Samhälle, kultur och identitet
Examensarbete i fördjupningsämnet
(Samhällsorientering och lärande)
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Elevernas motivation och engagemang i
religionsundervisning
Ur ett lärarperspektiv
Pupils’ motivation and commitment in religious education
Through teachers perspective
Ali Jamil
Grundlärarexamen med inriktning i årskurs 4-6 240 högskolepoäng
Examinator: Frida
Förord
Det här arbetet har varit väldigt givande för mig som blivande lärare inom religionsundervisning. Syftet med denna undersökningen är till för blivande lärare men även verksamma lärare. Motivation är en viktig faktor till elevernas framgång i både skolan men även livet utanför skolan. Som student på universitetet fick jag själv hitta motivation att ta mig genom denna utbildningen. Jag studerar grundlärarutbildning årskurs 4-6 med samhällsorientering och lärande som fördjupningsämne.
Jag vill tacka min handledare Laid Bouakaz för uppmuntrande vägledning inom detta projekt samt personerna som ställt upp på intervju.
Sammandrag
Syftet med denna undersökningen är att undersöka vad som påverkar elevernas motivation i religionsundervisning. Elever som är icke religiösa kan ha svårt att förstå meningen med religionsundervisning. Däremot finns det elever som är mycket religiösa kan känna sig omotiverade att lära sig om religion i skolan. Denna undersökningen är till för blivande lärare men även verksamma lärare. Frågan är vad som påverkar elevers motivation och engagemang i religionsundervisning. Motivation är en viktig faktor till elevernas framgång i både skolan men även livet utanför skolan. För att kunna undersöka elevers motivation och engagemang i religionsundervisning genomfördes en kvalitativ studie i vilken intervju användes som datainsamlingsmetod. För att kunna analysera materialet har jag använt mig av motivationsteorier om både inre och yttre motivation. Resultatdelen som består av vetenskapliga artiklar, litteraturen samt intervjuerna har kopplats ihop och visar det som påverkar elever motivation inom religionsundervisning beror på flera faktorer. Att elever är motiverade och nyfikna när de kan relatera till ämnesområdet och omotiverade när det gäller andra religioner som de inte har intresse av. Slutsatsen i denna studien är att elevernas motivation påverkas av olika faktorer. Ämnesområdet, undervisningsformen, lärarens relation till klassen och elevernas kulturella bakgrund är bidragande faktorer till elevernas inlärningsprocess. Denna studie pekar på olika egenskaper hos eleverna som lärare bör tänka på i samband med religionsundervisningen.
Nyckelord: Religionsundervisning, motivation, motivation i religionsundervisning, elevmotivation, inre motivation, yttre motivation, utmanande undervisning.
Innehållsförteckning
Inledning & bakgrund 7
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING 8
FRÅGESTÄLLNINGAR 8
Tidigare forskning 9
RELIGIONSUNDERVISNING 9
Utmanande undervisning 10
Metoder inom religionsundervisning 11
Teori 13
MOTIVATION 13
Inre och yttre motivation 15
Metod 17
VAL AV DATAINSAMLINGSMETOD 17
Urval 18
Tillvägagångssätt 18
Reliabilitet och validitet 19
Etiska överväganden 19
Resultat och analys 21
OMOTIVERAD ELEV KAN LEDA TILL FARLIG OKUNSKAP 21
DET ÄR UTMANANDE ATT MOTIVERA ELEVER FÖR ATT… 22
ÖKA MOTIVATION GENOM ATT MINIMERA TRÅKIG UNDERVISNING 24
FLERA FAKTORER SOM PÅVERKAR ELEVERS MOTIVATION 26
VIKTIGT ATT KÄNNA TILL BÅDE INRE OCH YTTRE MOTIVATION 27
Slutsats och diskussion 29
METODDISKUSSION 31
VIDARE FORSKNING 32
Muntliga referenser 36
1. Inledning & bakgrund
Som elev på Värner Rydén skolan, Malmös symbol för “det utsatta området Rosengård”, var avsaknad av motivation i klassrummet en del av min vardag. Skolan där två av tre elever gick ut nian utan gymnasiebehörighet, där gängkriminalitet var en del av vardagen, var min avsaknad av motivation mitt minsta bekymmer. Trots att jag växte upp i en religiöst praktiserande familj med en kultur som grundar sig i en utländsk bakgrund, fanns inte motivationen till att lära mig om ämnet religion i skolan. Enligt mig själv, behövde jag inte lära mig om religion eftersom mitt område, min kultur och min bakgrund redan hade förutfattade meningar om de olika religionerna, och jag visste redan allting. Det var mycket mer intressant att lyssna på grabbarna i området som pratade om religion i “vi” och “dem” termer, än en lärare som beskrev likheterna mellan de abrahamitiska religionerna. Ibland undrar jag hur mitt gamla område hade formats, om bl.a. grabbarna i gården hade valt att fokusera på likheterna inom olika religioner som man fick lära sig i klassrummet, istället för skillnaderna. Men likt min egna erfarenhet, saknades motivation bland de flesta elever. Problematiken och de negativa följderna av avsaknad av motivation att lära sig ämnet religion är många och i vissa fall förödande ur ett samhällsperspektiv. När man inte har motivation till att lära sig, kommer man inte heller att utvecklas (Wigfield, Eccles & Rodriguez, 1998). Det är konstaterat att motivation i ett klassrum är essentiellt för elevers lärande (Lozic, 2020). Motivation bidrar till utveckling av tankar som öppnar för diskussioner i skolundervisningen som gynnar elever såväl som lärare. Utveckling bidrar till att man minskar risken i att fastna i påståenden såsom “Det enda som är sant är det som är sant för mig” (Hedin, 2014). Men att uppnå motivation är inte alltid så lätt. Svårare blir det när ämnet spelar en mindre roll i samhället. Ämnet är enligt Hösts (2020) artikel betydelsefullt för elever att kunna skapa ömsesidig förståelse mellan människor med tanke på hur dagens samhälle är präglat av mångfald. Kunskaper kring religion och andra livsåskådningar är därför viktiga att lyfta fram under religionsundervisningen för elevernas utveckling, empati och lärande (Höst, 2020) och är en del av skolans demokratiska uppdrag. Med demokratiska uppdrag menas att alla elever oavsett religiös bakgrund eller icke religiös bakgrund har möjlighet att lära sig om andra religioner och skaffar sig kunskap som kan hjälpa dem att förstå hur dem olika religioner
därför kommer jag i denna uppsats ta reda vad detta beror på hur olika elever engagerar sig olika mycket i undervisningen.
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med denna studien är att se hur lärare resonerar om vad som påverkas elevers motivation i religionsundervisningen. Denna studie har ett lärarperspektiv.
1.2 Frågeställningar
2. Tidigare forskning
Följande avsnitt skildrar religionsundervisning, utmanande undervisning, metoder och möjligheter för lärarna att undervisa inom den.
2.1 Religionsundervisning
Löfstedt beskriver ämnet religion som ett känsligt ämne och hur viktigt det är att förstå religion (Löfstedt, 2011). Dagens samhälle är mångkulturellt vilket innebär att människor har med sig olika värderingar, traditioner, trosuppfattningar och sedvänjor. Det mångkulturella ska ges utrymme i skolans undervisning för att kunna förstå “de andra” eller “det främmande” (Axelsson, Bergöö, Brink, Fast, Jönsson & Kåreland, 2016) något som även Von Brömssen (2003) lyfter fram och menar att mångkulturell skola är positivt för den religiösa mångfalden men att också hjälper elever att möta och förstå andra kulturer. Detta är även något Löfstedt (2016) lyfter fram där mötet mellan människor kräver kunskap om religion för att förstå varandra. Löfstedt menar att fördomar och stereotypa föreställningar skapas när kunskap och förståelse saknas. Ämnet religion i skolan har tagit en större plats på grund av konflikter runt om i världen där religion har en stor betydelse. Därav är kunskap om religion och andra livsåskådningar avgörande för att förstå såväl globala som nationella händelser.
