MALMÖ UNIVERSITET 2018
Mångfald, kreativitet
och samhällsengagemang
FÖRORD...4
SAMMANFATTNING ...6
INLEDNING ... 10
Kapitel 1:1998–2005
EN NY HÖGSKOLA VÄXER FRAM ... 13
Kapitel 2: 2006–2015 EN NY
HÖGSKOLA I SNABB UTVECKLING ... 21
Kapitel 3: MALMÖ HÖGSKOLA 2016: EN
LÄGESBESKRIVNING ... 29
Kapitel 4: MALMÖ 4: MALMÖ UNIVERSITET –
VÄGEN FRAMÅT ... 53
SLUTORD...69
FÖRORD
Den 1 januari 2018 får Malmö högskola äntligen uni-versitetsstatus och det känns både inspirerande och utmanande att som rektor ha det övergripande ansva-ret för den fortsatta utvecklingen av vår akademiska verksamhet. Våra kreativa och kunniga medarbetare och studenter är den viktigaste resursen i det fortsatta utvecklingsarbetet. Malmö universitet har, genom sitt genuina samhällsengagemang och sin samhällsintegre-rade verksamhet, unika möjligheter att genom nyska-pande forskning och utbildning bidra till en hållbar samhällsutveckling och därmed till en bättre värld. Malmö universitet har en gedigen grund att stå på (se Kapitel 3) och en framtidshorisont som ser lovande ut! Mitt första år som rektor för Malmö högskola har va-rit mycket stimulerande och jag lär mig nya saker varje dag. Men att få lära sig nya saker och vara delaktig i ett meningsfullt socialt sammanhang är tyvärr inte alla människor förunnat. Klyftorna i samhället ökar och dagligen kränks människors rättigheter på olika sätt. Det sker i alla länder. En rättssäker och demokratisk stat är en viktig förutsättning för att mänskliga rättig-heter respekteras och att alla individer kan leva fritt och tryggt. Alla människor har lika värde och har rätt till utbildning och lärande vilket är i överenstämmelse med Malmökommissionens arbete som för ett par år sedan särskilt fokuserade på ojämlikhet i människors hälsa och vad vi kan göra för att skapa bättre och mer likvär-diga förutsättningar för hälsa och social delaktighet. Malmö högskola är ett ungt, kreativt och ambitiöst lärosäte som snart omvandlas till universitet. Universi-tetet och högskolor försvarar, tillsammans med andra lärosäten i världen, det fria ordet och den fria tanken
och värnar respekten för frihet, demokrati och jämlik-het. Forskning och kollegialitet med hög integritet är en förutsättning för akademisk kvalitet. Malmö uni-versitet strävar efter att skapa hög kvalitet i utbildning och forskning, god balans mellan linjestyrning och kol-legialitet och en jämställdhetsintegrerad verksamhet som värdesätter mångfald i vid bemärkelse.
Vi har nu en enastående möjlighet att utveckla ett uni-versitet som har en viktig roll i samhället såväl lokalt som globalt. Universiteten behöver använda sin ve-tenskapligt baserade kunskap och sitt kritiska förhåll-ningssätt för att ifrågasätta osakliga och populistiska resonemang som riskerar att undergräva en hållbar samhällsutveckling. Genom att utforska viktiga sam-hällsfenomen och dela våra forskningsresultat kan vi bidra till en ökad kunskap och förståelse. Forskare vid Malmö högskola deltar ofta i samhällsdebatten och jag hoppas att vi som universitet ytterligare ska stärka vår akademiska röst i media och att Malmö universitet ska vara en mötesplats för vetenskapligt grundade kritiska samtal om viktiga samhällsfrågor.
De 17 globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 be-skriver komplexa och angelägna samhällsutmaningar och den flervetenskapliga forskningen och utbildning-en vid våra lärosätutbildning-en är utbildning-en viktig förutsättning för att vi, tillsammans med olika samhällsaktörer, ska kunna uppnå dessa mål. Redan idag adresserar Malmö hög-skola flertalet av de 17 hållbarhetsmålen i forskning, utbildning och samverkan. Vi medverkar även aktivt i det regionala innovationsarbetet inom de tre områdena personlig hälsa, hållbar stadsutveckling och hållbara och smarta material. Malmö universitet får unika för-utsättningar att bedriva gränsöverskridande forskning och utbildning med hög samhällsrelevans i samarbe-te med våra lokala och regionala partner som Malmö stad och Region Skåne. Utvecklingen i en utvidgad re-gion med den kommande Fehmarn Bält-förbindelsen och nya fasta förbindelser mellan Skåne och Danmark öppnar nya spännande horisonter.
Malmö högskola har idag några starka och konkur-renskraftiga forskningsområden, såsom forskning inom ramen för våra fem högskolegemensamma ningscentrum, men vi behöver öka volymen av forsk-ning för att få en bättre balans mellan forskforsk-ning och utbildning. I Kapitel 4 presenterar vi målområden och strategier för att utveckla vår forskning, utbildning och samverkan under de kommande åren.
Våra studenter, där sju av tio är första generationens akademiker, behöver tidigt i sin utbildning inspireras av forskning för att några av dem ska överväga möj-ligheten att själva på sikt gå vidare till forskarstudier.
forskningsmiljöer. Ett annat prioriterat område är att utveckla metoder för att beskriva eller mäta resultatet, mervärdet eller samhällsnyttan av vår forskning och utbildning.
Jag gläds över att våra lärare och forskare nu ska få möjlighet att mer långsiktigt vidareutveckla sina idéer och projekt tillsammans med andra forskare och sam-arbetspartner lokalt, nationellt och globalt. Malmö universitet kommer genom sin unika integration i sam-hället och genom sin flervetenskapliga och nyskapande metodologiska ansats att ha ypperliga möjligheter att bidra med nya perspektiv och kunskaper som behövs för att skapa ett hållbart samhälle.
Detta fördjupade underlag har tagits fram under hösten 2016. Huvudskribent har varit Hans Lindquist. Många medarbetare har bidragit med textunderlag, inspel och synpunkter. Underlaget överlämnas härmed till regeringen.
Kerstin Tham Rektor För att lösa framtidens komplexa samhällsutmaningar
behöver Sverige en större mångfald även bland de fors-karstuderande.
Vi utbildar studenter inom ämnesområden och profes-sioner som har hög samhällsrelevans, som till exempel förskollärare, lärare, ingenjörer, sjuksköterskor, social-arbetare och tandläkare. För att möta framtidens sam-hällsutmaningar behöver vi stärka professionsutbild-ningarnas kvalitet och forskningsanknytning. Detta är en viktig förutsättning för att studenterna ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt och förmåga att värdera kunskap som de kan omsätta i handling. Att skapa en kultur som värnar både bildning och utbildning kom-mer att stå i fokus under de kommande åren.
Just nu pågår en process där våra forskare tillsammans identifierar viktiga samhällsutmaningar (fokusom-råden) som behöver adresseras i forskningen. Fokus-områdena bygger på vår pågående forskning som ofta sker i nära samverkan med olika samhällsaktörer inom offentlig sektor, idéburen sektor och näringslivet. Det ska bli mycket spännande att se vilka fokusområden som har potential att växa under de närmaste åren och hur vi kan stödja dessa i utvecklingen till starka
SAMMANFATTNING
Från högskola till universitet
I den Forskningspolitiska propositionen Kunskap i
samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft 2016 meddelar regeringen att Malmö
högskola ska benämnas Malmö universitet från och med den 1 januari 2018. I pressmeddelandet anges som skäl bland annat att Malmö högskola är Sveriges störs-ta högskola, har examinationsrätt inom flest områden för utbildning på forskarnivå samt håller hög kvalitet i forskningen och har hög samhällsrelevans i utbildning, forskning och samverkan. Inför förändringen har re-geringen begärt in ett fördjupat underlag från Malmö högskola. Detta underlag tecknar en bild av Malmö högskolas historia, analyserar verksamheten idag och beskriver ambitioner och planer för framtiden.
Bildandet
Malmö högskola bildades den 1 juli 1998. Delar av Lunds universitet, bland annat tandvårdsutbildningar-na, lärarutbildningarna och vissa högskoleingenjörsut-bildningar ingick i den nya högskolan. Regeringen på-pekade särskilt att rekrytering av studieovana grupper skulle möjliggöras och att nya problembaserade for-mer för undervisning utvecklas. Organisatoriskt skulle högskolan inte byggas efter traditionellt mönster med utgångspunkt i ämnesinriktade institutioner.
