• No results found

PM om bestämmelser i detaljplan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "PM om bestämmelser i detaljplan"

Copied!
20
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

PM om bestämmelser i

detaljplan

(2)

Innehåll

Vad är möjligt och lämpligt att reglera med detaljplan?... 3

Grundläggande bestämmelser i plan- och bygglagen, PBL... 3

För lov krävs att marken är lämplig för åtgärden... 3

Reglering med detaljplan ... 3

Varför detaljplaner upprättas ... 3

Detaljplanens genomförande inte tvingande... 4

Planhandlingar ... 5

Detaljplaneanvisningar... 7

Grundläggande krav på detaljplanebestämmelser... 7

Rättssäkerhet / tydlighet... 7

Reglera inte mer än nödvändigt ... 7

Sanktionsmöjlighet (påföljd/ ingripande) ... 8

Bestämmelsernas verkan... 9

Ej omedelbar verkan ... 9

Ersättningsgrundande... 9

En bestämmelse som saknar stöd i PBL blir en s.k. nullitet ... 9

Ytterligare aspekter att beakta vid utformning av detaljplanebestämmelser ... 9

Se upp med dubbelreglering ... 9

Koppling till planområdet ... 9

Teknikutveckling ... 10

Bestämmelser med hänvisning till annat dokument ... 10

Omständlig planprocess / lång giltighetstid ... 10

Utformning och iordningställande av allmän plats ... 10

Obligatoriska och frivilliga bestämmelser i detaljplan ... 11

5 kap. 3-5 §§ PBL anger vad som måste regleras med detaljplan ... 11

5 kap. 7-8 §§ PBL anger vad som får regleras med detaljplan Se vidare bilaga 1!... 11

bilaga 1 ... 12

Vad får regleras med detaljplan, 5 kap. 7-8 §§ PBL... 12

Bestämmelser med villkor för lov... 17

bilaga 2 ... 18

(3)

Vad är möjligt och lämpligt att reglera med

detaljplan?

Med detaljplan bestäms användning och utformning av bebyggelsemiljön, men allt går inte att reglera med detaljplan och det som går att reglera är inte heller alla gånger lämpligt att reglera med detaljplan. Vid utformning av planbestämmelser krävs en insikt i vilken roll detaljplaner har, varför de upprättas, verkan av bestäm-melser, möjlighet att beakta och följa upp efterlevnaden av bestämmelser m.m. För att förstå vad som är möjligt och lämpligt att reglera med detaljplan ges därför inledningsvis en relativ grundlig bakgrundsbeskrivning.

Grundläggande bestämmelser i plan- och bygglagen, PBL

För lov krävs att marken är lämplig för åtgärden

Ett grundläggande krav i PBL är att mark ska vara från allmän synpunkt lämplig för ändamålet för att den ska få användas för bebyggelse. Lämplighetsbedömningen sker vid planläggning eller i ärenden om bygglov eller förhandsbesked, 1 kap. 6 § PBL. Både allmänna och enskilda intressen ska beaktas, 1 kap. 5 § PBL. Allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och vid lokalisering av bebyggelse m.m. framgår av 2 kap. PBL.

Reglering med detaljplan

Vad som måste och vad som får regleras med detaljplan framgår av de inledande paragraferna i 5 kap. PBL. Dess innehåll är emellertid inte helt lätt att överblicka. Här görs ett försök att beskriva detta mot bakgrund av varför detaljplaner upprättas och de olika detaljplanehandlingarnas funktion.

Varför detaljplaner upprättas Vid prövning av lov

Markens lämplighet för avsedd användning prövas vid planläggning eller bygglov. När beslutet att anta en detaljplan vunnit laga kraft har den mest tidsödande delen av den prövning som ska ske inför lov klarats av och lov för åtgärder ska beviljas om sökt åtgärd stämmer med detaljplanen och uppfyller övriga krav enligt 8 kap. 11 § PBL. Detaljplaner upprättas således i första hand för att underlätta (bygg)lovprövningen! Med antagandet av en detaljplan

”befäster” kommunen att marken är lämplig för det ändamål, och att den får bebyggas i den utsträckning, som planen anger.

- utom plan ska åtgärden lämplighetsprövas mot bestämmelserna i 2 och 3 kap. PBL (vilket innebär att även 3 och 4 kap. samt 5 MB ska tillämpas resp. iakttas). En bedömning ska också göras om den sökta åtgärden kräver detaljplan enligt 5 kap. 1 § PBL.

- inom detaljplan har denna lämplighets prövning skett genom planläggningen, varför åtgärden i princip prövas endast mot kvar-varande bestämmelser i 3 kap. PBL och om åtgärden är planenlig, 8 kap. 11 § PBL. Lov-prövningen omfattar endast byggnadens yttre gestaltning och anpassning till omgivningen. Att byggnadens inre och dess tekniska utför-ande uppfyller kraven i PBL och BVL och i förordningar och föreskrifter knutna till dem är ett ansvar för byggherren. Att dessa krav uppfylls ska beaktas under tillsyns- och kontrollprocessen.

(4)

Planer enligt PBL upprättas i första hand för att förbereda och underlätta (bygg)lovprövningen!

Plansystemet enligt PBL

pil med enkel linje ”underlag för”, pil med dubbel linje ”bindande”.

Av vidstående bild framgår att detaljplan även utgör underlag för beslut enligt andra lagar som är knutna till PBL (och 3 och 4 kap. MB), framförallt MB, FBL, VägL, BanL.* Beslut enligt dessa lagar får inte strida mot detaljplan eller bestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas får dock mindre avvikelser göras.

2, 3 kap PBL 3, 4 kap MB Regionplan Till-stånd enligt MB FBL VägL BanL etc. Översiktsplan Områdes-bestämmelser Detaljplan Fast. -plan

Lov, tillsyn och kontroll

enligt PBL

* miljöbalken, fastighetsbild-ningslagen, väglagen och lag om byggande av järnväg

Varför detaljplaner upprättas är viktigt att ha klart för sig när det gäller arbete med och utformning av detaljplaner enligt PBL. Denna insikt ger även en ökad förståelse för vad som är möjligt och lämpligt att reglera med detaljplan.

