Örebro universitet
Institutionen för hälsovetenskap och medicin
Idrott och hälsa Va, inriktning gymnasieskolan, avancerad nivå Självständigt arbete, 15 hp
HT 2015
Elevers syn på kroppsideal
Kroppsliga bilder på Instagram
Sammanfattning
I skolämnet idrott och hälsa nämns att undervisningen på grundskolans senare år ska behandla kroppsideal inom idrotten samt övriga samhället. Dagens moderna
mobiltelefoner och den sociala utveckling som har skett i den mediala världen har skapat nya fenomen för sociala medier och även nya platser för framställningen av kroppsideal. Instagram är ett forum för att publicera bilder, titta på andras bilder, gilla och
kommentera och är ett medium som i stor utsträckning används bland dagens ungdomar. På Instagram finns konton som publicerar kroppsliga bilder, bilder som skapar ett medialt ideal för hur kroppen ska se ut. Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar påverkas av samt upplever bilderna. Studien avser att bidra med ett nytt perspektiv på lärarnas undervisning om kroppsideal inom ämnet idrott och hälsa. Kunskapen är värdefull för läraren och det kunskapsuppdrag som speglas i kursplanen. För att
undersöka detta har kvalitativa intervjuer använts och den teoretiska utgångspunkten är Giddens syn på kroppen som en del av identitetsskapandet.
Studiens resultat visar att kroppsliga bilder i stor utsträckning påverkar ungdomarnas syn på kroppsideal. Alla deltagare nämner att, oavsett om de är nöjda med sig själva eller inte, om de fick välja kropp så hade de valt den ideala kroppen som speglas i bilder på
Instagram. Det finns dock ett medvetet förhållningssätt till kroppsliga bilder hos flera av deltagarna. Kunskap om realiteten kring bilderna och ett bra självförtroende är aspekter som dessa deltagare har gemensamt. En annan sida visar att de deltagare med dåligt självförtroende blev mer påverkade och kunde känna stor press och ångest över att inte själva se ut som kropparna på bilderna. I synen på andras kroppar framkommer att de med bra självförtroende inte påverkas i någon större utsträckning av kroppsliga bilder på Instagram. De som hade sämre självförtroende visar dock tendenser att inte bara tycka sämre om sina egna kroppar utan jämför även andras kroppar med de rådande idealen på Instagram.
Nyckelord:
1. Inledning ... 4
2.1 Kroppsideal – en historisk tillbakablick ... 7
2.2 Forskning om kropp och självkänsla i relation till media och sociala medier ... 9
2.3 Forskning om barn och ungas syn på kroppsideal ... 11
2.4 Forskning om kroppsförståelse i relation till ämnet idrott och hälsa ... 12
2.5 Sammanfattning ... 15
3. Teoretisk utgångspunkt ... 16
4. Syfte och frågeställning ... 19
5. Metodologi ... 20
6. Metod och etiska avväganden ... 21
6.1 Metod ... 21 6.2 Kvalité ... 22 6.3 Etik ... 24 6.4 Urvalskriterier ... 25 7. Analys ... 26 8. Resultat ... 27
8.1 ”Den perfekta kroppen” ... 28
8.2 ”Inte jag men många andra” ... 31
8.2.1 ”Så länge de själva är nöjda” ... 36
8.3 ”Jo, jag blir nog negativt påverkad” ... 39
8.3.1 ”Även fast jag tycker att det är fel så påverkas jag också” ... 43
9. Resultatdiskussion ... 46
9.1 ”Den perfekta kroppen” ... 46
9.2. ”Inte jag men många andra” ... 47
9.2.1. ”Så länge de själva är nöjda” ... 49
9.3. ”Jo, jag blir nog negativt påverkad” ... 50
9.3.1. ”Även fast jag tycker att det är fel så påverkas jag också” ... 52
9.3.2 Resultat i relation till teori ... 53
10. Metoddiskussion ... 55 10.1. Metod ... 55 10.2 Kvalité ... 56 10.3. Etik ... 57 10.4. Urval ... 57 11. Kunskapsbidrag ... 58 12. Slutsats ... 59
13. Förslag på vidare forskning ... 61
1. Inledning
Inom skolämnet idrott och hälsa är kropp och rörelse centrala delar i undervisningen. Kursplanen för idrott och hälsa i grundskolan beskriver hur undervisningen ska innefatta kunskap om kroppen, dess funktioner och vad som krävs för en hälsosam livsstil.
Rörelse, fysiska förmågor, psykiskt och fysiskt välmående samt en god
kroppsuppfattning är delar som behandlas inom idrottsundervisningen.1 Vad som har utvecklats som ett viktigt innehåll inom ämnet idrott och hälsa är hälsoaspekten. En stor del av det fokus som tidigare har funnits på rörelseförmågor har idag fördelats på mer kunskaper om kroppen och olika hälsoaspekter av både psykisk och fysisk karaktär. Undervisningen för årskurs 4-6 behandlar ”ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor,
kroppsuppfattning och självbild” 2. Vad detta beskriver är ett ökat utrymme för kunskaper om kroppen och en hållbar livsstil för en fysisk, psykisk och social hälsa. Inom
undervisningen för grundskolans senare år behandlar ämnet idrott och hälsa fördjupade kunskaper om kroppens roll för såväl individen som dess roll i samhället. Undervisningen syftar till att skapa förståelse för kroppsideal, såväl som inom idrottsliga sammanhang som i samhället.3 Kroppen har således blivit mer central i undervisningen i relation till rådande kroppsideal och samhällets normer.
Dagens samhälle kan beskrivas som en ”kroppens tid” där olika kommersiella krafter kan utnyttja ungdomars känsliga tillstånd gällande den egna kroppen och dess utseende.4 Träningsråd, träningsutbud och idéer om ideala kroppar – mer eller mindre seriöst och med svagare eller starkare vetenskaplig koppling – presenteras ofta i tidningar och i sociala medier. Intresset för denna uppsats riktas mot att kritiskt granska det utbud av träning och kroppsliga ideal som erbjuds utanför skolan. Den kritiska granskningen fokuserar innehållet i olika träningsformer och bilder av ideala kroppar på Instagram och hur detta utbud beskrivs och upplevs av ungdomar.
1 Läroplanen (2011) Kursplan för idrott och hälsa. Ämnets syfte. s. 1. Skolverket. 2 Läroplanen (2011) Kursplanen för idrott och hälsa. Centralt innehåll. s. 1. Skolverket 3 Läroplanen (2011) Kursplanen för idrott och hälsa. s. 1.
Tidigare forskning visar att media har stor inverkan på samhällets normer och ideal både i förhållande till social samt kroppslig karaktär.5 På senare år har ett nytt medialt fenomen utvecklats i form av sociala medier. Ett av de sociala medier som används av många ungdomar är bildforumet Instagram. Syftet med Instagram är att publicera bilder, skriva tillhörande kommentarer, kommentera andras bilder samt gilla bilder. Fenomenet har skapat en trend där individer av olika syften skapar ett märke av sig själva och agerar inspiration gentemot andra genom att publicera bilder, många gånger är på avklädda och vältränade kroppar.
Synen på sin egen samt andras kroppar påverkas och formas av omgivningen och den kultur vi lever i.6 Idag har det vuxit fram nya sociala medier. Dessa medier publicerar mycket bilder på olika, ofta vältränade, kroppar och har kommit att bli en central aktivitet för många av dagens unga. I denna studie kommer kroppsliga bilder som publiceras på det sociala mediet Instagram att behandlas i relation till ungdomars upplevelser.
Instagram har kommit att bli en del av många ungdomars sociala kultur och de kroppsliga bilderna kan ha inverkan på ungdomarnas syn på kroppsliga ideal både i relation till idrotten och övriga samhället. Hur ungdomar kan bli påverkade av dessa bilder är därmed av vikt att studera i förhållande till vad som bör behandlas i undervisningen inom ämnet idrott och hälsa.
Det övergripande intresset i föreliggande studie är att undersöka hur ungdomar förhåller sig till kroppsliga bilder på Instagram. Fenomenet Instagram samt andra sociala medier är idag ett aktuellt ämne i sociala debatter, där kändisar och modeller har tagit ståndpunkt och sagt ifrån sig eller helt ändrat sitt deltagande på Instagram.7 Anledningen är att de inte vill bidra till att ge individer bilden av det perfekta livet och det perfekta utseendet som speglas via noga arrangerade och retuscherade bilder som publiceras. Denna aspekt är intressant att undersöka i förhållande till ungdomar, vars andra hand hos många är en mobiltelefon och även ett stort användande av Instagram. Det som är det centrala intresset
5 Agliata, Daniel, Tantleff-Dunn, Stacey (2004) The impact of media exposure on males´ body image. Journal of social and clinical psychology, volym 23, nr 1. s. 7-22. doi: 12526480 och Granation, Rachel, Haytko L, Diana (2013) Body image, confidence and media influence: A study of middle school adolescents. The journal of applied business research, volym 29, nr 1. s. 45-50
6 Shilling, Chris (2008) Changing bodies. Habit, Crisis and Creativity. Sage publications. London. s. 64 ff. 7 Aftonbladet (2015) Modellen: ”Därför slutar jag med sociala medier”. Hämtad 2015-11-18 från URL.
