NYARE BIDRAG TILL KÄNNEDOM OM
DE SVENSKA LANDSMÅLEN
OCKSVENSKT FOLKLIF.
TIDSKRIFT
UTGIFVEN PI UPPDRAG AFLANDSMÅLSFÖRENINGARNE I UPPSALA, HELSINGFORS OCK LUND GENOM J. A. LUNDELL .
1882. B.
INNEHÅLL:A. NOREEN, Ordlista öfver dalmålet.
STOCKHOLM
SAMSON & WALLIN. Se omslagets andra sida!
Tidskriftens utgifvare:
Docenten, Fil. kand. J. A. LUNDELL adr. Uppsala
med biträde at
Prof. Dr L. F. LEFFLER ock Doc. Dr A. G. NOREEN i Uppsala
Prof. Dr A. 0. FREUDENTHAL ock DOC. Dr H. A. VENDELL i Helsingfors
Doc. Dr A. KOCK ock Fil. kand. N. OLSENI i Lund.
Första bandets innehåll:
Inledningsord af G. DJURKLOU ; Det svenska landsmålsalfabetet af J. A. LUNDELL; Dalbymålets ljud- ock böjningslära af A. NOREEN; Ett julkalas. Från Färs härad i Skåne meddeladt af L. P. HOLMSTRÖM; Hel-singesägner berättade af V. E.; Smärre meddelanden. Maj 1879; Ordet
eld belyst af de svenska landsmålen, af L. F. LEFFLER ; Färömålets
ljud-lära af A. NOREEN; Norrländska husdjursnamn af J. NORDLANDER; Folk-musik från öfra Sverige af G. BN; Land smålsföreningarnes tredje all-männa fest i Uppsala 1879; Sörbygdmålet af A. KOCK; Smärre med-delanden. December 1880.
Årgången 1881:
II. 2. Tillägg till Adolf Noreens ordbok öfver Fryksdalsmålet af JAN MAGNUSSON. 93 s.
II. 5. Folktro, seder ock bruk i Möre under nittonde århundradet. Af MARTIN JONSSON. 25 s.
Smärre meddelanden. Nov. 1881. 33 s.
1. Om dialektstudier med särskild hänsyn till de nordiska språken, af J. A. LUNDELL. 31 S.
III. 2. Sagor, sägner, legender, äf ventyr s. 1-48.
IV. 1. Dalmålet af ADOLF NOREEN, I. Inledning, 23 s. med karta.
Af årgången 1882 förut utgifne:
II. 6. Om si/ ock sel i norrl. ortnamn. Af J. NORDLANDER. 29 s.
II. 7. Sagor från Emädalen uppt. af EMIL SVENSEN. 38 s.
II. 8. Gåtor ock spörsmål från Värend uppt. af G. 0. HYLTEN-CAVALLIUS. 22 B.
Märk! Enär af särskilda skäl fiere band samtidigt måste vara under arbete, svara årgångar ock band ej mot hvarandra, ock bandets olika nummer komma icke alltid i ordning. När ett band är färdigt till bindning, följa med dess sist utgifna häfte titelblad ock register samt särskildt tillkännagi/vande på
NYARE BIDRAG TRI KÄNNEDOM OM
DE SVENSKA LANDSMÅLEN OCK SVENSKT FOLKLIF IL 2.
DALMÅLET
A F'ADOLF NOREEN.
IL
4
, ORDLISTA OMR DALMÅLET
I OFVANSILJANS FÖGDERI
EFTER A. STEFFENBURGS, HANS ERSSONS OCK EGNA ANTECKNINGAR.
STOCKHOLM, 1882. KONGL.BOKTRYCKERIET.
Förord.
Föreliggande arbete, innehållande närmare 3,000 ord, hvaraf de flesta i 2 till 10 olika former, är utarbetad efter följande materialsamlingar:
1. Egna anteckningar, gjorda under sommaren 1880, då jag närmare två månader uppehöll mig i, öfre Dalarna, uteslutande sysselsatt med språkliga undersökningar. Detta material har sedan dess något ökats genom de upplysningar, jag i Uppsala varit i tillfälle att förskaffa mig af vandrande arbetsfolk ock af studerande ungdom vid universitetet eller folkskollärare-seminariet, ock innehåller numera omkring 1250 ord tillhörande Älfdalsmålet (i Älfdalens ock Våmhus pastorater), omkring 1250 ord ur Moramålet (i Mora, Sollerö ock Venjans pastorater) ock omkring- 1600 ord ur Orsamålet, de flesta i mänga olika former. Då en mängd af de ord jag antecknat äro desamma• inom de tre målen, så uppgår det af mig samlade materialet icke till mer än omkring 2,500 olika ord.
'2.
En handskrifven ordlista, Omfattande 1443 ord från Älfdalen ock uppsatt i juni 1874 efter nämdemannen Trot Olof Larssons i Östmyckeläng uppgifter af lärovärksadjunkten dr AD. STEFFENBURG på den forskningsresa, denne då företog med understöd ock på uppdrag af Dalarnas fornminnesförening. Detta samfund har godhetsfult stält till mitt förfogande såväl detta manuskript som ock det ,under nr 3 anförda.3. En handskrifven ordlista upptagande omkring 960 ord från Orsa ock uppsatt af kommunalstämmans ordförande MÅNGS HANS ERSSON i Stackmora, hvilken i augusti 1876 inlemnat densamma till Dalarnas fornminnesförening.
4 NOREEN, ORDLISTA ÖFVER DALMILET. IV.
2
Angående uppställningen af den ordlista, jag här lemnar, är följande att anmärka:Första kolumnen upptager det ifrågavarande dialekt-ordets form i svenska riksspråket. Saknas ordet därstädes, så konstrueras en riksspråksform enligt de allmänna ljudlagar, som gälla för motsvarighet mellan målet ock riksspråket. Riktig-heten af den konstruerade formen bevisas; så ofta ske kan, genom citerande af motsvarande ord i fornspråket — i regeln äro de forn-svenska citaten efter RYDQVIST ock SCHLYTER, de isländska efter VIGFUSSON
—
eller i andra hand något annat besläktadt språk. Ofta kan dock den fullständiga bevisningen för konstruktionens riktighet lemnas först uti en blifvande grammatik. Om vid detta konstruerande flere former äro lika rimliga — så är särskildt fallet i fråga om etymologiskt dunkla ord —, upptar jag alla dessa, hvar på sitt ställe. Finnes dialektordet i riksspråket, men under en form, som icke ljudlagsenligt motsvarar målets, så bibehålles riksspråkets form som uppslagsord, men sättes inom [ ], ock vid dess sida anföres den form det ljudlagsenligt skulle hafva, hvilket jag dock genomgående uraktlåtit i ett enda men synnerligen talrikt representeradt fall, nämligen då riksspråket har -ju- (eller det därmed etymologiskt likstälda y, is!. iii), under det att målets form förutsätter -jo- (isl. -j6). Konstruerade former utmärkas med "*, dock icke i det fall, att konstruktionen inskränkt sig till att med hvarandra samman-sätta ord, som hvar för sig uppträda i riksspråket. I såväl dylika som öfriga för riksspråket främmande sammansättningar har jag i tydlighetens intresse åtskilt sammansättningslederna medelst bindestreck.Andra kolumnen upptager ordets form eller former inom Älfdalsmålet. Ord, om hvilkas geografiska utbredning inga upplysningar lemnas, förskrifva sig från Östmyckeläng, kvar-med jag på intet vis vill hafva sagt, att de icke finnas på andra orter, utan blott att jag ej haft tillfälle att konstatera deras tillvaro för öfrigt. I alla andra fall meddelar jag full-ständig uppgift på de orter, där jag anträffat ordet. Då ett ord har flere former, anföras fullständigt endast de, som icke kunna regelbundet härledas ur den först anförda formen med ledning
IV. 2 FÖRORD,
af de allmännaste lagar för ljud-motsvarighet, som reglera för-hållandet mellan de olika varieteterna af Älfdalsmålet. Dylika allmänna motsvarigheter om hvilka utförligare uti gramma- tiken — äro: mk. ås. ev. vh. bn. Mot s svarar 9 s s s 2 ) 2 2 2 sly Ms sj) sts sis jy: jås ig" ls
ix
p Is Ja" ts ts
0 dY 0 t il adj. på -ng
n n n v- 6 v v v Z efter vokal_ d Z d Z d, d, n d, 0, n d, 0, n d, d, n •4, n
Q Q ' Q 9 . Q 0, 9 0, Q 0, Q 0, Q 0, 0 g före vokal_ /t _ g P 0 4 1 1, ytc?, gcap gt, Ya? b°§5 Y9 Int?, nteg yqye
M,, lq, te, te g, we it?, it? u,T, u? Ut? U9, UQ.
r J blott
I"
' 491 före / Y? b9C Ylg, Yg n nDe fraser, som tillhöra denna kolumn, ock som nästan ute- slutande förskrifva sig från Steffenburg, har jag till vinnande af större utrymme förvisat till noter under själfva registret, i hvilka jag äfven upptagit längre anmärkningar rörande ordens betydelse m. m. Samma princip är följd vid tredje ock fjärde kolumnerna.
