20 Svensk Frötidning 4/14
V
id Köpenhamns Universiteti Danmark pågår noggranna kartläggningar av hur rötter växer i olika lantbruksgrö-dor. Där arbetar Dorte Bodin Dresbøll i ett EU-finansierat forskningspro-jekt. Projektet heter NUE-crops och syftar till att hitta grödor som effektivt omvandlar tillfört N till biomassa och skörd. Olika EU-länder koncentrarar sig på olika lantbruksgrödor. Just höstraps föll på Danmarks lott och därför är höstrapsrötter en specialitet för Dorte och kollegan professor Kristian Thorup-Kristensen som har studerat rötter i många olika trädgårds- och lant-bruksgrödor genom åren. Tillsammans kartlägger de nu höstrapsens rötter i s.k. rhizotroner – plexiglasrör nerborrade
i marken där höstrapsens hemliga liv under jord avslöjas.
3 sorter – 2 säsonger
I grunden är det växtförädling och skillnader i genetisk potential för rottillväxt och rotdjup som ligger till grund för frågeställningarna i projektet. Därför testade Dorte och Kristian under 2 växtodlingssäsonger 3 olika höstraps-sorter och mätte tillväxt ovan och under jord.
– Vi jämförde en kortväxt dvärg-sort med två vanliga hybriddvärg-sorter. Av de vanliga hybriderna hade den ena låg biomassa men hög avkastning, med-an den med-andra hade hög biomassa men låg avkastning, berättar Dorte Bodin Dresbøll.
Finessen med att ha med två motpoler med avseende på biomassa och avkast-ning var att ta ut svängarna ordentligt. Det visar att sambandet inte är kristall-klart och att en välvuxen sort med hög biomassa ovan jord inte nödvändigtvis resulterar i mycket rapsfrö i tanken när det är dags för tröskning.
Rapsen frös nästan bort
De två odlingssäsongerna var mycket olika, men säsongen 2012/13 betecknar Dorte och Kristian som mest normal. Höstrapsen såddes i vettig tid och under bra förhållanden i augusti 2012 och därför utvecklades grödan fint under hösten. Men sedan blev det kallt och redan i december kom snö och mi-nusgrader. På vårvintern 2013 pinade köld och blåst livet ur mycket höstraps på danska breddgrader, liksom på svenska.
– Det fanns mycket skadade och bortfrusna plantor i parcellerna i mars och jag var helt övertygad om att de var
Ingen ro
för rot
Höstraps växer under jord ävennär det är vinter och minusgrader visar danska undersökningar. Mitt i smällkalla vintern omför delar plantan det uppbyggda reservkapitalet från blad och stjälk till rotsystemet. Höst rapsen kostar inte på sig någon vinterdvala.
Text & foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning
Undersöker på djupet. Kristian
ThorupKristensen och Dorte Bodin Dresbøll vid Köpenhamns Universi tet undersökte tillväxten ovan och under jord i olika höstrapssorter. Intresset är stort från växtförädlare och närmast följer en scanning av rotdjup i olika arter och sorter av höstsäd. En liten skillnad i rotdjup kan innebära mer växttillgängligt vatten och mindre torkstress.
Rör i jorden. Rottillväxten mäts genom
avläsningar i rhizotroner – ett 3 m långt plexiglasrör som borrats ner marken i 30 graders vinkel. De danska undersök ningarna gjordes i höstraps, men grödan på fotot är vårraps.
21 Svensk Frötidning 4/14
döda, säger Dorte och visar foton på vinterskador i höstrapsen.
Men det mesta av höstrapsen i för-söken klarade sig och därför kunde Dorte och Kristian fortsätta studera tillväxten ovan och under jord hela säsongen 2013.
Ingen vinterdvala under jord
Ovan jord frös rapsen alltså nästan bort under vintern, men under jord visade den sig tuffa på och rötterna fortsatte växa mellan december och mars trots köldgrader (figur 1).
– Det är nog det märkvärdigaste re-sultatet i studien, kommenterar Kristian Thorup-Kristensen.
Men hans stora erfarenhet när det gäl-ler rötter gör honom egentligen inte helt förvånad. Och en förklaring tror han sig också kunna leverera.
– Det måste handla om en omfördel-ning inom plantan från skott till rötter.
Snabbare än vete
Eftersom forskargruppen också arbetar med höstvete kan man jämföra sina re-sultat mellan de båda grödorna (figur 2). Där framträder skillnader.
– Höstrapsen växer snabbare, ofta djupare och har högre rotintensitet re-lativt höstvete, sammanfattar Dorte
Höstraps omgrupperar under vintern
Figur 1. Höstrapsens rotintensitet på olika djup i marken vid 3 tidpunkter säsongen
2012/13 avlästa i rhizotroner. Rotintensitet är ett mått på rötternas täthet i jorden. Redan i december (blå) hade höstrapsen rötter nere under 2 meters djup. Mellan de cember och mars (grön) växte rötterna ytterligare till trots att det rådde minusgrader och vinter ovan jord. Den stora rottillväxten skedde dock på våren fram till juli (röd).
M ar kd ju p, m M ar kd ju p, m Rotintensitet (kryss/m) Snabbväxare. Rapsroten är snabb jämfört med de flesta spannmålsslag.
Höstraps har högst rotintensitet
Figur 2. I jämförelse med höstvete hade höstraps högre rotintensitet i hela markprofilens
djup vid denna mätning i juli 2012. Båda grödorna nådde ner till 2–2,5 meter.