är således ungdomarnas upplevelser kring dessa bilder samt hur de påverkas i deras syn på kroppsideal. Det är av vikt att undersöka hur ungdomar ser på de bilder som publiceras på Instagram och vidare hur de upplever sin kropp och ser på andras kroppar. Denna kunskap avser att bidra med ett nytt perspektiv beträffande det kunskapsuppdrag som förväntas läras ut inom ämnet idrott och hälsa i samband med undervisning om
kroppsideal. Vidare kan studien bidra med ökade kunskaper samt en kritisk syn på hur sociala medier kan påverka individer i förhållande till kroppsideal och bidra med viktig kunskap för lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa.
Följande studie är baserad på kvalitativa intervjuer med elever i årskurs 9. Datainsamlingen sker genom användandet av enskilda intervjuer samt en
semistrukturerad intervjuguide med frågor som syftar till att få kunskaper om deltagarnas upplevelser av fenomenet kring kroppsliga bilder på Instagram. Fenomenologi är därför den valda metodansatsen för studien, vilken används för att analysera de känslor och upplevelser som deltagarna beskriver. Som teori används Giddens8 syn på kroppen samt Nilsson9, Duesund10 beskrivning av kroppens roll i identitetsskapande samt dess roll i samhället.
2. Bakgrund och tidigare forskning
I detta avsnitt behandlas sökmetoder för insamling av tidigare forskning, vilken avgränsning som har använts, motivering för urval samt valda sökord för dessa.
Fortsättningsvis behandlas en bakgrund till det valda ämnet samt den tidigare forskningen med fokus på studiens utförande i förhållande till metod och teori samt innehållet och resultatet för de valda studierna. Den tidigare forskning som funnits har delats in i olika avsnitt som behandlar kropp och självkänsla i relation till medier samt sociala medier, barn och ungas syn på kroppsideal samt kroppsförståelse i relation till ämnet idrott och hälsa. Alla avsnitt innehåller forskning som behandlas i relation till kroppen, kroppsideal och självkänsla.
8 Giddens, Anthony (1997) Självet och samhället i den senmoderna epoken. Bokförlaget Diadalos AB.
Uddevalla.
9 Nilsson, Per (1998) Kroppen och samtiden – några noteringar kringkropp och identitetsskapande. I
Fagrell, Birgitta & Nilsson, Per. Talet om KROPPEN. En antologi om kropp, idrott och kön. HLS förlag. Stockholm
Vid sökning av tidigare forskning på det valda området har databaserna Summon, Libris och Sportdiscus använts. Genom de valda databaserna finns stora tillgångar till forskning både på svenska och utländska områden, samt betydande forskning med inriktning mot idrottsvetenskapen. Den svenska forskningen har delvis varit ett hjälpmedel som tilldelats från handledare samt sökningar via snöbollsurval. Den avgränsning som har använts vid datainsamlingen är mestadels tematisk. Urvalet är baserat på områden där forskningen behandlar kroppsideal i förhållande till media och sociala medier, samt i samband med ämnet idrott och hälsa.
Sökord: social media, media, physical education, body image, student, school, kroppsideal, Instagram.
2.1 Kroppsideal – en historisk tillbakablick
Ann Frisén m.fl. beskriver hur kroppsideal framhävs genom polarisering. Skillnader framhävs snarare än likheter mellan könen. Dessutom beskrivs polariseringen i samband med framställning av kroppsideal. Det är vanligt att idealen framhäver de aspekter som är förenat med respektive kön.11 Kroppsideal är ett fenomen som långt tillbaka i tiden har präglat samhällets syn på hur en man och kvinna ska se ut. Konstnärer har i alla tider speglat kvinnokroppen och manskroppen i både form av statyer samt konstverk och tavlor. Idag speglas dessa ideal istället genom reklam, tidningar, tv, internet samt genom samtal mellan individer. Att framhäva kroppen i förhållande till rådande ideal har således varit en del av den samhälleliga kulturen även långt tillbaka i historien.12
Idealen för kvinnokroppen har inte alltid varit det smala ideal som präglar dagens samhälle. På medeltiden var den reproduktiva kvinnokroppen idealet. Detta innebar kurviga former, breda höfter och stora bröst. Vid denna tid skulle kvinnan med sin kropp vara förberedd att föda barn och idealen formades därefter.13 De kurviga idealen kom att prägla samhället fram till 1900-talet. Det senaste decenniet har smalheten blivit allt mer central för kvinnokroppens ideala utseende. Det smala idealet växte fram i samband med
11Frisén, Ann, Holmqvist, Gattario, Kristina, Carolina, Lunde (2014) Projekt perfekt – om utseendekultur och kroppsuppfattning. s. 25.
12 Frisén, Holmqvist Gattario & Lunde (2014) s. 25 f. 13 Frisén, Holmqvist Gattario & Lunde (2014) s. 26.
ett ökat välstånd och tillgång till mer mat. För att då kunna bevisa självkontroll växte det smala kroppsidealet fram. Det var alltså de högre samhällsklasserna som tillägnade sig detta ideal.14 1900-talets kvinnliga ideal förändrades flertalet gånger. Trettiotalet präglades av den timglasformade kroppen, då kvinnan skulle ha former men ändå ha en smal midja. Under sextiotalet kom ett mer extremt smalhetsideal att slå igenom. En av de första supermodellerna Twiggy skapade nya trender med sin smala kropp, vilket blev en början på den smalhetstrend som pågår än idag.15 Vad som har tillkommit i dagens idealskapande är perfektionen. Avancerade program används för att retuschera bilder och i så stor utsträckning som möjligt skapa en perfekt bild av individen. Utseende och ideal har aldrig varit så aktuellt som idag, vilket till stor del beror på den spridning av reklam som kan ske via media och internet.16
Historien kring männens ideal går så långt tillbaka som antiken och de grekiska statyerna. De grekiska statyerna formades som atletiska och muskulösa kroppar med breda axlar och smala höfter. De kroppsliga proportionerna var centrala i framställningen av
mansidealet och dessa har präglat samhället långt fram i tiden.17 Fram till 1800-talet var det ofta nakna män som framställdes inom konsten, varav efterliggande period ägnade väldigt lite fokus på mansideal. Detta skiljer sig alltså från kvinnorna, där kvinnokroppen istället stod allt mer i fokus för mediala verktyg. 1900-talets slut kom dock att bli en tid där männen och dess nakna kroppar kom att framställas allt mer med sexuell och objektifierad vinkel. Samma tid började även männens ideal att växa fram i förhållande till utseendefixering och stil, vilket ökade kraven på vilka ideal som skulle följas. Det mest centrala i mansidealets förändring är musklerna. 1900-talets början präglades av en syn där arbetarklassen var muskulösa medan överklassen slanka och smala. Det ökade intresset för styrketräning som präglade 80-90-talen kom att förändra idealen i
förhållande till mängd muskler, det blev då aktuellt med stora muskler.18 Dagens mansideal präglas av en kropp som är vältränad men inte, vad som kan anses som, för stor. En atletisk kropp med tydliga muskler är önskvärt, vilket innebär att mängden fett också bör vara begränsad. Muskler är således fortfarande den viktigaste aspekten i det manliga idealt även i dagens samhälle.
14 Frisén, Holmqvist Gattario & Lunde (2014) s. 27. 15 Frisén, Holmqvist Gattario & Lunde (2014) s 27 ff. 16 Frisén, Holmqvist Gattario & Lunde (2014) s. 31. 17 Frisén, Holmqvist Gattario & Lunde (2014) s. 39 f. 18 Frisén, Holmqvist Gattario & Lunde (2014) s. 41 f.
2.2 Forskning om kropp och självkänsla i relation till media och sociala medier
I följande stycke presenteras forskning om hur media och sociala medier kan påverkar synen på kropp och individers självkänsla. Den forskning som hittats kring media
presenterade resultat som till stor del inte vara relevant för denna studie, vilket resulterade till att dessa ges en begränsad plats i följande text.
