• No results found

Nattarbetande sjuksköterskors bristande kunskap om ljus och mörker

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Nattarbetande sjuksköterskors bristande kunskap om ljus och mörker"

Copied!
41
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Sofie Körge, Ulrika Björk

Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper

Omvårdnadsvetenskap, avancerad nivå, Examensarbete- Magister, 15 hp Vårterminen 2016

Nattarbetande sjuksköterskors bristande kunskap om ljus

och mörker

Night shift working nurses lack of knowledge about light and darkness

(2)

Sammanfattning

Bakgrund: Nattarbete har visat sig leda till många olika negativa hälsorisker och nattarbetande sjuksköterskor bör tänka på sin hälsa genom främjande och förebyggande aktiviteter. Mycket forskning har gjorts om ljusets och mörkers betydelse för nattarbetare för att förbättra deras hälsa och välbefinnande samt för att minska vårdskador och olyckor. Nattarbetare bör därför få information om hur de bättre ska klara av att arbeta oregelbundna tider genom att förändra sina sömnvanor och sin livsstil.

Syfte: Syftet var att beskriva nattarbetande sjuksköterskors kunskap om ljusets och mörkrets betydelse samt hur de använder sig av kunskapen.

Metod: Designen var deskriptiv med kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer användes. Analysen gjordes med hjälp av innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2004).

Informanterna bestod av sex nattarbetande sjuksköterskor.

Resultat: I resultatet framträdde ett övergripande tema: ”kunskapsbrist om ljusets och mörkrets betydelse vid nattarbete”. Resultatet består av två ämnesområden. Från första ämnesområdet växte följande fyra kategorier fram: Sjuksköterskorna upplevde en

informationsbrist och ingen hade fått information av sin arbetsgivare i ämnet. Den kunskapen som sjuksköterskorna har, hade de skaffat genom självkännedom. De visste att ljus och mörker påverkar sömnen och att ljus och mörker påverkar vakenheten. Från det andra frågeområdet växte följande fyra kategorier fram: Flertalet hade egna individuella strategier att använda sig av mörker och ljus för att klara av sitt nattarbete. Informanterna ansåg att det var en fråga om bedömning när det skulle tända upp vid patientarbete samt vilken belysning de skulle använda sig av. Flertalet informanter ville ha det mörkt vid sömn, de flesta ansåg det viktigt med utevistelse.

Slutsats: Resultatet visade att sjuksköterskornas kunskap var bristfällig. Det saknades information från arbetsgivaren för att sjuksköterskorna ska kunna styra över sitt liv och göra aktiva val som främjar deras hälsa.

(3)

Abstract

Background: Night shift work have shown to have a negative impact on health and night shift working nurses should reflect on their health through promotive and preventive activities. Previous studies have analysed the impact of light and darkness on night shift workers in order to promote their health, wellbeing and to prevent accidents and medical mistreatment. Night shift workers should therefore receive information on how to deal with irregular working hours by changing their sleeping habits and their lifestyle.

Aim: The aim was to describe night shift working nurse’s knowledge of the impact of light and darkness and describe how they use this knowledge.

Methods: A descriptive qualitative method with semi structured interviewswas used. Analysis was made using content analysis (Graneheim & Lundman, 2004). The study participants were six night shift working nurses.

Result: The result appeared in an overall theme: ” the lack of knowledge about the importance of light and darkness at night work”. The result consists of two subject areas. From the first subject area the following four categories presented: The nurses experienced a lack of information and none of them had received any information on this subject from their employer. The nurses current knowledge had been received through self-knowledge. They knew that light and darkness have an impact on sleep and that light and darkness affect alertness. From the second subject area the following four categories presented: The majority of the informants had their own individual strategies using darkness and light to deal with night shift work. The informants considered that it was a matter of judgement whether they should increase lighting during patient care and what kind of lighting that should be used. The majority of informants wanted darkness when sleeping and a majority considered being outdoors as important.

Conclusion: The result showed that the nurse’s knowledge was inadequate. There is a lack of information from the employer to enable the nurses to take control over their health and make health promoting choices.

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

2. Bakgrund ... 1

2.1. Ljus och mörker ... 1

2.1.1. Dygnsrytm ... 1

2.1.2. D-vitaminbehov ... 3

2.2. Natt och skiftarbete ... 3

2.2.1. Sömn och skiftarbete ... 4

2.2.2. Negativa hälsoeffekter av skiftarbete ... 5

2.3. Hälsopromotion ... 6

2.3.1. Skiftarbete och hälsofrämjande metoder ... 7

2.3.2. Företagssköterskans arbete ... 9 3. Problemformulering ... 10 4. Syfte ... 10 4.1. Frågeställningar ... 10 5. Metod ... 10 5.1. Urval ... 10 5.2. Datainsamling ... 11

5.3. Databearbetning och analys ... 11

6. Resultat ... 12

6.1. Sjuksköterskans kunskap om ljus och mörker ... 13

6.1.1. Ljus och mörker påverkar sömnen ... 13

6.1.2. Ljus och mörker påverkar vakenheten ... 14

6.1.3. Informationsbrist ... 14

6.1.4. Kunskap genom självkännedom ... 15

6.2. Hur sjuksköterskorna använder sig av ljus och mörker för att kunna arbeta natt ... 15

6.2.1. Mörker vid sömn ... 16

6.2.2. Utevistelse ... 16

6.2.3. Individuell strategi ... 16

(5)

6.3. Resultatsammanfattning ... 18

7. Diskussion ... 19

7.1. Metoddiskussion ... 19

7.2. Forsknings etiska överväganden ... 21

7.3. Resultat diskussion ... 21

7.3.1. Tillgång till information ... 21

7.3.2. En stödjande miljö ... 23

7.3.3. Möjlighet att göra hälsosamma val ... 24

8. Konklusion ... 27

8.1. Klinisk implikation ... 27

8.2. Framtida forskning ... 27 Referenser

(6)

1.

Inledning

Nattarbete har visat sig leda till många olika negativa hälsorisker (Ward, Berry, Power & Hyppönen, 2011) och nattarbetande sjuksköterskor bör tänka på sin hälsa genom främjande och förebyggande aktiviteter (Reis & Braga, 2015). Därför bör skiftarbetare få information om hur de bättre ska klara av att arbeta oregelbundna tider genom att förändra sina sömnvanor och sin livsstil (Kecklund, Ingre & Åkerstedt, 2010). Motivet till denna studie är att beskriva kunskapen nattarbetande sjuksköterskor har om ljus och mörker och hur de använder sig av kunskapen.

2.

Bakgrund

2.1. Ljus och mörker

Ljus är viktigt för skiftarbetare då det bidrar till att reglerar den biologiska dygnsrytmen (Berger & Hobbs, 2006). I en svensk stressforskningsrapport av Kecklund et al. (2010) beskrivs det att melatonin är det hormon i kroppen som påverkar sömnen. Melatoninhalten ökar när det är mörkt. Ljuset har en vakenhöjande effekt eftersom ljuset får melatoninhalten att minska i kroppen (Kecklund et al., 2010). I en review av Burgess, Sharkey & Eastman, (2002) påverkas melatoninhalten både av inomhus- och utomhusljus. Blask, (2008) beskriver i en review att melatoninet, förutom att påverka dygnsrytm och sömn också har en hämmande effekt på cancerutveckling och tillväxten av cancer. Det finns dock misstankar om att ljus på natten och därmed minskning av melatoninet ger en försämring av immunförsvaret. I en review beskriver Cajochen, (2007) att ljusexponering ökar aktiviteten i hjärnan hos människor. Ljus är sammankopplat med ett vaket och alert tillstånd. Det är inte möjligt att påverka vakenheten med ljus utan att samtidigt påverka dygnsrytmen. Ljus är en vanlig behandling vid vinterdepression. Bland annat så har Alimoglu och Donmez, (2004) forskat på dagsljusets betydelse för att minska risken för utbrändhet. De kom fram till att dagsljus kan vara effektivt i detta syfte, samt att minst tre timmars dagsljus per dag leder till högre arbetstillfredsställelse och mindre stress.

2.1.1. Dygnsrytm

Det är lättast för dem som har en sen dygnsrytm, så kallade kvällsmänniskor, att arbeta natt (Juda, 2010). I en review av Revell & Eastman, (2005) beskrivs att ljusexponering på

(7)

dygnsrytmen och därmed möjliggör att vara vaken senare under kvällen och natten (Revell & Eastman, 2005). Enligt forskning leder en förskjutning av dygnsrytmen vid nattarbete till bättre välbefinnande, minskad trötthet (Smith, Fogg & Eastman, 2009a), ökad vakenhet (Czeisler, Johnson, Duffy, Brown, Ronda & Kronauer 1990; Smith & Eastman, 2008), förbättrad sömn (Smith et al., 2008; Smith et al., 2009b) samt förbättrad prestationsförmåga (Czeisler et al., 1990; Smith et al., 2009a; Smith et al., 2009b). Det finns dock studier som visar att de flesta nattarbetare inte ändrar sin dygnsrytm. Därmed arbetar nattarbetare på en tid då kroppen är inställd på sömn (Burgess et al., 2002). Endast 3 % av nattarbetarna vänder på dygnet enligt en studie av Kecklund et al. (2010).

