teknik LÅNGSIKTIGT TÄNKANDE!
Om vi föreställer oss hur vår stad kommer att fung-era år 2021 har vi skapat en vision. Att formulfung-era visioner, scenarier, framtidsbilder och alternativ kan hjälpa oss att utveckla samhällsplaneringen i hållbar riktning. Våra metoder och verktyg kan dock bli ännu bättre om vi mer systematiskt söker ta tillvara erfa-renheter som vunnits vid arbete med framtidsstudier. En metod som används alltmer i arbete med scenarier och framtidsbilder är ”backcasting”. Det innebär att man försätter sig i en framtidssituation och där t.ex. föreställer sig, konstruerar, en hållbar samhällsstruk-tur. Detta görs förutsättningslöst och utan att man är låst av de hinder som finns idag.
STRATEGISK MILJÖBEDÖMNING – ETT SÄTT KOMMA RÄTT FRÅN BÖRJAN! En strategisk miljöbedömning ska belysa hur de val som görs i översiktlig planering påverkar miljön och möjligheterna att nå uppsatta miljömål. Ska man bygga en väg eller ej? För att bedömningen ska bli meningsfull ska den göras så tidigt som möjligt så att planeringens inriktning kan modifieras utifrån de resultat som kommer fram. Bedömningen bidrar till att peka på viktiga vägval och avslöja mål-konflikter, men också till att upptäcka synergier mel-lan mål. Då måluppfyllelsen värderas görs flera ställ-ningstaganden.
• Tänkbara effekter – objektivt mätbara, fysiska, sociala eller ekonomiska förändringar till följd av planen.
• Konsekvenser värderade utifrån deras betydelse för de människor som berörs av planeringen. SMB görs på olika nivåer både inom sektorsöver-gripande samhällsplanering och inom sektors-planering. Processen och dokumenten får olika inne-håll och utseende beroende på var i beslutskedjan
man befinner sig. Arbetet bör ske i ett växelspel så att frågor som aktualiseras på kommunnivå också kan bollas upp till regionnivå. Det gäller t.ex. frå-gan om de intrång i naturen som trafikleder med-för; studier på kommunnivå ska kunna leda till om-prövning av en diskuterad leds sträckning på region-nivå.
Några råd för arbete med SMB:
• Välj ansats och lägg stor vikt vid uppsättningen av mål, vid att miljöfrågorna blir tydligt urskilj-bara samt vid växelspelet mellan analys och syn-tes. Gör kvalitativa bedömningar hellre än kvan-titativa om man därigenom kan behandla målen jämbördigt. Det finns en risk att kvantifiering av ett mål får orimligt stort genomslag i förhållande till övriga mål.
• Forma processen så att den blir konstruktiv, kom-munikativ och kontinuerlig.
• Involvera aktörer med expertkunskap, erfarenhet och engagemang. policy-planer/program SMB MKB projekt var om varför hur
SMB fokuserar på den strategiska nivån där frågorna VARFÖR, OM och VAR är av huvudintresse. På projektnivån, där MKB aktualiseras, handlar bedömningen huvudsakligen om HUR ett område eller ett objekt ska utformas för att uppfylla miljömål och miljökrav.
En miljökonsekvensbedömning (MKB) av t.ex. en ny väg handlar om vilka miljökonsekvenser man kan förvänta sig av en viss vägdragning eller av vissa alternativa vägsträckningar samt vad man kan göra för att minska negativa miljöeffekter. En SMB diskuterar i stället varför och om den nya vägen verkligen behövs och vilka miljökonsekvenser som blir följden av att ha en väg eller inte. SMB tar alltså upp frågorna om miljökonsekvenser i ett tidigare skede.
DATORVERKTYG GER BÄTTRE KVALITET, EFFEKTIVITET OCH DELAKTIGHET! GIS är datoriserade system för att hantera, analy-sera och presentera geografisk eller lägesbunden in-formation. GIS innefattar både programvara, dator-utrustning, data och den organisation som krävs samt användarna.
Men GIS är inte enbart ett sätt att underlätta och förbättra grafisk redovisning av information på kartor. Det är också ett verktyg som gör det möj-ligt att knyta ihop geografiskt lägesorienterade ob-jekt med annan typ av information och andra presentationssätt än kartor, t.ex. tabeller, texter, bil-der eller videosekvenser. Här är några slutsatser från arbetet med GIS i SAMS-projektet.
