Har upplysningar trissat upp VD:s ersättning? : En granskning av tilläggsupplysningarnas påverkan på ersättningen till verkställande direktör

Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Magisteruppsats, 30 hp | Civilekonomiprogrammet – Företagsekonomi Vårterminen 2016 | ISRN-nummer: LIU-IEI-FIL-A--16/02215--SE

Har upplysningar trissat upp

VD:s ersättning?

En granskning av tilläggsupplysningarnas påverkan på

ersättningen till verkställande direktör

Ida Halldin

Charlotta Hägg

Handledare: Torbjörn Tagesson

Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se

Förord

Examensarbetet har genomförts vid Linköpings universitet under vårterminen 2016. Först och främst vill vi tacka vår handledare professor Torbjörn Tagesson för konstruktiv handledning och värdefulla synpunkter under studiens framskridande. Vi vill även rikta ett stort tack till Albin Rännar som ställde upp på en uppföljningsintervju och bidrog med värdefulla åsikter.

Avslutningsvis vill vi tacka Elin Ehn, Karin Rudengren, Johan Martinsson och Simon Sörman som varit till stor hjälp och stöttning under studiens utformning.

Linköping den 29 maj 2016

Sammanfattning

Uppsatsens titel Har upplysningar trissat upp VD:s ersättning? – En

granskning av tilläggsupplysningarnas påverkan på

ersättningen till verkställande direktör

Författare Ida Halldin och Charlotta Hägg

Handledare Torbjörn Tagesson

Forskningsproblem Under 2006 infördes en lagändring kring att ersättning till VD måste specificeras i tilläggsupplysningar i årsredovisningen. Reglerna infördes från politikernas håll för att se en mer återhållsam ersättning till VD och återupprätta de senaste årens minskade förtroende för näringslivet. Dock har åsikter riktats mot lagändringen som menar att den har motverkat sitt syfte och istället trissat upp ersättningen till VD.

Syfte Syftet med studien är att förklara om det finns ett samband mellan utvecklingen av ersättningen till VD och kravet på tilläggsupplysningar.

Metod Studien har en kvantitativ utgångspunkt och en poolad ansats. Två hypoteser har härletts ifrån befintlig teori och tidigare forskning. Hypoteserna testades gentemot data inhämtad ifrån 573 årsredovisningar utspritt över tre år.

Slutsats Ett signifikant samband har identifierats som säger att ersättningen till VD har ökat sedan 2006. Resultatet styrks av tidigare forskning och de teorier som studien bygger på. Målet med lagändringen har således misslyckats.

Nyckelord Ersättning till VD, Tilläggsupplysningar, Signaleringsteori, Marknaden för VD, Motivationsteori

Abstract

Title Have disclosures increased CEO compensation? – A study of the disclosure’s impact on chief executive officer compensation.

Authors Ida Halldin and Charlotta Hägg

Supervisor Torbjörn Tagesson

Problem In 2006, a change in the law was introduced regarding disclosure about CEO compensation. The CEO compensation now had to be specified in the disclosure. The law was introduced by politicians who wanted to restrain the CEO compensation, which had affected the business community negative. However, opinions made against the change in the law claim that it is counterproductive and instead of decreasing the compensation, the law has increased the CEO compensation.

Purpose The purpose of the study is to explain if there is a connection between the development of the CEO compensation and the requirement of disclosures.

Method The study is based on a quantitative method and a pooled approach. Two hypotheses were derived from existing theory and previous research. The hypotheses were tested against data collected from 573 annual reports, spread over three years.

Conclusion A significant connection was found and it says that the CEO compensation has increased since 2006. The result is supported by previous research and theories that the study is based on. The aim of the legislative change has therefore failed.

Key Words CEO compensation, Disclosures, Signaling theory, Market for managers, Motivation theory

Förkortningar

Dir. Kommittédirektiv

CEO Chief Executive Officer

ex. Exempelvis

LTI Långsiktiga incitament - Exempelvis konvertibla skuldebrev, aktier

och olika typer av optioner

Prop. Proposition

SFS Svensk författningssamling

SOU Statens offentliga utredningar

VD Verkställande direktör

Innehållsförteckning

2.1 Forskningsansats och forskningsstrategi ... 7

2.2 Val av teori ... 8

2.3 Etiska aspekter ... 10

3. Teori ... 13

3.1. Hypotesformulering ... 13

4. Empirisk metod ... 17

4.1. Urval och datainsamling ... 17

4.1.2. Bortfallsanalys ... 19

4.2. Operationalisering ... 21

4.2.1. (Ersättning till VD) Beroende variabeln ... 21

4.2.2. (Tilläggsupplysning) Oberoende variabeln ... 21

4.2.3 Kontrollvariabler ... 22 4.2.3.1. Storlek ... 23 4.2.3.2. Prestation ... 23 4.2.3.3. Styrelsen ... 24 4.2.3.4. Internationalisering ... 25 4.2.3.5. LTI ... 25 4.2.3.6. Ägande ... 26 4.2.3.7. Bransch ... 27 4.2.3.8. Kön ... 27 4.2.3.9. Revisionsbyrå ... 27 4.3. Sammanställning av variabler ... 28 5. Analys... 29 5.1. Deskriptiv statistik ... 29

5.2. Bivariat och multivarat analys ... 32

5.4 Sammanställning hypotesprövning ... 37

6. Uppföljningsintervju ... 39

6.2 Resultat från uppföljningsintervju ... 40

7. Diskussion & Slutsats ... 43

7.1 Diskussion ... 43

7.2. Studiens bidrag och implikationer ... 47

7.3. Fortsatt forskning ... 48

8. Källförteckning... 51

Tabellförteckning

Tabell 4.2 Sammanställning variabler 28

Tabell 5.1Deskriptiv statistik 30

Tabell 5.2 Deskriptiv statistik, Total ersättning till VD 31

Tabell 5.3 Korrelationsmatris 33

1

1. Inledning

I det inledande kapitlet presenteras bakgrunden till det valda ämnesområdet som studien behandlar, tilläggsupplysningar och sambandet med ersättning till verkställande direktör. Vidare följer en kort introduktion av den tidigare forskning som finns på området och därefter presenteras en problematisering av ämnet utifrån olika intressenters perspektiv. Kapitlet avslutas sedan med att problematiseringen mynnar ut i det syfte som studien bygger vidare på.

1.1 Bakgrund

“De 20 bäst betalda vd:arna på börsbolagen fortsätter att höja sina löner mycket kraftigt” (Flores, 2013).

“Storbanker öser miljarder över sina egna” (Bränström, 2016). “Stora inkomstskillnader mellan vd och låginkomsttagare” (Norton, 2016).

Citaten ovan är enbart ett litet urval av alla de artiklar som på senare år har uppmärksammats i media angående ersättningar till ledande befattningshavare. Ersättning till verkställande direktörer, i fortsättningen benämnd VD, i publika bolag är ett mycket omtalat ämne (ex. Flores, 2013; Bränström, 2016; Norton, 2016). Utvecklingen av ökade ersättningar till VD har pågått under en längre tid och sedan mitten på 1990-talet ökade VD-lönerna med upp emot 70 % (SOU 2004:47).

Enligt Aktiebolagslagen (SFS 2005:551) ska VD:s ersättning bestämmas av styrelsen, vilket innebär att en VD:s ersättning är individuell och därmed inte följer vanliga kollektivavtal (SFS 2005:551; Svenskt Näringsliv, 2006). Enligt Smitt et al. (2004) är storleken på ersättningen viktig, styrelsen ska alltid kunna förklara och motivera nivåerna på ersättningen till VD (Smitt et al., 2004; Svenskt näringsliv, 2006) och på grund av det vill politikerna se ett tydligare samband mellan ersättning och prestation (SOU 2004:47).

Till följd av utvecklingen med ökade ersättningar till VD trädde nya regler i kraft den 1 juli 2006 som innebar att alla publika bolag måste presentera bolagets ersättning till VD

2

som tilläggsupplysning (Edlund & Kyrö, 2007). Diskussionen kring lagändringen blev aktuell då ersättningen till VD ökat under en längre tid och förtroendet för det svenska näringslivet hade hamnat i fokus (dir. 2002:115; SOU 2004:47). Åtgärder i form av obligatoriska tilläggsupplysningar sattes in för att säkerställa och stärka förtroendet (prop. 2005/06:186). De obligatoriska tilläggsupplysningarna innebär att informationen kring VD:s ersättning blir publik och att andra bolag och ledande befattningshavare på marknaden kan ta del av informationen (Edlund & Kyrö, 2007). Tanken bakom lagförslaget var att öka öppenheten vilket politikerna menade skulle leda till mer återhållsamma ersättningar till VD (SOU 2004:47).