Det går att med ljus och mörker förskjuta dygnsrytmen framåt för nattarbetare genom att utsätta sig för kraftigt ljus under natten, använda sig av solglasögon under pendlingen hem samt att ha det mörklagt under sömnen dagtid (Lee, Smith & Eastman, 2006; Crowley, Lee, Tseng, Fogg & Eastman, 2003). Forskning visar att medelintensivt ljus, ca 1230 LUX, påverkar dygnsrytmen lika mycket som högintensivt ljus, ca 5000 LUX. Däremot är normal rumsbelysning, <250 LUX, inte alls lika effektivt att förändra dygnsrytmen (Martin & Eastman, 1998). Dumont, Blais, Roy & Paquet, (2009) fann att det räcker att reglera ljus och mörkerexponering under dagen för att förskjuta dygnsrytmen. Under en fältstudie gjord på en oljeplattform utsattes nattarbetarna för kraftigt ljus, 10 000 LUX, under 30 min de fyra första nätterna och sedan de första fyra dagarna hemma. De upplevde att det inte blev någon skillnad på tröttheten under nattarbetet men upplevde en markant skillnad vid hemkomst då de skulle tidigarelägga sin dygnsrytm (Bjornvatn, Kecklund & Åkerstedt, 1998).I en studie från Taiwan undersökte Hunang, Mei-Chu, Ching-Yen och Shih-Cheieh, (2013) nattarbetande sjuksköterskor. Här utsattes sjuksköterskorna för artificiellt ljus, 7000–10000 LUX, under de första arbetstimmarna och undvek dagsljus innan sömn, genom att bära mörka solglasögon med UV-skydd. Resultatet visade att för de sjuksköterskorna som utsattes för starkt ljus i minst 30 minuter på natten under minst 10 nätter under två veckors tid, förbättrades

vakenheten på natten och sömnen på dagen. Dessutom minskade även ångest och depression av detta (Hunang, et al., 2013). Det beskrivs i en stressforskningsrapport att dynamiskt dagsljusliknande ljus under nattarbete främjar vakenhet under nattarbete och sömn under dagtid (Lowden & Åkerstedt, 2012).

(8)

2.1.2. D-vitaminbehov

Nattarbete och långa arbetsdagar är ogynnsamt för kvinnors D-vitaminstatus. D-vitaminbrist har visat sig leda till många negativa hälsorisker (Ward et al., 2011). Det är svårt att genom kosten inta tillräcklig mängd D-vitamin.Genom att utsätta sig för daglig vistelse i solljus och intag av D-vitamintillskott, kan kroppen få den mängd D-vitamin den behöver (Holick, 2007; Robsahm, Tretli, Dahlback & Moan, 2003; Stalgis-Bilinski et al., 2011). En

litteratursammanställning av Holick, (2004) visar att de flesta människor får sitt

D-vitaminbehov tillfredsställt genom att vara ute i solen. Under våren, sommaren och hösten då det finns tillräckligt med solljus producerar huden vitamin D. Detta lagras i kroppsfettet för att sedan användas under de solfattiga vintermånaderna (Holick, 2004). Det finns risk att drabbas av typ-1 diabetes, cardiovaskulär sjukdom samt osteoporos när D-vitamin nivåer blir låga. Vetenskapliga bevis finns på att minskad exponering för solljus med D-vitaminbrist som följd ökar risken att drabbas av många olika cancersjukdomar (Holick, 2008; Freedman, Dosemeci & McGlynn, 2002; Grant, 2001; Robsahm et al., 2003). Solljusets positiva effekter måste balanseras mot dess skadliga effekter. Stalgis-Bilinski et al. (2011) skriver att solljus bör undvikas när dess ultravioletta strålning är som högst, detta för att minimera risken att drabbas hudskador.

2.2. Natt och skiftarbete

Skiftarbete innebär att arbete sker på andra tider än dagtid, till exempel kväll och natt (Kecklund et al., 2010). I arbetstidslagen (ATL, 2005:165 13a§) anges att perioden mellan klockan 22-06 räknas som natt. Till nattarbetare räknas de vars årsarbetstid beräknas

genomföras minst en tredjedel under natten eller de som vanligtvis arbetar minst tre timmar under natten av sitt arbetspass. I Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) anger det i Medicinska kontroller i arbetslivet (2005:6), att vid nattarbete ska arbetsgivaren erbjuda en medicinsk kontroll av arbetstagaren. Den medicinska kontrollen ska erbjudas innan nattarbete påbörjas första gången och därefter en periodisk undersökning vart sjätte år. Har arbetstagaren fyllt 50 år ska undersökningen erbjudas vart tredje år (AFS 2005:6).

Hur nattarbete tolereras är individuellt. Det är beroende av olika sociala faktorer och av vilken förmåga nattarbetaren har att hantera stress, trötthet och sömnbrist. Ålder och kön kan även spela in (Kecklund et al., 2010). Costa, (2003) beskriver i sin review om skiftarbete att det finns en stor individuell skillnad i förmågan att arbeta skift och natt.

(9)

2.2.1. Sömn och skiftarbete

Sömnen är viktig för kroppens återhämtning enligt Kecklund et al. (2010). Under sömnen reduceras ämnesomsättningen.Kroppen återställer det slitage som blivit under den vakna perioden. Kroppstemperatur, hjärtfrekvens och blodtryck sjunker när vi sover.

Immunsystemets aktivitet, mängden testosteron och tillväxthormoner ökar av sömn. Sömnen är nödvändig för att kunna upprätthålla en god tankeverksamhet, uppmärksamhet och för beslutsfattande. Vid sömnbrist uppvisas nedsatt prestationsförmåga. På lång sikt är sömnen nödvändig för att kunna leva. Det finns ett tydligt samband mellan sömnstörningar och

nattarbete. Det är vanligt med trötthet under nattpass. Skiftarbete leder till störning av sömnen och vakenheten. Så många som 75 % av skiftarbetare drabbas av störd nattsömn.

Nattarbetares sömnperiod är kortare än de som arbetar dagtid. Dygnsrytmen rubbas då nattarbetaren ska sova på dagen efter ett nattskift. Kroppen är inställd på aktivitet och har därmed en hög ämnesomsättning (Kecklund et al., 2010).

I en review av Åkerstedt, (2003) beskrivs att skiftarbetare rapporterar mer sömnproblem än de som arbetar på dagen. Sömnen efter ett nattskift minskas med mellan 2-4 timmar. Den

subjektiva upplevelsen av sömn efter nattskiftet är ett förtidigt uppvaknande och att inte få tillräckligt med sömn. Den korta sömnen på dagen kompenseras genom tupplurar på

eftermiddagen. Hur länge dessa tupplurar varar beror på hur stor sömnbrist nattarbetaren har. Det är mycket vanligt att nattarbetare upplever trötthet och sömnighet på arbetstid. Det finns studier som visar att nattarbetare brukar somna ofrivilligt under nattarbetet. Denna ofrivilliga sömn inträder oftast framåt morgontimmarna. Även under lediga dagar rapporterar

nattarbetare att de är trötta. Det tar ofta två nätters sömn för att komma ikapp sömnbehovet. En orsak till tröttheten är att arbete utförs på en tid då vi normalt skulle sova. En annan orsak till trötthet under nattarbete är att när nattarbetaren går av sitt skift, har hen varit vaken mellan 20 och 22 timmar under första natten (Åkerstedt, 2003).Nattarbetande sjuksköterskor har mer sömnproblem jämfört med sjuksköterskor som arbetar dagtid. De nattarbetande

sjuksköterskorna upplevde sig mer kroniskt trötta (Oyane, Pallesen, Moen, Åkerstedt & Bjorvatn, 2013). Flo et al. (2013) visar i sin studie att 41,7% av de som arbetade nattskift kände sig alltid eller ofta trötta när de arbetade. Vid jämförelse med de som arbetade roterande två- och tre skift så visade resultatet även att flera av de som arbetade enbart natt kände att de alltid eller oftast var trötta på lediga dagar.

(10)

2.2.2. Negativa hälsoeffekter av skiftarbete

Skiftarbete kan kopplas till diverse olika negativa hälsoeffekter. Bland annat har kognitiva besvär, fortplantningsproblem samt risk för kardiovaskulär och gastrointestinal ohälsa rapporterats (Burgess et al., 2002). En forskningsrapport av Wang et al. (2013) har undersökt sambandet mellan nattarbete och bröstcancer. Där visar det sig att personer som arbetat natt en längre tid har en ökad risk att utveckla bröstcancer. Karlsson, Knutsson & Lindahl(2001) beskriver i en studie att det kan finnas samband mellan skiftarbete och metabolt syndrom. De fann att fetma, höga triglycerider och låg koncentration av HDL kolesterol verkar höra samman med skiftarbete (Karlsson et al.,2001). Det har även rapporterats att nattarbetare efter pensionering upplever sämre hälsa och sämre sömnkvalitet (Ingre & Åkerstedt, 2004).

En allvarlig effekt av trötthet är att risken för olyckor ökar. Speciellt stor risk finns vid bilkörning till och från arbete vid skiftarbete (Kecklund et al., 2010). Köregenskaper försämras efter ett nattskift (Åkerstedt, Peters, Anund & Kecklund, 2005). Trötthet vid skiftarbete är även en bidragande orsak till att vårdskador sker. Svårigheter att sova på dagen efter nattarbete kan leda till sömnstörningar, detta påverkar kvalitén på vården sjuksköterskor ger till sina patienter (Kecklund et al., 2010; Muecke, 2005).Tröttheten är ett hot mot

patienternas hälsa och medför en ökad olycksfallsrisk för den enskilda nattarbetaren samt för allmänheten (Burgess et al., 2002).

