Vatten väger tungt

(1)

6 Svensk Frötidning 2/20

Vatten

väger tungt

Den svenska östkusten är känd

för sina torra betingelser. Lars

Elfverson på Kölby gård utanför

Kalmar hanterar detta faktum

med ett brinnande intresse för

bevattning. Det handlar om

strategi, teknik och biologi för att

tillgodose grödor som höstraps,

rödsvingel, rödklöver, lin m. fl.

grödor i gårdens imponerande

12-åriga växtföljd.

Text & foto: Hans Jonsson, Svensk Frötidning

T

orråret 2018 blev för många lantbrukare en traumatisk påminnelse kring vattnets funda mentala betydelse för lantbruket. Men för Lars Elfverson på Kölby gård var det ”bara” ännu ett år med vatten och bevattningsstrategier i fokus som den viktigaste produktions-faktorn i gårdens växtodling.

Lars är 4:e generationen på gården, belägen strax söder om Kalmar, som

har en lång tradition av experimente-rande och engagemang i vatten i alla dess former. Området på östkusten har ett återkommande vattenunderskott under odlingssäsongen och Lars farfar experimenterade redan på 50-talet med olika bevattningsstrategier. Och på den vägen är det. Från att ha byggt ett vatten-kraftverk i den närbelägna Ljungbyån år 1914, till gårdens senaste tillskott: en rejäl damm som ska komplettera och säkra åns nyckfulla flöde. För det är som Lars uttrycker det:

– Det gäller att ha makten över vattnet och se om sitt hus!

Ofta bäst med tidig bevattning Lars engagemang i vattnets betydelse för tillväxt, men också samtidigt hur man löser tekniken, går inte att ta miste på. Under årens lopp har en stor erfarenhets-bank byggts upp.

– Alla grödor har sin optimala bevattnings tidpunkt, men generellt får man bäst utväxling av tidig bevattning, slår Lars fast.

Några exempel: tidig bevattning i

vårsäd, i 3–4-bladsstadiet, kan ge upp till 3–4 ton i merskörd. Lök bevattnas före uppkomst. Rödklöverfrö däremot ska absolut inte ha tidig bevattning, men väl strax före blomning för att gynna nektar-produktion och attrahera polli natörer. Rödsvingel däremot bevattnas tidigt. Sedan har det ju med årsmån, bestånd och jordart att göra, men generellt gäller det att vara ute tid.

– Visst får man kanske lite högre skörd vid lite senare bevattning, men den strate-gin bygger på obegränsad tillgång på vat-ten. Är tillgången begränsad så får man bäst utväxling, bäst merskörd per liter vatten, vid tidig bevattning, menar Lars. Historia och framtid

Kölby gård har en spännande historia som sträcker sig tillbaka till tidig medel-tid (se faktaruta) och idag brukar Lars cirka 380 hektar varav 270 i egen ägo. Växtföljden är 12-årig som bygger på principen med 6 år mellan höstraps- och potatisgrödorna, 12 år mellan ärt- och rödklövergrödorna och aldrig 2 år i följd med stråsäd.

(2)

Viktigt vatten. Senaste till skottet för att säkra vattentillförseln för Kölby gårds grödor är den nybyggda dammen. När vattnet från ån sinar tar den välfyllda dammen vid som ligger i anslutning till gården (se ovan).

– Ja, vi vill inte slita ut markerna utan försöka värna om den bästa långsiktiga bördigheten, betonar Lars.

Det är en fascinerande odlingspalett och som varande ordförande i Syd-östra Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare hittar man naturligtvis en hel drös med föreningens grödor på gården: höstraps, lin samt fröodling av rödklöver och rödsvingel. Vi låter Lars dela med sig av sina tankar kring odlingsstrategier i dessa grödor.

Höstraps med anpassade insatser Lars plöjer alltid till höstrapsen. För-frukter är rödsvingelfrö eller spannmål. Rödsvingelvallen putsas, kycklinggödsel sprids och sedan plöjs fältet direkt. Fältet vältas efter sådd för att hämma de sniglar som trots det torra läget kan finnas i fältet. Ogräsen fixas med Belkar och en sen Kerb-sprutning. Sistnämnda med bra effekt mot rödsvingeln – som inte av dödas efter skörd.

Utsädesmängden brukar ligga kring 30 frön per kvadratmeter. Tillväxt reglering har inte behövts de år det varit tillåtet

så man har inte testat, dock brukar Lars emellanåt bekämpa rapsjordloppa. Efter vintern lägger Lars en mindre kväve-giva med svavel som kompletteras med N-Sensorstyrd N34-gödsling. Vissa år kan det även bli tal om en mindre giva i begynnande blomning.

Insekter är inget större problem. Senaste rapsbaggebekämpningen ligger långt tillbaka i tiden. På svampsidan sker bekämpning vissa år på delar av fält där Lars bedömer att risken är störst för skördesänkning av bomullsmögel.

Skörden sker alltid direkt. Medel-avkastningen ligger kring 3,5 ton per hektar med 4,5 som max och 2,5 som lägst (2018).

– Efter skörd låter vi alltid stubben ligga orörd några veckor, därför har vi inga problem med spillrapsplantor i andra grödor i växtföljden, konstaterar Lars nöjsamt.

