Examensarbete
SJUKSKÖTERSKANS STRESS RELATERAD TILL
ARBETSBELASTNING PÅ ONKOLOGISKA
VÅRDAVDELNINGAR
En kvantitativ enkätstudie
Författare: Joanna Ben Abbes Handledare: Jalal Safipour
Catharina Lindberg,
Examinator: Mikael Rask, Termin:HT19
Ämne: Vårdvetenskap Nivå: Examensarbete
Titel SJUKSKÖTERSKANS STRESS RELATERAD TILL ARBETSBELASTNING PÅ ONKOLOGISKA VÅRDAVDELNINGAR En kvantitativ enkätstudie
Författare Joanna Ben Abbes
Utbildningsprogram Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp
Handledare Jalal Safipour, Catharina Lindberg
Examinator Mikael Rask
Adress Linnéuniversitetet, Institution för hälso-
och vårdvetenskap
Nyckelord Arbetsbelastning, kvantitativ enkätstudie,
onkologiska vårdavdelningar, sjuksköterskor, stress, utbrändhet
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Stress inom sjukvården är oundvikligt och är relaterat till arbetsbelastning. Stressade sjuksköterskor verkar leda till minskad kvalitet på omvårdnaden samt
ineffektivitet. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor som arbetar med onkologisk omvårdnad tenderar att utsättas för hög stressnivå, som kan resultera i utbrändhet. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans stress relaterad till arbetsbelastning på onkologiska vårdavdelningar.
Metod: En kvantitativ enkätstudie utfördes på fyra olika onkologiska vårdavdelningar i södra och sydvästra Sverige. Enkäterna Maslasch Burnout Inventory (MBI) och Stress-Energi-modellen (SE) användes för att mäta nivåerna av utbrändhet och stress hos sjuksköterskorna. Resultatet analyserades med deskriptiv statistik, parametrisk test samt regressionsanalys.
Resultat: I studien deltog 42 sjuksköterskor från onkologiska vårdavdelningar av vilka 25 sjuksköterskor även hade ansvar för omvårdnaden av patienter med hematologiska och internmedicinska sjukdomar. Av de 42 sjuksköterskor som deltog i studien var 92,9% (n=39) kvinnor. Studien visade att det inte fanns ett signifikant samband mellan stress och arbetsbelastning (p-värde=0,203). Det visade också att det inte fanns något samband mellan utbrändhetsnivå och stressnivå geografiskt (p-värde= 0,707). Resultatet
visade dock signifikanta värden för att utbrändhetsnivån var högre hos de sjuksköterskor som förutom onkologiska patienter även vårdade patienter med hematologiska och internmedicinska sjukdomar (p-värde=0,025).
Slutsats: Den undersökta gruppen upplevde inte förhöjd utbrändhetsnivå eller
stressnivå. Detta tyder på att undersökta vårdenheter följer riktlinjer för arbetsmiljö och hälsa på arbetsplats.
Nyckelord
Arbetsbelastning, kvantitativ enkätstudie, onkologiska vårdavdelningar, sjuksköterskor, stress, utbrändhet.
Tack
Stort tack till alla avdelningschefer på sjukhusen som visade intresse för studien och som tog sig tiden att ta emot mig samt dela ut enkäterna till medarbetarna.
Ett stort tack även till sjuksköterskor på onkologiska vårdavdelningarna vars medverkan möjliggjort denna uppsats. Tack för att ni tog er tid att besvara enkäten. Jag vill även särskilt tacka min handledare Jalal Safipour. Tack för din uppmuntran, konstruktiva kritik och beröm.
Samtidigt vill jag framföra ett stort tack till min handledare Catharina Lindberg för givande kommentarer som gett mig nya infallsvinklar i mitt skrivande.
Jag vill avslutningsvis tacka Anna och Gunilla från Språkverkstaden för värdefulla synpunkter i det akademiska språket.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 BAKGRUND ________________________________________________________ 4 1.1 Stress __________________________________________________________ 4 1.2 Stress relaterad till arbetsmiljö, arbetsbelastning och känsla av utbrändhet 5 1.3 Sjuksköterskan, arbetsuppgifter och patientsäkerhet __________________ 7 1.4 Arbetsbelastning och utbrändhet ___________________________________ 8 1.5 Onkologisk vårdavdelning och stress ________________________________ 9 2 TEORETISK REFERENSRAM _________________________________________ 11 2.1 Arbetsmiljö ____________________________________________________ 12 2.2 Hälsa _________________________________________________________ 12 3 PROBLEMFORMULERING ___________________________________________ 13 4 SYFTE _____________________________________________________________ 14 5 METOD ____________________________________________________________ 14 5.1 Design _________________________________________________________ 14 5.2 Datainsamling __________________________________________________ 15 5.3 Urval och urvalsförfarande _______________________________________ 16 5.4 Analys ________________________________________________________ 18 6 FORSKNINGSETISKA ASPEKTER _____________________________________ 20 7 RESULTAT _________________________________________________________ 21 7.1 Bakgrundsinformation ___________________________________________ 21 7.2 Resultatredovisning för utbrändhetsnivå och stressnivå _______________ 25 7.3 Statistisk sambandsanalys ________________________________________ 26 7.4 Geografisk jämförelse ___________________________________________ 27 7.5 Jämförelse mellan personal _______________________________________ 28 7.6 Sambandsanalys ________________________________________________ 29 8 DISKUSSION _______________________________________________________ 30
8.1 METODDISKUSSION __________________________________________ 31 8.2 RESULTATDISKUSSION _______________________________________ 34 9 FORTSATT FORSKNING _____________________________________________ 40 10 SLUTSATSER OCH KLINISKA IMPLIKATIONER _______________________ 41 11 REFERENSER _____________________________________________________ 42 12 BILAGOR _________________________________________________________ 48 Bilaga 1 ______________________________________________________________ 48 Bilaga 2 ______________________________________________________________ 52 Bilaga 3 ______________________________________________________________ 53 Bilaga 4 ______________________________________________________________ 54
1 BAKGRUND
1.1 Stress
Fenomenet stress diskuteras ständigt i samhället. Det förekommer på ett eller annat sätt hos individer och definieras på olika sätt, beroende på i vilket sammanhang det används. Ett sätt att definiera stress är individens eget försvar inför påfrestningar av olika slag (Världshälsoorganisationen [WHO], 2019). Dessa påfrestningar kallas för stressorer och kan delas in i psykologiska och fysiologiska (Weman-Josefsson & Berggren, 2013). Psykologiska stressorer utlöses på arbetsplatsen hos individen när hen ställs inför stora arbetskrav utan att ha kunskapen eller förmågan att utföra arbetsuppgiften (WHO, 2019).Stress uppträder i samband med arbetsmiljön, arbetsförhållanden och stressnivån ökar när individen upplever minskat stöd från arbetsgivare eller arbetskollegor. Det resulterar i att individens kontroll över sina arbetsuppgifter begränsas (WHO, 2019). Exempel på fysiologiska stressorer kan vara hormonella anpassningsreaktioner i kroppen somen aktivering av stresshormoner, adrenalin, noradrenalin och kortisol, vilka ställer individen i hög beredskap (Weman-Josefsson & Berggren 2013).
En modern och hållbar arbetsplats har som mål att ha människan i centrum. Trots en modern arbetsmiljö är stress ofrånkomlig. Upplevelsen av en hög stressnivå kan vara acceptabel för en individ. Den kan även vara motiverande eller så kan individen lära sig att arbeta med den höga stressnivån. Stressen kan dock bli för hög eller ohanterbar, något som leder till ohälsa (WHO, 2019). Stress uppkommer i samspelet mellan individen och omgivningen när individens kapacitet används i högsta grad för att klara av fysisk samt psykisk press (Theorell 2013). Under den ekonomiska krisen i Sverige under 1980- och 1990-talen ökade de psykiska kraven inom hälso – och sjukvården Denna utveckling har fortsatt, trots tillgång till bättre teknisk utrustning på
arbetsplatsen. Utvecklingen går snabbare och det ställs krav på individen att ta del av nya kunskaper samt på kort tid anpassa sig efter olika roller. Detta påverkar människors förmåga att hantera privatlivet, det sociala livet men framför allt arbetslivet vilket i sin tur påverkar individens hälsa till det sämre (Theorell 2013). En studie av Håkansson och Ahlborg (2017) beskriver stressrelaterad ohälsa som ett folkhälsoproblem som medför en belastning, både för individen och samhället. De män och kvinnor som ingick i studien visade sig ha försämrad psykisk hälsa i samband med arbetskonflikter bland kollegor. Studien visade också att arbete i en ohanterbar situation framkallar obalans mellan stressens symptom och individens försvarsmekanismer. Sådana situationer kan öka risken för stressrelaterade konsekvenser som utbrändhet och ångest (ibid). Ohälsa relaterad till stress förklaras delvis som ett resultat av psykisk och fysisk påfrestning. Brist på vila samt återhämtning både kroppsligt och mentalt räknas även in i fenomenet stress. Konsekvenser av den höga stressnivån, arbetsbelastningen, arbetsmiljön, fysiska och psykiska påfrestningen kan leda till utbrändhet (Wiklund - Gustin, 2015).