Löfstedt (2011) uppmärksammar att skola har en viktig roll i förmedling av kunskaper om religion i samhället. Att de flesta barnen får utbildning om religion samt utvecklar förståelse för religion i skolan. För att utbildningen ska vara likvärdig och oberoende av lärare och skola har styrdokument skapats. Den stora förändringen i kursplanerna är att både grundskolan och gymnasiet har ett centralt innehåll. Det centrala innehållet har gjort det tydligare för lärare vad som ska behandlas inom de olika stadier i skolan. I de lägre stadierna ska undervisningen fokusera mer på religion i närområdet och berättande. I de högre stadierna är det mer fokus på de centrala tankegångarna inom de stora världsreligionerna och sekulära livsåskådningar. Fördelen med det är att lärarna vet vad som ska undervisas i förhållande till åldrarna. Allt fler gånger har det hänt att eleverna har fått samma undervisning inom ett visst ämnesområde på både mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet.
I en studie (Kittelmann, 2015) visade det sig att elever var mottagliga för ämnet religion. Vissa var kritiska mot vad religion innebär och vissa ansåg det vara ett ämne som är privat. Men oavsett om eleverna uppfattar ämnet på olika sätt, tyckte de även att ämnet var intressant. Elever med religiös bakgrund förklarade att religion var något som gav dem en trygg känsla av att vara delaktig och tillhöra något större medan för andra elever hade ämnet religion ingen större plats i deras liv då det inte tillhörde deras vardag. Vidare i sin studie förklarar Kittelmann (2015) att mångfald av olika etnicitet och bakgrund i ett klassrum tillför även att fler intresserar sig för ämnet religion då ämnet står eleverna nära deras etnicitet eller bakgrund.
2.1.1 Utmanande undervisning
Hur elevernas motivation och engagemang för att lära sig olika ämnen kan minskas eller ökas genom åren. Religion som ett ämne kan vara intressant för vissa elever och inte andra.Detta kan man se på hur barns utveckling sker från förskolan till senare studier. I början av barns formella utbildning i förskolan är dem oftast individer som är nyfikna, livliga, fantasifulla och frågvisa. Men med tiden har det visat sig att elever förlorar vissa av dessa egenskaper. Motivationen minskar och resultatet blir att eleverna blir mindre öppna för att lära sig. Som lärare är det ens ansvar att skapa en effektiv utbildning. Detta kan vara allmänt för all undervisning men i boken “Utmanande undervisning i klassrummet” skriver Nottingham (2013) fem punkter som han kallar för utmaningsmodellen. Med hjälp av modellen ska läraren nå en effektiv undervisning i ett klassrum med omotiverade elever. (Nottingham, 2013). De fem punkterna är följande: Återkoppling, ansträngning, utmaning, reflektion och självkänsla. Återkoppling innebär att eleven får information om inlärningsprocessen för att uppnå sina lärandemål (Nottingham, 2013). Ansträngning innebär enligt författaren att läraren uppmuntrar eleverna att anstränga sig och inte ge upp. Det är bättre att eleven anstränger sig och lär sig lite i taget än att de ger upp för att de tror att de redan kan. Därav kommer personen som anstränger sig att lära sig mer än personen som trodde att den redan kunde allt. Utmaning är viktig faktor som har effekt på de andra punkterna enligt Nottingham (2013). Han menar att elever har svårigheter under sin inlärningsprocess och därav behöver de hjälp att ta sig genom den för att kunna utföra sina uppgifter. Reflektion handlar om att lära eleverna att reflektera som i sin tur utvecklar självständigt tänkande. Självkänsla handlar om
att lära elever att tro på sig själva. Att tro på sig själv kan resultera i att man vågar ta sig an utmaningar som exempelvis att kunna delta i diskussioner där man kopplar sina egna värderingar till ett ämne. (Nottingham, 2013)
2.1.2 Metoder inom religionsundervisning
En artikel skriven av Christina Osbeck (2020) betonar vikten av att reflektera över hur religioner ska undervisas i klassrummet. Den metoden som lyfts fram i artikeln är att läraren ska skilja på religion, tradition, grupp och individ. Artikeln lyfter även fram att elever har stort intresse av att lyssna på när andra kamrater berättar om deras livsförståelse och de traditioner som har en relation till. På sätt får eleverna ta plats i klassrummet och få sin röst hörd utan att känna press på att man representerar en hel religion (Osbeck, 2020). När religion och religiösa frågor diskuteras föredrar barn att prata med varandra än med sin familj eller andra vuxna, vilket också innebär att läraren har en viktig roll i att förmedla en god bild och skapa förståelse mellan alla elevers olika religionstillhörigheter (Gustavsson, 2013)
Hanna Zipernovszky i (Hall, Emma & Liljefors Persson, Bodil, 2011) beskriver hur enkelt det är för elever att hitta information med hjälp av internet. Ett verktyg som ger lärarna möjlighet att motivera och engagera eleverna att hitta information om religion. Genom att använda sig av internet för att hitta information kan dem utveckla kritisk tänkande. Värdet i att söka information på nätet ligger i bredden av information som blir tillgänglig. Eleven kan stöta på information som ligger långt bak i historien som inte stämmer överens med elevens verklighet i dagens samhälle. Detta kan väcka frågor och leda till diskussioner i klassrummet kring religion ur ett samhällsperspektiv. (Hall & Persson, 2010)
Ännu en metodik som kan göra religionsundervisningen mer spännande och attraktiv för elever är rollspel. Rollspel är ett sätt för läraren att få elever att aktivt delta i lek med ett pedagogiskt syfte. I rollspel inom religionsundervisning är det vanligt att elever ställs inför etiska dilemman som förekommer i olika berättelser ur olika religioner. Detta innebär att eleven i sin tur reflekterar över varför karaktären agerat på detta sätt under denna tid, om händelsen är aktuell idag, och hur eleven själv hade gjort om de ställts inför samma etiska dilemma idag. Genom rollspel utvecklar eleverna empati genom att sätta sig in i någon annans
skor, arbeta i grupp, ta ställning till olika värderingar och reflektera över ens egna värderingar. (Hall & Persson, 2010).
Det har visat sig att flera SO-ämnena däribland religionskunskap är ämnen som elever länge haft ett svagt intresse för. Detta kan bero på olika faktorer men en av faktorerna är att undervisningsmetoderna för religionskunskap varit konservativa. Ett sätt för läraren att tackla detta problem, kan vara genom att flytta undervisningen till en utomhusmiljö. Tanken bakom att flytta religionsundervisningen utomhus är att ämnet passar bättre ihop med en blå himmel och jorden under elevernas fötter än ett tak och golv inomhus. Ur ett filosofiskt perspektiv kan man tolka utomhusundervisning inom religionskunskap till en tanke om frihet och tro som är central inom ämnet religion samt levandegöra en bit information som lärs ut. (Hall & Persson, 2010)
Något som till och med fått sig en egen rubrik i kursplanen inom religionsundervisning är livsfrågor. Enligt Malin Löfstedt (2011) har livsfrågor blivit aktuellt eftersom samhället ständigt förändras och synen på religion därefter. Undervisningen inom religion har gått från att läras ut subjektivt till objektivt och anses idag vara ett samhällsorienterande ämne. Genom att koppla ihop religionsundervisningen med livsfrågor gör man ämnet mer aktuellt för eleverna då eleverna ställs inför att reflektera över deras egna livsvärldar. Detta innebär att eleverna kan sättas sig in andras livsvärldar trots att de inte ser likadana ut som ens egna. Tanken är att öppna upp för diskussioner kring frågor såsom Vad är meningen med livet för
mig? och Vad är meningen med livet för dig? Genom att göra detta i ett klassrum med lärare
öppnas eleverna upp för att det ser olika ut och har sett olika ut för individer genom åren. Och att det är okej att det ser olika ut. (Hall & Persson, 2010)
Det vi kan se i tidigare forskning är att religionsundervisningen har tagit en större plats i skolan. Dessutom har det blivit tydligare för lärarna att veta vad som ska undervisas för att det inte ska bli återkommande undervisning för eleverna. Det har visat sig att motivationen bland eleverna lutar sig åt båda sidor, vissa elever gillar religionsundervisning medan andra inte uppskattar det lika mycket. Forskningen har också uppmärksammat oss på att det finns utmaningar i undervisningen men även möjligheter för att kunna motivera eleverna.
3.Teori
Följande avsnitt skildrar motivation samt inre och yttre motivation bland elever för att i resultat kapitlet kunna analysera lärarnas resonemang. Dessa teorier kommer jag att använda för att förstå och analysera samt svara på syftets frågeställningar.
