6 Svensk Frötidning 6/14
U
tan betning med neonikotinoider och ökad risk för jordloppor var det många vårrapsodlare som hoppade av 2014. Till den skaran av klentrogna sällade sig inte Bertil Andersson i Gräsnäs mellan Arboga och Köping. Han har odlat vårraps i en nästan 40årig obruten svit sedan 1976 och tvekade aldrig inför 2014.
– Vi vill ha med vårrapsen för växt följdens skull, förklarar han envisheten.
Han gör sig därmed också till tales person för sonen Robert som egent ligen driver gården sedan 2006. Men
Bertil är med i både små och stora be slut och brinner för växtodling och i synnerhet för vårraps.
Tidig sådd
Diskussionen vårvintern 2014 handlade om hur man bäst undviker jordlop porna när EU stoppade betning med bl.a. Elado. En komponent var sådatum och många hävdade att tidig sådd var ett bra recept. Bertil och Robert sådde 8 kilo Mosaik per hektar den 2 april. Men datum för sådd är inte det intres santa för att lyckas med vårraps menar Bertil.
– Såtidpunkten avgörs inte av grödan utan av fältet, säger han.
Turordningen kommer eft er upptork ningen på fälten helt enkelt. Det har inget med datum att göra utan sådden ska ske när fältet reder sig.
– Jorden på vårrapsfältet var perfekt för sådd den 2 april, men hade det va rit ett tidigare fält hade det blivit sådd i mars, konstaterar Bertil kort och kon cist.
Svedd av frost
Eft er den tidiga våren och värmen kring sådden återkom dock vintern på Gräsnäs. Andra halvan av april och början av maj präglades av bitande minusgrader. Bertil för noggranna dagboksanteckningar och dessa vittnar om frost in i första veckan av maj. Den 5 maj står att läsa att ”rapsen blev svedd av frost för 2:a gången”. Då visade termo
Lurade loppor
med tidig sådd
Bertil Andersson tvekade inte att odla vårraps 2014 trots risk för jordloppor efter förbudet mot neonikotinoider. Tidig sådd gjorde att vårrapsen växte ifrån lopporna, men kålfl ugan drog ner avkastningen i stället.
Text & foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning
Vandrade vidare. Natten
till den 5 maj var det 4,2 minusgrader och rapsen sveddes av frosten. Den-na planta strök med och vandrade vidare till vår-rapsens himmelrike.
Överlevare. Trots
frostnup-na hjärtblad kom örtbladen fram på denna planta som den 17 maj hade bitit sig fast vid livet.
7
Svensk Frötidning 6/14
»
metern på husväggen minus 4,2 oC och sannolikt var det ett par grader kallare i fältets låglänta delar. Det var inte första gången som Bertil behövde se vårraps frysa. Han har sett och lärt genom åren.
– Vårrapsen är som känsligast precis vid uppkomst när den bryter genom jor den, menar han.
När hjärtbladen kommer fram mins kar risken.
– Fryser sedan hjärtbladen också bort kan plantan trots allt överleva om det bara står en liten pinne kvar i jorden som klarar sig, summerar Bertil sin od larerfarenhet när det gäller vårrapsens tolerans mot minusgrader.
Växte ifrån loppor
Det allra mesta av vårrapsbeståndet klarade sig helskinnat från minusgra derna. Ytterligare en vecka senare hade kylan släppt. Då kom jordlopporna.
Den 12 maj hade 80 procent av vårraps plantorna angrepp i klass 2 på en skala mellan 1 och 5. Den exakta angivelsen är ingen tillfällighet. Bertil Andersson graderar sjukdomar och skadedjur åt Växtskyddscentralen i Uppsala och har därför järnkoll på hur angreppen utvecklas.
– Vi hade jordlopporna här, men nåd de inte upp i bekämpningströskeln så vi behövde inte bekämpa, noterar Bertil.