Effekterna av att arbeta natt gäller inte bara under natten. Nattarbetaren påverkas också av trötthet under dagen. Graden av trötthet kan vara likvärdig med personer som drabbats av sömnlöshet och kan dessutom ge mycket stora ekonomiska kostnader. Detta beroende på trötthetsrelaterade olyckor och lägre produktivitet (Åkerstedt, 2003).

Det sociala livet påverkas av nattarbete. Det är svårt för nattarbetare att vara socialt aktiva när dygnets tider blir förskjutna. De flesta sociala aktiviteter är anpassade efter den normala dygnsrytmen (Costa, 2003; Persson et al., 2006). Detta kan ha en negativ påverkan på äktenskap, föräldraskap och föräldrahjälp i barns utbildning (Costa, 2003). Nattarbete kan störa det sociala livet och familjeåtaganden även under ledig tid. Det kan ta några dagar att komma tillbaka till normal dygnsrytm och det kan kännas svårt att orka leva ett vanligt liv under några dagar (Burgess et al., 2002).

(11)

2.3. Hälsopromotion

”Health promotion is the process of enabling people to increase control over, and to improve, their health” (WHO, 1986, s1).

Det är viktigt att inte bara förebygga skada och sjukdom utan även skydda och främja hälsan (Medin & Alexandersson, 2000). Hälsofrämjande åtgärder syftar till att minska skillnader i människors hälsotillstånd och att garantera lika möjligheter och resurser för att de skall kunna uppnå sin fulla hälsopotential. Detta innefattar en stödjande miljö, tillgång till information och möjlighet att göra hälsosamma val. För att människor skall kunna uppnå sin fulla

hälsopotential måste de ha möjlighet att styra över de faktorer som avgör deras hälsa. Att kunna förändra mönster i livet, på arbetet och fritiden, har en betydande inverkan på hälsan. Arbetslivet bör organiseras så att det bidrar till att skapa ett sundare samhälle. De

hälsofrämjande processerna stödjer personlig och social utveckling genom att tillhandahålla information, utbildning inom hälsa samt förbättrad livskunskap. Detta ökar möjligheterna att styra över sin egen hälsa, livsmiljö och att göra ett gott val som främjar hälsa (WHO, 1986).

Hälsopromotion har fokus på främjandet av hälsa. Att främja hälsa inriktar sig på att utveckla hälsan som en resurs i vardagen (Hansson, 2004). Människors delaktighet är nödvändig för att ge legitimitet och engagemang.Genom ökad delaktighet kan vi nå viktiga effekter som ökad förståelse, starkare engagemang och en bättre anpassning av innehållet i förändringen för att uppnå bättre hälsa. Väsentligt för hälsopromotion är det så kallade arenatänkandet.

Arbetsplatsen kan betraktas som en arena. Det är i det sammanhanget, med de människor som finns på arbetsplatsen som arbetet mot en bättre och stödjande arbetsmiljö skall bedrivas. Arenatänkandet lägger betydelse i människors livsmiljö och sociala sammanhang.Varje organisation och arbetsplats har sina unika förutsättningar för hälsopromotion. Storlek, mognad och kultur är avgörande för och på vilket sätt en hälsopromotiv strategi skall

utformas. Arenan består av en struktur inom vilka olika processer äger rum. Processerna kan beskrivas som hårda och mjuka. Det är framförallt de mjuka processerna som påverkar ett förändringsarbete. De mjuka processerna är människornas idéer, tankar, upplevelser, attityder, beteenden och samspel. För att kunna hantera de mjuka processerna behövs värderingar, strategier, vägledande modeller och kunskap. De hårda processerna kännetecknas av förutsägbarhet, snabbhet, effektivitet och rationalisering (Hansson, 2004).

(12)

Reis et al. (2015) beskriver att nattarbetande sjuksköterskor bör inrikta sig på förebyggande, främjande och återhämtning av sin hälsa. Detta kan göras genom olika aktiviteter som leder till minskning av de negativa hälsoriskerna för denna specifika grupp. Bland annat genom kostrådgivning, förbättrade arbetsvillkor, minskad arbetstid och medicinsk och psykologisk rådgivning (Reis et al., 2015). Utbildningsprogram för skiftarbetare som en del av

hälsopromotion är viktig eftersom det påverkar den individuella kunskapen. Här får tas i beaktande hur de olika arbetsplatserna är uppbyggda och vilka behov de olika arbetsplatserna har. För att hälsopromotion skall kunna fungera fullt ut behövs ett samarbete mellan vården och företaget (Richter, Acker, Scholz & Niklewski, 2010). Chapman (2003) visar i sin metastudie om arbetslivet i USA att starka skäl talar för att kostnader kan minska i företagen om hälsopromotion införs. Dock krävs ett starkt stöd från ledningen för att kunna införa hälsopromotion på arbetsplatser.

2.3.1. Skiftarbete och hälsofrämjande metoder

Det finns olika metoder att ta till för att underlätta för nattarbetare. För att sova bättre och därmedförbättra sin hälsa, är det viktigt med rådgivning och utbildning. Skiftarbetare bör få information om hur de bättre ska klara av att arbeta oregelbundna tider genom att förändra sina sömnvanor och sin livsstil. Forskning visar att tupplurar motverkar sömnbrist och kan höja vakenhetsnivån på natten (Kecklund et al., 2010). Tupplurar på 20 minuter eller kortare, innan och tidigt under nattpasset, har visat sig vara effektiva (Kolla & Auger, 2011). Kaffe motverkar sömnighet och förhöjer vakenheten. Det finns även farmakologiska hjälpmedel för att förbättra sömn samt vakenhetsstimulerande läkemedel. Svensk sjukvård är mycket

restriktiv till att använda dessa medel (Kecklund et al., 2010).

För att klara av att arbeta natt eller skift är det många faktorer som måste samverka både gällande individuella och sociala förutsättningar. God fysisk form och god sömnhygien är faktorer som underlättar skiftarbete eller nattarbete. Att det även finns en egen vilja att arbeta skift eller natt samt en förmåga att ändra sina levnadsmönster och aktiviteter till att arbeta oregelbundet. Det finns grupper av arbetstagare som trots de negativa hälsoeffekterna föredrar att arbeta skift. De använder dagen till andra aktiviteter, exempelvis till att studera eller till olika fritidsaktiviteter. För att möjliggöra för skift/nattarbete är det även viktigt med stöd från vänner och familj. En tradition av skiftarbete i skiftarbetarens omgivning spelar roll för att förbättra förmågan till nattarbete (Costa, 2003).

(13)

Ljus påverkar dygnsrytmen (Kolla & Auger, 2011). Genom att utsätta sig för ljus på nätterna kan dygnsrytmen förskjutas framåt. Det är viktigt att också exponeras för ljus under

eftermiddagarna för att inte förskjuta dygnsrytmen för långt (Smith & Eastman, 2008; Smith et al., 2009a). Det behöver inte vara lång varaktighet på ljuset eller hög intensitet för att det ska ha en förskjutande effekt på dygnsrytmen. Det verkar som om att det viktigaste är att ljuset under natten är starkare än det ljus som nattarbetaren utsätts för under vägen hem från arbetet och tills dess att de somnar. Detta beror på att dygnsrytmen skiljer mellan dag och natt genom att jämföra relativ skillnad i ljusmängd (Revell & Eastman, 2005). I den svenska stressforskningsrapporten 323 rekommenderas att ha dagsljusliknande belysning på arbetet fram till klockan 03.00. Sista natten innan ledighet bör svagare ljus ges för att underlätta återställningen av dygnsrytm (Lowden et al., 2012).

Att använda extra kraftiga solglasögon och därmed inte bli exponerad för ljus på morgonen på vägen hem från arbetet, senarelägger dygnsrytmen (Kolla & Auger, 2011; Smith et al.,

2009a). Solglasögon under hemfärd från nattarbetet underlättar för att kunna sova bättre på dagtid (Lowden & Åkerstedt, 2012). Det är även bra om nattarbetaren går till sängs så snart som möjligt efter nattpasset. Genom att flytta fram dagsömnen inträffar sömnen i en ännu sämre tid i dygnsrytmen och dessutom riskerar nattarbetarna att ytterligare exponeras för ljus som försenar dygnsrytmen ytterligare (Revell & Eastman, 2005). För att inte exponeras för ljus i onödan, bör alla aktiviteter som försenar sänggåendet undvikas. (Revell & Eastman, 2005; Smith et al., 2012). Nattarbetare ska inte heller acceptera övertid eller morgonmöte (Smith et al., 2012).

Nattarbetare kan använda sig av mörker för att sova så bra som möjligt på dagen. Genom att till exempel använda mörkläggningsgardiner eller ögonmask, undviks dagsljus (Smith et al., 2012). Det har visat sig att även om nattarbetarna utsatts för ljus under natten så motverkas senareläggningen av dygnsrytmen av att det inte finns mörker under sömnen på dagen (Revell & Eastman, 2005). Sömnen skall ske i mörkt och tyst rum. Det är viktigt att inte boka upp sig på aktiviteter och därmed gå upp tidigare utan att sova tillräckligt länge (Kolla & Auger, 2011) För att underlätta kan nattarbetaren använda sig av schemalagd sömnperiod i mörker. Genom att bestämma innan hur länge sömnen skall vara och stanna kvar i sängen och mörkret även om de vaknar tidigare än planerat (Smith et al. 2009a).