3.1 Motivation
I boken Ledarskap i klassrum skriven av Stensmo (2008) beskrivs begreppet motivation som en kraft som får en att röra sig mot ett eller flera mål, det vill säga det som utmärker proceduren som sätter människan i rörelse. Man kan säga att motivation är krafter som ger en människa energi och riktning. En motivatör är någon som har i uppgift att vägleda individer mot bestämda mål. En lärare i ett klassrum har som arbetsuppgift vägleda individer mot bestämda mål, därav kan man påstå att en lärare är en form av en motivatör. För att motiveras krävs det att även eleverna finner någon form av motivation. Stensmo (2008) uppmärksammar flera krav för att motivera elever i ett klassrum kring de bestämda målen för elever. Ett krav är att ha realistiska mål för klassen men även för varje individ. Att sätta upp för höga mål för en elev kan skapa rädsla för att misslyckas och enkla mål kan få eleven att inte anstränga sig alls. Samtidigt måste miljön i klassrummet vara trygg där eleven kan känna mänsklig värme och socialt stöd.
Artikeln ‘’Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång’’ som är skriven av Vanja Lozic uppmärksammas två forskare från USA om deras studie gällande motivation, Margareta Maria Thomson och Jessica Wery. I artikeln skriver Vanja Lozic att elever beskrivs som passiva, omotiverade och utåtagerande av lärare. Det resulterar i att lärare känner sig osäkra och inte vet hur de ska motivera eleverna risken är också att de kan sänka förväntningarna på dessa elever. Enligt Lozic (2020) skildrar Thomson och Wery elevernas framgång genom motivation och menar att om läraren tror på att eleven kan uppnå sina mål ökar möjligheten för eleven att lyckas (Lozic, 2020). Förutom förväntningarna på elever finns det annat som påverkar motivationen såsom känslor som väcks vid framgång och misslyckande, psykisk och fysisk ansträngning, bedömningssätt samt återkoppling från läraren.
Skolan är en plats där lärare och elever kan ta del av varandras tankar i öppna diskussioner inom olika ämnen. Beroende på ämnet i fråga, elevernas motivation och flera andra faktorer kan tankar och diskussioner se olika ut och bidra olika mycket till elevers lärande. I en artikel på skolverkets sida skriven av Höst (2020) beskrivs teorin epistemisk affekt som de amerikanska forskarna Lama Jaber och David Hammer forskat kring. Höst(2020) tar upp hur elevers motivation i diskussioner i klassrummet beror på deras känslor kring ämnet. Om eleverna har positiva känslor för ett ämne visas motivation i diskussionerna i klassrummet. Har eleverna negativa känslor, minskar intresset vilket i sin tur kan leda till frustration som påverkar elevernas lärande.
Men det är inte bara elevernas känslor till ett visst ämne som påverkar elevernas lärande, utan ansvaret ligger även till stor del hos läraren. Detta beskrivs i en annan artikel på skolverkets hemsida skriven av Martin Malmström (2020). I artikeln lyfts det fram hur elevernas engagemang är essentiellt för deras lärande och hur viktigt det är för lärarna att lyssna på eleverna då detta påverkar elevernas engagemang. Genom att lyssna på eleverna känner de sig sedda som både elever och personer. Malmström (2020) hänvisar till två forskare, Jan Håkansson och Daniel Sundberg som enligt deras studier kommit fram till att det inte räcker med att lärarna är kunniga inom sitt ämne som lärare utan även kunniga inom att skapa motivation och engagemang (Malmström, 2020). I samma artikel lyfts det även fram en studie som genomfördes av Helena Andersson, tidigare specialpedagog. I denna studie som genomfördes av Helena Andersson som genom kvantitativa samt kvalitativa undersökningar kommit fram till att elever delar en annan uppfattning än läraren kring engagemang i klassrummet. Elevernas beskrivning av en bra lärare är att läraren bemöter eleverna som både elev och person men även att läraren ger eleverna en möjlighet till att få vara med och bestämma. Malmström (2020) poängterar hur ansvaret ligger hos både elever och lärare för ett ökat engagemang i klassrummet.
Det är konstaterat att engagemang hos elever är essentiellt i ett klassrum oavsett ämne, och att det inte alltid finns ett engagemang vilket i slutändan påverkar elevers lärande. Men hur ser det ut när teorin kring engagemang och lärande implementeras i praktiken? Vad händer när ämnet i sig redan är tungt och grundas i etiska och moraliska frågor som är tänkt att bidra till elevernas utveckling? Denna uppsats undersöker lärarnas syn på elevernas engagemang i ämnet religion. Religionsundervisning är enligt skolverket (2019) betydelsefullt för elever att
kunna skapa ömsesidig förståelse mellan människor med tanke på hur dagens samhälle är präglat av mångfald. Kunskaper kring religion och andra livsåskådningar är därför viktiga att lyfta fram under religionsundervisningen (Skolverket, 2019). Men för att detta ska vara möjligt krävs det att eleverna är nyfikna och engagerade i ämnet religion vilket inte alltid är fallet. Ämnet spelar en mindre praktisk roll i samhället idag vilket faller naturligt att ämnet tilltalar färre individer med tiden.
3.1.1 Inre och yttre motivation
Vidare berättar forskarna i Lozic artikel (2020) att motivation kan ha två olika faktorer, inre motivation och yttre motivation. Inre motivation är kopplad till individens inre drivkraft och nyfikenhet medan yttre motivation innebär att eleven drivs av belöningar, uppmuntringar av andra, betyg eller verbalt beröm. Elever med inre motivation behöver mycket mindre yttre påverkan. Låg motivation beror även på många tidigare misslyckande som sänker elevers självkänsla och självbild. Forskarna påstår att den inre motivation är något som ska strävas efter, att elever ska ha egen vilja att uppnå målen. Med det sagt förklarar Thomson och Wery att det viktigaste är att lärare tror på sina elever och ska bemöta elever som inte har intresse för skolan.
Hartman, Roth & Rönnström (2003) har skrivit en artikel om en amerikansk filosof vid namn John Dewey som har varit lärare. Artikeln handlar om Deweys filosofi om skolan och skolans undervisning. I artikeln har författarna skrivit om hur Dewey ser på undervisningen i förhållande till individens världsbild och hur den bör bedrivas samt anpassas för att motivera eleverna. Dewey anser att motivation för att lära redan finns hos barnen. Han menar även att samhället förändras konstant och därför bör undervisningen anpassas utifrån omvärlden, men även kombineras med det förflutna samt framtiden. Lärarens uppgift är att fånga barnens motivation för att kunna stärka den. För att detta ska funka krävs det barnen får lära sig nya kunskaper men även att de får rekonstruera deras tidigare kunskaper och erfarenheter. Enligt Dewey handlar utbildning inte om att öva och repetera. Han menar att det inte betyder att eleven förstår eller vet vad den gör om den förhåller sig till att endast öva och repetera. Utbildningen bör leda till att eleven ska förstå och kunna begripa den kunskapen som lärs ut. För att utveckla individens intresse och motivation ska undervisningsformen vara formad
Sammanfattningsvis kan inre och yttre motivation stå som centrala begrepp och kan hjälpa oss att förstå vad det är som påverkar elevernas motivation på innerligt och ytterligt plan. Läraren kan vara någon form av en motivatör och har en betydelsefull roll i elevernas motivation, inte bara genom att inneha kunskap kring religion och dess undervisningen utan även genom att kunna bemöta elevernas känslor kring ämnet religion när dem uppnår målen men även när de misslyckas. Detta avsnitt har också fördjupat sig i betydelsen av motivation och tydliggjort att elever kan motiveras på olika sätt. Inre motivation som menar att eleven har inre drivkrafter samt yttre motivation som fokuserar på bland annat belöningar, bekräftelse och uppmuntringar.
Sammanfattningsvis finns det flera faktorer som påverkar elevers motivation. Utöver de faktorer vi nämnt hitintills nämns följande enligt teorier.
- Realistiska mål
- Klassrumsmiljö ska vara tryggt
- Motivatör (läraren) ska vägleda eleverna mot bestämda mål - Känslor som väcks vid framgång/misslyckande
- Lärarens bedömningssätt
- Positiva/negativa känslor till ämnet
- Läraren lyssnar på eleverna och får dem att känna sig hörda - Läraren är kunnig inom att skapa motivation och engagemang - Elever får vara med och bestämma
4. Metod
I detta kapitel beskrivs de metoder som använts för att samla in data inför denna uppsats, följt av en diskussion kring de olika metoderna.