Forskning har utförts i förhållande till hur olika former av media kan påverka män och ungdomar. Författarna till följande artikel beskriver den mängd forskning som finns gällande kvinnor och dess påverkan av media men att det brister i kunskapen om män och dess påverkan.19 Författarna har alltså genomfört en undersökning med syfte att se
samband mellan hur män påverkas av tv-tittande baserat på om innehållet presenteras med fokus på manliga ideal eller om det är mer neutralt. Resultatet av denna
undersökning visar att den grupp som fick se reklam med manliga ideal visade en signifikant högre nivå av deprimerande tillstånd än den grupp som fick se neutrala inslag.20 Media och samhällets påverkan på ungdomar är ett område som har behandlats av professorerna Rachel Granation och Diana L. Haytko.21 De har i sin artikel utfört en enkätundersökning på 54 skolungdomar i Florida med kulturellt ursprung från
Afroamerika, Latinamerika och Kaukasien. Frågorna fokuserade på hur ungdomarna blev påverkade av samhället och media i förhållande till kroppsuppfattning och självkänsla. Resultatet visar att flickorna med afroamerikanskt ursprung visar minst påverkan av media medan latinamerikanska flickor påverkades mest. Från alla tre grupperna visade undersökningen att majoriteten av pojkarna inte påverkades av media.22
Kathleen Custers är forskare med inriktning på media och har studerat hur sociala medier påverkar unga i förhållande till ätstörningar.23 Undersökningen är baserad på
sammanställningar av tidigare genomförd forskning i form av en litteraturstudie.
Författaren syftar till att framhäva det växande problemet med pro-ätstörningseffekten i
19 Agliata, Daniel, Tantleff-Dunn, Stacey (2004) The impact of media exposure on males´ body image. Journal of social and clinical psychology, volym 23, nr 1. s. 7-22.
20 Agliata, Tantleff-Dunn (2004) s. 7-22.
21 Granation, Rachel & Haytko L, Diana (2013) Body image, confidence and media influence: A study of
middle school adolescents. The journal of applied business research, volym 29, nr 1. s. 45-50.
22 Granation & Haytko (2013) s. 45-50.
23 Custers, Kathleen (2015) The urgent matter of online pro-eating disorder content and children: clinical
förhållande till sociala medier. Custers beskriver att det en längre tid har funnits internetsidor där individer som är sjuka i ätstörningar har forum för att uppmuntra varandra till att fortsätta med sitt beteende. Denna effekt har i samband med sociala medier som Facebook, Instagram, Twitter och Snapchat fått större spelrum och det har blivit ett växande problem för individer med ätstörningar. Barn börjar redan vid 7 års ålder börjar bli medvetna om sin kropp och Custer behandlar en studie på 500 barn i åldern 8-11 som visar att 50% av dessa lider av rädsla för att gå upp i vikt. Med detta menar hon att de växande pro-ätstörningsforum som bildas i samband med sociala medier ökar risken för fler unga att bli sjuka.24
Likt Custers har studier på andra sociala medier även utförts andra forskare. Följande studie är baserad på en experimentell undersökning med syfte att se hur användningen av Facebook påverkar kvinnors kroppsuppfattning och humör samt jämföra det med en modesida och en mer neutral sida.25 Testpersonerna blev slumpmässigt indelade att ägna tio minuter åt att sitta antingen på Facebook eller en neutral kontrollsida. Efter denna tid på respektive sida fick testpersonerna beskriva sina känslor i relation till sin
kroppsuppfattning och sitt humör. Resultatet visar att de som använde Facebook visade på ett sämre humör i jämförelse med testgruppen som använder den neutrala sidan. Vidare visade samma grupp större missnöje med sitt utseende i jämförelse med
testgruppen.26 En annan studie som också är utförd på kvinnor och sociala medier är gjort
av Richard Perloff som i sin artikel har som syfte att undersöka hur unga kvinnor kan påverkas av sociala medier i förhållande till sin kroppsuppfattning och självkänsla.27 Genom en litteraturstudie behandlar Perloff effekten av sociala medier såsom negativ påverkan på individers kroppsuppfattning och som kan leda till ätstörningar. Vidare beskriver författaren hur den psykologiska inverkan på unga kvinnor har ökat i samband med framväxten av sociala medier. Att vara delaktig på dessa sociala medier dygnet runt menar författaren ökar risken för negativ inverkan på unga kvinnors självkänsla.28
24 Custers (2015) s. 429-433.
25 Fardouly, Jasmin, Diedrichs C. Phillippa, Vartanian R. Lenny & Halliwell, Emma (2014) Social
comparisons on social media: The impact of Facebook on young women´s body image concerns and mood.
Body image, nr 13. s. 38-45.
26 Fardouly, Diedrichs C, Vartanian R. & Halliwell (2014) s. 38-45.
27 Perloff M, Richard (2014) Social media effects on young women´s body image concerns: Theoretical
perspectives and an agenda for research. Sex roles. A journal of research, 71, s.363-377.
Richard Perloffs undersökning har vidare använts av Julie L Andsager, som med Perloffs undersökning som grund utformat en egen studie med syfte att ta reda på hur sociala medier kan kopplas samman med synen på kroppsliga ideal.29 Sociala medier beskrivs nå ut till fler olika riskgrupper och kan påverka flera grupper både på gott och ont. För att undvika en negativ effekt av sociala mediers inverkan på kroppsuppfattningen
förespråkar författaren en medieutbildning. Med detta syftar författaren till att ökade kunskaper och en kritisk syn på sociala medier skulle kunna minska risken för hur individer påverkas av de kroppsliga ideal som sprids via sociala medier.30
2.3 Forskning om barn och ungas syn på kroppsideal
Ett annat forskningsområde som behandlar kroppsideal är inriktat på barn och ungas syn på kroppen. Murray Drummond och David Birbeck har i sin studie undersökt hur små barn ser på sina egna kroppar.31 De vill därför med sin studie bidra med kunskap kring hur barn som är yngre än sju år tänker och känner i förhållande till kroppsideal.
Författarna har använts sig av symbolisk interaktionism samt fenomenologin med syfte att undersöka barns upplevelser av sina egna kroppar. Vid intervjuerna användes ett instrument som bestod av 9 bilder på både manliga och kvinnliga kroppar. Bilderna visar individer med samma längd, men där kroppsstorleken går från väldigt smal till väldigt kraftig.32
Analysen visade att vid en inbjudan till kalas verkar det vanligt att bjuda in barn efter storlek. Vissa barn utesluts på grund av att de anses vara för kraftiga, vilket vidare även betonas i en låg chans till en vänskap. Studien visar även att pojkar som liknande sig själva med en av de smalare kropparna gärna ville vara några storlekar större. De pojkar som var större menade istället att de såg ut som en av de smalare kropparna. Bland flickorna var synen på sin kropp det motsatta. Där utryckte flera flickor att de var en viss storlek men önskade att de var mindre. Således visar forskarna att det finns ett problem i förhållande till kroppsideal även bland mindre barn.33 Kroppsuppfattning bland ungdomar
29 Andsager, Julie (2014) Research directions in social media and body image. Sex roles. A journal of research, volym 71 nr 11. s. 407-413.
30 Andsager (2014) s. 407-413.
31 Birbeck, David & Drummond, Murray (2006) Very young children’s body image: Bodies and minds
under construction. International Education Journal, volym 7 nr 4, 423-434.
32Birbeck & Drummond (2006) s. 423-427. 33 Birbeck & Drummond (2006) s. 427-433.
är ett problem som även har behandlats av Kristina Holmqvist Gattario.34
Undersökningen är baserad på fyra mindre studier med inriktning på kroppsuppfattning och kroppsideal mellan svenska respektive argentinska ungdomar, Studien visar att både de argentinska och de svenska ungdomarna visar liknande nivåer i förhållande till kroppsligt missnöje. Nivån på bantning är mycket större hos argentinska ungdomar i jämförelse med de övriga ungdomarna. Vidare beskrivs den sociokulturella aspekten har störst inverkan, speciellt hos flickor, gällande kroppsuppfattning och känslor för den egna kroppen. Det finns även skillnader mellan könen, då flickorna upplever större missnöje än pojkarna.35
Den andra delen i denna studie behandlar ungdomar med en positiv kroppsuppfattning. Ungdomarna pratade om kroppens möjligheter snarare än dess utseende. Vidare beskrivs större delen av ungdomarna vara fysiskt aktiva. Träningen betonas som rolig och bra för hälsan som anledning till att genomföra den fysiska aktiviteten. Negativa kommentarer från individer i närheten verkar inte påverka de ungdomar som upplever detta. Holmqvist Gattario beskriver resultatet som ett tecken på att det är viktigt att uppmuntra ungdomar till att tänka på sin kropp och dess fördelar och på så vis utveckla en godare
kroppsuppfattning.36 De ungdomar som hade en positiv kroppsuppfattning beskrivs även vara negativa till aktuella kroppsideal. Idealen beskrivs som onaturligt och något
orealistiskt. Kritik från ungdomarna riktas även mot media, där kroppsidealen ges stor plats. Ungdomarnas syn på ett bra kroppsideal beskrivs som en kropp där man ser ut som sig själv. Att efterlikna någon annan var enligt dessa ungdomar inget att eftersträva.37
2.4 Forskning om kroppsförståelse i relation till ämnet idrott och hälsa
Inom detta forskningsområde har ingen forskning med specifik inriktning mot kroppsideal i relation till ämnet idrott och hälsa funnits. Vad som nedan kommer att behandlas är studier som behandlar kroppen och kroppsförståelse. Här behandlas även internationell forskning men med betoning på den svenska forskningen. Den svenska
34 Holmqvist Gattario, Kristina (2013) BODY IMAGE IN ADOLESCENCE: Through the Lenses of Culture, Gender, and Positive Psychology. Göteborg universitet. Göteborg.
