SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Valet till universitetet
Studenters upplevelser av att välja program
Factors Influencing
the Choice of a University Program
Monika Lindell
Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Datum för uppsatsseminarium: 2018-05-30
Examinator: Niklas Gustafson Handledare: Roland Ahlstrand
Sammanfattning
I undersökningen studerades hur en individ väljer program till universitetet. Syftet med undersökningen var att undersöka hur omgivningen samt individens perspektiv påverkar valet till universitetet. För att söka svar på det har jag genomfört en kvalitativ undersökning med sex studenter som studerar vid universitetet. Analysen av det empiriska materialet bygger på begrepp från Careership, SCCT och Pierre Bourdieu. Begreppen som tillämpas i studien är habitus, handlingshorisont, upplevd självförmåga, personliga mål och förväntat resultat. Resultatet av undersökningen visar att individer påverkas av föräldrarna när det gäller valet av program på universitetet. Även släktingar påverkar genom att rekommendera programmet eller att vara verksamma inom yrket. Det förefaller vara så att föräldrars och släktingars påverkan begränsar möjligheterna till att välja bland programmen på universitetet. Gymnasietiden påverkar intervjupersonerna när det gäller valet av program till universitetet. Det verkar som att den tiden utvidgar intervjupersonernas möjligheter när det gäller valet av program. Intervjupersonerna har tilltro till sin förmåga att klara av ett program på universitetet. De kan mäta sina prestationer på gymnasiet och välja ett program att söka för att testa om de kommer in. Ett mål med utbildningen och samtidigt ett resultat av utbildningen som kommer fram i intervjupersonernas berättelser är hur betydelsefullt det är att få ett arbete.
Förord
Jag vill tacka de sex studenter vid universitetet som ställde upp på intervju och gjorde det möjligt för mig att genomföra den här undersökningen. Vidare vill jag tacka min handledare Roland Ahlstrand för värdefulla kommentarer, tankar och diskussioner som har gjort arbetet med uppsatsen möjligt. Jag vill tacka mina kursare Therese Nilsson och Therese Max för kommentarer och stöd under uppsatsskrivandet. Sist men inte minst vill jag tacka min kursare Åsa Beckman för värdefulla diskussioner som har fört mig framåt i uppsatsskrivandet.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
1.1 Syfte och frågeställningar ... 8
1.2 Disposition ... 8
2. Tidigare forskning ... 9
2.1 Möjligheternas horisont ... 9
2.2 En resa med osäkra mål ... 10
2.3 Career Decisions from the Decider´s Perspective ... 10
2.4 Sammanfattning ... 11
3. Teori ... 12
3.1 Careership och Bourdieu ... 12
3.1.1 Habitus ... 12 3.1.2 Handlingshorisont... 13 3.2 SCCT ... 13 3.2.1 Upplevd självförmåga ... 14 3.2.2 Personliga mål ... 14 3.2.3 Förväntat resultat ... 14 3.3 Sammanfattning ... 15 4. Metod ... 16 4.1 Metodval ... 16 4.2 Urval av intervjupersoner ... 16 4.3 Datainsamling ... 17 4.4 Analysmetod ... 17
4.5 Validitet och reliabilitet ... 18
4.6 Etiska ställningstaganden ... 19
5. Resultat ... 20
5.1 Påverkan från omgivningen ... 20
5.1.1 Föräldrars påverkan ... 20
5.1.2 Släktingars påverkan ... 20
5.1.3 Information och samtal under gymnasietiden ... 21
5.1.4 Kurser och projekt under gymnasietiden ... 22
5.2 Individens förväntningar... 22
5.2.1 Förväntningar på studieresultatet ... 22
5.2.2 Mål med utbildningen ... 23
5.2.3 Förväntningar efter utbildningen ... 24
5.3 Sammanfattning ... 25
6. Analys ... 26
6.1 Omgivningen ... 26
6.1.1 Familjen begränsar de möjliga valen ... 26
6.1.2 Gymnasietiden utvidgar de möjliga valen ... 27
6.2 Individens perspektiv ... 28
6.2.1 Tron på förmågan att klara ett program ... 28
6.2.3 Att få ett jobb och tjäna pengar ... 30 6.3 Sammanfattning ... 31 7. Diskussion ... 32 7.1 Resultatdiskussion ... 32 7.2 Metoddiskussion... 33 7.3 Teoridiskussion ... 34
7.4 Förslag till fortsatt forskning ... 35
Referenslista ... 36
1. Inledning
Idag är det relativt vanligt att skaffa sig en universitetsutbildning. Hela 27 procent av befolkningen i Sverige har en eftergymnasial utbildning på tre år eller mer (Statistiska centralbyrån, 2016). År 1990 var det 11 procent som hade en sådan utbildning. Det innebär att det idag är förhållandevis många som gör ett val till universitetet.
Valet av program till universitetet är ett viktigt val för individen och samhället. En del val resulterar i ett avbrott från ett program och får konsekvenser för samhället ur ett ekonomiskt perspektiv, då varje utbildningsplats kostar pengar. I Uppföljning av
ersättningsbeloppen för högre utbildning anges kostnaden per helårsstudent år 2015.
Inom ämnen såsom humaniora, teologi, juridik, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik, medicin, odontologi och vård anges kostnaden till mellan cirka 30 000 och 60 000 kronor per år. Det förekommer även utbildningar som är dyrare. Vissa utbildningar ligger runt 300 000 när det gäller kostnad per helårsstudent 2015, exempelvis utbildningar inom teater och media (Universitetskanslersämbetet 2017, 17). Felaktiga val av program till universitetet resulterar således i betydande kostnader.
I Universitets- och högskolerådets rapport Utbildning går i arv – inställning till högre
utbildning bland svenska folket svarar 95 procent att det viktigaste vid valet av
högskolestudier är intresset (Universitets- och högskolerådet [UHR] 2017, 24). På frågan om varför de avbröt sin högskoleutbildning svarade 44 procent att de hade valt fel utbildning (UHR 2017, 31). För att mindre felval ska göras på lång sikt menar jag att det vore gynnsamt med kunskap om vad som påverkar valet till universitetet. Hur får individer kunskap om olika program på universitetet? Gymnasieskolan är den utbildning som ett flertal går innan de söker sig till ett program på universitetet. När det gäller information om högre studier på gymnasiet visar undersökningen att 39 procent fick information under sin gymnasietid och 15 procent fick information under tiden i grundskolan (UHR 2017, 33). På frågan varför informanterna valde att utbilda sig svarade exempelvis 47 procent att de kom in på den utbildning som de ville gå, 21 procent att familjen hade gett dem rådet att studera och 6 procent att det var vanligt i den skola som de gick på (UHR 2017, 17). Vi kan se att anledningarna till att välja att studera och att anledningarna till att välja ett speciellt program skiljer sig åt.
Vad baserar en individ valet till universitetet på? Det finns mycket som kan påverka en individ vid valet. Det kan vara influenser i omgivningen såsom i det som Wendy Patton och Mary McMahon benämner det sociala systemet (the social system) och det övergripande samhälleliga systemet (the environmental-societal system). En individ kommer regelbundet i kontakt med det som finns i det sociala systemet: familj, vänner, utbildningsinstitutioner, media, organisationer och arbetsplats (Patton och McMahon 2014, 248-250). Utanför det sociala systemet finns det övergripande samhälleliga systemet med influenser: socioekonomisk status, politiska beslut, arbetsmarknad, globalisering, geografisk plats och historiska trender (Patton och McMahon 2014, 250-254). Valet till universitetet kan även handla om individens perspektiv. Med det menar jag till exempel sådant som kan handla om individens självbild, syn på sina förmågor, mål, synen på framtiden och vad den valda utbildningen förväntas att resultera i.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka programstudenters upplevelser av att välja program till universitetet.