Schemalagt mörker och kraftigt ljus kan förändra dygnsrytmen så att den förskjuts framåt för en fullständig anpassning till nattarbete, det vill säga en förändring till nattarbete och därmed

(14)

alltid vara vaken på natten och sova på dagen. Men få nattarbetare är intresserade av att leva på detta sätt eftersom de då kommer helt i ur fas med resten av den dagsaktiva omgivningen. Genom att utnyttja ljus och mörker på rätt sätt kan nattarbetare erhålla en anpassad dygnsrytm som ligger någonstans mellan helt dagsaktiv och helt nattaktiv (Smith et al., 2009b).

Genom att använda sig av kraftigt ljus under nattpasset samt att undvika starkt ljus på vägen hem (Eastman & Martin, 1999; Lowden & Åkerstedt, 2012; Smith et al., 2009a; Smith et al., 2009 b) samt att se till att få regelbunden mörkläggning vid sömn under dagen (Eastman & Martin, 1999; Smith et al., 2009a; Smith et al., 2009 b) kan dygnsrytmen anpassas till att vara vaken och arbeta på natten. Genom att senarelägga sin dygnsrytm med 4 (Eastman & Martin, 1999), till 5,5 timmar (Smith et al., 2009a) kan nattarbetare både vara pigga under nattpasset samt kunna sova på lediga dagar (Eastman & Martin, 1999; Lowden & Åkerstedt, 2012; Smith & Eastman, 2008; Smith et al., 2009a) Detta innebär att nattarbetaren får anpassa sitt sänggående på lediga dagar till att lägga sig sent på kvällen/ natten och vakna sent på morgonen (Smith & Eastman, 2008). Detta gör det möjligt att återanpassa dygnsrytmen till dagsaktivt liv på lediga dagar för att kunna vara delaktig i familje- och sociala aktiviteter (Smith et al., 2009a).

Genom att anpassa dygnsrytmen förbättras trötthet, humör (Smith et al., 2009a) och

prestationsförmågan (Smith et al., 2009a; Smith et al., 2009 b) under nattskiftet till att vara nästan lika med dagsnivåer. Detta ger även en förbättrad sömn under dagen samt senare delen av natten på lediga dagar (Smith et al., 2009b).

2.3.2. Företagssköterskans arbete

I Statens offentliga utredningar (SOU), (2011:63) står det att företagshälsovården ska bidra till att främja hälsa och att förebygga ohälsa, samt att skapa säkra och goda arbetsplatser där arbetstagarna inte riskerar att bli sjuka eller att skadas. För att klara detta mål måste

företagshälsovården ha en bred kompetens. Företagshälsovårdens arbete bygger på ett samarbete mellan de olika kompetenserna inom den egna verksamheten och med de organisationer och företag som anlitar företagshälsovården. Under de senaste åren har

företagshälsovårdens tjänster växt till att också omfatta friskvård och hälsofrämjande insatser. I riksföreningen för företagssköterskor och svensk sjuksköterskeförening, (2010) står det att företagssköterskan ska arbeta och verka för omvårdnaden i arbetslivet. Företagssköterskans inriktning på relationen mellan hälsa, ohälsa, miljö och människa leder till ett

(15)

införa hälsofrämjande metoder och arbeta med insatser som är förebyggande, vilka leder till att bibehålla och främja människors hälsa.

3.

Problemformulering

Det är fastställt att nattarbete ger negativa hälsoeffekter samt innebär risk för olyckor och vårdskador, både för sig själva och för andra människor. Forskning belyser att det finns tydliga samband mellan sömnstörningar och nattarbete. Ljus och mörker påverkar människans dygnsrytm. Att förändra dygnsrytmen med hjälp av ljus och mörker ger ökad vakenhet samt längre sömn under dagen. För att få nattarbetare att sova bättre och därmed få bättre hälsa är det viktigt med rådgivning och utbildning. För att människor skall kunna uppnå sin fulla hälsopotential måste de ha möjlighet att styra över de faktorer som avgör deras hälsa. Författarna har inte hittat någon forskning som fokuserar på nattarbetande sjuksköterskors kunskap om ljusets och mörkrets betydelse och hur de använder sig av denna kunskap. Därför är det intressant att undersöka om kunskap att använda ljus och mörker finns hos

nattarbetande sjuksköterskor och om de använder sig av den.

4.

Syfte

Syftet med studien var att beskriva nattarbetande sjuksköterskors kunskap om ljusets och mörkrets betydelse samt hur de använder sig av kunskapen.

4.1. Frågeställningar

1. Viken kunskap har nattarbetande sjuksköterskor om ljusets och mörkrets betydelse? 2. Hur använder de sig av kunskapen?

5.

Metod

Designen var deskriptiv med kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Analysen gjordes enligt innehållsanalys med induktiv ansats (Graneheim & Lundman, 2004;Polit & Beck, 2012).

5.1. Urval

Sex sjuksköterskor intervjuades. Inklusionskriterier var att de enbart skulle arbeta natt och ha arbetat natt i minst två år. Exlusionskriterium var om de kände författarna. Intervjuerna

(16)

utfördes i en storstadsregion och i en småstadsregion i mellersta Sverige. För att få förslag på informanter som kunde var med i studien tillfrågas tre vårdenhetschefer på två olika sjukhus. Ansvarig verksamhetschef informerades och tillfrågades via ett mejl. Sjuksköterskorna informerades via ett annat mejl. Det fanns åtta möjliga sjuksköterskor som uppfyllde

inklusions- och exklusionskriterier, varav sex intervjuades. En sjuksköterska var på semester och den åttonde intervjuades inte då författarna tyckte att underlaget var tillräckligt. Innan intervjuerna gjordes skrev verksamhetschefen på ett samtyckesformulär. Även

sjuksköterskorna skrev på ett samtyckesformulär. Kontakten med sjuksköterskorna togs genom mejl, sms och telefonsamtal. Informanterna var mellan 32 och 56 år gamla. De hade arbetat enbart natt mellan 4 och 26 år och tjänstgöringsgraden varierade mellan 50 och 89 %. Alla informanterna var kvinnor.

5.2. Datainsamling

En intervjuguide utformades utifrån studiens syfte, se bilaga 1. Tre provintervjuer gjordes och utifrån dessa förtydligades intervjuguiden. Pilotintervjuerna har inte använts till resultatet utan enbart i syfte att förbättra frågeguiden. Huvudfrågorna var; vad vet du om ljusets och

mörkrets betydelse? Hur använder du dig av ljus och mörker? Hur använder du dig av belysning i arbetet? Intervjuerna dokumenterades med ljudupptagning. Rummet där frågesamtalen ägde rum var avskilt och ostört. Fem av intervjuerna gjordes i närheten av arbetsplatsen innan ett arbetspass. En intervju gjordes i informantens hem. Intervjuarna uppmuntrade informanterna att prata fritt med deras egna ord. Genom denna metod säkerställde författarna att de erhållit all information som behövdes. Samtidigt gavs informanterna frihet att beskriva så mycket som möjligt med så många exempel de ville. Intervjuguiden innehöll frågor som hjälpte författarna att förtydliga mer detaljerad information hos informanterna (Polit & Beck, 2012).

5.3. Databearbetning och analys

När de bandade intervjuerna genomförts, transkriberades dessa ordagrant av författarna och återspeglade därmed intervjuerna på ett korrekt sätt. Därefter startade den analytiska

processen genom upprepade genomläsning av det transkriberade materialet. Detta för att få en känsla för helheten (Graneheim & Lundman, 2004; Polit & Beck, 2012). Nästa steg var att organisera texterna. Anteckningar skrevs i texten medan den lästes (Polit & Beck, 2012). Meningar och fraser som var relevanta för syftet plockades ut. Omgivande text togs med så att sammanhanget kvarstod. Dessa meningsbärande enheter kondenserades genom att texten

(17)

kortades ner men med bibehållet innehåll. Efter det kodades de kondenserade meningarna och koderna jämfördes utifrån likheter och skillnader som resulterade i subkategorier och

kategorier. Kategorierna återspeglade det centrala budskapet i intervjuerna (Graneheim & Lundman, 2004).I kommande tabell visas ett exempel på hur analysen har gått till (tabell 1).

Tabell 1. Exempel på analysprocessen från frågeområde 2 Meningsbyggnader Kondenserade

Meningar

Koder Subkategorier Kategorier ibland sover man ju så

länge men annars att man försöker gå ut och va ute när det är lite dagsljus för att få lite dagsljus innan det blir mörkt igen

Försöker gå ut och vara ute när det är dagsljus, innan det blir mörkt. Ibland sover man så länge

Försöker gå ut och vara ute när det är dagsljus

Ut i dagsljus

utevistelse

sen de dagar jag är ledig då vill jag vara ute i solljuset

De dagarna jag är ledig vill jag vara ute i solljuset Ute i solljus lediga dagar Gå ut för att få ljus går av för ledighet?- Då brukar jag inte använda ansiktsmasken. För då brukar jag vakna av att det kommer in ljus i rummet…och faktiskt känner jag mig piggare när jag vaknar av att det är ljust i rummet

Använder inte ansiktsmask när jag går av för ledighet. Vaknar av ljus i rummet, känner sig piggare då Vill vakna av ljuset när man går av för ledighet. Vakna av ljus när gå av för ledighet individuell strategi kanske det att jag vilar

på eftermiddagen när det börjar att bli mörkt och inte på

förmiddagen innan jag går på Vilar på eftermiddagen när det är mörkt och inte på förmiddagen Vilar på eftermiddagen när det är mörkt Vilar när det är mörkt

6.

