SVERIGES ORTNAMN
ORTNAMNEN 1
SKARABORGS LÄN
PÅ OFFENTLIGT UPPDRAG UTGIVNAAV KUNGL. ORTNAMNSKOMMISSIONEN DEL XVI
ÅSE HÄRAD
TERRITORIELLA NAMN AV IVAR LUNDAHLFörkortningar:
Almquist, Lokal! örvaltn.= Almquist, Joh.Ax., Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630. 1-4. Sthlm 1917 —1923.
ANF=Arkiv för nordisk filologi.
b.=början av.
B /6=Kopiebok av Lars Sparre i RA,
skri-ven omkr. m. 1600t.
bek=beskrivning till ekonomiska kartan
över Skaraborgs län.
best.= bestämd.
Bureus, Sumlen=J. Th. Bureus, Sumlen
(handskrift från 1600t., i urval utg. i SL Bih. 1:2. Sthlm 1886.)
C-=Handskriven jordebok i RA. Siffran anger jordebokens nummer.
D 3=Förteckning på gods under
själagår-dens prebende i Skara, i RA.
D 11= Vadstena klosters jordebok 1447, i
RA.
D /2=Vadstena klosters jordebok 1502, i RA.
da.=dansk(t), danska.
Da.M.=Danske Magazin indeholdende Bi-drag tu l den Danske Histories og det Danske Sprogs Oplysning. 1—. Kbhvn 1745 ff.
DaRA= (dipl. i) Danska riksarkivet i
Kö-penhamn.
DelaGard.Arch.=Dela Gardiska Archivet
eller Handl. ur Grefl. Dela-Gardiska Bibl. på Löberöd. 1-20. Sthlm och Lund 1831-1843.
dial.= dialekt (er) . dipl.= diplom.
DN=Diplomatarium Norvegicum. 1847 ff.
e.=efter.
ek=Ekonomisk karta över Skaraborgs län.
Eriksb.=pergamentsbrev i
Eriksbergsarki-vet, i RA.
f.=femininum; följande; förra. fda.= forndansk (t), forndanska. f eng.= fornengelsk (t) , fornengelska. fgutn.= forngutnisk (t) , forngutniska. fhty.= fornhögtysk (t) , fornhögtyska. flty.= fornlågtysk (t) , fornlågtyska. fno.=fornnorsk (t) , fornnorska. f ol.= folio.
fr= frälse.
FSS= Samlingar utg. av Svenska
Forn-skriftsällskapet.
fsv.= fornsvensk (t) , fornsvenska.
fvn.= fornvästnordisk (t), fornvästnordiska.
G=Generalstabens karta över Sverige.
g., ggr =gången, gånger.
G. 1:s reg.=Konung Gustaf den förstes
registratur 1-29. Sthlm 1861-1918.
got. =gotisk (t) , gotiska. gotl.=gotländsk(t), gotländska.
Götlind, Västerg. fo/km.=-Götlind, J.,
Väs-tergötlands folkmål. 1940 ff. (=Skr. utg. av K. Gustav Adolfs Akad. f. folk-livsforskning, 6.)
IL, h.=härad (i namncitat); hälften.
Hadorph, Rimkr.= Hadorph, J., Två
gamb-la svenske rijmkrönikor. 2. Sthlm 1676.
hd=härad.
Hellquist, Et.ordb.=Hellquist, Elof, Svensk
etymologisk ordbok, 2:a uppl. Lund 1939.
HH = Historiska handlingar. I—. Sthlm
1861 ff.
hmn=hemman.
HSkH =Handlingar rör. Skandinaviens his-
toria. 1-40. Sthlm 1816-60.
jb= jordeboken, jbr=jordeböcker. I hu-
vudsak ha jordeböcker för följande år använts: 1541, 1542, 1546, 1564, 1565, 1573, 1589, 1600, 1612, 1637, 1685, 1715, 1725, 1795, 1825, 1874.
jr= jordregistret.
fyll.= jylländsk (t) , jylländska. K., k. =kyrka (i namncitat). KA= Kammararkivet. kb=kyrkbok. konc.=koncept. kr= krono. Krapperupark.=pergamentsbrev i Krappe- ruparkivet, i L.U. L.=Lilla (i namn). /.=län; eller. led. =leden. lht(r)=Iägenhet (er) .
Lignell, Beskr. öfv. Da/=-Lignell, And., Be-
skrifning öfver Grefskapet Dal. Sthlm 1851-52.
Lind, Dopn.= Norsk-isländska dopnamn
ock fingerade namn från medeltiden . . av E. H. Lind. Upps. 1905-15.
Lind, Personbinamn= Norsk-isländska per-
sonbinamn från medeltiden. . av E. H. Lind. Upps. 1920-22.
/it.=litauisk(t), litauiska.
L.U.=Lunds universitetsbibliotek.
Lundahl, Falbygden=Falbygdens by- och
gårdnamn av Ivar Lundahl. Gbg 1927.
Lundgren, Personn.= Svenska personnamn
från medeltiden. . av M. Lundgren, E. Brate, E. H. Lind. Upps. 1892-1934. m.=maskulinum; mitten av; meter.
mhty. =medelhögtysk (t) , medelhögtyska. mil= mantal.
n.=neutrum.
NG=Rygh (m.fl.), Norske Gaardnavne.
1-19. 1897-1936.
nhty.=nyhögtysk (t) , nyhögtyska.
nyisländsk (t) , nyisländska.
no.= norsk (t) , norska.
NoB= Namn och bygd. 1—. 1913 ff. Noreen, Altschw.gr.=Noreen, Adolf, Alt-
schwedische Grammatik. Halle 1904.
nsv. =nysvensk (t) , nysvenska.
o.= och; omkring.
OGB=Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 1—. Gbg 1923 ff. or.= original. papp.= pappersbrev. pb= pergamentsbrev. pl.=pluralis. RA=Riksarkivet.
SVERIGES ORTNAMN
ORTNAMNEN 1
SKARABORGS LÄN
PÅ OFFENTLIGT UPPDRAG UTGIVNAAV KUNGL. ORTNAMNSKOMMISSIONEN DEL XVI
ÅSE HÄRAD
TERRITORIELLA NAMN AV IVAR LUNDAHLManuskriptet till beskrivningen av ortnamnen i Åse härad har utarbetats av pro-fessor emer. Ivar Lundahl, som även själv utfört excerperingen av jordeböcker och tiondelängder. Arbetet har granskats i manuskript och korrektur av professor emer. Jöran Sahlgren, professor Harry Ståhl och arkivchefen Helge Lindberg samt i kor-rektur av kammarrådet Nils Edling. Det medeltida handskriftsmaterialet har kon-trollerats av arkivarien Gunnar Pellijeff. Kamerala förändringar efter den 30 juni 1936, då jordeboken i huvudsak upphörde att föras, ha i allmänhet ej iakttagits. Detta gäller särskilt redovisningen för gårdarna inom de olika byarna. I den borgerligt kommunala indelningen fr.o.m. år 1952 motsvaras kommunen Grästorp av socknarna Flo, Håle, Sal, Särestad, Tång och Ås i Åse hd samt socknarna Bjärby, Flakeberg, Hyringa, Längnum, Tengene och Trökörna i Viste hd, kommunen Tun av socknarna Friel, Karaby och Tun. Vänersnäs socken i Åse hd, Skar. län, har uppgått i Västra Tunhems kommun, Älvsb. län.
LUND 1965
Åse härad
&sa, &sa 12,4ra
Häradet var under medeltiden av samma omfattning som nu och hade enligt äldre västgötalagen 11 kyrkor. Det utgjorde enligt samma källa tillsammans med Viste härad samt Nordals härad på Dal hälften av det förvaltningsdistrikt, som kallades Asbo och vars andra hälft om-fattade Skånings härad. Häradsnamnets ursprungliga fornsvenska form är säkerligen Asu häradh och innehåller troligen såsom antages av
Sahl-gren i NoB 1935, s. 63 f., genitiv av ett till bynamnet As i Ås socken bildat ånamn *Asa, utgörande ett äldre namn på Nossan, som i sitt nedersta lopp rinner genom häradet ut i Vänern.
Namnformer före 1540: Asuhäräd (2 ggr) Asu härä5i (dat.) si. 1200t VGL s. 70, 74 Aswherad 1316 SD 3: 277 avskr. ij Asa häradhe 1384 7 el. 8/4 RAP or. Åås Häredh 1390 B 16 fol. 404 Asaheredh (2 ggr) 1391 9/10 RAP or. Aas (e) härith 1397 Styffe, Bidr. 2: 52 or. Asahered (2 ggr) 1397 15/2 DaRA or. Asohärith 1397 15/2 DaRA or. (annat dipl. än föreg.) Asähered (2 ggr) 1397 15/2 DaRA (annat dipl. än de båda föreg.) Asuheredh o. 1397 Vft I: 4-5 s. 63 avskr. [Aasn 1397 B 16 fol. 57] Aas häradh 1399 DN 2:426 or. af Åsa Åse häredh J Åsa 1413 Bureus, Sum-len, s. 161, 165, 167 avskr. Asu heredh 1419 SDns 3: 517 or. a Ase 1419 SDns 3: 525 avskr. Asahäridh 1426 9/4 i vid. 1430 2/7 RAP i Aso häradhe 1430 12/3 RAP or. Asohäradh 1444 16/12 RAP or. Ååss Häradh 1444 B 16 fol. 469 Åsshärad 1454 B 16 fol. 462 Asahärat 1458 19/8 RAP or. Asshäradh 1463 6/7 RAP or. i Åse heredhe 1471 Vft II: 8-9 s. 136 regest från 1561 Asuhäradh Aswhäradz nämpdh 1473 31/10 U.U. or. Aswhära 1475 25/1 Vft 1: 3 s. 14 or. Asuhäradz 1482 30/11 Viksaml. or. Oseheredh 1483 18/3 Skokl. or. Asheredh 1487 7/9 RAP or. Asahäredh 1488 1/6 RAP or. Asäheradh 1489 1/8 RAP or. Aase heret 1489 5/8 RAP or. Asa-häredh i Asahäradhe 1490 DN 16: 339 or. Ase heredh 1492 18/5 RAP or. Ose häradh 1492 28/10 RAP or. Aazahäredh 1493 24/8 Eriksb. or. Aase-herade 1496 Lignell, Beskr. öfv. Dal 2: 250 or. Assahärädh 1500 25/1 Krapperupark. or. Assa herrat 1502 D 12 fol. 153 Aasa heradh Åasa heradh 1507 14/1 Vft I: 10 s. 32 avskr. i Ååsshäradhe 1507 B 16 fol. 205 Aasse heret 1511 Styffe, Bidr. 5:432 or. Aasa heradh 1516 9/9 Vft I: 10 s. 34 avskr. Aashered 1520 5/10 Eriksb. or. Aashäredit 1525 G I:s reg. 2: 113 Åsaherad 1527 G I:s reg. 4: 235, 313 Åshäredt Asahäredt 1528 G I:s reg. 5: 194, 195 Åsza herede Åså häredhe i Åsa 1529 G I:s reg. 6:177, 210, 313 Aåsa härdh Aåsa häradh 1530 HH 11:4, 117 avskr. Aåsa härädh 1530 Almquist, Lokalförvaltn. 3: 148 or. j. . Asza herrade 1533 G I:s reg. 8: 253 Åszeherat 1534 G I:s reg. 9: 58 Asszeherade 1536 G I:s reg. 11: 19 Åszeheratt 1537 G I:s reg. 11:234.