35 Holmqvist Gattario (2013) s. 5 f. 36 Holmqvist Gattario (2013) s. 7. 37 Holmqvist Gattario (2013) s. 7.
forskningen kan vara av nytta för studiens inriktning mot ämnet idrott och hälsa i svensk skola.
Lorayne Robertson och Dianne Thomson har utfört en studie på de kanadensiska kursplanerna för idrott och hälsa med syfte att undersöka hur kroppsideal nämns och behandlas i undervisningen.38 Vid analysen användes ett ramverk med fem olika
kategorier: övergripande orientering, ansvar, kroppsideal, kritisk hållning samt fokus på vikt.39 Studien visar att det finns skilda riktningar i vad som behandlas. Flera provinser beskriver hälsa som ett tillstånd då individen mår fullständigt bra förhållande till psykisk, fysisk och socialt välbefinnande. Andra provinser benämner istället livsstilen i
förhållande till hälsa. Vidare finner författarna en komplexitet i hur de olika provinserna väljer att framställa kroppsideal. Vissa provinser framställer kroppsideal genom att alla kan se olika ut och att det är naturligt. Två provinser beskriver istället kroppsideal med komplex karaktär, där studenter hjälps att förstå kroppen och hur den påverkas av både genetik och livsstil. Vad som beskrivs fattas hos övriga provinser är att hjälpa eleverna att förstå samband mellan deras kroppsstorlek, kroppsform, kostintag och fysisk aktivitet samt att alla individer är olika och bör behandlas och respekteras därefter.40
Forskning som behandlar svenska läroplaner och kursplaner är ett område som har behandlats av Katarina Swartling Widerström.41 I studien har författaren utfört en textanalys av läroplanerna och kursplanerna för idrottsämnet från Lgr 80, Lpo 94, revidering från år 2000 samt idrottslärarnas fackpress mellan åren 1977-2002. Studiens syfte är att se vilken kroppsförståelse som speglas, samt skillnader mellan de valda materialen.42 De likheter som speglas i kursplanerna är att undervisningsinnehållet för idrottsämnet anses vara ett medel för att nå en strävan efter en godare hälsa. Aktiviteten i sig betonades inte med något värde, snarare följden av aktiviteten. 43
38 Robertson, Lorayne & Thomson, Dianne (2012) “BE”ing a Certain Way: Seeking Body Image in
Canadian Health and Physical Education Curriculum Policies. Canadian Journal of Education, volym 35,
nummer 2. s. 334-354.
39 Robertson & Thomson (2012) s. 334-343. 40 Robertson & Thomson (2012) s. 343-347.
41 Swartling, Widerström, Katarina (2005) Att ha eller vara en kropp? En textanalytisk studie av skolämnet idrott och hälsa. Universitetsbiblioteket. Örebro.
42 Swartling, Widerström (2005) s. 193. 43 Swartling, Widerström (2005) s. 193-198.
Vad som ytterligare framkommer är att båda kursplanerna uttalar en syn på människan där kroppen är inkluderad. Swartling Widerstöm menar att det är självklart att kroppen benämns i ett idrottsämne men är kritisk till hur kursplanernas människosyn präglas av en kroppsförståelse. Vad som präglar kursplanerna är ett dualistisk förhållningssätt till kroppsförståelse. I texterna särskiljs aktiviteten från dess betydelse för hälsan. Vad som dock verkar ges mer plats i den senare kursplanen är en införstådd kroppsförståelse och en idrottsundervisning som försöker gå ifrån det dualistiska tankesättet.44 En annan studie som behandlar ämnet idrott och hälsas styrdokument är utförd av forskaren och
pedagogen Mikael Quennerstedt.45 Det huvudsakliga intresset för hans studie är
ämnesinnehållet för ämnet idrott och hälsa ur ett hälsoperspektiv och för att undersöka det valda området har styrdokument för ämnet använts. De diskurser som identifierats är en aktivitetsdiskurs, social fostransdiskurs, naturmötesdiskursen, riskdiskurs, hygiendiskurs och moraliseringsdiskurs. 46
Vidare identifierades även underdiskurser i form av en fysiologidiskurs, idrottsdiskurs, motorikdiskurs samt en kroppsupplevelsediskurs. 47 Quennerstedt beskriver hur begrepp som idrott, fysisk aktivitet och motion används i större utsträckning än begreppet hälsa. Hälsobegreppet beskrivs hamna i bakgrunden samt behandlas på olika vis i de olika diskurserna. Quennerstedt beskriver hur hälsobegreppet inom aktivitetsdiskursen är tydligt riktat på en god kropp där träning är centralt. Inom riskdiskursen handlar det istället om att förebygga skador och inom hygiendiskursen beskrivs hygienen som viktig för en god hälsa. Detta menar Quennerstedt betonar att hälsoperspektivet i
styrdokumenten som en helhet för ett välmående inom såväl fysisk, psykisk som social hälsa.48 Vad som framhävs är riskerna av en inaktiv livsstil med dålig kost och stort vikt läggs vid förebyggande av skador och sjukdomar. Studien visar att ämnet idrott och hälsa bedrivs med en patogen hälsodiskurs. Undervisning om vad som kan skapa sjukdomar och ohälsa bedrivs inom ämnet idrott och hälsa och är centralt inom den fysiologiska diskursen.49
44 Swartling, Widerström (2005) s. 193-198.
45 Quennerstedt, Mikael (2006) Att lära sig hälsa. Universitetsbiblioteket. Örebro. 46 Quennerstedt, Mikael (2006) s. 116 f.
47 Quennerstedt, Mikael (2006) s. 116 f. 48 Quennerstedt (2006) s. 138 f.
Forskning med inriktning på ämnet idrott och hälsa har även bedrivits av Marie Öhman. Öhman har i sin avhandling till skillnad från Swartling Widerström och Quennerstedt utfört en studie med fokus på kropp och makt i rörelse.50 Centralt för avhandlingen är mötet mellan individ och samhälle varav det övergripande syftet är, med likhet till Quennerstedt, det budskap som förmedlas till eleverna genom undervisningen i förhållande till hur en individ ska vara och vilka kroppar som ska skapas. För att undersöka området användes observationer med hjälp av videoinspelning.51 Öhman beskriver hur kroppen är central i formandet av vilken samhällsmedborgare varje individ ska bli. Kroppen ställer höga krav på individen genom en ständig strävan mot att fungera i de sociala sammanhang vi utsätts för i samhället. Vidare menas därför att kroppen är en aktiv del i mötet mellan individen och samhället. Kroppen är ett verktyg för att skapa individer som lever efter samhällets normer och den ständiga strävan efter förbättring. Kroppen beskrivs som central i anpassningen efter dagens samhälle.52
Avhandlingen behandlar kroppen inom ämnet idrott och hälsa, där goda vanor beskrivs som ett ansvar hos medborgaren och ansträngning samt aktivitet är centralt. I relation till idrott och hälsa beskrivs en strävan efter att skapa en kontroll både över sig själv och sin plats i samhället. Vidare använder hon ett naturvetenskapligt perspektiv i sin beskrivning av hur eleverna ges kunskap om kroppen och vad som är hälsosamt.53
2.5 Sammanfattning
Tidigare forskning visar att det finns tydliga samband mellan hur individer ser och känner om sig själva och den mediala inverkan som finns överallt i dagens samhälle. Forskning har även behandlat det nyare fenomenet sociala medier. Sociala medier präglas av bilder och ideal som i stor utsträckning beskrivs påverka individers självkänsla och syn på den egna kroppen. Det visas även vara en hög risk att insjukna i ätstörningar vid användandet av specifika forum på sociala medier som uppmuntrar till ätstörningar. Studier visar även att kvinnor i viss utsträckning blir mer påverkade av sociala medier än vad män blir.