Det finns flera sätt att närma sig och undersöka ett problemområde samtidigt som det finns olika metoder att samla data på. De vanliga forskningsansatser är kvalitativ forskning och kvantitativ forskning. Kvalitativ forskning fördjupa sig i hur människor upplever och uppfattar olika fenomen. Den fångar individens åsikter, synsätt eller förståelse för olika betydelser och processer (Muratovski, 2016). Tvärtom föredras kvantitativ forskning när man behöver generalisera, förenkla eller skildra ett visst ämne. Den kvantitativa metoden kan användas när man behöver dra slutsatser om till exempel en målgrupp (Muratovski, 2016). Till skillnad från den kvalitativa metoden används den kvantitativa metoden när man vill testa en redan existerande teori och analysera exakta variabler, medan kvalitativ metod är formad för att analysera en tolkning (Muratovski, 2016). Den kvalitativa forskningen leder ofta till slutsatsen att ett problem har och beror på många nivåer och faktorer och används därför vanligtvis när man behöver få en ny eller djup förståelse för ett ämne.
4.1 Val av datainsamlingsmetod
I denna studie har jag valt att genomföra kvalitativa metoder för att samla information. Enligt boken ”Skriva uppsats med kvalitativ metod - en handbok” skriven av Johan Alvehus (2019) används intervjuer för att ta reda på andra personers tankar och känslor kring ett speciellt ämne som i detta fallet hur lärarna resonerar om att motivera elever i religionsämnet. Därav har jag valt att studera denna frågan ur ett lärarperspektiv. En intervju med en person är ett sätt framhäva hens erfarenheter, tankar, känslor och åsikter (Alvehus, 2019). En annan fördel med kvalitativa intervjuer är att de är flexibla och kan anpassas utifrån situation. I mitt fall har jag på grund av pandemin fått utföra mina intervjuar digitalt (Eliasson, 2018). Intervjuerna i denna studie kan säga vara semistrukturerade intervjuer och innebär att frågorna är mer öppna och som i sin tur kan leda till detaljerade svar. För att kunna få så detaljerade svar som möjligt
för undersökningen som fokuserar på lärarnas egna tankar och erfarenheter av elevers motivation i religionsundervisning (Alvehus, 2019).
4.1.1 Urval
Personerna jag valt att intervjua för denna uppsats är verksamma lärare i en stad i södra skåne. Jag har använt mig av strategiskt urval enligt Trost (2010), det vill säga att Alla lärare är behöriga att undervisa religionskunskap samt andra ämnen Jag valde fyra lärare som jobbar på olika skolor i olika stadsdelsområden. Mitt syfte var inte att få en överblick på hur skolor arbetar i staden samt hur elever funkar på de olika skolorna och för att kunna se skillnaden mellan dem. Lärarna jag valde att intervjua känner jag sedan tidigare. Detta kan ha sina fördelar och nackdelar. Nackdelarna kan vara att lärarna känner mig så pass bra att vissa saker inte tas upp eftersom vi kanske har diskuterat dem tidigare. Fördelarna är att det är lätt komma i kontakt med dem och komplettera vid behov. Anledningen till att jag använde mig av detta urval är att det har varit svårt under corona tiden att hitta informanter som ställer upp. Vad gäller deras benämningar kommer jag att ge fiktiva namn. Alltså Andre, Freja, Linus, Mustafa och Dana.
4.1.2 Tillvägagångssätt
Först planerade jag att spela in intervjuerna för att därefter transkribera dem. Men planen förändrades på grund av pandemin och istället valde jag att ändra mina intervjuer från fysisk träff till intervju via e-post. Jag har haft ständigt kontakt med mina informanter över telefon för att säkerställa att jag förstår de svaren som jag fått tillhanda och skickade kompletterande frågor efter att jag har gått igenom de svaren jag fick. Frågorna var form av följdfrågor som ofta användes i en semistrukturerade intervju. Jag kontaktade informanterna över telefon och beskrev mitt arbete, syftet och mitt tillvägagångssätt. Vid detta tillfälle frågade jag även informanterna om de var villiga att delta i en intervju samt om jag fick använda deras intervjusvar i mitt arbete. Här beskrev jag även hur informanterna kunde välja att vara anonyma eller inte i mitt arbete. Deltagarna var väl informerade om syftet med intervjun och om sina rättigheter som deltagare (Bell, 2016). Rättigheter som deltagare i detta fall var att deltagarna kunde välja att inte svara på frågor som ställdes, avbryta intervjun eller vara anonyma. Jag förklarade även att intervjun inte längre kommer att bli som tänkt från första
början med en muntlig intervju, utan att informanterna istället skulle få frågor skickade till sig över e-post som de kunde välja att svara på. Jag skickade iväg mina frågor via e-post och fick svaren tillbaka via e-post. Nackdelen med att intervjua via e-post är risken för slutna svar är stor och diskussioner med viktigt innehåll kan försvinna när interaktion inte finns. Därför var jag noggrann med att ringa upp personerna som intervjuades för att säkerställa att jag inte gick miste om nödvändig information.
4.1.3 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet (tillförlitlighet) och validitet (giltighet) ligger i grund för denna undersökning (Bryman, 2011), (Hartman, 2008). Undersökningens datainsamling ska vara pålitlig relevant i förhållande till undersökningens syfte. Den valda kvalitativa metoden jag valt sker i form av intervjuer och därav kan reliabiliteten ifrågasättas. Svaren kan variera beroende på vilken lärare som deltar i intervjun, vilken miljö intervjun sker i samt vilken relation deltagaren har till intervjuaren. För att denna studie ska leva upp till frågan om reliabilitet och validitet har har jag intervjuat personer som jag har ungefär likadan relation till. Det jag menar med ungefär likadan relation är att jag haft möjlighet att ringa upp samtliga personer för att dubbelkolla svar och ställa följdfrågor utan svårigheter. Detta har jag gjort för att svaren inte ska vara beroende av min relation till personerna vilket gynnar validiteten för denna studie då det säkerställer att personerna varit ärliga i sina yttranden. För att öka reliabiliteten för denna studie har försökt uppnå ett så högt antal intervjuer som möjligt inom den tidsramen vi fått för att genomföra denna studie. Detta har gjorts för att uppnå en så nyanserad diskussion som möjligt.
4.1.4 Etiska överväganden
När undersökningar i form av intervjuer genomförs är det viktigt att förhålla sig till vissa etiska ställningstagande. Vetenskapsrådet (2002) uppmärksammar att dessa har utarbetats av samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningsrådet för att garantera deltagarnas personliga integritet. Individerna som deltar i undersökningen ska genom individskyddskravet garanteras att inte utsättas för psykisk samt fysisk skada eller kränkningar.
flera frågor. Information såsom att intervjun endast kommer att vara för en undersökning samt att inga namn kommer att nämnas är information som kommer att framföras till deltagarna. Dessa fyra forskningsetiska krav kommer att vara till grund för intervjuerna.
Informationskravet - Innebär att deltagarna ska bli informerade om forskningens syfte. Detta
gjorde jag genom att ringa upp varje person och berättade kort om mitt arbete och plan framåt.
Samtyckeskravet - Deltagarna ska själv få bestämma om de vill medverka i undersökningen
eller inte. Detta gjorde jag både genom mejl och över telefon. Samtliga godkände över telefon i samband med informationskravet.
Konfidentialitetskravet - Forskaren ska säkerställa att deltagarnas personuppgifter ska vara
konfidentiell samt obehöriga inte kan komma åt uppgifterna. Svaren jag fick skickades till mig över mejl. Detta innebär att endast jag som har åtkomst till informationen. Inga personuppgifter såsom mejl, personnummer, namn och annat har tagits med i denna studie.
Nyttjandekravet. Den insamlade informationen om enskilda personer är enbart för
forskningsändamål. Samtliga deltagare är medvetna om att deras svar kommer att användas endast för forskningssyfte. Denna information fick dem via mejl och över telefon.
5. Resultat och analys
I den här delen kommer jag att presentera svaren från mina informanterna. Intervjusvaren jämförs och analyseras med hjälp av mina teorier med syfte i att besvara studiens frågeställning som lyder Vad är det som påverkar elevers motivation och engagemang i
religionsundervisning?