Jordeboksformer fr.o.m. 1541: Ass h. 1541 Aasaherat 1542 Åsw h. 1546 Åhseheradt 1565 Åsze H. 1573 Ååsa H. 1589 1600 1612 Åhsza H. 1637 Åhsse H. 1685 Åhse H. 1715-1825 Åse H. 1874.
4
Övriga namnformer: Aåss H. Åsaheratt Åsa heratt 1540 Skjb 4, 21, 149 Åszheratt Aszåherade 1540 G I:s reg. 13: 54, 180 Åsa. . h. 1540 Alm-quist, Lokalförvaltn. 3: 161 or. Åszeheredt 1542 G I:s reg. 14: 19 Ossa h. 1542 HSkH 29: 118 or. Aasw h. 1544 Vft I: 8-9, s. 111 or. Asahärad 1546 Åseheredh 1552 Åsa H. 1564 tl.
Flo
frQ
Socknen var under reformationstiden annex till Ås. Sockennamnet är lånat från kyrkbyn (se denna).
Namnformer före 1540: ecclesie in Flo 1305 SD 2: 434 or. de Flo 1323 SD 3:578 or.
Jordeboksformer fr.o.m. 1546: Floo S. 1546-1637 Flo (o)ds S. 1685 1715 Floo S. 1725 Flo S. 1795 1825 1874.
Övriga namnformer: Floo k. 1540 Skjb 151 Floo . . s. 1544 Alm-quist, Lokalförvaltn. 3: 192 Floo s. 1546 Ffloo 1552 Floo S. 1564 Flo S. 1580 Floo S. 1590 Flo S. 1600 tl.
1 Alekärr z hjseo, 1/2 fr. — Ahlekier 1685 Ählekiärr 1715 1725 Ähle-kierr 1795 Ahlekjerr 1825 Alekärr 1874 jb. ^, Första g. jb 1685 1/2 fr. F. led. är ale n. 'bestånd av al', i vissa äldre skriftformer utbytt mot det liktydiga die n. S. led. är kärr 'sumpmark, moras'.
1 Apeltorp 4palt8r, 4paltårp 112 fr. — Apelletårph 1564 Appelle-tthörp 1565 Appillathorp 1573 Apeltorp 1589 1685 1715 Apelltorp 1725 Apeltorp 1795 1825 1874 jb. — Apwltorp 1546 Apellatorp 1590 1600 tl. ^, Första g. jb 1564 frälsehmn 1/2 mtl. F. led. är urspr. böjningsform av trädnamnet apel. S. led. är torp 'nybygge'.
Astranna åstråna. — Alstranda 1461 17/8? RAP or. — Astranda 1542 Alstrande 1546 A1(1) strand (h) 1564 Astranna 1565 Alstrand (h) a 1573 Alstrande 1589 Astrannda 1600 Allstran (n) da 1612 1637 Astranna 1685-1874 jb. — Alstranda (3 ggr) 1540 Skjb 150, 151 1556 28/9 Vik-saml. or. 1564 tl Alsttrande 1559 9/2 RAP or. (Vft II: 1, s. 43) [Alstrnne] 1559 9/2 U.U. or. Jb 1564 upptager ett helt skattehmn, ett helt kyrko- hmn, en kyrkojord, två kyrkoåkrar och en kyrkoäng samt sju hela frälsehmn. Namnets f. led är urspr. trädnamnet al. S. led. är urspr. pluralform av strand. Byns ursprungliga läge kan icke säkert fastställas. Troligen har den legat på den plats vid Logårdsbäcken eller Logårdsån, där Logården och Bergsgården äro belägna.
1 Bergsgården bduetr, 1 fr. — Bergxgard 1458 19/8 RAP or. — Bärggårdenn 1564 Bergzgården 1685 Bergsgården 1874 jb. 2 Lo-gården 16gan 1 fr. — Loogård 1513 Vft II: 8-9, s. 163 regest från 1561. — Loogården(n) 1564 1685 Logården 1874 jb. — Logaardhen 1552 Loogorden 1564 tl. F. led. är väl fsv. lo(e), sv. dial. lo 'loge', men den sakliga bakgrunden är oklar. 3 Skulegården skara-geir, 1 fr. — ? Skuhlegården 1685 Skulleg. 1715 Skulegården 1874 jb. F. led, är urspr. gen. Skula av fsv. mansnamnet Skule, fvn. Skäli. 4 Nästegården nee.gtaggin 1 fr. — Nästegården 1685 1715 1874 jb. F. led, är best. form av superlativen näst, men anledningen till namngivningen är obekant. 5 Baggården bågar, 1 fr. — Bagg-
6
gården 1589 Baggeg. 1715 Baggården 1874 jb. ".• F. led. är urspr. antingen fsv. böjningsform av djurnamnet bagge eller gen. sg. av samma ord i dess från fsv. kända användning som mansbinamn. 6 Ravelsgården hitvalsge_in 1 fr. — Per Rafwelsgård 1715 Per Raf- velsgården 1874 jb Ravelsgården 1952 jr. Ravels- är urspr. gen. av y. fsv. mansnamnet Raval, ä. fsv. Raghnvald. 7 Jonsgården jönsgan 3/4 fr. — And:s Joens el:" Per Nilsg. 1715 Anders Jons eller Per Nilsgården 1874 jb Jonsgården 1952 jr. 8 Skattegården skåtagein Skattegården 1874 jb.
Bragnum bråentim.— [Bragnee 1448 B 16 fol. 394].— Bragnum 1564 Bragnom 1600 Bragnum 1685-1874 jb. — Bragnom 1546 Bragnem 1564 tl. Jb 1564 upptager två hela frälsehmn. Namnet, som förekommer som bynamn på tre andra håll i Västergötland, är urspr. en samman-sättning med hem, möjligen i betydelsen 'hemvist, boplats', enligt Sahl-gren i betydelsen 'gård'. F. led, är säkerligen, såsom antages i SOÄ 7: 1, s. 124 (jfr även Lundahl, Falbygden, s. 158, samt SOSk 2, s. 36 och 14, s. 6), ett fsv. *braghn 'höjd', motsvarande feng. brcegen, mlty. bragen 'hjärna', urspr. utan tvivel liksom ordet hjärna med betydelsen 'hjässa, huvud (skål)'. Sistnämnda ord jämte en biform *härn- ingår sannolikt i flera nordiska ortnamn med betydelsen 'höjd'; se härom Lindroth i NoB 1915, s. 64 ff. Tre hemmansdelar (nr 61) ligga kvar på den gamla byplatsen på en grusterrass nära foten av Hunneberg. Enligt Sahlgren i Saga och sed 1938, s. 75 f., ingår i stället snarast gen. pl. av en mot-svarighet till det fvn. skaldespråkets bragnar 'män'.
1 1 fr. — Lars Swensg. 1715 Lars Swensgården 1874 jb Brag-num nr 1 1952 jr. 2 1 fr. — Biörn Skulesg:n 1715 Björn Skulesgår- den 1874 jb Bragnum nr 2 1952 jr. F. led. är yngre gen. på -s av fsv. mansnamnet Skule, fvn. Skzili. Jfr Astranna nr 3 ovan och Flo nr 8 nedan.
1 Brännebacka brchlabålsa 1 fr. —? Brännebakche 1534 G I:s reg. 9:350 ?Brennebacka 1535 G I:s reg. 10: 378. — Brändebackenn 1564 Brennebacka 1565 Brennebacke 1589 Brennebaka 1600 1612 Brenne-backa 1637 1685 BränneBrenne-backa 1715 BränneBrenne-backa 1725-1874 jb. — Brennabacka 1540 Skjb 151 Brennebacke 1558 G I:s reg. 28: 63 Brene- backa 1564 Brennebacka 1580 1590 tl. Första g. jb 1564 frälsehmn 1 mtl. F. led. är gammal böjningsform av sv. dial. bränna f. 'avbränd skogstrakt; svedjeland; grund och dålig jord, där växtligheten snart brännes bort av solen': jfr OGB 1, s. 191. S. led. är gammal böjnings-form i sg. eller pl. av backe 'höjd, höjdsluttning'.
1 Billingen dffigan 314 kr. — Dillingen 1564 Dhillingenn 1565 Dyllinghen 1573 Dillin (n) genn 1589 1600 Dilinnge 1612 Dillingenn 1637 Dillingen 1685-1874 jb. — [Lillinghen 1546] Dyllunghe 1564 Dill-ungen 1580 Dillingen 1590 1600 tl. ••••• Första g. jb 1564 prebendehm 1 mtl. Namnets härledning är dunkel. Möjligen är det urspr. en bild-ning med suffixet -ing eller -ung till ett ord motsvarande fvn. dylla ,(endast känd som personbinamn), no. dial. dylla och dilla f. 'fettistel (Sonchus arvensis)'. Jfr det norska gårdnamnet Dilling, som NG 1, s. 347, anses kunna vara avlett av detta växtnamn.
1 Dätterstorp dc'edar, ddgter ä., deetastirrp y. 1 kr. — Dettistorp 1500 Vft II: 8-9 s. 143 regest från 1561, b. 1500t Vft II: 8-9 s. 143 regest från 1561, 1513 Vft II: 8-9 s. 163 regest från 1561. — Detestorp 1541 Dettis-
Åse hd: Flo sn 7 torph 1542 Dätistorph 1564 Dettistorp (p) 1565 1589 Dethestorp 1612 Dettestorph 1685 Dätterstorp 1715 1725 Detterstorp 1795 1825 1874 jb Dätterstorp 1961 jr. — Dettistorp 1552 Dettestorp 1564 1580 1590 1600 tl. Första g. jb 1541 klosterhmn, jb 1564 upptaget som 1 mtl. F. led. är urspr. gen. *Dättis av fsv. *Dättir, nu Dättern, den sjöliknande vik av Vänern, vid vilken gården ligger. S. led. är torp 'nybygge'.