50 Öhman, Marie (2007) Kropp och makt i rörelse. Universitetsbiblioteket Örebro. 51 Öhman (2007) s. 18 f.
52 Öhman (2007) 172 ff. 53 Öhman (2007) 174 ff.
Forskning som är utförd på barn och unga i relation till självkänsla och synen på kropp visar att de ideal som präglar vårat samhälle påverkar barn redan i väldigt ung ålder. Vad som är mer eller mindre önskvärt i förhållande till kroppsstorlek finns redan vid
7-årsåldern i barns medvetande. Ungdomar som har en god självkänsla beskrivs ofta hantera kritik mot den egna kroppen bra, vilket påvisar att det är viktigt att få barn och unga till att utvecklas i sin självkänsla. Slutligen har forskning med inriktning på kropp och hälsa i relation till ämnet idrott och hälsa behandlats. Internationell forskning visar att styrdokumenten ger en bild av hälsa utifrån enskilda aspekter istället för att ge eleverna en bild av helheten av vad som påverkar en god hälsa. Inom svensk forskning har liknande resultat funnits. Det finns tendenser till att prata om kroppen i en form som är lika för alla istället för att prata om kroppen som något som är individuellt med olika förutsättningar. Ämnet idrott och hälsa beskrivs även som ett ämne som trots sitt namn inte behandlar begreppet hälsa i speciellt stor utsträckning i styrdokumenten.
Forskning som behandlar det sociala mediet Instagram och studerar bilder och dess inverkan på ungdomar är dock ett område som inte har funnits. Det finns en brist gällande ny forskning på de sociala medier som tillkommit de senaste åren. De sociala medier som har blivit studerade är främst Facebook, som nu har funnits en längre tid. Instagram är ett senare fenomen och där finns luckor i forskningsområdet. De nya mediala fenomenen har inte heller studerats i relation till ämnet idrott och hälsa och dess undervisning. Denna studie syftar till att lämna ett kunskapsbidrag i relation till detta område. Kursplanen för ämnet idrott och hälsa och grundskolans senare år beskriver att undervisningen ska behandla kroppsideal både inom idrotten samt övriga samhället. Med detta som grund är det av vikt att studera ungdomars upplevelser av kroppsliga bilder på Instagram. Studiens målsättning är att undersöka hur ungdomar blir påverkade av samt deras upplevelser av kroppsliga bilder som publiceras på Instagram.
3. Teoretisk utgångspunkt
I följande stycke behandlas teoretiska texter med inriktning på kroppen och dess roll i samhället. Texterna kommer i studien att användas som teoretiska utgångspunkter i analysarbete och slutligen behandlas i diskussionen av studiens resultat. De teoretiska
utgångspunkterna kan bidra till en nyanserad diskussion där resultatet relateras till dessa teorier.
Kroppen i samhörighet med rådande samhälle och identitetsskapande är ett ämne som behandlas av Per Nilsson.54 Nilsson beskriver hur kroppen genom olika tider har fungerat som ett föremål för samverkan mellan individer och kulturer. Vidare betonas dagens västerländska samhälle som mer individualistisk än tidigare. Historiskt sett växte en individ in i en förutbestämd kontext i förhållande till normer, kultur, klass, kön och etnicitet. Idag skapas mer utrymme åt individen och möjligheten att själv forma sin egen identitet, oavsett förutsättningar. Nilsson beskriver det som ett postmodernt samhälle där de specifika mönster som tidigare har funnits inte längre är aktuella.55
Det senmoderna samhället beskrivs som allt mer individualiserat och därmed har den enskilda individen fått större ansvar att förvalta sina egna val samt forma sina egna kroppar både fysiskt och psykiskt. En ungdomlig och välmående kropp har vuxit fram som centralt inom media och bilden av en välmående individ. Identitetsskapandet har i modern tid blivit påverkat av många olika nya medel för att utveckla den perfekta kroppen i samband med till exempel genmanipulation och plastikkirurgi. Ett ökat ansvar för den egna kroppen visar sig även genom ett ökat ansvar för den egna identiteten. Kroppen är centrum för bedömning och uppvisning för omgivande samhället samt en del av identiteten. Detta kan vara en fördel hos de som månar om sin kropp i välmående mening. Det kan även bidra till psykisk press för de som ständigt kämpar för att anpassa sin kropp till att passa in bland de nya normer som har skapats. I sin tur kan det leda till ohälsosamma viktbeteenden och psykiska besvär.56
Liv Duesund beskriver hur kroppen har kommit att bli allt mer central och ett sätt att uttrycka sin ståndpunkt.57 Kroppen beskrivs som central inom idrott samt motionsidrott, inom hälsovärlden, bantning, kosthållning samt kirurgi. Kroppen beskrivs likt Nilsson58 som centrum för ständig granskning i förhållande till aktuella normer. Idag syns kroppar
54 Nilsson, Per (1998) Kroppen och samtiden – några noteringar kringkropp och identitetsskapande. I
Fagrell, Birgitta & Nilsson, Per. Talet om KROPPEN. En antologi om kropp, idrott och kön. HLS förlag. Stockholm.
55 Nilsson (1998) s. 14-20. 56 Nilsson (1998) s. 27 ff.
57 Duesund, Liv (1996) Kropp, kunskap & självuppfattning. Liber utbildning AB. Oslo. 58 Nilsson (1998) s. 27 ff.
överallt och Duesund beskriver hur gränserna mellan det privata och det offentliga inte är lika tydliga som tidigare. Vidare beskrivs hur detta leder till ett minskat skydd för
individen som inte vill utsättas för kritiska blickar och ett ständigt inspekterande.59 Vidare betonas vikten av hur individer pratar om andras kroppar, specifikt med inriktning på hur lärare pratar med elever som har en funktionsnedsättning. Vad som betonas är att det finns en risk med att tala med en elev om kroppens nedsättningar istället för att betona kroppens faktiska möjligheter. Talet till en elev om deras kroppar kan på olika vis uppfattas av de själva och återkopplas till bilden av deras egen kropp. Med detta betonas således vikten av hur en lärare bör tala till sina elever om deras mer eller mindre
funktionella kropp. Inom undervisningen ska eleven ges utrymme att skapa en egen identitet och självrespekt.60
Med inspiration från Marie Öhmans avhandling används i denna studie Anthony Giddens som en teoretisk utgångspunkt.61 Giddens behandlar kroppen och dess roll i
identitetsskapandet.62 Kroppen är ett verktyg som används vid samspel med andra människor samt en viktig aspekt i skapandet av den egna identiteten. Giddens beskriver även kroppens framträdande i samband med dess ytliga aspekter. Utseende i förhållande till kläder och kroppsform kan påverkas av individen för att påvisa en god kontroll över den egna kroppen. Giddens menar att den moderna tid vi lever i präglas av ett ansvar som ligger hos den enskilda individen. Detta ansvar har ett betonat fokus på kroppen som central för en individs ansvarstagande och har därmed fått större uppmärksamhet i modern tid.63 Öhman nämner Giddens teori i förhållande till individens valmöjligheter och nämner kroppen som ett individuellt projekt. Vidare nämns att i dagens samhälle finns få aspekter att förhålla sig i sitt identitetsskapande, vilket leder till att kroppen istället har blivit central i denna process. Således menar Öhman att Giddens kopplar samman den centrala position som kroppen har fått med den rådande
samhällsutvecklingen. En samhällsutveckling som i likhet med Nilsson betonas i
förhållande till ökad frihet i skapandet av en identitet. Friheten beskrivs utifrån en positiv aspekt där individen får valmöjligheter i skapandet av sin identitet, samtidigt som det kan
59 Duesund (1996) s. 22 f. 60 Duesund (1996) s. 24 f. 61 Öhman (2007) s. 29 ff
62 Giddens, Anthony (1997) Självet och samhället i den senmoderna epoken. Bokförlaget Diadalos AB.
Uddevalla.
skapa en osäkerhet i relation till vem man vill bli. Kroppen beskrivs således som ett verktyg för att skapa en identitet och förverkliga självet.64
De teoretiska utgångspunkterna kommer att användas i diskussionen i samband med studiens resultat. Studiens syfte och frågeställningar kommer nedan att beskrivas och preciseras.
4. Syfte och frågeställning
I kursplanen för idrott och hälsa i grundskolans senare år beskrivs att undervisning ska behandlas med fokus på kroppsideal inom såväl idrotten som övriga samhället.65 Kroppsideal är alltså ett uppdrag som lärare inom ämnet idrott och hälsa har och måste hantera. Därför finns ett intresse för att söka kunskap om hur ungdomar möter detta i övriga samhället. Det valda studieobjektet för studien är kroppsliga bilder som publiceras på Instagram och kunskapsbidraget är således att undersöka hur ungdomar upplever samt förhåller sig till de kroppsliga bilder som publiceras.
