• No results found

Ingen ro för rot

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Ingen ro för rot"

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

20 Svensk Frötidning 4/14

V

id Köpenhamns Universitet

i Danmark pågår noggranna kartläggningar av hur rötter växer i olika lantbruksgrö-dor. Där arbetar Dorte Bodin Dresbøll i ett EU-finansierat forskningspro-jekt. Projektet heter NUE-crops och syftar till att hitta grödor som effektivt omvandlar tillfört N till biomassa och skörd. Olika EU-länder koncentrarar sig på olika lantbruksgrödor. Just höstraps föll på Danmarks lott och därför är höstrapsrötter en specialitet för Dorte och kollegan professor Kristian Thorup-Kristensen som har studerat rötter i många olika trädgårds- och lant-bruksgrödor genom åren. Tillsammans kartlägger de nu höstrapsens rötter i s.k. rhizotroner – plexiglasrör nerborrade

i marken där höstrapsens hemliga liv under jord avslöjas.

3 sorter – 2 säsonger

I grunden är det växtförädling och skillnader i genetisk potential för rottillväxt och rotdjup som ligger till grund för frågeställningarna i projektet. Därför testade Dorte och Kristian under 2 växtodlingssäsonger 3 olika höstraps-sorter och mätte tillväxt ovan och under jord.

– Vi jämförde en kortväxt dvärg-sort med två vanliga hybriddvärg-sorter. Av de vanliga hybriderna hade den ena låg biomassa men hög avkastning, med-an den med-andra hade hög biomassa men låg avkastning, berättar Dorte Bodin Dresbøll.

Finessen med att ha med två motpoler med avseende på biomassa och avkast-ning var att ta ut svängarna ordentligt. Det visar att sambandet inte är kristall-klart och att en välvuxen sort med hög biomassa ovan jord inte nödvändigtvis resulterar i mycket rapsfrö i tanken när det är dags för tröskning.

Rapsen frös nästan bort

De två odlingssäsongerna var mycket olika, men säsongen 2012/13 betecknar Dorte och Kristian som mest normal. Höstrapsen såddes i vettig tid och under bra förhållanden i augusti 2012 och därför utvecklades grödan fint under hösten. Men sedan blev det kallt och redan i december kom snö och mi-nusgrader. På vårvintern 2013 pinade köld och blåst livet ur mycket höstraps på danska breddgrader, liksom på svenska.

– Det fanns mycket skadade och bortfrusna plantor i parcellerna i mars och jag var helt övertygad om att de var

Ingen ro

för rot

Höstraps växer under jord även

när det är vinter och minusgrader visar danska undersökningar. Mitt i smällkalla vintern omför­ delar plantan det uppbyggda reservkapitalet från blad och stjälk till rotsystemet. Höst­ rapsen kostar inte på sig någon vinterdvala.

Text & foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning

Undersöker på djupet. Kristian

Thorup­Kristensen och Dorte Bodin Dresbøll vid Köpenhamns Universi­ tet undersökte tillväxten ovan och under jord i olika höstrapssorter. Intresset är stort från växtförädlare och närmast följer en scanning av rotdjup i olika arter och sorter av höstsäd. En liten skillnad i rotdjup kan innebära mer växttillgängligt vatten och mindre torkstress.

Rör i jorden. Rottillväxten mäts genom

avläsningar i rhizotroner – ett 3 m långt plexiglasrör som borrats ner marken i 30 graders vinkel. De danska undersök­ ningarna gjordes i höstraps, men grödan på fotot är vårraps.

(2)

21 Svensk Frötidning 4/14

döda, säger Dorte och visar foton på vinterskador i höstrapsen.

Men det mesta av höstrapsen i för-söken klarade sig och därför kunde Dorte och Kristian fortsätta studera tillväxten ovan och under jord hela säsongen 2013.

Ingen vinterdvala under jord

Ovan jord frös rapsen alltså nästan bort under vintern, men under jord visade den sig tuffa på och rötterna fortsatte växa mellan december och mars trots köldgrader (figur 1).

– Det är nog det märkvärdigaste re-sultatet i studien, kommenterar Kristian Thorup-Kristensen.