Historiskt sett har redovisningen utvecklats och blivit allt mer informationsbaserad vilket enligt Artsberg (2005) är en följd av utvecklingen mot det moderna informationssamhället. Förändringar i Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) följer mönstret kring att redovisningen blir mer informationsbaserad. Bolagens primära intressenter är investerarna (Cunningham, 2005) men redovisningsinformationen ökar inte enbart för investerarnas skull, utan även politikerna har ett intresse av ökad redovisningsinformation (dir. 2002:115). Watts och Zimmerman (1986) menar att politiker handlar efter sitt egenintresse och för att stärka sitt eget förtroende hos allmänheten, för att på så sätt öka chansen till att bli omvalda. Den nya regleringen och tanken bakom utvecklingen mot ett informationssamhälle har sin grund i att politikerna vill öka befolkningens förtroende för näringslivet och stärka samhällsekonomin (dir. 2002:115; SOU 2004:47) vilket indirekt även torde stärka förtroendet för politikerna.

Enligt Gray (2015) kommer en liknande lag om upplysningar kring VD:s ersättning att träda i kraft i USA under 2018 då de amerikanska politikerna vill minska löneskillnaderna i samhället. Lagen innebär att de publika bolagen måste redovisa skillnaden mellan VD:s ersättning och arbetarnas lön. Bakgrunden till varför USA väljer att öka kravet på redovisningsinformation är att forskare upptäckt en minskad ersättningsnivå i de myndigheter som tidigare behövt upplysa om ersättning (Gray, 2015). Rothstein och Uslaner (2005) har lagt fram bevis på att förtroendet för politikerna är högre i samhällen där den ekonomiska ojämlikheten är låg och det ligger således i politikernas egenintresse (Watts & Zimmerman, 1986) att få upp diskussionen kring löneskillnaderna på agendan. Precis som i USA (Gray, 2015) är målet för politikerna i Sverige att minska

3

löneskillnaderna mellan VD och övriga anställda (Marton, 2016), vilket politikerna hoppas att de obligatoriska tilläggsupplysningarna ska bidra med (SOU 2004:47).

I motsats till Gray (2015) framhåller Jan Marton i sin artikel i Balans (2016) att det inte tidigare gått att finna någon koppling mellan de politiska målen och tilläggsupplysningarna i allmänhet. Marton (2016) menar vidare att de obligatoriska tilläggsupplysningar som infördes för att minska lönegapet snarare har haft motsatt effekt och inneburit att löneskillnaderna mellan VD och anställda har ökat de senaste åren (Marton, 2016). Då Sverige har implementerat lagen och USA är på väg att implementera liknande regelverk, kring upplysningar om VD:s ersättning, anser vi att det nu är relevant att ta upp frågan och undersöka om upplysningarna verkligen hjälper till att minska VD:s ersättning i Sverige.

1.2 Problematisering

En lagändring som liknar den svenska har sedan tidigare införts i Kanada och Park et al. (2001) har efter att lagändringen införts undersökt hur den lagen påverkat ersättning till VD i Kanada. Forskarna kom fram till att ersättningen till VD har ökat sedan lagändringen införts. Utöver den Kanadensiska forskningen finns inte mycket forskning som tar upp tilläggsupplysningarnas påverkan på ersättningen till VD. Den tidigare forskning som finns på området har istället granskat vilka faktorer som påverkar VD:s ersättning (ex. Jensen & Murphy, 1990; Tosi et al., 2000; Randøy & Nilesen, 2002) och inte hur ersättningen i sig har utvecklats. Följaktligen saknas det forskning kring hur det har sett ut i Sverige sedan lagändringen infördes 2006, forskning kring hur tilläggsupplysningarna har påverkat ersättningen till VD i Sverige.

Ersättningen till VD och frågan kring tilläggsupplysningarnas betydelse kan belysas ur flera olika intressenters synvinklar. Vi har tidigare presenterat de politiska aspekterna i frågan, politiker vill minska ersättningarna för att öka förtroendet för näringslivet och sig själva (SOU 2004:47; Rothstein & Uslaner, 2005; Watts & Zimmerman, 1986). Hädanefter följer en överblick av investerarnas, bolagens och VD:s intressen i ämnet. Investerarnas perspektiv utgår från ägarnas syn på bolaget medan bolagets perspektiv

4

utgår från konkurrensen bolagen emellan och VD:s perspektiv utgår från VD:s egenintresse.

En årsredovisnings viktigaste uppgift är att kommunicera med investerarna (Cunningham, 2005). Enligt Fuerst (2006) baserar investerare sina beslut på risk och då VD:s ersättning endast motsvarar en mycket liten del av det totala kapitalet innebär det att en löneökning inte medför någon markant förändring i risken för investerare. Till exempel var ersättningen i förhållande till totalt kapital i Ericsson enbart 0,01 % år 2014 (Ericsson, 2014) och i Volvo låg ersättningen till VD på 0,007 % av totalt kapital år 2014 (Volvo, 2014). Risker kan istället uppkomma då höga ersättningar som anses omotiverade påverkar bolagens trovärdighet och rykte (dir. 2002:115; SOU 2004:47; Svenskt näringsliv, 2006) och därmed leder till att bolagen sänder ut negativa signaler till marknaden (Connelley et al. 2010). De negativa signalerna som sänds ut till marknaden kan i sin tur påverka investerarnas beslut då ett negativt rykte för ett bolag snabbt kan ge en negativ inverkan på aktiekursen (Schindler, 2007). Dock kan en hög ersättning även sända ut positiva signaler till investerarna då VD anses som mer kompetent ju högre

ersättning han1 _{har (Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2015).}

Ur bolagens perspektiv är det enligt Gripenberg (2011) signalerna kring ersättningen till VD som bolagen sänder ut till marknaden som är det viktiga. Enligt Marton (2016) innebar de obligatoriska upplysningarna att de bolag som betalade lägst ersättning till sin VD reagerade genom att höja ersättningen då de inte ville utmärka sig från mängden. Bolagens reaktion ligger i linje med signaleringsteorin (Spence, 1973; Connelly et al., 2011), eftersom bolagen vill signalera att de är ett bolag som innehar en VD med mycket kompetens. Bolagen vill även vara med och konkurrera om de bästa VD:arna på arbetsmarknaden och därför väljer de att erbjuda en högre ersättning (Civilekonomerna, u.å.; Park et al., 2001). Enligt Marton (2016) innebär därmed lagändringen från 2006 (SFS 1995:1554), ur bolagens perspektiv, att bolag som tidigare gett en låg ersättning väljer att höja den.

En VD:s ersättning ska motsvara dennes kompetens och prestation (SOU 2004:47; Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2015; Civilekonomerna, u.å.) och är anledningen till

5

varför VD ska ha en högre ersättning än de anställda i bolaget (Bergström et al., 2016). Enligt Watts och Zimmerman (1979), ser människor till sin egen nytta, vilket innebär att VD vill ha så stor ersättning som möjligt för sitt arbete. VD motiveras enligt Herzberg (1987) av att behovet av pengar aldrig blir helt tillfredsställt, motivationsteori, och Festinger (1954) menar att människan alltid jämför sig med andra och utvärderar sina framgångar i förhållande till människor i dennes omgivning. Utifrån de teorier som Herzberg (1987) och Festinger (1954) har utvecklat kring människans beteende går det att utläsa att människan inte är nöjd förrän han uppnår samma framgång som omgivningen, vilket innebär att en VD strävar efter en ersättning som motsvarar andra människors ersättning i samma ledande position. Förutom att VD:s ersättning ska ligga på en nivå som motsvarar andra ledande befattningshavares ersättning, för att VD ska anses nöjd, är storleken på ersättningen en viktig signal, där en hög ersättning signalerar till marknaden att VD har en hög kompetens (Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2015). Enligt teorin om marknaden för VD (Fama, 1980), som förespråkar att det finns en marknad för VD, återspeglas dagens handlingar och prestationer på framtiden vilket ökar VD:s incitament till att ha en högre ersättning idag för att visa framtida arbetsgivare att han är kompetent. En högre ersättning, som grundats på VD:s prestationer och åtaganden, innebär att VD blir mer attraktiv för andra bolag på marknaden (Fama, 1980).