Det leder mig in på följande frågeställningar:
• Hur påverkar omgivningen studentens möjliga val till universitetet? • Hur påverkar studentens perspektiv valet till universitetet?
1.2 Disposition
Texten består av en inledning med syfte och frågeställningar. Därefter följer ett avsnitt om tidigare forskning inom området och som svarar mot den här textens problemområde samt syfte och frågeställningar. Efter det kommer en teoretisk genomgång av de valda begrepp som kommer att användas i texten. I metoddelen beskrivs hur undersökningen har genomförts och här redovisas de etiska ställningstaganden som ligger till grund för undersökningen. Resultatet från intervjuerna redovisas i resultatkapitlet. I analyskapitlet möts det insamlade materialet och de valda begreppen från teorierna. Texten avslutas med ett avsnitt med diskussion där resultat, metod och teori diskuteras.
2. Tidigare forskning
2.1 Möjligheternas horisont
Catarina Lundqvist (2010, 19) har i sin doktorsavhandling Möjligheternas horisont undersökt ungdomars tankar om karriärval. Hon har utfört en kvalitativ studie som fokuserar på ungdomarnas berättelser om sina karriärval och sin framtid efter gymnasietiden. Studiens urvalsgrupp är ungdomar som går det sista året på gymnasiet och ”kan sägas ha utländsk bakgrund” (Lundqvist 2010, 19). Syftet med avhandlingen är ”att analysera hur möjlighetshorisonter i relation till karriärskapet – de processer som genererar olika typer av karriärval – framträder i individuella berättelser” (Lundqvist 2010, 20). Lundqvist fokuserar på relationen mellan individen och samhällets strukturers inverkan på karriärvalet (Lundqvist 2010, 21). Lundqvist definierar sin utgångspunkt: ”En central utgångspunkt för den här studien är att karriärskap flätas samman med individens livshistoria och därmed också de sociala sammanhang som denne ingår i och har tillgång till” (Lundqvist 2010, 277). För att analysera sitt insamlade material använder sig Lundqvist bland annat av Phil Hodkinson och Andrew Sparkes begrepp handlingshorisont och Pierre Bourdieus handlingsteori.
I studiens resultat skriver Lundqvist att i ungdomars berättelser framgår det att de betraktar utbildning som en faktor för att lyckas i arbetslivet. Ungdomarna har en hög medvetenhet om att utbildning är viktigt och att det blir deras eget ansvar att lyckas, då de betonar individens val (Lundqvist 2010, 280-281). Lundqvist räknar upp: ”utbildning, valfrihet, egenansvar och individualisering” (Lundqvist 2010, 280), som teman inom ungdomarnas berättelser. Lundqvist (2010, 283) redovisar att alla ungdomar i studien formulerar mål för framtiden. En utgångspunkt som ungdomarna betonar och motiverar sina val utifrån är att ”utbildning skattas mot sannolikheten att den leder till ett visst arbete och att det är en viss beständighet i detta” (Lundqvist 2010, 281). I studien betonas att valet grundar sig på huruvida utbildningen leder till ett arbete och fast försörjning (Lundqvist 2010, 281-282). Lundqvist skriver vidare om en rad aktörer som i olika betydelser påverkar ungdomarnas val, såsom: föräldrar, lärare, studie- och yrkesvägledare, arbetsgivare, släkt och grannar (Lundqvist 2010, 286). Hon betonar
familjens sociala position och föräldrarnas karriärer som viktiga faktorer som påverkar valet (Lundqvist 2010, 300).
2.2 En resa med osäkra mål
Lena Lidström har i doktorsavhandlingen En resa med osäkra mål: Unga vuxnas
övergångar från skola till arbete i ett biografiskt perspektiv undersökt det hon benämner
som unga vuxnas övergång mellan skola till arbete. Lidström lyssnar till människors berättelser och anlägger ett livsperspektiv på det hon undersöker. Även framtidsplaner diskuteras under intervjuerna. Hon undersöker inte enstaka beslut, utan har ett längre perspektiv. Lidström har undersökt individer mellan 25 till 30 år. En del av deltagarna har hoppat av gymnasiet och några saknar fortfarande slutbetyg. Deltagarna i studien är arbetslösa och inskrivna vid arbetsförmedlingen.
Lidströms teoretiska utgångspunkter är karriärvalsteorin Careership och hon har bearbetat materialet bland annat med hjälp av begreppet handlingshorisont. Hon behandlar fyra forskningsfrågor: ”Hur skildras den egna etableringsprocessen i retrospektiv? Vad utmärker handlingshorisonterna vid intervjutillfället? Vilka innebörder har möten med karriärvägledning? Vilka skillnader avseende bostadsort, etnicitet och kön finns i dessa frågor – och hur kan de förstås?” (Lidström 2009, 11) Lidström undersöker karriärvägledningens roll och kommer fram till att deltagarna har fått ett bristande stöd under olika delar av resan, som vid utbildningsinstitutioner och arbetsförmedlingen. Hon poängterar att resan framåt präglas av osäkerhet och att livschanserna är ojämlikt fördelade. Hon kommer i sin undersökning fram till att få ett fast jobb var viktigt för de som ingick i studien. Deltagarna ville ta tillvara på sina möjligheter.
2.3 Career Decisions from the Decider´s Perspective
Norman E. Amundson et al. har år 2010 skrivit artikeln Career Decisions from the
Decider's Perspective. I artikeln används fenomenologisk metod för att undersöka
karriärval. I studien intervjuas 17 vuxna mellan 21 och 40 utifrån två huvudfrågor: ”What is your experience of making career decisions? Describe any issues that might have
influenced a career decision to stay or to leave” (Amundson et al. 2010, 338). Deltagarna uppmuntras till självreflektion och förklaringar till de gjorda valen söks. Utifrån det i undersökningen insamlade materialet sätter författarna upp tre olika övergripande teman som beskriver karriärvalet. Det är teman som handlar om beslut utifrån relationer och sammanhang, vad som är meningsfullt utifrån en individ och beslut utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Amundson et al. menar att karriärbeslut är sammanvävda med individens livssituation. Författarna kommer fram till att relationer och sammanhang bör beaktas för att förstå karriärbeslut. Relationer och sammanhang ger mening för individer, menar de. Resultatet från studien är att karriärbesluten tas utifrån samhörighet och individer väljer yrken för att finna samhörighet i sitt arbete. Individer kan även välja ett yrke där de får utrymme för att ha sitt sammanhang på sin fritid.
2.4 Sammanfattning
Den tidigare forskningen berör på olika sätt den här undersökningens syfte och frågeställningar. Den tidigare forskningen studerar dels ungdomar, men även vuxna. Forskningen pekar på att ungdomar ser betydelsen av utbildning. Vikten av att få ett arbete framgår. Det finns ett antal aktörer som påverkar ungdomarna, bland annat föräldrar, lärare, studie- och yrkesvägledare och släktingar. Av forskningen framgår att framtiden präglas av osäkerhet och att chanserna fördelas ojämlikt. Det är av vikt att få ett fast jobb och att utnyttja sina möjligheter. Den tidigare forskningen ser även att karriärbeslut tas med utgångspunkt i hur relationer och sammanhang påverkas av beslutet. I den här studien undersöks liknande frågeställningar som i de beskrivna studierna. Urvalsgrupperna skiljer sig då Lundqvist studerar ungdomar och min studie riktar in sig på vuxna. Två av de nämnda studierna använder sig av begrepp från teorin Careership i sin analys av det empiriska materialet. Den här studien utgår även från teorin SCCT, vilket ingen av de nämnda studierna gör. Det ger ett annat perspektiv på valet, mer orienterat mot aktören. Karin Fransson och Gunnel Lindh (2004, 59-61) menar att vi i Sverige inte har så stor kunskap om ungdomars utbildnings- och yrkesval. Mitt intryck är att det även gäller vuxnas utbildningsval, vilket undersöks i den här studien.