5.1 Omotiverad elev kan leda till farlig okunskap
I dagens samhälle är det mångkulturellt och att mötet mellan människor kräver kunskap om religion för att undvika fördomar, stereotypa föreställningar och konflikter. När jag ställde frågan till Andre ”Varför valde du att undervisa religion” svarade hen:
”Jag valde att undervisa i religion för att jag beundrar hur de tre största religionerna är så lika, men ändå så olika. Jag var tvungen att förmedla på något sätt, till eleverna att vi alla är lika (…) och bör därmed behandlas lika med lika mycket respekt.” (Andre, 2021)
På liknande sätt svarade Freja att hen valde att undervisa inom ämnet religion för att:
”(…) Jag anser att okunskap kan leda till intolerans och konflikter, vilket det tyvärr finns flera exempel på både i skolan och i hela världen. (…)”(Freja, 2021)
Dana har likt Freja valt att undervisa på grund av att konflikter och diskussioner kan uppstå kring de olika religioner.
”(…). dels på grund av de olika religionerna som finns men även för diskussioner som kan uppstå gällande etik och identitet. (…)” (Dana, 2021).
Linus svar kan kopplas ihop med Deweys teori, som menar att samhället förändras hela tiden därav bör undervisningen också följa med förändringen. Att lärarna är medvetna om samhällets förändring och konflikter och kan därför arbeta i förebyggande syfte och kan motivera eleverna. Detta innebär inte att majoriteten av elever saknar motivation och engagemang under religionsundervisning. Snarare tvärtom, skriver Kittelman (2015) att elever blir mer och mer mottagliga för ämnet religion. Kittelman (2015) förklarar även att
bakgrund. Men även om det går framåt och elever börjar intressera sig mer och mer, finns det fortfarande elever som saknar motivation.
5.2 Det är utmanande att motivera elever för att…
Som nämnt i kapitel 2.1.1 beskriver Nottingham (2013) hur barn i början av deras utbildning är individer som är nyfikna, livliga, fantasifulla och frågvisa, men att dessa egenskaper minskar med tiden. Detta resulterar i att eleverna blir mindre öppna för att lära sig och kommer in i en ålder där de är passiva. Andre och Linus svarade på frågan “Skulle du kunna ge exempel på situationer där motivation har sett olika ut?”:
“(...)Upplever jag att eleverna inte är motiverade blir det svårare för mig att bedriva undervisningen. (...)” ( Andre, 2021).
Precis som Andre påpekar att motivation påverkar undervisningen kan vi läsa att Linus också är inne på samma spår och menar att intresset av ämnet varierar och kan smitta av sig.
“(...)Sen är eleverna också bara människor vilket gör att alla inte är på bra humör varje dag, och alla är inte intresserade av samma ämnen vilket gör att motivationen först och främst är varierande men också att den dåliga stämningen kan smitta av sig(...)”.
(Linus, 2021)
Likt svaret från Andre beskriver Lozic (2020) att lärarna känner en osäkerhet kring undervisningen när elever är passiva, omotiverade och utåtagerande och det leder till att lärarna inte vet hur de ska kunna motivera eleverna. Vidare menar Lozic (2020) att när en osäkerhet växer hos läraren kan det sänka förväntningarna på eleverna. Lozic (2020) påpekar att vikten av elevers motivation är beroende på olika faktorer. En av faktorerna som kan leda till elevers framgång genom motivation och kan öka elevers möjligheter till att nå målen är när läraren tror på eleven och att den kan lyckas att uppnå sina mål.
Precis som Lozic (2020) upplyser om de olika faktorer kring elevers motivation är Höst (2020) inne på samma spår och menar att känslor har en effekt på elevers motivation kring diskussioner. Motivationen ökar när det är positiva känslor i förhållande till diskussionerna. Däremot minskar motivationen om diskussionerna väcker negativa känslor hos elever som kan skapa frustration och påverka elevernas lärande.
Vidare beskriver Andre och Linus de olika faktorer till att eleverna är omotiverade och hur det kan påverka elever som är motiverade:
“(...)Det finns exempelvis elever som har svårt att förstå innehållet i ämnet eller uppgifter, visa elever har kanske svårt med det svenska språket och känner sig uppgivna när jag pratar (...). De finns de elever som inte känner sig motiverade inför ämnet religion och är ifrågasättande kring varför de ens överhuvudtaget behöver läsa ämnet (...). Jag har även fått uppleva ett fåtal omotiverade elever som ”lyckats” påverka motiverade elever i klassen till att också bli omotiverade. Vissa elever blir omotiverade i slutet av en skoldag, eftersom de upplever att de blivit utmattade under skoldagen. (...) Oftast märker jag att om jag själv är motiverad till att lära ut i klassrummet smittar motivationen av sig på eleverna och då visar de intresse och motivation tillbaka. (...)” ( Andre, 2021).
Här kan vi se att språket kan vara en barriär för vissa elever vilket gör att tappar intresset. Vi kan även läsa att de elever som är saknar motivation av någon anledning påverkar eleverna som är motiverade och de kan försvåra undervisningen för läraren. Vi får även ta del av Danas svar som menar samma sak med att elever lätt tappar intresset och börjar fokusera på annat.
“(...) Förstår eleven ämnet och vad som ska göras så kommer eleven vilja arbeta och bli klara, är det svårt och instruktionerna kanske är för svåra så märker man snabbt att eleven zoomar ut och börjar göra något annat, kanske gå runt i klassrummet eller frågar om hen får gå på toa bara för att slippa göra. Tror också att motivationen speglar en elevs självkänsla och trygghet (...)” ( Dana, 2021).
De faktorer som Andre nämner är att det kan vara så enkelt att tappa motivation i ett klassrum efter en lång skoldag. Detta beror på att eleven känner sig trött, hungrig, inte på bra humör med mera. Andre nämner också att omotiverade elever kan smitta av sig. Och eftersom omotiverade elever är mindre benägna att lära sig nya saker, försvåras situationen ytterligare för läraren och eleverna. En lösning som Andre beskriver är att även hens egen motivation i klassrummet smittar av sig. När hen är motiverad, får hen med eleverna på spåret.
När Freja förklarade vilka faktorer omotiverade elever kan bero på svarade hen:
“(...)Jag tror att det beror på, som tidigare nämnts att elever inte känner att innehållet fångar deras intresse och känner att presentationerna är främmande. Det är oftast tråkigt för elever som känner att de behöver ”lära sig något helt nytt”. Det är lättare att bygga på
En viktig faktor som vi har nämnt i teoridelen handlar om inre motivation det vill säga som Freja nämnde att det är enklare att bygga på något som de redan känner till vilket underlättar för läraren i undervisningen. Inre motivation innebär att eleven själv är motiverad till att lära sig vilket är enkelt när ämnet är bekant enligt Deweys teori (Hartman, Roth & Rönnström, 2003). Detta leder oss in i nästa kapitel som lyfter vilka verktyg lärarna kan använda sig av för att frångå en konservativ undervisning.
5.3 Öka motivation genom att minimera tråkig undervisning
Precis som Stensmo (2008) beskriver att det är viktigt att ha bestämda mål kan vi se att Andre och Linus är inne på samma spår för att öka motivation i klassrummet:
“(...)Motivation för mig i klassrummet är väldigt viktigt. (...) Jag har begreppet ofta i åtanke vid exempelvis min planering, valet av innehåll jag använder i en Powerpointpresentation, valet av film jag visar, sättet jag pratar på till eleverna. Jag ställer alltid mig frågan är jag och mitt material tillräckligt motiverande för att eleven ska lära sig något nytt och kunna få nya kunskaper av det?(...)” (Andre, 2021).
Likt Andres svar kan vi läsa att Linus också har begreppet motivation i åtanke och försöker redan vid planeringen att hitta sätt att motivera elever.
“(...) visar jag kriterierna för vad som krävs så att eleven ska bli godkänd i ämnet och där gör vi upp mål. Därefter kan jag punktmarkera exakt vad eleven ska göra som en to-do-lista så att det ska bli mer konkret och erbjuder eleven att komma tidigare på morgonen alternativt stanna en stund efter skolan så kan jag hjälpa med det som eleven har svårt för eller inte vill göra själv. “(...) (Linus, 2021).