De olika intressenterna, politiker, investerare, bolaget och VD, har alla egna incitament bakom ersättningsnivåerna till VD och respektive intressents intressen påverkar ersättningen på olika vis. VD vill ha hög ersättning, bolagen och investerarna vill ha en motiverad ersättning medan politikerna vill minska ersättningen till en nivå som kan förklaras utifrån prestation och kompetens för att stärka förtroendet för näringslivet (SOU 2004:47; Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2015; Civilekonomerna, u.å.). Således påverkar intressenterna ersättningen i olika riktning och en ökad öppenhet har gett ersättningen en ny innebörd och utifrån de olika intressenternas perspektiv är det därför intressant att fundera över vad tilläggsupplysningarna egentligen har inneburit för ersättningen till VD.

Politiskt var tanken med tilläggsupplysningar att de skulle ge en rättvisande bild av bolaget samt komplettera den finansiella informationen (Bilaga 1). Dock menar Marton (2016) att upplysningarna kring ersättning till ledande befattningshavare motverkat sitt

6

syfte då de saknar relevans utifrån ett redovisningsperspektiv. För att det ska bli redovisningsmässigt relevant måste informationen påverka vid beslutsfattande, exempelvis om någon ska investera eller ej (Shortridge & Smith, 2009). Marton (2016) menar vidare att tilläggsupplysningarna, som har goda politiska incitament, inte uppnår politikernas mål med att hålla nere ersättningen till VD och det finns därmed inget som motiverar att upplysningarna ska vara tvingande. Enligt Marton (2016) tyder det även på att lönegapet har ökat mellan VD och anställda sedan lagändringen infördes medan det politiska målet med lagändringen var att ersättningen till VD skulle ligga på en nivå som kan motiveras utifrån kompetens och prestation för att skapa förtroende för näringslivet (SOU 2004:47). Om denna studie visar på att VD:s ersättning ökat, innebär det att de politiska upplysningarna inte har uppnått sitt mål med att minska lönegapet i samhället och frågan om relevansen av innehållet i tilläggsupplysningarna blir därför aktuell.

“upplysningar som handlar om ‘goda’ politiska mål (hållbarhet, mångfald) måste kunna ifrågasättas ifall målen inte uppnås genom regleringen” (Marton, 2016).

För att undersöka vilken betydelse tilläggsupplysningarna haft för ersättningen till VD blir det därmed intressant att studera hur utvecklingen av ersättningen för VD har sett ut sedan 2006, justerat för inflation, för att på så sätt kunna förklara om det finns ett samband mellan tilläggsupplysningarna och ersättningen till VD och det mynnar således ut i vårt syfte.

1.3 Syfte

Syftet med studien är att förklara om det finns ett samband mellan utvecklingen av ersättningen till VD och kravet på tilläggsupplysningar.

7

2. Metod

I det andra kapitlet redovisas studiens vetenskapliga ansats och det metodologiska angreppssättet presenteras. Vidare följer en redogörelse av signaleringsteorin, motivationsteorin samt teorin om marknaden för VD, vilka är de teorier som appliceras i studien. Avslutningsvis förs en diskussion kring de etiska aspekter som studien ställs inför.

2.1 Forskningsansats och forskningsstrategi

Syftet med studien är att förklara om det finns ett samband mellan utvecklingen av ersättningen till VD och kravet på tilläggsupplysningarna och för att kunna besvara syftet har vi utgått ifrån en deduktiv ansats. Mycket av den tidigare forskningen som finns på

området kringersättningen till VD och faktorerna bakom ersättningen har utgått från en

deduktiv ansats (ex. Jensen & Murphy, 1990; Tosi et al., 2000; Randøy & Nielsen, 2002), vilket är lämpligt då flera av studierna utformar hypoteser och utvecklar befintlig teori (Bryman & Bell, 2013). Argumentet för varför vi har valt en deduktiv ansats, och inte en induktiv, är för att vi har utformat hypoteser utifrån den befintliga teorin och även dragit logiska slutsatser av verkligheten, istället för att dra slutsatser av erfarenheter (Jacobsen, 2002). Vi är medvetna om att valet av en deduktiv ansats kan innebära risker där vissa samband kan försummas då vi med en deduktiv ansats enbart fokuserar på de aspekter som vi har ansett vara viktiga. Eftersom vi har utgått ifrån våra egna förväntningar vid datainsamlingen har vi riskerat att gå miste om information som kanske hade varit viktig för arbetet (ibid) och det är en aspekt vi tagit i beaktan under studiens gång.

I studien har det varit lämpligt med en kvantitativ utgångspunkt då den kvantitativa forskningen underlättar arbetet med en stor mängd data (Bryman & Bell, 2013). Dock är en av riskerna med kvantitativ utgångspunkt att det skapar en större distans mellan oss som undersöker och det problem som undersöks och ytterligare en risk är att vi enbart får en begränsad bild av det problem vi undersöker. Trots de risker som en kvantitativ utgångspunkt innebär har vi utformat en sådan studie, då det har gett oss en möjlighet att

8

arbeta med en stor mängd data samt generalisera vårt resultat till hela populationen (Jacobsen, 2002).

Då vi har studerat utvecklingen av VD:s ersättning från år 2006 fram till idag, justerat för inflation, var en poolad ansats ett bra val eftersom vi då kunnat följa hur utvecklingen av ersättningen till VD sett ut sedan lagändringen infördes. En poolad ansats är lämplig till studien då vi har kartlagt förändringar över tid och den poolade ansatsen har inneburit att data inte behövts inhämtats från varje år i tidsperioden utan enbart ett visst antal datapunkter har valts ut och analyserats. Om tidsseriedata istället hade använts i studien hade datamaterial behövts hämtas hem för varje år, vilket hade varit tidskrävande, och

det hade inte påverkat resultatet varför vi valde att använda oss av poolad ansats. Att

studien är poolad innebär att materialet kan kombineras och jämföras utan att viktas samman, analystypen bortser ifrån olika egenskaper i materialet som när det slås samman annars skulle kunna ge felaktiga resultat (Bravata & Olkin, 2001). Poolad data används för att ge en helhetsbild av undersökningsmaterialet (ibid), i vårt fall ersättningen till VD. Vid genomförandet av studien har vi jämfört analysmetod med bland annat en studie av Tagesson et al. (2012) vilken också har använt sig av en poolad ansats.

2.2 Val av teori

För att förklara om det finns ett samband mellan utvecklingen av VD:s ersättning och kravet på tilläggsupplysningar har vi använt oss av ett eklektiskt angreppssätt då vi utvecklat våra hypoteser. Ett eklektiskt angreppssätt är enligt Collin et al. (2009) användbart då flera teorier ges möjlighet att komplettera varandra. Det eklektiska angreppssättet gör det möjligt att inte använda hela teorier utan endast använda den del av teorierna som är lämpliga för studien. De teorier som studien utgått ifrån är signaleringsterori, motivationsteori samt teorin om marknaden för VD. Nedan följer en kort beskrivning av varje teori.

För att kunna belysa om det finns ett samband mellan tilläggsupplysningarna och ersättningen till VD utifrån politikernas, investerarnas, bolagens, samt VD:s perspektiv har bland annat signaleringsteori använts vid utvecklingen av hypoteser. Signaleringsteori används vanligen för att beskriva det tillstånd som uppstår då två parter har tillgång till

9

olika information. Då måste en part, sändaren, välja om och hur denne ska kommunicera (signalera) informationen och den andra parten, mottagaren, måste välja hur denne ska tolka signalen (Connelly et al., 2010). Risk för informationsasymmetri uppstår då informationsöverförelsen sker (ibid). En VD:s ersättning sänder ut många olika signaler och för att bättre kunna förstå hur signalerna påverkar VD:s ersättning har signaleringsteori använts i studien.

Den andra teorin som studien har att utgått ifrån vid hypotesutvecklingen är motivationsteorin som har utvecklats av flera olika forskare. Maslow (1943), Festinger (1954), Herzberg (1987) och Braendle och Katsos (2013) utgår alla ifrån motivationsteorin i sin forskning och med hjälp av det eklektiska angreppssättet har vi applicerat delar av forskarnas resonemang kring motivationsteori på vår studie.