3. Teori
3.1 Careership och Bourdieu
Phil Hodkinson och Andrew Sparkes redogör i Careership: A Sociological Theory of
Career Decision Making för careershipteorin, vilken de har utvecklat. Careership är en
teori som kan användas för att analysera karriärval. Teorin vilar på en sociologisk grund och tar sin utgångspunkt i Bourdieus begrepp habitus. Hodkinson och Sparkes skriver att habitus i någon mån är en del av individen och att val alltid påverkas av individens habitus och således är beroende av en kontext (Hodkinson och Sparkes 1997, 34). I den här texten kommer jag att utföra en analys med hjälp av begreppen habitus och handlingshorisont
(horizons of action).
3.1.1 Habitus
Pierre Bourdieu (1993, 300-305) inför begreppet habitus. Habitus kan förstås som olika system av dispositioner som en individ har tillgång till och som påverkar individens beteende och val. Habitus är ett resultat av samhällets sociala klasser, vilket innebär att individens klasstillhörighet påverkar individens eget habitus. Habitus kan ses som de scheman som en individ har till sitt förfogande, vilka innefattar olika slags kapital, egenskaper, egendomar, handlingar och andra yttringar. Habitus fungerar som en individs uttryck för en klassposition. De erfarenheter som en individ bär med sig och de sociala strukturer som individen ingår i formar dess habitus. Hodkinson och Sparkes (1997, 33) skriver att Bourdieu i sin beskrivning av habitus betonar klass, men de skriver att habitus inom teorin Careership lika gärna kan gälla genus eller etnicitet. Hodkinson och Sparkes (1997,34) skriver vidare att när en individ upplever en brytpunkt i livet, kan habitus förändras.
3.1.2 Handlingshorisont
Med handlingshorisont menar Hodkinson och Sparkes den sfär där individen gör sina val och där individen kan agera. Handlingshorisonten påverkas enligt Hodkinson och Sparkes av habitus i kombination med utbildning och arbetsmarknadens strukturer. För en enskild individ både begränsar och visar handlingshorisonten de val som finns. Handlingshorisonten ger således inte individen tillgång till alla val när det gäller utbildning eller arbete. Individen väljer ut delar av valen som möjliga och de valen bildar individens handlingshorisont (Hodkinson och Sparkes 1997, 34-35).
Utifrån definitionen av handlingshorisont bedöms vilka val som är möjliga utifrån två primära grunder. Den ena grunden är individens habitus. Det andra grunden är utbildningssystemets och arbetsmarknadens strukturer (Hodkinson och Sparkes 1997, 34-35). I den här studien utreds utbildning. En förståelse av handlingshorisonten kan således vara att den formas utifrån habitus i kombination med möjligheter inom utbildningssystemet.
Hodkinson och Sparkes skriver att handlingshorisonten är segmenterad. De tar i sammanhanget upp faktorer såsom klass, genus och etnicitet (Hodkinson och Sparkes 1997, 34-35). Handlingshorisonten hos en individ formuleras utifrån en kontext. Hodkinson och Sparkes poängterar att beslut alltid tas inom en kontext och de skriver även att ”no-one can step outside their habitus” (Hodkinson och Sparkes 1997, 34).
3.2 SCCT
R.W Lent, S. D Brown och Gail Hackett har utarbetat teorin SCCT (Social cognitive
career theory) och beskriver den i Social cognitive career theory från år 2002. Teorin
utgår från ett kognitivt perspektiv och ser på individen som delaktig och drivande i sin egen utveckling. Begreppet upplevd självförmåga (self-efficacy) är centralt i teorin och påverkar karriärvalet. Utöver det bidrar upplevd självförmåga vid utvecklingen av en individs intressen, värderingar och mål (Patton och McMahon 2014, 101). SCCT är en karriärteori som fokuserar på val och teorin önskar förklara hur individer genomför val till utbildning samt karriärval. Det finns tre begrepp som ligger som en grund till teorin och det är upplevd självförmåga, förväntat resultat (outcome expectations) och personliga mål (personal goals) (Lent et al. 2002, 750).
3.2.1 Upplevd självförmåga
Med begreppet upplevd självförmåga (self-efficacy) menas en individs uppfattning av sin förmåga att utföra olika saker. Det vill säga hur en individ konkret bedömer hur den klarar av vissa specifika aktiviteter. Den upplevda självförmågan kan förändras med tiden. Den kan även skilja sig inom olika områden hos samma individ.
Om en person har stark tilltro till sin upplevda självförmåga inom ett område menar SCCT att det är troligt att individen intresserar sig för det området och fortsätter att verka inom området. Den upplevda självförmågan bygger på flera komponenter, varav saker som individen har åstadkommit är en. Just den komponenten bidrar betydande till en individs upplevda självförmåga, men det gör även komponenter såsom social påverkan och känslomässiga tillstånd (Lent et al. 2002, 750).
3.2.2 Personliga mål
Med personliga mål (personal goals) menas en individs avsikt att utföra en aktivitet. Det kan exempelvis handla om att någon vill gå en utbildning. Att gå en utbildning är ett mål som handlar om att göra ett val. Personliga mål kan även vara en intention att utföra en prestation. Här kan det exempelvis handla om att få ett bra betyg, vilket är ett mål som handlar om en prestation. Inom teorin SCCT förhåller sig de personliga målen både till upplevd självförmåga och förväntat resultat (Lent et al. 2002, 750-751).
3.2.3 Förväntat resultat
Begreppet förväntat resultat (outcome expectations) avser individens uppfattning av vad som ska hända när individen beter sig på vissa sätt. Om jag gör x, så förväntar jag mig att resultatet blir y. Individen utför något och efter aktiviteten förväntar den sig ett resultat. Ett förväntat resultat kan vara något positivt, något som individen upplever som något bra. I det fallet, när det förväntade resultatet är positivt, är det mer sannolikt att individen engagerar sig i aktiviteten. Både förväntat resultat och upplevd självförmåga påverkar vad en individ väljer att engagera sig i. Förväntat resultat och upplevd självförmåga påverkar även hur uthålligt och ihärdigt individen utför aktiviteten (Lent et al. 2002, 750).
3.3 Sammanfattning
Det teoretiska ramverket är hämtat från Bourdieu, Careership och SCCT. Bourdieu inför begreppet habitus vilket innebär system av dispositioner inom en individ, som ett resultat av erfarenheter och sociala strukturer. Inom teorin Careership definieras begreppet handlingshorisont. Handlingshorisonten åsyftar den sfär där individen ser möjligheter och begränsningar att agera inom. Handlingshorisonten kan både utvidgas och begränsas. SCCT är en karriärteori som fokuserar på val. Jag har i studien använt mig av begreppen upplevd självförmåga, personliga mål och förväntat resultat. Med upplevd självförmåga menas hur mycket en individ tror på sin egen förmåga att utföra olika uppgifter. Den upplevda självförmågan kan variera inom olika områden. Det personliga målet är en individs avsikt att göra någonting. Det kan handla om val eller prestationer. Ett förväntat resultat är vad individen tror kommer att hända då den har betett sig på ett visst sätt. De teoretiska begreppen används i analyskapitlet för att analysera det empiriska materialet.
4. Metod
4.1 Metodval
För att besvara mina forskningsfrågor har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod. Kvalitativ metod är lämplig för genomförandet av undersökningen, då syftet är att undersöka upplevelsen av valet av program till universitetet. Vid kvalitativ metod används samtalet som en väg till förståelse mellan intervjupersonen och den som intervjuar. Det är ett strukturerat samtal med ett syfte - att besvara frågeställningarna. Undersökningen handlar om att få reda på upplevelsen och vid samtalet kan en fördjupad kunskap om valet komma fram. Steinar Kvale och Svend Brinkmann betonar att vid intervjun är intervjupersonen och den som intervjuar medskapare då de talar om ämnet, i vårt fall valet av program till universitetet (Kvale och Brinkmann 2014, 233). Enligt Ann Kristin Larsen (2014, 23-24) syftar en kvalitativ metod till att ge en helhetsförståelse av ett fenomen, ett djup i materialet och försök till att hitta mönster, vilket är det som eftersöks i undersökningen.