Tredje kolumnen upptager ordets form eller former i Moramålet. Anges ingenting om ordets geografiska utbred-ning, så är detsamma från Östnor. För öfrigt gäller om denna kolumn i tillämpliga punkter hvad jag anfört rörande den andra. Allmänna ljudmotsvarigheter, till hvilka här icke tages vidare hänsyn, äro:
6 NoREEN, ORDLISTA ÖFVER DALMILET. IV. 2
ön. soll. 110r. ris, nus. gars. utm. vj. ,iintom f. o.1
d dj Rddi.J. 1 d d ,1, (utom f. 6.1 d d
`1' i eft. kons. f 4. to. ek r J 't % "tleft. kons.1 — 't .9 , 1, n___ s,1,n___ ts ts 8,1,n 8,1,n___ 8,1,n___ d (bod. slug.) d 1 ja. (nddlj. y) ix Jr 8,1,n___ cl ts ds..ds i) i) il ds 9 f. vok. v v 9 v v Z Z .2, .11 1 Z 121 1 s .1 2,k 2,k 2,1 2, t---i, 2 2, 2. Y, y bo, y if I i, 2 5, 5, 1 0, Q 0, Q__ 0, Q 0, 0 a, 4 a , 13 cti, (gp. ce» ce oy (isl. 1.5.) og oi (isl. 35-) t9 al, o?, 69 (e?, Ce i (;. o?, rn 69 ce 69, o?,
Fjärde kolumnen ändtligen upptar Orsamålets former. Anges ingen närmare geografisk bestämning, så förskrifver sig ordet från Ihlen. Allmänna ljudmotsvarigheter äro:
hol. mg. stm. sk. 0 4,2 0 dz
1. 4
ly ts (f. äldre tj), y # ts 1. fy d, s'l 21, 3, .11, 2 .11, 2 1. 1 1(i uddljud), Z_ 4 1 s (i änd.), 2, g 2, g co, cp gl g (N T cg, Q' tt u u uRörande alla fyra kolumnerna märkes, att hvad som i en föregående kolumn anföres om ett ords betydelse, kön eller böjning, gäller för de följande kolumnerna, så snart icke där andra uppgifter meddelas. Ord, som jag endast träffat som senare led i en sammansättning — hvilket ingalunda hindrar, att de ju kunna förekomma själfständigt —, upptagas under hänvisning till det eller de sammansatta ord, uti hvilka jag
IV. 2 7 funnit dem ingå. --- Den musikaliska aksenten har jag i denna ordlista lemnat obetecknad; den exspiratoriska har jag an-gifvit endast i de fall, då hufvudaksenten har annan plats, än man o på grund af riksspråkets aksentuering skulle vänta sig. Åtskilliga värdefulla etymologiska sammanställningar hafva under detta arbetes tryckning blifvit mig benäget meddelade af Professor SOPHUS BUGGE, till h,vilken jag därför stannar -i den största tacksamhet. Dessa BUGGEs anmärkningar, med hvilka han tillåtit mig rikta mitt arbete, har jag, oftast under an-förande af hans egnå uttryck, insatt i noterna.
Uppsala i november 1881.
Förkortningar: = adjektiv
ags. = angelsaxiska = bestämdt
bn. =- Bonäs by i Mora socken d. = danska
d alb. = dalbymålet i Värmland engl. = engelska
ev. = Evetsbärgs by i E. kapell fg. = forngutniska
fht.= fornhögtyska fr. = franska
fryksd. = fryksdalsmålet i Värmland fs. = fornsaxiska
fsv.= fornsvenska
gars. = Garsås by i Mora socken. got. = gotiska
gp. = Gåpshus by i Oxbärgs kapell hol..-= Fiolens by i Orsa socken It. = lågtyska
isl. = fornisländska
mg. = Maggås by i Orsa socken mht. = medelhögtyska
mk. = Östmyckelängs by i Älfdals socken
mlt. = medellågtyska no. = norska
nor. =.- Norets by i Mora socken nus. = Nusnäs by i Mora socken ob. = obestämdt
okv. = okvädinsord op. = opersonligt
ris. = Risa by i Mora socken = substantiv
sk. = Skattungebyn i Skattunge kapell skämt. -= skämtsamt
soll. = Häradsarfvets by i Sollerö söcken st. = starkt
stm. = Stackmora by i Orsa socken sv. = svagt
= tyska
utm. = Utmelands by i Mora socken V. = verb
vh. = Lindbäcks by i Våmhus socken vj. = Kyrkobyn i Venjans socken ångml. = ångermanländska ås = Asens by i Ä. kapell ön. = Östnors by i Mora socken. Aas. = AMEN, Norsk ordbog.
Nu Ordb. = NOREEN, Ordbok öfver Fryksdalsmålet. Nn Fåröm. = NOREEN, Fårö målets ljudlära. Rz = RIETZ, Dialektlexikon.
ORDLISTA 8 NOREEN, Riksspråk Abborre s. m. ackord s. n. ackordera sv. v. 1. ackurat a.
[aderton] 'åtton, *afton, *adeton räkn.
[af] •åf prep., adv. [af]lefvor •gtf- s. f. pl. [af]skörd 'åf- s. f.
[af]slipp *åf- s. n. [afton?] *åten s. m. aftonvard s. m.
afve (no. ave) s. m. afvog a.
agg S. n.
agn (på säd) s. f.
akta sv. v. 1.
[al] *ålder (isi. glr, ags. alor) s. f. aldrig adv. all a. ÖFVER DALMÅLET. Älfdalsmål abu?ri.
ofr mk. ås., aagq ev., ah, vh. ov. Styr dat.
12114vur kvarlefvor
evsjnord lapp, afskuren tyg- eller
läderbit
ot'n aftonvard kl. 5 e. m. mk. ås.2 am bukt med stillastående vatten
avin afvig. — go a. gå baklänges mk. ås. vh.
gagn mk., qygan As. vh.
akta akta (sig)
oldar al (alnus) ruk. As. vh.
eldar mk. ås. e/ mk. ås. vh.
IV. 2
[allestädes] *a11-stads, ostas mk. ås. *all stads adv.
*alma (jfr fryksd. crn, ma larf, löfmask ink. ås. bn. no. ölme 4) s. f.
1) Ex. inontyq 2,r ov stg•anitm kyrkan är af sten(ar). 2) Vanl. blott i uttr. yet QC n äta aftonvard. 3) akt- o akta på, observera;
akt,, ta noga märka. 4) »I Västmanlands-Dala landsmålsförenings sam-lingar till en ordbok öfver landsmålet i Västmanland och Dalarne findes
»alva larf af Sphinx ligustri (Leksand)». Heraf slutter jeg, at ona,
*alma er opstaaet af "alfa og er en afiedning af det mytiske ord oldn. ålfr. Overgang fra If till lm forekommer i oldn. i pambarskelmi (Har. s. Harr. 44), kjalmi (Har. s. Harr. 44; Sn. E. I, 496; Leiäar-visan 4), skilmingar (Fas. II, 320), helmingr (vistiaok ikke med
IV. 2 abborre— alma
Moramål Orsamål
abor aber hol. mg. stm.
akgrd ackord,kontrakt; beting hol. mg. sk. stm.
akodera rådslå, öfverlägga sk.
akorat snygg, städad sk. •
anto ön.; acitIO m11., 00 nor., .63/Q sk. stm. ao vj.,
ov ov mg. hol.
ovlevur
ovslip rest, kvarlefvor
aftoal
ov- o stillastående vattensamling
avun k.
ag hat sk.
agan ön. nor., an soll. vj. nus, ris. agn sk., cogn hol. akta vakta hol. sk. stm. 3 aldar ön. soll. nor., ollar vj. oldar sk.
al/ar utm.
O( ön. soll. nor. vj. 8/ sk. mg. hol. — elarvu
allihop
olumstag 1. ()Was °ma.
Fritzner for helmningr, helfningr); Rz 238 b har fra Kalmar helm; no. dial. Mima, gjolming sandsynlig af *golfa, *golfing, af gölf (annerledes Aasen). For resten vilde *ålla i gen. pl. regelret blive "almna. Min forklaring finder en mwrkelig stotte i en oldheitydsk glosse (Graff I, 243): locusta, qu nonclum volavit platt vulgo albam vocant ; jfr Mannhardt G erm. mytben s. 372, Grimm Myth.3 430 f.: »der alp son oft als schmetterling erscheinen, und in den hexenpro-cessen heissen elbe bald die kriechenden raupen, bald die puppen, bald dieentfliegenden insecten». Hermed staar i forbindelse det hos
10 NOREEN, ORDLISTA ÖFVER DALMÅLET. IV. 2
Riksspr,åk Älfdalsmål
al[ma]nacka s. f. analsa mk. ås. ev., canalsa vh.
aln s. f. an mk. ås. ev., aZri vh. bn.
*amning s. m. cdrågg slipsten af 20 värktums dia-
. meter
als-inte[t] pron. asnit altare s. n. olta'r
alt-i-ett adv. 6)144 alltid mk. ås.
alt-åt prep. °Ya° ända till ås. I
and (fogel) s. f. gv,d, pl. eguiar ås. and (tid) se bjugg-and.
Anders s. m. gol As
andre(n) se 'ftdern.
'and-run.e (jfr isl. upp- gttelrign nyspiradt gräs å slagen
runi) s. m. åker 1. äng [ankel] 'åckel (jfr isl. okul mk. ås. vh.
ekkla) s. m.