Enligt Maslow (1943) handlar motivationsteorin om motivationen till att få sina olika behov uppfyllda. Maslow (1943) menar att det endast är ett otillfredsställt behov som motiverar personer till att agera. Herzberg (1987) menar att behovet pengar är ett behov som aldrig tillfredsställs helt vilket innebär att människor alltid är motiverade till att införskaffa sig mer pengar. Festinger (1954) lägger i sin teori fram bevis för att människor jämför sig med sin omgivning och värderar sina prestationer därefter. Det kan därmed argumenteras för att jämförelsen med andra människors ersättning, i liknande positioner, påverkar VD:s strävan efter en högre ersättning och således även dennes motivation. Genom att motivera VD via olika monetära incitament kommer prestationen att öka enligt Braendle och Katsos (2013). Braendle och Katsos (2013) framlägger att det underliggande konceptet kring motivationsteori säger att om styrelsen vill att VD ska göra något å dennes vägnar måste styrelsen motivera VD att göra det. Motivationsteori förespråkar en stark relation mellan VD:s ersättning och bolagets prestationer för att på så sätt skapa motivation hos VD (Ungson & Steers, 1984; Braendle & Katsos, 2013). Då den sociala jämförelsen, som VD gör mellan sig själv och andra, leder till motivation hos VD att öka sin ersättning blir det av intresse att använda motivationsteori, i vår studie, när vi ska ta reda på om det finns ett samband mellan tilläggsupplysningarna och utvecklingen av ersättningen till VD.

Den tredje teorin som har använts vid hypotesutvecklingen är teorin om marknaden för VD. Festingers teori om att människan jämför sig med andra påminner i mångt och

10

mycket om teorin angående marknaden för VD vilket är en teori som Fama (1980) utvecklade. Fama (1980) menar att det är viktigt för alla ledande befattningshavare att bolaget styrs på det sätt som sänder de mest positiva signalerna till marknaden eftersom det finns en marknad för VD. Teorin om marknaden för VD talar om att styrelsen utgår från tidigare prestationer då de bestämmer ersättning till VD (Fredrickson et al., 1988) vilket innebär att VD alltid måste leda bolaget på det mest lönsamma sättet (Fama, 1980). Enligt Lazear och Rosen (1981) innebär marknaden en tävling, främst för de som i dagsläget vill bli VD och inte de som redan nått topposition, medan Fama (1980) istället säger att pressen alltid ligger på VD då alla bolag ständigt letar efter nya ledande befattningshavare. Genom att applicera teorin om marknaden för VD på studien har det gett ytterligare ett perspektiv kring utvecklingen av VD:s ersättning och dess samband med tilläggsupplysningarna.

2.3 Etiska aspekter

Vid utformandet av studien har ett antal etiska aspekter tagits i beaktan, för att studien ska uppfylla de krav som ställs på en magisteruppsats. De etiska dilemman som behandlas

har specificerats av Vetenskapsrådet (2002) och berör samtyckeskravet,

informationskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002).

Då studien har utgått ifrån inhämtning av kvantitativ data, som redan är publik, har vi inte lämnat ut några uppgifter som kan innebära skada för någon annan. Enligt Bryman (2011) är det, ur etisk synvinkel, viktigt med bland annat samtyckeskravet men då vi enbart baserar vår studie på publik information har bolagen som beaktats redan lämnat sitt samtycke till att datan används.

Informationskravet är en viktig aspekt som tagits hänsyn till i studien och det handlar om att deltagaren i uppföljningsintervjun har informerats om studiens syfte, att deltagandet är frivilligt samt att deltagaren har haft rätt att avbryta intervjun (Vetenskapsrådet, 2002). Deltagaren har både i förväg via mail samt precis innan intervjun informerats om studiens syfte samt att deltagandet varit frivilligt.

11

Även konfidentialitetskravet har beaktats i studien vilket innebär att uppgifterna som samlats in har behandlats konfidentiellt (Vetenskapsrådet, 2002). Deltagaren i efterintervjun fick exempelvis frågan om anonymitet men ville själv presenteras med namn och anställning i studien vilket har tagits i beaktan.

Slutligen har nyttjandekravet tagits i beaktan då de uppgifter som samlats in, under den empiriska datainsamlingen, endast har använts inom ramen för studien (Bryman, 2011).

13

3. Teori

I det tredje kapitlet används de tre teoretiska angreppssätten tillsammans med tidigare forskning för att utveckla studiens hypoteser.

Tre olika teoretiska angreppssätt har i denna studie använts för att utveckla de hypoteser som studien undersöker. Studien belyser ersättningen utifrån signaleringsteori (Connelley et al., 2010) då signaleringsteori belyser aspekter utifrån både politikernas, investerarnas, bolagens och VD:s perspektiv. Motivationsteorin har även använts för att förklara hur VD motiveras av en social jämförelse mellan sin ersättning och andras ersättning i ledande positioner (Festinger, 1954) och för att förklara hur ersättningen används av bolagen för att motivera VD att stanna kvar och prestera i bolaget (Ungson & Steers, 1984). Teorier kring att det finns en marknad för VD utvecklades av Fama (1980) och har hjälpt till i studien att analysera aspekterna kring ersättningen till VD utifrån VD:s perspektiv.

3.1. Hypotesformulering

Syftet med studien är att förklara om det finns ett samband mellan utvecklingen av ersättningen till VD och kravet på tilläggsupplysningarna. En liknande studie har gjorts av Park et al. (2001) som undersökte hur ersättningen till VD sett ut i Kanada sedan de införde krav på obligatoriska upplysningar kring VD:s ersättning. Park et al. (2001) kom fram till att lagändringen inneburit att ersättningen ökat, vilket bland annat går att härleda till en ökad tillgänglighet av ersättningsinformation. Den ökade tillgängligheten av ersättningsinformation leder till att bolagets styrelse måste erbjuda en högre ersättning för att kunna möta arbetsmarknaden och konkurrera med andra bolag om de mest kompetenta VD:arna (Park et al., 2001) då en hög ersättning sänder positiva signalerar till marknaden (Fama, 1980; Connolley et al., 2010). Park et al. (2001) menar att i takt med att VD:s ersättning ökar försöker styrelsen framlägga bevis för att det finns en tydlig länk mellan bolagets prestation och ersättningen till VD, för att på så sätt tillgodose investerarna, då det ger en bild av att bolagen utför en “korrekt” bolagsstyrning. Den ökade tillgängligheten av ersättningsinformation leder till att bolagen måste välja hur de ska kommunicera informationen om ersättningen till VD till sina intressenter (Connolley

14

et al., 2011) och bolagen blir därmed tvungna att ge VD en hög ersättning om de ska signalera till marknaden att de är kompetenta. Precis som Bergström et al. (2016) menar så är det en fråga om konkurrensen om kompetensen på marknaden. Den ökade tillgängligheten av ersättningsinformation leder till att VD enklare kan ta reda på vad andra ledande befattningshavare har för nivå på sin ersättning vilket i sin tur ökar möjligheten för VD att göra en social jämförelse (Festinger, 1954; Braendle & Katsos, 2013) och då ökar VD:s motivation, vilket i sin tur höjer nivån på ersättningen.

Enligt Randøy och Nielsen (2002) har ersättningen till VD historiskt sett varit relativt låg i Sverige jämfört med exempelvis USA och de menar att det beror på flera olika faktorer. Först och främst har Sverige varit socialdemokratiskt under största tiden sedan andra världskriget, vilket inneburit en skattepolitik som missgynnat höginkomsttagarna. Randøy och Nielsen (2002) menar att Sveriges socialdemokratiska politiska historia har påverkat bolagen och marknaden så pass mycket att det har satt ett tak på ersättningsnivån till VD. Det kan dock tänkas att inflytandet från det socialdemokratiska tankesättet minskat under senare år då Nya moderaterna vunnit två mandatperioder, mellan 2006 och 2010, och detta kan tänkas haft inverkan på ersättningsnivåerna till VD.

Randøy och Nielsen (2002) menar vidare att det är en skyldighet för bolagen att redovisa VD:s ersättning, vilket innebär att det finns en social press som tvingar ersättningarna till nivåer där de anses legitima för utestående aktörer (Randøy & Nielsen, 2002). Skyldigheten gör att bolagen kan använda sig av ersättningen till VD för att signalera information och kommunicera med sina investerare (Connelley et al., 2010). En högre ersättning signalerar en högre kompetens (Bergström et al., 2016) och kan därför vara önskvärd såväl för bolag som för VD (Fama, 1980). Den socialdemokratiska bakgrunden som Sverige har och rädslan för konflikter kan vara två olika anledningar till varför ersättningen till VD var varit lägre i Sverige än i andra länder men i och med införandet av tilläggsupplysningarna, kring ersättningen till VD, blir signalerna bolagen sänder ut allt viktigare och en ökad nivå på ersättningen blir önskvärt för både bolagen och VD, utifrån både teorin om marknaden för VD (Fama, 1980) och signaleringsteorin (Connelley et al., 2010).

15

De teoretiska aspekter som använts i denna studie för att belysa ersättningen till VD pekar emot att en ökad öppenhet har inneburit att ersättningen till VD ökat sedan tilläggsupplysningarna infördes och med grund i detta har vi hypotetiserat att:

H1a. Kravet på tilläggsupplysningarna, kring ersättning till VD, har ökat VD:s ersättning i Sverige sedan 2006.