Detaljplanens genomförande inte tvingande

En detaljplan är även en överenskommelse mellan kommunen och sakägarna hur marken får bebyggas. Just det, - hur marken får bebyggas. Planen ger fastighetsägaren en rätt att använda mark- och vattenområden för det ändamål och uppföra byggnader och anläggningar till en volym och med en placering, utformning m.m. som anges i planen. Den byggrätt planen ger är mycket stark under planens genomförandetid. I princip kan kommunen först när denna tid har passerat förändra denna rätt genom att t.ex. ändra detaljplanen eller ersätta den med en ny sådan.

Planen medför i sig inget tvång.Det som ofta driver fastighetsägare/exploatörer att genomföra planen är att de vill få ut så stort ekonomiskt utbyte som möjligt av den rätt planen ger och vill därför gärna bygga så mycket som möjligt (och gärna lite till). Därför finns det ofta anledning att i detaljplanen begränsa byggrätten och, om

möjligt, utforma bestämmelserna som ”kravbestämmelser”. Det tryck att genomföra detaljplanen en fastighetsägare utsätts för är att kommunen, som huvudman för allmänna platser inom planområdet, efter genomförandetidens utgång, kan lösa mark som inte bebyggts i huvudsaklig överensstämmelse med planen, 6 kap. 24 § PBL. Detaljplanen kan då också ändras eller ersättas med risk att fastigheten därvid ges en lägre byggrätt.

Det ringa tvånget avspeglar sig på det sätt som planen och de flesta planbestäm-melserna normalt utformas.

(5)

Planhandlingar

Plan- och bygglagen (5 kap. 9 - 10 §§ och 6 kap. 1 § PBL) ställer krav på att

detaljplanen ska bestå av plankarta, planbestämmelser (invid plankartan eller i särskild handling med beteckningsförklaring vid plankartan), planbeskrivning (ev. på samma

handling som plankartan) med illustrationer och genomförandebeskrivning (alltid egen handling).

PBL ställer också krav på att inför planarbetet ska program, om det inte är onödigt, och grundkarta/fastighetsförteckning, om det inte är uppenbart onödigt, upprättas och under planprocessen ska samrådsredogörelse/utlåtande upprättas. Därutöver kan tekniska och ekonomiska utredningar, miljökonsekvensbeskrivning med eventuell riskanalys och avtal om plangenomförandet behöva upprättas som underlag för beslut om planen. Vid behov kan planens genomförande säkerställas i fastighets-rättsligt avseende genom en fastighetsplan.

PLANKARTA GRUNDKARTA PLAN-BESTÄMMELSER DETALJPLAN FÖR ………. ……… PLANKARTA MED BESTÄMMELSER ……. …… ANTAGANDEHANDLING UPPLYSNINGAR ………. ……….. ………. ………... PROGRAM GEOTEKNIK RADON VA annat besluts-underlag

om det inte är onödigt vid en betydande miljöpåverkan

EXPLOA- TERINGS-KALKYL

tekn.-/ekon. utredningar

BESTÄMMELSER kan utgöra egen handling PLAN-BESKRIVNING GENOM- FÖRANDE-BESKRIVNING FASTIGHETS-FÖRTECKNING PERSPEKTIV MODELLFOTO ILLUSTRATION TILL DETALJPLAN FÖR ……

kan vid enklare planer finnas på samma handling som plankartan ANTAGANDEHANDLING ANTAGANDEHANDLING SÄRSKILT YTTRANDE SAMRÅDS- REDO-GÖRELSE n o rr AVTAL R IS K AN AL Y S MKB fp

Själva detaljplanen utgörs av plankartan och bestämmelserna. Det är dessa som har

rättsverkan. Planbeskrivning, genomförandebeskrivning, program, illustrationer, tekniska och ekonomiska utredningar och eventuell MKB är handlingar som tillhör planen, men de har ingen självständig rättsverkan. De, liksom samrådsredogörelse och särskilt yttrande (efter utställningen), förtydligar planens innebörd och utgör underlag för beslut om planen.

Planbeskrivningen kan vara till hjälp att tolka planen. Dess huvuduppgift är att

tydliggöra och förklara planeringsförutsättningar, planens syfte och innebörd och skälen till planens utformning samt motiv för och innebörd av införda plan-bestämmelser. Följdverkningarna av genomförandet av planen bör redovisas i planbeskrivningen om inte särskild MKB upprättas för planen. Det är viktigt att i planbeskrivningen tydligt ange syftet med planen. Detta med tanke bl.a. på att mindre avvikelse endast ”får beviljas” om den är förenlig med planens syfte (PBL) eller syftet inte motverkas (MB).

(6)

Genomförandebeskrivningen ska behandla de organisatoriska, tekniska, ekonomiska

och fastighetsrättsliga frågorna som har med planens genomförande att göra och ge svar på vem som ska göra vad, hur, när och vem som ska betala. Men den har, som sagt, i sig igen egen rättsverkan.

För att säkerställa en detaljplans genomförande kan kommunen i civilrättsliga avtal med t.ex. fastighetsägare/exploatör komma överens om tillträde till viss mark som ska vara tillgänglig för allmänna ledningar, allmän gång- resp. körtrafik (i detaljplan betecknade som u-, x- och z-områden) eller överlåtelse av allmän platsmark och vem som ska göra vad, när och hur det ska utföras och vem som ska betala. Ett sådant ”exploateringsavtal” bör antas av kommunfullmäktige i beslut före antagandet av detaljplanen. Det kan innehålla t.ex. överenskommelser om en viss miljömässig utformning eller om genomförande av vissa åtgärder som inte går att reglera med detaljplanen både inom och utanför planområdet. Väsentliga frågor som inte går att reglera med detaljplan kan även beaktas i t.ex. köpeavtal vid försäljning av kommun-ägd mark.

Det är ett vedertaget sätt att binda upp genomförandet av detaljplaner genom avtal. Det bör dock observeras att det finns en risk att avtalen inte kommer att fullföljas. Civilrätten medför ingen skyldighet att avtalen överförs på t.ex. en ny markägare/ exploatör. Ett avtal kan även hävas. Åtgärder som berör enskilda sakägare får inte regleras med avtal.

Förutsätter detaljplanen att en gemensamhetsanläggning (ga) bildas finns möjlighet att i den förrättningen reglera vissa åtaganden. Detta förfarande kan vara lämpligt vid t.ex. gårdssaneringar. (Förutsättningarna för ga ska behandlas i

genomförandebeskrivningen).