1.2 Stress relaterad till arbetsmiljö, arbetsbelastning och känsla av utbrändhet
Sjuksköterskor har länge varit utsatta för påfrestningar, en del kopplade till
omvårdnadsyrket, utökade arbetstider, känslomässigt stöd till patienterna samt hantering av arbetsmiljöer (Donnelly, 2014). Arbetsrelaterad stress förekommer dagligen i
sjuksköterskans arbetsmiljö och är oundviklig där den höga stressnivån är en av de vanligaste orsakerna till sjukdom. Stress bidrar till minskad kvalitet på vårdandet, ineffektivitet, frånvaro och minskad arbetstillfredsställelse. Sjuksköterskans förmåga att utföra sina arbetsuppgifter omsorgsfullt och att vara produktiv i utförandet påverkas negativt i samband med stress (ibid). En säker arbetsmiljö minskar risken för
arbetsskador och ger också en säker vårdmiljö vilket i sin tur resulterar i ökad vårdkvalitet (Arbetsmiljöverket, 2013). Enligt Arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren
genomföra det som är nödvändigt i syfte att förebygga att personalen inte utsätts för olycksfall eller ohälsa.
Arbetsmiljöverket (2013) betonar att stress, påfrestande patientrelationer samt en tung arbetsbörda skapar sjukskrivningar och ohälsa inom vården. En stressig arbetsmiljö för personalen påverkar också patientsäkerheten (ibid). Arbetsmiljön kan bli påfrestande på grund av stressen. Den har existerat hos individen och utvecklas ständigt i den sociala och psykosociala arbetsmiljön, där arbetsbelastningen ses som en bidragande faktor (Theorell 2013). Den höga stressnivån är situationsbunden och de omständigheter för en person som upplevs stressande och belastande behöver nödvändigtvis inte ha samma påverkan på någon annan (ibid).
Utbrändhet som kommer från engelskans ”burnout” definieras som ett psykologiskt syndrom som framkallas hos en individ vid långvarig arbetsrelaterad stress samt orsakad av exponering för arbetsbelastningar (Tuna & Bayakal, 2014).
Enligt Estryn et al. (2007) studie visar det att sjuksköterskor som arbetar under ständig stress och press lämnar arbetet eller byter vårdavdelning och område. Li, Bruyneel, Sermeus, Van Den Heede, Matawie & Aiken (2013) förklarar att arbetsmiljön omkring sjuksköterskorna är förknippad med en hög stressnivå, underbemanning och höga krav. Dessa faktorer kan leda till att patientsäkerheten påverkas negativ då kontroll över sjuksköterskans arbetsuppgifter minskar (Li, et al., 2013).
1.3 Sjuksköterskan, arbetsuppgifter och patientsäkerhet
Att vara sjuksköterska handlar om mer än praktisk kunskap (Moberg, 2007). Sjuksköterskans kompetens består av omvårdnad där arbetet sker nära patienten. Patienternas hälsotillstånd ska utvärderas av sjuksköterskorna och sedan tillgodose deras behov. Omvårdnadsåtgärder ska utföras och omvårdnadsdiagnoser ställas, och även åtgärder som är ordinerade av andra professioner som exempelvis läkare ska genomföras. Sjuksköterskans omvårdnadsarbete ska vara främjande för bland annat livskvalitet, hälsa samt välbefinnande och ta hänsyn till mänskliga rättigheter, autonomi, integritet, värdighet och individers värderingar. Ett förhållningssätt som är patientsäkert är av stor betydelse för att undvika, förhindra samt förebygga vårdskador (Svensk sjuksköterskeförening, 2017b). Stier (2015) betonar att stress ökar i arbetslivet och är relaterad till högre krav i arbetet samt att stressproblem resulterar i utbrändhet. Det finns dock goda strategier att hantera stressproblem på en arbetsplats genom rätt vägledning, samarbete och god miljö (Hersch et al., 2016).
Sjuksköterskan behöver klara av allvarliga situationer under sitt arbetspass samt visa sitt personliga engagemang. Sjuksköterskeyrket innebär att ständigt vara utsatt för
emotionell ansträngning, vilket långsiktigt kan utveckla negativ stress hos
sjuksköterskan (Weman – Josefsson et al., 2013). Arbetsbelastning, arbetstakt och arbetstimmar är viktiga aspekter som sätter sjuksköterskans kroppsreaktioner i högsta beredskap. Det är framförallt adrenalin, ett så kallat stresshormon, som ökar i kroppen för att på så sätt göra kroppen beredd att reagera snabbt (ibid). Trots att en av
sjuksköterskans roller är igenkänning av patientens stressfaktorer vilket kan ha en stor påverkan på patientens tillfrisknade, behöver hen i första hand tillrättalägga sin
egen stresshantering såväl på som utanför arbetsplatsen (Wiklund – Gustin, 2015). En studie av Elfering, Sememr och Grebner (2007) visar att sjuksköterskor som upplever
ständig tidspress minskar patientsäkerheten. Dessa sjuksköterskor dokumenterar felaktigt eller ofullständigt och förseningar uppstår i genomförandet av patientvård. Enligt Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) har sjuksköterskorna en skyldighet att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Omtänksamhet och respekt ska visas till patienten och de ska även få vara delaktiga i sitt vårdförlopp. Sjuksköterskans
prestationsförmåga i arbetet påverkas negativt av arbetsbelastning, underbemanning och känslomässiga krav som även kan gå ut över patienterna (Asgari, Shafipour, Taraghi, Yazdani & Charati, 2017). Konsekvenserna är att sjuksköterskan får svårt med koncentrationen, att ta snabba beslut, att memorera och att reflektera över risker för patientens säkerhet. En studie av Weels, English, Giese och Price (2019) visar att sjuksköterskor som arbetar med onkologisk omvårdnad har minskad medkänsla och empati gentemot patienterna eftersom de är utsatta för oerhört mycket stress och påfrestningar. Detta leder i sin tur till potentiella konsekvenser för både medarbetare och patienter samt deras säkerhet (ibid). Stress och utbrändhet är två stora utmaningar i dagens samhälle och dessa två konsekvenser är ett resultat av ökad intensitet,
belastning, krav samt förväntningar i samhället (Stier, 2015).
1.4 Arbetsbelastning och utbrändhet
En persons arbetsbelastning inverkar direkt eller indirekt på hälsan. Inom
sjuksköterskeyrket är arbetsbelastning mestadels relaterat till övertidsarbete samt brist på personal (Pintanela et al., 2019). Yttre belastningar kännetecknas av fysiologiska och psykologiska belastningar. Fysiologiska belastningar beskrivs som obekväma
arbetsställningar, utförande av stående arbete samt nattarbete medan psykologisk belastning är relaterat till underbemanning, ständig uppmärksamhet, överdriven arbetsbelastning samt brist på kommunikation vid utförandet av aktiviteter och
autonomi (Weman-Josefsson & Berggren 2013). Långsiktigt leder det till ohälsosamma tillstånd som exempelvis ångest, depression, migrän samt mental trötthet. Dessa olika tillstånd ger upphov till utbrändhet hos sjuksköterskor vilket kan ge svårigheter för patientvård (ibid). Enligt Maslach (2003) studie finns det olika bidragande faktorer till utbrändhet. Dessa är brist på kontroll i arbetet, för stor arbetsmängd, otillräcklig uppskattning och brist av gemenskap på arbetsplatsen. Maslach (2003) delar vidare in utbrändhet i tre olika underkategorier som är emotionell utmaning, depersonalisering och nedsatt prestationsförmåga. Emotionell utmaning är individens svar på stress.
Depersonalisering syftar på individens negativa förhållande till medarbetare samt en
obehaglig upplevelse av förnimmelse på arbetsplatsen. Nedsatt prestationsförmåga betyder att individen känner en stark oro och rädsla inför arbetsuppgifter eftersom arbetsmiljön uppfattas som osäker och farlig (ibid). Sjuksköterskor som arbetar på onkologiska vårdavdelningar är utsatta för utbrändhet till följd av allt större ansvar för cancerbehandlingar, hög arbetsbelastning, stress samt underbemanning (Jones, Wells, Gao, Cassidy & Davie, 2013).
1.5 1.5 Onkologisk vårdavdelning och stress
Vård på en onkologisk vårdavdelning omfattar både utredning, kurativa och lindrande behandlingar av patienter med olika slags tumörsjukdomar. Patienter behöver vara inneliggande under strål- eller cytostatikabehandling. Även smärt- och symptomlindring av cancerpatienter utgör en viktig del i arbetet. (Vårdguiden, 1177, 2019.) En stor bidragande faktor till stress för sjuksköterskor på onkologiska vårdavdelningar är omvårdnaden (Woonhwa & Kiser-Larsen, 2016). I det omvårdande uppdraget för den patientansvariga sjuksköterskan ligger både att ge information och behandling rent tekniskt, men också att ta hand om den psykologiska aspekten som finns för patienter
som får ett sjukdomsbesked (Ericson & Ericson 2012). De stressfaktorer som
härstammar från olika svåra situationer är specifika för en onkologisk vårdavdelning som exempelvis komplexa cancerbehandlingar samt patientdödsfall (Woonhwa & Kiser-Larsen, 2016). I denna studie framkommer även att sjuksköterskor med
otillräcklig erfarenhet samt förberedelse inför patientomhändertagande som är i livets slutskede och hens familjer, drabbas mer av stress. I Woonhwa & Kiser-Larsen (2016) studie betonas det att förutom stressiga situationer i arbetsmiljön så har sjuksköterskor på onkologiska vårdavdelningar en tendens att ignorera samt försumma sina egna känslomässiga upplevelser när de behandlar cancerpatienter. Detta kan uppstå genom långvarig exponering av arbetsrelaterad stress eller från sjuksköterskors omedvetenhet om kopplingen mellan deras hälsa och arbete (ibid).