Men hans stora erfarenhet när det gäl-ler rötter gör honom egentligen inte helt förvånad. Och en förklaring tror han sig också kunna leverera.

– Det måste handla om en omfördel-ning inom plantan från skott till rötter.

Snabbare än vete

Eftersom forskargruppen också arbetar med höstvete kan man jämföra sina re-sultat mellan de båda grödorna (figur 2). Där framträder skillnader.

– Höstrapsen växer snabbare, ofta djupare och har högre rotintensitet re-lativt höstvete, sammanfattar Dorte

Höstraps omgrupperar under vintern

Figur 1. Höstrapsens rotintensitet på olika djup i marken vid 3 tidpunkter säsongen

2012/13 avlästa i rhizotroner. Rotintensitet är ett mått på rötternas täthet i jorden. Redan i december (blå) hade höstrapsen rötter nere under 2 meters djup. Mellan de­ cember och mars (grön) växte rötterna ytterligare till trots att det rådde minusgrader och vinter ovan jord. Den stora rottillväxten skedde dock på våren fram till juli (röd).

M ar kd ju p, m M ar kd ju p, m Rotintensitet (kryss/m) Snabbväxare. Rapsroten är snabb jämfört med de flesta spannmålsslag.

Höstraps har högst rotintensitet

Figur 2. I jämförelse med höstvete hade höstraps högre rotintensitet i hela markprofilens

djup vid denna mätning i juli 2012. Båda grödorna nådde ner till 2–2,5 meter.

1 vecka ner till plogbotten

Att så höstraps tidigt har många fördelar. Avkastningen ökar ca 45 kilo per hektar och dygn visar såtidsförsök. En av orsakerna är fördelen för höstrapsen att hinna etablera både blad och rot inför vintern. Räknar man på höstrapsrotens tillväxt på 3,5 cm per dygn (figur 3) innebär 7 dagar tidigare sådd ca 24–25 cm rottillväxt, eller ner till under plogdjup under varma och fina betingelser i augusti.

»

Bodin Dresbøll den jämförande

gransk-ningen.

Det är en effekt av 2 olika faktorer – gröda och tid. Olika arter har helt enkelt olika genetisk potential för rottillväxt

(figur 3). Det finns snabbväxare som t.ex. oljerättika och det finns andra arter som inte har fullt lika bråttom ner på djupet.

Den andra faktorn är tid. All tillväxt är en funktion av tiden och det

December 2012 Mars 2013 Juli 2013 Rotintensitet (kryss/m) Höstvete Höstraps

(3)

Svensk Frötidning 4/14

YARA_YaraMila Raps_420x140+3.indd 2 2014-05-20 16:56

betyder att tidig sådd – både höst och vår – gynnar djupare rötter. Och efter-som höstrapsen sås ca 1 månad tidigare än höstvete kommer den djupare ner.

Kvävet tas upp och tappas

I projektet kretsar mycket kring kväve. – Vi tog jordprover ner till 2,3 me-ters djup för att följa vart kvävet tar vägen, berättar Dorte.

Mycket av kvävet snurrar runt i sys-temet och byter plats mellan mark och

gröda. Rapsen tar upp kväve och rap-sen tappar kväve genom bladfall be-skriver Dorte.

– Minst 2–3 gånger tappar höstrap-sen bladen under sitt liv.

Sammanlagt rörde det sig om nästan 100 kilo N per hektar som förlorades genom bladen under den 2:a undersök-ningssäsongen (figur 4).

– Restkvävet är förstås en del av den fina förfruktseffekten efter höstraps, menar Kristian.

Inga tydliga sortskillnader

Nu ska EU-projektets resultat redo visas och rapporteras.

– Några tydliga sortskillnader mel-lan de undersökta höstrapssorterna kunde vi inte visa i denna studie med avseende på rottillväxt, sammanfattar Dorte.

Men Kristian är övertygad om att skillnaderna finns där.

– Sortskillnader har vi sett i höstvete i tidigare studier, säger han.