SATSA PÅ KOMPETENSHÖJNING! Förbättrad GIS-kompetens är avgörande för att tek-niken ska få större genomslag i arbetet med att in-tegrera miljömål i den fysiska planeringen.
FÖRBÄTTRA KVALITET OCH UTBYTE AV INDATA OCH METADATA!
Det ställs höga krav på de indata som används vid olika indikatoranalyser kopplade till miljömålen. Ofta krävs mycket specifika metadata för varje tema i en beräkning.
PLANERA INTERAKTIVT MED GIS! Genom att introducera GIS-verktyget tidigt i pro-cessen kan aktörernas intentioner och politiska ställ-ningstaganden redovisas och analyseras på ett dju-pare sätt under hela planeringsförloppet än vad som är möjligt med manuella metoder. Kvalitativa bedöm-ningar kan byggas in i systemen understödda av VR-teknik (Virtual Reality) och animeringar.
ANVÄND GIS FÖR ATT BERÄKNA INDIKATORER!
GIS kan fungera som ett hjälpmedel för att beräkna indikatorer kopplade till miljömålsarbetet och miljö-kvalitetsnormerna (MKN) i exempelvis översiktspla-nering.
GÖR EN GRUNDLIG BEHOVSINVENTERING INFÖR UPPBYGGNAD AV ETT GIS-SYSTEM! Regel nummer ett i allt GIS-arbete i en organisation är att genomföra en ordentlig inventering som om-fattar nuläge och resultat.
# · #· 1.2 1.2 1.1 1.2 2.0 1.2 2.5 1.6 1.2 2.5 1.6 1.4 3.0 1.2 1.1 3.0 1.1 2.5 1.0 1.2 1.1 1.0 1.3 1.2 1.0 1.2 2.0 3.0 1.5 1.1 3.0 1.1 1.5 1.1 1.1 2.5 1.2 1.3 1.4 10.0 6.0 1.1 4.0 1.2 1.1 1.2 1.1 1.8 1.1 4.0 1.0 1.2 1.0 1.3 1.1 1.1 1.2 1.4 1.4 3.0 1.3 1.0 4.0 1.2 3.5 1.3 0 1.0 1.3 2.5 1.0 3.0 2.0 4.0 1.2 2.0 1.2 1.0 1.2 3.0 1.1 1.5 1.1 3.0 8.0 1.4 1.1 2.0 1.4 1.2 1.1 1.2 1.4 1.3 1.2 1.4 1.2 1.3 1.3 1.2 6.0 1.3 2.0 10.0 1.3 1.6 1.1 1.2 1.3 1.6 1.3 1.4 1.2 1.5 1.2 1.5 1.5 1.6 1.0 2.0 1.5 1.6 1.5 1.5 1.3 1.1 1.5 1.4 5.0 3.0 5.0 1.610.0 1.6 .1 1.1 1.3 2.3 1.4 2.0 2.2 1.1 6.0 3.0 1.2 2.5 1.3 1.1 3.0 1.8 # · källa stig väg hägnad strömpil vattendrag bostadshu uthus tomt trädgårdsl åker inäga äng odlingsrös skogsmark myr berghäll bro båtplats damm gata gruvhål jämgruva kärr okänd qvamplats sjöslog sågplats trädgård vattenränn ö sjö övrigt N
Utdrag ur ett kulturhistoriskt kartöverlägg i GIS över byn Rog som grund för formulering av indikatorer. Kartöverlägget visar markanvändningen vid 1800-talets början och kan därför tjäna som planeringsunderlag för kulturmiljövården. Exemplet visar att ett historiskt perspektiv är värdefullt och nödvändigt i planeringen. Från Falun-Borlänges fallstudie.
INDIKATORER – MÅNGA MÖJLIGHETER OCH EN DEL FALLGROPAR
Miljökvalitet, utbildningsnivå, valdeltagande, bostadsstandard och många andra mått är indikatorer på hur väl samhället fungerar. En indi-kator är en företeelse som visar eller röjer en annan företeelse. Indikatorn uttrycker ett fenomen på ett förenklat sätt och hjälper oss att förstå och få en överblick över förhållanden och skeenden som är svåra att beskriva. Här används indikatorn för att uttrycka ett mått eller ett nyckeltal. Härigenom blir det lättare att utvärdera och följa upp miljöföränd-ringar.