Enligt Bergkvist (2019) förväntas att personal som arbetar i vården ska i större
utsträckning möta cancersjuka patienter. År 2016 redovisades att cirka 64 000 personer i Sverige drabbades av maligna tumörer. Det är sannolikt att svenska befolkningen i större utsträckning blir diagnostiserade med cancer under sin livstid.
Män får oftast prostatacancer medan kvinnor får bröstcancer. Förekomsten av cancer ökar årligen. Stigande ålder, levnadsvanor, miljöfaktorer är belagda riskfaktorer för cancerutveckling. Förbättring av tidig cancerscreening ger också en möjlighet att ställa in diagnos, prognos och behandlingsterapi. Sjuksköterskor på vårdavdelningar med onkologisk inritning har, utöver sina allmänna uppgifter, också till uppgift att stödja patienter med cancer som befinner sig i livets slutskede eller deras anhöriga. De står inför en stor utmaning i samband med den växande komplexiteten i omvårdnaden av cancer (ibid). Sjuksköterskan utvecklar en nära relation mellan cancersjuka patienter och hens närstående (Tuna & Bayakal, 2014). Utbrändhet ökar hos sjuksköterskor som arbetar inom onkologisk omvårdnad, detta förklaras med ökad förekomst av
En studie av Jones et al. (2013) betonar en ökad upplevelse av arbetsrelaterad stress och låg känsla av kontroll över sjuksköterskans arbetsvillkor vid akuta situationer på
onkologiska vårdavdelningar. Det finns därför ett behov av sjuksköterskor som är specialistutbildade och kliniskt skickliga på att ta hand om cancersjuka patienter (Naholi, Nosek & Somayaji, 2015). Det finns goda förutsättningar för vidare forskning kring sjuksköterskorna som arbetar med onkologisk omvårdnad (ibid).
2 TEORETISK REFERENSRAM
Vårdvetenskap är ett ämne som används i svensk sjuksköterskeutbildning sedan 1977 (Dahlberg & Segesten, 2010). Det är viktigt att innefatta omvårdnaden för att förstå och kunna främja patientens hälsoprocesser genom att erbjuda god vård (Ekebergh, 2012). För att detta ska vara möjligt är det nödvändigt att sjuksköterskan tar hand om sig själv för att sedan klara av att arbeta med patienter (Kasén, 2012). Sjuksköterskan har ett ansvar för att skapa ett vårdande möte samt för att bemöta varje patient med omsorg där hen är uppmärksam, medveten i samtalet och uppträder professionellt trots negativ arbetsmiljö på arbetsplatsen. En viktig del i sjuksköterskans arbete är att samtala om det som har hänt under arbetspassen. Genom att prata spontant om detta får sjuksköterskan bekräftelse att hen gjorde sitt bästa utifrån sin förmåga. Detta underlättar och minskar risk för stress om sjuksköterskan får prata igenom situationen med sin arbetskollega som befunnit sig i liknande omständigheter (Dahlberg & Segesten, 2010). Studien fokuserar på att undersöka sjuksköterskans stress relaterad till arbetsbelastning på onkologiska vårdavdelningar. Vårdvetenskapliga begrepp som anses aktuella för studien är arbetsmiljö, hälsa. Dessa begrepp beskrevs nedan och utifrån dem ska studiens
2.1 Arbetsmiljö
En sjuksköterskas arbetsliv påverkas av både sociala och materiella miljöfaktorer, vilka kan leda till stress i arbetet. Sociala miljöfaktorer är till exempel resurser som
sjuksköterska har på sin arbetsplats. Materiella miljöfaktorer är tillgångar såväl som till utrustning och expertis (Weman – Josefsson & Bergren, 2013). De sociala faktorerna påverkas av vilket stöd sjuksköterskan har på sin arbetsplats för att hantera dessa. Stödet kan delas in i tre undergrupper: emotionellt, informativt och praktiskt. Emotionellt stöd handlar om sjuksköterskans möjlighet att avbörda sig det som tynger hen, även om det rör sig om små problem. Att vara omtyckt och få bekräftelse på arbetsplatsen är också en del av det emotionella stödet, vilket påverkar upplevelsen av stress positivt.
Informativt stöd innebär att arbetsplatsen erbjuder riktad information och råd medan praktiskt stöd handlar om möjligheter att få direkt hjälp på arbetsplatsen. Även det
praktiska stödet är viktigt för sjuksköterskans förmåga att klara av utmanade situationer.
2.2 Hälsa
Hälsa är ett komplext fenomen som kan förstås på olika sätt inom hälso-och sjukvården. Dahlberg och Segesten (2010) poängterar att hälsa och ohälsa är subjektiva upplevelser. Hälsan hänger samman med välbefinnandet och båda två är viktiga för att må bra, men det är individuellt hur individen upplever hälsan eftersom hen kan känna sig orolig, ledsen, stressad även om personen är vid god hälsa. Dessutom beaktas eller återfinns hälsans balans i systemet som fysiologisk och psykologisk beredskap samt i den sociala relationen med andra människor (Wiklund – Gustin, 2015). För att sjuksköterskan ska uppleva hälsa så måste det finnas en rörelse eftersom existensen präglas av rörelse. Lika
viktigt är det för individen att uppleva ett tillstånd av stillhet. För att kunna klara av nästa moment av rörelse som exempelvis i arbetet så krävs det att sjuksköterskan samlar kraft och vilar. Människans existens präglas av både rörelse och stillhet, två begrepp som är boeronde av och kompletterar varandra. För att klara av perioder av rörelse behövs tid för stillhet då vi vilar och samlar kraft. Om tidsbrist leder till stress kan vilan utebli, vilket kan ge en upplevelse av att inte klara av vardagen och arbetsuppgifterna (Dahlberg & Segesten, 2010). Livsrytmen som stabiliseras av livskraft, livslust och livsmod påverkas av stressorer som leder till ohälsa. En upplevelse av att inte känna sig i stånd till att klara av vardagen, arbetet samt våra problem där kraven är alltför höga och detta kopplat till stillheten som kan präglas av tidsbrist vilket försvårar för oss att varva ner (Dahlberg & Segesten, 2010).
3 PROBLEMFORMULERING
Dagligen uppstår stress som påverkar varje enskild individ. Stressen definieras som kroppens svar mot påfrestningar. Stress är oundvikligt inom sjukvården och drabbar varje sjuksköterska. Olika bidragande faktorer kan vara bland annat övertidsarbete, brist på personal samt långa arbetspass. Det finns risk att sjuksköterskan kommer att drabbas av ohälsosamma tillstånd exempelvis depression, mental trötthet och ångest. Dessa tillstånd kan leda till utbrändhet och sätta stopp för sjuksköterskans fortsatta engagemang inom yrket. Höga nivåer av stress kan ge minskad empatisk förmåga gentemot patienter och stressproblematiken går då i hög utsträckning ut över
patienterna. En stressig arbetsmiljö kan göra det svårare för sjuksköterskan att bibehålla en vårdande hållning och därmed påverka patientsäkerheten. Tidigare forskning utförd
på onkologiska vårdavdelningar har visat att patientsäkerheten påverkas som en följd av sjuksköterskans stress. Avsikten är att ge en säker, trygg och god vård till patienterna samt tillgodose deras behov. Tidigare forskning visar även att sjuksköterskor på onkologiska vårdavdelningar löper stor risk att utsättas för stress när de kommer i kontakt med komplexa cancerbehandlingar och bemöter patientdödsfall. Det är därför ett aktuellt problem inom sjukvården att undersöka om stress relaterad till
arbetsbelastning på onkologiska vårdavdelningar kan leda till utbrändhet.
4 SYFTE
Syftet var att undersöka sjuksköterskors stress relaterad till arbetsbelastning på onkologiska vårdavdelningar.
Nollhypotes - Det finns inte ett samband mellan arbetsbelastning och upplevelse av arbetsrelaterad stress bland sjuksköterskorna på onkologiska vårdavdelningar.
Alternativ hypotes - Det finns ett samband mellan arbetsbelastning och upplevelse av arbetsrelaterad stress bland sjuksköterskor på onkologiska vårdavdelningar.
5 METOD
5.1 Design
Studien utfördes i form av kvantitativ metod med deduktivt ansats. Den kvantitativa metoden använde strukturerad mätning i form av en enkät och riktade sig till ett stort antal respondenter vilket underlättade databearbetningen (Henricson 2017).