Utbildning på grundläggande och
avancerad nivå
Sedan starten 1998 har Malmö högskola expanderat kraftigt, främst inom utbildning men även inom fors-karutbildning och forskning. En rad nya program har skapats på grundnivå och avancerad nivå. Tio procent av programmen på grundläggande och hälften av pro-grammen på avancerad nivå ges idag på engelska. Professionsutbildningarna dominerar. Lärarutbild-ningen vid Malmö högskola är en av landets största. Sjuksköterskeutbildningen och socionomutbildningen är omfattande. Malmö högskola har en väl etablerad utbildning av tandhygienister, tandläkare och tandtek-niker och erbjuder högskoleingenjörsutbildningar med inriktning mot datateknik och mobil IT, maskin- och materialteknik, produktutveckling och design samt byggteknik.
Bland utbildningar som ger generell examen kan näm-nas media och design, interaktionsdesign, medieteknik, ledarskap och organisation, internationell migration och etniska relationer, urbana studier, internationella relationer, språk, datavetenskap, spelutveckling, bygg-teknik, maskin- och materialvetenskap, idrott,
krimi-nologi, sexologi och handikapp- och rehabiliteringsve-tenskap. I Malmö högskolas Strategiska satsningar för
utbildning, forskning och samverkan 2014–2017
fast-ställs att utbildningarna ska utgå från ett utmanings- baserat lärande som utvecklar och stimulerar nyfi-kenhet och kreativitet och ger kompetens att leda och agera i olika förändringsprocesser.
Antalet helårsstudenter förväntas stabiliseras på en nivå kring 12 000 under de kommande åren. Hösten 2015 kom 47 procent av Malmö högskolas förstaårs-studenter från platser utanför Skåne län. Andelen stu-denter med utländsk bakgrund var 30 procent vilket är högre än för riket i genomsnitt, och detsamma gäller andelen studenter som är första generationens akade-miker (67 procent). Prestationsgraden och etablerings-garden efter examen ligger på eller över genomsnittet för riket.
Forskning och forskarutbildning
Malmö högskola har examensrätt för utbildning på forskarnivå inom sju områden och erbjuder forskar- utbildning i följande femton ämnen: Odontologi, Biomedicinsk vetenskap, Hälsa och samhälle, Socialt arbete, Vårdvetenskap, Internationell migration och etniska relationer, Urbana studier, Datavetenskap, Interaktionsdesign, Medie- och kommunikationsve-tenskap, Idrottsvetenskap med inriktning samhällsve-tenskap och humaniora, Historia och historiedidaktik, Naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Svenska med didaktisk inriktning och Pedagogik. Cirka en femtedel av högskolans 223 doktorander genomför sina forskarstudier inom ramen för anställning utanför högskolan, vilket är betydligt mer än riksgenomsnittet. Vid Malmö högskola finns framgångsrik forskning inom en rad områden. I Vetenskapsrådets redovis-ning av medelciteringar 2012–15 placerar sig Malmö högskola på femte plats i landet när det gäller fältnor-merad medelcitering. Andelen externfinansiering av forskningen ligger sedan flera år på över 50 procent. Fem högskolegemensamma forskningscentrum samlar forskning på hög internationell nivå:
• Biofilms – Research Center for Biointerfaces (BRCB)
• Centrum för tillämpad arbetslivs- forskning och utvärdering (CTA) • Centrum för sexolgi och sexualitetsstudier (CSS) • Internet of Things and People Research Centre (IoTaP)
• Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare (MIM)
Malmö högskolas profil
Malmö högskola har under årens lopp utvecklat en profil som kännetecknas av globalt engagemang, sam-hällsengagemang och ett flervetenskapligt och utma-ningsbaserat förhållningssätt i utbildning, forskning och samverkan. Inkludering och breddat deltagande i högre utbildning är en viktig del av samhällsengage-manget och berikar mångfalden och kvaliteten i den akademiska kulturen och lärandet. Kunskapsutveck-lingen inom både utbildning och forskning sker ofta i samverkan med aktörer inom olika samhällssektorer såsom offentlig och idéburen sektor och näringslivet. Olika former och metoder för deltagande, samska-pande, samproduktion och samlärande används inom både forskning och utbildning kring frågeställningar som har sin utgångpunkt i viktiga och komplexa sam-hällsfrågor.
Verksamheten har sedan starten 1998 präglats av ett antal prioriteringar och vägval som i detta underlag be-nämns trådar och löper genom såväl historien som texten fram till idag: Breddat deltagande; Samhällsengagemang;
Samverkan, samproduktion och innovation; Flerve-tenskap; Kvalitetstänkande och Globalt engagemang.
Denna unika kombination av trådar ligger väl i linje med prioriteringarna i den forskningspoli-tiska propositionen 2016 och Malmö universitet har som samhällsintegrerat lärosäte goda förut-sättningar att fortsätta vara en viktig aktör i det svenska universitets- och högskolelandskapet.
MÅLBILD OCH MÅLOMRÅDEN FÖR
MALMÖ UNIVERSITET
Balans mellan forskning och utbildning
Vår ambition är att år 2022 cirka en tredjedel av verk-samheten utgörs av forskning och två tredjedelar av ut-bildning. Detta kommer att kräva en fortsatt satsning på externfinansiering av forskning och forskarutbildning och en fortsatt positiv utveckling av forskningsanslagen.Forskningsanknuten utbildning av hög
kvalitet
I samband med att lärosätet får universitetsstatus och ökade forskningsanslag öppnas nya möjligheter att bedriva utbildning med hög kvalitet och stark forsk-ningsanknytning som samtidigt är samhällsintegrerad och främjar breddat deltagande.
Sammanhållna och berikande
akademiska miljöer
En viktig förutsättning för att utveckla högkvalitativ forskning på hög internationell nivå är att det finns sammanhållna och berikande akademiska miljöer som kännetecknas av en kritisk massa av internationellt ak-tiva forskare, lärare och doktorander men även studen-ter på grundnivå och avancerad nivå. I dessa miljöer skapas också långsiktiga relationer med olika samver-kanspartner såväl lokalt som globalt.
Flervetenskapliga forskningsprogram och
forskarskolor inom områden som är
relevanta för samhället
Malmö universitet får möjlighet att ytterligare utveckla långsiktig forskning och forskarutbild-ning med utgångpunkt i angelägna samhällsutma-ningar. Arbetet med att definiera flervetenskapliga fokusområden är en del av denna utveckling.
PRIORITERADE SATSNINGAR FÖR
ATT UPPNÅ MÅLBILDEN
Prioriterade satsningar inom
forskning och forskarutbildning
Den mest märkbara förändringen vid övergången till att vara ett universitet är ett större fokus på forsk-ning och forskarutbildforsk-ning, vilket i sin tur kommer att påverka hela den övriga verksamheten i positiv rikt-ning. Tabell S1 sammanfattar föreslagna prioriterade satsningar för att uppnå målen inom främst forskning och forskarutbildning.
För att kunna genomföra dessa satsningar och skapa en bättre balans mellan utbildning och forskning inom fem år behövs goda ekonomiska förutsättningar. An-slaget för forskning och forskarutbildning i relation till grundutbildningsanslaget bör på sikt höjas till en nivå som motsvarar den som i genomsnitt gäller för de övriga
ÖVERGRIPANDE MÅLBILD FÖR
MALMÖ UNIVERSITET
Malmö universitet bedriver högkvalitativ utbildning och forskning i nära samverkan med övriga delar av samhället för att skapa, dela och nyttiggöra kunskap som bidrar till en hållbar samhällsutveckling såväl lokalt som globalt. Malmö universitet har en viktig roll i att identifiera och definiera viktiga och framtida samhällsutmaningar.
Fyra gemensamma målområden
Mot bakgrund av Malmö universitets vision, verksam-hetsidé och kärnvärden samt ovanstående målbild har följande fyra gemensamma målområden för de när-maste årens utvecklingsarbete identifierats:GU
mkr mkrFO Andel FO
Malmö högskola enligt planeringsförutsättningar i Budgetpropositionen för
2017 922 141 13 %
Malmö universitet enligt Budgetpropositionen för
2018 (+ 90 mkr) 922 231 20 % Malmö förutsatt samma
nivå som genomsnittet för nya universitet (26 %)
(+90 mkr +100 mkr) 922 331 26 %
Tabell S2 Forskningsanslagets andel av det totala stats-
anslaget 2018. (Löpande priser, se Budgetpropostionen sid 41).
ligheterna till viktig och nyskapande forskning som universitetsstatusen skulle innebära inte förverkligas och att Malmö universitet får svårt att leva upp till de förväntningar som ställs på lärosätet.