Tanken bakom lagförslaget var att se en mer återhållsam ersättning till VD (SOU 2004:47). De teorier som studien bygger på, signaleringsteori, marknaden för VD och motivationsteori, säger alla att en ökad öppenhet leder till ökade ersättningar vilket är motsatsvis till politikernas tanke med lagförslaget. Dock måste VD:s ersättning motiveras, det ska finnas en tydlig länk mellan prestation och ersättning för att tillgodose investerarna och för att kunna motivera ersättningsnivån (Park et al. 2001) vilket innebär att höga, omotiverade ersättningar försvinner. En allt för hög ersättning kan även sända ut negativa signaler till marknaden och därmed innebära konflikter för bolaget (Henderson & Fredrickson, 2001).

Med bakgrund i att ersättningen alltid måste motiveras (Smitt et al., 2004; Svenskt näringsliv, 2006), att allt för höga ersättningar kan sända ut negativa signaler till marknaden och att politikernas tanke med lagändringen var att se mer återhållsamma ersättningar till VD har vi hypotetiserat att:

H1b Kravet på tilläggsupplysningarna, kring ersättning till VD, har minskat VD:s ersättning i Sverige sedan 2006.

17

4. Empirisk metod

Det fjärde kapitlet redogör för hur datainsamlingen genomförts samt studiens urvalsprocess. En bortfallsanalys presenteras och därefter följer operationaliseringen av de undersökta variablerna.

4.1. Urval och datainsamling

Finansinspektionen har gett tillstånd till två bolag att bedriva reglerade marknader, även kallad börs, i Sverige; Nasdaq OMX Stockholm AB och Nordic Growth Market NGM AB (Finansinspektionen, u.å.). Nordic Growth Market AB har 39 stycken bolag noterade i Sverige (Dagens Industri, 2016) medan Nasdaq OMX Stockholm AB har 284 stycken bolag noterade, (ibid) för att få ett större undersökningsmaterial valde vi därför att göra en totalundersökning av de bolag som är noterade på Nasdaq OMS Stockholm AB.

Våra hypoteser testades således mot bolag noterade på Stockholmsbörsens large-, mid- och small Cap-lista. De svenska bolag som ingår i en koncern har en årsredovisning för moderbolaget och en koncernredovisning, i studien användes koncernredovisningen för dessa bolag då den innehåller den relevanta informationen som används av marknadsaktörerna (Broberg et al., 2011).

I studien samlades data in i form av årsredovisningar för åren 2006, 2010 samt 2014. Anledningen till att de valda åren undersöktes beror på att lagändringen infördes 2006 (Edlund & Kyrö, 2007) och då det inte var obligatoriskt att redovisa ersättningen till VD innan 2006 har det varit svårt att finna information om ersättningen till VD och bortfallet hade blivit allt för stort. För att se förändringen av ersättningen till VD från 2006 fram tills idag användes årsredovisningarna från 2014. Varför inte årsredovisningarna för 2015 användes beror på att allt för många bolag inte hunnit publicera sina årsredovisningar då studien genomfördes. Det partiella bortfallet hade vid en begränsning till årsredovisningar från 2015 varit för stort och för att kunna undersöka en större mängd data användes således årsredovisningar från 2014. Årsredovisningarna från år 2010 togs med i studien för att få en vidare indikation på hur förändringen har sett ut över tiden samt för att studien

18

skulle omfatta fler observationer och således kunna styrka studiens utfall. För bolag med brutet räkenskapsår har årsredovisningar 2006/2007, 2010/2011 och 2014/2015 i studien. Studiens omfattning och tidsram har varit en faktor till att samtliga bolag noterade på Stockholmsbörsen har undersökts.

För att öka studiens validitet har relevant information hämtats direkt från bolagens årsredovisningar istället för att hämta hem data från någon extern databas, exempelvis Retriever business, då en sådan databas kan innehålla felaktigheter och vi vill minska risken för fel i datamaterialet. Information kring utländska styrelsemedlemmar har inte alltid funnits i årsredovisningarna och därför har informationen hämtats via yrkesnätverkssajten Linkedin vilket innebär att validiteten för denna variabel tyvärr inte är lika hög som för övriga variabler.

Studien baseras på sekundärdata för att studien lättare ska gå att replikera i framtiden (Bryman & Bell, 2013). Användningen av sekundärdata ökar studiens reliabilitet då den inte påverkas av några slumpmässiga händelser och det innebär att studiens resultat enkelt kan jämföras med resultaten från andra studier (ibid). Skulle studien genomföras på nytt går det att använda samma årsredovisningar och därmed kommer reliabiliteten i studien att vara stark. I studien har mätningen av respektive kontrollvariabel skett på två olika sätt för variablerna storlek, prestation, styrelse, internationalisering, LTI och ägande, för att öka studiens reliabilitet. Argumentet till att använda två mått för variablerna, istället för ett, var för att säkerställa att rätt faktorer kontrollerats för (Bryman & Bell, 2013).

Datamaterialet har rensats för inflation med hjälp av konsumentprisindex för respektive år vilket innebär att det är den reala förändringen i ersättningen som presenteras. Materialet som inhämtas består av uppgifter om ersättningen till VD, år, storlek, prestation, styrelsesammansättning, internationalisering, LTI, ägande, bransch, kön och revisionsbyrå.

19

4.1.2. Bortfallsanalys

Datainsamlingen utfördes genom att inhämta information från bolagens årsredovisningar. Målpopulationen, antalet bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm AB, bestod utav 274 stycken bolag år 2006, 283 bolag år 2010 och 284 bolag år 2014. I likhet med Randøy och Nielsen (2002) har samtliga finansiella bolag exkluderats från urvalet, detta eftersom de finansiella bolagens verksamhet och redovisning skiljer sig från andra publika bolag. Antalet noterade finansiella bolag som exkluderats från studien var totalt sett 53 stycken, per undersökningsår. Studiens övriga bortfall beror främst på att bolag inte redovisat ersättning till VD separat från styrelsen, utan slagit samman dessa i en post samt att det i vissa fall varit svårt att hitta information om styrelsemedlemmarna. Då det saknats information om en variabel i ett bolag har detta bolag exkluderats men enbart för det år då informationen saknats. Studiens totala bortfall uppgår till 268 stycken bolag, varav 112 stycken år 2006, 85 stycken år 2010 och 71 stycken år 2014, antal bolag som återstod och användes i analysen var således 573 stycken.

För att undersöka om materialet hade någon snedfördelning (bias) genomfördes logistisk regression. De bolag där all efterfrågad information fanns kodades som 0 och övriga bolag kodades som 1. I regressionskörningen testade vi om det fanns någon bias för kontrollvariabeln storlek, både omsättning och totala tillgångar, då det i tidigare forskning visat sig vara den variabeln som påverkat ersättningen till VD mest (Tosi et al., 2000). Variabeln totala tillgångar uppvisade ett signifikant (0,000) resultat vilket innebär att senare regressioner som genomförs i analysen, vilka innefattar variabeln totala tillgångar, ska beaktas med försiktighet då urvalet ej är representativt. Omsättning som proxy för storlek visade dock inte på någon signifikans (0,893) vilket innebär att urvalet då omsättning är storleksvariabel var representativt.

20 Tabell 4.1 Bortfallsanalys 2006 2010 2014 Antal bolag 274 283 284 Finans 53 (53) 53 (53) 53 (53) Hälsovård 13 (36) 5 (38) 3 (38) Industri 13 (73) 5 (74) 1 (74) Konsumenttjänster 6 (24) 2 (26) 0 (26) Konsumentvaror 8 (26) 7 (27) 5 (28) Kraftförsörjning 1 (1) 1 (2) 1 (2) Material 8 (19) 6 (19) 5 (20)

Olja & Gas 2 (5) 2 (6) 2 (6)

Teknik 4 (31) 2 (32) 0 (31)

Telekom 4 (6) 2 (6) 1 (6)

Totalt bortfall: 112 (274) 85 (283) 71 (284)

n=573

För att stärka resultatet från regressionskörningen har vi beräknat uppdelningen av bolag med hänsyn tagen till bransch för bolagen i undersökningen, resultaten visas i tabell 4.1. Informationen som presenteras motsvarar totalt bortfall per bransch och inom parentesen visas totalt antal bolag i aktuell bransch för respektive år.