Resultat

Resultatet syftade till att beskriva nattarbetande sjuksköterskors kunskap om ljuset och mörkrets betydelse samt hur de använder sig av denna kunskap. Analysen av det insamlade materialet resulterade i det övergripande temat: ”kunskapsbrist om ljusets och mörkrets betydelse vid nattarbete”. Arbetet består av två ämnesområden som svarar mot studiens syfte; kunskap om ljusets och mörkrets betydelse vid nattarbete och hur de använder sig av

(18)

ljus och mörker för att kunna arbeta natt. Till varje del har det framkommit fyra olika kategorier.

6.1. Sjuksköterskans kunskap om ljus och mörker

Under ämnesområdet kunskap om ljus och mörker framkom fyra kategorier, vilka redovisas i figur 1.

figur 1. Ämnesområdet ”kunskap om ljus och mörker” och dess kategorier.

6.1.1. Ljus och mörker påverkar sömnen

Samtliga sjuksköterskor hade kunskap om att mörker ger bättre sömn. De upplevde att de sover bättre när det är mörkt och sämre när det är ljust. Vissa hade även kunskapen att det är svårare att sova på sommaren när det är ljust och lättare att sova på hösten och vintern när det mörkt.

" Jag vill ha det riktigt mörkt när jag sover...sover mycket sämre om det är ljust" (Informant 6)

Några sjuksköterskor beskrev även att det är viktigt att få tillräckligt med ljus när de är vakna för att kunna sova bra.

"att det är svårt att sova på dan när det är så ljust sen vet jag inte om det har betydelse om man är ute mycke och får det här ljuset eee…ändå så att man kanske hjärnan ställer in sig på

Ljus och mörker påverkar sömnen

Ljus och mörker påverkar vakenheten

Informationsbrist

Kunskap genom självkännedom

Sjuksköterskans kunskap om ljus och

(19)

att man ska kunna varva ner och sova sen när man har fått tillräckligt dygnsljus" (Informant 3)

6.1.2. Ljus och mörker påverkar vakenheten

Många av informanterna upplevde att ljuset leder till ökad vakenhet. De beskrev både att de blev piggare av ljus och att de orkade mer. De upplevde även att mörker gjorde dem tröttare och några berättade att de blev tröttare på vintern när de inte såg så mycket ljus. En

sjuksköterska beskrev att det inte bara är dagsljus som påverkar vakenheten utan även ljus från lampor. En annan sjuksköterska beskrev även att kroppen reagerar på ljus och att kroppen ställer om sig till att vara vaken under natten.

"vad man tror att få mycket ljus och vara mycket och ta till sig ljuset för att orka… för hur det än är så har ju ljuset effekt på kroppen hur aa för att man skall vara pigg och orka med så kanske man inte tillgodoser sig med det och kanske får svårare för sig att jobba natten" (Informant 3)

En informant visste att ljuset frisätter olika hormoner i kroppen som ger välbefinnande. En annan informant hade kunskap om mörkrets betydelse för dygnsrytmen.

"Ljuset är väl bra för det frisätter väl olika hormoner i kroppen som man mår bra av" (Informant 6)

6.1.3. Informationsbrist

Tre av informanterna hade stött på information om ljus och mörker. Ingen av dessa hade medvetet sökt information i ämnet. Samtliga av informanterna uppgav att de inte hade fått någon information från arbetsgivaren angående ljus och mörker vid nattarbete.

"läste en artikel i vårdförbundet för några år sedan där de skrev om ljuset" (Informant 6)

Resultatet visade att alla deltagarna hade en känsla av att ha dålig kunskap om ljus och mörkers betydelse vid nattarbete. De hade inte funderat så mycket i ämnet. Uttryck som de använde sig av var; har ingen aning, spekulationer, vet inte så mycket och dåligt insatt.

(20)

"Näe... jag är ledsen men jag vet inte riktigt vad jag ska svara... inget...nä inget sådär som jag tänkt på... nää tyvärr inte" (Informant 5)

6.1.4. Kunskap genom självkännedom

Alla utom en deltagare beskrev att de kommit underfund med hur de skulle använda sig av ljus och mörker vid nattarbete genom att lyssna på sin kropp. De använder uttryck som förnuft, känns bra, upplevelse av, märker hur kroppen reagerar, prövat sig fram och tänkt ut själva. Genom att känna efter hur den egna kroppen reagerar har de kommit fram till kunskap hur de själva fungerar bäst. De har även tänkt ut strategier och sedan prövat sig fram hur dessa fungerar.

"Mer utefter mig själv då. Hur man känner sig eller om man släcker ner så blir man trött" (Informant 1)

" det känns bra, man känner sig piggare när man får lite dagsljus... det är nog mer bara så" (Informant 5)

6.2. Hur sjuksköterskorna använder sig av ljus och mörker för att kunna

arbeta natt

Under ämnesområdet, hur de använder sig av ljus och mörker framkom fyra kategorier, vilka redovisar i figur 2.

Figur 2. Ämnesområdet ”hur de använder sig av ljus och mörker” och dess kategorier. Individuell strategi

Utevistelse

Bedömning av behovet av ljus eller mörker vid

patientarbete

Mörker vid sömn Hur sjuksköterskorna

använder sig av ljus och mörker för att

(21)

6.2.1. Mörker vid sömn

Alla informanter visste hur de ville ha det när de sover på dagen. De flesta berättade att de ville ha det mörkt när de soveroch att det är svårare att sova när det är ljust. De flesta använder sig av mörkläggningsgardiner och några även av ansiktsmask. En deltagare uppger sig inte vara så beroende av mörker, men använder sig ändå av mörkergardiner när hon sover.

" Då har jag dragit ner persiennen. På sommaren har jag skaffat mig en sån här....

ögonbindel som jag fick en gång när jag flög, så den har jag börjat använda på sommaren. Jaa... stänger dörren om mig" ( Informant 4)

"Mörkt...jag har svårt att sova om det är ljust. Har en mörkläggningsgardin, men den släpper in lite ljus, så jag har en ansiktsmask också. Jag vill ha det riktigt mörkt när jag sover" (Informant 6)

6.2.2. Utevistelse

De flesta försökte komma ut och få dagsljus. Här gjorde de lite olika, några beskrev att de gick ut varje dag, någon gick ut varje ledig dag och några gick ut om de hade möjlighet. En del av informanterna hade åtaganden som gjorde att de behövde gå ut. Det var hundar som fordrade promenader och barn som skulle hämtas på förskolan. En av sjuksköterskorna berättade att det var särskilt viktigt att komma ut under vintern för att få så mycket ljus som möjligt.

"Ut , promenad då och gå och hämta barn det blir en promenad" (Informant 1)

6.2.3. Individuell strategi

Det framkommer att de flesta har egna strategier som innefattar ljus och mörker, för att klara av sitt nattarbete. Alla informanter beskrev att de använde sig olika av ljus och mörker under sitt arbete. I korridoren och andra arbetsutrymmen vill en del ha det mörkt så att de inte störs av ljuset. Andra vill ha det mycket ljust så att det inte är så stor skillnad på om det är dag eller natt. Tre av deltagarna ansåg att ljuset hade en vakenhöjande effekt under arbetet. Vissa använde sig av ficklampa medan de flesta använde sig av patientens sänglampa vid arbete inne på patientrummen. Ingen av informanterna ansåg att belysningen påverkar deras arbete eller deras välmående.

(22)

"Vi har tänt vanligt i korridorerna. Så att det är ljust. Inte nattbelysning alltid en del gillar ju det. Jag gillar det inte" (Informant 1)

"sen är jag ju sån att jag släcker alla taklampor som finns. Det är ju olika vem man jobbar med men jag vill gärna ha släckt...jag vill ha det mörkt. Sen tänder jag upp om det behövs istället" (Informant 5)

En informant beskrev att hon i samband med hemkomst från arbetet försökte hålla det som mörkt som möjligt runt om kring sig innan hon somnade, för att inte vakna till. Inför första nattpasset berättade en deltagare att vilan sker på eftermiddagen när det är mörkt och inte på förmiddagen när det är ljust. En annan informant motverkar depression genom att åka på en resa för att komma bort från den mörka årstiden.

"Det är någon slags depression det är så min kropp reagerar så för att övervinna det det är då man försöker parera lite så här att man tar en restresa någonstans då så att man komma bort ett par veckor just under den mörka tiden då. För att återhämta sig" (Informant 2)

De flesta använde sig av olika sätt när de går av för ledighet. De gick upp tidigare och då är det oftast ljust. Alla var inte medvetna om ljusets effekt utan de gick upp tidigare för att de skulle kunna sova på natten.