Datamaterialet samlades in vid en tidpunkt, tillvägagångssättet benämns som
tvärsnittsstudie (Barmark & Djurfeldt, 2019). I den här studien valdes deduktiv ansats redan vid planering av uppsatsen eftersom studien utgick från en teori vilket vid
deduktiv ansats leder som en röd tråd genom forskningsprocessen genomförandet av studien (ibid).
5.2 Datainsamling
Studien genomfördes med insamlade data från tidigare använda enkäter med fokus på självskattning av stress så kallad en prövning av Stress-Energi-modellen (SE) (Kjellberg & Wadman, 2002). Utbrändhetssyndrom var också med som inriktar sig på individer som arbetar i nära relationer med andra människor så kallad Maslach Burnout
Inventory (MBI) i en svensk version. Den svenska tolkningen av Kheder och Van Der Pals (2005) valdes för att undvika missuppfattning av enkäten (Bilaga 1). Fördelen att använda färdigkonstruerade enkäter är att de är testade sedan tidigare och minskar risken för missförståelse från respondenterna samt att det mäter det som avsåg syftet med studien (Billhult 2017).
Enkäten består av 11 bakgrundsfrågor, 20 frågor inriktade mot utbrändheten, och 12 frågor om stress. Alla frågor var slutna i enkäten vilka hade givna svarsalternativ som deltagarna behövde ta ställning till.
Bakgrundsfrågor inleddes i enkäten för att ge en mer omfattande bild av deltagarna vilket ökar fördjupning av den studerade populationen i analysen (Kristensson 2014). Frågor om kön, ålder, arbetslivserfarenheter, civilstånd, vårdande av barn,
heltid/deltidsarbete, egen hälsouppfattning av hälsa, samt egen arbetstillfredsställelse formulerades med hjälp av färdiga frågor (Ejlertsson, 2012).
Frågor om utbrändheten bestod av 20 frågor och svaren graderas på en skala med sju svarsalternativ. Där ges ett värde från “aldrig” (0) till alltid (6). Alla frågor är kopplade till de tre olika underkategorierna i utbrändheten: emotionell utmaning,
Frågor om stress inriktar sig på deltagarnas egen uppfattning om hur hen har känt sig den senaste tiden efter en arbetsdag. Frågeformuläret innehåller 12 svarsalternativ. Deltagarna svarade genom att ringa in siffran på en skala under det svarsalternativ som bäst motsvarade hur de brukade känna sig efter en arbetsdag. Därefter värderades svaren på frågorna på en skala där det gavs ett värde’ ’inte alls’’ (0) till’ ’väldigt mycket’’(5).
5.3 Urval och urvalsförfarande
Urvalet omfattade legitimerade sjuksköterskor från onkologiska vårdavdelningarna och bestod både av kvinnor och män. Deltagarna valdes ut från fyra olika onkologiska vårdavdelningar från södra samt sydvästra Sverige utifrån studiens geografiska
placering. Tidsbrist i studiens utförande gjorde att det inte var möjligt att åka till sjukhus placerade i andra områden i Sverige.
Inklusionskriterier: Sjuksköterskor som arbetat kontinuerligt på onkologisk
vårdavdelning. Med kontinuerligt menas i denna studie att de har arbetat minst ett år utan att vara sjukskrivna (en vecka eller längre) eller tjänstlediga mer än två månader.
Exklusionskriterier: Sjuksköterskor som pensionerat sig exkluderades. De som arbetat
kort tid (två månader), och sedan flyttats till andra vårdavdelningar. Undersköterskor exkluderades och även hyrsjuksköterskor eftersom de inte stannar på ett och samma ställe.
Ett riktat urvalsförfarande valdes vilket garanterade att större antal sjuksköterskor på onkologiska vårdavdelningar svarade på enkäterna samt ökade representativitet av urvalet (Kristensson 2014). Deltagarna rekryterades i tre olika steg:
I det första steget av studien skickades email till berörda enhetschefer på tre onkologiska vårdavdelningar med förfrågan om det finns möjlighet att utföra en
enkätstudie. I två av ovan valda vårdavdelningarna vårdas också patienter med
hematologiska sjukdomar och internmedicinska patienter. Alla svarade positivt och var intresserade av att medverka i studien.
I det andra steget delades enkäterna ut med ett informationsbrev till avdelningscheferna (Bilaga 2) samt deltagarna (Bilaga 3) där framställs studiens syfte och att deltagandet är frivilligt och kan avbrytas när som helst. En av dessa vårdavdelningar avböjde sin medverkan då enhetschefen meddelade att deras vårdavdelning skulle utföra ett annat stort projekt. När enhetschefen först svarade positivt visste hen inte om det större projektet. Detta medförde att de två enhetschefer från ovan nämnda
onkologiska vårdavdelningar svarade positivt och deltog i studien. Därefter söktes två nya undersökningsenheter för att få tillräckligt med data. Två nya enhetschefer från onkologiska vårdavdelningar svarade positivt och deltog i studien. Slutligen deltog personal från två vårdavdelningar där enbart onkologiska patienter vårdas och två vårdavdelningarna där även hematologiska och internmedicinska patienter vårdas. Färdiga enkäterna skrevs ut i pappersform och lämnades personligen till
avdelningscheferna på de utvalda onkologiska vårdavdelningarna. Enhetscheferna tog ansvaret att dela ut enkäterna bland personalen. Besvarade enkäter lades i ett
medskickat kuvert. Minimum antal besvarade enkäter avgjordes till 40–50. Sammanlagt arbetade 68 sjuksköterskor på utvalda vårdavdelningarna. Innan data samlades in
skickades en påminnelse till enhetscheferna om studien. Efter en arbetsvecka hämtades de samlade ifyllda enkäterna i kuverten från tre onkologiska vårdavdelningar. Därefter förlängdes datainsamlingen en arbetsvecka till på en av onkologiska vårdavdelningarna för att inhämta planerat antal enkäter. Efter detta hämtades de samlade ifyllda enkäterna i kuverten från den fjärde onkologiska vårdavdelningen. Totalt var 42 av de 68
enkäterna komplett ifyllda vilket ger en svarsfrekvens på 61,76%. Detta innebär att svarsfrekvensen på 61,76 % i förhållande till svaren i enkäterna var kompletta.
5.4 Analys
Insamlad data analyserades med hjälp av statistikprogrammet IBM SPSS. Först kodades in enkäterna i SPSS statistikprogram efter enkäternas svarsalternativ. Oberoende
variabler bestods av bakgrundsfrågorna: kön, ålder (år), arbetslivserfarenheter (år), civilstånd (ensamstående, gift, sambo, skild, annat), barn med vårdnad om (ja, nej), upplevelse av att vara överarbetad (ja, nej), arbetstider (heltidsarbete, deltidsarbete), skiftarbete (dag, natt, omväxlande), antal timmar övertid per månad (timmar), egen hälsouppfattning (med skala 1-5, från mycket dålig till mycket bra), egen värdering av arbetstillfredsställelse (med skala 1-5, från mycket dålig till mycket bra). I MBI-enkäten adderades svaren i skalan för respektive respondent och dividerades med antal frågor för att få fram ett indexvärde i intervall (0–120, från låg nivå av utbrändhet till hög nivå av utbrändheten). I SE-enkäten adderades svaren i skalan för respektive respondent och dividerades med antal frågor för att få fram ett indexvärde i intervall (0–60, från låg nivå av stress till hög nivå av stress).
Deskriptiv statistik användes för att beskriva och få en överblick över insamlad data. Den beskrivande statistiken visar frekvenser, frekvensfördelningar samt centralmått och spridningsmått. Centralmått används för att beskriva var tyngdpunkten i den undersökta populationen ligger. Därför användes det aritmetiska medelvärdet (mean) och medianen (Henricson 2017). Därefter användes spridningsmått som standardavvikelse (SD) och percentiler (P) som visas i form av distribution. SD används för att beskriva insamlad datas spridning, och percentiler för att visa hur materialdata är fördelat. Range anges för att visa skillnaden mellan det högsta och lägsta värdet i utbrändhetsnivå och stressnivån.
Analyserade data presenterades i frekvenstabeller. På det sättet påvisades deltagarnas variabelvärden, vilka framkom i studien, samt deras frekvenser (Ejlertsson 2012).
Parametriska test så kallad Independent sample t- test gjordes för att göra jämförelseanalysen på kvotskala för att visa om det finns en statistisk skillnad (signifikant) mellan två gruppers medelvärde som har uppmätts vid samma tidpunkt.
En jämförelseanalys gjordes mellan södra och sydvästra Sverige för att undersöka möjliga geografiska skillnader av utbrändhetsnivå och stressnivå. Först gjordes
jämförelseanalys mellan södra och sydvästra Sverige för att påvisa om det finns skillnad av utbrändhetsnivå och stressnivå geografisk. Därefter gjordes jämförelseanalys mellan de olika vårdavdelningarna med hänsyn till vilka patienter som vårdades på respektive vårdavdelning. Två av de fyra undersökta vårdavdelningarna vårdade hematologiska och internmedicinska patienter. I föreliggande studie angav värdena vid
jämförelseanalysen i resultatet som p- värde, df (frihetsgrader), t – värde. Om p ≤ 0,5 var sannolikheten stor att det fanns signifikant skillnad mellan variablerna (Ejlertsson 2012).