Prioriterade satsningar inom
utbild-ning på grundläggande och
avance-rad nivå
Ett kvalitetsramverk implementeras för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och en handlingsplan för forskningsanknytning av professionsutbildningar-na utvecklas i enlighet med tanken på sammanhållprofessionsutbildningar-na kunskapsmiljöer. En forskningsbaserad pedagogisk plattform för utmaningsbaserat lärande utvecklas med följande perspektiv: Inkluderande förhållningssätt, Utmaningsbaserat arbetssätt, Studenter som föränd-ringsagenter samt Jämställdhet, mänskliga rättigheter, demokrati, globalt engagemang och hållbar utveckling.
Övriga prioriterade satsningar
En systematisk process som stödjer nyttiggörande av forskningsresultat utvecklas. En universitetsövergri-pande innovationsmiljö är under utveckling och det pågår en utbyggnad av forskningens infrastruktur och verksamhetsstöd. Viktiga förutsättningar för detta ar-bete är att Malmö universitet får ett eget innovations-kontor och få möjlighet att starta ett holdingbolag. I arbetet med jämställdhetsintegrering kommer Mal-mö universitet att prioritera tre områden: jämställda akademiska karriärvägar, jämställdhetsintegrerade forskningsmiljöer och jämställdhetsintegrerade profes-sionsutbildningar.
Malmö universitet kommer att ha unika förutsättning-ar att skapa, dela och nyttiggöra kunskap som kan bi-dra till hållbar samhällsutveckling. Vi vill attrahera stu-denter, lärare, forskare och olika samhällsaktörer från hela världen som vill bidra till den mångfald av kritiska
PRIORITERADE SATSNINGAR FÖR ATT UPPNÅ MÅLBILDEN FÖR FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING
Ökad externfinansiering
• Utbyggnad av stöd till forskningsansökningar och innovation
• Medfinansiering till forskare – universitetsövergripande stöd och stöd från fakulteten
• Fundraising (universitetsövergripande uppbyggnad och stöd)
• Alumnverksamhet och externa relationer (universi-tetsövergripande uppbyggnad och stöd)
Strategisk rekrytering av forskare/lärare
Satsningarna sker huvudsakligen på fakulteterna men även universitetsövergripande satsningar kan förekomma, till exempel strategiska professorsanställningar. Karriärvägarna för forskare och lärare ska även förtydligas.
• Doktorander • Postdoktorer
• Biträdande lektorer/forskarassistenter • Professorer
• Gästprofessorer
Utökad forskningstid för professorer (forskar-gruppsledare)
Ledarskapsutveckling för blivande forskningsledare Utveckling av ett kvalitetsramverk för forskarutbild-ning och forskforskarutbild-ning
Forskningsplattformar för forskargrupper
Stöd till flervetenskapliga större forskningsprogram inom fokusområden
• Utlysning av stöd till ett mindre antal forskningsprogram inom tematiska fokusområden
• Utlysning av stöd till två forskningsprojekt inom högskolepedagogik/ utmaningsbaserat lärande och breddad rekrytering
Stöd till flervetenskapliga forskarskolor inom tema-tiska fokusområden
Globalt engagemang/ internationalisering inom for-skning och forskarutbildning
• Utbytesprogram för doktorander • Utbytesprogram för postdoktorer
• Gemensamma skrivarinternat för seniora forskare/ lärare
nya universiteten, cirka 26 procent av det totala ansla-get. Detta innebär att forskningsanslaget skulle behöva öka med minst ytterligare 100 mkr utöver den förstärk-ning på 90 mkr som aviserats för 2018. Se Tabell S2. Om en ökning upp till övriga nya universitets nivå inte genomförs kvarstår svårigheten att forskningsanknyta delar av Malmö universitets stora och viktiga profes-sionsutbildningar. Det finns i så fall en risk att
möj-Tabell S1 Sammanfattning av prioriterade satsningar
perspektiv som behövs för att förutse framtidens kom-plexa samhällsutmaningar och föreslå hållbara lös-ningar. Genom att skapa en kultur som kännetecknas
av mångfald, kreativitet, kvalitet och samhällsengage-mang kan vi bidra till en positiv utveckling lokalt och globalt i enlighet med FN:s hållbarhetsmål.
INLEDNING
I juni 2016 tillkännagav regeringen att den avsåg att Malmö högskola skulle bli universitet 2018, och i bud-getpropositionen för 2017 angavs ett förstärkt forsk-ningsanslag med 90 mkr från 2018. Den 27 oktober föreskrev regeringen vidare att Malmö högskola ska benämnas Malmö universitet från och med den 1 janu-ari 2018 (SFS 2016:939), och i den forskningspolitiska propositionen den 28 november 2016 (Regeringens proposition 2016/17:50) föreslog man slutligen Riks-dagen att nödvändiga följdändringar i högskolelagen ska träda i kraft detta datum.
I samband med tillkännagivandet i juni begärde Utbild-ningsdepartementet in ett ”fördjupat underlag” från Malmö högskola senast den 31 december 2016. Un-derlaget överlämnas härmed. Här beskriver vi motiven bakom beslutet att bilda Malmö högskola 1998, hur lärosätet sedan har utvecklats, var vi står 2016 och vil-ken roll vi hoppas kunna spela från och med 2018 som ett lokalt och globalt förankrat universitet i Malmö. Malmö högskola har sedan 1998 snabbt utvecklats från en regional högskola till ett profilerat nationellt och globalt universitet med nationell och internationell rekrytering och uppfyller vedertagna kriterier för uni-versitetsstatus. Det är uppenbart att det finns behov av ytterligare ett universitet i Skåne, med dess 1,3 miljoner invånare, och i Malmö, som är rikets tredje största stad. Malmö universitet kommer med sitt fokus på samhällsutmaningar, breddat deltagande, samproduk-tion och flervetenskapligt arbetssätt att utgöra ett vik-tigt komplement till övriga lärosäten i regionen och har kapacitet att lämna värdefulla bidrag till utvecklingen i såväl Sverige som den övriga världen.
Det är inte avsikten att här teckna den fullständiga his-torien om Malmö högskola. Vi har snarare velat lyfta fram det som är särskilt viktigt att känna till för att för-stå Malmö högskola idag. Därför ligger tyngdpunkten på de processer som har lett fram till dagens lärosäte. Vi vill inte hävda att utvecklingen har varit spikrak – det har funnits stickspår och vi har behövt göra om och göra rätt ett antal gånger. Inte desto mindre anser vi att det har funnits en tydlig linje i utvecklingen från den första början fram till idag. Den tydliga linjen illustre-ras av ett antal trådar som löper genom texten.
TRÅDAR
Breddad rekrytering och breddat
deltagande
Att verka för demokrati ingår i universitets och hög-skolors uppdrag. Inkludering och breddat deltagande
i utbildningen är en väsentlig förutsättning för att alla i samhället ska kunna göra sin röst hörd och ges möj-lighet att påverka. Därför har breddad rekrytering och breddat deltagande varit centralt för Malmö högskola sedan starten. Inkludering leder till mångfald och vi menar att mångfald skapar en kreativ och inspirerande miljö och främjar kvaliteten i verksamheten.
Samhällsengagemang
Malmö universitet vill göra skillnad genom att bidra till en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. Många av våra medarbetare och studenter söker sig till oss för att de har ett starkt engagemang för samhällsfrågor. Vi utbildar och forskar för att med-verka till en socialt hållbar samhällsutveckling.
Samverkan, samproduktion
och innovation
För att på bästa sätt bidra till en positiv samhällsut-veckling krävs samverkan, samskapande och sampro-duktion med offentliga organisationer, näringsliv och idéburen sektor. Malmö högskola har från starten strä-vat efter och utvecklat sådan samverkan inom såväl forskning som utbildning.
Flervetenskap
För att möta komplexa samhällsutmaningar krävs ofta ett flervetenskapligt angreppssätt. Detta betonades redan vid Malmö högskolas tillblivelse och har präglat verksamheten sedan dess, bland annat genom en flervetenskaplig organisationsstruktur, fler- vetenskapligt grundade utbildningar och högskole- övergrpande forskningscentrum.
Kvalitetstänkande
Hög kvalitet inom utbildning och forskning är en förutsättning för att ett lärosäte ska kunna bidra till samhällsutveckling och behålla sin trovärdighet i rela-tionen med externa aktörer. Genom åren har ett fler-tal initiativ tagits för att utveckla och säkra kvaliteten vid Malmö högskola. Nyckeltal visar att forskningen vid Malmö högskola under senare år hållit hög natio-nell klass och många av våra utbildningar har särskilt uppmärksammats för sin höga kvalitet. Det finns dock anledning att fortsätta en kontinuerlig utveckling och uppföljning av kvalitet och kvalitetsarbete.
Globalt engagemang
En sista tråd är Malmö högskolas globala engage-mang, som också funnits med från begynnelsen. Internationaliseringsarbetet har utvecklats inom stora delar av verksamheten och lett till ett om-fattande engagemang i angelägna globala frågor.