Flo fk. — Floo 1473 31/10 U.U. or. 1500 Vft II: 8-9 s. 143 regest från 1561, 1507 B 16 fol. 205 1513 Vft II: 8-9 s. 163 regest från 1561. — Ffloo Nooreffloo 1541 Floo 1542 Ffloo 1546 Floo 1564-1600 Flloo 1612 Floo 1637 1685 1725 Flo 1795 1825 1874 jb. — Flo 1564 tl 1576 3/4 U.U. or. Jb 1564 upptager två hela kyrkohmn, ett helt prebendehmn, tre hela klosterhmn samt tre hela och två halva frälsehmn. Enligt Hell-quist, Sjönamn 1, s. 132, är namnet samma ord som sv. dial. flo 'myr; vattenpuss, pöl', no. dial. flo 'grund, tämligen stor vattensamling'. Man kunde emellertid även tänka på fsv. flo 'lager, skikt', sv. dial., även västg.-dial., flo 'varv, lager, en varvtals upplagd hög', i detta ords grund-betydelse 'något som är jämnt och slätt, flata': ordet är urbesläktat med adj. flat, se P. Persson, Beiträge zur indogerm. Wortforschung, s. 238. Byn har ett flackt läge på den vidsträckta lerslätten söder om Vänern. 1 Björsgården. Kallas Memsegdrden meolsag4m 1 sk. — Måns Biörsg:n 1715 Måns Björsgården 1874 jb Björsgården 1952 jr. 2 Svensgården svdnan 8/4 sk. — Erich Assmundzg:n 1715 Eric Ass-mundsgården (eller Swensgården) 1874 jb Svensgården 1952 jr. 3 Stommen 1 kr. Kallas Prästegdrden preetgageix. — Stompnen 1564 Stombn 1685 Stommen 1874 jb. — Stomnen 1540 Skjb 150. Namnet är best. sg. av ä. nsv. stom(p)n 'prästgård', nsv. stom, vilket är en förkortning av det en gång anträffade y. fsv. prästastompn 'prästgård'. Om ordet stam och det särskilt i Västergötland vanliga gårdnamnet Stommen se I. Lundahl i NoB 1945 s. 162 ff. 4 Ånunds-gården cinsgan 1 kr. — Biörn Anundzgård 1715 Björn Anunds-gården 1874 jb AnundsAnunds-gården 1952 jr. 5 Hökagården
lunsem 3
/4
kr. — Höökagården 1685 Hökagården 1715 1874 jb. F. led. kan vara gammal böjningsform av fågelnamnet hök men är snarare antingen dialektal gen. på -a av detta ord i dess från fsv. kända användning som mansbinamn eller gen. av ett till fågelnamnet bil-dat mansnamn *Höke. 6 Garpegården ~nein 1/ 2 kr. — Garpe- gården 1685 1715 1874 jb. F. led. är urspr. antingen fsv. gen. pl. garpa av det som smädenamn på tyskarna i Norden kända fsv. garper, fvn. garpr, samma ord som sv. dial. garper 'storpratare, trätgirig person', bildat till sv. o. no. dial. garpa 'skrävla', eller dialektal gen. på -a av fsv. mansbinamnet Garp eller gen. *Garpa av ett till nyssnämnda verb bildat mansnamn *Garpe. Om dialekt-uttalet med ä se Götlind, Västerg. folkm. 1, s. 119 f. 7 Nolgården n4kagn 1 fr. — Nollgården 1637 Nohlgården 1715 Nolgården 1874 jb. 8 Skulegården ski_dragdn 1 fr. — ? Skuhleg. 1685 Skulegården 1874 jb. ••••• Om f. led. se Astranna nr 3 ovan.1 Färlebo
'Vak
Felebo 1/2 fr. — Feleboo 1682 Ferlebo (o) 1685 1715 1725 Färlebo 1795 1825 1874 jb. ", Första g. jb 1682 utan uppgift om mantal och natur, jb 1685 upptaget som frälsehmn 1/2 mtl. F. led. är urspr. sv. dial. fela f. 'fiol', fsv. fidhla, möjligen använt som person-binamn. Jfr gårdnamnet Felbo, St. Kopparbergs sn, Kopp. 1., varom se H. Stå'hl, Ortn. i Kopparbergslagen, s. 48. S. led. är antingen subst. bo8
i betydelsen 'gård, hemman' eller urspr. pluralform av bod, i ortnamn med oviss innebörd, enligt Sahlgren med betydelsen 'fäbod'.
1 Garphult gcbrphålt 112 fr (sät.). Binamn: Garphuset ~kisat, 031:Ph4s2t, j(trphijst Järphuset. — Garphussett 1589 [Gorphusit 1612]
Garphuset 1637 Garphuuset 1685 Garphuset 1715-1825 Garphult 1874 jb. Första g. jb 1589 frälsehmn 1/2 mtl. Gårdens äldsta kända namn är Garphuset. Detta återgår väl på ett äldre *Garpahuset, vars f. led är att bedöma på samma sätt som i Garpegdrden, varom se Flo nr 6 ovan. S. led. i det yngre namnet Garphult är hult 'skog'.
Gertorp AS8r. — Gieretorp 1541 Geretorph 1542 Gerethorph 1564 Gieretthörp 1565 Geretorp Gettorp 1573 Geretorp 1589 Geretårp 1600 Giertorp 1685 Giärtorp 1715 Giertorp 1795 Gertorp 1825 1874 jb. — Geratorp 1540 Skjb 148 Geretorp 1564 1580 1590 1600 tl. "•• Jb 1564 upptager ett helt och ett halvt skattehmn, ett helt frälsehmn samt ett halvt kyrkohmn. F. led. är urspr. gen. Gera av fsv. mansnamnet Gere. S. led, är torp 'nybygge'.
1 1 sk. Kallas Hansegdrden Olufhansg:n 1715 Olof Hansgården 1874 jb Gertorp nr 1 1952 jr. 2 Tållesgården tidasgtin, tgasgein 1/4 sk. — Oluf Tollesg. 1715 Olof Tållesgården 1874 jb Tållesgården 1952 jr. ^, F. led. är sannolikt urspr. gen. av fsv. mansnamnet Thorlef. 3 Stora (G.) 1 fr. — Stora 1715 1874 jb. Glissbo se Magnusberg.
1 Gunnarstorp ginitashårp 1 fr (sät.). — Gwnnerstorp 1546 Gunders-torph 1564 Gunnarstörp 1565 Gunnarstårp 1600 Gunnestorp 1612 Gun-narsstorp 1637 Gunnarstorp 1685-1874 jb. — Gwnarstorp 1552 Gunars- torp 1564 Gunnarstorp 1590 tl. Första g. jb 1546, jb 1564 upptaget som frälsehmn 1 mtl. F. led. är gen. av mansnamnet Gunnar. S. led. är torp 'nybygge'.
Gålstad gd4sta, gd.54a. — Gårdsta 1564 Gålstadh 1565 Gårdstad 1589 Gårstad(h) 1600 1637 Gåhlstad (h) 1685 1715 1725 Gålstad 1795 1825 1874 jb. — Gårstadha 1546 Gaardstada 1552 Gorstada 1564 Gålstada 1590 1600 tl. Jb 1564 upptager ett helt frälsehmn. Namnet är säker- ligen ett ursprungligt *Gardhstadher, innehållande appellativet fsv. gardhstadher 'gårdsplats, gårdstomt, plats där en gård stått'. Detta namn förekommer i skiftande nutida gestalt (Gal(1)stad, Gd1(1)stad, Gdrdstad) på flera håll, särskilt i Västergötland. Se SO Ä 1: 1, s. 74, SOSk 10, s. 48, 60.
1 1/2 fr (sät.). 2 1/4 fr.
Hallebo hgabc.3. — [Hallabuoll 1541] Hallebo 1546 1565 Halla boo 1573 Hallebo (o) 1589 1600 1612 Hallaboo 1637 Halleboo 1685 Hallebo 1715-1874 jb. — Hallabo 1564 Hallebo 1580 1590 1600 tl. Jb 1564 upptager ett helt kyrkohmn. F. led. är hall f. 'berghäll, stor flat sten'. Om s. led. se Färlebo ovan.
1 1/8 sk. 2 518 kr.
Hunneberg hanabdrj kronopark. Binamn: Berget bdrjat. — wyd Hundaberg 1448 B 16 fol. 394 widh Hwndaberg 1461 17/8? RAP or. — Hunneberg 1874 jb. Första g. jb 1874. Kronoparken har namn efter berget Hunneberg, som den omfattar. Bergnamnet, som i bihanget till äldre västgötalagen från omkr. 1325 (VGL s. 291) skrives Hundä-biärgh, innehåller enligt SOA, 12, s. 162, gen. pl. av djurnamnet hund
Åse hd: Flo sn 9 men torde snarare, såsom föreslås av Hellquist, Sjönamn 1, s. 239, åter-gå på ett urgammalt bergnamn *Hunde, närbesläktat med det grekiska bergnamnet Kant hos.
1 Håberg heibwri 1 fr (sät.). — Hobärrigh 1564 Habergh 1565 Hå-berg 1589 Håffbärgh 1600 HåHå-berg 1685-1874 jb. — HaaHå-berg 1552 Hå- bergh 1590 tl. Första g. jb 1564 frälsehmn 1 mtl. F. led. är säkerligen, såsom antages av Sahlgren i NoB 1953, s. 43, ett fsv. *hå- innehållande en motsvarighet till fvn. adj. Mr 'hög'. Den gamla manbyggnaden ligger på en markerad höjd.
1 Jonstorp yöttstsr 118 kr. — Ionnstorp 1681 Ioenstorp 1685 1715 Ionstorp 1725 Jonstorp 1795 1825 1874 jb. ^, Första g. jb 1681 krono-hmn 1/8 mtl. Upptages jb 1681-1725 i Näs (nu Vänersnäs) sn. F. led. är gen. av mansnamnet Jon. S. led, är torp 'nybygge'.
1 Jäggeboden äng sk. — »Erick Iägh i Måsseboo» 1663 Iägebodann 1681 Iäggabodan 1682 1683 Iäggeboodan 1685 Iäggebodan 1715 1725 Jäggebodan 1795 1825 1874 jb. ^, Första g. jb 1663 prebendenybygge. Upptages jb 1663-1874 i Näs (nu Vänersnäs) sn. överfördes till Flo sn 1885. Är obebyggt och läget okänt (se bek). Har tydligen fått namn efter den »Erick lägh i Mdsseboo» (nu Mossebo i Flo sn, varom se nedan), som nämnes som åbo i jb 1663. F. led. är väl ursprungligen *Jägha-, en dialektal gen. på -a av det ifrågavarande personbinamnet, som även anträffas i Skara stifts kyrkliga jordebok 1540, där tre personer med samma binamn (Mons Jegh, Christiern Jegh och Artvid Jegh), samtliga hemmahörande i Synnerby sn, Skånings hd, äro nämnda (se Skjb s. 27, 28). Binamnet motsvarar väl ett fsv. *lägher, bildat till fsv. iägha
'jaga' (jfr sv. dial., bl.a. västg.-dial., jäga), dock knappast i ordets
ur-sprungliga betydelse (i vilket fall namnet skulle betyda 'jägare'), då namn av denna bildningstyp genomgående ha en utpräglad öknamns-karaktär (se E. Olson, De appellativa substantivens bildning i forn-svenskan, s. 2 ff.), utan i en överförd betydelse. Jfr fno. jaga i betydel-sen 'ihärdigt hålla på med något', gotl. jaga och jäga 'springa, rasa, fara undan med hast' samt nsv. riksspr. jaga 'vara i ivrig eller häftig verksamhet, ha bråttom, jäkta' (SAOB 13, J, sp. 28). S. led, är best. sg. av bod med oviss innebörd.