Planbestämmelser

Princip för och struktur av hur bestämmelser i en detaljplan byggs upp kan illustreras med vidstående bild.

På plankartan anges beteckningar för stammen utgör obligatoriska

bestämmelser, enligt 5 kap. 3-5 §§ PBL.

grenverket - huvudkategorier

och kvistar och löv - mer detaljerade bestämmelser utgör vad som därutöver får regleras. 5 kap. 7-8 §§ PBL.

Fr.o.m. 1996 är det krav på att skilja varsamhetsbestämmelser från skyddsbestämmelser (under skilda rubriker).

- användningsbestämmelser med VERSALER och området avgränsas med

användningsgräns

- egenskapsbestämmelser med gemener (siffror, symboler, m.m.) som avgränsas

(7)

Detaljplaneanvisningar

Boverket (och tidigare Planverket och Kungl. Byggnadsstyrelsen) har sedan länge givit ut rekommendationer om hur detaljplaner ska utformas. Dessa publikationer innehåller exempel på planbestämmelser och har blivit något av rikslikare. Kom-munerna har dock möjlighet att själva formulera ytterligare planbestämmelser. Härvid krävs dock att bestämmelserna i PBL beaktas så att planbestämmelserna har stöd i lagen. Bestämmelser om utformning och upprättande av detaljplaner finns i 5 kap. PBL.

Grundläggande krav på detaljplanebestämmelser

Rättssäkerhet/tydlighet

Vid upprättandet av planer är det viktigt att tillgodose behovet av rättssäkerhet och kraven på tydlighet. Planbestämmelserna ska vara entydiga. I vissa fall kan det framgå av planbeskrivningen hur de ska tolkas. En detaljplan ska utformas så att det tydligt framgår hur planen reglerar miljön, 5 kap. 9 § PBL. Detta är dock inte lik-tydigt med ett krav på att allt ska regleras med bestämmelser i planen.

Reglera inte mer än nödvändigt

En detaljplan får inte göras mer detaljerad än vad som är nödvändigt med hänsyn till syftet med planen, 5 kap. 7 § 3 st. PBL.

Vid utformning av planbestämmelser är det också viktigt att hålla i minnet att PBL innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande, 1 kap 1 § PBL. Detaljplaner ska vara genomförandeinriktade och upprättas för att reglera mark- och vattenanvändning, byggnadssätt, bebyggelsens placering, utform-ning o.dyl. Normalt ska inte byggnaders/anläggutform-ningars tekniska utrustutform-ning regleras med detaljplan. Bestämmelser om hur de som bor, arbetar eller av annat skäl vistas inom planområdet ska bete sig i olika situationer hör av princip inte heller hemma i en detaljplan. Verksamhetsutövare, fastighetsägare, boende m.fl. inom ett plan-område har inte alltid kännedom om vad planen reglerar. De har i regel ingen anledning att känna till vad detaljplanen reglerar annat än vid ett fastighetsförvärv

(8)

och då de planerar att vidta byggnads- eller anläggningsarbeten eller söka tillstånd för viss verksamhet.

Ökad miljöhänsyn (miljömål/miljökvalitetsmål) och uttalanden i bl.a. propositioner om att ”den fysiska planeringen ska ses som ett led i en samlad politik för en hållbar utveckling” medför inte att vilka bestämmelser som helst kan införas i en detaljplan för att nå dessa syften. Dessa hänsynstaganden får tas genom att använda de regle-ringsmöjligheter som har stöd i 5 kap. PBL.

Bestämmelserna i 5 kap. 3-8 §§ PBL sätter gränserna för vad som kan regleras med detaljplan.

Förutom att bestämmelserna måste ha stöd i 5 kap. 3-8 §§ PBL, måste man, som inledningsvis påpekats, betänka att detaljplan upprättas i första hand för att utgöra underlag för prövning av lov/tillstånd. Bestämmelserna måste vara relaterade till det som prövas i samband med lov och lätt kunna beaktas vid byggsamråd eller utgöra villkor för tillstånd enligt de lagar där lov eller tillstånd inte får beviljas i strid mot detaljplan.

Sanktionsmöjlighet (påföljd/ingripande)

Om en kravbestämmelse ska få avsett resultat måste Byggnadsnämnden eller annan tillståndsmyndighet kunna neka lov eller tillstånd om en sökt åtgärd strider mot bestämmelsen. Det måste även finnas en möjlighet och vara enkelt att ingripa om bestämmelsen inte efterlevs. I det ligger att det måste finnas en kännbar sanktions-möjlighet och vara lätt att avgöra om bestämmelsen senare överträds. Det är alltså ingen mening med att införa bestämmelser som inte får någon verkan eller inte kan följas upp.

Ändringen i PBL 1 juli 1995 innebar ett förtydligande av byggherrens ansvar. Lovprövningen kom då att begränsas till att avse endast en prövning av lokalise-ringen av en byggnad eller annan anläggning samt den närmare placelokalise-ringen och utformningen av byggnaden, anläggningen och tomten, dvs. främst en prövning mot sådana krav som avser den närmare placeringen och gestaltningen i yttre hänseende. Detta har medfört att efterlevnad av detaljplanebestämmelser om byggnaders inre utformning och tekniska utförande inte längre prövas i samband med lovet. Ansvaret för att sådana planbestämmelser efterlevs ligger på byggherren och ska av kommu-nen påtalas under byggsamrådet och bevakas under tillsyns- och kontrollprocessen. Ett nekat slutbevis med eventuellt användningsförbud enligt 9 kap. 10 § PBL och ingripande enligt 10 kap. 3 § PBL (stoppa arbetet) samt utfärda vite är det som står till buds.

Alla åtgärder är ej lovpliktiga och kräver inte heller bygganmälan enligt 9 kap. 2 § PBL. Åtgärder som inte kräver lov och som avser byggnader, andra anläggningar, tomter och allmänna platser ska dock utföras så att de inte strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser, 5 kap. 36 § PBL. (Gäller dock inte vissa bygglovbefriade åtgärder avseende en- och tvåbostadshus.) Vid användandet av bestämmelser vars efterlevnad ej prövas vid lov bör beaktas att ingripande enligt 10 kap. PBL är en omständlig procedur. Tillsyn och övervakning tär på Byggnadsnämndernas resurser. Beslut om ingripande och vite är överklagningsbara.