LÄSANVISNINGAR
Framställningen är kronologiskt indelad i fyra kapitel. I det första skildras bildandet av Malmö högskola och utvecklingen under åren 1998–2005. Här visas hur grunden läggs för högskolans fortsatta framväxt. I Ka-pitel 2 beskrivs i korta drag den starka utvecklingen och expansionen under perioden 2006–2015. Kapitel 3 ger en mer heltäckande bild av Malmö högskola idag med en djupare analys av verksamhetens olika delar.
Detta kapitel är ett avstamp för det fjärde kapitlet, där en målbild för framtiden presenteras.
Det är inte nödvändigt att läsa hela underlaget från pärm till pärm. Olika läsare har olika behov; för vis-sa kanske det räcker med den inledande vis- sammanfatt-ningen medan den som huvudsakligen är intresserad av Malmö universitets framtidsplaner kan gå direkt till Kapitel 4.
EN NY HÖGSKOLA VÄXER FRAM
Malmö högskola bildades den 1 juli 1998. Detta kapitel skildrar de
första årens utveckling och expansion som präglades av en stark vilja
till nyskapande inom alla områden.
TANKEN OM EN HÖGSKOLA
I MALMÖ UPPSTÅR
Under de första tre fjärdedelarna av 1900-talet var Malmö en snabbt expanderande industristad men på 1970- och 1980-talet vände det. Många av tillverknings- industrierna, däribland det dominerande Kockums- varvet, lades ner eller flyttades. Antalet industrijobb minskade från 35 000 år 1960 till 18 000 i september 1995. Genom de stora nedläggningarna inom industrin var arbetslösheten i Malmö 12,7 % i januari 1996 jämfört med 8,2 % i riket. Många människor lämnade staden, med följden att befolkningskurvan började peka nedåt. Utbildningsnivån sjönk också till en nivå där endast 20 procent av befolkningen hade efter- gymnasial utbildning. Situationen var kritisk för Malmö. För ledningen i Malmö stad framstod kring 1994 tanken att starta en högskola i staden som en möjlig lösning på den prekära situationen, och ett intensivt arbete inleddes. Turerna i denna osedvanligt snabba process finns beskrivna på annat håll1 och vi ska inte
fördjupa oss i dem här. Viktiga milstolpar var dock en blocköverskridande riksdagsmotion 19 januari 1995 om ett ”nytt skånskt universitet” och ett brev från Malmö stad till Utbildningsdepartementet senare un-der året där man drog upp riktlinjerna för en tänkt högskola i Malmö. Här betonades behovet av akade-misk utbildning inom områden som kultur, informa-tion och arkitektur, miljökunskap, Europakunskap, invandrings- och segregationsfrågor samt utbildning med inriktning på det ”nya” livslånga lärandet. Direktivet för ett statligt utredningsuppdrag samma år blev att utreda ”hur en etablering av en ny högskola i Malmö ska kunna genomföras” (notera att det står hur, inte om). Delbetänkandet av kommittén En ny högskola i Malmö, Högskola i Malmö (SOU 1996:38) lades fram i mars 1996 och slutbetänkandet Högskol- an i Malmö (SOU 1996:120) kom i augusti samma år. Mot bakgrund av kommitténs förslag föreslogs i budget- propositionen 1996 följande:
En högskola inrättas i Malmö och tillförs resurs-er motsvarande 3 000 helårsstudentresurs-er för budget- perioden 1997–1999. Lunds universitets nu-varande verksamhet i Malmö skall delvis ingå i den nya högskolan.
Utbildningen vid den nya högskolan i Malmö skall inriktas mot teknik och ekonomi, lärarutbildning, hälsa och samhälle samt konst och kommunika-tion. Därutöver skall profilområden utvecklas som bör ingå i nämnda utbildningsområden. Dessa är: internationell migration och etniska relationer,
Europakunskap, natur- och resurshushållning, Centrum för kompetensutveckling samt jämställd-het och genuskunskap.
Utbildningen inom teknik och ekonomi skall prioriteras. Påbyggnadsutbildning samt fort- bildning och vidareutbildning skall organiseras i Centrum för kompetensutveckling. Profilområde-na skall utgöra inslag i utbildningsplaneringen och uppläggningen av utbildningen inom hela högskolan. Särskilt skall rekrytering av studie- ovana grupper möjliggöras och nya problem- baserade former för undervisning utvecklas i syfte att vitalisera lärande och samverkan.
Många av idéerna i Malmö stads brev till Utbildnings-departementet 1995 hade utvecklats vidare i kommit-téns slutbetänkande och återkommer som synes även i budgetpropositionen. Även verksamhetens organisa-tionsform och innehåll preciserades:
Högskolan skall inte byggas efter traditionellt mönster med utgångspunkt i ämnesinriktade institutioner. Regeringen föreslår den organisation-slösning som Malmökommittén förordar och som bygger på att i en och samma enhet samla verksam-heter som i någon mening har en sammanhängande inriktning.
Om forskningen skriver regeringen vidare:
Forskningen föreslås drivas i projektform med en permanent grundorganisation finansierad med statliga medel enligt den modell som Malmökom-mittén föreslår. En intressant forskningsmiljö kan skapas genom att forskningsresurser förs samman till en flervetenskaplig struktur med en problemori-enterad ansats för verksamheten.
Regeringen tillsatte mot denna bakgrund i november en organisationskommitté med uppdrag att utfor-ma den nya högskolan. I sitt slutbetänkande föreslog organisationskommittén att högskolan skulle indelas i fyra schools (dessa kom sedan att benämnas områden): Teknik och ekonomi, Lärarutbildningen, Hälsa och samhälle samt Konst och kommunikation. På tvärs över dessa schools skulle fem profiler löpa: Internatio-nell migration och etniska relationer (IMER), Europa- kunskap, Natur- och resurshushållning, Centrum för kompetensutveckling samt Jämställdhet och genus- vetenskap. Till en början organiserades högskolan i stort sett enligt denna modell, fast med den skillnaden att IMER, Natur- och resurshushållning och Centrum för kompetensutveckling blev områden. IMER och natur- och resurshushållning benämndes samtidigt
profiler. Redan 1999 gjordes vissa organisatoriska för-ändringar, vilka bland annat ledde till att Europakun-skap togs bort som profil och områdena Teknik och ekonomi, Natur- och resurshushållning och Centrum för Kompetensutveckling slogs samman till området Teknik och samhälle. Den 1 januari 1999 överfördes också Odontologiska fakulteten från Lunds universitet till Malmö högskola.
Undervisningen kom igång redan under läsåret 1997– 98 med kurser som köptes av andra lärosäten, främst Lunds universitet, men officiellt bildades inte Malmö högskola förrän den 1 juli 1998 och den högtidliga invigningen hölls den 31 augusti samma år. Som fram-går av denna korta redogörelse finns de flesta av de trådar som nämns i inledningen med redan vid Malmö högskolas bildande.
GRUNDUTBILDNING VID DEN
NYA HÖGSKOLAN
Profilering
I de utredningar som föregick bildandet av Malmö högskola formulerades uppdraget att bygga en sär-skild utbildningsprofil. Man föreslog profileringar som utbildning med inriktning mot invandrings- och segregationsfrågor samt utveckling och förnyelse av
utbildning inom livslångt lärande. Utredarna menade också att utbildningen i Malmö borde inriktas mot en förstärkning och breddning av såväl de konstnärliga utbildningarna som de medicinska och pedagogiska områdena. Detta skulle kompletteras med nya ut- bildningar inom humaniora, samhällsvetenskap och teknik med tematisk inriktning och tyngd-punkt på samhälleligt relevant tillämpad kunskap. Med vissa mindre justeringar genomfördes upp-byggnaden av högskolans utbildningar med denna huvudsakliga inriktning.
Snabb expansion
Lärarutbildning, högskoleingenjörsutbildning och tandvårdsutbildningar hade funnits under lång tid i Malmö som en del av Lunds universitet. Vård- utbildningar fanns också och bedrevs i kommunal regi. Vid högskolans bildande eller snart därefter överfördes dessa utbildningar till Malmö högskola. Utvecklingen av utbildningsutbudet gick snabbt de första åren: 1998 startades tolv nya utbildningsprogram, 1999 ytterliga-re sex och 2000 tytterliga-re nya program enbart på kandidat-nivå. År 1998 hade högskolan 3 385 helårsstudenter, året därefter 7 260 och redan 2002 passerade siffran 10 000 helårsstudenter. Fram till 1999 avlades främst yrkesexamina men så tidigt som år 2000 erhöll hög-skolan generellt tillstånd att utfärda kandidatexamen. Magisterexamensrättigheter för enskilda utbildningar har funnits vid Malmö högskola sedan 1998 då en del av dessa fördes över från Lunds universitet.