1 vecka ner till plogbotten
Att så höstraps tidigt har många fördelar. Avkastningen ökar ca 45 kilo per hektar och dygn visar såtidsförsök. En av orsakerna är fördelen för höstrapsen att hinna etablera både blad och rot inför vintern. Räknar man på höstrapsrotens tillväxt på 3,5 cm per dygn (figur 3) innebär 7 dagar tidigare sådd ca 24–25 cm rottillväxt, eller ner till under plogdjup under varma och fina betingelser i augusti.
»
Bodin Dresbøll den jämförandegransk-ningen.
Det är en effekt av 2 olika faktorer – gröda och tid. Olika arter har helt enkelt olika genetisk potential för rottillväxt
(figur 3). Det finns snabbväxare som t.ex. oljerättika och det finns andra arter som inte har fullt lika bråttom ner på djupet.
Den andra faktorn är tid. All tillväxt är en funktion av tiden och det
December 2012 Mars 2013 Juli 2013 Rotintensitet (kryss/m) Höstvete Höstraps
Svensk Frötidning 4/14
YARA_YaraMila Raps_420x140+3.indd 2 2014-05-20 16:56
betyder att tidig sådd – både höst och vår – gynnar djupare rötter. Och efter-som höstrapsen sås ca 1 månad tidigare än höstvete kommer den djupare ner.
Kvävet tas upp och tappas
I projektet kretsar mycket kring kväve. – Vi tog jordprover ner till 2,3 me-ters djup för att följa vart kvävet tar vägen, berättar Dorte.
Mycket av kvävet snurrar runt i sys-temet och byter plats mellan mark och
gröda. Rapsen tar upp kväve och rap-sen tappar kväve genom bladfall be-skriver Dorte.
– Minst 2–3 gånger tappar höstrap-sen bladen under sitt liv.
Sammanlagt rörde det sig om nästan 100 kilo N per hektar som förlorades genom bladen under den 2:a undersök-ningssäsongen (figur 4).
– Restkvävet är förstås en del av den fina förfruktseffekten efter höstraps, menar Kristian.
Inga tydliga sortskillnader
Nu ska EU-projektets resultat redo visas och rapporteras.
– Några tydliga sortskillnader mel-lan de undersökta höstrapssorterna kunde vi inte visa i denna studie med avseende på rottillväxt, sammanfattar Dorte.
Men Kristian är övertygad om att skillnaderna finns där.
– Sortskillnader har vi sett i höstvete i tidigare studier, säger han.
Ro tv äx t ( cm /d yg n) 6 5 4 3 2 1 0
Lök Morot Potatis Rajgräs Vår
korn Höst vete Höstraps rättikaOlje
Nära döden. Så här såg höstrapsen ut den
4 april 2013 efter en tuff vinter och snål blåst i mars. Trots att plantorna knappt hade styrfart ovan jord hade rötterna vuxit till sig under marken – en omfördelning inom plantan. Foto: Dorte Bodin Dresbøll
Höstraps växer snabbare än höstvete
Figur 3. Det finns en stor spridning mellan olika arters rottillväxt. Lök är långsam med
an oljerättikans rötter är snabba som gaseller på vägen ner genom marken. Höstrap sens rot växer 3,5 cm på ett dygn vid ca 15 oC i jämförelse med höstvetets 2 cm per dygn.
YARA_YaraMila Raps_420x140+3.indd 2 2014-05-20 16:56
Tydligen tror också danska växt-förädlare på intressanta skillnader i rottillväxt som går att utnyttja kom-mersiellt. För nu arbetar man för att starta ett nytt danskt projekt som ska screena rotdjupet i olika framtida sor-ter av höstvete och höstkorn.
Vattenstress varje sommar
I det projektet kommer både Dorte och Kristian att vara engagerade. Intresset för rötter är stigande och folk börjar
få upp ögonen för betydelsen menar Kristian Thorup-Kristensen.
– Ett sådant intresse från förädling-en hade jag aldrig trott på för 5 år se-dan, säger han.
Krav på stigande avkastning utan att höja insatserna betraktar han som en förklaring till intresset. Där kan en liten skillnad i rotdjup betyda mycket.
– Vi har ju inte en enda sommar utan vattenstress någon gång under säsongen, påpekar Dorte.
I sådana lägen med vattenstress kan 30 extra cm rotdjup vara skillnaden mellan fortsatt eller avstannad inlag-ring i frö eller kärna.
•
Källa:
Resultat från samtliga figurer kommer från Dorte Bodin Dresbøll och Kristian Thorup-Kristensen inom projektet NUE-crops. På http://research.ncl.ac.uk/nefg/nuecrops/ page.php?page=1 går det att läsa mer om projektet.
Bladfall ger N-tapp
Figur 4. Figu
ren visar den acku mulerade mängden N som tappades med bladavfall sä songerna 2011/12 och 2012/13 vid 120 respektive 280 kilo N per hektar inklusive 60 N hösten 2011 och 30 N hösten 2012. A ck um ul er ad N för lu st Månad November Januari
Tappar kväve. Höstrapsen tappar blad kontinu erligt under hela säsongen. Upp mot 100 kilo N per hektar kan förloras genom blad som tappas. En del av kvävet plockas upp igen medan annat lämnas till efterföljande gröda.