Ro tv äx t ( cm /d yg n) 6 5 4 3 2 1 0

Lök Morot Potatis Rajgräs Vår­

korn Höst­ vete Höst­raps rättikaOlje­

Nära döden. Så här såg höstrapsen ut den

4 april 2013 efter en tuff vinter och snål­ blåst i mars. Trots att plantorna knappt hade styrfart ovan jord hade rötterna vuxit till sig under marken – en omfördelning inom plantan. Foto: Dorte Bodin Dresbøll

Höstraps växer snabbare än höstvete

Figur 3. Det finns en stor spridning mellan olika arters rottillväxt. Lök är långsam med­

an oljerättikans rötter är snabba som gaseller på vägen ner genom marken. Höstrap­ sens rot växer 3,5 cm på ett dygn vid ca 15 oC i jämförelse med höstvetets 2 cm per dygn.

(4)

YARA_YaraMila Raps_420x140+3.indd 2 2014-05-20 16:56

Tydligen tror också danska växt-förädlare på intressanta skillnader i rottillväxt som går att utnyttja kom-mersiellt. För nu arbetar man för att starta ett nytt danskt projekt som ska screena rotdjupet i olika framtida sor-ter av höstvete och höstkorn.

Vattenstress varje sommar

I det projektet kommer både Dorte och Kristian att vara engagerade. Intresset för rötter är stigande och folk börjar

få upp ögonen för betydelsen menar Kristian Thorup-Kristensen.

– Ett sådant intresse från förädling-en hade jag aldrig trott på för 5 år se-dan, säger han.

Krav på stigande avkastning utan att höja insatserna betraktar han som en förklaring till intresset. Där kan en liten skillnad i rotdjup betyda mycket.

– Vi har ju inte en enda sommar utan vattenstress någon gång under säsongen, påpekar Dorte.

I sådana lägen med vattenstress kan 30 extra cm rotdjup vara skillnaden mellan fortsatt eller avstannad inlag-ring i frö eller kärna.

Källa:

Resultat från samtliga figurer kommer från Dorte Bodin Dresbøll och Kristian Thorup-Kristensen inom projektet NUE-crops. På http://research.ncl.ac.uk/nefg/nuecrops/ page.php?page=1 går det att läsa mer om projektet.

Bladfall ger N-tapp

Figur 4. Figu­

ren visar den acku mulerade mängden N som tappades med bladavfall sä­ songerna 2011/12 och 2012/13 vid 120 respektive 280 kilo N per hektar inklusive 60 N hösten 2011 och 30 N hösten 2012. A ck um ul er ad N ­för lu st Månad November Januari

Tappar kväve. Höstrapsen tappar blad kontinu­ erligt under hela säsongen. Upp mot 100 kilo N per hektar kan förloras genom blad som tappas. En del av kvävet plockas upp igen medan annat lämnas till efterföljande gröda.

References

Related documents

CO 2 e-besparing gäller för höstvete, jämfört med genomsnittlig svensk odling 2015.. Vår resa har

Spelare måste ha deltagit i match i Allsvenskan, Superettan eller motsvarande internationella nivå under året för att räknas� För Division 1 räknas enbart spel i Sverige�

Och det är också en av de viktigaste för- tjänsterna med Nordisk kvinnolitteraturhistoria: på grund av att man tvingats förhålla sig till, brottas mot och gå i dialog med det

Inte så sällan ställer jag mig frågande inför författarens val av referenser liksom till författarens referensteknik. Ett genomgående drag hos Wennström är att i

• Derivation of a path-following error model for a general 2-trailer system for which a linear quadratic (LQ) path-following controller is proposed as well as a method for

- jag delar utredningens slutsats att en skatt på avfallsförbränning inte bör införas då det inte är ett ändamålsenligt styrmedel för att bidra till uppfyllandet av de

Fram till omkring år 1970 kunde i och för sig användas dels med antingen entydigt äldre eller entydigt modern betydelse och funktion (entydigt äldre var vanligare i början av

Det faktum att visserligen används på det här sättet i 5 % av A-fallen, och aldrig i B-fallen, skulle kunna vara ett tecken på att ett adversativt elementet inte är en nödvändig