4.2 Urval av intervjupersoner
Urvalet består av individer som har påbörjat ett program på universitetet. I studien utför jag det som Larsen (2009, 78-79) benämner som godtyckligt urval, där jag har definierat de kriterier som gäller för den intervjuperson som ska delta i undersökningen. Intervjupersonen ska:
• ha påbörjat ett program på universitetet • vara mellan 20 och 25 år
I studien tas inte hänsyn till andra kriterier förutom de ovanstående vid urvalet av deltagande intervjupersoner.
För att komma i kontakt med mina intervjupersoner har jag använt mig av snöbollsmetoden (Larsen 2009, 78). Jag har begett mig till ett universitetsområde och
frågat studenter om de vill delta. Därefter har jag intervjuat sex studenter som har varit intresserade av att ställa upp som intervjupersoner och som uppfyller de två kriterierna.
4.3 Datainsamling
Till grund för datainsamlingen har en intervjuguide utarbetats. Den är upplagd efter olika teman, med utgångspunkt i de tre frågeställningarna. Intervjuns utförande genomförs enligt det som Larsen (2009, 84) benämner som en ostrukturerad intervju. Inom varje tema pratar intervjupersonen fritt utifrån frågorna. Jag som genomför intervjun ställer följdfrågor utifrån de olika teman som tas upp. Min uppgift under intervjun är att se till så att alla teman täcks upp och att intervjupersonen har fått möjlighet att prata fritt utifrån gällande teman, så att frågeställningen blir besvarad (Larsen 2009, 84). Frågorna till intervjuguiden har utformats med utgångspunkt i teman och hänsyn har även tagits till den dynamiska dimensionen i intervjun - att samtalet flyter på och att intervjun blir en positiv upplevelse för intervjupersonen (Kvale och Brinkmann 2014, 172-173). Intervjun har genomförts med analysen i åtanke, då jag har ställt frågor inom de områden som jag har planerat att analysera. Jag har vidare utgått från mina tänkta teman och begrepp då frågorna har formulerats. Kvale och Brinkmann (2014, 230) betonar vikten av att ha övervägt analysmetod, vilket jag har gjort, när intervjuguiden sammanställs och när intervjuerna utförs. Mina intervjupersoner var tre kvinnor och tre män och intervjuerna var cirka tjugo minuter långa. De utfördes i ett rum eller på ett fik på universitetsområdet. Namnen i undersökningen är fingerade. Studien använder landets tre vanligaste namn i varje kategori, kvinnor och män, under år 2017 (Statistiska centralbyrån, 2018).
4.4 Analysmetod
Samtliga intervjuer har spelats in i sin helhet. Delar av det insamlade empiriska materialet har transkriberats. Jag har även under intervjuerna skrivit ner kortare anteckningar i form av stödord och efter intervjun har jag skrivit ner minnesanteckningar. Intervjuer, texter och anteckningar har jag sedan använt mig av under bearbetningen.
I arbetet med undersökningen har jag inte satt upp några hypoteser, utan jag har närmat mig ämnet med hjälp av ett antal teman: möjligheter, omgivning och perspektiv. Det empiriska materialet har jag sedan låtit styra de vägar som analysen har tagit (Kvale och Brinkmann 2014, 238). Exempelvis har intresse inte fått någon framträdande plats i analysen, då det inte uppfattades som signifikant vid intervjuerna. I studien genomförs en analys med fokus på meningstolkning (Kvale och Brinkmann 2014, 245). Det innebär att: ”Uttolkaren går utöver det direkt sagda för att utveckla strukturer och relationer som inte framträder omedelbart i en text” (Kvale och Birnkmann 2014, 249). Jag har initialt använt mig av kodning för att skaffa mig en överblick av det insamlade materialet. Utsagor som handlar om exempelvis arbete har jag samlat i en grupp. En och samma utsaga har kunnat förekomma i flera olika grupper. Under analysen av det insamlade materialet har jag använt mig av det som Kvale och Brinkmann (2014, 245-249) betecknar som meningskoncentrering. Med meningskoncentrering menas att längre uttalanden från intervjupersonen formuleras om i kortare formuleringar. Kodningen och meningskoncentreringen syftade i mitt fall till att strukturera materialet, göra översikter, identifiera mönster i materialet, undersöka skillnader och likheter och ge underlag till jämförelser med andra undersökningar (Kvale och Brinkmann 2014, 246). Meningskoncentrering liknar det som Larsen (2009, 101) betecknar som innehållsanalys. I innehållsanalysen ligger fokus på att hitta mönster, likheter, skillnader och andra samband i det insamlade materialet. Det empiriska materialet möter i analysen de teoretiska begrepp som jag presenterar i teoridelen.
4.5 Validitet och reliabilitet
Intervjuguiden har konstruerats utifrån olika teman, vilka utgår från frågeställningarna. Det har gjorts för att säkerställa undersökningens validitet, så att det insamlade empiriska materialet ska vara relevant för frågeställningen. Intervjupersonerna har även fått följdfrågor, vilket har gjort att det insamlade materialet har blivit mera tillförlitligt. För att säkerställa undersökningens reliabilitet har det insamlade materialet behandlats med noggrannhet, exempelvis har rätt uttalande kopplats till rätt intervjuperson (Larsen 2009, 41). Men utmaningen i en kvalitativ undersökning är reliabiliteteten, på grund av att det görs många tolkningar. Jag tänker att om studien hade utförts av två personer, hade
4.6 Etiska ställningstaganden
Samtliga intervjupersoner har informerats om att studien följer Vetenskapsrådets etiska riktlinjer, vilka redovisas i Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet 2002, 7-14). Riktlinjerna innehåller
fyra olika principer: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. I min undersökning har jag följt de principerna. Här kommer en kortare sammanfattning av delar av innebörden i riktlinjerna. Inledningsvis har jag i korta ordalag berättat om min undersökning. Jag har därefter informerat intervjupersonerna om att deltagandet i studien är frivilligt och att de när som helst under intervjun har rätt att avbryta sin medverkan i undersökningen. Jag har informerat deltagarna om att deras personuppgifter är konfidentiella och att namnen i undersökningen kommer att vara fingerade. Slutligen har jag informerat om att jag inte kommer att använda det insamlade materialet i något annat sammanhang än den här undersökningen.
Enligt Kvale och Brinkmann (2014, 99) är det viktigt att etiska frågor beaktas under hela undersökningen. När det gäller själva intervjusituationen skriver de att: ”Man måste överväga vilka de personliga konsekvenserna blir för undersökningspersonerna, till exempel stress under intervjun och förändringar i självuppfattningen” (Kvale och Brinkmann 2014, 99). Jag har det uttalandet i beaktande under själva intervjun. Mina frågor handlar om ett val till universitetet, och vissa av frågorna kan få intervjupersonerna att reflektera över sig själva.
5. Resultat
5.1 Påverkan från omgivningen
5.1.1 Föräldrars påverkan
Intervjupersonerna tar fram berättelser av hur föräldrarna har påverkat deras val. Det har skett både medvetet och omedvetet, visar intervjupersonernas berättelser. På ett omedvetet sätt har föräldrar påverkat genom att själva ha gått på det aktuella programmet. Lars uppger att han talade med sina föräldrar om valet till universitetet. Föräldrarna uttryckte att det var hans val, men han säger att föräldrarna ändå har påverkat honom. Båda hans föräldrar har läst ekonomi vid universitetet och hans syster har läst Industriell ekonomi. Han uttrycker tankar om att föräldrarna omedvetet har påverkat honom, då de båda har studerat på det program som han slutligen valde.