Andre beskriver hur motivation är ett mål hen vill uppnå i klassrummet redan under planeringsstadiet. I Linus svar kan vi se att bestämda mål något som anses vara nyckeln till att fånga deras intresse. Detta resulterar i att läraren är öppen för att tänka utanför boxen när det kommer till undervisningsformen, och planerar utifrån sig själv ifall hen hade tyckt att innehållet som lärs ut är tillräckligt motiverande samt att konkretisera målen.
Likt Andre nämner Freja hur förändring kan väcka intresse och att läraren är en slags motivatör som ska driva eleverna framåt något som Stensmo (2008) nämner.
“(...)Sedan kan jag som pedagog höja motivationen med att komma in med positiv energi, göra någon slags förändring som väcker elevernas intresse. (...) “ ,(Freja, 2021).
Likadant beskriver Mustafa att:
“(...) Motivation i klassrummet kan skapas på olika sätt. Det kan exempelvis ske genom att anpassa lektioner efter elevers intresse. (...) Det är däremot svårt att motivera allihopa. (...)” ( Mustafa,, 2021).
Mustafa poängterar även att det är svårt att motivera alla men att det finns olika sätt att försöka sig på. Ytterligare en intressant aspekt som Andre nämner är hur hen tror att grunden ligger i att lära känna eleven bättre. Andre beskriver det på följande sätt:
“(...) Det jag brukar göra när jag möter en omotiverad elev är att jag försöker lära känna eleven lite bättre. (...) Genom att samtala med eleven och lära känna elevens styrkor och svagheter kan jag få reda på den bakomliggande faktorn kring varför eleven exempelvis känner sig omotiverad och vidare kan jag ta reda på vad som motiverar eleven (...). Den sociala relationen med eleven anser jag är väldigt viktig för att kunna motivera en elev. (...) kunskapsnivån hos eleverna också skiljer sig åt vilket vidare leder till att det blir min uppgift som lärare att lyckas motivera eleven utifrån elevens förutsättningar och kunskapsnivåer. (...)” (Andre, 2021).
Dana är också på samma spår som Andre och betonar vikten av att skapa relationer med elever för att öka motivationen:
“(...)Däremot de elever som inte är så skolmotiverade måste man hitta andra vägar. T.ex. att skapa en extra bra relation med de eleverna och övertyga dem att du gillar och förstår dem. Har man skapat en bra relation med en elev är det mycket lättare att sedan motivera och förklara för hen varför ämnet är viktigt. Att variera undervisningen är också viktigt.(...)”(Dana, 2021).
Linus beskriver att skapa relation är viktigt för att kunna motivera eleven
“(...) Tror också att motivationen speglar en elevs självkänsla och trygghet, därför är det viktigt att man i första hand har en fin relation till eleven innan man börjar kräva en motivation.(...)” (Linus, 2021).
Svaret från Andre kan kopplas till Malmströms (2020) artikel där det lyfts fram hur viktigt det är för lärarna att lyssna på eleverna då detta påverkar elevernas engagemang (Malmström,
koppling kan även göras till läraren John Deweys filosofi om skolan och skolans undervisning. Dewey ser på undervisningen i förhållande till individens världsbild och hur den bör bedrivas samt anpassas för att motivera eleverna. Dewey anser att motivation för att lära finns redan hos barnen. Han menar även att samhället förändras konstant och därför bör undervisningen anpassas utifrån omvärlden, men även kombineras med det förflutna samt framtiden. Lärarens uppgift är att fånga barnens motivation för att kunna stärka dem (Hartman, Roth, & Rönnström, 2003)
Sammanfattningsvis kan det konstateras att det finns flera möjligheter för att öka motivationen. Genom att planera med motivation i åtanke, skapa rättvisa förutsättningar utifrån varje elevs kunskapsnivå, skapa förändring som väcker intresse, gå ifrån konservativ undervisning, att våga tänka utanför boxen, lära känna eleverna, lyssna och fånga elevens intresse är man en bra bit på väg.
5.4 Flera faktorer som påverkar elevers motivation
Andre och Linus nämner en faktor som baseras i elevens bakgrund med detta menar informanterna att klasstillhörigheten kan ha en viss påverkan på elevers motivation.
“(...) En elevs bakgrund kan vara en faktor som påverkar elevens motivation. Det finns elever som exempelvis kommer från motiverande skol bakgrunds föräldrar där föräldrarna stöttar upp sina barn med skolan och allt vad det innebär medan där tvärtom även finns de elever som lever under svårare socioekonomiska förutsättningar och har sociala bekymmer som kan hämma motivationen i skolan“(...) ( Linus, 2021).
Vi kan se Linus och Freja har samma syn på elevens bakgrund där dem menar att den spelar stor roll vad gäller motivationen i skolan.
“(...) Det är viktigt att man känner till elevernas bakgrund och rutiner. När man har kunskap om eleverna är det enklare att planera undervisningen och anpassa utifrån eleverna. lektionstiden, schemat, rasterna, föräldrarna, och kompisarna har stor påverkan på eleven. Vissa elever känner press hemifrån och därför är det viktigt att vi är medvetna om det “(...) (Freja, 2021).
Vidare beskriver Andre att det även finns högpresterande elever som tycker att uppgifterna i skolan är för enkla:
“(...) Det finns högpresterande elever som tycker att vissa uppgifter och arbeten exempelvis är för enkla därför behöver jag som lärare även tänka på hur man motiverar de högpresterande eleverna att fortsätta prestera dag efter dag. Vid dessa olika situationer och exempel som jag nämnt ovan blir det extra viktigt för mig att kunna individ- och situationsanpassa undervisningsinnehållet för att på bästa sätt kunna motivera varje elev efter elevens behov och kompetens.(...)” (Andre, 2021).
Linus lyfter också upp att en av faktorerna till att motivera är de blir hörda
“(...) Är det livsfrågor så kan jag skriva upp ett påstående på tavlan och göra en EPA så att alla elever dels får tänka själva men också får chansen att bli hörda kring sina tankar (...)” (Linus, 2021).
Det som menas med EPA är “ensam, par, alla”, det innebär att eleverna får själv tänka kring sin egen fråga därefter får eleven möjlighet att diskutera med en elev och till slut lyfts frågan fram i helklass (Ekborg, Lindahl, Nilsson, Svensson, 2016). En annan faktor som Linus lyfter fram är att vägleda eleven mot bestämda mål
“(...) så att eleven ska bli godkänd i ämnet och där gör vi upp mål. Därefter kan jag punktmarkera exakt vad eleven ska göra som en to-do-lista så att det ska bli mer konkret (...)” (Linus, 2021).
Som nämnt tidigare kan det konstateras att det finns flera faktorer som påverkar elevernas motivation. Dessa faktorer delas upp i två grupper. Inre och yttre motivation.
5.5 Viktigt att känna till både inre och yttre motivation
Inre motivation drivs av individens inre drivkraft och nyfikenhet medan yttre motivation drivs av belöningar, uppmuntringar av andra, betyg eller verbalt beröm. I ett av sina svar skildrar Andre en situation där man kan se spår av både inre och yttre motivation:
“(...) Det finns elever som är väldigt duktiga i det praktiska idrottsämnet men lite sämre i de teoretiska So-ämnena. (...) Jag har exempelvis många gånger motiverat dessa elever till att försöka bli minst lika bra i de teoretiska So-ämnen som de är i de praktiska. Det kan exempelvis vara genom att jag försöker föra över den disciplinen, koncentrationen,
lyckas göra en frivolt på gymnastiken lika mycket ska de vilja lyckas läsa en text, lyckas svara på frågor, lyckas vilja klara av ett prov (...). När jag motiverar en elev försöker jag hitta det som får en elev att vilja lyckas. (...)” (Linus, 2021).
Linus beskriver hur hen kan se att vissa elever har intresse till de praktiska ämnet vilket kan kopplas till inre motivation. När det kommer till de teoretiska ämnen krävs det att läraren får hitta lösningar för att motivera dem och det kallas för yttre motivation. Detta lyfter även Dana fram där hen beskriver att det inte är svårt att motivera elever som redan har intresse utan det är eleverna som inte har intresse och därav saknar motivation i skolan.