Syftet är att skapa kunskap som kan leda till att lärare får bättre kunskaper om aspekter som påverkar ungdomars syn på kroppsideal och ta del av det i utformandet av sin undervisning om kroppsideal. Det huvudsakliga intresset är att få förståelse för hur ungdomar kan påverkas av kroppsliga bilder i förhållande till sin syn på kroppsideal hos kvinnor och män. I relation till ämnet idrott och hälsa kan denna kännedom om
ungdomars vardag användas vid undervisning om kroppsuppfattning, självbild samt kroppsideal. Studien kan ge bredare kunskaper om vilka ämnen som bör behandlas i undervisningen om kroppsuppfattning, självbild samt kroppsideal och därför anpassas efter dagens trender och dagens ungdomar. Den kunskap som studien kan bidra med är viktig för lärare att förhålla sig till i sin undervisning.
Frågeställning:
• Hur upplever samt förhåller sig ungdomar till kroppsliga bilder som publiceras på Instagram i förhållande till deras syn på kroppsideal?
64 Öhman (2007) s. 29 f.
Resultatet av den valda frågeställningen kommer vidare att diskuteras i relation till
undervisningen inom grundskolans idrott och hälsa och lärarens uppdrag att undervisa om kroppsideal inom idrotten samt övriga samhället. Den metodologi och metod som
används för att genomföra denna studie kommer att presenteras i nästkommande avsnitt.
5. Metodologi
Här presenteras samt motiveras den metodansats som valts för följande studie. Ansatsens funktion behandlas och motiveras i relation till det aktuella ämnet.
Följande studie syftar till att undersöka hur ungdomar upplever och förhåller sig till kroppsliga bilder som publiceras på Instagram. Vid utförandet av studien används en fenomenologisk ansats. Fenomenologi är ett induktivt angreppssätt där utgångspunkten är det empiriska materialet.66 Utgångspunkten blir för denna studie transkript från utförda intervjuer. Med en fenomenologisk ansats kan undersökningen få insikt i det aktuella fenomenet och genom materialet få kännedom om hur andra människor upplever det. Christer Bjurwill beskriver det som ett projekt för tanken. En tanke startar och slutar alltid i någonting och svaret på frågan finns i början och i slutet av denna tanke.67 Genom att analysera källmaterialet till denna studie kan ett svar nås. Analysen behandlar således de förhållningssätt och upplevelser som framställs av respondenterna för att utveckla kunskap om fenomenet. För att förstå andras upplevelser krävs en noggrann analys och förståelse för alla aspekter i förhållande till respondentens förklaringar och tankar.
Vidare handlar den fenomenologiska ansatsen om att utveckla förståelse för upplevelsen hos andra genom att se världen och olika fenomen ur olika individers ögon. Genom att sätta på sig fenomenologiska glasögon ges möjligheten att nå kunskap som är utom den egna erfarenheten. Glasögonen kan därför skapa en bild av fenomenet utan några förutfattade meningar.68 Den fenomenologiska ansatsen används i följande studie i förhållande till att förstå ungdomars upplevelser av och förhållningssätt till kroppsliga
66 Fejes & Thornberg (2009) s. 106 ff.
67 Bjurwill, Christer (1995) Fenomenologi. Studentlitteratur. Lund. s. 41. 68 Ibid. s. 49.
bilder på Instagram. Detta perspektiv kan användas som verktyg för att se upplevelsen ur ungdomarnas synvinkel. Fenomenologin kan vara till hjälp för att öppna upp nya dörrar och se fenomenet ur ett perspektiv som inte är möjligt utifrån egen erfarenhet. För att besvara frågorna krävs förståelse för känslor och upplevelser, vilket endast kan
framställas av de utvalda personerna själva. Den fenomenologiska ansatsen är sedan ett verktyg för att i analysen ta fram de segment som beskriver en upplevelse av fenomenet. Ansatsen kan därför bidra med ett tankesätt som hjälper till att leda in analysen på rätt områden och ta fram de rätta delarna för att slutligen kunna besvara frågeställningen.
6. Metod och etiska avväganden
Följande metodavsnitt kommer att behandla studiens alla steg i den valda metoden. Vad som nedan skildras är studiens metod, etiska aspekter samt kriterier för urval.
6.1 Metod
En vanlig metod som används inom fenomenologisk forskning är intervjuer. Strukturen på en intervju påverkar det material som sedan ska analyseras, varav strukturen därför är av stor vikt för utfallet. Aktuellt för följande studie är den semistrukturerade
intervjuformen. Genom denna form av intervju skapas mer utrymme för att forma intervjun efter vilken information som ges. 69 En semistrukturerad intervju är till fördel för denna studie på grund av dess flexibilitet och möjlighet att leda till djupare svar. Intervjuer kan ge det djup på materialet som behövs för att skapa förståelse för ungdomars upplevelser samt hur de förhåller sig till Instagram.
Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka ungdomars upplevelse och förhållningssätt till kroppsliga bilder på Instagram, vilket innebär att en direkt kontakt med respondenterna skapar bra förutsättningar för att få svar på frågorna. Vidare är intervjuer ett sätt att behandla känsliga områden och samtidigt en möjlighet att ge utrymme för respondenterna att utveckla svar som inte är möjliga inom andra insamlingsmetoder. Datainsamlingsmetoden är flexibel men tydligt inriktad på att få
utvecklade svar. Intervjuguiden är av stor vikt för datainsamlingen, då den styr riktning för vilket material som samlas in. Att använda en semistruktur på intervjuguiden leder till att deltagarna får större möjlighet att själva styra sina svar och därmed inte styras av strukturen på intervjun.
Vid utformandet av en intervjuguide har ämnets känslighet varit central samt vilken ordning frågorna ställs. För att undvika obekväma känslor hos respondenten har den första delen av intervjun ägnats åt lättare frågor för att leda in på ämnet och skapa en trygg relation mellan intervjuaren och respondenten. Detta är viktigt i alla intervjuer men av större betydelse i situationer där barn är deltagare. Inom känsliga områden bör
frågorna hållas tydligt inom ramen för studiens syfte och frågor utan relevans ska undvikas.70 Valet av lokal för intervjun bör även övervägas noga i förhållande till deltagarna. Deltagarna ska känna sig trygga i den miljön intervjun utförs i och intervjun ska kunna utföras utan störande moment.71 Intervjuerna genomfördes därför i ett enskilt rum där få störande moment skedde i omgivningen. Intervjuerna behandlades även med respekt för respondenterna genom att tydligt informera om intervjuns struktur. För att säkerställa att deltagarna faktiskt kan ge de svar som behövs för att besvara den valda frågeställningen användes fördjupningsfrågor. Med detta menas att intervjun behandlades i etapper med inriktning på samma område, varav varje etapp gick djupare in på ämnet och skulle resultera i djupare svar.
6.2 Kvalité
För att skapa en god kvalité på studien inom det fenomenologiska perspektivet är förförståelsen en viktig aspekt. I denna mening är det dock inte framhävningen av förförståelsen som står i centrum utan snarare att de förutfattade meningarna ska sättas inom parentes. För att skapa en bra kvalitet på undersökningen bör betoningen av förförståelsen undvikas. Genom detta kan studien istället fokusera på det som
fenomenologin är anpassad för, vilket är upplevelsen av det valda fenomenet.72 Vidare är strukturen central för kvaliteten i studien. Upplevelsen av fenomenet måste beskrivas
70 Armour, Kathleen & Macdonald, Doune (2012) Research methods in physical education and youth sport.
Routledge. s. 232 ff.
71 Ibid. s. 221.
genom alla aspekter och vad som är mer eller mindre essentiellt är viktigt att framhäva.73 Det är således viktigt att i denna studie undvika de erfarenheter som upplevts av
kroppsliga bilder i förhållande till sig själv och istället utgå från deltagarnas upplevelser. Struktur är något som i denna studie har haft stort värde, då det är av vikt för läsaren att kunna följa textens innehåll med en tydlig och väl anpassad struktur.
Validiteten i kvalitativa studier handlar främst om hur väl den valda frågeställningen passar in i en kvalitativ studie. Vidare är det av vikt att insamlingsmetoden och
analysverktygen är anpassade efter syftet och frågeställningen. Hur resultatet slutligen förhåller sig till syfte och frågeställning är relevant för validiteten. Det är viktigt att frågorna besvaras och att resultatet fortfarande stämmer överens med studiens
grundläggande syfte eller om det har tagit ett sidospår.74 För en ökad validitet krävs det tydliga beskrivningar och argument för datainsamling, urval och analysmetod samt en kritisk anblick på det egna arbetet. Alla steg i analysen bör presenteras och teorier bör beskrivas i förhållande till hur de har används i studien. Studiens resultat bör även relateras till tidigare forskning för att öka trovärdigheten på studien.75 För att utföra en studie med hög validitet har en ständig granskning genomfört av resultatet i relation till syfte och frågeställning. På så vis har utvecklingen av studien skett i samband med att se tillbaka till valet av metod samt hur väl resultatet besvarar den valda frågeställningen med den valda metoden.