Utbildningsutbudet dominerades tidigt av de redan befintliga professionsutbildningarna för lärare, högskoleingenjörer, tandläkare och sjuksköterskor. Utbildningar tillkom inom nya fält såsom IMER, miljö- vetenskap, fastighetsvetenskap, interaktionsdesign, medie- och kommunikationsvetenskap, kompetens- utveckling och social omsorg samtidigt som man erbjöd ett brett utbud av fristående kurser, varav en del på kvällstid eller som distanskurser. En viktig uppgift för de nya programmen var att i samverkan med näringsliv och offentlighet skapa nya professio-ner i samhället. Ett tydligt exempel är kravet på högre utbildning om 80 p för fastighetsmäklare som in-fördes 1998, där Malmö från starten varit en ledande utbildningsort.
Utbildningsutbud och kvalitetsarbete
Den starka expansionen under de första åren innebar en utmaning för kvalitetssäkringen av utbildningarna. Det tidiga kvalitetsarbetet fokuserade naturligt nog på riktlinjer för utformning av kurser och kurspla-ner i kombination med ett starkt intresse för att följa Malmö högskolas nya studenter genom utbildningen.Tillsammans med uppdraget om breddad rekrytering har särskilda insatser för introduktion och stöd till studenter under utbildningen varit centrala. Malmö högskola har också sedan starten framhävt vikten av att kompetensutveckla lärare inom högskolepedagogik. En viktig komponent i utbildning och kvalitetsar-bete har varit det ständiga reformerandet av lärar- utbildningen. När högskolan startade följde struktu-ren 1988 års lärarutbildning, vilken ersattes av en ny modell med start hösten 2001. Malmö högskola genom- förde ett omfattande förändringsarbete och etablera-de ett sammanhållet lärarprogram med olika ingångar utifrån kunskapsfält och åldersspår, med en 3,5-årig utbildning mot förskola och grundskolans tidigare år och en 4,5-årig utbildning mot grundskolans sena-re år och gymnasiet. Utifrån denna modell har sedan akademiska professionsämnen byggts i kombination med ett starkt partnerskap kring verksamhetsförlagd utbildning med kommuner i södra Sverige.
BREDDAD REKRYTERING
Vid högskolans bildande fastslogs att pedagogiskt ny-tänkande skulle prägla undervisningen, inte minst för att ge studenter med olika bakgrund bästa möjliga förut- sättningar för lyckade studier. Den låga utbildnings- nivån och den höga arbetslösheten i Malmö hade ut-gjort några av skälen till etableringen av en högskola
i Malmö. Det faktum att en högskola etablerades i Malmö utgjorde följaktligen i sig en insats för bred-dad rekrytering. I underlaget till den första handlings- planen för Malmö högskola från 1999 finns formuleringar som:
Utbildningarna ska sammantaget ha fler student-er från gruppstudent-er som inte vanligtvis sökstudent-er sig till högskoleutbildning och studenter med invandrar-bakgrund än högskolor i allmänhet. Det gäller bl.a. studenter med svag studietradition; dvs. studenter från hem och regioner där det är mindre vanligt att gå vidare till högre utbildning.
Arbetet med breddad rekrytering blev således en central uppgift. En av de första utbildningarna var Introduktionsutbildning för invandrare som starta-de redan 1997, före högskolans formella inrättanstarta-de. Utbildningen syftade till att förbereda studenter med utländsk utbildning för fortsatta högskolestudier. En annan verksamhet som funnits med från början är mentorsverksamheten Näktergalen. Denna startades ursprungligen av Lunds universitet med lärarstudenter och barn från sex mångspråkiga skolor i Malmö och har idag spritt sig så att den omfattar studenter vid hela Malmö högskola. Konceptet har även fått efterföljare runt om i Europa.
I budgetpropositionen för år 2000 lanserades målet att hälften av en årskull skulle ha påbörjat högskolestu-dier senast vid 25 års ålder. I propositionen framfördes också att mångfalden inom svensk högskola måste ökas. Det som varit ett särskilt uppdrag till Malmö högskola blev därmed ett uppdrag för hela Högskole- sverige. En statlig rekryteringsdelegation tillsattes och verkade under perioden 2002–2004 med uppdrag att stödja lärosätena i arbetet att minska den sociala och etniska snedrekryteringen. Malmö högskola tog myck-et aktiv del i arbmyck-etmyck-et och de nätverk som växte fram under denna tid är än idag högst verksamma.
FORSKNING VID DEN NYA
HÖGSKOLAN
Komplicerad forskningsfinansiering
Vid överföringen av Odontologiska fakulteten och Lärarhögskolan, vilka tillhörde Lunds universitet men var fysiskt placerade i Malmö, medföljde resurser i form av forskarutbildad personal, doktorander och ekono-miska medel. Det gällde cirka 20 professorer, de flesta inom odontologi, och fakultetsmedel för Odontolo- giska fakulteten och Lärarhögskolans forskning och forskarutbildning inom pedagogik. Inga spe-cifika forskningsresurser fördes över till ingenjörs-utbildningarna (som tidigare ingått i Lunds tekniska högskola) eller till forskningen och forskarutbildning-en i svforskarutbildning-enska med didaktisk inriktning.
Malmö högskola erhöll forskningsanslaget för 1999 i två poster: en större för det medicinska vetenskaps- området (odontologi) och en något mindre, ”övrigt”, som skulle finansiera resten av verksamheten. Forsk-nings anslaget för ”övrigt” skulle därmed täcka kostnaderna för den forskningverksamhet som tidiga-re hade genomförts i anslutning till lärarutbildningen samt uppbyggnaden av ny forskning inom flera om-råden. Forskningen inom hälsa och välfärfinansiera-des under de tre första åren av landsting kommunala medel. Även med hänsyn till den tidens penningvär-de var forskningsresurserna knappa; penningvär-de totala forsk-ningsintäkterna för 1999 var 88 miljoner kronor, varav 42 procent utgjordes av externa medel. Ök-ningen av forskningsintäkterna höll inte jämna steg med den kraftiga expansionen på utbildningssidan.
Tidiga förberedelser för att bli
universitet
När Malmö högskola bildades var det möjligt för högskolor att bli universitet efter ansökan. Hög- skolorna i Karlstad, Växjö och Örebro upphöjdes
1999 till universitet på detta sätt. Mycket tydde på att den expansiva Malmö högskola inom kort också skulle uppfylla de då gällande kriterierna. Tanken på att bli universitet fanns med redan från bildandet av Malmö högskola och har sedan dess varit riktgivande vid vägval och prioriteringar inom forskning och forskarutbildning.
Som ett komplement till Malmö högskolas enda fakultetsnämnd, den odontologiska, bildades år 2000 organet Forum för forskning. Forum för forskning hade en samordnande och beredande funktion för forskning inom humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. Från och med 2003 ingick även representanter från det medicinska området. Inom Forumorganisationen gjordes initialt ett omfattan-de kartläggnings- och analysarbete av omfattan-den pågåenomfattan-de forskningen. Ett sådant underlag behövdes för plane-ringen av den framtida verksamheten, men också inför den universitetsansökan som lämnades till regering-en redan i mars 2002. Som ett av argumregering-entregering-en för att Malmö högskola skulle bli universitet anfördes att ett antal forskningsmiljöer bedömdes ha den kritiska massa som krävdes för att bedriva forskarutbildning.
Första och andra generationens
forskningsmiljöer
Inom Malmö högskola användes forskningsmiljö som ett begrepp för att beskriva en forskningskonstellation som hade ”tillräcklig bärkraft och uthållighet för att förmedla långsiktig forskarutbildning”. Handledarka-paciteten i varje miljö utgjorde ett viktigt kvantitativt riktmärke. Malmö högskola samarbetade nära med den jämngamla Södertörns högskola i strävan att bli universitet och de båda lärosätena lämnade in sina ansök-ningar samtidigt till regeringen. Men medan lärosätena arbetade med sina ansökningar vände den politiska vinden: regeringen ville inte skapa fler nya universitet och ansökningarna blev liggande obesvarade under många år.