(9)

Bestämmelsernas verkan

Det är också viktigt att fundera över vilken verkan en bestämmelse kommer att få.

Ej omedelbar verkan

I PBL finns inbyggd en rätt till pågående användning. Befintlig bebyggelse får finnas kvar i strid mot bestämmelser i en ny detaljplan. Rätten omfattar också återupp-förande av en förstörd/riven byggnad i strid mot plan. Det går därför inte att kräva omedelbar efterlevnad av en planbestämmelse så fort beslutet att anta planen vunnit laga kraft. Krav på efterlevnad kan normalt ställas först då en åtgärd vidtas (vid lov/ tillstånd). Exempelvis, om bestämmelser om gränsvärden för viss störning införs i planen, med stöd av 5 kap. 7 § 11 punkten PBL, blir dessa bestämmelser styrande för efterkommande prövning enligt miljöbalken, men de drabbar inte redan pågående verksamheter. Detaljplan är i detta avseende ett ganska trubbigt instrument.

Ersättningsgrundande

Enskilda intressen ska beaktas vid beslut om planer. Bestämmelser som inskränker en fastighetsägares rätt att ”fritt” förfoga över sin fastighet kan vara ersättnings-grundande. Om den ”drabbade” inte accepterar inskränkningen kan kommunen tvingas ersätta den ”förlorade rätten”. Det måste finnas starka skäl för att begränsa den enskildes rätt. Regler om ersättning finns i 14 kap. PBL. Bl.a. är skyddsbestäm-melser för kulturhistoriskt m.m. värdefull bebyggelse ersättningsgrundande. I vissa fall kan även kommunen tvingas betala ersättning till fastighetsägare som åläggs vidta en åtgärd, om den inte sker i samband med genomförandet av en åtgärd för vilken lov sökts och beviljats.

En bestämmelse som saknar stöd i PBL blir en s.k. nullitet

Felaktiga bestämmelser kan få en viss effekt så länge kommunen, fastighetsägare m.fl. inte vet att bestämmelserna inte har någon rättsverkan och inte behöver beaktas - så länge de tror att de måste följa dem. Ett nekat lov eller ingripande med hänvis-ning till en felaktig bestämmelse kan dock överklagas och ska då hävas. Felaktiga bestämmelser ger de som struntar i dem fördelar gentemot de som tror att de måste följas. Detta i sin tur leder till minskad tilltro till planeringen. Kontrollera därför

alltid att de bestämmelser som införs i en detaljplan har stöd i PBL.

Ytterligare aspekter att beakta vid utformning av

detaljplanebestämmelser

Se upp med dubbelreglering

Det som redan är reglerat (generellt med PBL eller annan lag, förordning eller myn-dighetsföreskrift) eller kan regleras med annan lagstiftning ska inte regleras med detaljplan. Redan gällande bestämmelser ska således inte upprepas. Vid behov kan dock dess tolkning preciseras.

Koppling till planområdet

Planbestämmelser med speciella krav på byggnader måste ha sin grund i någon för planområdet specifik situation. För att planområdet ska vara lämplig att bebygga kan sådana krav vara påkallade med hänsyn till allmänna intressen eller till grannarna. Detaljplan är inte avsedd att användas för att successivt införa generella bestämmel-ser över stora områden eller andra övergripande krav på bebyggelsen.

(10)

Teknikutveckling

Det är inte heller lämpligt att med planbestämmelser binda upp eller förbjuda

användandet av viss teknik eller visst tekniskt utförande. Det sker ständigt en teknisk utveckling, varför det är olämpligt att föreskriva vissa specifika tekniska lösningar som på sikt kan visa sig vara ogynnsamma, olämpliga eller utgöra hinder för en önskvärd utveckling. I framtiden kan det mycket väl finnas lämpligare, nya tekniska lösningar för att tillgodose ett visst krav. I vissa situationer kan det vara bättre att formulera en bestämmelse med krav på att viss funktion ska uppnås.

Bestämmelser med hänvisning till annat dokument

För att en planbestämmelse inte ska behöva bli alltför omfattande kan hänvisning ske till ett angivet, avgränsat stycke i planbeskrivningen (och i vissa fall till annan angi-ven handling). I dessa situationer är det viktigt att texten, som hänvisas till, är enty-dig och endast innehåller sådant som får regleras med stöd av PBL. Det är således inte möjligt (tillräckligt tydligt) att hänvisa till hela utredningar, gestaltningsprogram och liknande eller t.ex. ange att förslagna åtgärder i en MKB eller i en kommunal tillgänglighetspolicy eller dylikt ska vidtas.

Omständlig planprocess /lång giltighetstid

Det är relativt omständligt att ändra eller upprätta en ny detaljplan och det tar lång tid mellan initiativ till laga kraft. Detaljplaner garanterar fastighetsägarna en viss rätt under planens genomförandetid. En detaljplan får normalt inte mot fastighetsägares bestridande ändras, ersättas eller hävas under genomförandetiden, 5 kap. 11 § PBL. Efter genomförandetidens utgång fortsätter dock detaljplaner att gälla tills de upp-hävs eller ersätts, men kommunen kan då ta ett sådant beslut utan att fastighetsägare kan ställa krav på ersättning för i den äldre planen outnyttjad byggrätt.

Mot denna bakgrund och eftersom lov inte får beviljas i strid mot detaljplan kan alltför detaljerade bestämmelser på sikt medverka till onödigt merarbete. Ett vid en senare tidpunkt lämpligt utnyttjande av planområdet kan kräva att sådana bestäm-melser hävs genom ändring av detaljplanen eller upprättande av en ny detaljplan för området. Det är därför opraktiskt att reglera sådana frågor med detaljplan som enklare, snabbare och lämpligare kan regleras på annat sätt.

Utformning och iordningställande av allmän plats

Då kommunen är huvudman för allmän plats ska detaljplanen redovisa utformningen av den allmänna platsen. Eftersom kommunen då får ta ut ersättning av fastighets-ägarna för att anlägga eller förbättra allmänna platser, är det angeläget att sakfastighets-ägarna får möjlighet till inflytande över utformningen och utförandet av de allmänna plasterna som berör dem. Det är således utformningsfrågor som påverkar kostna-derna för anläggande av gator, parker och andra allmänna platser samt anordningar som hör till dessa som ska regleras och som ligger bakom kravet i 5 kap. 3 § PBL om att användning och utformning ska anges. Bestäms i planen åtgärder som fördyrar utformningen av den allmänna platsen för att tillgodose allmänna intressen, t.ex. skyddsanordningar, får kommunen stå för merkostnaden.