[ankelknöl] *åekeI-knul okulknagZ s. 111. *anlade (fsv. anlag) s. m. Anna s. f. qtba *ann-groen s. m. b. k apa-efter sv. v. ap-atar arf s. n. arv
arg a. arg ond, vred
*arga (jfr för-arga) sv. v.
arm s. m. arm mk. ås. ev.
[armborst] *arbörst (fsv. arborsth) s.
[armbågas] *alnbugas sv. abugos armbåga sig fram
v. 1.
Rz nTvnte overtroiske forhold ligeoverfor en åma og det no. navn paa en aygdom åmesykje, der ogsaa kaldes trollverk. Det hos Rz opforte adj. åmmblest hörer, skjont ikke urniddelbart, sarnmen med no.
IV. 2 , almanacka—armbågas 11
Moramål Orsamål
aZnaka ön., anak sol!., alnaica nor., c_anctilsa sk. stm. camanaka vj.
tgbi ön. soll, ris., can nor., en vj. am t sk., ar? mg.
alnzgg hol. stm,
asint mg. stm. oltar
ciptulets sk.
Qlcul ön., oka/ gp., 129,kai v j.
agndladt nyvuset gräs å sla-
gen äng stm.
crIce sk. aggrc2an nyspiradt gräs å slagen
äng 1. åker
cipeer stm.
arv sk.
arg sk.
arga reta hol. st. — argus retas
arm ön. nor. vj., arm soii, arm sk. mg. arbtst pilbåge sk.
dial. subst. elveblitster, aivgust» (Buggs). 0. 2q.nu adv. altjämt, så långt man mins tillbaka.
12 NOREEN, ORDLISTA ÖFVER DALMÅLET. IV. 2
Riksspråk Älfdalsmål
arm[båge] 'aln-buge (is]. abug, abm mk. ås. ev. vh. 21nbogi, Qlbogi) S. m.
[armbågilycka *alnbuga- abugoZyjya armveck mk. ås. ev. vh. bn. s. f.
armod, "-a s. f. armq.0
artig a. arttn artig
as s. n. as
aska s. f. aska mk. ås. ev.
askfisen s. m. b. askfces'n ett andeväsen ask-graf s. f.
*ask-gru (is]. 2sgrtii, jfr asgrag askhögen i spiseln
grUi.) s. f.
askpåtare s. m. askputar
'ass? s. m. as ett slags bröd 2 ; koll, bak af dylikt
"ass-hål? (jfr föreg.) s. n. assZ hål i en brödkaka af ass *ass-tyckla? (jfr "ass ock astyPa 1. -ta gröfre brödspade. 3
no. tykel.) s. f. Jfr *baku-tyekla.
att konj. at
auktion s. m. akspl.Trt
ax s. n. aks
axel s. m. atsul hjulaxel
Backe s. m. boka (fast) mark mk. ås. ev. vh. bada sv. v. 1. boa°
badda-[p]å sv. v. 1. bad-Q
bagge (is]. baggi) s. m. bakfot s. m.
[baktråg] 'baku-trug s. n. bakutrgg
[bak]ugn 'baku- s. m. bakin
'baku-spilja(jfr spjäla) s. f. baku,sp2-do bakspade ås.
') Anses förorsaka den lilla hvirfvel, som stundom vid luftdrag upp-står i en askhög. Då en brasa sprakar, säges: a. sipmt (a. skjuter).
2) Bakadt af säd, uppblandad med agnar ock halm. »Jeg vover ikke
IV, 2 armbåge —b aku -spilj a 13.
Moramål Orsamål
abugo ön., armbugo vj. soll., arm- obuit sk. mg. hol.
bua nor. °Skya armoda sk. artin nätt sk. hol. as kadaver sk. aska
asgrav rum i spiseln framför
bakugnen
as
at hol.
akspn
aks sk.
aksyZ ab& hol. sk. 'km.
boka ön., boka gp. soll. nor. vj. byka sk. mg.
bada sk.
bad-o pålägga omslag 4 hol. sk.
1 baga gammal häst sk.
bakfQt
bakutrug stm. bakuuga,n
bakusph bakusplla hol. st. sk.
styrks, harren haard, oldn. herstr asper, harr, t. harseh, harren, ,'{kars; jfr mine Bemxrkninger i Bezzenbergers Beitr. III, 103» (Bugge).
3) Afsedd att införa ass (se d. o.) i ugnen. 4) Åfven : hölja med säng-kläder för att åstadkomma svettning.
NOREEN, OR Riksspråk
`baku-tyckla . (jfr no. ty- kel) s. f. balk s. m. *bomma (jfr fsv. bamba sv. V. band s. n. bannas sv. v. [bar] 'bär (isl. brr) a. bara adv. 'bara-drit (jfr följ.) s. n. 'bara (jfr Rz bjäre 3) s. m. 'bar-frid (fsv. barfridher) S. TO. bark s. m. [barkig] *-og a. barm s. m. [barr] 'bår s. n. koll. [barr]nål"bår- s. f. Bartel s. bas s. n. basa sv. v. 1. [basun/ 'basa .s. f. 'battna se båtna. [baxna?] "bafsna sv. v. beck s. n. becka iv. v. 1.
'be(de)1-kona (jfr isl. bi- ill) s. f.
bedja st. v.
'bedle (jfr isl. bi5in) s. m.
DLISTA ÖFVER DALMILET. IV. 2
Älfdalsmål
bakutyka eller
-k
Za finare brödspade mk. ås. Jfr *ass-tyekla. bok tvärbalk mk. ås. bpj,c1 knas hr bar 2 mk. ås. ev. vh. bn. bar borodnt trollsmör ås. ban lyekoande4 mk. ås. barfria förstukvist mk. ås.. bark bark; barkbitbarkyn barkig; grät; kärf mk. ås. vh.
barm
bor mk. ås. vh. bo•nQZ barr
bardal bartelsmässa 5 mk. ås. bas stund (hälst under arbete) boso värma
basa lång trälur 6 vh.
b2,k inb
bgkz,kno mk, ås., bgka ås. farbrors 1.
morbrors hustru (föråld.); frilla
ink ba0 ba,020 mk.,beclulbn. Styr dat.7 bga farbror, morbror mk. ås. ev. 1) för införandet af brödet i ugnen. 2) Om snöfri mark. 3) »Samme ord paa Bornholm »bara eller oftest sammensat smorrbara m. og f., eg. smörbwrer, men er navn paa et slags trold af skikkelse som en hare, hvilken h'åene siges at frembringe af et gammelt hoseskaft, og hvis been dannes af tre jernharvetwnder eller af strikkepinde; den udsendes saa af liexen for at bringe hende melk og smör fra naboernes kvwg». Om finsk , para handlar udförlig Castrén Vorles. fiber die finn. myth. s. 165 if. Et tilsvarende vtesen kaldes paa Island tilberi (Maurer Isländ. volkssagen
'IV. 2 baku-tyckla —bedle 15
Moramål Orsarnål
bok ön., bak son., balk nor., bak vj. bamba ringa
bcond
ba2nc2s sk.
ber ön. nor., bcpr vj. Jfr *bärog. ber sk. mg. hol. stm. bar
bark vi. bark mg.
barm sk.
bor bor hol. stin.
borna ön. nor. vj.
bas stund sk.
boso bas-Q elda på sk.
basy basa sk.
bafsna2 gifva sig sk. hol. bik hol. stm. sk.
biko hol. stm. sk.
baka» hol. stm. sk.
bet bart bet vj. bida bad baclum bedi hol. stm. bila hol. stm. sk.
s. 93 f.) »han som 'bwrer tu l en» og svarer efter sin betydning vmsentlig tu l det danske dragedukke, no. dragdokka. Er stammen *bantu- ved suff. -n- udvidet af stammen *bara-, svarende tu l gr. (pop- i 7r02.,v99kog
m. m.? Tör med bari sammanstilles oldtysk otivaro, mit. adebar, holl. oijevar (ved siden af oldtysk odebero), se Grimm Myth.3 638?» (Bugge). 4) Eg. ond ande, som drager lycka till huset. 5) lifven två års bock, som slaktas vid den tiden. 6) Begagnas af vallhjon. 7) Ex. 2g a4 cerifin itm noga llanta jag skall bedja herrarna om några slantar.
16 »BEEN, Riksspråk
begrafva st. v. begynna sv. v. behöfva sv. v. *ben (is!. b9inn.) a. be it s. n.
bena (hår) sv. v.
ORDLISTA ÖFVER DALMXLET. IV. 2 Älfdalsmål
bkgrovo Ngrue, b2gravt0 bma
bo, rak, gen (om väg) mk. ås. ev. — bosta adv. sup. genaste vägen
bo, bona mk. ås. benlös s. [besman] *bismål s. n. *heta s. f. beta sv. v. '1. betala sv. v. 2. *bet(t)el (isl. bitill) s. betsel s. n.
*bis, (jfr bi) s. 1.
bida sv. v. 2.
"billing (no. billing) s. m.
binda st. v.
in4Z9,9 en luftens andel
122.s:mg
bl«a lag hvari skinn betas bg,ta beta (skinn) ink. ås. ev. 2
btoZo
Ntkl bett å ett betsel bi4 mk. ås., be2, vh. bu! byx bi ink. ås. ev.
ba?Oa mk. ås. (sv. y. 1. bil.)
b212gg tvilling
121.23da bot mk. ås., bqud bn., 4200
bit s. m. bkt
bita st. v. baga bat b2h0 mk. ås. bn.3
bittida, 'bittiga adv.