Två donationsprofessurer bidrog till att tidigt bygga upp viktiga delar av Malmö högskolas forskningsverk-samhet. Den ena, Malmö stads gåva till Willy Brandts minne, består av en gästprofessor med kringresurser inom internationell migration och etniska relationer. Den andra, Ohlssonska donationen, finansierar en professor med kringresurser, för närvarande inom bio-medicin. Donatorn reserverade förutseende nog redan på 1930-talet medel för denna professur i naturveten-skapteknik vid ett möjligt framtida lärosäte i Malmö. Från och med 2002 öronmärktes en del av forsk-ningsanslaget för de forskningsmiljöer som nämndes
FORSKNINGSMILJÖER SOM FÖRDES FRAM I UNIVERSITETSANSÖKAN
2002
pedagogik specialpedagogik naturvetenskapernas, matematikens och teknikens didaktik
svenska med didaktisk inriktning
internationell migration och etniska relationer socialt arbete interaktionsdesign medie- och kommunikations- vetenskap miljövetenskap modern historia arbetsvetenskap idrottsvetenskap materialvetenskap tillämpad ytkemi subatomär fysik processvetenskap tillämpad matematik det orala ekosystemet med inriktning mot gränsytor orofaciala funktionsstörningar och smärta
biomaterial och rekonstruktiv tandvård
tandvården, hälsa och livskvalitet omvårdnad
biomedicinsk laboratorie- vetenskap.
i universitetsansökan, men som inte hörde till det medicinska vetenskapsområdet. Tilldelningen revidera-des 2006, som ett steg i profileringen, efter att en intern utvärdering hade visat hur mycket och i vilken rikt-ning respektive forskrikt-ningsmiljö hade utvecklats. Resul-tatet blev att färre miljöer fick stöd och att en större summa tilldelades de återstående miljöerna, samtidigt som miljöer inom humaniora och samhällsvetenskap prioriterades. Miljövetenskap döptes i detta skede om till urbana studier eftersom den benämningen bättre speglade verksamheten. År 2004 hade en prestations-baserad fördelning av en mindre del av forsknings-anslaget införts, så att medel tilldelades fakulteterna i proportion till antal examina i forskarutbildningen, volymen externa medel och antal publikationer. För att få till stånd ett bredare forskningssamarbe-te inom Malmö högskola inrättades från och med 2005 flera forskningsprogram, sedermera centrum- bildningar, som skulle utgöra samlingspunkter för prioriterad forskningsverksamhet. Mer om dessa i nästa kapitel.
Karriärvägar
Det var angeläget för Malmö högskola att bygga upp och förstärka lärar- och forskningskompetensen och att möjliggöra utnämning till docent blev därför
viktigt. Från början fanns enbart Odontologiska fakul-tetens docenturnämnd. För att kunna anta docenter även vid andra delar av högskolan bildades 2003 en högskolegemensam docentnämnd. Redan från början fanns krav på att de sökande skulle ha handledar-utbildning. Ungefär samtidigt startades en högskole-gemensam utbildning för handledare på forskarnivå.
Stöd till forskare
Stödet till forskarna när det gällde ansökningar om externa medel var från början relativt rudimentärt, men Malmö högskola hade en tidig ambition att öka externa medel från både nationella och internationella finansiärer. För att främja denna ambition anställdes år 2004 en EU-handläggare med uppgift att ge forskarna stöd vid ansökningar till olika finansieringskällor inom EU. Funktionen ingår numera i Forskarservice.
FORSKARUTBILDNING VID DEN
NYA HÖGSKOLAN
Nya och gamla forskarutbildningar
Eftersom Malmö högskola bildades genom överföring av verksamheter från Lunds universitet samtidigt som helt nya områden etablerades varierar startpunkten för forskarutbildningen mellan olika delar av lärosätet. Inom vissa delar av Malmö högskola kan utbildning på forskarnivå sägas ha bedrivits i mer än ett halvsekel, medan forskarutbildningen behövde byggas upp mer eller mindre från grunden inom de nyare delarna.Forskarutbildning inom odontologi
Forskarutbildningen i odontologi etablerades under 1950-talet och ägde då rum vid dåvarande Kungliga Tandläkarhögskolan i Malmö. När Odontologiska fakulteten överfördes från Lunds universitet till Mal-mö högskola 1999 erhöll MalMal-mö högskola samtidigt medicinskt vetenskapsområde och därmed examens-tillstånd för hela detta vetenskapsområde − inte bara inom odontologi. Detta relativt omfångsrika examens-tillstånd var en viktig faktor i den tidiga utvecklingen av Malmö högskolas forskarutbildning. Vid överföran-det fanns drygt 30 doktorander vid Odontologiska fakulteten. Denna väl etablerade verksamhet gav Malmö högskola som organisation värdefull erfaren-het av hur man bedriver forskarutbildning.Forskarutbildningar inom
hälsa och samhälle
Innehavet av medicinskt vetenskapsområde innebar att det blev möjligt att inrätta nya forskarutbildningar inom området Hälsa och samhälle. I samband med att det första forskarutbildningsämnet, omvårdnad, inrätta- des 2000 bildades en organisation för att bland annat
ansvara för forskarutbildningen. Denna blev seder- mera högskolans andra fakultet: Fakulteten för häl-sa och häl-samhälle. Fakultetsnämnden vid Hälhäl-sa och samhälle inrättade fler forskarutbildningar under följande år: Hälsa och samhälle, Biomedicinsk laboratorievetenskap, Biomedicinsk teknologi, Vård-vetenskap samt Socialt arbete. Några av dessa har senare slagits samman.
Pedagogik och svenska med
didak-tisk inriktning
Innan Lärarhögskolan i Malmö inlemmades i Mal-mö högskola hade forskarutbildning bedrivits i två ämnen: pedagogik och svenska med didaktisk inriktning. När Lärarhögskolan överfördes fanns över etthundra doktorander antagna i pedagogik och ett dussintal i svenska med didaktisk inriktning. Lunds universitet fortsatte ha det formella ansvaret för de två forskarutbildningsämnena eftersom Malmö högskola saknade nödvändiga examenstillstånd. I mångt och mycket bedrevs forskarutbildningarna som tidigare, och doktoranderna examinerades vid Lunds universi-tet – även om disputationerna i regel ägde rum på Malmö högskola – ända tills Malmö högskola erhöll examens- tillstånd för området utbildningsvetenskap år 2010.
Nya forskarutbildningar
Den tidiga utvecklingen av forskarutbildning inom Malmö högskolas nyare delar skedde i princip anting-en ganting-enom nyetableringar i kraft av det mediciniska vetenskapsområdet (se ovan) eller forskarutbildning i samarbete med andra lärosäten. Detta samarbete kunde i princip se ut på två sätt. Det första var att Malmö högskola ingick som partnerlärosäte i nationel-la forskarskolor. Särskilt viktiga för Malmö högskonationel-la var de forskarskolor som anslöt till lärarutbildningen: Naturvetenskapernas, teknikens och matematikens didaktik (värdlärosäte: Linköpings universitet); pedagogiskt arbete (värdlärosäte: Umeå universitet) och historia (värdlärosäte: Lunds universitet).
Det andra sättet att etablera forskarutbildning var att initiera nya ämnen genom en bilateral överenskom-melse med ett lärosäte som hade examenstillstånd. Två sådana innovativa ämnen ska särskilt framhållas: Internationell migration och etniska relationer (IMER) i samarbete med Linköpings universitet och Interaktions- design i samarbete med Blekinge tekniska högskola. När det 2010 blev möjligt att efter prövning erhålla examenstillstånd för områden för forskarutbildning fick Malmö högskola egna examenstillstånd i dessa båda ämnen. Andra bilaterala överenskommelser slöts kring millennieskiftet med Lunds tekniska
hög-skola och naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet samt med Kungliga tekniska högskolan. Malmö högskola bedriver fortfarande en rad forskar-utbildningssamarbeten med andra lärosäten.
Högskolegemensamma forskar-
utbildningskurser och
högskole-gemensam handledarutbildning
Redan 2000 startade den första högskolegemensam-ma forskarutbildningskursen, inforhögskolegemensam-mationssökning, som följdes av kurser i vetenskapsteori och vetenskap-lig metod samt presentationsteknik och publicerings-metodik. Dessa reguljära forskarutbildningskurser hade bland annat till syfte att förstärka Malmö hög-skolas flervetenskapliga prägel genom att doktoran-der från olika ämnesområden möttes över fakultets-gränserna kring ett gemensamt tema. Kurserna har fortfarande denna funktion. Även handledar-utbildningen har − i ett Malmö högskola-perspektiv − en lång historia eftersom den första högskolegemen-samma utbildningen hölls så tidigt som 2002. Den hade samma grundidé som de högskolegemensamma forskarutbildningskurserna: att vara en mötesplats över ämnes- och fakultetsgränser. Utbildningen har sedan dess getts årligen med minst ett tjugotal deltagare per omgång. Genomgången handledarutbildning är ett krav för att antas till docent vid Malmö högskola och därmed för att vara huvudhandledare för doktoran-der. Handledarutbildningar från andra lärosäten kan tillgodoräknas efter validering.EN INTERNATIONELL HÖGSKOLA
Eftersom Malmö högskola var ett nytt lärosäte som inte var uppbundet av redan etablerade international-iseringsaktiviteter fanns stora möjligheter till ny-tänkande och nya former för internationaliserings-arbetet. Förutsättningarna var dock olika; vissa av högskolans områden (exempelvis tandvårdsutbildning, lärarutbildning och vårdutbildning) hade redan upp-arbetade internationella kontakter, medan nya om-råden som till exempel Natur- och resurshushållning, Internationell migration och etniska relationer och Konst och kommunikation krävde en uppbyggnad av internationaliseringsarbetet.