"Ja då vaknar jag ju tidigare. Oftast kanske vid 12 kan vi säga. Och då är det ju oftast ljust. Och då går jag ut lite då" (Informant 4)

" Då brukar jag inte använda ansiktsmasken. För då brukar jag vakna av att det kommer in ljus i rummet...och faktiskt känner jag mig piggare när jag vaknar av att det är ljust i rummet" (Informant 6)

6.2.4. Bedömning av behovet av ljus eller mörker vid patientarbete

Nästan alla sjuksköterskor pratade om vikten att göra en bedömning när det är läge att tända upp belysningen under patientvården. Att kunna göra en avvägning mellan behovet att som personal att se vad man gör och patienternas behov av sömn. Det handlade om säkerheten i att göra rätt, läsa rätt, skriva rätt och att kunna tolka de kliniska tecknen hos patienten för att ge kunna ge rätt omvårdnad.

(23)

"Det är klart man vill se saker man gör och det skall va riktigt det kanske gå fel man ska inte bara gissa utan ögon måste se riktigt" (Informant 2)

Alla sjuksköterskorna ansåg att det var viktigt att inte störa eller väcka patienterna genom att tända upp belysningen. De använde sig av så lite ljus som möjligt vid arbete på patientsalarna. De gjorde detta för att patienten skall få en så ostörd nattsömn som möjligt.

”för att inte störa de andra då om man tänker att man inte tänder upp för mycket”(Informant 5)

6.3. Resultatsammanfattning

Studien visade att alla sjuksköterskor hade en känsla av otillräcklig kunskap om ljus och mörkers betydelse vid nattarbetare. Ingen av informanterna hade fått information av sin arbetsgivare. Några hade stött på information om ämnet, men ingen hade medvetet sökt information. Den kunskap som fanns hos informanterna, hade de kommit fram till genom att känna efter hur den egna kroppen reagerade. Det informanterna visste var att ljus och mörker påverkar sömn och vakenhet. Vid sömn ville de flesta ha det mörkt och de tyckte det var svårt att sova när det var ljust. De flesta försökte komma ut och få dagsljus.

Alla sjuksköterskor ansåg att det var viktigt att inte störa eller väcka patienterna genom att tända upp belysningen. De ansåg att det var en fråga om bedömning när de skulle tända upp samt vilken belysning de skulle använda sig av. Ibland var det nödvändigt ur ett

patientsäkerhetsperspektiv att tända upp inne på salarna.

De flesta hade egna individuella strategier att använda sig av mörker och ljus för att klara av sitt nattarbete. Detta gällde både under och efter arbetet. Ingen av informanterna ansåg att belysning påverkade deras arbete eller välmående.

(24)

7.

Diskussion

7.1.

Metoddiskussion

Kvalitativ forskning används för att öka förståelsen av människors upplevelser och

erfarenheter av olika fenomen samt strävar efter att få en förståelse av helheten (Polit & Beck, 2012). För att kunna genomföra denna uppsats har författarna satt sig in i rådande kunskap gällande dygnsrytm, ljus, mörker, nattarbete samt risker vid nattarbete. Båda författarna har förförståelse i ämnet genom egen erfarenhet av nattarbete som sjuksköterskor. Detta bör inte ha påverkat resultatet, då författarna har försökt att vara så neutrala som möjligt under

intervjuerna. Kvalitativ forskning med semistrukturerade intervjuer svarade väl mot syftet för föreliggande uppsats. För att få information om ett fenomen är det bra att tala med och ställa frågor till dem som fenomenet berör (Polit & Beck, 2012). Trovärdigheten i analysen stärktes genom att visa hur meningsenheter, kondensering och abstraktion är genomförd, se tabell 1. Citat som var representativa från den transkriberade texten redovisades i resultatet (Granheim & Lundman, 2004).

Vid kvalitativa studier används tillförlitlighet, pålitlighet och överförbarhet för att beskriva olika aspekter av trovärdighet (Granheim & Lundman, 2004; Polit & Beck, 2012). Författarna anser att det ökar tillförlitlighet genom att de har valt en lämplig datainsamlingsmetod och testat denna genom provintervjuer. Urvalet skedde genom att sjuksköterskor tillfrågades om intervju. Författarna hoppades få spridning på de intervjuande och den kontext de befann sig i. Det är viktigt att få så många olika individer med olika bakgrund som möjligt när data samlas in. Kravet var att alla sjuksköterskorna skulle ha minst två års erfarenhet av nattjänstgöring som sjuksköterskor. Detta för att de ska ha hunnit komma in i rollen som nattarbetare och ha inhämtat kunskap och erfarenhet i ämnet. Studiens exklusionskriterier var att informanterna inte kände den intervjuaren, då detta skulle kunna påverka sjuksköterskornas svar. Granheim & Lundman, (2004) beskriver att data redovisas i tabeller, se tabell 1. Citat ur den

transkriberade texten redovisas i resultat, vilket stärker tillförlitligheten i data.

Pålitlighet innebär att datainsamlingen är stabil över tid (Granheim & Lundman, 2004; Polit & Beck, 2012). Att intervjua är en process. Den som intervjuar kan få nya insikter och bli påverkad. Intervjuande är också en konst som blir bättre av erfarenhet (Granheim & Lundman, 2004). Det är bra om intervjuarna övar innan själva intervjun genom att göra

(25)

provintervjuer (Polit & Beck, 2012). Eftersom författarnavar oerfarna var det ett stöd att använda sig av semistrukturerad intervju och framförallt att ha en frågeguide med fastställda följdfrågor. Tre pilotintervjuer gjordes, därefter gjordes ett förtydligande av frågeområdena. Förtydligandet ledde till att frågorna inom frågeområdena delades upp och blev fler och mer precisa. Detta gjordes för att informanterna lättare skulle skilja på vad de visste och hur de gjorde. Även förtydligande i intervjuguiden gjordes. Från att ha ljus och mörker i samma fråga delades de upp till separata frågor, se bilaga 1. Detta gjordes för att svaren i

pilotintervjuerna inte var tillräckligt utförliga. De svarade enbart på frågan om ljuset och glömde bort mörkret. Om förändringarna inte gjorts, hade svaren på frågorna blivit mindre utförliga. Den slutliga frågeguiden har använts vid samtliga intervjuer. Svaren på följande frågor har inte använts: hur upplever du skillnaden mellan sommar och vinter? vilken? hur tror du att du skulle kunna få mer kunskap om ljuset och mörkrets betydelse för nattarbete? Detta för att de inte svarade mot studiens syfte, vi tror inte heller att det har påverkat vårt resultat. De fastställda följdfrågorna har inte använts i så stor utsträckning. Det tror författarna beror på deras oerfarenhet i att intervjua. Detta kan ha påverkat resultatet. Om följdfrågorna hade använts i större utsträckning hade kanske svaren på vissa intervjufrågor blivit mer utförliga. Författarna har gemensamt läst samtliga intervjuer och tillsammans genomfört analysarbetet. Det går inte att kontrollera hur sanningsenligt informanterna har svarat, då den intervjuade kan ha förskönat verkligheten eller utelämnat känsliga detaljer. Detta kan ha påverkat arbetets trovärdighet.

Överförbarhet innebär att resultatet av studien är överförbar till andra grupper. För att underlätta detta är det värdefullt att ge en klar och distinkt beskrivning av kontext, urval, egenskaper av deltagare och analysprocessen (Granheim & Lundman, 2004; Polit & Beck, 2012). Beskrivning av kontexten sker genom de inledande frågorna i denna intervju, se bilaga 1. Författarna kan ge förslag på överförbarhet men det är läsarna som bestämmer om fynden är överförbara till en annan kontext (Granheim & Lundman, 2004). Författarnas åsikt är att föreliggande studies resultat är överförbart till sjuksköterskor som arbetar natt inom

slutenvården. Det kan diskuteras om den delvis är överförbar till andra yrken eftersom ljus och mörker kan skilja mellan olika arbeten.

Eftersom nattarbete är en form av skiftarbetare har författarna valt att även ha med artiklar i bakgrunden som beskriver skiftarbete. Det har alltid angetts vad det är artikeln beskriver nattarbete eller skiftarbete.

(26)

7.2. Forsknings etiska överväganden

Individskyddskravet är utgångspunkten för forskningsetiska överväganden. Individskyddskravet konkretiseras i följande huvudkrav; informationskravet,

samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). I informationsbrevet som skickades ut till informanterna innan intervjuerna gjordes, fick informanterna en beskrivning av syftet med undersökningen. Där beskrevs även hur undersökningen skulle gå till. Det framgick också tydligt i informationsbrevet författarnas namn, kontaktuppgifter och institutionsanknytning som underlättade för kontakt med författarna. I brevet stod det att deltagandet i studien var frivilligt och att det kunde avbrytas när som helst innan uppsatsen lämnades in för godkännande. Det stod även att uppgifterna som informanterna lämnade skulle behandlas konfidentiellt. Denna information stämmer överens med informationskravet. Enligt samtyckeskravet har deltagarna rätt att själva bestämma över sin medverkan (Vetenskapsrådet, 2002). Detta gjordes genom inhämtade av samtycke från informanterna genom att ett samtyckesformulär skrevs under innan

intervjuerna genomfördes. Även verksamhetscheferna skrev på ett samtyckesformulär. I konfidentialitetskravet står det att alla personuppgifter som fås vid undersökningen ska

förvaras så att inte obehöriga kan ta del av dem samt ska alla medverkande ges största möjliga konfidentialitet (Vetenskapsrådet, 2002). Genom att intervjuerna kodades så försvårades det för utomstående att enskilda individer identifierades. Insamlad information har även förvarats oåtkomligt för obehöriga. Enligt nyttjandekravet får den insamlade informationen enbart användas för forskningsändamålet (Vetenskapsrådet, 2002), vilket har gjorts i denna studie.