1 Kampetorp Himpato• 1 sk. Äldre binamn: Skattekampetorp
skåta-kampat8r. — Kampethorph 1564 Kampettörp 1565 Kampetorp 1589
Kampetårp 1600 Kampetorp 1612-1874 jb. — Kampetorp 1564 tl. Första g. jb 1564 skattehmn 1 mtl. Gården har urspr. utgjort en by till-sammans med gårdarna Lilla och Stora Kampetorp, om vilka se nedan. Tiondelängdsformerna avse byn. F. led. är urspr. gen. Kampa av det från Västergötland 1564 kända mansbinamnet Kampe (se SOSk 13, s. 12), motsvarande det både som dopnamn och binamn förekommande fno. Kampi. Jfr SOSk 10, s. 52; 13, s. 63, 204.
1 Kampetorp, Lilla 1 fr. — ?Kampetorph ?Kampethorph 1564 Campettörp 1565 ?Kampe torp ?Kampethorp 1573 Kampetorp 1589 [?Kampetarp] ?Kampetårp 1600 Kampatorp 1612 Kampetorp 1685 Lilla Kampetorp 1715 1725 Kampetorp Lilla 1795 1825 1874 jb. Första g. jb 1564 frälsehmn 1 mtl. Gården, som är obebyggd, har urspr. utgjort en by tillsammans med gårdarna Kampetorp, varom se före-gående, samt Stora Kampetorp. Namnformerna 1564, 1573 och 1600 avse antingen denna gård eller Stora Kampetorp, varom se nedan. Om namnet Kampetorp se föregående.
10
1 Kampetorp, Stora 1 fr. — ?Kampetorph ?Kampethorph 1564 Campettörp 1565 ?Kampe torp ?Kampethorp 1573 Kampetorp 1589 [Kampetarp] ?Kampetårp 1600 Kammpatorp 1612 Kampetorp 1685 Stora Kampetorp 1715 1725 Kampetorp Stora 1795 1825 1874 jb. — Kampetorp 1580 tl. Första g. jb 1564 frälsehmn 1 mtl. Se i övrigt föregående.
1 Kollebo kidabo 112 fr. — y Geretorph på Kållebo 1564 Kollebo 1565 Kållaboll 1573 Kållebo (o) 1589 1600 Kollebo 1612 Kullaboo 1637 Kålle-boo 1685 1715 Kållebo 1725-1874 jb Kollebo 1961 jr. — Kolleboda 1564 Kollebo 1590 1600 tl. Första g. jb 1564 frälsehmn 1/2 mtl. Synes 1564 ha räknats till den angränsande byn Gertorp. F. led. är urspr. gen. sg. el. pl. kolla av fsv. kolle m. 'kulle'. S. led. är väl antingen subst. bo i betydelsen 'gård, hemman' eller snarare urspr. pluralform av bod, i ort-namn med oviss innebörd, enligt Sahlgren med betydelsen 'fäbod'. Även ett ursprungligt bol 'gård, hemman' är tänkbart; jfr SOÄ 1: 1, s. 38. Gården ligger vid foten av en urbergshöjd.
1 Kolsbotorpet kisbotårpat 1/s kr. — Kållessbotorpet 1681 Kållesboo-torpet 1685 KållssboKållesboo-torpet 1725 KålsboKållesboo-torpet 1795 Kålsbotorp 1825 1874 jb Kolsbotorpet 1961 jr. Första g. jb 1681 kronohmn 1/8 mtl. Upp- tages jb 1681-1725 i Näs (nu Vänersnäs) sn. F. led, är urspr. gen. sg. eller pl. *Kolsboa av ett till häradsnamnet Kulling (fsv. Colandshäräd, VGL s. 69) bildat *Kolsboe 'inbyggare i Kullings härad'. Jfr
Kolsbo-gården i Sunnerby by, Otterstads sn, Kållands hd, varom se SOSk 8,
s. 42.
1 Kroken kråkan 112 fr. — Krokenn 1600 1612 1637 Krooken 1685 Kroken 1715 1874 jb. — Kroken 1600 tl. ^, Första g. jb 1600 frälsehmn 1/2 mtl. Namnet är best. sg. av krok, men anledningen till namnet är oviss.
4 Lunden bn 1/2 fr. — Lunden 1685-1874 jb. ^, Kan ej med säker-het följas längre tillbaka än till jb 1685, där gården upptages som frälse-hmn 1/2 mtl. Motsvarar dock möjligen det nu försvunna Runtorp, varom se nedan. Namnet är, såsom framgår av dialektuttalet, best. sg. av västg.-dial. lunne m. 'lund'.
1 Långebacken litsabålson 1/s fr. — Stafweslätt eller Långebacken 1689 Stafwerslätt el:" Långeb: 1715 Stafwerslätt el" Långebacken 1725 Stafverslätt eller Långebacken 1795 Stafverslätt el. Långebacken 1825 Stafwerslätt eller Långebacken 1874 jb Långebacken 1961 jr. ^, Första g. jb 1689 frälsehmn mtl. F. led. i det alternativa namnet Staverslätt, som i den äldsta källan (se ovan) skrives Stafweslätt, är urspr. antingen böjningsform av stav, väl i så fall i den från ortnamn kända betydelsen 'råmärke' (jfr SOSk 4, s. 19), eller sv. dial. staver 'gärdsgårdsstör'.
1 Magnusberg magnisbdr) 112 sk. — Gerethårph 1564 Geretthörp 1565 Geretorp 1589 Glisboo 1600 Glysbo 1612 Glyssboo 1685 Glissbo el:' Magnusberg 1715 1725 Glissbo eller Magnusberg 1795 Glisbo eller Mag-nusberg 1825 Glissbo eller MagMag-nusberg 1874 jb MagMag-nusberg 1961 jr. — Glyzbo 1590 tl. Första g. jb 1564 kyrkohmn 1/2 mtl, räknat till Ger- torps by. F. led. i gårdens äldsta namn (Glgzbo 1590, Glisbo 1600) är oklar både i fråga om ljudgestalt och betydelse. F. led. i det yngre namnet Magnusberg är gen. av mansnamnet Magnus, i dial. Magnis. Mossebo miisabo. Mosebol 1601 Moseboo 1612 Måsseboo 1637 1685 Måseboo 1715 Måsebo 1725 1795 1825 Mossebo 1874 jb. Jb 1601 upptager ett krononybygge. F. led. är urspr. böjningsform mdsa av ä. nsv. mase, fsv. mosi m. 'mosse'. Ligger vid en mosse. S. led. är urspr.
Åse hd: Flo sn 11 antingen bol i betydelsen 'nybygge' eller subst. bo i samma betydelse eller pluralform av bod, i ortnamn med oviss innebörd, enligt Sahlgren med betydelsen 'fäbod'.
1 1/s sk. 2 1/8 sk.
1 Russhed halp 1/2 fr. — Rushede 1564 Rushed 1589 1600 Ruuss-heed 1685 Rushed 1715 1725 Russhed 1795 1825 1874 jb. — Rushedh 1600 tl. ", Första g. jb 1564 frälsehmn 1/2 mtl. F. led. är oklar. S. led. är hed.
1 Sigolstorp sbgaskr torp kr. Binamn: Sig gert sbga4. — Sigolstorp 1874 jb. ^, Första g. jb 1874. F. led. är väl urspr. gen. av det från ä. nsv. kända mansnamnet Segol, som återgår på fsv. Sighurdh. Binamnet
Siggert är väl en förkortning för *Segoltorpet.
1 Skogen skran 1/2 fr. — Skogen (n) 1600-1685 Skougen 1715 1725 Skogen 1795 1825 1874 jb. — på Skoghen 1564 tl. r••• Första g. jb 1600 frälsehmn 1/2 mtl.
1 Snohalla sn6hala 1/4 fr. — Snohalla 1682 Snohallan 1685 Snohalla 1715-1874 jb. Första g. jb 1682 frälse?, jb 1685 upptaget som frälse- hmn 1/4 mtl. F. led. är oklar, enligt Sahlgren möjligen det från Dals-land och VärmDals-land kända dialektordet sno 'blåst'. S. led, är gammal böjningsform av hall 'berghäll, stor, flat sten'. Manbyggnaden ligger direkt på urberget.
1 Toltorp tOtsr 1/s kr. — Tolstorph 1681 Tohlstorph 1685 Tohls-torp 1715 TohlTohls-torp 1725 1795 TholTohls-torp 1825 TolTohls-torp 1874 jb. "- Första g. jb 1681 kronohmn 1/8 mtl. Upptages jb 1681-1715 i Näs (nu Väners-näs) sn. F. led. i den sedan 1725 i jordeboken gällande namnformen utan s framför t, vilken uppenbarligen är den ursprungliga, återgår på den fsv. genitiven Thordha (urspr. Thordar, fvn. Pöråar) av mansnamnet
Thordh, nsv. Tord. S. led. är torp 'nybygge'. Dialektuttalet med dentalt 1
plus t i stället för väntat supradentalt t beror på inverkan från skrift-formen.
1 Tomten tilmta 1/4 fr. — [? Tomptem 1582] ? Tompten 1589 Tomp- tan 1685 Tompten 1715 1725 1795 Tomten 1825 1874 jb. Första g. möjligen jb 1582 frälsetomt, med säkerhet först 1685 frälsehmn 1/4 mtl. Namnet är best. sg. av tomt, varom se B. Holmberg, Tomt och toft.
1 Trohult, Lilla trohdlt 1132 kr. — Trohult Lilla 1825 1874 jb. Första g. jb 1825 kronohmn 1/32 mtl. Gården ligger på kronoparken Hunneberg och gränsar till det under Bergegården i V. Tunhems sn, Väne hd, lydande Stora Trohult. F. led. är enligt SOÄ 12, s. 69, möjligen urspr. fsv. trodh 'gärdsle' men kunde även vara fsv. thro i stenthro
'stenkista, stengrav', fvn. PM 'urholkad stock eller sten'. S. led. är hult
'skog'.
1 Västerby 1/4 sk. Kallas Lilla Västerby léla viedaby, léla vcktaby.
— Wästerby 1564 Westeby? 1565 Westeby 1573 Lille Westeby 1589 Wästeby 1685-1825 Westerby 1874 jb Västerby 1961 jr. — Uestterby 1559 9/2 RAP or. (Vft II: 1, s. 43) Westterby 1559 9/2 U.U. or. Vesteby 1564 1580 1590 tl. ", Första g. jb 1564 skattehmn 1/4 mtl. Namnet Väs-terby, som återgår på fsv. *Wästraby och är det ursprungliga gemen-samma namnet för denna gård och gården Stora Västerby, varom se nedan, betyder 'den västra delen av byn', dvs. byn Flo. Jfr West floo
som namn på Stora Västerby 1612 (se nedan). Gårdarna ligga rakt väs-ter om Flo kyrka. Beträffande den partitiva betydelsen hos f. led. jfr
12
1 Västerby, Stora störa vcbgtaby 1 fr. — Wästerby 1564 Westheby 1565 Wester byn 1573 Westerbynn 1637 Wästeby 1685 Stora Wästeby 1715 1725 Wästeby Stora 1795 Västeby Stora 1825 Westeby Stora 1874 jb Västerby Stora 1961 jr. ".• Första g. jb 1564 frälsehmn 1 mtl. Se i övrigt föregående.