Kommunen är, som huvudman för allmän plats, enligt PBL dock endast skyldig att ställa i ordning allmän plats först efter hand som området exploateras. I takt med att området byggs ut ska platserna upplåtas till allmänt begagnande före genomförande-tidens utgång. Vid enskilt huvudmannaskap för allmän plats behöver inte planen

(11)

redovisa utformningen av de allmänna platserna och kraven på huvudmannen att iordningställa dem är än lägre. Genomförandebeskrivningen ska ange vilka åtgärder som ska vidtas, hur och när de ska vara utförda och vem som ansvarar för att de blir utförda. Då beskrivningen inte har någon rättsverkan bör det därför vid införandet av bestämmelser om utformning av allmän plats, och när det är angeläget att dessa åtgärder genomförs före bebyggande av kvartersmark, finnas någon form av åtgärds-dokument där kommunen/den enskilde huvudmannen förbinder sig att vidta dessa åtgärder före viss tidpunkt.

Obligatoriska och frivilliga bestämmelser i detaljplan

5 kap. 3-5 §§ PBL anger vad som måste regleras med detaljplan

Med detaljplan prövas markens lämplighet för bebyggelse. Det är därför naturligt att planen ska redovisa användning och avgränsning av mark- och vattenområden inom planområdet. Allmänna platser ska skiljas från kvartersmark som i sin tur kan anges för allmänt resp. enskilt ändamål. För allmänna platser för vilka kommunen är huvudman ska användning och utformning anges (se s. 10). För kvartersmark och vattenområden ska användningen anges.

En detaljplan ska redovisa, dvs. ange användning av och avgränsa, allmänna platser, kvartersmark och vattenområden.

Exempel på användning av allmän plats är gata, torg, park eller natur och av kvar-tersmark olika former av bebyggelse (bostäder, handel, kontor, industri m.m.), idrotts- och fritidsanläggningar, begravningsplatser, anläggningar för trafik, vatten och avlopp och energi. Även skydds- och säkerhetsområden kan anges. Vattenområ-den kan bland annat anges för båthamnar, friluftsbad och kommunaltekniska anlägg-ningar. Planens genomförandetid ska bestämmas. Kommunen är normalt huvudman för allmänna platser. Om kommunen inte ska vara huvudman för de allmänna platserna inom planområdet ska detta framgå av planen. Kommunen måste redovisa särskilda skäl för att undandra sig detta ansvar. Det är inte möjligt att inom en och samma plan ha kommunalt och enskilt huvudmannaskap för olika allmänna platser.

5 kap. 7-8 §§ PBL anger vad som får regleras med detaljplan Se vidare bilaga 1!

Utöver det som alltid ska bestämmas med detaljplan kan kommunen ta in bestäm-melser som behövs för att i ett sammanhang reglera de fysiska förhållanden som från allmän och grannerättslig synpunkt behöver regleras. Vilka frivilliga bestämmelser planen får innehålla anges uttömmande i 7 och 8 §§. Bestämmelsernas omfattning avgörs med hänsyn både till de åtgärder planen avser att reglera inom planområdet och till förhållandena i planområdets omgivning. Det är viktigt att betänka att de bestämmelser som införs i planen alltid måste ha sin grund i att göra planområdet lämpligt för den form av bebyggelse som planen reglerar.

Bestämmelser med villkor för lov

De rättigheter planen medger får endast i mycket begränsad omfattning villkoras. De möjligheter som finns att i detaljplan införa villkor för lov anges uttömmande i 5 kap. 8 § PBL. För åtgärder som innebär en väsentlig ändring av markens användning kan endast bestämmas att lov inte ska ges förrän

(12)

- viss teknisk anläggning, som kommunen inte skall vara huvudman för, har kommit till stånd,

- angivna åtgärder vidtagits inom tomten avseende viss befintlig bebyggelse och utfart,

- beslut om antagande av en fastighetsplan som är förutsatt i detaljplanen har vunnit laga kraft eller fastighetsplanen får genomföras efter ett förordnande enligt 13 kap. 8 § andra stycket, eller

- en markförorening har avhjälpts, om markens lämplighet för byggande kan säkerställas med det

Bestämmelserna i 5 kap. 3 - 8 §§ sätter gränser för vad som kan regleras med detaljplan.

---

bilaga 1

Vad får regleras med detaljplan, 5 kap. 7-8 §§ PBL

(genomgång av förarbeten till PBL och L. U. Didón m.fl. Plan- och bygglagen, Nordstedts Juridik, 5:32 – 5:59)

5 kap. 7 § PBL

Utöver vad som enligt 3 § skall redovisas i detaljplanen får i planen bestämmas om

Kommentarer

1. i vad mån åtgärder kräver lov

enligt 8 kap. 5 § första stycket, 6 § första stycket 1 och 4b, 8 § första och tredje styckena samt 9 § första och andra styckena,

1. Lovpliktens omfattning

Bestämmelser kan meddelas om minskning eller ökning av lovplikten enligt de i punkten angivna hänvisningarna.

Observera att det inte går att vidga lovplikten till fler åtgärder än de som i andra sammanhang kräver lov. Punkten är uttöm-mande. Någon möjlighet att utöka lovplikten för ytterligare åtgärder finns alltså inte.

I bilaga 2 redovisas de angivna bestämmelserna i 8 kap. PBL som ger stöd för ändrad lovplikt.

2. den största omfattning i vilken

byggande över och under mark-ytan får ske och, om det finns särskilda skäl med hänsyn till bostadsförsörjningen eller miljön, även den minsta omfattning i vilken byggandet skall ske,

2. Byggandets omfattning över och under mark

Byggrättens största omfattning och - om det finns särskilda skäl - även minsta omfattning kan anges liksom byggnaders längd, bredd, höjd, våningsantal och källardjup. Med stöd av denna punkt kan källare förbjudas och viss mark undantas från bebyggelse (prickmark). Det går att bestämma hur byggnads-höjd m.m. ska beräknas. I så fall gäller planens bestämmelser i stället för stadgandena i 9 § PBF.