Det kan även handla om att föräldrar arbetar inom universitetet och på så sätt kan berätta om olika program för intervjupersonerna. Mikaels mamma är lärare så genom henne berättar han att han känner till många olika program. Mikael berättar att båda hans föräldrar har läst Industriell ekonomi. Han valde själv mellan det och Ekonomie kandidatprogrammet, vilket han senare valde. Även hans bror har tidigare studerat och ”han pratade väldigt gott om det”.
5.1.2 Släktingars påverkan
Vid intervjuerna kommer det fram att program väljs utifrån påverkan från familjen. Intervjuerna visar att det är vanligt att det är någon i släkten som redan har gått på det program som de väljer. Påverkan från släktingar kan ske på olika sätt. Det har skett genom att släktingar har rekommenderat programmet eller har pratat om programmet i positiva ordalag. Vid intervjuerna framkom det att släktingar kan påverka vilka program som intervjupersonerna känner till. Det kan handla om att släktingar arbetar inom samma område som intervjupersonerna söker program till. Evas föräldrar och hennes mormor
arbetar inom området som hon senare valde. Eva uttrycker tankar om att valet utifrån påverkan av föräldrar och en släkting var ett naturligt val:
”Min mormor är socionom. Min pappa har ett företag inom socialt arbete och min mamma jobbar med ensamkommande flyktingbarn, så det var ett naturligt val.”
Ingen av Evas föräldrar har studerat på det program som Eva valde till universitetet, och jag uppfattar att påverkan främst kom från hennes mormor. Att prata om programmet med en släkting kan påverka, vilket vi ser exempel på hos Eva. Hon berättar att hon pratade med sin mormor. Då diskuterade de inte valet, utan konstaterade mera att hon skulle bli socionom, vilket är det yrke som socionomprogrammet syftar till:
”Jag tror att jag pratade hemma och med min mormor. Inte så mycket att diskutera borde jag välja det här, utan nu ska du bli det här.”
5.1.3 Information och samtal under gymnasietiden
Valet till universitetet påverkas av vilka program som individen känner till. Intervjupersonerna uppger att de har fått kunskap om vilka program som finns när de gick på gymnasiet. Vid intervjuerna framkommer det att intervjupersonerna har fått kunskap om flera nya program på universitetet då det har gjorts studiebesök där. Under studiebesöken har eleverna från gymnasieskolan lärt sig om olika program. Ett annat sätt som har kommit fram är att studenter från universitetet har informerat om olika program i gymnasieskolan. På så sätt har eleverna under sin gymnasietid fått kunskap om olika program från studenter. Anna säger att när hon gick på gymnasiet så kom det studenter från olika universitet och berättade om de olika programmen. Hon uttrycker att det är därifrån som hon har fått kunskap om de olika programmen. Anna uppger att hon vid valet kände till lärarprogrammet, ekonomprogrammet, läkarprogrammet och psykologprogrammet.
Det finns berättelser om kompisar på gymnasiet. Eleverna har samtalat med sina kompisar om vilka program som de ska söka. Det har framkommit berättelser om att de samtalen inte har påverkat så mycket. Maria berättar om samtal, men de har inte gått på djupet. Maria berättar att eleverna på gymnasiet som hon gick på har studerat vidare och det har gjort att hon har fått mycket kunskap om olika utbildningar och skolor. Hon inhämtade kunskapen genom de andra eleverna som har gått på hennes skola. Hon betonar att hon fick kunskap, men att valet inte diskuterades på djupet.
5.1.4 Kurser och projekt under gymnasietiden
Det framkommer även andra sätt där gymnasietiden har spelat in vid valet av utbildning. Det kan vara kurser som intervjupersonerna har läst eller olika sorters projekt under gymnasietiden. Maria nämner att hon känner till ett av de två program som hon valde mellan på grund av erfarenheter från gymnasiet:
”Pol kand för att jag läste internationella relationer på gymnasiet och tyckte att det var superspännande.”
Det pågick projekt under gymnasietiden som påverkade valet av program till universitetet. Mikael drev ett UF-företag (Ung företagsamhet) i trean på gymnasiet och han tyckte att det var kul. Han började studera direkt efter det året där han hade drivit ett företag. ”Det kom ju rätt lägligt till att jag skulle välja, för jag började plugga direkt efter.” Han hade haft tankar på att läsa ekonomi innan, men Ung företagsamhet på gymnasiet gjorde det tydligare vad han ville hålla på med.
Anders berättelse utmärker sig när det gäller inhämtad kunskap om universitetets program under gymnasietiden. Anders hade läst kurser inom samma område på gymnasiet som han senare valde till universitetet, vilket var ett ämne som han tyckte var kul att studera på gymnasiet. Det resulterar i att han bara valde mellan de tekniska programmen vid universitetet. Han säger att han inte fick någon ytterligare information om program på universitetet under sin gymnasietid. Han uttrycker att han fick ta reda på informationen på eget initiativ.
5.2 Individens förväntningar
5.2.1 Förväntningar på studieresultatet
Intervjupersonerna berättar om sina förväntningar på det program som de har valt. Det kommer fram berättelser om att intervjupersonerna tror att de ska komma att klara av programmet bra, att de har förmågan att klara av programmet. De uttrycker att det var svårare än de trodde och att det var ett annat tempo. Det finns en intervjuperson som uttrycker sig lite försiktigare när det gäller förmågan att klara av en universitetsutbildning. Mikael säger att:
”Där var man ju lite nervös till en början kanske för det känns ju som ett väldigt stort steg från gymnasiet, liksom. Men jag tror ändå att jag var relativt lugn inför det.”
Han har utvecklat sitt intresse för området då han hade ett UF-företag (Ung Företagsamhet) under tiden på gymnasiet. Han betonar i intervjun att det gick bra att driva företaget.
Vid intervjuerna sade de tillfrågade intervjupersonerna att de inte har valt bort någon utbildning på grund av att de inte trodde att de skulle klara av den. Det kan istället röra sig om att deras betyg inte har räckt till för att komma in på önskat program. Anna säger:
”Jag tänker att programmet kommer jag nog inte in på för att mina betyg är precis snäppet under.”
5.2.2 Mål med utbildningen
När vi samtalar om målet med utbildningen framkommer det berättelser om att komma in. Målet med utbildningen kan vara att komma in på programmet och flytta till utbildningsorten. Det är tydliga uttalanden och jag uppfattar målet som något betydande i valet av program. Anna är ett exempel på det och hon säger att: ”Målet var egentligen - från början var det bara att komma in.” Hon kom in på en reservplats och gick en termin på programmet.
Det framkommer berättelser om att få ett jobb efter studietiden, vilket är en viktig drivkraft till att studera på det program som de har valt. Eva betonar det och säger: ”Att jag ska få ett jobb överhuvudtaget. Det är nog nummer ett, tror jag.” Hon vill även få en god ekonomi och trivas med sitt jobb. Det kommer fram utsagor om att få ett jobb, en stabil framtid och att ha ett arbete att trivas med. Stabilitet och säkerhet är en del som betonas när vi under intervjuerna samtalar om målet med utbildningen. Maria tycks ha gjort ett val av program som ett resultat av ett tankesätt som baseras på stabilitet och säkerhet. Maria valde mellan kandidatprogrammet i Personal- och arbetslivsfrågor och Politices kandidatprogrammet när hon sökte till universitetet. Hon valde inte det program som hon i intervjun förknippar med sin drömutbildning. Hon säger att:
”Det finns vissa jobb som verkar skitkul och annars vet jag inte riktigt vad man skulle göra med Pol kand. Då känns det mer givet vad man jobbar med när man har läst Personal- och arbetslivsfrågor.”