En ökad validitet kan också uppnås genom att beskriva fenomenet i relation till upplevelsen av fenomenet. Beskrivningen i studien bör alltså överensstämma med de upplevelser som deltagarna beskriver i resultatet för att visa på hög validitet.76 För att öka validiteten ytterligare är ett alternativ att återkoppla med respondenterna. Genom att presentera det resultat som analyserats fram för respondenterna kan intervjuaren få bekräftat om tolkningarna är rätt uppfattade. På så vis ökar validiteten för studiens resultat.77 Någon återkoppling med deltagarna efter det färdigställda resultatet har dock inte genomförts. Genomförandet av intervjuerna har istället baserats på att återkopplingen
73 Ibid. s. 13.
74 Fejes & Thornberg (2009) s. 217 f. 75 Fejes & Thornberg (2009) s. 217 f. 76 Larsson, Staffan (2005) s. 22. 77 Bryman (2011) s. 353.
hela tiden varit central för att skapa rätt förståelse av deltagarnas upplevelser direkt i anslutning till intervjuerna.
6.3 Etik
Vid utförandet av en studie är det många etiska aspekter att ta hänsyn till.
Informationskravet innebär att deltagarna ska få information om studiens syfte och tillvägagångssätt. Vidare ges information om att deltagandet är frivilligt och att de när som helst kan välja att avbryta intervjun och sitt deltagande. På grund av deras unga ålder är det även viktigt att de vet vad de ger sig in på och är medvetna om att det kan upplevas som ett känsligt område.78 Det är av vikt att vara tydlig i den information som deltagarna får ta del av i denna studie. Aktuell information har presenterats för deltagarna vid början av varje intervju och deltagarna har bekräftat sin förståelse. Intervjuer med känsliga ämnen och barn kan leda till att deltagaren söker råd eller tröst hos intervjuaren vilket är en viktig etisk aspekt att ha i åtanke.79 Denna aspekt fanns i tankarna inför specifika delar av intervjuerna men blev aldrig ett aktuellt problem. Ett etiskt krav som blir viktigt vid arbete med barn är samtyckeskravet. För att själv bestämma över sitt deltagande i en studie krävs en uppnådd ålder på femton år. Om deltagarna är under femton krävs godkännande av föräldrar eller vårdnadshavare.80 I den aktuella studien var det ett krav att deltagarna hade fyllt femton år, vilket innebär att de själv kunde ta beslutet om att delta. För att deltagarna ska känna sig säkra i sitt deltagande är konfidentialitetskravet en viktig aspekt i det etiska tänkandet. Deltagarna ska vara trygga i att studien inte på något vis kan framhäva deltagarnas identitet eller delge information som kan leda till avslöjande av identitet.81 För att säkra identiteten har deltagarnas namn eller skola undvikits i
studien. Det sista etiska kravet är nyttjandekravet, som innebär att studien inte får användas för andra ändamål än den aktuella studien.82 Detta krav är inget som kräver någon eftertanke för den aktuella studien.
78 Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Hämtad 15-10-05 från URL: https://lms.oru.se/bbcswebdav/pid-289711-dt-content-rid-1854451_1/courses/76172-20152-inst7000/HSFR%20Etik.pdf. s. 7.
79 Armour, Kathleen & Macdonald, Doune (2012) s. 231 ff. 80 Ibid. s. 9.
81 Ibid. s. 12. 82 Ibid. s. 14.
6.4 Urvalskriterier
För att utföra denna undersökning med intervjuer som metod är det viktigt att göra ett urval baserat på vad som ska undersökas och ge möjlighet till svar som ger fördjupande kunskap snarare än en bredd. Urval som sker slumpmässigt kan således leda till att datainsamlingen inte besvarar frågeställningen. För att säkerställa att deltagarna i undersökningen kan ge den information som behövs och relatera till det rådande
fenomenet är ett systematiskt urval ett bra alternativ. Ett systematiskt urval handlar om att utforma kriterier att använda sig av för att skapa de bästa förutsättningarna för att samla in rätt material. Kriterierna kan vara teoretiskt eller strategiskt preciserade. Det strategiska urvalet innebär att intervjuaren söker efter de extrema fallen i relation till det valda
fenomenet, vilket innebär att utgångspunkten är baserad på förförståelse.83
För att hitta deltagare till studien kontaktades en lärare på en grundskola för att få tillstånd att utföra en studie på deras elever. Efter godkännande från läraren presenterades studiens syfte och de krav som fanns för att kunna delta. Presentationen genomfördes på två klasser i årskurs nio. Således fick eleverna i efterhand ta kontakt med läraren om de ville delta, varav läraren vidarebefordrade uppgifter om vilka elever som hade anmält intresse. I samråd med läraren om passande tid genomfördes intervjuerna på utsatt lektionstid där eleverna fick gå från lektionen för att delta. Deltagarna går alla på en högstadieskola i Mellansverige.
I förhållande till denna studie är ett strategiskt urval ett alternativ som skapar bra
förutsättningar för att besvara de aktuella frågorna. De strategiska val som har använts är att främst basera urvalet utifrån vilka som är aktiva på Instagram samt följer de konton som för undersökningen är aktuella, det vill säga konton som publicerar kroppsliga bilder. Urvalet har även baserats på ålder och kön, då deltagarna ska ha fylld 15 år och ha en jämn könsfördelning med tre tjejer och tre killar. Könsuppdelningen handlar om att få kunskap om hur tjejer kan se på respektive kön i relation till hur pojkar kan se på de båda könen. På så vis kan studien visa om och, i sådant fall, hur synen på andras kroppar kan skilja beroende på det egna könet.
83 Magne Holme, Idar & Krohn Solvang, Bernt (1996) Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Studentlitteratur AB. Lund. s. 101.
Vidare kan urvalet ske genom att välja mellan att använda respondentintervju och informantintervju. Respondentintervju innebär att den intervjuade själv är delaktig inom det valda fenomenet medan informantintervjun sker med en person som är insatt på området men själv står utanför.84 I följande undersökning är respondentintervjuer aktuella, då det är deltagarnas upplevelser av fenomenet som är det intressanta. En informantintervju kan endast ge en bild av synen på detta fenomen, medan en respondent istället kan ge den information som behövs för att besvara frågorna.
Sammanfattningsvis kommer studiens genomförande att baseras på en fenomenologisk ansats och datainsamlingen kommer att ske genom kvalitativa intervjuer. Det insamlade materialet kommer sedan att analyseras. Analysens steg beskrivs i följande avsnitt.
7. Analys
Vid analysen av de transkriberade intervjuer har inspiration funnits från Colazzis metod, som behandlas i av Hassmén och Hassmén.85 Colazzis analysmetod inleds med att läsa igenom materialet för att få en övergripande bild. Nästa steg är att behandla texterna var för sig och genom analysen noterna påståenden som är av vikt för att besvara
frågeställningen. De valda påståendena analyseras sedan och meningsinnebörden lyfts fram. En sammanställning av dessa meningsinnebörder sker genom gemensamma kategorier. De kategorier som analyserats fram ska sedan återkopplas till texterna i sin ursprungsform, vilket kan ske genom att använda citat från intervjuerna för att beskriva innehållet i respektive kategori. I denna process kan även avvikelser eller olikheter komma upp, vilka är av vikt att presentera i den analyserande processen. Slutligen ska kategorierna utvecklas och ge en beskrivning av det fenomen som undersöks och presenteras genom påståenden som besvarar den valda frågeställningen.86
Analysförfarandet för denna studie har skett enligt Colazzis struktur. Analysarbetet började redan vid transkriberingen av intervjuerna, då mönster och strukturer av
deltagarnas upplevelser och förhållningssätt till kroppsliga bilder började skymtas i texten
84 Armour & Macdonald (2012) s. 219.
85 Hassmén, Nathalie & Hassmén, Peter (2008) Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. SISU
idrottsböcker. Stockholm.
efter att dels ha hört svaren själv, samt genom att skriva ner materialet. Transkriberingen följdes av att tre gånger läsa igenom intervjuerna för att först markera citat som var av värde för studiens syfte och som var relaterade till ungdomarnas upplevelser samt hur de förhåller sig till bilderna. Citaten valdes med ständig återkoppling till frågeställning, för att således behålla resultatet inom ramen för studiens valda syfte. Nästa steg var att utifrån de valda citaten välja olika begrepp och meningar som en kortare beskrivning av vad citaten behandlade. Det sista steget var att sedan sammanställa kategorier av de begrepp som hade lyfts fram ur materialet. I förhållande till studiens syfte har citat valts ut till varje kategori för att tolkas på ett nyanserat vis. I varje kategori behandlas således det innehåll som i det grundläggande analysarbetet har varit till grund för skapandet av kategorier. Analysen presenteras genom att använda citat och analysera de ur olika synvinklar. Resultatet presenteras således i form av en kategori i taget, där citat som kan besvara frågeställningen behandlas och tolkas utifrån olika aspekter för att ge flera infallsvinklar av vad deltagarnas svar kan innebära. Studiens resultat kommer att behandlas i följande avsnitt.