*bittids-folk s. n. koll. *bjorog (jfr bjur-) a. bjuda st. v. lbjuggiand *bägg- s. vanl. b. b2t6,0. — go b. gå till nattvarden b2tasfu?k nattvardsgäster
4u?aa boO buOW ås., butl bn. f., bag skördetid (för säd) mk. ås
begguas i höstas
1) Då vinden blåser i springor, säges: b-s'n pkstrar (se *pinstra); då en dörr blåser upp, heter det: b-s'n ad-up d&rar (hade upp dörren).
IV. 2 begrafva—bjuggand 17
Moramål Orsamål
beitna vj. Jfr börja.
b .4va utm.
ben stm. sk.
benco rikta (ett skott); bena (hår) hol. stm. sk.
burna bigmol hol. stm. sk.
beta Utak
bla betsel vj. Jfr 'betsel. batul sk.
bel ön., bel, sol, bes'l nor., ben ris. be.1, sk. mg,
ba gp.
bara bayla hol. stm. sk.
bbgg
bvida (imper. bd 1. bd ön.); btuda bcovd buuclum buvelt
pret. bot ön., bavd soll. nor. vj.; hol. sk.
pl. bavdum ön., ba,vdnm, ön. soll. nor.; ptc. batdv ön, koldi soll. nor., buncie
stump;hvastäggjärn sk.
bada ön., beta soll. nor., bada vj.; baya bet intum hol., betum
pret. bet; pl. bdum soll. nor., sk., Uti bekom ön.; pto. Ntyr ön., blh
soll. nor. vj.
bd.zga hol.
by2run stark ock ihärdig stm. by2cla KAL vi., kl blam bgt by2cla bd Mim bnch, hol. sk.
begav begen b. sk. hol. stm.
Jfr väder-karlen. 2) b. 4, förtenna. 3) Styr dat. i uttr. b. tqm
skära tänderna:
Sv. landsm. IV. 2. 2
ben
18 NOREEN, ORDLISTA ÖFVER DALM1LET. IV. 2 Riksspråk Bjur- bjerr) s. m. bjälke s. m. *-bjära s. f. se 'härd-bjära, *bjäru-sele, -tri. bjärt a. *bjärul (jfr i sl. b erill) s. m. *bjäru-sele (jfr följ.) s. m. *bjäru-tri (fsv. biceru tre),
Rydq. V, 80) s. n. *bjöekla?(jfrRzs.734)sv:v. 'bocklog? (jfr föreg.) a. "bjöl (jfr Rz bjäla 5) s. • *bjöla (jfr föreg.) sv. v. björk s. f. björklöf s. n. björk-söta s. f. björn s. m. björnas sv. v. björnhud s. f. 'björn-hyfve (jfr layfve) s. n. björnide s. n. björn-kalas s. n. björn-öl s. n. blad s. n.
'bladdra (isl. blaära) s. f. *bladdra (isl. blaära) sv.
v. 1.
'bladdra (jfr föreg.) s. f.
Älfdals mål
byur- bäfver-. Förek. som första
sammansättningsled i ortnamn.
bye4le
bet märkvärdig mk. ås. ev. byerul bärträ'
byerusg ok att bära vatten med 2 byerutreq ok att bära vatten med 3
bygrk mk. ås. ev. vh. bn.
byejtkv
mk. ås.by?rhy.Tta
björksafvebygrl björn; i pl. fästefolk 6 ink. ås. ev. vh.
by,gnas trolofvas mk., låta lysa för- sta gången ås. Blott i pl.
bygnety0
byoyve, björnide
byfflnkakts kalas på första lysningsd. byn.44d = föreg. vh.
bkO mk. ås. ev. vh. bn.
1) att bära bördor å ryggen; af vidjor ock trästycken. 2) Färsk.
blott öster om Dalälfven. Jfr bjäru-tri. 3) Förek. blott väster om Dal-älfven. Jfr bjäru-sele. 4) »Beslwgtet er ogsaa no. bakla kludre, friske (Ross), bokla kludre, tumle om med stive ben som en nyfödt kalv (Ross). Jeg twnker mig en grundform *bjgkla eller *bjakla, beslasgtet men ikke
Bjur— bladdra 19 Orsamål
NQr a. duktig att arbeta, stark hol. stm.
Naket sk. IV. 2
Moramål
beeZka
byprt bjärt ön. nor. soll.
byk ön., byiky_k nor. vi., Nark ris.
by. 6trkkv
bivorksgtu
Nowj ön., bp92, nor., Ninvj., bi ris. ris.
bart bjärt sk. hol.
Nartctra hol. stm.
Nekla röra sig oförsiktigt sk.
NeNun skrymmande sk.
ingl orimligt tal sk.
Nela prata orimligheter sk. - Nerk sk., Nark mg.
Nen björn; brudgum sk. mg. hol. stm.
Nencpd sk.
Netta??,da sk. hol. stm.
b4aT ön., MO soll. vi., *6 nus. big sk. mg.
blqdra blemma hol. stm. blgdra sladdra
bir:teka pratsjuk kvinna sk. identisk med bakla» (Bugge). 5) »Jfr videre hels. bjä? prat, bornh. bjeel kjxv1, bjsela (og bjw11a) gjöe. Bjöl er oldn. bjel, urgerm. *bel-vo; besIntet er t. benen, urgerm. *bellon for bel-non» (Bugge).
6) Uttr. igerdipn ke,niNe«, ,g.(2r vi två förlofvade oss (eg. gjorde
hembjörn) i går.
20 NOREEN, Riksspråk blank a. 'blek se *blick. blek a. [blekna] *blickna sv. v. [blemma] 'blima 1 s. f *blick (isi. blik 2) s. n blifva v. *blima se blemma. blind a. blind-skalle s. m. blinka sv. v. 1. blod s. u. blomma, *blömme s. blot-sot (isiblasått?)S. *bluka 4 (jfr linka) sv. bly s. n. i blyg a. blå a. blåbär s. n. blåbärs[ljung] -*ling s. blåsa st. v.
ORDLISTA ÖFVER DALMÅLET. TV. 2 Älfdalsmål
bZqgk bZkq,k
bhkna vissna
bkqma mk. ås.
b4.1c kal bärgsrygg mk. ås. ev. bh (blott pres. förek.). Jfr varda.
bd
bZkuslcoN blindbröms bZmka. Styr dat. 3
bua mk. ås. b?y~a, mk., bhekta ås. vh. bZu?tstmt rödsot bp mk. ås. ev. vh. bn. ug mk. ås. bZQ mk. ås. vh. bkhr n. .bkballw
bZua bp bkpad As., blesicl bn. *blåta? 6 (jfr följ.) sv. v. bleto töa mk. vh.
*blåta-väder? (jfr i si. bZotogadar töväder mk. vh. bloti) s. n.
bläck, *blik, 'blick s. n. bbk skrifbläek; bh& järnbläck *bläsa (jfr följ.) sv. v. 1. bZaso vara påhängsen, komma objuden
Namn med bläs i pannan; fram-fusig, påflugen
1) »Synes dannet af en rodform germ. bli., der ogsaa fremtreder i isl.
blistra (jfr gr. cp2.1(Vd; af rodformen blai- er no. bleime og vel fsv. blena ('bleina), blema (= sv. blemma); ags. blegen f. (icke blOgen) har vel g
af samme art som begen, twegen og kan da henföres til blai-, ligesom vel d. blegn ('blaggjino?), holl. bleyne. Jfr bildninger som no. blossma vandfyldt blasre (Telem.) af blåsa; blEema af *blå = ags. blåwan (hertil vel sikkert hall. blåna). Dalsk blima forholder sig til no. bleime, fsv. b/ema som mht. glime gliihwiirmcben tu l det enstydige oht. gleimo, bläsig, -"og a.
IV. 2 blank—bläsig 21
Moramål Orsamål
blam* sk.
blek sk.
blzknco blekna, vissna hol. sto.
b/6(n~ vattenblåsa hol. stm.
blgma
blk ön., b soll. nor. vj. (blott pres.) bl sk., bh hol. (blott pres.)
blogl
bler
blotta ön., blo.ma nor., bkma vj.
bly ön. nor. vj,, by l soll.
blyQg
bl;2 ön. soll. nor. vj.
bli924 sk.
Jfr blöt-soten.
bluko springa, hoppa 5 bl hol. stm. sk.
bkg hol. stm. sk.
blo sk.
blobeshgg
blosa bes blesum blesn: ön., blesa blosa bts blgsum blctst hol. sk. soll. vj., blott nor.
bUtto hol. stm. sk. Jfr blötväder.
blelp skrifbläck; järnbläck
bleso arbeta ifrigt men oför-
Siktigt
blesun hd. sk., blesug stm. oför-
siktigt ifrig, påträngande; mht. gleime; se OsthofE Morph. unt. IV, 130-47» (Bugge). 2) »Norsk bllk
bar, fri piet: Lister, Jaxieren (Ross)» (Bugge). 3) Inb% bkk 9gtim blinka med ögonen. 4) »Af samme rod som gr. TÅA° (jfr 902,g£0 =*9 2.vyjc0). Betydningsforholdet oplyses ved det germanske laikan, der i sv. og no. maal bruges ligesom Thin) om vand som bobler og holder paa at koge over; og i gotisk betegner laikan springe, hoppe ligesom dalmålets binka» (Bugge).