(13)

3. byggnaders användning, och

för bostadsbyggnader andelen lägenheter av olika slag och storlek,

3. Precisering av byggnaders användning

Det går att precisera användningen av olika delar i en byggnad (t.ex. för del av byggnad som är särskilt riskexponerad). Det går däremot inte att bestämma att bostäder ska användas endast för fritidsbruk (fritidshus).

Med lägenheter av olika slag avses ordinära flerfamiljs-lägenheter, studentflerfamiljs-lägenheter, servicelägenheter och olika lägenhetstyper för kollektivboende. Med storlek avses lägen-heternas bruksarea, antal rumsenheter eller motsvarande. Bestämmelserna om lägenhetssammansättningen ska användas endast om det finns vägande sociala skäl eller bostadsförsörj-ningsskäl.

4. placering, utformning och

utförande av byggnader, andra anläggningar och tomter, dådet också får bestämmas om a) varsamhet för att precisera kraven i 3 kap. 10 §,

b) skydd för byggnader som avses i 3 kap. 12 § och för tomter som är särskilt värdefulla från histo-risk, kulturhistohisto-risk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, c) rivningsförbud för byggnader som avses i 3 kap. 12 §, och d) andra ändringar av byggnader än tillbyggnader, i den mån det finns utrymme för att bestämma om detta enligt föreskrifter son har utfärdats med stöd av 21 § lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.

4. Byggnaders (anläggningars och tomters) placering, utformning och utförande

Det går att bestämma byggnaders läge på tomten, byggnads-sätt, fasad- och taktäckningsmaterial och färg, taklutning m.m. ... bl.a. för att precisera varsamhet och skydd för särskilt kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och sådana tomter. I ett område som utpekats som värdefull miljö går det att reglera även inslag i den yttre miljön, på tomter och allmänna platser; t.ex. p-platser, trädplanteringar, tillgänglighet, markbeläggning. Det måste även beträffande bestämmelser om den yttre miljön beaktas att regleringen ska vara påkallad från bevarande-synpunkt eller avse förhållanden som i någon påtaglig omfattning inverkar på den värdefulla miljön.

Särskilda bestämmer om byggnaders tekniska utförande kan vara påkallade med hänsyn till allmänna intressen och till grannarna. För att ett område ska vara lämpligt för bebyggelse kan bestämmelser om visst tekniskt utförande införas, t.ex. krav på visst grundläggningsdjup/krav på viss grundlägg-ningsmetod för att undvika rasrisk och krav på att vidmakthålla viss grundvattennivå, om skydd mot buller m.m. så att

störningar från omgivningen motverkas.

Förarbetena exemplifierar här inget specifikt om tekniskt utförande avseende ökad hänsyn till risk- och säkerhetsfrågor. Prop. 1985/86:1 s. 579 anger dock ”En del av dessa olägen-heter och risker kan motverkas genom att byggnader och anläggningar utformas och utförs på ett med hänsyn till platsen lämpligt sätt. Ett visst utförande kan i en del fall vara en förut-sättning för att över huvud taget ta viss mark i anspråk för bebyggelse.” Detta bör vara tillräckligt stöd för att kunna föreskriva viss konstruktion (stomkonstruktion, obrännbar/-t stomme, fasad- eller taktäckningsmtrl) för att tåla viss påverkan och motverka spridning av brand. ”Brandkrav” ska emellertid alltid beaktas enligt 2 § BVL och 4 § BVF. och behöver inte regleras med planbestämmelser. BVF behandlar brand inom byggnadsverket och spridning till närliggande byggnadsverk.

(14)

Byggnaders tekniska utrustning (t.ex. sprinkler/automatiskt brandlarm/ventilation) ska inte regleras med detaljplan. Dels saknas direkt stöd för detta, dels är det inte lämpligt av tidigare beskrivna skäl. Ett undantag finns. För att tillgodose kraven på god hushållning med vatten kan bestämmelser om installation av snålspolande va-armaturer regleras. Detta till följd av 13 § BVF där det anges att ”Byggnader ska vara projekterade och utförda på sådant sätt att de medger god hushållning med vatten. Inom områden där knapphet på vatten råder eller kan befaras uppkomma får kommunen i detaljplan eller områdes-bestämmelser meddela de hushållningsområdes-bestämmelser som situationen inom området fordrar.”

Det kan ibland vara befogat att precisera kravet på tillgäng-lighet (12 § BVF och 3 kap 15 § 5, PBL) i detaljplaner. Om det t.ex. är lämpligt att handikappkraven kan uppfyllas genom att bebyggelsen förläggs på en viss plats eller anordnas på ett visst sätt i förhållande till terrängen, kan detaljplanen reglera dessa förhållanden inför den vidare projekteringen. Andra exempel på möjliga regleringar är husentréernas läge i förhållande till gatu-/vägnätet och terrängen, liksom höjdsättning av gata, tomt och entréplan samt gatans och entrévägarnas utformning. Förarbetena exemplifierar här inget specifikt om byggnaders tekniska utförande avseende ökad hänsyn till tillgänglighet. ”Tillgänglighetskravet” ska alltid beaktas enligt 2 § 8. BVL och 12 § BVF och behöver inte regleras med planbestäm-melser. Däremot finns möjlighet att med bestämmelser i detaljplan lätta på de generella kraven. I vissa fall kan det vara befogat att redan i detaljplan ge besked i frågan om undantag enligt 12 § 1 och 2 st BVF från kraven på tillgänglighet beträffande en- och tvåbostadshus resp. arbetslokaler. Om undantag medges för en arbetslokal, bör det anges i planen för vilken typ av verksamhet lokalen är avsedd. En uttömmande reglering angående tillgänglighetskraven medför bl.a. att byggnadsnämnden inte kan ställa högre krav när kontrollplan för byggnadsarbetena i fråga beslutas.

I detaljplan får kommunen bestämma lägre krav vid andra ändringar av byggnader än tillbyggnader än vad som följer av 14 och 15 §§ BVF under förutsättning att bebyggelsen inom

området ändå får långsiktigt godtagbara egenskaper, 17 § BVF.

5. vegetation samt markytans

utformning och höjdläge, Bestämmelser kan meddelas om åtgärder som omfattas av krav 5. Vegetation och markytans utformning och höjdläge

på marklov (enligt 8 kap. 9 § 1 och 2 st), dvs. schaktning, fyllning, trädfällning och skogsplantering. OBS! att det i prop.texten inte nämns något om plantering av enstaka träd!!.