8. Resultat
Nedan presenteras det resultat som utvecklats från det insamlade källmaterialet. Syftet med studien är att undersöka hur ungdomar upplever och förhåller sig till kroppsliga bilder som publiceras på Instagram. Vad som kommer att besvaras i resultatavsnittet är följande frågeställningar: Hur upplever samt förhåller sig ungdomar till kroppsliga bilder som publiceras på Instagram i förhållande till deras syn på kroppsideal?
Analysen av det insamlade materialet visar att alla deltagare påverkas av kroppsliga bilder på Instagram i olika grad. Det finns både positiva och negativa aspekter som påverkar deltagarna. Studiens resultat kommer att presenteras med hjälp av följande huvudkategorier och syftar till att besvara studiens syfte och frågeställning: ”Den perfekta kroppen”, som behandlar deltagarnas syn på kroppsideal. Kategorin ”Inte jag men många andra” behandlar deltagares upplevelser samt hur de påverkas av kroppsliga bilder utifrån positiva aspekter medan kategorin ”Jo, jag blir nog negativt påverkad” istället ta upp de negativa aspekter som förmedlas av deltagare. De två senare kategorierna har även två underkategorier, varav ”Så länge de själva är nöjda” behandlar synen på andra ur en mer
positiv synvinkel medan ”Även fast jag vet att det är fel så påverkas jag också” istället tar upp en negativ syn på andras kroppar.
8.1 ”Den perfekta kroppen”
En central aspekt i resultatet är kroppens utseende. I följande avsnitt presenteras deltagarnas syn på kroppsideal.
Den perfekta kroppen och dagens aktuella kroppsideal är något som beskrivs av flera deltagare. Vad som är gemensamt för svaren är beskrivningen av hur en perfekt kropp ska se ut. Det framgår i resultatet att kroppsliga bilder som publiceras på Instagram i flera fall påverkar ungdomars syn på den manliga och den kvinnliga kroppen. Ungdomarna som deltog i denna studie följde alla flera olika former av konton som publicerade kroppsliga bilder. Något som var populärt bland deltagarna av manligt kön är träningskonton där bilder på träning publiceras. Dessa konton har stort fokus på träning, olika former av övningar, bilder på killar när dom tränar samt bilder på killar som spänner sina muskler. Flera killar följde även konton med kvinnliga bilder, då med främst fokus på modeller. Bilder som flera manliga deltagare reagerar på och som kan diskuteras bland deltagarna och deras vänner är kroppsliga bilder där objektet beskrivs som stark och med betoning på muskler. En av deltagarna beskriver att både han och alla hans vänner följer konton med någon som ”har bra kropp”.87 Samma deltagare nämner att de ibland diskuterar dessa bilder och kan nämna saker som ”kolla han är skitstark, vi ska bli han någon dag”.88
Studiens manliga deltagare beskriver det manliga idealet med betoning på muskler. En av deltagarna nämner att ”det är väl det här idealet, att bygga muskler. Stora axlar, stora armar”89. En annan deltagare beskriver att det manliga idealet ”har väldigt stora armar, stora liksom bröstmuskler och med typ tiopack” 90. Den idealkropp som har beskrivits av studiens manliga deltagare är baserat på deras upplevelse av de bilder som publiceras på Instagram och de konton som de själva följer dagligen. Deltagarna har även beskrivit hur bilder på Instagram har påverkat deras syn på det kvinnliga idealet. Något som är centralt för den kvinnliga kroppen är kurvor: ”Alltså såhär kurviga, alltså röv, alltså liksom såhär
87 Kille nr 2. 88 Kille nr. 2. 89 Kille nr. 3. 90 Kille nr. 2.
stora former, eller liksom smal midja.91 Det kvinnliga idealet beskrivs i följande citat av en annan deltagare.
Mediumlång tjej, långt hår, ganska smal, stor rumpa, stora bröst. Väldigt mycket att hon ska vara väldigt smal och inte överviktig. Tror det är det viktigaste som bilder säger.92
Det betonas även av en deltagare som beskriver ett konto som han följer på Instagram: ”En tjej som heter Anna Cherryl, hon är typ den perfekta kroppen.”93 Citaten visar att det bland ungdomarna finns ett tydligt utformat ideal för hur kvinnokroppen ska se ut enligt dagens rådande samhällsnormer. Kroppsliga bilder på Instagram verkar vara en aspekt som påverkar ungdomarnas syn på hur kroppen ska se ut både hos män och kvinnor.
Gymkonton och modellkonton är konton som de kvinnliga deltagarna följer på Instagram, varav bilder på kroppar på individer som tränar betonas. I samband med dessa typer av bilder nämns att:
Det är bara träning. De lägger ut de bilderna, det är inte så att man får se deras andra liv och allting handlar om träning och allting handlar om deras perfekta rumpor och snygga magrutor.94
Det som betonas i ovanstående citat är utformningen på vissa av de konton som följs av ungdomarna. Det är alltså en tydlig betoning på träning och övriga livet utesluts från konceptet. I intervjuerna beskrev de kvinnliga deltagarna sin syn på kroppsliga ideal i förhållande till de bilder som publiceras på Instagram.
Beskrivningen av den kvinnliga kroppen visar likheter med den kropp som de manliga deltagarna beskrev.
Oftast ska tjejer ha stora bröst, smala midjor och stora rumpor. Det är det man säger att man ska ha och det är det folk lägger ut på Instagram. Det är sällan man ser motsatsen till det. Man ser mest det man säger att det är så här kvinnor ska se ut.95
91 Kille nr 2. 92 Kille nr. 3. 93 Kille nr. 2. 94 Tjej nr 3. 95 Tjej nr. 1.
Vad som speglas i detta citat är bilden av hur kvinnokroppen uttrycks genom bilder på Instagram. Betoning på stor rumpa och stora bröst är något som nämns både bland de kvinnliga och de manliga deltagarna och verkar vara centralt för det kvinnliga idealet. En annan bild av den kvinnliga kroppen beskrivs av en kvinnlig deltagare.
Det finns ju en kropp som ska vara tränad med stor rumpa och så finns det en kropp som ska vara smal men ändå ha former. Man ska vara smal men ändå ha stora bröst och ändå ha stor rumpa. En kropp som ska vara så smal så du ska inte ha magrutor utan du ska bara vara smal. Antingen ska man vara bensmal som att liksom när du har klänning så ska benen vid början av höften typ synas eller så ska du ha en rumpa som står ut två meter.96
Vad som beskrivs i citaten kan tolkas som en frustration över idealen för den kvinnliga kroppen. Deltagaren betonar att det finns två olika kroppar som speglar det kvinnliga idealt i de bilder som publiceras på Instagram. En kropp som hon vidare beskriver som omöjlig att uppnå om du inte är född med liknande former.
De kvinnliga deltagarna beskriver även det manliga idealet som speglas genom kroppsliga bilder på Instagram. De aspekter som beskrivs i förhållande till hur den manliga kroppen ska se ut är tydligt inriktade på muskler, vilket är i likhet till hur de manliga deltagarna beskrev samma område: ”Killar ska ha vältränade kroppar.”97 Att det manliga idealet består av en vältränad kropp är något som flera deltagare beskriver. Muskler verkar vara viktigt hos den manliga kroppen med betoning på att de ska synas medan muskler på den kvinnliga kroppen inte får bli för framträdande.
De ska ha magrutor, muskliga, alltså såhär se ut som alla killmodeller. Jag tror verkligen att det är noggrant och alla ska se ut som man ska, alla ska se ut som modellerna och Instagrambilderna.98
Den manliga idealkroppen beskrivs av deltagarna med betoning på muskler och vikten av att faktiskt se ut som killarna gör på bilder på Instagram. Den manliga kroppen verkar alltså vara relaterat till de bilder som de ser på Instagram och således blir de påverkade av de ideal som präglas på de konton de följer.
96 Tjej nr 3. 97 Tjej nr. 3. 98 Tjej nr. 2.