Linet pausar

Lin odlades 2019, men kommer att fasas ut 2020 på grund av för dålig ekonomi samtidig som Lars satsar på lök i stället.

Ekonomin i linodlingen har varierat kraftigt över åren.

– När vi fick 3 ton per hektar och 4 kronor per kilo hade linet en bra kalkyl, men just nu ser det inte lika positivt ut, konstaterar Lars.

För den linintresserade tipsar han om betydelsen av tidig bevattning som grund för en bra skörd.

Rödsvingel ersatte ängsgröe Gräsfrö har odlats sedan 2002. Först ängsgröe, men sedan några år rödsvingel. Ängsgröe ger nog bättre kalkyl, men är knepigare att odla. Röd-svingel däremot säger Lars, med glimten i ögat, är ett latmans gräs. Topp skörden sedan 2010 är 1700 kilo, med ett medel på 1150–1200 kilo per hektar. Frö-vallen etableras alltid i höstvete i en tidig, kortvuxen, stråstark sort på 24 cm radavstånd. I övrigt odlas höstvetet som höstvete och rödsvingel tradi tionellt med noggrann ogräs bekämpning, vitaxkvalster bekämpning i andraårs-vallen, ingen svampbekämpning men oftast tillväxtreglering.

Försiktig general. Plattorna fungera som snöskor när Lars kontrollerar

luftflödet i rödsvingeltorken. Kvalitet och teknik är ledorden.

Frö vid vattnet.

Röd svingelfältet 2019 låg i anslutning till Östersjön. Bra läge för fröodling. Lars har även testat ängsgröe.

(3)

Lars Elfverson,

Kölby gård

Belägen: Strax sydväst om Kalmar Historia: Känt sedan tidig medeltid. Unionsdrottningen Margareta lär ha ägt gården på 1300–1400 talet. Drogs in av Karl XI, köptes 1891 av Lars farfarsfar.

Unikt: En ekskog på cirka 20 hektar, etablerad 1938, är unik i sitt slag i Sverige och kanske världen med besökare från när och fjärran. Avverk-ningsklar kring 2070.

Växtföljd: 12-årig, men med variation beroende på omständigheter: Höstraps > Höstvete > Potatis > Vårkorn > Rödklöverfrö > Höstvete > Höstraps > Höstvete > Ärter (Findus) > Höstvete > Rödsvingelfrö i 2 år kombi-nerat med lin eller andra grödor. Vatten: Den enskilt viktigaste tillväxtfaktorn på grund av det nederbördsunderskott som ofta råder i området. Mycket stort intresse hos Lars som betonar att varje gröda har sin optimala bevattnings-tidpunkt – ofta tidigare än man tror. Frö- och Oljeväxtodlarna: Lars har varit engagerad i Sydöstra Sveriges Frö- och Oljeväxtodlares styrelse alltsedan han tog över gården 1999. Ordförande sedan 2012.

– Jag tycker om grödorna och aktiviteterna och de goda kontakterna och bra informations-kanaler som man får genom föreningen, säger Lars.

Hans reflektion är att de grödor som har egna odlarorganisationer är de som ofta har bäst utveckling och det gäller inte minst för oljeväxer och vallfrö.

Och om framtiden siar Lars: – Jag tycker fortfarande det är spännande odlingar – och det finns mer att göra!

Filosofi kring verksamhet och odling: • Stort engagemang i vatten.

Kommer alltid finnas med och kommer att ha allt större betydelse framöver.

• Driva verksamheten korrekt och följa med i samhällsutvecklingen. – Vi satsar på det konventionella och att utnyttja den potentialen fullt ut. Finns bra utvecklingsmöjlig-heter. Eko-odling är inte aktuellt. Det miljömässigt bästa är att uppnå skördenivån man arbetat för! Då utnyttjas vatten och övriga insatser optimalt. Det kommer att bli allt viktigare.

Rödklöver positivt på flera sätt Rödklöverfrö har odlats sedan 2007 med flera skördar kring 500 kilo per hektar med medel kring 300 kilo och botten på cirka 190 kilo per hektar.

– Det är en riktigt trevlig gröda som håller kalkylen vid 300 kilo och är bra i växtföljden och uppskattas av allmän-heten, berättar Lars.

2013 investerade Lars i en planbotten-tork som han prisar med dess effektiva luftfuktsstyrning som säkrar kvaliteten på frögrödorna. Han är mycket noggrann med att kontrollera luftflödet, vatten-halten och att inte packa eller trampa runt i fröet (se foto sid 7).

Många strängar på sin lyra Lars tog över gården 1999 och sam-tidigt blev han invald i Sydöstra Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare där han 2012 axlade ordförandeskapet. Han prisar de goda och inspirerande kontakterna och informations kanalerna som engagemanget i föreningen såväl lokalt som på riksnivå ger honom. Lars konstaterar reflekterande att de grödor som har egna odlareorganisationer, som SFO, ofta har bäst utveckling och avslutar med att konstatera:

– Jag tycker fortfarande det är inspire-rande odlingar och det finns absolut mer att göra!

•

Vatten ger skörd. Bevattning i begynnande blomning i höstraps 2019. Foto: Lars Elfverson

Bra för rödklöver fröodlaren. Humlorna lockas och trivs i rödklöver fröodlingens fältkant

tillsammans med honungsörten. Perfekt bestånd. Skörd av rödsvingel 2019.