“(...) De elever som är naturligt intresserade av skolans ämnen är det inte svårt att motivera. Däremot de elever som inte är så skolmotiverade måste man hitta andra vägar. T.ex. att skapa en extra bra relation med de eleverna och övertyga dem att du gillar och förstår dem. Har man skapat en bra relation med en elev är det mycket lättare att sedan motivera och förklara för hen varför ämnet är viktigt. Att variera undervisningen är också viktigt (...)” (Dana, 2021).
Det relationella perspektivet spelar jättestor roll i att bygga tillit hos elever och på det sättet får dem bli motiverade och engagerade.
“(...) Det är viktigt att hitta något som man kan koppla till eleverna för att dem ska känna igen sig annars måste man jobba från noll för att motivera dem. Det är inte alltid enkelt och det kan ta tid men relationer är nyckeln till en bra undervisning (...)” (Mustafa, 2021).
Mustafa betonar vikten av att skapa relationer och menar att det är viktigt att hitta elevers drivkraft och kunna koppla ämnet till det. Mustafas syn på att skapa relationer och koppla ämnet till elevers intresse är precis det Linus lyfter fram.
“(...) Mina elever älskar ämnet religion och det har nog att göra med att dom främst känner att dom tillhör en religion vilket gör att dom faktiskt kan. Även om man kan olika så kan man det som utövas och pratas om hemma och det blir något dom behärskar och därför tänker dom att det inte är så svårt. Skulle vi däremot prata etik eller livsfrågor så kan man se besvikelsen hos eleverna för att dom känner att man kommer ifrån det som för dom är religion (...)” (Linus, 2021).
I svaret kan man se att läraren använder yttre motivation genom att uppmuntra till att påverka elevens inre motivation det vill säga att få eleven till att självmant vilja lyckas. Att eleverna är lite sämre i de praktiska ämnena kan grunda sig i ett tidigare mönster av misslyckanden.
Enligt Lozic (2020) Beror låg motivation på många tidigare misslyckande som sänker elevers självkänsla och självbild. I svaret från Andre kan man även tolka att läraren tror på att hens elever ska lyckas, och därav strävar efter att få eleverna till att tro på sig själva. Likadant skriver Lozic (2020) att den inre motivation är något som ska strävas efter, att elever ska ha egen vilja att uppnå målen. Med det sagt ligger det viktigaste i att lärare tror på sina elever och på så sätt bemöta elever som inte har motivation. Dana, Linus och Mustafa har liknande svar där dem menar att när eleverna själva är nyfikna eller känner igen ämnet är det enklare att undervisa. Ett exempel som Linus lyfter upp är att eleverna tillhör en religion och det gör att dom känner att dem kan det som presenteras i skolan men också att det handlar om dem. Precis som Mustafa också beskriver att koppla undervisningen till vad dem redan kan för att fortsätta bygga på deras kunskap. Dana nämner samma sak och menar att elever som är naturligt intresserade har redan motivation och det är vad som menas med inre motivation, att motivationen finns redan hos eleverna.
6. Slutsats och diskussion
Vad säger resultatet från min studie om vad som påverkar elevers motivation och engagemang i religionsundervisning? Resultatet kommer att diskuteras och problematiseras i detta avsnitt. Dessutom kommer metoden och tillvägagångssättet för denna studie att beröras ur ett kritiskt perspektiv.
Studiens resultat bekräftar att det finns en medvetenhet kring religionsundervisningens betydelse för samhället. Att kunskap bör läras ut för att kunna skapa förståelse och empati för dem runt omkring oss, bekräftas både bland lärarna som intervjuats samt i tidigare forskning. Religion är konstaterat ett känsligt ämne som bör pratas om i skolan för att kunna förstå men även respektera omgivningen. Samhället utvecklas och Sverige är idag ett mångkulturellt land. Ett land som innehar invånare med olika trosuppfattningar, värderingar livstolkningar och traditioner såväl som troende men även icke troende. Av den anledningen bör okunskap inom ämnet religion tas på stort allvar, då det kan leda till fördomar, stereotyper, konflikter och krig som pågått och pågår i samhället och världen över.
del av samma beskrivning kring problematiken i svaren ur resultat. Problemet med elever som inte är motiverade i religionsundervisningen smittar av sig, inte bara till andra elever, men även läraren påverkas. Läraren påverkas negativt av eleverna som är omotiverade som leder till att läraren sänker förväntningarna på eleverna. Tidigare forskning beskriver att detta slutligen leder till ett klassrum där miljön inte uppmanar individen till att lära sig något nytt. Mina informanter visar på att det går att påverka elevernas inre motivation genom att anamma ett relationellt perspektiv som i sin tur har en påverkan av den yttre motivationen.
Men både i resultatet och tidigare forskning beskrivs det hur motivation bland vissa elever redan finns och att denna kallas för inre drivkraft. Lärarens motivationsarbete blir viktigt för att jämna ut skillnaderna i elevernas sociala bakgrund. I ett av svaren i intervjuerna beskrivs det till och med hur läraren eftersträvar att finna den inre drivkraften genom att lära känna eleven bättre. Detta stöds i tidigare forskning som säger att elevens inre är starkt kopplat till inre intresse. Något som är tydligt i min studie är att när en lärare vars primära mål tydligt är att finna elevers inre drivkraft, så smittar det av sig och gör att jag som elev också VILL och KAN hitta viljan och i sin tur motivation till att lära mig mer. En utmaning som framgår i detta både i resultat och tidigare forskning är dock för lärarna angående elever som är omotiverade och bör motiveras utifrån så kallad yttre motivation. Här är lärarnas undervisningsform och bemötande vital för elevernas framgång. Studien visar hur eleverna drivs framåt av lärarens uppmuntringar, bedömningssättet, realistiska mål för eleverna men framför allt relationen mellan läraren och eleven. Att skapa ett band som får eleven att känna sig trygg i klassen är essentiellt. Klassrumsmiljön har en viktig roll i elevernas inlärning. Genom att återvända till frågeställningen i denna studie kan det avslutningsvis poängteras att det finns flera faktorer som påverkar elevers motivation under religionsundervisning och det viktiga i detta anser jag är att läraren är medveten om dessa olika faktorer som påverkar elevers motivation. För min framtida yrkesroll är en av lärdomarna som denna studie ger upphov till att jag kommer att uppmärksamma ämnet motivation, hur viktig denna är och hur olika den kan komma att se ut. Vad som påverkar motivationen hos elever och hur jag kan påverka den. Som jag tidigare nämnt ska denna studie ge blivande lärare samt verksamma lärare nya perspektiv kring ämnet motivation, vad som påverkar elevers motivation och hur stor roll undervisning inom ämnet religion och dess undervisningsform har både på individnivå och för vår samhällsstruktur. Inledningsvis förklarade jag hur jag själv kände som
elev i grundskolan. Enligt mig själv, behövde jag inte lära mig om religion eftersom mitt område, min kultur och min bakgrund redan hade förutfattade meningar om de olika religionerna, och jag trodde att jag redan visste redan allting. Idag bär jag med mig en lärdom som förhoppningsvis kan hjälpa elever precis som jag att finna motivation till att utvecklas.
6.1 Metoddiskussion
Inför denna studie fick jag möjligheten att genomföra undersökningen och skriva tillsammans med en klasskamrat men av olika skäl valde jag bort det. En fördel med att skriva i par är att det ger mer tid att intervjua och fördjupa sig i forskning samt teori. Dessutom hade mer tid skapat utrymme till att intervju fler lärare eller att till och med kombinera undersökningen med enkäter ur elevperspektiv.
Jag är medveten om att det finns en rad olika metoder att samla data på med på grund av covid-19 har det varit svårt att hitta informanter som ställer upp. Resultatet i denna studie är baserad på ett antal intervjuer som gjordes via mail. Fördelen med intervjufrågor via e-post är att personer som känner sig mindre trygga i en fysisk träff kan till skillnad genom att svara digitalt befinna sig i en trygg miljö som hemmet där personen kan svara på frågorna i lugn och ro med gott om tid att tänka efter inför varje fråga och svar. De öppna frågorna som ställdes till varje deltagare var utformade för att få en bred bild av situationen genom diskussion snarare än frågor som är ledande. Frågorna som ställdes under intervjuerna ställdes till alla. Nyckeln till att konstruera förmånliga frågor i en intervju är att ha syftet med avhandlingen i åtanke (Boolsen, 2007). Denna strategi används vid framtagning av de olika frågorna för att få fram information av värde för denna uppsats.