5) mer än vanligt. 6) »Synes mig identisk med no. blota blive blöd, isxr
om jorden i regnveir (Aas,) ; i Närpes : bk.t töa (Frth. s. 13)» (Bugge). 45
22 NOREEN, ORDLISTA ÖFVER DALMILET. IV. 2 Riksspråk bläsig a. (forts.) blöda sv. v. 2. blöt a. blöt-bröd s. n. blöt-soten s. f. b. blöt-väder S.
[bo] *bu (isl. bal) s. n. [bock] *black s. ni. [bock]blad*buck- s. n. koll. [bock-blads-blomma]
*buckbladsblömme s. m. [bock]kvalla *buck- s. f. [bod] *bud (isl. bai5) s. f. [bod]föra *bud- sv. v. 2. [bod]förs-flux 'bud- a. [bod]kulla, 'bud- s. f. [bod]vall *bud- s. m. bog (på kreatur) s. ni. bok (liber) s. f. bolde s. m.
*bolsa 3 (jfr dalb. but) s. f. bonden s. ni. b.
bord s.
Älfdalsmål
bZy.T0a
bZ.ot våt, blöt, mjuk mk. ås. ev. vh.
bZ9tbro0 mjukt bröd Jfr blotsot. Jfr *blåta-väder. bu fogelbo mk. ås. ev. vh. buk mk. ås. ev. vh. buktga0 liljekonvalje bukbtasbknia liljekonvalje
budar pl. fäbod, säter mk. ås. ev.
bufmra boföra 2 mk. ås.
bulysfZulss villig att fara till sätern budkula säterjänta
buduffli fäbodvall
bun, pl. bygar ås.
bk, pl. bmka,r mk. ås. ev. vh. bo.
bulda mk. . ås.
bu.Trd mk. ås. ev. vh. bu.
borste s. m. bust borst; barste .mk. ås. ev. vh. bort,*brott(isl. brot) adv. bort mk. ev. vh., bro( mk. ås. bort-efter prep. adv.
»Jeg tror, at dette er for *kovalla af konvalla, lat. conval-laria; tillige tör man vel antage, at det oprindelige dalord kwalla bubbla har havt inflydelse paa ordets form» (Bugge). 2) föra kreaturen till sätern (b. aa) 1. därifrån (b. ipn 1. 0,mat). 3) »bosa er for *bolsa (i Rättvik basä, V.-D. landsm.-för. saml. II, 38) som asnit for alsinte og hörer, ligesom de hos Rz s. 72 opförte ord, sammen med et hos Hz s.
IV. 2 bläsig—bort-efter 23
M 01 am ål Orsamål.
blam med bläs i pan-
nan sk.
blgda ho!. stm. sk.
bkt ön. sol!., biQt nus., biQt nor.
Notbro?
blssott rödsoten ho!. stm. blgtQadar töväder ho!. stm. b/41: ön., hu/ sol!., by nor., but vj. bu sk. mg.
by nus. n buk ön. nor.
bak9ala liljekonvalje
pl. burar ön. sol!. vj., blar sol!., pl. bgdar hol. stm. — sing.
byar nus. bt.d butik sk.
Jfr -byföra bufara stm. Jfr b-yföra.
bog
bok, pl. bgrar ön., kkar nor., bok, pl. &akar sk., bokar mg.
bolsar vj.
bolda ön. nor.
boa brunstig so ho!. stm. sk.
bogd'n ok åskan går ho!. stm.
bord ön. sol!. nor., bQc/ vj., borg bord sk.
(b. borde) ris.
bosta ön., bota vj. nor., bqt 8011. bast
bort ön. soll. nor., bot vi. bart sk. mg.
b8ver bortåt ho!. sk.
70 opfört adj. böl (bd, böl m. m.) brunstig om hundyr, ister om scen. Her-med maa höre sammen bålet (Aas. s.• 40) lobs i brunst om en so; Aas. har ogsaa adj. böl parrelysten, ismr om soen. Dette adj. er vistnok identisk med hels. b, fryksd. bvd stor ock duktig, som af mange forf. er sam-menblandet med oldn. ballr» (Bagge).
24 NO.REEN, ORDLISTA ÖFVER DALMILET. IV. 2 Riksspråk Älfdalsmål bot s. f. bit bota sv. v. botten s. m. [boxera] *buxera sv. v. 1. bra a. bracka s. f.
'braga (isl. braga) sv. v. 1.
*brag-vind (jfr föreg.) s. m. braka sv. v. 1. brasa s. f. braska sv. v. 1. bred a. bref S. n. *brinde4 s. m. *brind-kyr (jfr ko) s. f. "brind-uxe (jfr oxe) s. m. brinna st. v.
buga. Styr dat.' but'n
bra sing. oböjl., pl. braar mk. ås. braka, vanl. pl., byx(or) ev. Jfr brok. brogo mk. ås., brea vh. kräla, röra sig
sakta; kräla, krypa (i nerverna) 2
bragylud dallring i luften 3 broko
broso
braska prunka, ståta (om brudfölje)
mk. ås.
brla0 mk. ås. ev. vh. bn. brlav
brwda älghanne mk. ås. ev. brtujyyr älgko
brp2,du1sa älghanne
bra (pres. br.0) brgu britua0 mk. ås.
brista st. v.
Brita, Birgitta s. f. [bro] *bru (is!. brU) s. f. broder s. m.
brok s. f.
[brottas] 'brutas sv. v. brud s. f.
brda ink., bart ås. ev. bru
bruOar, pl. bryörar ås.
bruk, pl. brukar mk., brkokar ås.,
byxor 5
brutos mk. ås.
brattaa, mk. ås. ev., braga vh.
*brugga (isl. brugga) sv. v. 1.
bruk s. n.
bruga mk. ås.
1) Uttr. 2°g buffltar mplugn ymni jag botar mina kor. 2) Styr
ao• IV. 2 bot—bruk 25 Moramål bra braka bra ön. broso utm.
bro: ön- bred soll. non vj.
brina (pres. bryt ön., bnn soll. nor.
vj.); pret. bran. ; pl. brunUM ön.
soll. nor., branum ön.; pte. brutal
ön., brutit soll. nor., brme vj.
bent ön. nor., brita vi. bra vj.
bro-, pl. brr vj.
brom ön., bro94 soll., brold nor., b.rtn,4 vj., broyl utm.
bruga ön. soll. nor. vj.
Orsamål
bot, pl. betro^ ho!. stm., betar
sk. medikamenter
bQta laga sk.
buksera buga sig sk.
bra stm. sk.' braka ho!. stm. sk.
broko hol. stm. sk. brasa sk.
braska ståta vid bröllop; ut-smycka brudfolk ho!. stm.
bred sk. mg. brev sk.
brja (pres. brid) brcoti bru-num brsvjz hol. sk.
brista bragt brustum brusti buda (ålderd.), bua sk. stm. bru mg.
brutos ho!. stm. sk. bragl sk. mg. ho!. stm. bruga ho!. stm. sk.
brak murbruk sk.
4) Se RUGGE i Bezzenbergers Beiträge III, 99. 5) 0, brtt?ie ett par
byxor.
26 NOREEN, ORDLISTA ÖFVER DALMÅLET. IV. 2 Riksspråk
bruka sv. v.
'brum (isl. brum) S. *bruma (jfr föreg.) sv. v. 1. brun a.
'brunda (no. brun.da, jfr isl. brundr 2) sv. v. 'brund-buck s. brunn s. in. *brustna sv. v. 1. bry s. n. 'bry (jfr mht. briiejen) sv, v. *bry (jfr föreg..) a. brygga se *brugga. 'brygg-tuppa (jfr *tuppa) s. f.
[bryn] *brun (isl. brtin)s. f. bryna sv. v. 1. *brynda (jfr *br unda) sv. v. *brynda (jfr föreg.) s. f. bryne s. n. bryta st. v. brå-[p]å sv. 2. bråd a. bråd-dag? s. n.? bråd-dag-mål? s. n. *bråna (is]. britäna) sv. v. 1. bräcka sv. v.
Äl fd als mål
bruka
bryn n. (vanl. b.) al-, asp- ock
björkblom
brifmo blomma (om al, asp, björk) brgygn
brityda vara brunstig3 mk. ås. brio/c/buk brunstig bock br2192, mk. ås.
brus'n brista mk. ås. ev.
broya vara brunstig 5 brop. brunstigs
bryttupa kattfot (antennaria)
Jfr ögonbryn.
brqyna
Jfr **brunda.
brqyna, mk. ås. ev. vh.
brp4ta brot bruha bryta, odla mk.
ås. ev. vi). bn.
brod-p brås på
broa; blott i uttr. broayn dagyn snart brada7 frukost kl. 8 f. m. mk. ås. bradmQZ frukost kl. 8 f. m. brQna smälta (intr.)8. Jfr *bräda.
broya bårdsteka
1) om afton- ock morgonrodnad. 2) »Dette oprindelig hunkjöns- ord *brundiz for 'brum-äi-z = t. brunft, brunst af breman, se Grimm Wb. II, 430 f.; jfr sam-kund af koma» (Bugge). 3) om gumsar ock bockar. 4) »Beslaegtet er oldn. breyma adj. brunstig om katter, der er dannet ved samme suffix som det fil samme kategori hörende blbraa. Jeg formoder, at bry og breyma er af samme rod som de ord Joh.
