22 Svensk Frötidning 5/11 en andra veckan i juni
arrangerades den 13:e inter-nationella Rapskongressen i Prag. Omkring 850 fors-kare, förädlare, rådgivare, utsädeshand-lare och rapsodutsädeshand-lare samlades för att ut-byta erfarenheter. Under 4 dagar hölls ungefär 160 föredrag, flera olika diskus-sionsgrupper samlades för att diskutera avgränsade problem. Dessutom hade
deltagarna ställt ut närmare 400 posters, det vill säga väggtidningar eller plan-scher som beskriver ett projekt eller en del av ett projekt. De flesta aspekter på raps och rapsodling behandlades som till exempel marknad, förädling, odling, växtskydd, biodieselproduktion och kvalitetsfrågor.
Material från forskning världen runt kommer att presenteras med artiklar i
framtida nummer av Svensk Frötidning. Nedan summeras kongressens innehåll i stort.
Förädling största ämnesområde Förädling var det största ämnesom rådet för föredrag och posters och här venti-lerades förutom de praktiska frågorna även genetik och bioteknik. Genetiska markörer tar en allt större del i
växt-Svensk Raps på internationell
rapskongress
Vart fjärde år hålls en internationell rapskongress under ledning av GCIRC. I år samlades
850 deltagare i Prag. Svensk Raps var där och berättade bland annat om kvävegödslingsförsök.
Text: Bengt Nilsson och Henrik Strindberg, Svensk Raps
D
Svenska delegationen. Ett 20-tal svenska
rapsentusiaster fanns på plats i Prag. Foto: Rune Nyström
23 Svensk Frötidning 5/11
förädlingen idag och från att tidigare ha identifierat markörer för enkelt ned-ärvda egenskaper har man nu mer och mer kommit in på att försöka kartlägga kvantitativa egenskaper som nedärvs mer komplicerat med flera gener. Tek-niken kan användas inom flera föräd-lingsområden och många exempel på användningen beskrevs. Den moderna biotekniken har även gjort det möjligt att sekvensera hela rapsens och närbesläk-tade arters kromosomer. Detta inne-bär att man kan kartlägga hela
strukturen och identifiera olika gener. Det är emellertid lång väg kvar innan vi kan koppla samman de identifierade generna med plantornas egenskaper.
Förädling av hybrider är ett stort ämnes område och en viktig egenskap är hansteriliteten som möjliggör produk-tion av hybridutsäde. På konferensen ventilerades olika system, hur de kan hanteras och hur restaurering av ferti-liteten i den färdiga hybridsorten kan förbättras. Vägen till högre avkastande hybrider går över ett bättre utnyttjande av variationen inom Brassica-släktet och att förstärka hybrideffekten genom att utnyttja raps från olika genpoler. I olika föredrag beskrevs arbeten över artgränserna och syntetisering av nya linjer som kan förbättra hybrideffekten och överföra egenskaper som stress-tålighet och drösningsresistens från när besläktade arter.
Växtskydd med resistens
Växtskydd behandlades i flera föredrag och en positiv sak var att man av allt att döma är på god väg att utveckla bra resi-stens mot bomullsmögel (Sclerotinia) och det gavs flera rapporter om lyckad selektion och identifiering av gener. Torr-röta (Phoma) är en sjukdom som sys-selsätter många forskare i flera världs-delar medan kransmögel (Verticillium) har sitt största utbredningsområde i norra Europa och det finns en del posi-tiva signaler om att vi snart kan få bättre
Verticilliumresistens i sortmaterialet. Arbete pågår också för att förbättra rapsens torkresistens och här har flera forskare intresserat sig för Juncea och Carinata som är Brassica-typer med bättre torktålighet.
Oljekvalitet
Då det gäller skördeprodukternas kvali-tet fanns det arbeten som behandlade förbättring av fettsyrasammansättning-en och rapsmjölets kvalitet framför allt då det gäller att ytterligare sänka glyko-sinolathalten liksom att förbättra utnytt-jandet av proteinet genom att reducera fiberinnehållet. Detta kan uppnås genom att till exempel göra fröskalet gult.
Ett intressant arbete från Frankrike visade hur man skapat en modell för att beskriva hur och hur långt egenskaper (till exempel GMO) kan spridas med pollen och med hjälp av spillsäd. Svenska föredrag
Svensk Raps bidrog också på ett bra sätt till forskningsdiskussionen genom att Albin Gunnarson redovisade de resultat som vi kommit fram till i försöksserien OS 188, kvävegödsling i höstoljeväxter, samt att Gunnar Lundin på JTI redo-visade sina försök om tröskspill.
En omfattande dokumentation av föredrag och posters gavs ut och för intresserade finns detta material hos Svensk Raps, och sedermera på GCIRCs hemsida www.gcirc.cetiom.fr «
Detta är GCIRC
(le Groupe Consultatif International de Recherche sur le Colza)
ÄR en internationell organisation där experter från rapsodlande länder möts. Vart fjärde år hålls en kongress. I år träffades man i Prag. Tidigare sammankomster har varit i Kina, Danmark och Australien. HAR Två övERGRIPANdE Mål. • att utveckla vetenskaplig forsk ning kring raps och rapsprodukter ur agronomiskt, teknologiskt och livsmedelsmässigt perspektiv. • att underlätta kontakter mellan rapsforskare i världen.
Albin on stage. Albin Gunnarson redovisade
de resultat som vi kommit fram till i försöks-serien OS 188, kvävegödsling i höstoljeväxter. Foto: Henrik Strindberg.