21

4.2. Operationalisering

4.2.1. (Ersättning till VD) Beroende variabeln

Den beroende variabeln är ersättningen till VD. Som det framgår i Årsredovisningslagen 5:40 ska det finnas information i tilläggsupplysningarna angående VD:s lön och andra ersättningar samt tantiem och därmed jämställd ersättning (Bilaga 1).

Tidigare studier på området mäter den totala ersättningen till VD som sammanslagen lön, vilket innebär fast och rörlig lön, bonus, LTI och pension (ex. Jensen & Murphy, 1990; Randøy & Nielsen, 2002; Tosi et al., 2004). I denna studie har ersättningen till VD mätts på liknande sätt, ersättning till VD definieras följaktligen som lön, andra ersättningar samt tantiem. Med begreppet andra ersättningar menas, i denna studie, LTI och ersättningar som varken är lön eller tantiem, till exempel pensionsförmåner.

Ersättningen har observerats i absoluta termer eftersom storleken på ersättningen anges i absoluta tal för respektive bolag. Ersättningen till VD har hämtats från bolagens årsredovisningar för åren 2006, 2010 och 2014.

4.2.2. (Tilläggsupplysning) Oberoende variabeln

Tilläggsupplysningarna kring ersättningen till VD infördes då politikerna ville se mer återhållsamma ersättningar till VD (SOU 2004:47). Studien besvarar hypoteserna om tilläggsupplysningarna har ökat/minskat ersättningen till VD i Sverige sedan 2006. Eftersom samtliga noterade bolag efter lagändringen är tvungna att redovisa ersättningen till VD i tilläggsupplysning går det inte att ha en variabel som undersöker skillnaden mellan bolag som redovisar/inte redovisar ersättningen till VD. Istället besvaras syftet via en oberoende variabel som undersöker hur ersättningen förändrats sedan 2006 och för att operationalisera detta har dummyvariabler utvecklats för respektive år som undersöks, vilka är proxy för tilläggsupplysningarna. I studiens modeller har 2014 använts som referensvariabel, (Bilaga 2 har 2006 som referensvariabel).

22

4.2.3 Kontrollvariabler

För att undersöka att sambandet som presenteras i modellerna inte beror på något annat än förhållandet mellan den beroende och den oberoende variabeln har flertalet kontrollvariabler inkluderats, det är variabler som andra studier funnit som påverkar ersättningen till VD. Det skulle kunna finnas fler variabler som påverkar ersättningen till VD men i studien har vi utgått från vad tidigare forskning har hittat för faktorer som påverkar ersättningen till VD.

Tidigare studier som behandlar VD:s ersättning tittar på vilka faktorer som ligger bakom ersättningsnivåerna och dessa utgår främst från agentteorin (ex. Jensen & Murphy, 1990; Tosi et al., 2000; Randøy & Nielsen, 2002). Agentteorin handlar om relationen mellan agent, VD, och principal, styrelsen, och den behandlar den informationsasymmetri som uppstår mellan agent och principal och de agentkostnader som måste beaktas (Jensen & Meckling, 1976) De faktorer som granskats mest i förhållande till VD:s ersättning är bolagets storlek och prestation (Tosi et al., 2000). De flesta studier tar upp bolagets storlek som en viktig faktor bakom ersättningen till VD (ex. Ciscel, 1974; Finkelstein & Hambrick, 1989; Tosi et al., 2000) och flera av studierna diskuterar om VD:s prestation för bolaget verkligen är avgörande för ersättningen (ex. Jensen & Murphy, 1990; Tosi et al., 2000; Lilling, 2006). Det finns dock en del studier som visar på att sambandet mellan storleken på bolaget och ersättningen enbart är mycket svagt (O’Reilly III et al., 1988; Boyd, 1990). Några studier diskuterar även relationen mellan VD och styrelsen (Boyd, 1990; Randøy, & Nielsen, 2002; Chhaochharia & Grinstein, 2009), vilket anses intressant då det är styrelsen som bestämmer ersättningen till VD (Boyd, 1990). Internationalisering är även en viktig aspekt att kontrollera för när det gäller VD:s ersättning enligt Agarwal (1981) samt Randøy och Nielsen (2002), detta eftersom en allt komplexare arbetssituation torde ge VD en högre ersättning (Agarwal, 1981). Förutom storlek, prestation, styrelse och internationalisering är LTI en faktor som bland annat Frydman och Saks (2010) menar har inverkat på ersättningen till VD. Utifrån vad tidigare forskning säger och för att kunna säkerställa om det finns ett samband mellan ersättningen till VD och tilläggsupplysningarna, har kontrollvariabler rörande ägande, bransch, kön och revisionsbyrå också valts med i studien.

23 4.2.3.1. Storlek

Storleken på ersättningen till VD ökar i organisationer där kontrollbehovet är större enligt Henderson och Fredrickson (2001). När bolag växer i storlek växer också avståndet mellan agent och principal, då ökar kontrollbehovet (Jensen & Meckling, 1976) och således ökar ersättningen (Henderson & Fredrickson, 2001). Enligt Tosi et al. (2000) är storleken den faktor som förklarar VD:s ersättning bäst och enligt Smitt et al. (2004) finns det ett positivt samband mellan baslönen för VD och storleken på bolaget. För att bolaget ska vara attraktivt gäller det att positiva signaler skickas till marknaden (Connelley et al., 2011), vikten av dessa signaler ökar med bolagets storlek då större bolag får utstå mer press från externa aktörer (Watts & Zimmerman, 1979).

Enligt Broberg et al. (2010) är det svårt att veta vad storleksvariabeln egentligen mäter och tidigare forskning på området väljer att mäta storlek på flera olika sätt. Vanligaste proxyvariablerna för storlek är omsättningen (ex. Ciscel & Carroll, 1980; Tosi et al., 2000; Grinstein & Hribar, 2004) och bolagets totala tillgångar (ex. O’Reilly III et al., 1988; Tosi et al., 2000; Bertrand & Hallock, 2001). Hur storleksvariabeln definieras kan påverka utfallet av studien och med hänsyn tagen till detta har storlek mätts som både bolagets omsättning och totala tillgångar.

4.2.3.2. Prestation

Vad VD presterar idag påverkar storleken på ersättningen i framtiden (Fama, 1980) och utifrån motivationsteorin framhåller Ungson och Steers (1984) att ersättningen ska knytas till bolagets resultat för att uppnå maximal prestation från VD. Hur VD presterar och relationen till ersättningen är något som flera studier har granskat (Tosi et al., 2004; Grinstein & Hribar 2004; Firth et al., 2006). Firth et al. (2006) kom fram till att om det finns ett samband mellan VD:s prestation och storlek på ersättningen så beror sambandet på hur prestationsmåttet har utformats, olika mätvariabler ger enligt Firth et al. (2006) olika resultat. Studien av Tosi et al. (2000) visar att bolagets prestation enbart förklarar en liten del av ersättningen till VD, jämfört med bolagets storlek. En anledning till varför enbart en del av ersättningen förklaras via prestation är enligt Tosi et al. (2000) att VD lättare kan påverka de variabler som ofta används för att mäta storlek men att VD har svårare att inverka på de faktorer som används för att mäta prestation. Dock menar Fama (1980) att när bolagens belöningssystem inte svarar mot prestation förlorar bolaget

24

ledande befattningshavare samt att befolkningen förlorar förtroendet för näringslivet (SOU 2004:47). Det är de bästa och mest kompetenta VD:arna som lämnar bolaget först, vilket sänder en negativ signal till marknaden (Connelley et al., 2011).

Som presenterats tidigare kom Firth et al. (2006) fram till att olika prestationsmått ger olika resultat och därför har två mått använts för att operationalisera prestationsvariabeln, precis som vid storleksvariabeln, detta för att på så sätt öka validiteten i studien. Då politikerna i Sverige säger att ersättningen ska kopplas till prestation (SOU 2004:47) anser vi att prestation är en viktig variabel att kontrollera för. Prestation har mätts utifrån ROE och ROA, vilka är de vanligaste måtten på prestation enligt tidigare forskning (ex.

Tosi et al., 2000; Randøy & Nielsen 2002; Tosi et al., 2004). ROA har mättsi likhet med

Grinstein och Hribar (2004), EBITDA dividerat med det totala bokförda värdet på tillgångarna. Vid mätningen av ROE användes definitionen av Randøy och Nielsen (2002), resultatet före skatt dividerat med totalt eget kapital.