1 Ödetorpet ijkirpat, iltyrpat, diclat8r torp kr. — ödetorpet 1874 jb. Första g. jb 1874.
Försvunna:
»Runtorp». — Rönnetompten 1582 Rönnetorp 1589 Römmetårp 1600 Rumtorp 1612 Runtorp 1637 jb. — Rönetomptan 1580 tl. ", Upp-tages jb 1582-1637 som frälsehmn 1/2 mtl. F. led. synes urspr. vara fsv.
röne 'rönn'. S. led. är urspr. best. sg. av tomt, varom se Tomten ovan,
sedan utbytt mot torp 'nybygge'.
Friel
frial. Inbyggarnamn: Frielsbölingar (na) frialsb4hga
Socknen var under reformationstiden annex till Tun. Sockennam-net är lånat från kyrkbyn (se denna).
Namnformer före 1540: ecclesie in Fröial 1305 SD 2: 434 or. Frials sokn 1430 12/3 RAP or.
Jordeboksformer fr.o.m. 1546: Ffrygel S. 1546 Friell S. 1564 Friells S. 1565 Friel S. 1573 Frigell S. 1589 Frijell S. 1600 Friell S. 1612 Friehll S. 1637 Friel S. 1685 Frijel (1) s S. 1715 1725 Friels S. 1795 1825 1874.
Övriga namnformer: Fröyal 1540 Skjb 151 Fröijall . . s. 1544 Alm-quist, Lokalförvaltn. 3: 192 or. Fryels S. 1546 Ffriell 1552 Friels S. 1564 Freiiells S. 1580 Freiiell s. 1590 tl.
Digrid dyn, din. — i Digrene 1430 12/3 RAP or. [Dygrem 1527 u.d. Eriksb. or]. — Deren (n) e 1541 1542 Digringenn 1564 1565 Dyringen 1573 Digrij 1589 Dyringenn 1600 Digrijdh 1612 Digrij 1637 1685 Digrid 1715 Digered 1725 Digrid 1795 1825 1874 jb. — Digrinnen 1551 G I:s reg. 22:98 Dygrene 1552 Digrine 1564 Digriidh 1580 Diigrij 1590 tl. Jb 1564 upptager ett halvt klosterhmn och ett halvt frälsehmn. Namnet är urspr. en sammansättning, vars s. led är dat. *vini av fsv.
*vin 'betesmark', motsvarande got. winja f. med samma betydelse. F. led. är adj. diger i dess gamla betydelse 'stor'. Se V. Jansson, Nordiska vin-namn, s. 70.
1 1/2 sk. 2 1/2 fr.
Friel fral. — Fröäle 1329 SD 4: 128 or. i Freal 1384 20/11 RAP or. Fria!! Fryall 1409 SDns 2: 213 or. i Fröyal 1444 16/12 RAP or. j Friaal 1463 6/7 RAP or. — Ffriell 1541 Fryäl 1542 Ffrygel 1546 Friell 1564 1565 1573 Frigell 1589 Friell 1600 Frijehll 1637 Friel 1685 Frijel(1) 1715 1725 Friel 1795 1825 1874 jb. — Freyal Fröyal 1540 Skjb 149, 151 Friell 1542 HSkH 29: 118 or. Friel 1552 tl Ffriell (5 ggr) Friell 1554 4/2 RAP or. Ffriell Ffr-ell 1559 9/2 RAP or. Ffriell 1559 9/2 U.U. or. Friel 1564 tl Fryell 1576 3/4 U.U. or. Freiiell 1580 tl. Jb 1564 upptager fyra hela skattehmn, tre hela kyrkohmn och en kyrkotomt, ett helt klosterhmn, samt nio hela frälsehmn och ett frälsetorp. Namnet är ett ursprungligt
*Fröival, innehållande som f. led gen. av ett mot fvn. gudinnenamnet
Freg ja svarande fsv. *Fröia och som s. led det i ortnamn ingående fsv.
*al, som motsvarar got. alhs 'tempel' och är samma ord som lit. alkas
'helig lund, helgedom'.
1 1/2 sk. Kallas Karlsgarden kedsgan. — Carlsgård 1685 Tor-biörn Pers el:r Carlsgård 1715 Torbjörn Persgården 1874 jb Friel nr 1 1952 jr. 2 Persgården pd.sgar, 112 sk. — Erich Perssons gård 1715 Erik Persgården 1874 jb Persgården 1952 jr. 3 Skattegården
skåtagdn 1/2 sk. — Skattegården 1715 1874 jb. 4 Esstorp d5tar 1/2 sk.
— [Åssetorph 1564 Assetorp 1573] Essetorp 1589 Estårp 1600 Estorp 1685-1825 Esstorp 1874 jb. — Ästörp 1580 tl. F. led. är troligen urspr. gen. av ettdera av mansnamnen Askil och Esaias. Jfr Åstorp i Göteve sn, Vilske hd och Vilske-Kleva sn, samma hd (SOSk 14, s. 34, 67), samt i Synnerby sn, Skånings hd (SOSk 10, s. 68) . 5 Stommen stdman 1 kr. — Stompnen 1564 Stommen 1685 1715 1874
jb. — Stomnen 1540 Skjb 151. Om namnet se Flo nr 3, Flo sn. 6 Börjesgården båtjasgrfaii 1/2 sk. — Börgie Ersgård 1685 Bryngell Börgies el:r Börje Eskellsgård 1715 Bryngel Börjes eller Börje Es-kilsgården 1874 jb Börjesgården 1952 jr. 7 Kartegården kittagein 1/2 sk. Binamn: Gärdet ,944. — Måns Joens el :r Kartegården 1715 Måns Jons- eller Kartegården 1874 jb Kartegården 1952 jr. ", Det på 14 olika håll i Västergötland förekommande namnet Kartegården är enligt Lid&I i NoB 1939, s. 38, en specifikt västgötsk agrar be-teckning för gårdsdelar (hemman) av viss markbeskaffenhet, må-hända sådana, till vilkas ägor hört relativt vidsträckt sådan mark, som betecknats med västg.-dial. kart 'tuva, ojämnhet i terrängen', motsvarande no. dial. kart 'mark eller jordmån, som är knölig, tuvig och stenig'. Om ordet kart i andra ortnamn se samme förf. i aa, s. 32 ff. 8 Gärskagården 3/8 sk. — Jerskagården 1715 1874 jb.
F. led. i detta på ett par andra håll i Västergötland förekom-mande namn (se SOÄ 8, s. 137; SOSk 2, s. 51) är säkerligen, såsom antages av Sahlgren, sist a. st., en i västgötska ortnamn vanlig bild-ning med suffixet -sk, snarast gammal gen. av ett mansbinamn
*Gärdske, till sockennamnet Gärdhem i det till Åse hd gränsande
Väne hd. En »Anders Gerska» i Åse hd, troligen i Friels sn, omtalas 1540 Skjb, s. 152. 9 Ledsgården l4gan 3/4 fr. — Lissgården 1637 Ledzgården 1685 1715 Ledsgården 1874 jb. F. led, är gen. av
led n. 'gärdsgårdsgrind'. 10 Verresgården vettlagdr, ä., vcbagdn y.
112 fr. — Håkan Werres gård 1715 Håkan Werresgården 1874 jb
Verresgården 1952 jr. F. led. är tydligen gen. av ett mansnamn
Värre, av dialektuttalet att döma urspr. en gen. på -a. Detta
mans-namn, som eljest är okänt, kunde möjligen förklaras som en kort-namnsbildning till ett fsv. mansnamn *Värald, motsvarande fvn.
Veraldr (även i ortnamn, se NG 5, s. 443), eller till det härmed
urspr. identiska fsv. mansnamn *Väruld, som urspr. ingår i by-och sockennamnet Värsds i Kåkinds hd, skrivet Värulzaas 1460 by-och
Verulzaas 1465 (se SOSk 7, s. 112, 116). 11 Böekersgården bidsasg dr,
112 fr. — Böckergården 1685 1715 Böckersgården 1874 jb. F. led.
är gen., enligt de äldre skriftformerna stamform, av västg.-dial.
böcker 'tunnbindare', möjligen, om genitivformen är den
ursprung-liga, använt som binamn. 12 Finnegården firiagtin 1/2 fr. — Finneg.n 1685 Finnagården 1715 1874 jb. F. led. är urspr. gen. Finna av fsv. mansnamnet Finne. 13 Jöns Persgården 1/2 fr. Binamn:
Nol-gatorna nOgeitara. — Jöens Pers gård 1715 Jöns Persgården 1874
jb. F. led. i binamnet är dial. nol 'nord'. S. led. är best. pl. av
gata i den gamla betydelsen 'inhägnad väg'. 14 Getegården ffiagein
112 fr. — Gietegården 1685 1715 Getegården 1874 jb. — Getagården
1590 tl. F. led, är antingen gammal böjningsform av djurnamnet
get eller urspr. dialektal gen. på -a av detta ord i dess från fsv.
kända användning som mansbinamn eller slutligen urspr. gen.
*Geta av ett till djurnamnet bildat fsv. mansbinamn *Gete. 15 Köre-
Åse hd: Friels sn 15 gården 39,krag4n 5/8 fr. — Kiöregården 1685 Kiörregården 1715
Köre-gården 1874 jb. — wiid KyrkioKöre-gården 1564 tl. Det nutida namnet är best. sg. av västg.-dial. köre gård (Mag) 'kyrkogård'. Det ur-sprungliga namnet är, såsom tiondelängdsformen från 1564 visar,
Vid kyrkogården. 16 Anderstomt åndas,tånt 1/16 fr. — Andorstompt 1685 1715 Anderstomt 1874 jb. F. led. är urspr. gen. av fsv. mansnamnet Änder, enligt Sahlgren av mansnamnet Andor av
*Arnthor. S. led. är ordet tomt, varom se B. Holmberg, Tomt och toft. 17 Jutegården (24t2ggin) 112 kr. Kallas vanligen Präste gården prii..5tagds. — Iutegården 1685 Jutegården 1715 Jutagården 1874 jb. F. led. är gen. av fsv. mansbinamnet Jute 'man från Jylland; dansk'. 18 Klockaretomten kkedsaratåmta tomt sk. — Klåckaretomp-tan 1685 Klåckaretompten 1715 Klockaretomten 1874 jb. 19 Torpe-gården tirpagem 1/2 fr. — Torpegården 1685 Torpagården 1715 Torpegården 1874 jb. Då gården sedan gammalt gränsar till gården Torpet, varom se nr 20 nedan, är f. led. säkerligen kompo-sitionsform av dennas namn och namnet i sin helhet att översätta med 'gården på gränsen till Torpet'. 20 Torpet tvrp Torp 1/2 sk. — Tårpitt 1564 Thorppith 1573 Tårpedt 1600 Torpet 1715 1874 jb. — Torpet 1552 Torpiitt 1564 Törpit 1580 tl. ", Namnet är best. sg. av torp 'nybygge'. 22 Källeberget pcblabeeriat allmänning fr. — Källe- berget 1825 1874 jb. Första g. jb 1825. F. led, är gammal böj- ningsform av källa.