Deltagarna har fått både muntlig och skriftlig information om studien, om dess syfte samt vad den kan leda till. All medverka var frivillig och allt material behandlades konfidentiellt.En samtyckesblankett delades ut till informanten för påskrift. Författarna kan inte finna några etiska hinder för att denna studie ska kunna genomföras

7.3.

Resultat diskussion

7.3.1. Tillgång till information

Nattarbete är kopplat till många olika negativa hälsoeffekter och risker,därför är det viktigt att sjuksköterskorna får information om hur de ska kunna undvika detta. Enligt WHO, Ottawa Charter, skall människor själva öka sitt inflytande för att uppnå bättre hälsa (WHO, 1986). För att kunna göra hälsosamma val måste det finnas tillgång till information. I föreliggande

(27)

studie framkom det att alla sjuksköterskor hade bristfälligkunskap om ljus och mörkers betydelse vid nattarbetare. Jakharta deklaration, (WHO, 1997b) kommer fram till att nya lösningar behövs för att kunna tackla framtidens nya hälsofaror. Det är människorna som själva ska utföra hälsofrämjande åtgärder, vilket leder till att de kan förändra sina

förutsättningar till hälsa. Detta ökar även förmågan hos organisationer, grupper och på samhället att påverka faktorer som inverkar på hälsan (WHO, 1997b). Nattarbetarna blir mer delaktiga om de får kunskap. Om möjlighet ges till att använda sig av den kunskapen kan de påverka sina förutsättningar till förbättrad hälsa.

Informanterna ansåg att de sov bättre vid mörker samt att ljus gjorde dem mer vakna. Författarna anser att nattarbetande sjuksköterskor kan behöva mer kunskap om ljus och mörker, än vad som allmänt är nödvändigt med tanke på de extrema arbetsförhållanden som de arbetar under. När, var, på vilket sätt, vilken ljusstyrka behövs samt hur ett rum kan mörkläggas på det effektivaste sättet? Det här är frågor som nattarbetare och deras

arbetsgivare bör få information om och hjälp med för att kunna utforma arbetsplatsen och hemmet.

Frågan är varför nattarbetarna har en kunskapsbrist om ljus och mörkers betydelse vid nattarbete? Ett antagande kan vara att varken arbetsgivare eller arbetstagare har kunskap i ämnet och att det är svårt att söka information om något som de inte känner till. Avsaknad av information till nattarbetare kan kanske härledas till stressforskningsrapport 322, (2010). Där beskrivs att det rent praktiskt kan vara svårt att använda sig av ljusbehandling vid nattarbete, med tanke på att ljus kan ge en motsatt effekt på dygnsrytmen om den utnyttjas vid fel

tidpunkt. Den tar även upp att det finns hypoteser att ljusets nedtryckande effekt på melatonin under natten skulle kunna orsaka en ökad risk för bröstcancer (Kecklund et al., 2010). I Stressforskningsrapport 323, (2012) beskrivs däremot ljus som ett användbart instrument för att nattarbetare skall kunna förhöja vakenhet under natten samt förbättra sömnen under dagen. Här kommer de även fram till att melatoninnivåerna inte reduceras i så hög grad och ser detta som ett positivt resultat med tanke på risken att utveckla cancer (Lowden & Åkerstedt, 2012). Med denna bakgrund kan det tänkas rimligt att det i framtiden kommer att komma mer information till nattarbetare angående hur de kan använda sig av ljus och mörker för att må så bra som möjligt.Här har företagshälsovården en viktig uppgift att föra ut information så att nattarbetarna själva kan styra över sin livssituation (Riksföreningen för företagssköterskor och svensk sjuksköterskeförening, 2010). Människor måste ges möjlighet och förutsättningar för

(28)

att aktivt delta i arbetet för en förbättrad hälsa. Kunskap är viktig för att den enskilda människan skall kunna ta kontroll över sitt liv. För att förändring skall kunna ske måste de människor som berörs både vilja och få lov att medverka. Genom att skapa delaktighet kan viktiga aspekter som ökad förståelse, engagemang och anpassning av innehållet i

förändringen skapas (Hansson, 2004). 7.3.2. En stödjande miljö

Enligt Hansson, (2004) är arbetsplatsen en arena och arenan är den stödjande miljö där människor befinner sig. Arenatänkandet lägger fokus på människors livsmiljö och sociala sammanhang (Hansson, 2004). För nattarbetare kan också tänkas att hemmet och på det sätt de tar sig till och från arbetet på är en stödjande miljö. Arbetsmiljön, hemmiljön och transport måste därför anpassas till att förbättra livssituationen för nattarbetarna. Revell & Eastman, (2005) beskriver att genom att öka kunskapen om hur ljus och mörker påverkar oss samt ge förutsättningar för användning av denna kunskap, kan arbetsplatsen och hemmet användas till att förbättra villkoren för nattarbete.

I studien framkom att det var olika hur nattarbetarna vill göra med ljus. Vissa av

informanterna ville ha det så ljust som möjligt runt om kring sig, andra ville ha det så mörkt som möjligt. För att ge en möjlighet att individuellt utforma ljusexponering föreslår

författarna i föreliggande studie att införskaffa ljuskälla som går att rikta mot aktuell nattarbetare. Genom att ha extra ljus, alternativ ljuskälla i ett separat rum kan nattarbetaren använda sig av det när hen anser sig behöva det. Information om hur ljuset bör exponeras för bästa effekt kan kombineras med nattarbetarens egen kroppskännedom. Ljusexponering kan exempelvis ske under den tiden som nattarbetaren intar en måltid. De nattarbetare som inte vill ha ljust under natten bör uppmanas att pröva på om det eventuellt kan få dem att må bättre och sedan utvärdera om de upplever någon skillnad. I studien av Hunang et al. (2013) visade det sig att för de nattarbetande sjuksköterskorna som utsatte sig för starkt ljus i minst 30 minuter på natten under minst 10 nätter under 2 veckors tid, förbättrades vakenheten på natten och sömnen på dagen. De såg även att ångest och depressionen minskade av detta.

Det fanns kunskap om mörkrets betydelse för att kunna sova bra bland informanterna. De använde sig av både mörkläggningsgardiner och ögonmask för att hålla det riktigt mörkt under sömn. Men de hade ingen kunskap om att använda solglasögon på väg hem från arbetet. Kolla & Auger, (2011) samt Smith et al. (2009a) beskriver vikten av att använda solglasögon

(29)

på väg hem från arbetet, så att inte dygnsrytmen utsätts för påverkan av ljus under

transporten. Därför föreslår författarna att detta är viktig information att ge till nattarbetare. Solglasögonen bör dock användas med försiktighet vid bilkörning, då dessa kan orsaka ökad trötthet.

Alla sjuksköterskor i studien ansåg att det var viktigt att inte störa eller väcka patienterna genom att tända upp belysningen under deras nattarbete. De ansåg att det var en fråga om bedömning när det skulle tända upp samt vilken belysning de skulle använda sig av. Detta är en viktig dold omvårdnadskunskap, kunskap som oftast inte uppmärksammas. Arbetsgivaren bör tänka på vilken belysning nattpersonalen kan använda sig av. Olika ljuskällor bör finnas, som går att reglera beroende på vem som arbetar och vad som händer med patienterna. Här kan de använda sig av företagshälsovården och få hjälp med bland annat synergonomi. I SOU, (2011:63) står det att för att företagshälsovården ska kunna uppfylla förväntningarna som ställs på dem krävs det att de har en bred kompetens med bra samarbete mellan dess olika yrkesgrupper.

Under nattarbetet är ofta sömnbrist ett problem. Denna trötthet är en vanlig bidragande orsak till att vårdskador sker och tröttheten kan påverka kvalitén på den vård sjuksköterskorna ger till sina patienter (Kecklund et al., 2010; Muecke, 2005). Informanterna beskrev att det handlade om säkerhet i att göra rätt, läsa rätt, skriva rätt och att kunna tolka de kliniska tecknen hos patienter för att kunna ge rätt omvårdnad. Det är även fastställt att

köregenskaperna försämras efter ett nattskift och därmed ökar risken för olyckor vid bilkörning till och från arbetet (Åkerstedt et al., 2005). Detta problem var det ingen av informanterna som nämnde i intervjuerna. Eftersom det finns risk för dessa konsekvenser är det viktigt att vidta lämpliga åtgärder. Det är viktigt att diskutera och informera om vilka strategier som ska/kan användas för att ge kunskap om hur de ska minska tröttheten och därmed minska risken för att vårdskador och olyckor sker.