Hon har funderat på att byta program, men kommer nu istället att läsa till ekonomi parallellt. Hon säger att framtida jobb och jobbmöjligheter påverkade valet och vill även få en relativt hög lön.
Vid intervjuerna framkommer det att jobbet är viktigast och att lönen kommer som en bonus efter målet att få ett arbete. Mikael uttrycker att jobbet är det primära:
”Jag tror också att det är att ha ett jobb som man tycker är roligt att gå till, som man kan växa i, det är det ju. Och sen är ju lönebiten också viktig, såklart. Men det är ju inte det primära, skulle jag säga.”
5.2.3 Förväntningar efter utbildningen
En viktig förväntning som kommer fram vid intervjuerna är vikten av att hitta ett jobb. I samband med det nämns även att ha inhämtat kunskap och fått kompetens, som en förväntning efter att ha gått färdigt programmet. Mikael pratar om jobb och kompetens som ett resultat av utbildningen:
”Att det ändå ska gå förhållandevis enkelt att hitta ett jobb. Att man känner att man har den kompetens som krävs, kanske.”
Att få ett jobb och med det följer en stabilitet och säkerhet. Anna nämner att hon ser programmet som hon har valt som en säkerhet:
”Som en säkerhet också om jag hade läst klart. Lite av en morot att jag kommer ju att få jobb, oavsett.”
Mitt intryck är att hon valde just det programmet på grund av att hon trodde att det skulle leda till ett jobb. Hon betonar att utbildningen är bred, vilket gör att hon kan arbeta med många olika saker.
Vissa av intervjupersonerna har en relativt tydlig bild av hur arbetet efter utbildningen ser ut. Andra har det inte, det finns motsägelsefulla berättelser. Maria säger att hon vill arbeta inom finansbranschen, och hon har arbetat på bank innan hon påbörjade sina studier. Hon säger:
”Jag skulle vilja jobba med kompetensutveckling och hur man förbättrar befintlig personal.”
Intervjupersonerna beskriver i intervjuerna hur livet efter utbildningen kommer att te sig. Det framkommer berättelser om ett liv i balans, ett bra liv efter att de har genomgått
programmet. Maria fortsätter och målar upp en helhetsbild av livet som hon vill att det ska se ut efter utbildningen:
”Jag drivs ju av att kunna bo där jag vill, köpa den maten jag vill, trivas, ha kul och må bra.”
Maria betonar arbete och pengar som ett resultat efter genomgången utbildning och förväntar sig att:
”ha bättre chans till att få ett jobb än jag hade innan jag påbörjade min utbildning, kunna tjäna mer pengar än jag kunde innan jag påbörjade min utbildning och få ett roligare jobb.”
Maria vet vad hon vill jobba med efter utbildningen och har en bild av hur livet kommer att se ut. För andra intervjupersoner är bilden av arbetet efteråt inte så tydlig. Lars säger att:
”Även idag med bara drygt ett år kvar så vet jag inte vad jag vill göra och desto mindre när jag valde Ekonomie kandidat.”
Lars har avslutat programmet, men har börjat på en ny inriktning då han läser fristående kurser.
5.3 Sammanfattning
Vid intervjuerna har det framkommit att intervjupersonerna vid val av program till universitetet har påverkats av sina föräldrar. Förutom föräldrar kan även andra släktingar påverka intervjupersonerna genom att rekommendera en viss utbildning eller genom att vara verksamma inom ett visst yrke. Under gymnasietiden har intervjupersonerna deltagit i skolprojekt och kurser samt haft besök på skolan av äldre studenter. De aktiviteterna har gett eleverna nya tankar och riktningar i valet av program till universitetet. Intervjupersonerna förväntar sig att klara av programmen bra på universitetet och ingen har valt bort någon utbildning på grund att de inte tror att de ska komma in. Mål med utbildningen kan vara att komma in på sökt program och att få ett arbete. Intervjupersonernas förväntningar efter avslutad utbildning är att få ett jobb som ger ett stabilt liv.
6. Analys
6.1 Omgivningen
Omgivningens påverkan vid valet till universitetet kan jag se som en väv av sammanvävda influenser, där vissa trådar i väven är tjockare än andra vid olika tidpunkter. I texten nedan kommer jag att isolera, sortera ut och analysera vissa av de influenser som har framkommit i intervjuerna. Jag kommer att belysa hur dessa influenser har påverkat intervjupersonernas handlingshorisont. På så sätt syftar jag till att besvara min första forskningsfråga.
6.1.1 Familjen begränsar de möjliga valen
Med handlingshorisont menar Hodkinson och Sparkes (1997, 34-35) den sfär där individen gör sina val. Den sfären kommer någonstans ifrån där individen får intryck som ger valen - habitus ligger som en grund till individens handlingshorisont. Föräldrar påverkar valet till universitetet. Vid intervjuerna framkommer det att intervjupersonerna ofta får kunskap från eller har pratat med familjen. Det kan vara släktingar, men det kan även handla om föräldrarna. Det kan handla om samtal, men det behöver inte vara det. Lars uttrycker att hans föräldrar har påverkat honom medvetet eller omedvetet. Hans båda föräldrar har studerat det program vid universitetet som han slutligen valde. Det kan vara så att hans föräldrar i samtalen med honom har begränsat hans handlingshorisont. Lars uttrycker att han upplever att hans föräldrar har haft en omedveten påverkan på honom. I habitus finns det bidrag från vår uppväxt, våra erfarenheter och den sociala kontext som vi har vuxit upp i (Bourdieu 1993, 300-305). Jag tänker att det är habitus som kan vara det som Lars kallar omedveten påverkan. Habitus ingår som en grund i handlingshorisonten och i det här fallet begränsades handlingshorisonten.
Hodkinson och Sparkes (1997, 34-35) menar att en persons handlingshorisont kan både begränsas eller visas. Samtal med släktingar tycks begränsa handlingshorisonten. Det är samtal som på olika sätt handlar om vad som förväntas av intervjupersonerna.
området. Programmet har genom dem funnits som ett möjligt val för Eva. Under intervjun med Eva berättar hon om samtalet med mormor. Samtalet handlade om att hon skulle läsa det programmet, inte vilka program som var möjliga för henne att läsa på universitetet. Hodkinson och Sparkes (1997, 34) skriver att ingen kan gå utanför sitt habitus. Jag ser Eva som ett exempel på det. Mitt intryck vid intervjun är att hon inte upplevde att hon hade något val, hon beskriver själv valet som det naturliga valet. Hon nämner sina föräldrars arbete och mitt intryck är att de har haft en indirekt påverkan på hennes val. Vid valet hade hon en relativt begränsad handlingshorisont. Som ett resultat förefaller det vara så att familjen begränsar intervjupersonernas handlingshorisont. Jag noterar att det är släktingar och/eller föräldrar som påverkar intervjupersonernas handlingshorisont.
6.1.2 Gymnasietiden utvidgar de möjliga valen
Hodkinson och Sparkes (1997, 34-35) menar att individen inte kan välja alla utbildningar, då endast en del av utbildningarna är möjliga utifrån habitus samt möjligheter inom utbildningssystemet. Det är resultatet av de båda som individens handlingshorisont består av. Intervjupersonerna får syn på möjligheter inom utbildningssystemet under gymnasietiden och vid mina intervjuer kommer det fram att gymnasietiden har påverkat intervjupersonerna när det gäller valet till universitetet. Gymnasietiden har visat på valmöjligheter och därigenom utvidgat intervjupersonernas handlingshorisont.