4.2.3.3. Styrelsen

En VD som har större inflytande över styrelsen får en högre ersättning enligt Tosi et al. (2004) samt Grinstein och Hribar (2004). Att VD:s relation till styrelsen och således ersättningen till VD påverkas av styrelsens sammansättning har flera studier visat på (ex. Boyd, 1990; Yermack, 1996; Chhaochharia & Grinstein, 2009). Randøy och Nielsen (2002) fann att sambandet mellan ersättningen till VD och storleken på styrelsen var positivt, ju större storlek på styrelsen desto högre ersättning blir det till VD. Yermacks studie (1996) visar på att en mindre styrelse har mer kontroll över VD och till större grad påverkar VD:s agerande via bland annat hot om uppsägning. Liknande samband fann även Park et al. (2001) i sin studie och Randøy och Nielsen (2002) förklarar det positiva sambandet, mellan VD:s ersättning och storlek på styrelsen, som att en större styrelse inte är lika effektiv som en mindre i att reducera agentkostnader. Styrelsesammansättningen är således en viktig faktor för ersättningen till VD (Yermack, 1996; Chhaochharia & Grinstein, 2009). VD:s inflytande över styrelsen kan mätas på flera olika sätt, bland annat ökar inflytandet med antalet år VD suttit på sin post (Chhaochharia & Grinstein, 2009), även antalet styrelseledamöter är en faktor som påverkar ersättningen till VD (ex. Yermack, 1996; Park et al., 2001; Randøy & Nielsen, 2002). I studien har styrelsevariabeln mätts som både antal år VD suttit på sin post i bolaget och som antalet styrelseledamöter.

25 4.2.3.4. Internationalisering

En högre grad av internationalisering leder till högre konkurrens enligt konkurrensverket (Eliasson, 2005). I bolag där konkurrensen är hög är enligt Henderson och Fredrickson (2001) ersättningen till VD hög då det krävs en större ansträngning av VD att sköta sitt arbete (Gibbons & Murphy, 1990; Henderson & Fredrickson, 2001).

Agarwal (1981) framhåller att en VD med allt mer komplex arbetssituation, bland annat en VD som opererar i olika länder, tenderar att få en högre ersättning relativt andra. Sverige är ett av världens mest internationaliserade länder men trots detta har ersättningen till VD historiskt sett varit lägre i Sverige relativt andra länder (Randøy & Nielsen 2002). Att ersättningen till VD har varit lägre i Sverige stämmer därmed inte överens med Agarwals resonemang om arbetskomplexitet (Agarwal, 1981). Om Agarwals resonemang stämde skulle VD:ar i Sverige haft en högre ersättning.

Enligt Randøy och Nielsen (2002) påverkar antalet utländska styrelsemedlemmar ersättningen till VD positivt eftersom en stor styrelse med många utländska styrelsemedlemmar innebär en ökad tolerans för högre ersättning till VD. Randøy och Nielsen (2002) menar även att det påverkar bolaget vart de väljer att lokalisera sig då det finns stora skillnader mellan länder, både politiskt och affärsmässigt. Utifrån vad teorin säger har kontrollvariabler för internationalisering skapats. Internationaliseringen har mätts i form av två variabler, den ena som en dummyvariabel för om bolaget har styrelsemedlemmar som är bosatta utomlands och den andra variabeln för antalet dotterbolag i andra länder.

4.2.3.5. LTI

Frydman och Saks (2010) genomförde en studie för att analysera trender och nivåer, på lång sikt, i ersättningsstrukturen till VD. Deras studie visade att ersättningen till VD ökat sedan 1970-talet samt att strukturen på själva ersättningen till VD förändrats över tid. Smitt et al. (2004) talar precis som Frydman och Saks (2010) om att den totala kompensationens sammansättning har förändrats i VD:s ersättning. Enligt Frydman och Saks (2010) var det först på 1950-talet som LTI introducerades och började användas i ersättningen till VD för att skapa incitament för VD att börja agera mer i likhet med aktieägarna. Tanken med LTI var enligt Smitt et al. (2004) att det skapar förutsättningar

26

för en långsiktighet i verksamheten och säkrar att bolagen har tillgång till nödvändig kompetens på längre sikt. Förutom att bolagen vill säkra kompetensen ges LTI ut som ersättning för att knyta VD till aktiemarknaden och se till att VD verkar för aktieägarnas bästa (Smitt et al., 2004).

Andelen LTI i ersättningen till VD, i Sverige, har ökat sedan 1990-talet och den ökade mängden LTI har enligt Smitt et al. (2004) inneburit att den totala kompensationen till VD har ökat. Enligt Smitt et al. (2004) finns det två starka argument till varför bolag ger ut LTI. För det första ges LTI ut för att sammanlänka ledningens intresse med ägarnas (Smitt et al., 2004), vilket är i likhet med Frydman och Saks (2010), och det ligger även i linje med agentteorins tankar kring att minska informationsasymmetrin och agentkostnader (Jensen & Meckling, 1976). Det andra argumentet som Smitt et al. (2004) framför som anledning till varför bolag ger ut LTI är att de vill bibehålla kompetent personal inom organisationen. LTI ingår som en post i den beroende variabeln, total ersättning, men trots detta har vi valt att kontrollera för LTI då ovanstående forskning visar på att bolag som använder LTI ger sin VD en högre ersättning (Smitt et al., 2004). I denna studie har LTI mätts som andel av total ersättning, både i absoluta och relativa tal.

4.2.3.6. Ägande

Ägarstrukturen kan variera mellan olika bolag och den har visat sig ha en inverkan på ersättningen till VD (Finkelstein & Hambrick, 1989; Firth et al., 2006). I studien har ägande delats upp i två delar, ägaridentitet och ägarkoncentration. Genom att mäta ägarkoncentration går det att skönja hur stort inflytande en liten grupp har över bolaget (Dhaliwal et al., 1982). Även ägaridentiteten påverkar hur stor ersättningen till VD blir, bland annat menar Firth et al. (2006) att bolag som ägs av staten betalar låg ersättning till VD medan de bolag som ägs av privata aktieägare ger sin VD en högre ersättning. För att mäta ägande har således två stycken kontrollvariabler skapats, ägarkoncentration och ägaridentitet. Ägarkoncentration har mätts som antalet röster som är kontrollerade av de fem största aktieägarna i bolaget, detta i likhet med Dhaliwal et al. (1982). Ägaridentitet har mätts som en dummyvariabel för vem som är ägare i bolaget och har delats upp i kategorierna; statligt ägda och privatägda bolag.

27 4.2.3.7. Bransch

Ytterligare en faktor som visat sig påverka ersättningen till VD är bransch (Henderson & Fredrickson, 2001; Randøy & Nielsen, 2002; Firth, 2006). Randøy och Nielsen (2002) valde att kontrollera för variabeln i sin studie och Henderson och Fredrickson (2001) genomförde en studie där de delade upp datamaterialet och undersökte varje faktor i fyra olika branscher och jämförde därefter ersättningen branscherna emellan. Henderson och Fredrickson (2001) kunde finna en skillnad, i ersättning till VD, mellan de fyra undersökta branscherna. Då bransch visat sig påverka ersättningen till VD har den tagits med som en kontrollvariabel i studien och kontrollerades för med hjälp av dummyvariabler. Branschindelningen har gjorts utefter den indelning som Stockholmsbörsen gör, vilket även är samma indelning som Dagens nyheter använder (Dagens nyheter, 2016); hälsovård, industri, konsumenttjänster, konsumentvaror, kraftförsörjning, material, olja och gas, teknik och telekom, som tidigare nämnts är materialet rensat för bolag inom

finansbranschen. De olika branscherna gjordes om till nio stycken dummyvariabler där

industri användes som en referensvariabel.

4.2.3.8. Kön

Utöver ovanstående variabler har datamaterialet kontrollerats för kön. Mohan (2014) genomförde en litteraturgranskning och menar att det finns ett samband mellan kön och ersättning till VD, en kvinnlig VD tjänar mindre än en manlig VD (Mohan, 2014). Skillnaden i ersättning förklarar Mohan (2014) som skillnaden i riskbeteende hos de olika könen, kvinnorna är mindre benägna till att ta risker och därmed får de inte den

ersättningen som de riskbenägna personerna får. Vi har valt att ta med kön som en

kontrollvariabel, i studien, då det är en faktor som kan tänkas påverka ersättningen till VD. VD:s kön kommer att mätas som en dummyvariabel.

4.2.3.9. Revisionsbyrå

Vilken revisionsbyrå ett bolag i Sverige har är en faktor som ofta inverkar på bolags beslut gällande redovisningen (Broberg et al., 2011) och det är därmed av intresse att kontrollera för revisionsbyrå i undersökningen. På grund av den inverkan revisorn kan ha över bolaget har vi valt att ta med revisionsbyrå som en kontrollvariabel vilken representeras av dummyvariabler för de fyra stora byråerna, PwC, Deloitte, EY och KPMG samt en för övriga byråer. KPMG har använts som referensvariabel.