(15)

Marklov krävs generellt inom detaljplan för schaktning och fyllning som medför att höjdläget för tomter eller mark för allmän plats ändras väsentligt. Lov krävs dock inte för att iordningsställa marken till den nivå som bestämts i planen. Vegetation är träd, buskar och liknande. Bestämmelserna ska i första hand avse åtgärder efter plangenomförandet vilka har betydelse för miljön inom planområdet. Det är möjligt att med en bestämmelse skydda enstaka träd på kvartersmark om det är av väsentlig betydelse för bebyggelsemiljön. Om sådan

bestämmelse införs bör krav på lov för att fälla trädet även föreskrivas.

6. användning och utformning av

allmänna platser som kommunen inte skall vara huvudman för, då det också får bestämmas om skydd för sådana platser som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt,

6. Användning och utformning av allmänna platser för vilka kommunen inte är huvudman

För allmänna platser för vilka kommunen är huvudman ska användning och utformning anges (se s. 10). Med enskild huvudman finns inte samma anledning till att reglera utform-ning av allmän plats även om det i princip går att reglera mot-svarande åtgärder som när kommunen är huvudman. Det går också att införa skyddsbestämmelser för särskilt värdefulla allmänna platser.

7. stängsel samt utfart eller annan

utgång mot allmänna platser, 7. Stängsel, utfart eller annan utgång mot allmänna platser Observera att bestämmelsen begränsar möjligheten till att

reglera stängsel och utfarter mot allmänna platser. Utfartsför-bud behöver inte anges mot parkmark, då körtrafik inte är tillåten inom parkmark. Kommunen som fastighetsägare kan även neka utfart över en smalare ”planteringsremsa”. Om en fastighetsägare föreläggs att flytta utfart mot allmän plats har han rätt till ersättning för den skada han lider. Att flyttning av utfart kan utgöra villkor för ett bygglov framgår av 5 kap. 8 § PBL. Inom område med detaljplan får byggnadsnämnden, under vissa villkor, förelägga fastighetsägaren att anordna stängsel eller ändra utfart även utan att det regleras med planbestämmelse, 10 kap. 17 § PBL.

8. placering och utformning av

parkeringsplatser, förbud att använda viss mark eller bygg-nader för parkering samt skyldig-het att anordna utrymme för parkering, lastning och lossning enligt 3 kap. 15 § första stycket 6,

8. Parkering, lastning och lossning

Det går att införa bestämmelser om placering och utformning av parkeringsplatser och förbud mot att använda viss mark eller byggnader för parkering. Att ett visst antal bilplatser ska anord-nas kan anges. En parkeringsutredning bör utgöra underlag för parkeringsbehovet.

9. tillfällig användning av mark eller byggnader, som inte genast behöver tas i anspråk för det ändamål som anges i planen,

9. Tillfällig användning

Det går att införa bestämmelser som medger att ett markområ-de i avvaktan på att markområ-det behöver tas i anspråk för en i planen angiven (slutlig) markanvändning får användas på annat angi-vet sätt. Tiden för den tillfälliga användningen ska anges i planen och får vara högst 10 år.

(16)

10. markreservat för allmänna

ledningar, energianläggningar samt trafik- och väganordningar,

10. Markreservat för allmänna ledningar, m.m.

I detaljplanen kan markreservat inom kvartersmark anges för allmänna gång-, cykel och körvägar, allmänna ledningar och energianläggningar. Även reservat för snöupplag kan anges. Bestämmelser om markreservat medför ingen rätt att nyttja marken. Sådan rätt kan säkerställas med stöd av t.ex. FBL, ledningsrättslagen eller anläggningslagen. Ett x - områden måste i båda ändar ansluta till allmän plats.

11. skyddsanordningar för att

motverka störningar från omgiv-ningen och, om det finns särskilda skäl, högsta tillåtna värden för störningar genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller annat liknande som omfattas av 9 kap. miljöbalken,

11. Skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen som t.ex. bullervallar och liknande som behövs med hänsyn till kraven på hälsoskydd, säkerhet och goda yttre miljöförhållanden kan regleras med avseende på placering och utformning. Även skydds- och säkerhetsområden kan anges.

Skyddsanordningar kan behövas i anslutning till både stör-ningskänsliga verksamheter och verksamheter som är störande för omgivningen. För att trygga en lämplig miljö för den markanvändning planen tillåter går det även, om det finns särskilda skäl, att införa gränsvärden för störningar, (högsta tillåtna värden - luft, buller ljus, ljud) som omfattas av 9 kap. MB om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Bestämmelser om gränsvärden i detaljplan blir styrande för efterkommande tillstånd enligt MB. Bestämmelsen tar dock sikte på miljöfarlig verksamhet över huvud taget, oavsett om den kräver tillstånd eller ej och kan rikta sig även mot verksamheter utanför plan-området. En förutsättning för att bestämma gränsvärden för störningar är att störningarna ska ha en viss varaktighet.

12. principerna för

fastighets-indelningen och för inrättande av gemensamhetsanläggningar, och

12. Principer för fastighetsindelning

Storleksgränser för fastigheter kan bestämmas, liksom förbud mot viss fastighetsbildning. Det går också att ange riktlinjer för hur gemensamhetsanläggningar enligt anläggningslagen ska inrättas.

13. skydd för sådana allmänna

platser som kommunen är huvudman för och som är särskilt värdefulla från historisk, kultur-historisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

13. Skydd för allmänna platser av särskilt värde för vilka kommunen är huvudman

Åtgärder till skydd för allmänna platser som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt och som kommunen är huvudman för kan regleras med detaljplan på samma sätt som enligt 6. avseende allmän plats med enskild huvudman.

5 kap. 7 § sista stycket Planen får inte göras mer detaljerad än som är nödvändigt med hänsyn till syftet med den. Bestämmelser som närmare reglerar möjligheterna att bedriva handel får meddelas endast om det finns skäl av betydande vikt. Lag (1998:839).

Även om det är möjligt är det inte alltid lämpligt eller kanske inte ens nödvändigt att reglera en viss åtgärd med detaljplan. Det är alltså viktigt att inför val och utformning av bestämmel-ser i en detaljplan även kritiskt överväga behovet av bestäm-melsen.