Påverkan under gymnasietiden kan ske på olika sätt. Det finns berättelser om att studenter kommer till gymnasiet och informerar om olika program, att samtal har förs med kompisar på gymnasiet och att spännande kurser läses eller att projekt har genomförts. Under gymnasietiden visas möjliga utbildningar att välja för eleverna under informationer, samtal eller projekt. Hodkinson och Sparkes (1997, 34-35) menar att handlingshorisonten för en individ både kan begränsa och visa på de valmöjligheter som finns för en individ. Under gymnasietiden exponeras intervjupersonerna för flera olika program på universitetet - eleverna bygger mer och mer kunskap om olika program. Under gymnasietiden blir således utbudet av valmöjligheter större. Det förefaller vara så att handlingshorisonten under gymnasietiden utvidgas när det gäller valet till universitetet. Handlingshorisonten är vidare efter tiden på gymnasieskolan än den var innan inträdet på utbildningsinstitutionen.
Anders är ett undantag när det gäller möjligheter under gymnasietiden. Han har gått ett yrkesprogram och nämner främst tekniska utbildningar under intervjun som möjliga val. Han upplever inte att han har fått möjlighet att få syn på sina möjligheter under sin gymnasietid, när det gäller vidare studier på ett program på universitetet. Det verkar som att han inte har fått sin handlingshorisont utvidgad under tiden på gymnasiet.
Handlingshorisonten formas utifrån habitus i kombination med möjligheter inom utbildningssystemet (Hodkinson och Sparkes 1997, 34-35). Möjligheter inom utbildningssystemet ser jag dels som de program som är kända och dels som de program som finns tillgängliga. Under gymnasietiden har flera program visats upp och gjorts kända för eleverna. Det har således visats upp möjligheter inom utbildningssystemet. Men till grund för handlingshorisonten ligger även habitus. Jag förstår det som att det är en process, längre för vissa individer än andra, att ta till sig informationen om de olika möjliga utbildningarna. I fallet där båda föräldrarna har gått på samma program vid universitetet, som för Lars, finns den vägen redan tillgänglig i habitus. Jag uppfattar det då som att det är en kortare process att ta till sig informationen om de olika utbildningarna som presenteras under gymnasietiden. Ett sätt att se på habitus är som kartor över möjligheter (Lundqvist 2010, 45). Då finns utbildningen redan med på en av kartorna, som individen har tecknat utifrån habitus. Det blir då lättare för individen att ta till sig informationen.
Hodkinson och Sparkes (1997, 34) menar att habitus inte är statiskt, utan kan utvecklas. Exponeringen av valmöjligheter och utvecklingen av habitus är således en pågående process för individerna. Resultatet blir att handlingshorisonten har utvidgats under gymnasietiden, men processen att ta till sig informationen skiljer sig mellan intervjupersonerna.
6.2 Individens perspektiv
6.2.1 Tron på förmågan att klara ett program
Lent et al. (2002, 750) har inom ramen för teorin SCCT utarbetat begreppet upplevd självförmåga. Det handlar om en individs uppfattning av sin förmåga att klara saker eller
individen att den ska klara av att utföra olika uppgifter. Då den upplevda självförmågan kan skifta inom olika områden så riktar jag mig i det här stycket in mig på individens upplevda självförmåga när det gäller utbildning på universitetet. Om individen tror på sin förmåga att klara något, exempelvis en utbildning, är tilltron till den upplevda självförmågan stark. Intervjupersonerna har en stark upplevd självförmåga när de uttrycker tankar om och säger att de kommer att kunna klara av en universitetsutbildning. De uppvisar en tilltro till sin förmåga att klara av att studera vid de olika programmen vid universitetet.
Vid en svag tilltro till sin upplevda självförmåga tror individen inte att den ska klara det som den föresätter sig (Lent et al. 2002, 750). I intervjuerna framkommer att intervjupersonerna uttalar att de inte har valt bort någon utbildning för att de inte trodde att de skulle kunna klara av den. Det tycks som att deras tilltro till sin upplevda självförmåga inom området utbildning är stark. Intervjupersonernas upplevelse av sin förmåga har med andra ord inte begränsat dem så att de har valt bort program, när de har gjort sina val till universitetet. Deras handlingshorisont har inte påverkats negativt av den upplevda självförmågan. Det tycks vara så att intervjupersonerna inte har begränsat de program som är möjliga att söka vid valet till universitetet på grund av sin upplevda självförmåga.
Lent et al. (2002, 750) skriver att den upplevda självförmågan bygger på bland annat saker som en individ åstadkommer. De skriver att om en individ visar sig ha stark tilltro till sin upplevda självförmåga inom ett område, är det troligt att det medför ett intresse för området och att individen fortsätter inom området. Vi ser ett exempel på det hos Mikael som under gymnasiet med framgång drev ett UF-företag. Intresset för området ökade över tid och det i kombination med framgången påverkade troligen den upplevda självförmågan positivt. Den erfarenheten bidrog troligen till hans val av program, Ekonomie kandidat, på universitetet.
6.2.2 Att mäta sina prestationer och komma in
Inom SCCT som har utvecklats av Lent et al. finns begreppet personliga mål. Det handlar om en individs avsikt att göra något (Lent et al. 2002, 750-751). Det intervjupersonerna i den här studien vill göra är att välja ett program till universitetet. Här handlar det om att mäta sina prestationer med andra, i det här fallet gymnasiebetygen. Vid intervjuerna har
det framkommit att ett mål med att söka till universitetet är att komma in. Anna ville testa sin prestation från gymnasiet, hennes främsta personliga mål med att söka programmet var att komma in. Att komma in klassificerar jag som ett personligt mål. Lent et al. (2002, 750-751) talar om personliga mål som handlar dels om ett val och som dels handlar om en prestation. I det här fallet handlar det om ett val, valet till universitetet, men vissa av målen kan sägas härröra till prestation. Att komma in handlar i någon mån om en prestation. Individens individuella prestation ligger i vårt fall i dåtid - att betygen var tillräckliga från gymnasiet. Det förefaller som att valet handlar om att mäta sina prestationer, i det här fallet att mäta sina dåvarande prestationer med andra och försöka komma in på ett program.
6.2.3 Att få ett jobb och tjäna pengar
Inom teorin SCCT används begreppen upplevd självförmåga, personliga mål och förväntat resultat. De påverkar varandra i ett komplext samspel (Lent et al. 2002, 750-751). Lent et al. menar att det förväntade resultatet påverkar hur mycket individen anstränger sig. I vårt fall handlar det om hur mycket individen anstränger sig på det valda programmet. De intervjupersoner som upplever att det förväntade resultatet är väldigt positivt har enligt Lent et al. ett större engagemang i att utföra aktiviteten, vilket i vårt fall är att slutföra utbildningen. Det förväntade resultatet att få ett jobb upplevs som väldigt positivt för intervjupersonerna. Det ger dem ett resultat att sträva efter och då är det mera troligt att de slutför utbildningen.
De personliga mål och det förväntade resultat som handlar om arbete tycks begränsa intervjupersonerna vid valet till universitetet. Maria förväntar sig ett arbete efter utbildningen. Hon har arbetat innan hon började studera och har en tydlig bild av vad hon kommer att arbeta med efter utbildningen. Hennes förväntade resultat efter utbildningen är positivt och hon kommer då att ha ett stort engagemang att slutföra utbildningen. Maria har även en tydlig bild av hur resultatet av utbildningen kommer att påverka hennes liv med ett boende där hon vill och att kunna köpa den mat som hon vill ha. Den här sortens förväntade resultat påverkar i hennes fall själva valet. Hennes förväntade resultat bygger på ett arbete och med det en stabilitet. Hon väljer ett program på universitetet där hon vet att hon kan uppnå det förväntade resultatet. Maria väljer mellan sin drömutbildning och ett som jag uppfattar som ett säkrare val. Hon väljer det säkrare valet då det personliga
målet att få ett jobb driver henne i den riktningen. Under intervjuerna uppfattar jag det som att få ett jobb både är ett mål för intervjupersonerna och ett förväntat resultat. Att få ett arbete tycks vara tungt vägande och avgörande vid valet till universitetet. Någon av intervjupersonerna uttrycker det själv med ord, i andra fall kommer det fram under samtalet. Det förefaller att intervjupersonerna väljer ett program utifrån en utgångspunkt med arbete och en stabil framtid. I samband med att få ett jobb nämns en hög lön som ett förväntat resultat. Intervjupersonerna nämner det, men det primära är att få ett jobb. I anslutning till att få ett jobb nämns även kompetens som ett förväntat resultat.