1 Sågaretorpet 1/4 sk. Binamn: Såggårdsskogen seigaskåran. — Såggaretorpeet 1663 Sågaretorpet 1685-1795 Sågaretorp 1825 Sågare- torpet med en äng 1874 jb Sågaretorpet jr. Första g. jb 1663 kyrko- hmn 1/4 mtl. F. led. är yrkesbeteckningen sågare, möjligen använt som binamn. S. led. är best. sg. av torp 'nybygge'.
1 Videskär *Mr, vijcer, vilcer allmänning fr. — Hviteskär 1825 Hwiteskär 1874 jb Videskär 1961 jr. Första g. jb 1825. Utgöres av ett skär Vänern. F. led. är väl urspr. trädnamnet vide. Där har åt-minstone tidigare växt vide.
Håle
hdth
Socknen var under reformationstiden annex till Särestad och har sedan 1883 en med Tängs socken gemensam kyrka, benämnd Håle-Tång, belägen å mark tillhörig byn Råglanna. Sockennamnet är lånat från den forna kyrkbyn (se denna).
Namnformer före 1540: [Haav 1431 Stu 150] Håla sochen 1431 Vft 11:8-9 s. 164 regest från 1561.
Jordeboksformer fr.o.m. 1546: Hårde S. 1546 Håre S. 1564 Håle s. 1565 Hååla S. 1573 Hååle S. 1589 1600 Hååla S. 1612 Håhle S. 1685-1795 Håle S. 1825 1874.
Övriga namnformer: Håla k. 1540 Skjb 150 Hååla. . s. 1544 Alm-quist, Lokalförvaltn. 3: 192 or. Håårdho s. 1546 Håla 1552 tl Hardeby socken 1554 HH 1: 386 regest Håla S. 1564 1580 Håle S. 1600 tl.
Håle hdka. — [Hola qwarn 1461 17/8? RAP or.] . — Hoorda 1541 Haardu 1542 Håre 1564 Håla 1565 Haalla Håålla 1573 Håla Håle 1589 Hoolle Hoole 1600 Hålle 1612 Håle 1637 Håhle 1685 Håle 1715 Håhle 1725 Håle 1795 1825 1874 jb. — Håla 1540 Skjb 150 Harda 1554 HH
1:386 regest Hård(h) e Hårda 1576 3/4 U.U. or. Håle 1590 tl. Jb 1564 upptager fem hela skattehmn, ett helt kyrkohmn och två hela frälse-hmn. Namnets fornsvenska grundform är uppenbarligen ett feminint
*Hardha nom., oblika kasus *Hardhu (jfr jordeboksformen Haardu
1542), från vilken senare form den nutida skriftformen och dialekt-uttalet utgå. Det ligger närmast till hands att uppfatta namnet som ett ursprungligt ånamn, åsyftande den å, som rinner strax väster om den på en höjdsträckning belägna byn och som numera åtminstone i sitt nedre lopp kallas Kämpegårdsån. Ett ånarnn *Hardha kan av betydelse-skäl icke innehålla fsv. hardher 'hård' utan är kanske en bildning till ett ord motsvarande mhty. hart 'skog; betesmark' m.m., mhty. dial.
hart, hard 'skogig höjdsträckning'. Ett sådant ord har förmodats ingå i det närkingska häradsnamnet Hardemo; se Hellquist, Et. ordb., s. 336. 1 1 sk. Kallas östergården ktaggin. — Hans Rassmuss:s g. 1715 Hans Rasmundsgården 1874 jb Håle nr 1 1952 jr. •-•-• F. led, är urspr. gen. av mansnamnet Rasmus. 2 1 sk. Kallas Hökgården h61.c.an. — Måns Månssons g. 1715 Måns Månsgården 1874 jb Håle nr 2 1952 jr. ^, F. led. i Hökgdrden är urspr. antingen gammal böjningsform av fågelnamnet hök eller dialektal gen. på -a av detta ord i dess från fsv. kända användning som mansbinamn eller gen. av ett till fågelnamnet bildat mansbinamn *Höke. 3 Karlsgården kewein 1 sk. — Joen Carssons eller And :s Andersgård 1715 Jon Carls eller Anders Andersgården 1874 Karlsgården 1952 jr. 4 Höjen 1141an
Åse hd: Håle sn 17 är urspr. best. sg. av hög antingen i betydelsen 'höjd' eller 'grav-hög'. 5 Stommen stått» 814 sk. — Stompen 1541 Stompnen 1564 Stompnn 1637 Stombn 1685 Stommen 1715 1874 jb. — Stomnen 1540 Skjb 149 Stompnen 1564 tl. Om namnet se Flo nr 3, Flo sn. 6 Håkan Larsgården 1 fr. — Håkan Larsgård 1715 Håkan Lars-gården 1874 jb. 7 UngeLars-gården bgag, 6par, 1/2 fr. — Ungegården 1685 1715 1874 jb. F. led. är urspr. gen. Unga av fsv. mansbi- namnet Unge.
Håletorp habtårp. — Håretårph 1564 Hårethorpp Haletthörpp 1565 Hålatorp 1573 Håletorp 1589 1600 1612 Håhletorph 1685 Håletorp 1715- 1874 jb. — Torpit 1564 Torpet 1580 Håletorp 1590 tl. Jb 1564 upp- tager ett helt skattehmn och ett helt kyrkohmn. F. led. är bynamnet
Håle. S. led. är torp 'nybygge'.
1 Börje Månsgården borp,,månsgark 1 sk. — Håletorp Stora 1825 Håletorp Stora (eller Börje Månsgården) 1874 jb Börje Måns-gården 1952 jr. 2 Bengt NilsMåns-gården 1 sk. Binamn: Håkan
Hans-gården halcan.,hånsgan. — Bengt Nills gård 1715 Bengt Nilsgården 1874 jb. 3 Kronogården kn'gnaggin Krunegården ä., krOyagein y. 1/2 sk. — (Kronogården) 1874 jb. Det äldre dialektuttalet återgår på fsv. krunu, böjningsform av kruna f., som är en biform till krona. Råglanna ibitykeirja (gammal uppteckning av S. Landtmanson i SL Bih. 1 (1905), s. 59 med oviss syftning), mItyleitta (uppteckning från 1928). — i Ruglande Rwghland 1431 Vft 11: 8-9 s. 164 regest från 1561 Rwgh-lande 1500 Vft II: 8-9 s. 137 regest från 1561. — RoRwgh-lande giärde 1546 Ruglande 1564 Roglanndha 1565 Ruglanda 1573 Roglande 1589 Rog-landa 1600 Rolannda Ruglunda 1612 Roglunda 1637 Roglanna 1685 Roglanna Rouglanna 1715 Rouglanna 1725 1795 Råglanna 1825 1874 jb. — Rwglanda 1540 Skjb 150 Ruglandhe 1559 9/2 RAP or. Ruglande 1559 9/2 U.U. or. Rwglanda 1564 tl Rwghlanna Rwglanna 1576 3/4 U.U. or. Roglanda 1590 tl. Jb 1564 upptager tre hela skattehmn, ett helt frälsehmn och en frälsetomt. Det på nio olika håll i Västergötland och Värmland uppträdande namnet Råglanda, Råglanna torde böra upp-fattas som pluralform av ett fsv. appellativ *rughland, *roghland 'jord-område, där man odlar råg (fsv. rugh, rogh)', motsvarande det på fem olika ställen förekommande norska gårdnamnet Rugland (NG 2, s. 146; 5, s. 198; 6, s. 312; 9, s. 76; 10, s. 123).
1 1 sk. Kallas Smedegården smbagdn. — And:s Bengtsg. 1715 Anders Bengtsgården 1874 jb Råglanna nr 1 1952 jr. 2 1 sk. Kallas
Toresgården tijsgein, tepsgein. — And :s Arfwedzg. 1715 Anders Ar-vidsgården 1874 jb Råglanna nr 2 1952 jr. 3 1 sk. Kallas Lille Jonsgården ie jönsgetn. — Anders Måensonsg. 1715 Anders Måns-gården 1874 jb Råglanna nr 3 1952 jr. 4 Bäcken 1 fr. Binamn:
Lassegården lkaggin. — Bäcken 1715 1874 jb. 5 Tomten tdmta
1/4 fr. — Tomptan 1685 Tomten 1874 jb. S. led. är best. sg. av
tomt, varom se B. Holmberg, Tomt och toft.
Karaby
layaby, kcirby ä., kiyaby y. Inbyggarnamn: Karbölingar (na) kkb61taga
Socknen var under reformationstiden annex till Tun. Sockennam-net är lånat från kyrkbyn (se denna).
Namnformer före 1540: Karleby Sochn Karleby Sokn Karlaby sochn 1397 B 16 fol. 16, 36, 267 Karleby sochn 1413 SDns 2: 678 avskr. Jordeboksformer fr.o.m. 1546: Karleby S. 1546 Kareby S. 1564 1565 Kara By S. 1573 Kareby S. 1589 Karaby S. 1600 1637 Kareby S. 1685 1715 Karaby S. 1725-1874.
Övriga namnformer: Karlaby k. 1540 Skjb 151 Karlaby. . s. 1544 Almquist, Lokalförvaltn. 3: 192 or. Karlaby s. 1546 Karraby 1552 Kara-by S. 1564 1580 1590 tl.
Avekilja
4va,,Saya.
— [Affuethrälle 1564] Auethele 1565 Affuethell 1573 Afftele 1589 Autelie Auetälie 1600 Autelle 1612 Agetelge 1637 Afwe-telgie 1685 AfweAfwe-telgie 1715 Afwettellia 1725 Afvekielja 1795 Afvekilja 1825 1874 jb. — Auatela 1552 tl Affuettahelle 1559 9/2 RAP or. Aue-tthehelle 1559 9/2 U.U. or. Auetel 1564 tl Awetele 1576 3/4 U.U. or. Awetell 1580 Awetäla 1590 tl. Jb 1564 upptager två hela skattehmn och ett helt frälsehmn. De äldsta skriftformerna från 1500t synas tala för antagandet, att namnets fornsvenska grundform är *Avathili, inne-hållande som f. led gen. sg. eller pl. av ett fsv. *avi m., motsvarande sv. dial. ave m. 'grund och trång vik; större eller mindre vattensamling, fördjupning i marken, där vatten samlas, såsom i kärr och myrar; sank äng som står under vatten' m.m., och som s. led antingen fsv. -thilim. 'brädvägg' (i sammansättningen plankathili 'plankvägg') eller ett fsv. *thili n., motsvarande fvn.
pin
n. 'brädvägg, golvbeläggning' m.m., båda orden närbesläktade med ordet tilja samt med fsv. thilde n. 'brä-der', sv. dial. tilde; som ortnamnselement kunde -thili tänkas ha samma betydelse 'spång, träbro', som av Sahlgren i Upsala Nya Tidnings jul-nummer 1938, s. 2, antages för det uppländska bynamnet Til, till ett ord motsvarande fvn. kil n. med samma betydelse som det förutnämnda därav avledda MIL Namnets s. led har så småningom i skrift ombildats till -telie, -telgia o. dyl. och slutligen både i skrift och dialektuttal till-kilja genom association med bynamnet Kilja, varom se nedan. Byn är belägen vid Karabyån.
