Vättern är en termos för rapsen

Download (0)

Full text

(1)

Svensk Frötidning nr 6 september 2005 16

Vättern värmer och ger ett milt klimat på Visingsö. Det är en fördel för K-G Svensson som tar höga höstrapsskördar. Men en nackdel med att odla på en ö är att tråckla på traktor med dub-belmontage på en färja.

Av Jens Blomquist, Svensk Frötidning

Växtodlingsnyfikna bilister på E4:an som våren 2005 i höjd med Gränna vred huvudet ut mot Vi-singsö kunde se en gul strimma höstraps mitt på ön. Det var K-G Svenssons fält som mjukt rullade

ut sig ner mot Vätterns klara vat-ten.

– Jag har aldrig sått raps så sent som de sista dagarna i augusti, men det blev ändå kring 4,5 ton per hektar på det fältet, meddelar K-G Svensson över mobiltelefon mitt i trösket.

Vättern är en termos

Viktsedlarna har inte anlänt ännu så därav osäkerheten på decima-lerna. Men nivån är ganska normal för K-G Svenssons höstrapsskör-dar. De tre åren dessförinnan låg medelskörden av höstraps strax

Vättern är en

termos för rapsen

Gul strimma. K-G Svenssons höstrapsfält

2005 var en gul färgklick på Visingsö som syntes från E4: an och speciellt tydligt från hamnen i Gränna.

(2)

17 Svensk Frötidning nr 6 september 2005

under 4800 kilo per hektar. Det är långt över svensk medelskörd och har sin förklaring bland annat i geografi och klimat menar K-G Svensson.

– Vättern värmer Visingsö. På hösten ligger sjön som en termos kring oss och ser till att det inte blir några tidiga frostnätter.

Sådant märks kalla höstar och vintrar. I mitten av 90-talet drab-bades både Väster- och Östergöt-land av utvintring i höstrapsen. Men på ön som ligger mitt i den sjö som skiljer de båda landska-pen åt klarade sig höstrapsen utan blessyrer.

Många hade kanske liksom skribenten gissat att sjön å an-dra sidan kyler på våren. Men så är märkligt nog inte fallet enligt K-G Svensson och några sena vår-bruk drabbar sällan eller aldrig Vi-singsö. Höstrapsen kan alltså dra nytta av en lång höst och tidig vår.

– Ett milt klimat är det bästa med att vara odlare på Visingsö, skrockar han.

Tunnar ut i leden

Egentligen är det 60 mjölkkor som är den ekonomiska ryggraden på Vrixlösa Södergård och som tar det mesta av dygnets timmar i an-språk. Men hans hjärta slår snab-bare när han ser vajande vete än när han ser ett välfyllt juver.

– Mitt största intresse är växtod-ling, erkänner K-G Svensson.

Sedan funderar han högt och lägger eftertänksamt till:

– Det är kanske därför mjölkav-kastningen bara når upp till 8000 kilo per ko och år.

Strukturrationaliseringen i mjölkbranschen blir mycket tydlig när K-G Svensson berättar om ut-vecklingen på Visingsö.

– Jag växte upp med 6 mjölkkor på gården. I dag har vi 60.

K-G Svensson tog över föräldra-gården den 1 maj 1970. Samtidigt infördes tankhämtning på gårdarna. Det fanns 70-80 mjölk-producenter på ön, men över en natt försvann hälften av dem. De föredrog mjölkkannor och ville

inte hänga på den tekniska ut-vecklingen.

– I dag är vi 6 mjölkproducenter kvar på ön, men vi levererar mer mjölk i dag än vad de 70-80 gjorde före 1 maj 1970.

Utvecklingen går alltså rasande snabbt. Det märker K-G Svens-son som är tredje generationen på Vrixlösa Södergård. Nu är sonen Christian Lintrup beredd att vid. Far och son arbetar redan tillsam-mans i driften.

Blicken norrut

Att vara mer intresserad av växter än mjölk i ett mjölkbälte kan inne-bära att man sticker ut en aning. Så är det för K-G Svensson. Hos handeln i hemmalänet Jönköping har han blivit rekommenderad gödnings- och bekämpningsme-del med försäljningsargumentet att ”den ska du ha för den köper alla andra”.

– Där får jag inga kloka svar på mina frågor, konstaterar K-G Svensson torrt och sakligt.

Där ligger det. Förutom att bruka gården på Visingsö arrenderar K-G Svensson jord på

fastlandet norr om Gränna. Maskiner och djur transporteras mellan ö och fastland med Visingsötrafikens färjor.

God jord. Jordarna på Visingsö varierar

från grus till mellanlera. Tidigare dominera-de frukt- och trädgårdsodling på östra sidan av ön, men den odlingen har trätt tillbaka.