Många av svaren jag fick från lärarna kompletterar varandra, och stämmer i många fall överens med tidigare forskning och teori, ökar validiteten och tillförlitligheten i denna uppsats. Men då alla intervjuer skedde digitalt kan reliabiliteten ifrågasättas. För att relationen i en intervju kan påverka själva forskningen samt att ålder, kön, skola och kommun kan ha påverkan på lärarens erfarenhet och sättet att undervisa. Undersökningen gjordes genom intervjuer via mejl som har både fördelar och nackdelar. Enligt Ryen (2004) är fördelarna med att intervjua via mejl att det är tidsbesparande för både skribenten samt deltagarna,
över deras egna svar och att av olika skäl slipper intervjupersonen personliga möten. Nackdelarna är att det försvårar att skapa tillit när det är enbart skriftligt, att intervjupersonen kanske inte har tillgång till internet, av olika skäl kan intervjupersonen sakna förmågan att uttrycka sig skriftligt. Ännu en viktig nackdel med att intervjua via mejl är att möjligheten inte finns till att uppfatta bland annat kroppsuttryck, betoning eller missnöje som är avgörande i en träff intervju (Ryen, 2004). En annan nackdel är att det är kortare svar och ingen möjlighet till direkta följdfrågor. Både intervjuaren och intervjupersonen kan inte vara säkra på att den andra förstår frågan eller svar. Jag har haft ständigt kontakt med mina informanter över telefon för att säkerställa att jag förstår de svaren som jag fått tillhanda och skickade kompletterande frågor efter att jag har gått igenom de svaren jag fick. Frågorna var form av följdfrågor som ofta användes i en semistrukturerade intervju.
6.2 Vidare forskning
En intressant aspekt som bör forskas kring är inkludering i religionsundervisning. Inkludering i klassrummet genomsyrar min utbildning på universitet. Därav är det intressant att göra en studie ur elevperspektiv kring inkludering i religionsundervisningen och undersöka hur de upplever religionsundervisningens innehåll och vad som får dem att känna sig inkluderade för att kunna lägga fokus på det. Om det finns tid hade man kunnat göra fler intervjuer på olika kommuner runt om i Sverige för att kunna jämföra svaren. En annan intressant forskning är att undersöka om elever känner att de får vara med och forma religionsundervisningen och på så sätt öka möjligheten för att känna sig mer inkluderande i undervisningen. Vad som också hade varit intressant är att fördjupa sig kring de olika bakomliggande faktorer som motiverar elever i religionsundervisning.
7. Referenser
Följande avsnitt sammanställer referenser som använts i denna studie.
7.1 Tryckta referenser
Alvehus, Johan (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Upplaga 2 Stockholm: Liber
Axelsson, Monica & Jönsson, Karin (2016). Bygga broar och öppna dörrar: att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola. 2., uppdaterade uppl. Stockholm: Liber
Bell, Judith & Waters, Stephen (2016). Introduktion till forskningsmetodik. 5., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Brinkkjaer, U. & Høyen, M. (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. (första upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Bryman Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. Upplaga 2:2
Brömssen, K.V. (2003). Tolkningar, förhandlingar och tystnader: elevers tal om religion i det
mångkulturella och postkoloniala rummet. Diss. Göteborg: Univ., 2003. Göteborg
Eliasson, A. (2018). Kvantitativ metod från början. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur. Hattie, John (2014). Synligt lärande: en syntes av mer än 800 metaanalyser om vad som
påverkar elevers skolresultat. Stockholm: Natur & Kultur.
Hall, Emma & Liljefors Persson, Bodil (red.) (2011). Religionsdidaktik - i teori och praktik. [Sverige]: Föreningen Lärare i religionskunskap (FLR)
Hartman Sven (2008). Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. Natur och Kultur. Upplaga 1:4.
Hedin, C. (2014). Religionsundervisning. Lund, Studentlitteratur AB.
Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (2012). Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i
svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur.
Kittelmann Flensner, K. (2015). Religious Education in Contemporary Pluralistic Sweden. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2015. Göteborg
Löfstedt, Malin (red.) (2011). Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Muratovski, G. (2016). Research for front-end developers. A guide to methods and
practice. London: SAGE publications Ltd.
Nottingham, James (2013). Utmanande undervisning i klassrummet: återkoppling, ansträngning, utmaning, reflektion, självkänsla. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
Ryen, Anne (2004). Kvalitativ intervju: från vetenskapsteori till fältstudier. första upplagan Malmö: Liber ekonomi
Stensmo, Christer (2008). Ledarskap i klassrummet. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur Sven Hartman, Klas Roth & Niclas Rönnström (2003). John Dewey Om reflektivt lärande i skola och samhälle. Stockholm Library of Curriculum Studies, Vol. 12
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. 4.uppl., Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principerna. Stockholm: Vetenskapsrådet
Watt Boolsen, Merete (2007). Kvalitativa analyser: [forskningsprocess, människa, samhälle]. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Elektroniska referenser
Allan Wigfield, Jacqueline S. Eccles, Daniel Rodriguez (1998). Chapter 3: The development of children's motivation in school context. University of Maryland, University of Michigan,
Volume 23: Issue: 1.
https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.3102/0091732x023001073?casa_token=n7L5zALgK JsAAAAA%3Ac5OfgpV4v3aJZUf8pQwLvWB2MLFHOGEucDNnTBgcBUV3yp16jolbaW Fkx6Dwu3OERh9vjAj96wtlSA& ).
Ekborg, M. Lindahl, B. Nilsson, K. Svensson, K. (2016). Strategier för att utveckla elevernas
diskussioner. Från Skolverket:
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/path/larportalen/material/inr iktningar/2-natur/Grundskola/502-Formaga-att-kommunicera-arskurs_4-6/del_04/Material/Fli k/Del_04_MomentA/Artiklar/K4-6_04A_01_strategier.docx
Hämtad: 21-06-01
Hartman, Sven, Roth, Klas & Rönnström, Niclas (2003). John Dewey Om reflektivt lärande i skola och samhälle. Stockholm Library of Curriculum Studies, Vol. 12
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:697395/FULLTEXT01.pdf Höst, Gunnar (2020). Känslor en viktig del av lärandet. Från Skolverket:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/kanslor-en-v iktig-del-av-larandet
Hämtad 21-01-23
Malmström, Martin (2020). Lärarens relationskompetens viktig för elevengagemang:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/larares-relati onskompetens-viktig-for-elevengagemang#h-Studie Om Elevengagemang
Hämtad 21-01-23
Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet: https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan /laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet
Lozic, Vanja (2020). Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång. Från Skolverket: https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/motivation-e n-viktig-nyckel-till-elevers-skolframgang
Hämtad 21-02-09
Osbeck, Christian (2020). Viktigt att veta hur religion ska presenteras i klassrummet. Från Skolverket: https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/artiklar-om-forskning/ viktigt-att-valja-hur-religioner-ska-presenteras-i-klassrummet Hämtad: 21-05-13
7.2 Muntliga referenser
Intervjuperson, Andre, 2021-02-05 Intervjuperson, Dana, 2020-02-11 Intervjuperson, Freja, 2020-02-08 Intervjuperson, Linus, 2020-04-03 Intervjuperson, Mustafa, 2020-02-098. Bilagor
Intervjufrågor till lärarna
1. Varför valde du att undervisa religion?
2. Hur kan en religionsundervisning se ut för dig?
3. Har du någon gång funderat över begreppet motivation och varför? 4. Hur skulle du beskriva motivation för dig i ett klassrum?
5. Skulle du kunna ge exempel på situationer där motivation har sett olika ut? (Till exempel beroende på elever, ämnen, tid på dygnet, klass, undervisningsform.)
6. Varför tror du att motivation varierar beroende på olika situationer?
7. Hur motiverade är eleverna i din religionsundervisning till skillnad från andra ämnen och vad tror du att det beror på?
8. Har du försökt att motivera en omotiverad elev/elever, hur gjorde du och hur gick det? 9. Vilket arbetsområde religionsundervisningen känner du att eleverna uppskattar mer och blir motiverade?
10. Vilket arbetsområde i religionsundervisningen känner du att eleverna uppskattar mindre och blir omotiverade?