IV. 2 bruka utm. bruka—bräcka 27 Moramål Orsamål brun brug'n broan; se ögonbryn. bron
bron ön., broyna sol!. nor., bralgavi. brpta ön. soll., brota nor. utm. vj.;
prt. brot; pl. bratum nor. soll., bro-tum ön., bryttim nus.; ptc. brutrt ön., brutt nor. soll. vj., bryti nus.
brum m. hol. stm. sk. bramo blomma; flamma'
Jfr *brynda.
bri besvär sk. bragt- a. f. hol.
brqpt ögonbryn ing. brcgneg stal.
brinda para sig6 hol. stm. brtnda parning6 hol. stm. brqnna sk., brgnna mg. brola brd brutam hd., bruttom
sk., bratt hol., brutt sk.
brQd-o hol. stm. sk.
bratsa breya
Schmidt Voc. II,. 269 henförer tu l roden bhru brcende; .den der samman-stillar bry og mht. brtiejen, maa vel ansee brftejen vare af oprindelig *brönjan (rodform brOw), og herimod talar, saavidt jeg ser, intet» (Bugge). 5) om kattor ock rofdjur. 8) om småboskap. 7) Den af Rietz s. 48,2 anförda formen är oriktig. 8) Uttr. smyfflrad brQnax smöret smälter.
28 NOBEEN, ORDLISTA ÖFVER DALMXLET. IV. 2 Älfdalsmål
brada smälta (tr.)'. Jfr 'bråna. br ad ni. mk., f. ås. br a0e, brqndyln breindytnsf9nstar brännvinsglas brQ0 mk. ås., broa mk. ev. vh. brynts brce3,byta sörpkärl brast brasts~ka
brQt väg på sned uppför en brant backe bugo-Q kosta på, vara mödosamt
mk. ås. vh.5
bugotrur det krökta trät på en båge byena 1. bye'n böja sig elastiskt mk. ås. bidtyea 1. -1.caZ brödspade
byut
bar n. matbod, spannmålsbod mk. ås. buska mk. ås.
putd ås., put'l vh.
bp mk. ås. ev. vh. bn. Jfr bodföra.
by4,) a bo; bygga'; laga (nät) mk. ås. ev. vh. bn.
Riksspråk *bräda (isl. brga) sv. v. 2. [brädd] 'bradd 2 S. bräde S. n. bränna Sv. v. 2. brännvin s. n. brännvins-fönster s. n. bröd s. n. broms s. m. "brössel-bytta? 3 s. f. bröst s. n. bröst-sjuka s. f. bröst[socker]*-sucker s.n. *bröt (isl. brIgut) s. n.-4 buga-[p]å sv. v. 1. 'buga-tjor (jfr båge ock
ljor) s. m. bugna sv. v. buk[gjord] *-gärd s. f. *bull-tyckla (jfr no.tykel) s. f. bundt s. m. bur S. n. [buske] *boske s. m. [butelj] *putelj s. m. by s. m. by-föra sv. v. 2. bygga sv. v. 2. byka se 'böka. byta sv. v. 2. bytta s. f. byta by- ta mk. ås. vh.
1) Uttr. sue brcedar smw.Trad solen smälter smöret. 2) Jfr Sv. landsm. I, 733. 3) »Rietz' forklaring s. 61 f. af brOa smelte passer ikke godt til ordets betydning. Jeg formoder, at et verb brcella ved dissimi-lation er opstaaet af *blcella = oldn. *bloyzla af bloyta (jfr sv. dial. pragel = plagel, no. frestalle = flest-alle). For ordets betydning jfr
IV. 2 bräda—bytta 29 Moramål Orsarnäl
bra d ön., brad son. brad hol. stm. sk. br ra
b;ence stm.
br0.7 ön., br.4 soll. nor. vj. bre sk. mg. hel. stm.
bryms bruns sk.
brce.23byt
brest hol. stm.
brestsplca lungsot hol. stm. sk.
brestsukar sk.
brot brant backe
bugterd sk. bunt sk. bur bur sk. boska bssk stm. pittel gp. No ön. son. nor. vj. bi sk. mg.
Nofer föra kreatur till 1. från sätern Wera hol. stm. sk. Jfr bodföra.
bydza bygda bykt ön. soll., bidja bita sk. mg. hol. stm. nor. vj., btiice nus., backe gars
bita sk.
byta bita hol. sk.
S. Möre blöte n. hackelse, fuktad med vatten, sörpa (Linder). Ordet er dannet som gödsla, no. bygsla, vigsla. At ikke en afledning med 1 blev undgaaet, hvor der i rodstavelsen var 'et 1, viser f. ex. oldn. leizla» (Bugge). 4) Enl. Steffenburg m. 5) Ex. a0 ar bugo0-p mig det har kostat på mig. 6) bytas 4m bygga eller reparera hus.
30 NOREEN, ORDLISTA ÖFVER DALM1LET. IV. 2
Riksspråk Älfdalsmål
båd (jfr Rz s. 63,1) s. m. buO kvinnfolklifstycke utan ärmar båda sv. v. bu?ao uppbåda mk. ås.
båda pron. .40ar (f. =, n. 40i) vh.
både adv. b90
[båge] *buge s. m. bug
båll s. m. bålt adv.
bär s. f.
*båra (isl. bora) s. f. bård s. båt s. m. båt-hus s. n. • [båtna] *bat(t)na Sv. v. 1. båt-stad s. m. bäck s. m. bäfver se Bjur-. *bägg-and se bjuggand. bälg s. m. "bälgel-bräde (jfr följ.)s.n.
*bälgla(s) (jfr isi. belgja) sv. v.
*bälglog (jfr föreg.) a.
bälg-säck s. m.
*bälla (isl. bella) sv. v. 2. bänk s. m.
bär s. n.
[bära] "bjära (fsv. bira) st. v. bQr bu?ro hål på afträdet bard n. kant bQt botetys
bafn bli bättre, läkas mk. ås. vh. intsta0
bals
kg, pl. kar skinnsäck' 4gMbra0a spegel (skämts.) b§igks glo stint mk. ås. be20,fn glåmig mk. ås.
bala kunna, ha tillfälle till mk. ås. vh. bgqgk
bar
bgero bar bu?rt0 mk. ås.vh.,buna ev. bn
[bärg]'bjärg (isl. bjarg) s. n. [bärg]malm *bjärg- s. n. *bärkja (jfr no. byrkja)s.f.
"bärog (jfr bar) a. 1) att bära på ryggen.
byer mk. ås. ev., bgpr vh. bn., bgerg ås. byermabn vanlig järnmalm 2
IV. 2 bacl—bärog 31
Moramål Orsamål
b(2,r bsel
bocl vj. Mer mg.
bu sk.
bugo ön., bygo so11. vj., bui nor., buy, sk. stm., bui e mg., buji hol.
byji (ack. bugog nus., bui ris.
bo gp. vj. bult duktigt stm. bor vj. bard m. bot sk. b ot vj. gp. bafnco hol. stm. sk. bgtstgl landningsställe för båt vj. hg ön. nor. Ng sk. mg. hol. st.
bogaZ 1. bog4a bagas hol. sk.
bogsak soll. vj., besc'el_c nus., bok-sals ris.
bala ön, bula hol. stm. sk.
bayk vj. bak mg.
ber hol. stm. sk.
bero ön. sol]. nor., bgerå nus., bcpro boro bar barm benf hol. sk. vj.; pret. kw; pl. bgram ön. nor.,
bgrum son.; ptc. barn ön., bcpri
nor, bgn soll. vj.
ber ön. nor., bier sol]. nus., Ner vj. kar sk. mg. hol. stm,
berya
baron bar sol!.
2) Jfr malm ock järnmalm.
32 NOREEN, ORDLISTA ÖFVER DALMÅLET. IV. 2 Riksspråk
Älfdalsmål bättra sv. v. 1. batra förbättra
bättre, bäst a. komp., sup. batara bast mk. ås. böka sv. v. b9ka ås.
'böka (no. boykja, jfr isl. bcpjya stänka vatten med skopa mk. ås. bQuka) sv. v. 2.
'bölja? s. f. hcla skogsrå ås.
*bölja (fryksd.bbljl)sv.v. 1 • bga mk. ås. börda, *burde s. f. btIrda
'börg (isl. byrgr, birgr) a. bt9rg duglig, tillräcklig, giltig mk.ås.ev. börja-[p& sv. v. 2. byr-Q sv. v. 2. börja mk. ås. ev. vh. 'börsta(isl.byrsta) sv. v. 1. bysta häckla (lin)
"börsta (jfr föreg.) s. f. bysta häckla mk, ås. bössa s. f. by,5a ink. ås. vh.
Dag s. m.
[dagg]*dågg (isl. dQgg)s.f. 'dag-sätt (isl. dags9tt) a. n. dag-sättning s. f. dal s. 'dan n. (jfr Rz s. 83) dam S. "damma s. f. damma sv. v. *danta-[p]& (jfr bak-dan-tare) sv. v. 1.
*darna (isl. öarna) adv. de, dem pron.
deg S.
deg[tråg] -*trug s. n. del s.
dag, pl. daar mk. ås.
dog mk. ås. vh.
dagsat dagens slut 2 mk. ås.
clagsatmgg = föreg. dal mk. ås. ev. vh.
dal kalfgek (land) mk. ås. vii.