Naturvårdsverket har efter samråd med andra myn-digheter föreslagit ett uppföljningssystem för de na-tionella miljömålen som anknyter till den sk DPSIR-modellen. De indikatorer som föreslås delas in i föl-jande grupper:
• Samhällsbehov eller drivkrafter som påverkar miljötillståndet (Driving Forces)
• Faktorer som direkt påverkar miljön (Pressure) • Utvecklingen av miljötillståndet (State)
• Konsekvenserna av miljöförändringarna (Impact) • Samhällets åtgärder för att motverka en eller flera av ovannämnda delar av effektkedjan (Response) Med DSPIR-indikatorer kan man kartlägga hur det är nu och och hur det har varit i omvärlden och i planområdet. Men planeringens uppgift går ut på att skapa en bättre beredskap och söka hållbara al-ternativ för framtiden. I SAMS-projektet betecknar begreppet planindikator en typ av indikator som ska göra det lättare att läsa av miljökonsekvenser i fy-siskt-rumsliga planer. Den ska kunna utläsas ur plan-handlingar eller från analyser av dessa, t.ex. genom GIS eller andra typer av datorsimuleringar.
I våra fallstudier har vi formulerat och testat plan-indikatorer med kopplingar till miljömål och fysiskt-rumsliga medel i planeringen. Viktiga kriterier för att planindikatorer ska vara verkningsfulla verktyg i planeringen:
• Framtidskriteriet – indikatorn ska kunna utläsas ur planalternativ som visar idéer eller antagan-den om framtida fysisk struktur.
• Rumslighetskriteriet – indikatorn ska kunna ut-tryckas i rumsliga termer och relateras till en fram-tidsbild.
• Riktningskriteriet – indikatorn ska kunna visa de förändringar som planalternativ innebär i förhål-lande till nuläget och helst även en historisk si-tuation. Dåtida, nutida och framtida miljö-förhållanden ska kunna uttryckas med samma mått.
• Målkriteriet – de planegenskaper som indikatorn uttrycker ska på ett trovärdigt sätt kunna relate-ras till miljömål eller andra mål.
Planindikatorer kan ses som brygga mellan mål och fysiskt-rumsliga medel, förslag eller alternativ.
Pyramiden för informationsbehov.
Olika målgrupper behöver veta olika mycket. Fors-kare, miljöexperter och professionella planerare kan behöva detaljerad information som kan härledas till-baka till rådata och statistik. Beslutsfattare och me-dia kan behöva mer koncentrerad information. Indikatorer för allmänheten kan behöva uttryckas förenklat och pedagogiskt.
teknisk/vetenskaplig process “expertdialog”
miljömål planerings-relevanta mål plan-indikatorer fält-indikatorer medel alternativ förslag
ALLMÄNGILTIGA PLANINDIKATORER SAMS-projektet har tagit fram närmare 300 indikatorer av varierande slag. De flesta kan for-muleras så att de både kan användas som plan-indikatorer och fältplan-indikatorer. Alltså både för pla-nering och för att beskriva hur det är nu.
Tolv huvudgrupper av planindikatorer har valts
ut som kan fungera i alla kommuner. I varje huvud-grupp finns en eller flera planindikatorer som är mer specifikt formulerade. Nedan återges huvudgrupper-na av indikatorer. De exemplifieras närmare i ”Pla-nera med miljömål! En vägvisare” och ”Pla”Pla-nera med miljömål! En idékatalog”.
1. Tillgänglighet till kollektivtrafik
2. Framkomlighet med
cykel och till fots 3.Tillgänglighet tillrekreationsområden
4. Bullerstörd bebyggelse och grönområden
5. Återanvändning av exploaterad mark
6. Bebyggelse med hållbar energiförsörjning
7. Tillgång till parkmark 8. Tillgång till skogs-, ängs- och våtmark
9. Skyddade grönområden
10. Biologisk mångfald 11. Exploaterad kust och strandlinje
12. Skyddsområden för långsiktig vattenförsörjning
RTK Stockholm 1 Stockholm 2 Trollhättan Helsingborg Burlöv Storuman Falun – Borlänge fallstudier GIS
miljömål och fysiska strukturer
SMB temastudier Bioenergi och kretslopp Siffror, lägen och upplevelser Sams om vatten
Arbeta i nätverk
Boverkets och Naturvårdsverkets uppdrag från re-geringen var att utveckla en metodik som skulle bi-dra till att uppnå de nationella miljömålen. Moti-ven var följande:
• Kunskaper inom olika miljösektorer var inte lätt tillgängliga som underlag för fysisk planering. • Verktyg och metoder för att integrera
miljö-frågorna i fysisk planering saknades.