7.3.3. Möjlighet att göra hälsosamma val

Det mest framträdande i studien är den informationsbrist och brist på kunskap som de

nattarbetande sjuksköterskorna hade. Informationsbrist kan leda till olyckor (Kecklund et al., 2010; Åkerstedt et al., 2005), vårdskador (Kecklund et al., 2010; Muecke, 2005), hälsorisker (Burgess et al., 2002; Karlsson et al., 2001; Wang et al., 2013) och negativa sociala

(30)

informanterna i studien.Hansson, (2004) skriver att den enskilda människans makt över sin livssituation är kanske den viktigaste förutsättningen för att främja hälsa. Det gäller att hitta de hälsofrämjande faktorerna hos människan och i hennes livsmiljö och stärka den (Hansson, 2004).Genom att använda sig av ljus och mörker kan den enskilde nattarbetaren förändra sin dygnsrytm och därmed lättare anpassa sig till och må bättre i sitt nattarbete. För att kunna tillgodogöra sig denna strategi behöver nattarbetare få kunskap om hur ljus och mörker påverkar kroppen. Studier har gjorts på att delvis förskjuta dygnsrytmen under lediga dagar för att underlätta för nattarbetare (Smith et al., 2009b). Genom kunskap om dessa fysiologiska processer kan nattarbetarna förstå vad det är som gör att de mår bättre och därigenom göra förändringar. De hälsofrämjande processerna stödjer personlig och social utveckling genom att tillhandahålla information, utbildning inom hälsa samt förbättrad livskunskap. Detta ökar möjligheterna att styra över sin egen hälsa, livsmiljö samt att kunna göra ett gott val som främjar hälsa (WHO, 1986). Hälsofrämjande åtgärder kan därmed bidra till att minska ojämnlikheten i hälsa, garantera mänskliga rättigheter och bygga upp ett socialt kapital (WHO, 1997a).

I föreliggande studie hade de flesta informanterna egna individuella strategier hur de använder sig av mörker och ljus för att klara av sitt natt arbete. Frågan är varför de har skaffat sig olika strategier? Kan det vara bristen på information? Kan det vara egna erfarenheter och insikten om hur den egna kroppen reagerar? För att sjuksköterskorna skall kunna fortsätta att använda sig av individuella strategier vid användandet av ljus, kan punktbelysning eller möjlighet till kraftigt ljus i annat rum erbjudas. Eastman & Martin, (1999); Lowden & Åkerstedt, (2012); Smith et al. (2009a); Smith et al. (2009 b), beskriver att genom att bland annat använda sig av kraftigt ljus under nattpasset kan dygnsrytmen anpassas till att vara vaken och arbeta på natten.

Ingen av informanterna ansåg att belysning påverkade deras arbete eller välmående. Det kan diskuteras hur det kommer sig, kan det vara så att belysningen på arbetsplatsen är för låg för att påverka dygnsrytmen? Kan det vara så att nattarbetarna skulle kunna må ännu bättre och kanske skulle kunna arbeta fler nätter eller under en längre period med bibehållen god

upplevd hälsa. Att ge alternativ och en valmöjlighet är en viktig del. Det kan också vara så att några mår bättre av ljus under natten och andra inte. Framför allt kan det vara kopplat till om personen i fråga vill förskjuta sin dygnsrytm. Det kan finnas sociala anledningar till att det

(31)

inte är lämpligt att leva med en sen dygnsrytm (Costa, 2002). Det är också viktigt att inte påtvinga någon som mår bra, en metod som de inte är intresserade av.

De flesta informanterna gick upp tidigare när de gick av för ledighet och då var det oftast ljust. Flertalet av informanterna försökte komma ut och få dagsljus. De hade dock ingen fysiologisk kunskap om varför det var viktigt. Genom kunskap om den fysiologiska

bakgrunden kan sjuksköterskorna själva genom att känna sin egen kropp lägga upp en egen strategi hur de på bästa sätt ska kunna förändra mönster i livet, arbetet och på fritiden (WHO, 1986).

Hälsofrämjande åtgärder syftar till att minska skillnader i människors hälsotillstånd och att garantera lika möjligheter och resurser för att de skall kunna uppnå sin fulla hälsopotential (WHO, 1986). Enligt Riksföreningen för företagssköterskor och Svensk

sjuksköterskeförening, (2010) har företagssköterskorna en stor uppgift att föra ut information, att införa hälsofrämjande metoder och att arbeta med insatser som är

förebyggande. I dag är den medicinska kontrollen vid nattarbete en erbjudande undersökning och den innefattar inte någon information om hälsofrämjande åtgärder (AFS, 2005:6).

Författarna föreslår att den medicinska kontrollen vid nattarbete bör göras lagstadgad och att den även bör innefatta information om hälsofrämjande åtgärder. Författarna tror att detta kan hjälpa fler nattarbetare att må bättre i sitt arbete. Då informationen tas upp och det ges en grundkunskap så kan arbetstagarna lättare söka egen information. Genom att koncentrera de samhälleliga satsningarna på hälsofrämjande aktiviteter kan den största möjliga

hälsorelaterade nyttan garanteras (WHO, 1997a). Författarna föreslår att företagssköterskan bör ta en större roll inom vården. Detta för att få ett bättre helhetsperspektiv på hälsa, ohälsa, miljö och människan och i detta sammanhang ge ökad kunskap om hälsofrämjande metoder för nattarbetande sjuksköterskor. Varje organisation och arbetsplats har sina unika

förutsättningar för hälsopromotion (Hansson, 2004). Chapman, (2003) har i sin studie

kommit fram till att det finns mycket starka belägg att det går att minska företagens kostnader om hälsopromotion införs (Chapman, 2003). Arbetsgivare kan bli intresserade av detta om de får kunskap om att en förändrad dygnsrytm ökar produktiviteten (Czeisler, 1990; Smith et al., 2009a; Smith et al., 2009b) samt eventuellt även minska personalomsättning genom att fler personer lättare klarar av att arbeta nattetid.

(32)

8.

Konklusion

Resultatet visade att sjuksköterskornas kunskap var bristfällig. Det saknades information från arbetsgivaren, för att sjuksköterskorna skulle kunna styra över sin hälsa och göra aktiva val som främjade deras hälsa. Många studier har gjorts och det finns starka belägg för att kunskap om ljus och mörker kan underlätta för nattarbetare. Det är dock anmärkningsvärt att denna kunskap inte har implementerats i arbetslivet.

I föreliggande studie framkom att sjuksköterskorna använde sig av egna påkomna strategier för att må så bra som möjligt i sitt nattarbete. Genom erfarenhet hade de själva utvecklat strategier hur de skulle använda sig av ljus och mörker. Det visade sig även att det fanns en dold kunskap om hur de använde sig av ljus och mörker vid patientarbetet. De gjorde en egen bedömning av vilket behov som fanns.

8.1. Klinisk implikation

Föreliggande studie visar att det finns kunskapsbrister om ljus och mörkret betydelse för nattarbetande sjuksköterskor. Genom hälsopromotion kan de negativa hälsoeffekterna som nattarbete innebär motverkas.Ökad kunskap leder till att arbetsgivaren kan ge bättre information till sjuksköterskorna så att vårdskador och olycksfall minskar, nattarbetarnas hälsa förbättras och att arbetstagaren själv kan söka mer information självständigt. Ökad kunskap ger även företagssjuksköterskor möjlighet att utveckla vilka utbildningsinsatser som nattarbetareär i behov av gällande ljus och mörker. Studien kan även leda till att översyn av belysningen på arbetsplatsen görs och förändras till den till vad forskningen säger.

8.2. Framtida forskning

Mer framtida forskning behövs för nattarbetande sjuksköterskor, då skiftarbete är förenat med en rad olika negativa hälsoeffekter. Det vore intressant att vidare forska på sjuksköterskornas dolda kunskap om att inte tända upp och väcka patienterna. Detta var ny information som framkom under intervjuerna och som inte beskrivits i bakgrunden, då inte några vetenskapliga artiklar om detta ämne har hittats. Det vore även intressant att forska vidare på hur man kan implementera informationen på ett bra och kostnadseffektivt sätt, samt att göra en jämförande studie på andra yrkesgrupper t.ex. industriarbetare. Finns mer kunskap hos den yrkesgruppen? Använder de sig av ljus och mörker på ett annat sätt?

References

Related documents

Men resultaten från den visuella bedömningen gav inte lika tydliga besked som svar till denna studies huvudfrågeställning: - Hur påverkar hårda respektive mjuka kontraster mellan

Resultatet blir att UV-inducerade DNA-skador inte blir reparerade och skadorna kan påverka andra gener och leda till ökad risk för cancer.. Nästan 20 % av XP-patienterna drabbas

För att besvara frågan om vilken roll stationer – centrala som externa – har för sina respektive orter och deras centrum samt det egna stationsområdet, kommer det här kapitlet

Before one of us offs the other” (CF, s. Här tillåter presensberättandet ett falskt spår, vilket också ökar mörkret och tvivlet. Misstron dessa två karaktärer emellan är

Syftet med arbetet var att undersöka med qPCR om det finns en skillnad i genutryck för proteorhodopsin och isocitratdehydrogenas i Dokdonia donghaensis MED134 beroende på

Likgiltigheten kan bero på som vi nämnt i vår hypotes att eftersom vi utför undersökningen i en virtuell miljö kan det vara svårt för respondenterna att relatera

Både ordet ljus och ordet färg kan användas så att de syftar på hur ljuset och färgen har kommit till eller åstadkommits.. När man talar om sådant som solljus, glödljus

Vad som sker i en samspelssituation eller förhållandet mellan de olika aktörerna är från relationellt perspektiv viktiga faktorer att ta hänsyn till i ett beaktande för