Jfr dimma, *dumma, *dämma.
danzba
dqn,t-Q erinra om
dn där (vid utpekning). Jfr där.
char mk., der 1. de mk. ås., deg, vh. bn.; gen. deras 1. derasas mk. ås., dras vh. bn.; dat. dem, mk. vh. bn., dn As. dg
dogtriig chal
1) Jfr is!. bylja. »Ved et ord af denne betydning synes laan fra
rsp. böla mindre sandsynligt. Jeg anser Leksands form bölja (V.-D. landsm.-för. saml. II, 39) for den oprindeligere og shrtter deraf tu l et
IV. 2 bättra—del 33
Moramål Orsamål
betra stm.
betar betar hol. stm.
bQka blm arbeta strängt sk.
betsa
bela hol. stm. sk.
kela vj. burda mg.
bsrg duglig, förmögen hol.stm.
byr-o ön. nor., byr.o sol!. bir-o hol. stm. sk.
by.5ta btsta hol. stm. sk.
bysta bita hol. stm.
byga ön. son. vj. nor. bisa sk. mg. hol. st.
(kg nor.
dog ön. so11., deg nor., 404.7 vj.
dg ho'. stm.
dsg sk.
dca ön. son. vj.,
40
nus. Jfr däld. clql sk.damb nor. dct2mb sk. mg. stm.
dambu dimma Jfr dimma, dumma.
dcr2mba stm.
dan ön. soll. nor. vj., dana gp. där Jfr där.
dem ön., dam son. når., /om vj.; dem, gen. deras sk. stm. gen. deras ön. nor., clamaj son.,
domun vj.
deg sk.
degtrgg
del sk.
gammelt *baja, der hörer sammen med boli tyr» (Buggs). 2) tiden strax efter skymningen.
Sv. landsm. IV. 2. 3
34 NOREEN: ORDLISTA ÖFVER DALMILET. IV. 2
Riksspråk Älfdalsmål
dela Sv. v. 2. dm,Za tvista mk. ås. ev. vh.; do,Z-g banna [den-där] "dan-dar pron. d¢ndcy mk., ¢ndctr ås.; f. dqdar rak.,
qdgr ås.; n. adr mk. ås.
[dennerhessen(isl. pessi) f. mit, n. 2,ta0 den här mk. ås.vh.bn. pron.
[det] 'häd pron. aO mk. ås. ev. vh.; dat. dy mk. ås.,
d.q vh. bn.; pl. se de. -
'di adv. se ty.
diger a. dkgar mk. ås.
diger-ben s. n. dlgarbka vad
*digla (isl. digla) sv. v. 1. chgaZ 1. -gZa dregla mk. ås, dika sv. v. 1. dcqica
dike s. n. dadya
"dike (eg. samma ord som dcnka liten våt ock tufvig skogsmyr,
föreg.) s. rn. beväxt med gräs men föga skog dimma s. f. dpyba dimma öfver forsar vh.
'dimma st. v. doyba dgnib dipyba0 ryka, damma
mk. bn.
dimpa st. v. dpypa dquyp dloypa0
din pron. f. dgh n. dat mk. ås. vh. bn.
*diss (jfr Rz s. 737) s. m. dm, spene
dit adv. ,dcqt mk. ås. ev. vh. bn.
'ditan-åt adv. prep. dcet9naa bortom, på andra sidan om 'djopen (jfr följ.) s. ii. d~pqn djup ås.
djup s. n. dphapp
djup, *djop a. kuff mk. ås. ev. vh. bn. djur s. n.
IV. 2 dela—dotter 35
Moramål Orsamål
onda ön., (Nyula(n) soll., tutan,
1. vj.; f. dQra ön., clola(n) son., clQclan vj.; 11. era ön., .,ta
soll., Te/an vj•
ts'n ön., 1. t. gen son., ts'n 1. i. gen nor., dyi 1. t. vj.; f.
2,su ön. soll. vj., isan nor.; n. da
ön. soll. vj., etan nor.
eT ön., ed utm., ce son. vj., ed 1. a(c0 nor.; dat. do ön. soll. nus.; pl. se de.
dcqtsa
chmba ön. nor. dtmba damb clumbr
den, ön., dan, son. vj., dcen nor.; f. da?, ön., da son. ' nor., le4 vj.;
n. det ön., dat soll • vj., de t nor.
chsa
dat ön., dt son. vj. nor. — dan
ön., dcept gp.
dwp ön. soll., 09,.» nor., gym vj. diQr vj.
IQtar (pl. ersättes af kullor) vj.
and sk., dendcp stm.; f. dQdT sk., dodc stm.; n. eltdc.9 sk., dada2 stm. ts'n, f. tso, n. ita sk. e(d) sk. stm. (kur hafvande dtgla hol. stm. da?,ka stm. dtmba sk. mg.
&nabo, deomb (pl. saknas)
dunt
inf. saknas, pret. dcomp (pl. såknas), ptc. dampt dan., f. dqn, n. dat sk. stim ho!.
diset ho!. stm. dit sk. mg. stm., &tar stm. sk. 4,1Qp stm. 4.19p sk. mg. ho!. 4,,Qr mg. sk. dotar, pl. detre,r sk. 59
36 NattErN, ORDLISTA ÖFVER DALMÅLET. IV. 2 Riksspråk draga st. v. drake se gods-drake. dregla sv. v. dricka st. v. drifva st. v. Älfd als må!
drogo (pres. drar) mk. ås., dra bu.; drun mk. ås., drt_c bn. ; dra2,0 .
Jfr digla.
drkka drols drul jsad ås. be.
drama drav druna mk. ås. im.
*drit (isl. drit) s. n. *drita (isl. drita) st. v.
*drita sv. v. 1. *drit-gris s. m. *drit-koka s. f. *drit-kvant? i s. m. *drit-löda (jfr *löda) s. f. *dritog a. *drit-sjuka s. f. [droppa] *drupa sv. v. 1. [droppe] *drupe s. m.
[drunkna] *druckna (isl. drukna) sv. v. 1. *drusa (no. drusa3) sv. v. 2. dryg a.
drypa st. v.
drg lort mk. ås.
drcqta drt dr2,ttO göra sitt tarf
mk. ås. 1973.
dnto 1. d. nk0 lorta ner mk. ås. dntgra?§ smutsig varelse (okv.) ås. drdku?ka ko-lort
drikgot smutsig gris vb.
dr1t4y,0a ko-lort
dritin lortig mk. ås.
dn,guka utsot mk. ås. drupo2
drul» mk. ås. ev. vh. be.
druhn 1. -kna
drusa gå burdus på, rusa' dr?.u.Tg
dn•uffa drap drupt0 ås. be.
[dränka] *dränka (isl. drahsa dr9kkja) sv. v. 2.
dräpa st. v. drapo drap drapul be.
IV. 2 draga—dräpa 37 Moramål
dra; pret. drog ön. soll. nor., dro vj.; pl. drogum; pte. drar( ön.,
drcezd nor., drce soll. vj.
drzgkt
drzka; drok Ön., drag soll. nor. vj.;
drukum ön. soll. nor.; drutsyr ön., drus t soll. nor. V.
drapa ön., drcezva nor., draga vj.;
pret. drev; pl. drevum ön., dra-ga-km nor.; ptc. drzmi: ön., drtm
soll. nor.
draga ön., drcega soll. nor.; pret.
dret; pl. dretum ön., drztum soll. nor.; pte. drztn: ön., drz4 soll. nor.
drupo ön., drupo vi., drupt nor.,
dryp i nus., drupi ris.
drukan
dryog
drwpa ön. soll., dropa nor. utm. vj.;
drop; drupum nor. soll.,•dream ön.; drupn; ön., drup soll. nor. vj.
Orsarnål
dra dro dra2tz sk., drom hol.
dra?,.
Jfr digla.
drzka drak drulcum druyi
hol. sk.
drapa drev drwum hol., drel vum sk., driva
drg hol. sk.
draga dret drztum drztz hol.
drzto hol. stm.
drtkwit hol. stm. sk.
drituft hol., driftig stm. driswka hol. stm. sk.
drupo stm.
drupt sk. hol.
drog sk.
dropa drsp drupum hol., dru-pum sk., drupt hol., drupt sk.
3) Jfr Rz s. 102,2 f. 4) äfven : springa klumpigt ock lunsigt.
38 NOREEN, ORDLISTA ÖFVER DALMÅLET. IV. 2 Riksspråk
*dröja (jfr ångml. drög, isl. dro'gr a.) s. f. *dröje (jfr föreg.) •s. m. dröm s. m. • du, *dug pron.
dufva s. f.
*dufva-till (no. duva, isl. dika enl. Aas.) sv. v. 1. duga sv. v.
*duka2 sv. v. 1.
dumbe s. m., 'clumba s. f. *dumma (isl. dumba) s. f. *dummog (jfr föreg.) a. dun, *dyn (is!. dun) s. n.