• Det var svårt att visualisera miljöinformation på ett åskådligt sätt.
Många har engagerat sig i detta arbete. Kunskaps-och erfarenhetsinhämtning har skett bl.a. genom litteraturstudier och genom kontakter med forskare och praktiker i andra projekt samt deltagande i olika seminarier och konferenser.
Så här har SAMS-projektet varit upplagt. En lista på alla som deltagit finns i ”Planera med miljömål! En vägvisare”.
Efter tre års arbete finns nu resultat tillgängliga som vi hoppas ska komma till nytta. SAMS-projektets resultat presenteras i flera böcker och rapporter. ”Planera med miljömål! En vägvisare” är en sam-manfattande bok där viktiga resultat och exempel från tema- och fallstudier lyfts fram på ett översikt-ligt sätt. I boken ”Planera med miljömål! En idé-katalog” ges en mer detaljerad redovisning av praktikexempel på kommunala och regionala studier. Utöver dessa böcker har rapporter från fall-och temastudier, flera kunskapsöversikter fall-och en ex-empelsamling publicerats.
SAMS har givit många aktörer goda erfarenhe-ter av att arbeta i nätverk, vilket ofta är centralt i planerings- och miljöarbete.
Lästips
Miljömålspropositionen (SOU: 1997/98) Boken om översiktsplan Boverket 1996. Sverige år 2021 - vägen till ett hållbart samhälle, Naturvårdsverkets rapport 4858, 1998.
Framtidens miljö – allas vårt ansvar (SOU 2000:52).
Här är de böcker och rapporter som presenterar resultaten från SAMS-projektet.
Adresser var skrifterna finns att få tag på: se sidan 2.
Vem gör vad?
Flera myndigheter arbetar med samhällsplanering i samarbete med privata och offentliga intressenter. Här kommenteras några viktiga aktörers roller:
Kommunerna har genom det kommunala
plan-monopolet en nyckelroll i den översiktliga och de-taljerade fysiska planeringen. Kravet att alla kom-muner ska ha en kommuntäckande översiktsplan infördes genom PBL 1987. Genom ändringar i PBL 1996 och 1998 ökade kraven på miljöhänsyn i pla-neringen. Sedan dess samarbetar förvaltningar som svarar för planering och byggande (plan-, stads-byggnads- och stadsarkitektkontor), miljöför-valtningar och tekniska förmiljöför-valtningar.
Länsstyrelserna tillvaratar och samordnar de
stat-liga intressen som framförs från trafikverken, riks-antikvarieämbetet m.fl. myndigheter i planeringen samt bevakar att kommunerna respekterar varan-dras intressen. Formulering och tillämpning av re-gionala miljömål spelar en viktig roll. Det förutsät-ter dialoger med både centrala myndigheförutsät-ter och kommuner samt med andra berörda län. I vissa län bedrivs försöksverksamhet med regionala själv-styrelseorgan som har planeringsanknutna uppgif-ter.
Boverket är central förvaltningsmyndighet för
frå-gor om byggd miljö och hushållning med mark- och vattenområden, fysisk planering, byggande och bo-ende. Verket har huvudansvaret för miljökvalitets-målet God bebyggd miljö. Verket är också tillsam-mans med Naturvårdsverket huvudman för SAMS-projektet.
Naturvårdsverket har ett övergripande ansvar för
många av samhällets miljöfrågor. Verket samordnar miljömålsarbetet och har ansvaret för huvuddelen av de nationella miljökvalitetsmålen samt är den andra huvudmannen i SAMS-projektet.
Därutöver finns mer än 20 myndigheter som har ett ”särskilt sektorsansvar” för en ekologiskt håll-bar utveckling, dvs. de ansvarar för att alla som ver-kar inom en samhällssektor, i offentlig förvaltning såväl som näringslivet, arbetar med hållbar utveck-ling som ledstjärna. Naturvårdsverket, Kemikalie-inspektionen, Boverket, Riksantikvarieämbetet och Strålskyddsinstitutet ska gemensamt samordna miljö- och hushållningsfrågorna i samtliga sektorer. Socialstyrelsen har motsvarande uppgifter när det gäller miljö och hälsa.