Övergripande mål för
internationali-seringen 1999–2003
Målen för internationaliseringen lades fast i Handlings-plan för högskolans internationella arbete 1999–2003: Mål och medel. Högskolans utbildning och forskning skulle präglas av internationellt samarbete och dess kurser ges ett innehåll som belyste internationella förhållanden och gav en internationell dimension.
Internationaliseringsarbetet skulle även omfatta personal inom administration och service, så att hela högskolan fick en internationell prägel. Högskolans studenter skulle erbjudas möjlighet att tillbringa en del av sin studietid vid ett utländskt universitet. Inom forskningen skulle man sträva efter en ökning av det internationella samarbetet bland annat genom med-verkan i EU:s olika program för forskning och fors-karrörlighet. Internationaliseringen skulle präglas av såväl samarbete med universitet i den industrialiserade världen som av samarbete och solidaritet med univer-sitet i utvecklingsländer. För att kunna attrahera ut-ländska studenter skulle kurser ges på engelska. Under läsåret 1998/1999 studerade 30 utländska studenter vid Malmö högskola och målet var att öka till minst 300 inom 5 år. Ambitionen var att såväl studenter som lärare och forskare skulle delta i internationella ut-byten. I en utvärdering av internationaliseringen vid landets lärosäten som genomfördes av Högskoleverket 2005 placerades Malmö högskola på delad andraplats tillsammans med Karolinska institutet2.
Internationaliseringsarbetets innehåll
Malmö högskola lanserade begreppet ”internationali-sering på hemmaplan” eller ”internationalisation at home”. Eftersom endast ca 10 procent av studenterna valde att förlägga en del av sina högskolestudier ut-omlands ansågs det viktigt att samtliga studenter fick kunskaper om och förståelse för globala sammanhang, till exempel överlevnadsfrågor som energi- och livs-medelsförsörjning, befolkningsutveckling, klimatför-ändring och hälsa. Tanken att ge alla studenter interna-tionell kompetens kom sedan att ingå som en röd tråd i högskolans utveckling.Internationella nätverk
Under Malmö högskolas uppbyggnadsfas blev läro-sätet medlem i flera internationella nätverk, till exem-pel International Network of Universities (INU) med fokus på globalt medborgarskap och det europeiska nätverket Santander Group. Båda fick stor betydelse för utvecklingen av internationaliseringsarbetet under kommande år.
BIBLIOTEK OCH IT INTEGRERADE
I VERKSAMHETEN
Malmö högskolas bibliotek har sedan högskolans start varit en mötesplats för studenter, lärare och allmänhet. Redan 1997 inleddes planeringen av en ny byggnad på Universitetsholmen som bland annat skulle innehålla biblioteket och Lärarutbildningen. Huset, som kallas Orkanen, stod klart sommaren 2005 och invigdes i augusti samma år. Biblioteket ligger högst upp på plan 5. Med en yta på 7 000 kvadratmeter och 2 500 hyll-meter böcker blev Orkanenbiblioteket ett av Sveriges största högskolebibliotek.
Biblioteket är nära integrerat i verksamheten och arbet-ar för att skapa goda villkor för forskning och veten-skapligt förankrat lärande. Fram till 2015 var bibliote-ket och IT-avdelningen samorganiserade, vilbibliote-ket var en ovanlig men väl genomtänkt kombination. Detta har bidragit till att biblioteket ligger i framkant i använd-ningen av digital teknik, med en utvecklingsorienterad kultur där informationsteknikens möjligheter tidigt har tagits tillvara. Detta innebar också att IT-avdelningens medarbetare fick ett tydligt användarperspektiv och god kunskap om kärnverksamheten. Verksamheten präglas av ett pedagogiskt synsätt i stödet till såväl studerande på grundnivå, avancerad nivå och forskar-nivå som till forskare. Tillsammans med det tydliga användarperspektivet och det vetenskapliga synsät-tet har detta resulterat i en biblioteksverksamhet som skiljer sig positivt från mängden.
KAPITEL 2: 2006–2015 EN NY
HÖGSKOLA I SNABB UTVECKLING
Malmö högskolas verksamhet konsolideras. I detta kapitel skildras
bland annat hur nya utbildningsprogram startar, forskningen stärks
och forskarutbildningen etableras inom allt fler ämnen.
MALMÖ HÖGSKOLAS
KÄRNVÄRDEN TAR FORM
De tidiga åren på Malmö högskola gav viktiga gemen-samma erfarenheter som ledde till ett värdegrunds- arbete vilket resulterade i visionsdokumentet Där
mångfald gör skillnad 2006. Ett antal nyckelbegrepp
ger bilden av ett framåtsyftande lärosäte:
• Medborgerlig bildning, som bland annat
åter-speglade högskolans perspektivområden genus, miljö, migration och etnicite
• Gränsöverskridande handlingskompetens: att
ta tillvara studenters och medarbetares skilda bakgrunder och erfarenheter
• Partnerskap
• Internationalisering för alla
Dessa nyckelbegrepp skulle prägla hela verksamheten. Utbildningarna på högskolan fortsatte utvecklas i rela-tion till paroller som aktivitetsbaserad pedagogik, lära för livet, kunskapsdelning och deltagarfokus. Vidare användes begreppet huvudämne, vilket skulle integrera forskning, undervisning och yrkesområde.
UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ
OCH AVANCERAD NIVÅ
Bolognaprocessen
Kännetecknande för denna period i svensk högre ut-bildning var genomförandet av Bolognaprocessen, där de ledande principerna för förändring av utbild-ningssystemet innebar en harmonisering med övriga Europa. All högre utbildning skulle organiseras ut-ifrån tre nivåer eller ”cykler” som bygger på varandra: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå.
Kvalitetsarbete
Visionsdokumentet Där mångfald gör skillnad kon-kretiserades i Utbildnings- och forskningsstrategier
2009–2012 samt i en högskoleövergripande Kvalitets-plan 2008–2012. KvalitetsKvalitets-planen var första steget i att
ersätta kvalitetskontroll med ett mer kvalitetsdrivande synsätt, där verksamheternas utvecklingsinsatser står i fokus. För utbildningarnas del låg mycket av kvalitets-arbetet i att skapa överensstämmelse mellan lärande-mål, examinationsformer och undervisningsformer. Parallellt med detta arbete utvärderades ett antal prog-ram av Högskoleverket, bland annat progprog-ram inom medicin och lärarutbildning. Lärarnas kompetens-utveckling inom högskolepedagogik fick tydligt fokus genom fortsatt samarbete med Universitetspedago-giskt centrum vid Lunds universitet och senare genom inrättandet av Centrum för Akademiskt Lärarskap vid Malmö högskola. Malmö högskola följer SUHF:s
rekommendationer att ”säkerställa att alla lärare skall ha genomgått högskolepedagogisk utbildning eller bedömts ha förvärvat motsvarande kunskaper snar-ast möjligt efter det att de erhållit anställning.” Alla tillsvidareanställda lärare vid Malmö högskola ska ha fullgjort 10 veckors (15 hp) högskolepedagogisk ut-bildning.
Utveckling av lärarutbildningen
Malmö högskolas examensrätt för dåvarande Lärar-programmet ifrågasattes av Högskoleverket 2008, främst på grund av den låga andelen disputerade lärare bland dem som undervisade på kurserna, vilket föran-ledde åtgärder och ett därpå följande godkännande av utbildningen 2009. Strax därefter beslutade regering-en att regering-en ny lärarutbildning skulle sjösättas från och med hösten 2011. Ett omfattande förändringsarbete igångsattes och ledde fram till den struktur som lärar-utbildningen vad Malmö högskola har idag.Malmö högskolas lärarutbildning är uppbyggd kring kärnidéerna akademiska professionsämnen och part-nerskap. De akademiska professionsämnena utgör lärarutbildningsämnen i vilka kunskaper inom ämne och ämnesområde med tillhörande forskningsområde knyts samman med kunskaper inom yrkesområdet. Partnerskapet utgår från principen om ömsesidig kun-skapsbildning och gemensam nytta, vilket möjliggörs av nära samarbete med skolor i regionen. I utbildnings-planen ingår två lokala mål utöver de nationella exa-mensmålen. Den student som utbildar sig till lärare vid Malmö högskola ska även:
• visa kunskap om och förmåga att beakta innebörden av interkulturalitet, medbor-gerlig bildning samt lärande för hållbar utveckling i pedagogisk yrkesverksamhet • visa kunskap om och förmåga att beakta
sam-bandet mellan det ämnesspecifika språket och barns och ungdomars kunskapsutveckling ur ett första- och andraspråksperspektiv
De lokala målen lades till med motiveringen att lärare behöver kunskap om betydelsen av kulturell hetero-genitet och flerspråkighet för att kunna undervisa elev-er med olika bakgrundelev-er, behov och förutsättningar.