Andra vårrapsodlare fi ck däremot spruta mot jordloppor gång på gång och några fi ck till och med så om. Men hos Bertil växte rapsen ifrån jordlopporna. Långt till toppen
Trots att jordlopporna inte fi ck greppet om vårrapsen på Gräsnäs blev skörden inget som Bertil och Robert är nöjda med – bara 1500 kilo per hektar. Det var inget absolut bottennapp i gårdens
skördehistorik för Bertil har varit med om en hektarskörd på bara 1 ton torråret 1994. Men 1500 kilo ligger långt från toppskördarna på 3,3 ton per hektar som han tröskat. Att det inte blev bättre 2014 har sin förklaring i både kyla och torka. Frosten tog förstås en
Fryser sedan
hjärtbladen
också bort
kan plantan trots
allt överleva om det
bara står en liten
pinne kvar i jorden
som klarar sig.”
Inte fäste. Jordlopporna
kom som fruktat, men fi ck inte övertaget över vårrapsen som växte ifrån angriparna.
Låg vattenhalt. Skördeförhållandena var goda och
vattenhalten låg, men avkastningen på 1500 kilo per hektar var långt ifrån Bertils medeltal på 2400 kilo. Den nya angriparen kålfl uga , drog ner resultatet.
”
Vårraps 2014
på Gräsnäs
Förfrukt: havre Höstbruk: 3 ggr kultivator Vårbruk: Vält + sladdplanka Sådd: 2 april 2014 Växnäring:1. NPK 2445 kombi, 120 kilo N/ha 2. NPK 2733 övergödslat, 25 kilo N/ha Ogräs: 0,35 Galera + 1,5 Focus Ultra Baggar: 4 sprutningar + 1 kantbehandling
40 år med vårraps. Bertil
Andersson tog över gården 1972 och började odla vår-raps 1976. Det ger nästan 40 erfarenhetsår av grödan.
8 Svensk Frötidning 6/14 del av potentialen på våren och i juli
satte torkan in och det kom bara 25 mm regn. Men mest tror Bertil att det handlar om kålfl ugan som inte gick att bekämpa under jord, men som säkert krävde sin tribut när larverna gnagde på rötterna.
– Eft er skörd hade 80 procent av rötterna angrepp av kålfl ugan, berät tar han.
I nya banor
Nu blir det uppehåll med vårraps 2015. Robert funderar på att testa höstraps i stället 2016 och har förberett sig genom att välja Norin som höstvetesort 2015. Där öppnas för en tidig förfrukt som ger en tillräckligt lång lucka för att hinna etablera höstraps. Bertil är inte direkt entusiastisk.
– Jag har aldrig tyckt om höstraps –
den har haft för dålig odlingssäkerhet. Men utfallet på 4 ton per hektar hos grannar som odlade höstraps 2014 och nya kultivatorsådda fält i området inför 2015 har fått Bertil att tänka i nya banor.
– Jag kunde inte föreställa mig ett plöjningsfritt jordbruk för 25 år sedan och idag plöjer och harvar vi inte alls här hemma. Det blir väl likadant med höstraps!
•
Bertil Andersson har odlat vårraps sedan 1976, men har avkastningssiffror sedan 1980. Avkastningsmedeltalet ligger på drygt 2400 kilo per hektar. Toppnoteringen är fortfarande 1990 med 3,3 ton per hektar och bottennappet 1994 med 1 ton per hektar.
Tyngande angrepp. Efter skörd visade
inventeringar att 80 procent av rötterna hade angrepp av kålfl uga. Pålrötterna hade kraftiga gnagskador och de nya sidorötterna kunde inte försörja rapsen med vatten under den torra sommaren.
Mr. Ford: Bertil Andersson samlar Fordtraktorer. Han och Robert har tillsammans 18
stycken varav 14 är veterantraktorer. Sin första traktor rattade Bertil redan som 5-åring 1945. Denna Ford 8N från 1950 har fått sin 4-cylindriga bensinmotor på 25 hk utbytt mot en V8 från en Ford Mercury. Med mullret från denna ögonsten lockades besökare till SFOs tält på Brunnby Lantbrukardagar 2014.