*dun-kuppe (jfr *kuppe) s. m. [dvärg] *djörg s. m. [dvärg]folk "djörg- s. n. [dvärg]nät *djörg- S. IT. [dvärg]öga *djörg- s. n. [dy] *dys (fsv. dyi) s. rn. dyna s. f. dynga s. f. dyn-stol
s.
ra. *dypott (jfr »gå i putten») då adv. dålig a. [dåna] 'duna sv. v. 1. *dås (jfr dös, isl. dys) s. n. *dås-tapp (jfr föreg.) s. m. Älfdalsmåldroya kort timmerkälke mk. ås.1
dram ink. ås. ev. ch. bn.
du
mk. ås. vh. bn., dg ev.; dat. ack.dg mk. ås., ch vh. bn.; pl. se I, id. dayva mk. ås. ev. vh.
duv-hZ slå till, rusa på
dugo dygda dugo0 mk. ås.
duko stoja, bullra, fara häftigt fram digyba,ditnibadöfstum person mk. ås. ev. &Ma dimma mk. ås. ev. vh.3 dttlybyn dimmig, rökig
dqtygn mk. ev., dqygqn ås. ev. dunkupa bolster
dywg mk. ås. ev., dg og vb. dyngfkk dvärg, liten människa dmgnit spindelväf
da mk. ås. ev. vh., doa, vh. dy, smuts dona mk. ås. ev. vh.
dyna. dia
dwnsty?1 stoppad stol du. ut smutspöl
chg ås.
&nto dundra vh.
duTs boss, .affall af halm mk. ås. duTstav, vanl. pl., boss 6
1) med blott ett par stakar. 2) »Hörer sammen med doka (Rz 92);
Ulk i närp. forholder sig tu l dalmålets duka som dag tu l duga. Be- skegtet er ve] oldn. dykr brag, stöi» (Rugge). Jfr Rz s. 108,1. 3) Uttr.
IV. 2 dröja—dås-tapp 39
Mo ram Orsarnål
dram ön. soll. nor. vj.
dy ön., citt soll., dig nor., 414 vj.; dat. ack. d(g), dl, c11; pl. se I, id.
doyva ön., clogva son.
dugo dugda, dugo duga, orka ön.
nor. utm.
Jfr damma, dimma.
dogan ön.,
dotpgn
Boll., dom nor.,do gn vj., dom ris.,
loyn ut.
dzorg ön. soll., yjorg nor. vj.
dop, ön., d69a, gp. soll., dam vj.
dona nor.,
(loma
ris.dowot dray, timmerkälke dram mg. sk. du sk. stm.; dat. ack. dl; pl. se ni, ikker. da?,va sk. mg. hol. dwyba mg. sk. stm.
dann sk. hol. stm., &gm mg.
ftarg mg. sk. hol. stm. djargnet stm. sk. Oargoga väderhvirfvel5h0l.stm. dcgm,a2 dunsäng sk. stm. dinfta sk. dQ ön. soll. ck sk., dQ hol. stm. c/QZan (komp. o. sup. se sämre) vi. dolm sk.
duno dQs dQstat9
4.8 hol. stril
1. läder. 5) »Hvirvelvinden twukes frembragt ved et dannonisk vffisen, der befinder sig i den: Grimm, Deutsche myth.3 s. 599» (Bugge). 6) som stoppas in under sädesskylen.
•
40 NOR EEN, <MÖ LISTA ÖFVER DALMÅLET. IV. 2
Riksspråk Älfdalsmål
"däl (isl. dill) a. dl förtroendeingifvande,trygg,hygg- lig 1 mk. ås. '
däld s. f.
'dälpa(jfrRzs.112)sv. v. 2. 'dämma (isl. demba) s. f. [där] 'dar (isl. sar) adv.
[där]för "dar- konj. [där-med-]så
.dar-min-könj. dö st. v.
dopa stjälpa om ink. bn. dqtnba dimma öfver forsar
dar mk. ås. ev. — dar daatimtn ås., dwn d‘qttimtn ev. där borta dgmknso därför
dala du &paa rek. ås. ev. vh. bn.
döf a.
'döfligt (jfr föreg.) adv. döpa sv. v.
dörr s. f.
d9v mk. ås. ev. vh.
dQvhktlångsamt,ledsaMt, ödsligt mk. As.
dopa; styr dat.: d. lcriplInt döpa barn durar pl. mk. ås. ev.; dur sg. vh. bn. dörr
Eder a. pron. •Wcer, f. bått, n. kOot mk. ås. vh. bn.
efter prep. adv. efter-fot s. m. efter-väder 8. n. [ekorr]bär *ikorn, s. n. [ekorre] Ikorn (isl. ikur-
ni) s. elak a. elds. m.
*eld-före (isl. eldfo'ri) 8. n.
atar mk. ås.3
atarfu?t bakfot mk. ås. ataruadar medvind mk. ås.
a49,kgnbar åkerbär (rubus aretieus) OrAiTn mk. ås., a4u9rn vh., cqkufflrn bn.
ceZok ink. ås. vh. bn. ?.(eld ink. ås. vh. bn.
ce!_df_yfflr elddon
1) som gör att man känner sig hemmastadd. 2) Unr. tap-at
IV. 2 däl— eld-före 41
Moramål Orsamål
&a ön. dal hol. stm.
dce/d nor. Jfr dal. dapa nor.
Jfr damma, dimma.
(lar utm. (om man utpekar stället, brukas On, se darna)
depa hol. stm. sk: Jfr dimma, dumma. dar hol. stm. darfar stm. dcomis8 da (pres. der)
vj., (le ris.; pret. ön., dQunt soll., den: ön., dcegd log son. vj. dov ön. soll. vj. ön. sol1.,d nor. d(2; pl. dogum dom nor.; ptc. nor., (Nu/ nus.,
daga do dom sk., dom dag sk., clap hol.
d8v sk. mg.
dvl hol. stm.
drar pl. ön. soll. vj.; dr sg. nor., darar n. sg. sk. mg. hol.
dor nus., der ris.
Jfr icker.
rar ön., Kiar soll. vj., adon nor.,
ilön nus.; f ru ön., Klar son. vj., adu nor., ic16 nus.; n. got ön., u/ot
soll., ilart vj., gdot nor., ulöt nus.
ate,rfå t ataroadar
agkootg ön., cekootp gp., ektoi son., kvott nor., 2444 vj.
gcelok ön. soll. nor., gcelök nus.
gald ön., geld soll. vj. ris., gelfl nor. (lokalt) ock ack. (temporalt).
Cqk98n sk. hol.
?o/ok sk. hol., ?,oZok mg.
gald sk. mg. hol.
gOdfer
42 NOBEEN, ORDLISTA Ö EVER DALMÅLET. IV. 2
Riksspråk Älfdalsmål
*eliten, *elloften, *elfvon- alopt'n mk. ås., al.oft'n vh. den elfte
den s. m. b.
elfva, *ellofva (fsv. alov ulk. ås. vh.
vo) räkn. -
Elin s. f. aZt
[eljest]'ellerst(jfrfj.)adv. alast mk. ås.
*eller (got. aljis 1) pron. alar (förek. blott ob.) annan ink. ås.
en s. f.
on
enbuskeen räku. sn, f. ka, n. g.t. rak. ås. ev. vh. bn.
en[buskel *-boske s. m. kanbugka ås.
endera pron. ob.
*en-fös adv. 14g,Ts i sträck
enkom adv. 0,k/im mk. ås.
[ensam] *ensum(en), *en- kastim ink. ås., lasiknqn mk., g4siffnin vh.
sum(an) 2 a.
Erik e,rk mk. vh.
'ett
-
sinn (jfr isl. sinn)adv. }4,2'n en gång mk. ås.Fader s. in. faaar, pl. &drar (förek. blott ob.)
fal a.
[falaska]*falsne','falsme funar pl. ås.; fQs'n mk., fQ.sma sg.
s. in. vh.
-
fald se tvefald.fall s. n. fel fall mk. ås. vh., vattenfall; svedje- fall, bråte
falla st. v. fela fre fala,a mk. ås. ev. vh., felår/ bn.
fallbär s. n. felbar hållon mk. ås.
famla sv. v. fqmbk
famn s. f. farm
fan s. m.
1) »Tu aljis skulds regelret svars oldn. *elr. Eller har derfor vistnok laant sit il fra oldsv. mllighser, mila); °kb. elligar, got.
IV. 2 elften— fan 43
Moramål Orsamål
elvtond'n ön., celvond'nsoll.,elvoncht alft'n sk. stm. nor., alft'n vj
eko ön. -vj., ceivo sol!., ca» nor., elva sk. stm. aivo vj.
ela sk.
alar elar hol. stm.
gn ön. ris. 5011.r tax nor. vj.; f. e ten, te tet sk. stm.
te; n, e1, ai
mnboska tettbnk stm.
mnclor (m., f. ock n. lika) ön.
ekum goekum
tesuntan soll., esuman UtIll. eisumin sk., esum'n hol. stm.
tark
tes'n ännu en gång
fg (pl. saknas) vj., ftai
fal ledig sk.
fQ8'n fo, ön., fos'n nor.
fo fet sk.
fola; pret. fel. ön., fal vj., fl nor., feta fa falum falt hol., felt sk.
fel sal.; pl. felum fcelum folum;
ptc. fåk ön., falt sol!. vi., fceb nor.
febr
fcpnibk sk.
fanyn vj. f9r-nn mg.
fTn (svordom) sk.
aljaleikös» (Buggs). 2) fsv. enzomin enzoman Rydq. IV; 20. 3) sv. diall. falsne se Rz s. 125,1.