Om det finns skäl av betydande vikt kan i detaljplan bestämmas (preciseras) vilken typ av handel, och omfattningen av den, som får ske inom ett område för handel.

(17)

Bestämmelser med villkor för lov

De möjligheter som finns att i detaljplan införa villkor för lov anges i 5 kap 8 § PBL.

5 kap. 8 § PBL. Kommentar I detaljplan får det bestämmas att

bygglov inte skall ges till åtgärder som innebär en väsentlig ändring av markens användning förrän

1. en viss trafik-, vatten-, avlopps-

eller energianläggning som kommunen inte skall vara huvud-man för har kommit till stånd,

2. en viss byggnad eller anläggning

på tomten har rivits, byggts om eller fått den ändrade

användningen som anges i planen angiven ändrad användning eller utfarten eller annan utgång från fastigheten har ändrats,

3. ett beslut om antagande av en

fastighetsplan som är förutsatt i detaljplanen har vunnit laga kraft eller fastighetsplanen får

genomföras efter ett förordnande enligt 13 kap. 8 § andra stycket, eller

4. en markförorening har avhjälpts,

om markens lämplighet för byggande kan säkerställas med det.

Det är alltså inte möjligt att i detaljplan införa andra villkor för ianspråktagande av detaljplanens rättigheter än vad som anges i 8 §.

Det ligger i sakens natur att den anläggning villkoret avser ska framgå och regleras av planen och ska iordningställas inom planområdet. Den enskilda huvudmannen måste ha rådighet över anläggningen och intresse av att marken tas i anspråk för den i planen medgivna (väsentliga ändringen av)

användningen.

Även de åtgärder som måste vidtas för att en markförorening ska anses vara avhjälpt måste redovisas i planhandlingarna.

(18)

bilaga 2

Vad går att minska/utöka lovplikt om i detaljplan?

5 kap. 7 § 1. anger de möjligheter som finns.

Utöver vad som enligt 3 § skall redovisas i detaljplanen får i planen meddelas bestämmelser om

1. i vad mån åtgärder kräver lov enligt 8 kap. 5 § första stycket, 6 § första stycket 1 och 4b, 8 § första och tredje styckena samt 9 § första och andra styckena.

vad står då i dessa angivna bestämmelser?

8 kap.

5 § första stycket

Kommunen får i detaljplan besluta att bygglov inte krävs för att på det sätt och under den tid som närmare anges i planen utföra åtgärder som avses i 1-3 §§ (de generellt bygglovpliktiga åtgärderna).

6 § första stycket 1.

Kommunen får

för ett område som utgör en värdefull miljö bestämma att bygglov krävs för att i området a) vidta en åtgärd som aves i 4 § första stycket 3 eller 4 a § första stycket, eller

3. uppföra 15,0 m2 komplementbyggnad (friggebod)

4 a färga om, byta fasad- eller takmtrl på en- eller tvåbostadshus och komplementbyggnader,

b) underhålla en sådan bebyggelse med särskilt bevarandevärde som avses i 3 kap. 12 §.

första stycket 4.

4b) om det finns särskilda skäl, i detaljplan bestämma att bygglov krävs för att anordna eller väsentligt ändra anläggningar för sådana grundvattentäkter som avses i 11 kap. 11 § 1 miljöbalken.

8 §

första stycket

Inom områden med detaljplan krävs rivningslov för att riva byggnader eller delar av byggnader, om inte annat har bestämts i planen.

tredje stycket

Rivningslov behövs inte för att riva sådana byggnader eller delar av byggnader som får uppföras utan lov. Kommunen får dock besluta att rivningslov krävs för sådana åtgärder.

9 §

första stycket

Inom områden med detaljplan krävs, om inte annat har bestämts i planen, marklov för schaktning eller fyllning som medför att höjdläget för tomter eller mark för allmän plats ändras avsevärt. Om ett visst höjdläge för markytan anges i planen, krävs dock inte marklov för att höja eller sänka markytan till denna nivå.

andra stycket

(19)

Vid utformning av detaljplanebestämmelser

T

T

Ä

Ä

N

N

K

K

s

s

ä

ä

r

r

s

s

k

k

i

i

l

l

t

t

P

P

Å att

Å

* bestämmelserna måste ha stöd i plan- och bygglagen

5 kap. 3 - 5 §§ PBL anger det som måste regleras och 7 § 1 - 13 vad som i övrigt får regleras och 8 § de villkor för lov som kan införas.

* bestämmelser bör vara relaterade till det som prövas vid lov/tillstånd

Bestämmelserna ska kunna efterlevas, och BN ska lätt kunna kontrollera dess efterlevnad.

* gör ej planen mer detaljerad än nödvändigt

Inför ej fler och mer detaljerade bestämmelser än vad som är nödvändigt för att uppnå syftet med planen, 5 kap. 7 § sista stycket.

(20)

Denna PM är en bearbetning av det material som Boverket tagit fram under ett samarbetsprojekt med Räddningsverket om säkerhetshöjande åtgärder och möjlighet att reglera dessa med detaljplan. PM-en har uppdaterats till följd av ändringen av plan- och bygglagen som gäller fr.o.m. den 1 januari 2008.

Rapporten ”Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner”, utgiven hösten 2006, finns tillgänglig på verkens hemsidor http://srv.se under rubrikerna

Förebyggande/Samhällsplanering

och http://www.boverket.se under rubrikerna Samhällsplanering/Aktuella frågor och uppdrag/Avslutade projekt

Box 534, 371 23 Karlskrona Tel: 0455-35 30 00 Fax: 0455-35 31 00 E-post: registraturen@boverket.se www.boverket.se

References

Related documents

1 § Det åligger innehavare av fastighet inom område med detaljplan, där kommunen är huvudman för allmänna platser, att utföra de renhållnings-, snöröjnings- och andra åtgärder

För byggnader som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär gäller

Fastighet som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller ingår i ett bebyggel- seområde av denna karaktär.. PBL 8:13-18

Underhållet skall anpassas till byggnadens värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt samt till omgivningens karaktär.. Byggnader, som är

Underhållet skall anpassas till byggnadens värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt samt till omgivningens karaktär.. Byggnader, som är

Underhållet skall anpassas till byggnadens värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt samt till omgivningens karaktär.. Byggnader, som är

Byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ettbebyggelseområde av denna karaktär,

Byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ettbebyggelseområde av denna karaktär,