1 Nils Björsgården mls bigsgan 314 sk. — Nills Biörnsg:n 1715 Nils Björsgården 1874 jb. 2 Bengt Olofsgården bcegtAsgan 3/4 sk. — Bengt Olufsgård 1715 Bengt Olofsgården 1874 jb.
1 Blaekstorp bkcilsst8rp 1/4 fr. — Kareby 1564 1565 Karaby 1573 Kareby 1589 Blaxtorph 1685 Blagstorp 1715 Blaxtorp 1725-1874 jb Blackstorp 1961 jr. ", Första g. jb 1564 frälsehmn 1 mtl i Karaby by.
Åse hd: Karaby sn 19 F. led. är gen. av ett fsv. mansnamn, urspr. binamn, *Blak, motsva-rande fvn. Blakkr, ä. da. Blak, varom se Lundgren, Personn., s. 28, Sahlgren i NoB 1944, s. 209 ff. S. led. är torp 'nybygge'. Jfr Blackstorp i Tuns sn.
Börestorp bils4sr, bbstar.—Birgerstorp 1397 15/2 DaRA or. Birghrs-torp 1397 15/2 DaRA or. (annat dipl. än föreg.). — [ThörisBirghrs-torph 1564 Boristörp 1565 Båristorp 1573] Böristorp 1589 Böristårp 1600 Börestorp 1715-1874 jb. — Börestörp 1590 tl. Jb 1564 upptager ett helt frälse- hmn. F. led, är urspr. gen. av mansnamnet Birger. S. led, är torp 'ny-bygge'.
1 1/4 kr. 2 1/2 kr.
Karaby kkaby, kcirby ä., hpraby y. — Karleby 1414? Vft II: 8-9 s. 164 regest från 1561 Karlaby 1489 1/8 RAP or. Karleby 1500 Vft II: 8-9 s. 137 regest från 1561. — Karlaby 1541 Karleby 1542 1546 Kare-by 1564 1565 KaraKare-by 1573 KareKare-by 1589 KaraKare-by 1600 KareKare-by 1612 Kara-by 1637 KareKara-by 1685 1715 KaraKara-by 1725-1874 jb. — KarlaKara-by 1540 Skjb 149, 151 Karraby 1552 tl Karleby 1554 4/2 RAP or. (Vft II: 1, s. 37) Karaby 1564 1590 tl. Jb 1564 upptager två hela skattehmn, tre hela och ett halvt kyrkohmn jämte ett kyrkotorp samt ett helt och ett halvt frälsehmn. Det ursprungliga fsv. namnet är Karlaby. F. led. i detta på ett flertal håll förekommande namn är gen. pl. av appellativet karl och s. led. by antingen i betydelsen 'by' eller i betydelsen 'gård'. Enligt Lindroth i SIOD 1, s. 58 ff., har karl här betydelsen 'allmogeman, fri enskild man' och by betydelsen 'by'. Namnet jämföres med de likaledes vanliga Tägneby (till fsv. thäghn 'man, fri man, krigare') och Svenneby (till fsv. sven 'gosse; tjänare; väpnare') samt det både i Sverige och Danmark vanliga Rinkaby, Rinkeby (till ett fsv. *rinker 'krigare', mot-svarande feng. rinc, flty. rink, fvn. rekkr med samma betydelse). Enligt Lindroth med instämmande av M. Olsen i Maal og Minne 1919, s. 96 och Hellquist i Svensk humanistisk tidskr. 2, s. 272, samt i De svenska ortnamnen på -by, s. 79 ff., ha vi i dessa namn »vittnesbörd om bo-sättningsförhållanden som sammanhänga med en slags 'klassindelning' redan i förhistorisk tid». Sahlgren anser i NoB 1918, s. 182 f., att de anförda namnen kunna innehålla sockenboöknamn av den från modern tid kända typen Tierps karlar, Vassunda män. Med frångående av denna förklaring har samme förf. senare i Sveriges bebyggelse, Landsbygden, Skaraborgs län 5, s. 49, framställt den uppfattningen, att namnet
Karla-by kanske urspr. betecknat en gård, som gått i arv till sönerna i en
familj. En helt övertygande tolkning kan ännu icke sägas ha blivit given. 1 Rättaregården neetaragdn 112 sk. — Rättareg. 1715 Rättare- gården 1874 jb. F. led. är ordet rättare antingen i dess moderna betydelse 'arbetsförman vid jordbruk' eller i någon av ordets fsv. betydelser 'tillsyningsman, gårdsfogde, styresman, domare' m.m. 2 Stommen stinpan 1/2 sk. — Stompnen 1564 Stombn 1685 Stommen 1715 1874 jb. Om namnet se Flo nr 3, Flo sn. 3 Skräddaregården
skriedaragein 1%4 sk. — Skräddareg. 1685 Skräddaregården 1715 1874
jb. 4 Ödegården Oark, dgan 1 fr. — ödegården 1685 1874 jb. — ()gården 1580 1590 tl. 5 Sjögården 1/2 sk. Binamn: Store Sjögärden
sQra ffigan. — Siögården (n) 1564 1685 1715 Sjögården 1874 jb. —
Siögårdhen 1554 Vft II: 1, s. 37. 6 Lille Sjögården la 549ein 1/s fr. — Lille Siögårdh 1564 Lilla Siögården 1715 Lilla Sjögården 1874 jb. 7 Tomten iskda 1/8 sk. — Tompta 1685 Tompten 1715 Tomten
20
eller Rättaretomten 1874 jb Tomten 1952 jr. -•-• Namnet Tomten
är best. sg. av tomt, varom se B. Holmberg, Tomt och toft. Namnet
Råttaretomten är möjligen en förkortning av *Råttaregårdstomten.
Jfr nr 1 ovan. 8 Lilletomten lgatitmta tomt sk. — Lelle Tompt 1685 Lille Tompt 1715 Lilletomten 1874 jb. Om s. led. se föregående. Kilja §iba. — [Kipa] Kilia Kijlia 1397 B 16 fol. 16, 36, 267 i Kilia 1413 SDns 2: 678 avskr. i Kylia 1426 9/4 i vid. 1430 2/7 RAP. — Killie 1564 Kylia Kilia Killia 1565 Kyllia Killia 1573 Killie 1589 Kijlia 1600 Kellia 1685 Kiäl (1) gia 1715 Kiellia 1725 Kielia 1795 Kilja 1825 1874 jb. — Killa 1552 tl Kilie 1554 Vft II: 1, s. 37 or. Killya 1564 Kilia 1580 tl. Jb 1564 upptager tre hela skattehmn och ett helt frälsehmn. Byn har fått sitt namn av den väster därom belägna allmänning, fsv. Kili,
varom se Kiljamosse.
1 314 sk. Kallas Jonsgården jö.sgan. — Gunnar Månsg. 1715 Gunnar Månsgården 1874 jb Kilja nr 1 1952 jr. 2 Gategården geita-gein 314 sk. — Gategården 1685 Gateg. 1715 Gategården 1874 jb. — Gategården 1580 tl. Namnet är antingen en sammansättning av
gata i den gamla betydelsen 'inhägnad väg' och best. form av gård
i betydelsen 'gård, hemman' och betyder i så fall 'gården vid »ga-tan»1' eller best. form av det från Kåkinds hd kända gate gård 'fä-drev, väg från en gård eller by till utmarkerna'. 3 Gustavsgården
gicdasylin 314 sk. — Gustafzgård 1715 Gustafsgården 1874 jb. 4 Lunnagården låttagein 314 fr. — Lunegård 1612 Lunnagårdenn 1637 Lunnag.n 1685 Lunnagården 1874 jb. — Lunnegården 1590 tl. F. led, är gammal böjningsform antingen av lund eller av västg.-dial. lunne med samma betydelse.
Kiljamosse påya mirsa tre allmänningstrakter sk. — Kili o. 1325 VGL s. 291. — Kieljamåse 1762 Kielia Måse 1795 Kiljamåsse 1825 Kilja-mosse 1874 jb. — KelieKilja-mosse (n) KelieKilja-mosse (3 ggr) 1559 G I:s reg. 29: 289 Kilia måse 1560 G I:s reg. 29: 574. Första g. jb 1762. Mot- svarar den i ett bihang till västgötalagen från omkr. 1325 omtalade landskapsallmänningen Kili. Detta namn, varav bynamnet Kilja (se detta) är en oblik kasusform, är möjligen en avledning med betydelsen 'kilformig terräng, udde' av ett fsv. *kil, en avljudsform till ordet kil
(med ursprungligt i). Allmänningen omfattar en i Vänern utgående trekant.
1 sk. 3 sk. 4 sk.
2 Kiljamosse äng sk. — »En Jntägt» 1815 »En Intägt» 1825 Kilja eller Kiljamosse 1874 jb Kiljamosse 1961 jr. Första g. jb 1815 intäkt kr. Om namnet se föregående.
1 Kroksbo krögbo ä., kröksbo y. 1/2 sk. — Krogxstorp 1573 Krogz-bo 1589 KrockzKrogz-boo 1600 KrogzKrogz-boo 1685 KrougsKrogz-bo 1715 1725 KrogsKrogz-bo 1795 1825 1874 jb Kroksbo 1961 jr. — Krogsbo 1580 Krogxbo 1590 tl. Första g. jb 1573 skattehmn 1 mtl. F. led, är gen. av fsv. mans-namnet Krok. S. led. är urspr. antingen subst. bo i betydelsen 'gård, hemman' eller pluralform av bod, i ortnamn med oviss innebörd, enligt Sahlgren med betydelsen 'fäbod'.
Sal
sen Salen, avi sdr, uppe i Salen, nk Sal
Socknen var under reformationstiden annex till Ås. Sockennamnet är lånat från kyrkbyn (se denna).
Namnformer före 1540: Saal Sokn 1397 B 16 fol. 57 Salsokn 1487 7/9 RAP or. Saal sokn 1489 1/8 RAP or. parrochia Salin 1502 D 12 fol. 153.
Jordeboksformer fr.o.m. 1546: Salen S. 1546 Sall S. 1564 1565 Saall S. 1573 Saell S. 1589 Sal! S. 1600 Saall S. 1612 Sahll S. 1637 Sahl S. 1685 Sahls S. 1715-1825 Sals S. 1874.
Övriga namnformer: Salen Sals k. 1540 Skjb 151 [Salem . . s. 1544 Almquist, Lokalförvaltn. 3: 192 or.] Saal Saals s. 1546 Salz S. 1564 Saals S. 1590 Sals S. 1600 tl.
1 Backa bålsa 1/ 2 fr. — Backenn 1564 Backa 1565 Backen 1573
Backan 1589 Bakann 1600 Bakenn 1612 Backgården 1685 Backa 1715-1874 jb. — Backa 1552 1600 tl. '-%•‘ Första g. jb 1564 frälsehmn 1 mtl. Namnet är gammal böjningsform av backe 'höjd, höjdsluttning'.