Tydlig adress. Vrixlösa Södergård på

Vi-singsö består av 115 hektar åker i en 8-årig växtföljd. Gården på fastlandet som K-G Svensson arrenderar består av 35 hektar och ligger i en 5-årig växtföljd. På båda gårdar-na odlas höstraps.

(3)

Det får han i stället av sin växtodlingsrådgiva-re på Hushållningssällskapet i Jönköping, där hans kunskapstörst släcks. Och i stället för att handla på hemmaplan har han successivt vänt blickarna norr-ut mot Östergötland. Där är växtodlingstraditionen starkare och hos privata handlare i Östergötland får han den kompletterande uppbackning han vill ha. Sen sådd 2004

Växtföljden på Vrixlösa Södergård är 8-årig. Höst-rapsen kommer efter fyra år vall och den placering-en har både för- och nackdelar. Markstrukturplacering-en är gynnsam, men vallsvålen måste malas ner. Recep-tet för etablering ser ut så här i grova drag.

– Efter förstaskörden sprutar jag Roundup, kör nötflyt, väntar 10-14 dagar och kör sedan med tall-riksredskap eller Carrier. Sedan plöjer jag inför sådd. På plogtiltan blir det 2-3 överfarter med vält, harv eller Carrier, berättar han.

Han har provat att så raps utan att plöja.

– Men blir det mycket regn så blir rapsen blöt om fötterna här hos mig och då blir det ingen skörd.

Före sådd av 2005 års höstraps fick den 100 kilo NS 27-4 som komplement till nötflytgödseln och ef-ter sådd när vädret tillät körde han 1,8 Butisan Top. Men det var inte lätt att hitta en bra dag.

– Det regnade och regnade och regnade år 2004. Trots skurarna gick rapsen som tröskades 2005 att så den 30 augusti. Ytterligare ett skifte klämdes ner den 3 september på lerig och kall jord på den västra sidan av Visingsö som en chansning.

–Jag har aldrig sått så sent någonsin, minns K-G Svensson.

Det var inget han ångrade, men det september-sådda fältet hängde inte med rent skördemässigt. Trång passage

Det sämsta med att odla på en ö är att bli beroen-de av båttrafik konstaterar K-G Svensson.

– När de hämtar spannmål med lastbil och släp tar dess 24 meter upp halva färjan.

Det var inget han direkt stördes av före 1999, men då tog han över ett arrende på fastlandet norr om Gränna. Djur och maskiner forslas nu över vattnet mellan ö och fastland, men för det mesta går det bra.

– I vår- och höstbruk är det inte så mycket turister i omlopp på färjorna.

Flaskhalsen i ordets rätta bemärkelse är när trak-torn med dubbelmontage ska tråcklas på färjan. Eki-paget blir 3,38 meter brett och gluggen på färjan är 3,40 meter bred. Det blir två centimeters marginal.

– Det har väl hänt att jag har varit emot någon gång, men det är inget stort problem. Det fordrar bara lite träning, ler K-G Svensson. ■

(4)

19 Svensk Frötidning nr 6 september 2005

Klara fakta och udda vetande om

Visingsö och Vättern

Vättern

Längd: 135 km Bredd: 31 km Största djup: 130 m Omsättning vatten: 60 år Vattentäkt åt: 400 000 pers Placering: 2:a efter Vänern

Prima fartygsvirke. Kronan planterade på 1830-talet

eksko-gar på Visingsö för flottans behov av krigsfartyg. Andra trädslag som bok planterades som undervegetation för att ekarna skulle växa rakt. Skogarna skulle enligt planen vara klara att avverkas i dessa dagar, men Chefen för marinen har tackat nej. I stället kan läsare av Svensk Frötidning med planer på skeppsbygge vända sig till Statens Fastighetsverk med sin virkesbeställning.

I Arns fotspår. Resterna av Sveriges första kungaborg ligger

längst söderut på Visingsö. Borgen var lätt att försvara eftersom en fiende syntes på långt håll. Trots detta mördades här Karl Sverkersson i nådens år 1167 av en av Erik den heliges söner som kom i båt just när isarna släppte sitt grepp om Vättern. I alla fall är det Jan Guillous version av illdådet i hans böcker om tempel-riddaren Arn Magnusson.

Visingsö

Längd: 14 km Bredd: 3 km Andel åker: 70 % Antal öbor: 800 Odlingszon: 1-2 Årsnederbörd: 450 mm

Gödde silkesmasken. På Visingsö planterades mullbärsträd

i början av 1800-talet för att odla silkesmask. För att trivas och spinna kokonger av silkestrådar kräver silkesmaskarna nämligen blad av mullbärsträd. ”Sällskapet för inhemsk silkeodling”

käm-pade tappert på och lyckades ett år tillverka 24 kilo silke. Men 1898 lades verksamheten ner helt. I början av juni knoppas mullbärsträden dock än i dag på Visingsö.

Figure

Updating...

References

Related subjects :