Därefter gjordes regressionsanalyser för att undersöka sambandet mellan en oberoende variabel från bakgrundsvariabel och flera beroende variabler. Alla regressionsanalyser gjordes för att förutse en viss bakgrundsvariabel utifrån andra variabler (MBI, SE) och för hypotesprövning (ibid). Data från bakgrundsvariablerna ålder, år på arbetsplats, vårdnad om barn, känsla av att vara överarbetad, arbetstider, antal övertidstimmar per månad analyserades med regressionsanalysen mot de beroende variablerna utbrändheten (MBI) och stress (SE) för att göra signifikansprövning. I föreliggande studie angav
värdena vid sambandsanalyser i resultatet som p – värde. Om p – värdet var ≤0,5 fanns signifikant samband mellan en av oberoende variabler och de beroende variablerna (MBI) och (SE). Sambandsanalys vid regression gjordes också mellan utbrändhetsnivå (MBI) och stressnivå (SE). Analyserade data för regression presenterades i resultatet som p-värde ≤0,5 och F – värde, ett så kallad kritiskt värde för att avgöra om
nollhypotesen behölls eller förkastas.
6 FORSKNINGSETISKA ASPEKTER
Studiens grund utgick från de forskningsetiska kraven i Helsingforsdeklarationen (2013). Dessa innefattar informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Med informationskravet menas att deltagarna har fått ett
informationsbrev inför studien. Det innebär att deltagarna har fått möjlighet att fundera över sin medverkan i studien och att deltagandet i studien var frivilligt och kunde avböjas när som helst. Samtyckeskravet omfattar att deltagarna har haft
självbestämmande över sin medverkan. Konfidentialitetskravet bevarades genom att information om deltagande i studien inte spreds till obehöriga och datamaterialet skulle makuleras efter studiens avslut. Nyttjandekravet innebär att insamlade data om
deltagarna endast får användas för studieändamål. Studien har tagit hänsyn till dessa krav. Innan studien inleddes utfördes en etisk egengranskning enligt bifogad mall (Bilaga 4) från Etikkommittén Sydost. De första sex frågorna besvarades med nej vilket betydde att det inte krävdes en ansökan om etikprövning (Etikkommittén Sydost, 2019).
7 RESULTAT
7.1 Bakgrundsinformation
I studien deltog 42 sjuksköterskor från fyra onkologiska vårdavdelningarna där 7 % (n=3) av deltagarna var män och 93 % (n=39) var kvinnor.
Åldern på sjuksköterskorna som deltog i studien var mellan 24 år till 61 år där
medelvärdet var 34,14 (SD±10,71) och medianen var 30,5 år. Majoriteten 71 % (n=30) hade en partner, och 76,2 % (n=32) av deltagarna hade inte vårdnaden om barn.
Distributionen av demografisk information av deltagarnas kön, ålder, civilstånd, vårdnad om barn presenteras i (Tabell 1).
Tabell 1. Distribution av demografiska variabler om deltagarnas kön, ålder, civilstånd, vårdnad om barn. Variabler Total N=42 n % Kön Man 3 7,1% Kvinna 39 92,9% Ålder 24 - 34 29 68,8% 35 - 45 6 14,4% 46 - 61 7 16,8% Civilstånd Ensamstående 10 23,8% Gift / sambo 30 71,4% Skild 1 2,4% Annat 1 2,4% Vårdnad om barn Ja 10 23,8% Nej 32 76,2%
Deltagarna hade en medel arbetslivserfarenheten som legitimerad sjuksköterska på 5,67 år (SD±4,927) och median på 4 år. Deltagarna som hade kortast arbetslivserfarenhet beräknades ha arbetat i ett år och den som arbetat längs hade arbetat mellan två och fem år. Andelen heltidsarbetande deltagare var 85,7% (n=36) och 14,3 (n=6) av deltagarna arbetade deltid. Majoriteten av deltagarna 71,4% (n=30) kände sig inte överarbetade.
Den beräknade medianen gällande övertidsarbete var två timmar per månad med en spridning på 0–15 timmar per månad. Andelen deltagare som inte arbetade övertid var 38,1 % (n=16), medan 4,8% (n=2) arbetade 15 timmar övertid per månad. Dagtid arbetade 50 % (n=21) av deltagarna, 45, 2 % (n=19) arbetade omväxlande dag och natt och, 4,8 % (n=2) arbetade enbart natt. Distribution av deltagarnas förhållningssätt till arbetet presenteras i (Tabell 2).
Tabell 2. Distribution av deltagarnas förhållningssätt till arbetet.
Variabler Total n=42 n % År på arbetsplats 1 6 14,3% 1–2 8 19% 2–5 15 54,7% Mer än 5 år 13 12% Känner sig överarbetad Ja 12 28,6% Nej 30 71,4% Arbetsform Heltid 36 85,7% Deltid 6 14,3% Arbetstider Dagtid 21 50% Nattid 2 4,8% Omväxlande 19 45,2%
Övertid per månad 0 16 38,1%
1–14 24 57,1%
Fördelningen av deltagarnas egen hälsouppfattning (1 - mycket dåligt, 2 – dålig, 3 – ganska bra, 4 - bra, 5 - mycket bra) uppmätes till medianvärde på 4. Resultatet visade att 54,8% (n=23) av deltagarna bedömde sin hälsa som bra medan 7,1 % (n=3) dålig och 21,4 % (n=9) bedömde sin hälsa som ganska bra. De deltagare som bedömde sin hälsa Mycket bra var 16,7 (n=7). Distribution av deltagarnas egen hälsouppfattning presenteras i (Figur 1).
Fördelningen av deltagarnas självbedömda arbetstillfredsställelse (1-mycket låg, 2-låg, 3-ganska bra, 4 – bra, 5-mycket bra) uppmättes till ett medianvärde på 4. Resultatet visade att 59,5 % (n=25) hade bra självbedömd arbetstillfredsställelse, 21,4% (n=9) ganska bra självbedömd arbetstillfredsställelse, och 19 % (n=8) mycket bra
självbedömd arbetstillfredsställelse. Statistisk distribution av bedömning av
arbetstillfredsställelse presenteras i (Tabell 3).
Tabell 3. Statistisk distribution av deltagarnas bedömning av arbetstillfredsställelse.
Variabler Total N=42 n % Bedömning av arbetstillfredsställelse Mycket dålig 0 0% Dålig 0 0% Ganska bra 9 21,4% Bra 25 59,5% Mycket bra 8 19%
7.2 Resultatredovisning för utbrändhetsnivå och stressnivå
Medelvärdet för utbrändhetsnivå (MBI) var 56,42 (SD±10,704, min -max 28 – 82). I genomsnitt var deltagarna i 56,42 utbrändhetsnivå. Den lägsta nivå på utbrändhetsnivå var 28 och den högsta 82. Omkring 95% (n=42) av deltagarna upplevde utbrändhetsnivå mellan 35,012 och 77,828. Där P25 (25 %) av observationerna hade 50,75 värde eller lägre, P50 (50%) hade värde 55,428 och P75 (75%) hade 62 värde eller lägre.
Medelvärdet för stressnivå (SE) var 26,119 (SD±4,085, min-max 20 – 39. I genomsnitt var deltagarna i 26,119 stressnivå. Den längsta nivå på stress var 20 och den högsta 39. Omkring 95% (n=42) av deltagarna upplevde stressnivå mellan 17,949 och 34,289. Där P25 (25 %) av observationerna hade 23 värde eller lägre, P50 (50%) hade värde 26,00 och P75 (75%) hade 29 värde eller lägre. Statistisk beskrivning av
utbrändhetsnivå (MBI) och stressnivå (SE) visas i (Tabell 4).
Tabell 4. Statistisk beskrivning av utbrändhetsnivå (MBI) och stressnivå (SE).
Skala nivå Medelvärde (m) Standardavvikelse (SD)
Range Minimum Maximum
MBI (0–160) 56,43 10,704 54 28 82 SE (0–60) 26,12 4,085 19 20 39 7.3 Statistisk sambandsanalys
Resultatet från den statistiska sambandsanalysen visade icke signifikant p- värde=0,203, F=1,678 mellan deltagarnas utbrändhetsnivå (MBI) och stressnivå (SE). Detta innebär att nollhypotes behölls. Det fanns inget samband mellan sjuksköterskors
arbetsbelastning och upplevelse av arbetsrelaterad stress på onkologiska vårdavdelningar. Regressionsanalys presenteras i (Tabell 5).
Tabell 5. Regressionsanalys mellan utbrändhetsnivå (MBI) och stressnivå (SE).
Model Sum of Squares df Mean Square F Sig.