1 Finland filan 1/s sk. — Finnelandh y Nybölle 1564 Nybbyle
Findlannd 1600 Finlanna 1637 Finland 1685 Findland 1715 1725 Fin- land 1795 1825 1874 jb. — Findlandh 1600 tl. Första g. jb 1564 kyrkohmn 1/2 mtl, räknat till Nybölets by. Namnet är lånat från landet med samma namn.
1 Forsöl, Västra kvarntomt fr. — Forssöl Westra 1874 jb Forsöl Västra jr. Första g. jb 1874. Namnet tillkommer urspr. en kvarn, varom se Forshall eller Forsäle, Västra bland försvunna nedan.
1 Multorp mer 1/4 sk. —? Mulathorp 1373 DN 7: 303 or. i
Mula-thorpe 1393 B 16 fol. 382 en ödhetompt som Mwletorp heter 1487 7/9 RAP or. — Muletorp 1541 Mulatorph 1542 Mullethorp 1564 Muletthörpp 1565 Muletorp 1573 1589 Mulletorp 1612 Mulltorp 1637 Multorph 1685 Multorp 1715 Muhltorp 1725 Multorp 1795 Mulltorp 1825 1874 jb Mul-torp 1961 jr. — Mwletorp 1546 1552 Muletorp 1564 1580 1600 tl. Första g. jb 1541 klosterhmn, jb 1564 upptaget som klosterhmn 1/4 mtl. Upptages jb 1564-1725 i Flo sn. Namnets f. led är urspr. gen. Mula av fsv. mansbinamnet Mule. S. led. är torp 'nybygge'.
Nybölet Mut, Mut. — Nybelä 1397 B 16 fol. 57 Nybele 1451 B 16 fol. 253 Nybbele 1502 D 12 fol. 153. — Nöböll Nebell 1541 Nybyl 1542 Nybbylle 1546 Nybölle 1564 Nyböle 1565 Nybylla 1573 Nybölle 1589 Nybbilä Nybbyle 1600 Nybellenn 1612 Nyböhle 1685 Nyböhl Ny-böhle 1715 NyNy-böhle 1725 1795 1825 Nyböle 1874 jb Nybölet 1961 jr. — Nybyla 1540 Skjb 151 Nybyle 1564 tl Nybylle 1576 3/4 U.U. or.
22
Jb 1564 upptager två hela skattehmn, ett halvt kyrkohmn, ett helt pre-bendehmn och tre hela frälsehmn. F. led. är adj. ny. S. led. är urspr. obest. sg., i dial. best. sg., av fsv. böle n. 'boning, bostad', i ortnamn med betydelsen 'gård'.
1 Gartegården May4r, 1 sk. — Gartegården 1715 1874 jb. F. led. är det mansbinamn Garte, som från 1500- och 1600t är betygat för innehavare av likanämnda gårdar i Fristorps och Hols byar, V. Tunhems sn, Väne hd, Älvsb. 1.; se SO.X 12, s. 48, 50. Namnet Garte är väl bildat till ett verb, motsvarande rio. dial. garta
'skämta, skoja, prata strunt; grymta (om Svin)'. 2 östergården
kta(r)ggin 314 sk. — östergården 1715 1874 jb. 3 Skattegården
skåtagein 314 sk. — Skattegården 1715 1874 jb. 4 Fogdegården
fdgdagdrt, 112 sk. — Fougdegården 1685 1715 Fogdegården 1874 jb. 5 Knektegården knblgage_in 3/4 fr. — Knechtegården 1685 Kneckte-gården 1874 jb KnekteKneckte-gården 1961 jr. 6 Tomtegården thntagdr,
314 fr. — Tomptegården 1715 Tomtegården 1874 jb. — ? Tomten
1552 tl. F. led. är gammal böjningsform av tomt, varom se B. Holmberg, Tomt och toft. 7 Bärtegården bietagdp, 112 fr. — Berte- gårdenn 1637 Berteg:n 1715 Bärtegården 1874 jb. F. led. är urspr. antingen gen. Bärta av fsv. mansnamnet Bärte eller gen. Bärto av kvinnonamnet Berta, fsv. Bärta.
Sal sar, Salen ä., sak y. — j Salen 1473 31/10 U.U. or. — Sallen
1541 Salin 1542 Salen 1546 Sallenn 1564 Salenn 1565-1600 Sallenn 1612 Sahll Sahllenn 1637 Sahl 1685 1715 Sahl Sahlen 1725 Sahl 1795 1825 Sal 1874 jb. — Salen 1540 Skjb 150 Sallenn 1559 9/2 RAP or. 1559 9/2 U.U. or. Salen 1564 tl. jb 1564 upptager tre hela skattehmn, två hela kyrkohmn och en kyrkoåker samt ett helt frälsehmn. Namnet, som förekommer även på andra håll (jfr SOSk 8, s. 65 ), är urspr. obest., sedan ofta best. sg. av ordet sal, i fvn. även med betydelsen '(stort) hus (med ett enda rultig Ordets betydelse i ortnamn är oviss. Enligt Hellquist, Sjönamn 1, s. 518 är den »vistelseort o.d.», enligt Sahl-gren möjligen »fäbod».
1 Västergården veestageir, 1 sk. — Wästergården 1685 1715 Westergården 1874 jb Västergården jr. 2 Pukagården pålsan 1 sk. — Pukegården 1715 Pukagården 1874 jb. F. led, är gen. av fsv. mansnamnet Puke. 3 Klövagården 1kiyaggin 112 kr. — Klöfwegården 1715 Klöfwagården 1874 jb. F. led. i detta namn, som finnes på flera andra håll i Skarab. 1., är väl gen. av ett fsv. mansnamn
*Klöve, fvn. Klauli, som förekommer både som dopnamn och bi-namn. Jfr SOSk 2, s. 54, 60; 13, s. 262. 4 Nästegården Y0,5tagein
112 kr. — Nästegården 1685 1715 1874 jb. F. led, är best. form
av superlativen näst, men anledningen till namngivningen är obe-kant. 5 Törsagården Osagd» Tösagården 1 fr. — Töris gård 1715 Törissagården 1795 Törsagården 1874 jb. F. led, är urspr. gen.
Töresa av det i äldre nysvenska vanliga mansnamnet Töres (Töris),
som utgår från fsv. Thyrgils, biform till Thorgils. Beträffande ljud-utvecklingen jfr det vanliga västgötska ortnamnet Törestorp av urspr. Thyrgils(a)thorp; se t.ex. SOSk 13, s. 57, 211. 6 Korsgården ki45,074,1/4 fr. — Korssgården 1715 1874 jb. ", Namnet Korsgården
är mycket vanligt, speciellt i Skaraborgs län. F. led, är ordet kors,
Åse hd: Sals sn 23 Försvunna eller ur jordeboken uteslutna:
Forshall eller Forsöle, Västra, tullkvarn. — Fforshördhe 1500 25/1 Krapperupark. or. — Fårsöhle qwarn 1684 Forssöhle qwarn 1715 1725 Forssöhleqvarn 1795 Forssöle 1825 Forsshall eller Forssöle Westra 1874 jb. ^, Första g. jb 1684. Uteslöts ur jb 1916. Kvarnbyggnaden ligger vid en fors i Nossan. Om namnet se Forshall eller Forsöle, Östra bland försvunna i Ås sn.
Stommen. — Stompen 1541 Stomnin 1542 Stompnen 1564 jb. — Stomnen y Salen 1540 Skjb 150. ^., Om namnet se Flo nr 3, Flo sn.
Särestad
scksk ä., sytrasta y.
Socknen var under reformationstiden moderförsamling i Särestads gäll, vartill hörde annexen Bjärby och Flakeberg i Viste hd samt Håle och Täng i Åse hd. Sockennamnet, som urspr. antingen tillkommer gården Prästbolet eller en forntida, nu försvunnen by, har ursprungliga motsvarigheter i flera andra ortnamn, nämligen sockennamnet Seger-stad i Gävleborgs 1., skrivet Säristadhum 1312 (SD 3: 65 or.), gårdnam-net Särsta i Knivsta sn, Ärlinghundra hd, Stockholms 1., skrivet Säräs-tum 1361 (SRP nr 499 or.), bynamnet Särstad i Gistads sn, Skärkinds hd, österg. 1., skrivet Särestadhum 1410 (SDns 2:319 avskr.), samt i Rinna sn, Göstrings hd, samma län, skrivet Säridhzstadha 1382 (SRP nr 1728 or.), troligen även bynamnet Särestad i Årstads sn och hd, Hall. 1., varom se SOH 2: 228, samt möjligen ännu ett par andra. För de fyra förstnämnda antar Lundgren, Personn., s. 257, med tvekan som f. led gen. av ett mansnamn *Säre(r) eller *Säridh. S. led. är urspr. pluralform av stad, troligen med betydelsen 'boplats'.
Namnformer före 1540: Ecclesie in Säristadhum 1338 SD 4: 626 or. in Seristadha 1391 9/10 RAP or. Seristadha 1430 Stu 150 j Säristadha 1473 31/10 U.U. or. i Säristadha 1475 25/1 Vft 1:3, s. 14 or. i Säritzstade 1481 23/11 RAP or. i Särestada Säristha 1482 30/11 Viksaml. or. i Säris-sthadha 1488 1/6 RAP or.
Jordeboksformer fr.o.m. 1541: Särestad prestegielldh 1541 Säri-stad presta geeld 1542 SereSäri-stade Gield SäreSäri-stad S. 1546 Serista S. 1564 Säristad S. 1565 Säresta S. 1573 Serista S. 1589 Säresta S. 1600 Säres-stadh Gielldh 1637 Säresta S. 1685 Särestadz S. 1715 1725 Säresta S. 1795 Särsta S. 1825 Särestads S. 1874.
Övriga namnformer: Säristada, Säristada k. 1540 Skjb 30, 149 Säri-stada. . s. 1544 Almquist, Lokalförvaltn. 3: 192 or. Särestada 1544 Vft I: 8-9 s. 111 or. Seristadha S. 1546 Särestada 1552 tl 1555 G I:s reg. 25: 173, 174 Säresta Geell 1580 Särista S. 1590 Särestada prestegield 1600 tl.
Boberg bc_51merj. — Bobärrigh 1564 Boberg (h) 1565 1573 1589 Bo Bärgh 1600 Boberg (h) 1612 1637 Booberg 1685 Bobärg 1715 Boberg 1725-1874 jb. — Boberg 1564 Boberg 1580 Bobergh 1590 tl. Jb 1564 upptager ett helt och ett halvt skattehmn. F. led. i namnet Boberg, som inom Västergötland ytterligare förekommer i Tranums sn, Kållands hd (se SOSk 8, s. 71), samt dessutom på flera andra håll i skilda landskap, är flertydig. Enligt SOV 2, s. 20, är den troligen urspr. ordet bod, enligt SOV 13, s. 11, subst. bo i betydelsen 'bostad', medan Sahlgren (SOH 1, s. 156; 2, s. 213) för två halländska Boberg antar gen. pl. av det