28

4.3. Sammanställning av variabler

Variabelnamn Variabeltyp Beskrivning

Beroende

Total ersättning Kvantitativ (Lön + andra ersättningar + tantiem)

Oberoende

År Nominal Dummyvariabel där 2014 är referensvariabel

Kontrollvariabler

Omsättning Kvantitativ Omsättningen

Totala tillgångar Kvantitativ Totala tillgångar ROA Kvantitativ Nettoinkomst/Totala tillgångar

ROE Kvantitativ Nettoinkomst/eget kapital

År som VD Kvantitativ Antalet år VD suttit i bolaget Styrelseledamöter Kvantitativ Antalet styrelseledamöter i bolaget

Utländsk styrelse Nominal Dummyvariabel (0,1) där 1 innebär att det finns utländska styrelseledamöter i bolaget

Antal utl. Dotterbolag

Kvantitativ Antalet utländska dotterbolag

LTI Kvantitativ Absoluta tal

LTI i % Kvantitativ Relativa tal

Ägarkoncentration Kvantitativ De 5 största ägarna mätt i antal röster

Ägaridentitet Nominal Dummyvariabel (0,1) där 1 innebär att det är statligt ägt

Bransch Nominal Dummyvariabel, där referensvariabeln är Industri

VD kön Nominal Dummyvariabel (0,1) där 1 innebär att det är en man Revisionsbyrå Nominal Dummyvariabel, där referensvariabel är KPMG

29

5. Analys

I det femte kapitlet behandlas studiens analys. Först presenteras den deskriptiva statistiken och sedan följer studiens korrelationsmatris och regressioner. Kapitlet avslutas sedan med en hypotesprövning.

5.1. Deskriptiv statistik

Inledningsvis konstaterades, med hjälp av Kolmogorov-Smirnov test, att datamaterialet inte var normalfördelat varför vi valde att logaritmera den beroende variabeln, total ersättning till VD samt storleksvariablerna omsättning och totala tillgångar. När variablerna logaritmerats visade ett nytt Kolmogorov-Smirnov att materialet fortfarande inte var helt normalfördelat. Boxplots och en hög standardavvikelse visade tecken på utstickande datapunkter. Genom att titta på residualerna och de mest extrema värdena, exkluderades bolag ett efter ett. Totalt rensades materialet för 15 stycken bolag. Efter att datapunkterna exkluderats kunde det konstateras via Kolmogorov-Smirnov test att materialet var normalfördelat och därefter plockades deskriptiv statistik fram för respektive variabel, siffrorna i samtliga tabeller presenteras i SEK om inget annat anges.

30 Tabell 5.1. Deskriptiv statistik

Kontinuerliga variabler Nominalvariabler n (%)

Beroende variabel Oberoende variabel

Total ersättning År

Medelvärde 4 686 047,34 2006 157 (28,1 %)

Standardavvikelse 2,46 2010 195 (34,9 %)

Kontrollvariabler 2014 206 (36,9 %)

Omsättning Kontrollvariabler

Medelvärde 1 416 988 950,78 Utländsk styrelse

Standardavvikelse 11,35 Ja (1) 246 (44,1 %)

Totala tillgångar Nej (0) 312 (55,9 %)

Medelvärde 1 549 193 019,94 Ägaridentitet Standardavvikelse 8,79 Privat (1) 552 (98,9 % ) ROA (i %) Stat (0) 6 (1,1 %) Medelvärde 0,08 Bransch Standardavvikelse 0,23 Hälsovård 87 (15,6 %) ROE (i %) Industri 197 (35,3 %) Medelvärde -0,21 Konsumenttjänster 66 (11,8 %) Standardavvikelse 4,11 Konsumentvaror 61 (10,9 %) År som VD Kraftförsörjning 2 (0,4 %) Medelvärde 6,79 Material 38 (6,8 %)

Standardavvikelse 6,37 Olja & gas 10 (1,8 %)

Styrelseledamöter Teknik 86 (15,4 %)

Medelvärde 7,53 Telekom 11 (2,0 %)

Standardavvikelse 2,40 VD kön

Antal utl. Dotterbolag Man (1) 534 (95,7 %)

Medelvärde 16,95 Kvinna (0) 24 (4,3 %) Standardavvikelse 25,85 Revisionsbyrå LTI PwC 222 (39,8 %) Medelvärde 1 187 450,32 Deloitte 64 (11,5 %) Standardavvikelse 2 249 530,51 EY 124 (22,2 %) LTI i % KPMG 116 (20,8 %) Medelvärde 0,09 Övriga 32 (5,7 %) Standardavvikelse 0,14 Ägarkoncentration (i %) Medelvärde 0,55 Standardavvikelse 0,19

Tabell 5.1 visar en sammanställning över den deskriptiva statistiken. För kontinuerliga variabler redovisas medelvärdet och standardavvikelsen medan antal n och frekvensen redovisas för nominalvariablerna. Antalet observationer, efter det partiella bortfallet och exkludering av extremvärden, uppgår till 558 stycken.

31

I tabell 5.1 framgår det av en hög standardavvikelse att omsättningen skiljer sig mycket åt mellan bolagen vilket även gäller för antalet utländska dotterbolag. Som vi kan se är även standardavvikelsen för LTI väldigt hög, till och med högre än medelvärdet varför denna variabel måste beaktas med försiktighet.

Den andra halvan av tabell 5.1. visar beskrivande statistik för de fem kontrollvariabler som har mätts i form av dummyvariabler. Det framgår i tabellen att industri är den vanligaste branschen bland bolagen noterade på Stockholmsbörsen och det går även att urskilja att PwC är den mest anlitade revisionsbyrån. Betydlig mycket fler bolag är privatägda och VD-positionen representeras oftast av en man, att en kategori är överrepresenterad skulle kunna innebära en snedfördelning, men då verkligheten ser ut på detta vis har vi valt att kontrollera även för dessa variabler.

Tabell 5.2. Deskriptiv statistik, Total ersättning till VD

Deskriptiv statistik, Total ersättning till VD

n Min Max Medelvärde Median SD

2006 157 264 000 36 932 700 6 495 667 4 046 900 6 412 889 2010 195 619 189 30 533 320 6 728 877 4 196 220 6 598 333 2014 206 682 000 40 853 000 7 476 019 4 856 800 7 146 036

För att ge en tydligare bild av hur ersättningen till VD har förändrats sedan lagändringen infördes har tabell 5.2. skapats. Som framgår i tabell 5.2. var medelvärdet på VD:s totala ersättning 6 495 667 kronor år 2006, 6 728 877 kronor år 2010 och 7 467 019 kronor år 2014. Att medianen är lägre än medelvärdet för dessa tre år tyder på att datamaterialet är förskjutet åt vänster, vilket innebär att en större mängd bolag hade en lägre total ersättning till sin VD. Mellan 2006 - 2014 har medelvärdet ökat med 15,09 % vilket indikerar att ersättningarna till VD ökat något över åren. I tabell 5.2 framgår det att minimivärdet för VD:s ersättning markant ökat sedan 2006, minimivärdena för 2010 och 2014 var mer än en faktor två gånger så stora som för 2006. För att säkerställa att förhållandet stämde har siffrorna i tabell 5.2 kontrollerats ytterligare en gång.

32

5.2. Bivariat och multivarat analys

Sambandet, korrelationen, mellan två variabler kan åskådliggöras med hjälp av olika tester och i denna studie har Pearsons korrelationstest använts då datamaterialet, efter logaritmering och exkludering av extremvärden, är normalfördelat och enkel linjär regression ska genomföras. Pearsons korrelationstest är ett av de vanligaste testen för att se om variabler korrelerar med varandra (Aronsson, 1999). Ett korrelationstest mäter det linjära sambandet mellan två variabler och sambandet kan variera mellan -1 och +1, där -1 innebär ett negativt fullständigt samband och +1 innebär ett positivt fullständigt samband, medan 0 däremot innebär att ett samband saknas mellan de undersökta variablerna (Djurfeldt et al., 2003). I en modell med flera variabler föreligger risken för multikollinearitet, vilket innebär att variablerna korrelerar med varandra. De fall där signifikant korrelation identifierats, har, i modellen, märkts ut med speciella symboler. För att undersöka om det finns multikollinearitet i modellen har VIF-värden använts. Då VIF-värdet överstiger 2,5 signalerar detta problem och om multikollinearitet föreligger blir det svårare att etablera statistisk signifikans i studien (Djurfledt et al., 2003).