1 Regression 189,211 1 189,211 1,678 ,203b
Residual 4509,074 40 112,727
Total 4698,286 41
a. Dependent Variable: MBI b. Predictors: (Constant), SE
7.4 Geografisk jämförelse
Utbrändhetsnivå (MBI)
Resultatet av statistisk Independent sample t – test visade att sjuksköterskor från södra Sverige (n=13) rapporterade i genomsnitt minimalt högre nivå av utbrändhetsnivå (m=57,61; SD±10,64) än sjuksköterskor (n=29) i sydvästra Sverige (m=55,89; SD±10,87) signifikansprövning av Independent sample t-test visade att det inte fanns signifikant t=477, df=40, p=0,055 av utbrändhetsnivå i de olika geografiska områdena.
Stressnivå (SE)
Resultatet av statistisk Independent sample t – test visade att sjuksköterskor från sydvästra Sverige (n=29) rapporterade i genomsnitt minimalt högre nivå av stress (m=26,2; SD±4,45) än sjuksköterskor (n=13) i södra Sverige (m=25,77; SD±3,26). Signifikansprövning av Independent sample t -test visade att det inte fanns signifikant p=0,707 (t=368; df=40) av stress i de olika geografiska områdena.
7.5 Jämförelse mellan personal
(1) Personal hade vårdnad om hematologiska och internmedicinska patienter (2) Personal hade vårdnad om onkologiska patienter
Utbrändhetsnivå (MBI)
Resultatet av statistik Independent sample t-test visade att sjuksköterskorna som
vårdade hematologiska och, internmedicinska patienter (1) utöver onkologiska patienter (2) hade högre utbrändhetsnivå (m=59,44; SD±9,53) än sjuksköterskor som enbart vårdade onkologiska patienter (m=52; SD±11,05).
Resultat av statistisk analys Independent sample t – test visade ett signifikant p-värde (p=0,025; t=2,327, df=40). Det fanns statistisk skillnad av utbrändhetsnivå (MBI) i de fall där sjuksköterskorna vårdade hematologiska och, internmedicinska patienter (1) utöver onkologiska patienter (2). Statistiskt resultat av Independent sample t– test presenteras i (Tabell 6).
Tabell 6. Jämförelse av utbrändhetsnivå (MBI) mellan fyra onkologiska vårdavdelningar. Totalt n=42 1 (MBI) n= 25 2 (MBI) n=17 T -värde (df) p-värde (sig) Medelvärdet (m) (SD) 59,44 (9,53) 52(11,5) 2,33(40) 0,025
(1) Personal hade vårdnad om hematologiska och internmedicinska patienter (2) Personal hade vårdnad om onkologiska patienter
Stressnivå (SE)
Resultatet av statistisk Independent sample t -test visade att sjuksköterskorna som vårdade hematologiska och internmedicinska patienter (1) utöver onkologiska patienter (2) hade samma stressnivå (m=26,12; SD±3,66) som sjuksköterskorna som hade vårdnad enbart om onkologiska patienter (m=26,12; SD±4,76).
Resultat av statistisk analys Independent sample t - test visade inte ett signifikant p-värde (p=0,999; df=28,45, t=0,002). Det fanns ingen statistisk skillnad av stressnivå (SE) där sjuksköterskorna hade vårdnad om hematologiska, internmedicinska patienter (1) utöver onkologiska patienter (2).
7.6 Sambandsanalys
Resultatet av samband mellan oberoende variabeln känner sig överbetad (m=56,42; SD±3,1 min-max 54,01–65,99) hade ett signifikant samband med de beroende variablerna sammanställda i utbrändhetsnivå (MBI) (m=56,42; SD±2,148 min -max 53,21–63,20) Det finns ett samband mellan känsla av att vara överarbetad och
utbrändhetsnivå (MBI) p=,000. Oberoende variablerna ålder, år på arbetsplats, övertid
per månad, vårdnad om barn, arbetsform, arbetstider hade inga signifikanta samband med utbrändhetsnivå (MBI). Mellan variablerna sammanställda i instrumentet (SE) och variabeln ålder, antal år på arbetsplats, vårdnad om barn, arbetsform, arbetstider och känsla av att vara överarbetad, fanns det inga signifikanta skillnader. Redovisning av statistisk sambandsanalys visas i (Tabell 7).
Tabell 7. Statistisk sambandsanalys mellan bakgrundsvariabler och variabler sammanställda i utbrändhetsnivå (MBI) och stressnivå (SE).
Variabel MBI p-värde SE p-värde Ålder ,889 ,841 År på arbetsplats ,716 ,968
Övertid per månad ,062 ,999
Vårdnad om barn ,928 ,344
Överarbetad ,000 ,589
Arbetsform ,480 ,154
Arbetstider ,107 ,417
8 DISKUSSION
Studiens resultat visade att sjuksköterskorna på de onkologiska vårdavdelningarna befann sig inte i den höga stressnivå eller utbrändhetsnivå på arbetsplats oberoende av geografiska områden. Men studiens resultat visade skillnad av utbrändhetsnivå där sjuksköterskorna hade vårdnad om onkologiska, hematologiska och internmedicinska patienter. Studien visar också ett statistiskt samband mellan utbrändhetsnivå (MBI) och de sjuksköterskorna som kände sig överarbetade. Sjuksköterskorna som kände sig överarbetade hade högre utbrändhetsnivå.
8.1 METODDISKUSSION
I studien undersöktes om sjuksköterskornas arbetsbelastning var stressrelaterade på onkologiska vårdavdelningar. En kvantitativ enkätstudie valdes för att minimera påverkan av urvalsförfarande, miljö, datainsamling och analys (Kristensson 2014). Enkätstudier är den vanligaste formen i den kvantitativa metoden och kan föredras framför andra kvantitativa metoder. Den passar bäst när information samlas in från många deltagare på kort tid (Billhult 2017). En annan anledning att välja enkätstudien i uppsatsarbetet har varit att den inte kräver mycket resurser och enkäter tar inte lång tid att fylla i (Thrane 2019). Den empiriska metoden är även lämpligaste (Segesten 2017). Segesten (2017) skriver vidare att en empirisk studie bör undvikas i samband med grundutbildning till sjuksköterska eftersom det fanns tidsbegränsning av genomförande av examensarbete. Studiens kvalité kan försvagas. Men Segesten (2017) poängterar också att universitet ska ge möjlighet för studenter att utföra en empirisk studie därför valdes den metoden och studien riktas till sjuksköterskor som arbetar på onkologiska vårdavdelningar.
Pappersenkät är det vanligaste sättet att samla in datamaterial. Det går snabbt att skriva och dela ut enkäter, vilket gör att pappersenkäter är bland de vanligare metoderna. Detta sätt ger ett seriöst intryck och högre svarsfrekvens (Barmark & Djurfeldt 2019).
Dessutom skickades två påminnelser för att öka svarsfrekvens. Enligt Ejlertsson (2013) kan svarsfrekvensen höjas mellan 30–50% genom att två påminnelser om postenkäten skickas ut. Trots att alla ovan nämnda styrkor med pappersenkät var svarsfrekvensen på utvalda vårdavdelningar 61,76 % (n=42) av 68 enkäterna. En webbenkät är en annan möjlighet. Det är lättare och billigare att få tag på många deltagare samt sparar tid på att koda in enkäterna i ett statistikprogram SPSS. Ett exempel är Google docs, vilket är lätt att hantera, gratis samt data kan importeras direkt till ett utvalt statistikprogram (ibid).
Det vanligaste felet i statistiska studier är bias, som betyder skevhet eller systematiskt fel (Kristensson 2014). Exempelvis i den först planerade studien föll en av tre
undersökningsenheter bort under insamling av data, ett så kallat externt bortfall. Detta resulterade i att datainsamling fördröjdes tidsmässigt eftersom två nya
undersökningsenheter fick eftersökas. Billhult (2017) beskriver att en studie blir nästan aldrig som forskaren har planerat från början och att bortfall därför kan förekomma. Oavsett vilket problem som uppstår under arbetets gång bör tillräckligt med data samlas in för att studiens resultat ska kunna bli generaliserbart (ibid). Trots att alla planerade undersökningsenheter bekräftade sitt engagemang och fick påminnelse angående studien, svarade 61,76% (n =42) av populationen på enkäten från utvalda
vårdavdelningar. En av studiens styrkor är att deltagarna svarade noggrant på samtliga frågor i enkäten, därför finns inte ett internt bortfall. Detta kan förklaras av att
sjuksköterskorna som tog sig tid att besvara på enkäten, inte upplever stress eller utbrändheten på sin arbetsplats (Barmark et al 2019). Dessutom utfördes studien i olika geografiska områden i Sverige. Detta medverkar till att studien är mer representativ (Ali & Skärstäter 2017).
Vid två av de fyra vårdavdelningarna vårdas förutom patienter med tumörsjukdomar, även patienter med blodsjukdomar samt med vissa former av internmedicinska
sjukdomar. Detta kan medföra att studiens validitet minskas, samt att urvalsförfarandet bli på något sett skevt (Kristensson 2014). Av denna anledning skulle en framtida studie kunna fokusera enbart på sjuksköterskor inom cancervården. På detta sätt ges större möjlighet att få rikligt med datamaterial, som är trovärdigt och representativt (Ali et al., 2017).