Nya utbildningsprogram
Förutom ovan nämnda program startade under period-en period-en rad nya programutbildningar på grundläggan-de nivå, till exempel folkhälsovetenskap, kriminologi, migrationsstudier, spelutveckling, socialpedagogiskt arbete, Europastudier och datavetenskap samt ett fler-tal magister- och masterprogram. De senare bäddade
för framgångsrika ansökningar om examenstillstånd på forskarnivå (se nedan). Efter några år av nedgång av antalet sökande till högskoleingenjörsutbildning-arna startades 2006 en bredare satsning på Teknik, ekonomi och ledarskap (TELMah) för att möta samhällets behov av teknikutbildade studenter.
Breddad rekrytering
Regeringsskiftet 2006 innebar att ansvaret för bredd-ad rekrytering överfördes till högskolorna själva. På Malmö högskola utgör engagemanget för breddad rekrytering och breddat deltagande en viktig del av högskolans profil och självbild. Ett exempel på detta finner man i högskolans utbildnings- och forsknings-strategier 2009–2012: ”Vi vill vara ett socialt ansvars-tagande universitet, vilket för oss bland annat betyder ett intensivt och framgångsrikt arbete med breddad rekrytering”. Breddad rekrytering och breddat del-tagande ska vara integrerat i övrigt arbete och om-fatta alla högskolans delar. Malmö högskolas insat-ser uppmärksammades 2007 av Högskoleverket som sammanfattade sin bedömning av Malmö högskola på följande sätt:
I det stora hela överensstämmer det arbetssätt som Malmö högskola använder med den modell som Högskoleverket betraktar som mest ändamålsenlig för att åstadkomma en bestående mångfald bland studenterna.
FORSKNING
Centrumbildningar
För att få till stånd ett bredare forskningssamarbete inom Malmö högskola inrättades från och med 2005 flera forskningsprogram, sedermera centrumbildning-ar, som skulle utgöra samlingspunkter för prioriterad forskningsverksamhet, öka samarbetet mellan fakul-teterna och höja kvaliteten i högskolans forskning. Forskare från högskolans olika delar skulle samarbeta i ett forskningscentrum under kortare eller längre tids-perioder kring gemensamma frågeställningar. Först ut var Biofilms – Research center for Biointerfaces som till del var finansierat av KK-stiftelsens profilsatsning och bedrev forskning i samproduktion med företrädesvis svenskt näringsliv. Det fick i många avseenden stå som modell när flera centrum inrättades under följande år. Mot slutet av perioden infördes en mer enhetlig struktur för centrumen och de vetenskapliga kraven skärptes samtidigt som reglerna för inrättande av nya forskningscentrum tydliggjordes. Kriterierna skärptes även för den vart femte år återkommande utvärdering-en av cutvärdering-entrumutvärdering-en som gutvärdering-enomförs med hjälp av exter-na bedömare. Internet of Things and People Research Centre och Centrum för sexologi och sexualitetsstudier är de två senaste forskningscentrumen som inrättats. Samtidigt öppnades möjligheten att enligt liknande modell, men med lägre krav på verksamhetens om-fattning, etablera forskningsplattformar vid en enskild fakultet efter beslut av dekanus.
Satsningar på forskarmeritering
Malmö högskola initierade två större postdoktor-program 2004–2006 respektive 2011–2013. Det för-sta programmet omfattade 12 tvååriga anställning-ar med tydlig anknytning till någon av högskolans forskningsmiljöer för att postdoktorn skulle bidra till Malmö högskolas profilering och utveckling. Det andra programmet omfattade 15 anställningar med syfte att utveckla en långsiktig kompetens- och kunskaps-förstärkning inom utbildning på högskolenivå. En senare och något mindre satsning på postdoktorer gjordes inom flyktingrelaterad migrationsforskning (se nedan).Bland andra satsningar på meritering kan nämnas att Malmö högskola 2003–2006 avsatte medel som stöd för meritering till docent eller professor. Under åren 2005 till 2013 avsattes också centrala resurser som delfinansierade forskningstid under de två första åren efter befordran för lektorer som befordrats till profess-or enligt den då relativt nya befprofess-ordringsrefprofess-ormen.
Profilering av forskningen
Med inspiration av slutbetänkandet Resurser för kvalitet (SOU 2007:81) initierades ett arbete som innebar att vissa av de tidigare forskningsmiljöer-na vid Malmö högskola slogs samman till så kallade ”profiler”. De tidigare forskningsmiljöerna hade i vissa fall kommit att upplevas som för små och profilerna skulle utgöra en stabilare grund för att bedriva uthåll-ig forskning och forskarutbildning. I och med detta lades grunden för indelningen av forskarutbildningen när möjligheten att ansöka om examenstillstånd för utbildning på forskarnivå infördes 2010. En intern omfördelning av forskningsanslag till profilerna gjor-des med syfte att förbättra möjligheterna att erhålla
examenstillstånd i utbildning på forskarnivå och att bedriva uthållig forskarutbildning. Samtidigt upphör-de regeringens förupphör-delning av anslaget på vetenskaps-områden, vilket innebar att Malmö högskola kunde hantera sitt forskningsanslag på ett flexiblare sätt. Den första generationens profiler samt de beviljade område-na för utbildning på forskarnivå som de resulterade i framgår av Tabell 2.1.
Prestationsbaserad fördelning
I utredningen Resurser för kvalitet (SOU 2007:81) fanns också förslag på indikatorer för fördelning av forskningsresurser mellan landets lärosäten. Kvalitets-indikatorer enligt forskningspropositionen Ett lyft för
forskning och innovation (Prop. 2008/09:50) började
praktiseras nationellt 2009. Året efter införde Malmö högskola de nationella kvalitetsindikatorerna – externa medel samt vetenskaplig produktion och citeringar – som fördelningsnycklar i den interna fördelningen av forskningsanslaget. Andelen som omfördelades ökade något men precis som tidigare relaterades prestationer-na till respektive fakultets eller områdes forskningsan-slag.
Inför den interna resursfördelningen 2013 introducera-des en utveckling av den tidigare prestationsbaserade fördelningen till fakulteterna. Doktorandaktiviteten fogades ånyo till de två tidigare fördelningsnycklar-na. Samtidigt konkurrensutsattes stegvis en betyd-ligt större andel av forskningsanslaget så att slutligen 80 % av fakulteternas tilldelning var konkurrensutsatt i fördelningen 2017. Modellen utvärderades 2015. Utvärderingen föranledde inga förändringar. Områ-desnormalen för humaniora i fördelningsnyckeln för vetenskaplig produktion och citeringar reviderades dock i särskild ordning.
FORSKARUTBILDNING
Nya examenstillstånd för
forskarutbildning
År 2010 blev det genom regeringens proposition
Forskarutbildning med profilering och kvalitet (Prop.
2008/09:134) möjligt för högskolor att ansöka om examenstillstånd på forskarnivå inom ett område. Mal-mö högskola arbetade då på bred front fram ett antal ansökningar. Eftersom vetenskapsområdena samti-digt upphörde som indelningsgrund för utbildning på forskarnivå blev Malmö högskola tvungen att även söka examenstillstånd för de områden inom det med-icinska vetenskapsområdet där man önskade fortsätta bedriva forskarutbildning. Denna typ av ansökan hade dock närmast karaktären av pro forma. Resultatet blev att Högskoleverket beviljade examenstillstånd för tre områden inom det medicinska området: odontologi,
Tabell 2.1 Profiler och de områden för utbildning på
forskarnivå de resulterade i.
Profil Område för utbildning på forskarnivå
Biologiska gränsytor Biomedicinsk vetenskap Hälsa och sociala villkor Hälsa, vård och välfärd Migration Migration, urbanisering
och social förändring Urbana studier
Nya medier Nya medier, offentligheter och gestaltningsformer Utbildningsvetenskap Utbildningsvetenskap Idrott i förändring Idrottsvetenskap Oral hälsa Odontologi Samhällets informations-teknologi –