Det är svårt att se skogen för bara träd. Så är det också när expertkunskap ska göras tillgänglig för fysisk planering. Foto: P O Eriksson, Natur-fotograferna
Nationella miljökvalitetsmål
Den 28 april 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvali-tetsmål. Målen är en utveckling av tidigare miljömål och beskriver vad som krävs för att vi ska få en hållbar utveckling (prop. 1997/98:145).
Naturvårdsverket samordnar myndigheternas arbete med nationella miljökvalitetsmål och delar ansvaret för utveckling, information och uppföljning med flera myndigheter.
Delmål
Delmålen beskriver vad som ska uppnås inom ett särskilt område till en viss tidpunkt. De används som utgångspunkt när man väljer handlingsvägar för att nå ett visst miljökvalitetsmål. Delmålen läggs fast av riksdagen.
Sektorsmål
Sektorsmålen utformas av de myndigheter, organisationer och företag som verkar inom en gemensam samhällssektor. Syftet med sektorsmålen är att precisera de förändringar som varje sektor bör åstadkomma inom en viss tid.
Regionala och lokala mål
Samtliga länsstyrelser har utformat strategier för regional miljö (STRAM) grundade på tidigare miljömål.
Regeringen har givit länsstyrelserna i uppdrag att revidera sina strategier utifrån de nya nationella miljökvalitetsmålen. En anpassning av de nationella och regionala målen till lokala miljömål pågår i många kommuner.
Uppföljning av målen
Uppföljningen är viktig på alla nivåer eftersom den visar om och i vilken takt man närmar sig målen. Den visar också om åtgärderna måste förändras eller målen ses över.
Målen och balken
Miljökvalitetsmålen gör det möjligt att bedöma vad som krävs för att uppnå en hållbar utveckling. Vid tillämpning av miljö-balken ger miljökvalitetsmålen vägledning. För att kunna bedöma enskilda verksamheter måste målen anpassas såväl geografiskt som för olika sektorer.
Miljöbalken samordnar traditionella miljöregler med lag-stiftning kring markanvändning och resurshushållning. På så sätt förbättras möjligheterna att göra en samlad bedömning med sikte på miljömålen. Förutom allmänna regler som försiktighetsprincipen, kretsloppsprincipen och produktvals-principen erbjuder balken nya instrument som t ex miljö-kvalitetsnormer. Normerna ska följas vid planering, tillstånds-prövningar och tillsyn. Normerna preciserar miljökvaliteten för olika områden.
I länsstyrelsernas arbete med regionala miljökvalitetsmål ingår, enligt regeringens uppdrag, följande uppgifter:
• Att samordna målformuleringarna, såväl över länsgränserna som tillsammans med sektorer och kommuner.
• Att formulera miljömålen så att de kan användas vid tillämpningen av miljöbalken.
• Att samordna miljömålsarbetet med miljöövervakningen. Uppföljning och utvärdering av de regionala miljömålen bör ske löpande. Uppföljningen ska utgöra underlag för revidering av de regionala målen.
Genomförandet av miljömålsarbetet är en fortlöpande process, som symboliseras av pilen. Revision bör ske med jämna mellanrum. (Ur Länstyrelsernas STRAM-arbete – En utvärdering, Naturvårdsverket, 1997).
Börja nu
– höj tempot!
Målstrukturen i översikt 15 nationella miljökvalitetsmål nationella sektorsmål regionala miljömål lokala miljömål regionala sektorsmål delmål för varje miljökvalitetsmål24
Naturvårdsverket har det övergripande samordningsansvaret för myndigheternas miljömålsarbete. Natur vårdsverket är också Sveriges största producent av miljökunskap som vi sprider genom eget förlag, presstjänst, utbildningar, Internet, tidskrifter och via vår t bibliotek. Kundtjänst Tel 08-698 12 00 fax 08-698 15 15. E-post: kundtjanst@environ.se Bokhandel www.miljobokhandeln.com
Internet www.environ.se
Ett samarbete mellan
Naturvårdsverket Boverket