En styrka med studien är att enkäterna är validerade. De är testade i tidigare studier och de mäter sjuksköterskors stress samt utbrändhet relaterad till arbetsbelastning. Genom att använda färdigkonstruerade enkäter stärks studiens validitet, de mäter det som avses att mätas samt resultaten från dataanalysen ger möjlighet att jämföra resultatet med andra studier som använt samma mätinstrument. En hög grad av instrumentens reliabilitet innebär att studien får samma mått vid upprepning av studien och det perfekta är om valda instrumentet visar samma resultat oavsett vem som gör studien eller när den utförs (Billhult 2017). Studiens resultat hade kunnat bli annorlunda om den upprepas vid två olika tillfällen eller under olika årstider. Stress är ett brett fenomen vilket innebär att individen kan uppleva stress på olika sätt beroende på tidpunkt, miljö eller humör (Weman – Josefsson & Bergren, 2013).
Vid upprepning skulle studien inte ge samma resultat då datainsamlingen utfördes vid en viss punkt då detta var en tvärsnittsstudie (Billhult 2017).
De ifyllda enkäterna förvarades på en låst expedition, men en del av deltagarna hade missat att lägga sina ifyllda enkäter i det medföljande kuvert som delades ut, vilket försvagade i konfidentialitet och även anonymitet. Det framgick tydliga instruktioner och information gällande studiens tillvägagångssätt i informationsbrev till
avdelningschefen på den onkologiska vårdavdelningen och deltagarna i studien. Det kunde göras på annat sätt, till exempel träffa deltagarna på ett arbetsmöte, presentera studiens syfte därefter dela ut informationsbrev och be personal att fylla i enkäterna. Barmark & Djurfeldt (2015) anser att det skulle vara en stor fördel och öka deltagarnas benägenhet att svara på enkäten.
En annan fördel skulle kunna vara att det under hela datainsamlingsprocessen endast är studenten som har ansvar för att samla in enkäterna, vilket skulle förstärka
konfidentialitet och även anonymitet. Efter insamlingen av data från undersökta
populationen registrerades den in i statistikprogrammet IBM SPSS. Insamlade data skall makuleras efter studiens avslutning. Detta garanterar att informationen om deltagarna inte sprids till obehöriga.
Kjellström (2017) påstår att studien som berör deltagarnas upplevelse kan väcka starka känslor hos individen därför var det av stort vikt att valda instrument har etiskt
godkännande var prövade i tidigare studier. Frågorna i instrumentet var klart och tydligt formulerade, svarsalternativen var tydliga så att deltagarna enkelt kunde följa med och förstå vad skulle göras. För att säkerställa att studien följt forskningsetiska riktlinjer (Helsingforsdeklarationen 2018), gjordes en etisk egengranskning (Bilaga 4). Den godkändes av handledare, då de sex första frågorna i mallen för etisk
egengranskning besvarades nej. Det betydde att det inte behövdes göra någon etisk prövning.
8.2 RESULTATDISKUSSION
Studiens huvudresultat visade inget samband mellan sjuksköterskornas arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress. Fyra vårdavdelningar undersöktes; två i sydvästra Sverige och två i södra Sverige. Det fanns inget signifikant samband gällande utbrändhet och stress mellan sjuksköterskor från onkologiska vårdavdelningar i de olika geografiska
områdena. Detta betydde att den geografiska placeringen saknade betydelse för sjuksköterskornas upplevelse av stress.
Arbetsmiljö, stress och utbrändhet
Studiens resultat stöds inte av tidigare forskning om att sjuksköterskans arbetsbelastning på onkologiska vårdavdelningar leder till stress vilket i sin tur kan leda till
stressrelaterade besvär som utbrändhet (Yu, Jiang & Shen, 2016). Tidigare forskning gjord av Książek, Stefaniak, Stadnyk, & Książek, 2011 undersökte sjuksköterskans stress relaterad till arbetsbelastning på onkologiska vårdavdelningar i andra europeiska länder. Där beskrivs att sjuksköterskor ställs inför olika sociala och materiella
miljöfaktorer på sin arbetsplats. Stora krav ställs på sjuksköterskor på onkologiska vårdavdelningar som har en hög patientomsättning (Książek et al., 2011) vilket medför ytterligare arbete som sjuksköterskan skall utföra under tidspress, samt en risk för att en del omvårdnadsåtgärder kan missas på grund av tidsbrist. Sådana psykiska och fysiska påfrestningar på arbetsplatsen bidrar till nedstämdhet och försämrad fysisk hälsa, då kroppen anpassar sig till rådande situation. I förlängningen innebär detta att negativa omständigheter resulterar i utbrändhet (ibid). En viktig del i vårdarens arbete är att kunna hitta balans mellan vila och rörelse (Dahlberg 2010) eftersom att återfinna balans mellan stillhet och rörelse är en naturlig process i personers liv som bidrar till hälsa. Men ibland är det oundvikligt att någon del av arbetet tar för mycket inre kraft vilket kan bidra till ohälsa därför är det väsentligt att livsrytmen stabiliseras för att klara påfrestningar i vardagen och på arbetsplatsen. Det är väldigt individuellt hur människor påverkas av händelser i omgivningen (ibid).
Den potentiella risken för utbrändhet bland sjuksköterskor på onkologisk vårdavdelning är, enligt studien, liten och leder inte till psykisk ohälsa. Påståendet grundas på den undersökta populationen där stressen inte uppfattas som hög. Detta innebär att det inte finns stressrelaterade samband till arbetsbelastning och utbrändhet. En studie, utförd av Udo, Danielson, Henoch, & Melin-Johansson (2013), visade att sjuksköterskor som bemöter cancerpatienter på kirurgisk vårdavdelning, blev bjudna en informativ utbildning på sin arbetsplats. Studien visade senare att sjuksköterskorna som deltog i studien, kände mindre stressnivå trots arbetsbelastning på sin arbetsplats. De beskrev en positiv förändring i beslutfattande under oförutsedda situationer (ibid). Det anses
(Weman -Josefsson & Berggren 2013) att ha bättre förutsättningar att hantera utmanade situationen på sin arbetsplats när arbetare har tillgång till exempel till informativt stöd. Detta resulterar i bättre harmoni på arbetsplatsen och att en god arbetsmiljö inte är enbart en strategisk resurs men även en resurs för individens utveckling och välbefinnande (ibid).
Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2018) är en bra och säker arbetsmiljö en rättighet i Sverige. På vissa sjukhus i Sverige tillämpas nya arbetssätt samt nya
ledningsstrukturer bland annat hos sjuksköterskor som arbetar på onkologisk
vårdavdelning. Detta resulterar i att sjuksköterskor känner sig trygga i sin yrkesroll samt bidrar till sjuksköterskans bättre hälsa och välmående (ibid). Arbetsmiljö och hälsa är förknippade med varandra (Dahlberg & Segesten 2010), och individer har ansvar för hur dessa upplevs under en arbetssituation. Att arbeta i en hälsosam arbetsmiljö på exempelvis en vårdavdelning där vårdmiljön är anpassad efter personalens psykiska och fysiska behov är av stort vikt för hälsa och välbefinnande (ibid). Det kan handla om att arbetsplatsen erbjuder riktad information till vårdpersonal i form av att ge utbildning
eller utvecklingsmöjligheter vilka är viktiga för att klara av arbetsuppgifterna (Weman- Josefsson et al., 2013).
Hälsa
En av anledningarna till att deltagarna inte upplevde stress på sin arbetsplats kan vara att majoriteten av dem skattade sina hälsotillstånd som bra. Andra bidragande faktorer var hög arbetstillfredsställelse bland den undersökta populationen, vilket tydde på att de trivdes på sina arbetsplatser. Tidigare forskning (Wu, Singh-Carlson, Odell, Reynolds, & Su, 2016) visar att en av bidragande faktorer till att sjuksköterskor mår bra, är arbetsmiljön. Att arbeta i en hälsosam arbetsmiljö i organiserade, strukturerade och fungerande teamarbete på onkologisk vårdavdelning bidrar till upplevd harmoni bland medarbetare (ibid). Denna studies resultat visade positiva svar gällande
sjuksköterskornas hälsa, vilket stämde överens med Aycock och Boyles (2009) som visar att sjuksköterskor har god hälsa trots en stressande arbetsmiljö. I studien (Aycock et al., 2009) har också identifierats att det är fördelaktigt för sjuksköterskor att
upprätthålla ett omtänksamt förhållningssätt gentemot sig själva, både på och utanför arbetsmiljön. Då bevaras hälsan i god balans för de arbetande sjuksköterskorna. Det resulterar i att stress och utbrändhet minimeras (ibid). Dahlberg & Segesten (2010) anser att det är av stort vikt att människor upplever hälsa, både på sin arbetsplats och efter avslutat arbetspass. Det gäller att ha en hälsosam balans mellan rörelse och stillhet. Även om människor är födda med vissa egenskaper är dessa mer eller mindre
innebär att individen kan förändras och att existensen präglas individens erfarenheter under livets gång (ibid).
Studien visar att majoriteten av sjuksköterskorna hade två eller fler års
arbetslivserfarenhet. Deras långa erfarenhet gjorde att de kände sig tryggare och säkrare i sin yrkesroll. I en tidigare studie gjord bland svenska sjuksköterskor visar att
arbetslivserfarenhet stärker sjuksköterskornas självkännedom, själsförmåga och självreflektion som resulterar i ökad effektivitet på arbetsplatsen. Att ha en ledning på arbetsplatsen som svarar och lyssnar på medarbetares oro stärker självförtroendet och kan ge en känsla av upprymdhet (Lagerlund, Sharp, Lindqvist, Runesdotter, & Tishelman, 2015). Genom att sjuksköterskor tror på sin egen förmåga att hantera en utmanande arbetsuppgift, leder det till minskad risk för utbrändhet, stress och ångest (Wahlberg, Nirenberg & Capezutis 2016).
Som framkommit i tidigare forskning (Kutluturkan, Sozeri, & Bay 2016) hade det varit troligt att sjuksköterskor på onkologisk vårdavdelning är en särskilt utsatt yrkesgrupp för att uppleva stress och utmaningssyndrom. Dock visade resultatet annorlunda. Den undersökta populationen påstår att de inte känner sig stressade på sin arbetsplats, trots att de möter cancerpatienter i stor utsträckning.
Vårdande om andra patientgrupper
Resultatet visade ett avvikande svar eftersom sjuksköterskor på två av de fyra undersökta vårdavdelningarna upplevde en känsla av utbrändhet. Dessa två
vårdavdelningar hade utöver onkologiska patienter, vårdnad om hematologiska och internmedicinska patienter. Sjuksköterskorna som arbetade på dessa arbetsplatser upplevde en känsla av utbrändhet där sannolikheten var stor att arbetsbelastningen var
hög. Denna iakttagelse stämmer överens med annan forskning kring sjuksköterskans stress relaterad till arbetsbelastning. Goetz, Beutel, Mueller, Trierweiler‐Hauke, & Mahler (2012) har identifierat att flera faktorer kopplade till vårdavdelningsstorlek tycks vara stressande, liksom bemanningsproblem, tung arbetsbelastning samt arbetsrelaterat krav. Vårdavdelningens fysiska utformning med långa korridorer kan vara en av de stressrelaterade faktorerna. De stora arbetskraven leder i sin tur till att det finns ytterligare mer personal i rörelse på vårdavdelningen och det kan leda till intryck som den anställde erfar som stressande (ibid). Goetz et al, (2012) kom fram i sin studie att atmosfären på vårdavdelning är väsentlig för de anställda för att kunna uppnå en bra psykosocial arbetsmiljö (ibid).
Ylikangas (2012) betonar också att varje människa påverkas av miljön, att den upplevs olika av varje människa och kan se varierande ut inom olika vårdformer. Den fysiska miljön som är allt runt omkring i individens omgivning. Den kännetecknas av till exempel storlek, utrustning, färg, ljud och ljus. Dessa har en stor betydelse inte enbart för patientens tillfriskande men även för personals välmående. Att ha ren luft, personlig hygien och omväxlande dagliga aktiviteter bidrar till en trygg och säker miljö.
Ylikangas beskriver även vikten av den psykosociala miljön som omfattar den emotionala atmosfären i form av bland annat goda relationer, attityder vilken enligt Lassenius (2012) kan ändras beroende på rumslighet mellan patienten, personal och den fysiska utformningen av verksamheten hen befinner sig i.
Eftersom sjuksköterskorna vid vårdavdelningarna hade vårdnad om fler än bara onkologiska patienter blev arbetsbelastningen hög. Att sjuksköterskorna upplevde en känsla av utbrändhet kunde också bero på att de befann sig på en större vårdavdelning
med större antal patienter per sjuksköterska vilket kan bidra till mer stressande arbetsmiljö där det kan finnas brist på samarbete och resurser på vårdavdelningen.
Sammanfattningsvis visade studiens resultat förvånansvärt positiva svar där
sjuksköterskorna upplevde god hälsa, god arbetstillfredsställelse och att trivdes. Detta borde följas upp då Sverige håller en hög standard, där riktlinjer tillämpas och
eftersträvas. Detta kan resultera i harmoni på arbetsplatsen och kan även leda till god vårdkvalité.
9 FORTSATT FORSKNING
Studien skulle kunna upprepas med ett större och slumpmässigt urval genom att till exempel vända sig till alla sjuksköterskor som är medlemmar inom svensk cancervård för en god generaliserbarhet. En annan kvantitativ metod som skulle vara lämpligt är exempelvis icke experimentell observation för att finna eventuella samband mellan olika stressfaktorer och beskriva ett förlopp (arbetssituation) över tid på onkologisk vårdavdelning i Sverige. Om en liknande studie skulle genomföras utifrån patientens perspektiv skulle möjligen studien få en annan synvinkel på sjuksköterskans stress, relaterad till arbetsbelastning på onkologiska vårdavdelningar. Vidare forskning inom ämnet skulle även kunna vara att genom en kvalitativ metod i form av intervjuer. Detta för att få djupare och mer detaljerad beskrivning av sjuksköterskans underliggande attityd och känslor kring arbetsmiljö och hälsa. Det är dock inte säkert att individuella intervjuer ger en bredare bild av sjuksköterskornas stressrelaterade arbetsbelastning på onkologisk vårdavdelning.
10 SLUTSATSER OCH KLINISKA IMPLIKATIONER
Resultaten tyder på att sjuksköterskor som arbetar med omvårdnaden på onkologiska vårdavdelningar inte var utsatta för långvarig stress. De kände sig inte överarbetade och bedömde sin hälsa som bra, oavsett på vilken av de i studien ingående onkologiska vårdavdelningarna som de arbetade. Sjuksköterskorna på onkologiska vårdavdelningar trivdes på sin arbetsplats och bedömde sin arbetstillfredsställelse som bra. Detta skulle kunna leda till att sjuksköterskor som inte är stressade har en positiv påverkan på patientens tillfriskande. Det fanns inget samband mellan sjuksköterskornas arbetsbelastning och upplevelse av arbetsrelaterad stress på onkologiska
vårdavdelningar. Vårdvetenskapliga begrepp så som arbetsmiljö och hälsa är av stor vikt att tillämpa i sjuksköterskans arbete för att bevara sjuksköterskans välbefinnande och på så vis skapa förutsättningar för en god omvårdnad.
Studiens resultat skulle kunna användas i ett kliniskt sammanhang då arbetsrelaterad stress inom vårdyrket är ett stort problem idag. Sjuksköterskorna i studien upplevde inte stress på onkologiska vårdavdelningar; de mådde bra och kände glädje på arbetsplatsen. Arbetsledningen för den onkologiska enheten skulle kunna uppmärksamma hur
sjuksköterskor på onkologisk vårdavdelning upplever sin arbetsmiljö. Skulle detta göras kan det ge en möjlighet att växa och utveckla sjuksköterskornas styrkor. Varje
sjuksköterska behöver utnyttja sin potential i arbetsvardagen. Det är ett sätt att bli sedd och få bekräftelse för sina färdigheter. Ju fler av individens förmågor som används på arbetsplatsen, desto bättre tycks de må. Det skapar variation och stimulans i arbetet.
11 REFERENSER
Ali, L., & Skärstäter, I. (2017). Att använda internet vid datainsamling. I Henricson, M. (red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s. 221). (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Arbetsmiljöverket (2013) Stress och tung arbetsbelastning inom vården skapar ohälsa Hämtad 9 november 2019, från: Arbetsmiljöverket
https://www.av.se/press/stress-och-tung-arbetsbelastning-inom-varden-skapar-ohalsa/?hl=stress%20inom%20v%C3%A5rden
Asgari, S., Shafipour, V., Taraghi, Z., & Yazdani-Charati, J. (2019). Relationship between moral distress and ethical climate with job satisfaction in nurses. Nursing ethics, 26(2), 346-356. doi:10.1177/0969733017712083
Aycock, N., & Boyle, D. (2009). Interventions to manage compassion fatigue in oncology nursing. Clinical journal of oncology nursing, 13(2). doi:
10.1188/09.CJON.183–191
Barmark, M. & Djurfeldt, G. (2015). Forskningsfrågan. I Barmark, M. & Djurfeldt, G (red.), Statistisk verktygslåda 0: att förstå och förändra världen med siffror. (s. 42) (Första upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Bergkvist K. (2019). Att möta och kommunicera med personer med cancer. I Fossum, B. (red.) Kommunikation: samtal och bemötande i vården. (s. 329-330). (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Billhult, A. (2017). Enkäter. I Henricson M (red.), Vetenskaplig teori och metod. (s. 123). (Andra upplagan). Lund. Studentlitteratur.
Carvalho, D. P. D., Rocha, L. P., Pinho, E. C. D., Tomaschewski-Barlem, J. G., Barlem, E. L. D., & Goulart, L. S. (2019). Workloads and burnout of nursing workers. Revista brasileira de enfermagem, 72(6), 1435-1441. doi:10.1590/0034-7167-2017-0659
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. (47–101). (Första upplagan). Stockholm: Natur & kultur.
Donnelly, T. (2014). Stress among nurses working in an acute hospital in