6.3 Sammanfattning
Resultaten som har kommit fram i undersökningen är att intervjupersonerna påverkas av föräldrar. Intervjupersonerna påverkas även av släktingar. Under intervjuerna har det framkommit berättelser om att släktingar och föräldrar har begränsat intervjupersonernas möjliga val. Även gymnasietiden påverkar intervjupersonerna vid valet av program till universitetet. Det har under intervjuerna visat sig att gymnasietiden har utvidgat intervjupersonernas möjligheter när det gäller val till universitetet. Vid intervjuerna har betydelsen av att få ett jobb visat sig vara viktigt vid valet av program till universitetet. Intervjupersonernas uppfattning om att klara av utbildningen har inte begränsat deras möjligheter vid valet av program till universitetet. Valet av program till universitet kan även handla om att mäta sina prestationer och se om de är tillräckliga för att komma in.
7. Diskussion
7.1 Resultatdiskussion
Syftet med den här studien var att undersöka upplevelser av att välja program till universitetet. I undersökningen har det visat sig att intervjupersonerna har påverkats av föräldrar. Men det handlar inte bara om föräldrarna, utan påverkan kommer även från andra släktingar. Gymnasietiden har haft en inverkan på valet av program till universitetet. Att det är betydelsefullt att programmet resulterar i ett arbete har framkommit i intervjupersonernas berättelser.
Resultaten som har framkommit i den här studien stämmer till viss del med tidigare forskning inom ämnet. I den här undersökningen identifierades influenser och var i omgivningen influenserna kom från, som har påverkat studenternas val till universitetet. Lundqvist har i Möjligheternas horisont undersökt ungdomar och vad de ska göra efter att de har gått ut gymnasiet. Lundqvist undersöker fenomenet utifrån en samverkan mellan individen och samhällets strukturer. Hon använder sig bland annat av begreppet handlingshorisont i sin undersökning. I sitt resultat redovisar hon att ungdomarna ser det som betydelsefullt att utbildningen leder till arbete. De resultaten överensstämmer med resultaten i den här studien. Lundqvist tar även fram betydelsen av en rad andra personer som exempelvis lärare, föräldrar, släkt och grannar och så vidare samt föräldrarnas karriärer. I min studie har det visat sig att föräldrarna har en påverkan. Men inte bara föräldrarna, utan även andra släktingar. Andra aktörer som Lundqvist lyfter fram har inte haft någon signifikant betydelse vid valet av program till universitetet i den här studien. Lidströms metod och utgångspunkter skiljer sig från mina, då hon har studerat livsberättelser. Min studie fokuserar på ett kortare tidsspann – valet av program till universitetet. Hennes undersökning visar att informanterna i studien berättar om att ett fast jobb var betydelsefullt för dem. Resultatet överensstämmer med resultatet av den här studien. Informanterna i Lidströms studie ville ta tillvara på sina möjligheter, vilket inte har framgått här. Lidström har studerat en annan målgrupp än jag då deltagarna i studien är arbetslösa och intervjupersonerna i den här studien studerar vid universitetet. Hennes
informanter beskriver en osäkerhet inför framtiden och den osäkerheten har inte framgått med samma tydlighet i min studie.
Även Amundson et al. använder sig av en annan metod än den här studien och jag
noterar att forskarnas intresse riktas mot relationer. Deras resultat visar att relationer och sammanhang påverkar karriärbeslut. Jag har fått ett liknande resultat, då mina intervjupersoner påverkas av människor de har relationer med – föräldrar och släktingar. Men deras resultat har en annan innebörd. De menar att relationerna anpassas när det gäller resultatet av yrkesvalet. Det är hur yrkesvalet påverkar relationer och sammanhang som beaktas vid karriärvalet. För informanterna i studien Amundson et al. utfört är det betydelsefullt att hitta sammanhang i sitt yrke eller att ha ett yrke som ger utrymme för sammanhang på fritiden.
7.2 Metoddiskussion
Undersökningen syftar inte till att jämföra, utan i studien vill jag få fram en fördjupad bild av hur intervjupersonerna upplever valet till universitetet. En kvalitativ metod valdes utifrån mitt syfte och de forskningsfrågor som besvaras i texten. Jag valde en ostrukturerad intervjuguide för att ha möjlighet att ställa följdfrågor. På så sätt gavs intervjupersonerna möjlighet att i någon mån tala färdigt och tömma ut varje tema. Det är flera av intervjupersonerna som har bytt program eller läser en ny inriktning efter att ha slutfört eller håller på att slutföra det första programmet. I det fallet tittar jag på valet till det första programmet på universitetet. Det är på grund av att det är det ursprungliga valet som individen gör efter gymnasiet.
I mitt urval har jag valt att samtala med vuxna mellan 20 och 25 år. Jag har valt att ta hänsyn till bakgrundsvariabeln ålder på grund av att delar av det sociala systemet och det övergripande samhälleliga systemet kontinuerligt genomgår strukturella förändringar. Det är även möjligt att utföra en liknande studie med ett urval utifrån ”kriterier som till exempel kön, ålder, utbildning, geografisk belägenhet osv.” (Larsen 2009, 77). Att fem av sex intervjupersoner har gått ett högskoleförberedande program på gymnasiet är en slump när det gäller urvalet. Intervjupersonerna är en relativt homogen grupp utifrån ålder och gymnasieutbildning. En av intervjupersonerna har gått ett yrkesprogram på gymnasiet. Hans upplevelse av påverkan under gymnasietiden inför valet av program på universitetet utgör ett undantag i den här studien. För att min studie skulle ha blivit mer
konsekvent när det gäller urvalet kunde jag ha valt att bara ha studenter som hade gått ett högskoleförberedande program på gymnasiet. Jag ser det som en indikation på att resultatet kunde ha varit annorlunda om samtliga intervjupersoner hade gått ett yrkesprogram på gymnasiet istället för som fördelningen var i den här studien.
7.3 Teoridiskussion
De teoretiska begrepp som jag har valt ut har i kombination med empirin har gett mig svar på mina två forskningsfrågor. Det kan diskuteras om det fungerar att analysera resultatet utifrån begrepp från två teorier med relativt skilda utgångspunkter. I det här fallet menar jag att begreppen från de två teorierna båda bidrar till att ge en bild av valet till universitetet, vilket resulterar i en djupare kunskap om valet. I den här studien kan jag säga att vi får se hur intervjupersonerna upplevde valet utifrån två olika perspektiv. Det ena perspektivet SCCT sätter i någon mån individen i centrum och konstruerar ett system där individens perspektiv ingår i en modell där delarna påverkar varandra. Modellen kallas för SCCT´s interest model och uppskattad självförmåga, förväntat resultat och mål är moduler i modellen. SCCT menar att upplevd självförmåga och förväntat resultat inte bara utvecklas inom individen och i ett socialt vakuum. Lent skriver om den kontext som individen befinner sig i : ”such as gender, race/ethnicity, genetic endowment, physical health or disability status, and socioeconomic conditions, all of which can play important roles within the career development process” (Lent 2005, 107). Careership och Bourdieu utgår i någon mening mer från kontexten och arbetar med aktör kontra struktur. Hodkinson och Sparkes betonar dock både individ och kontext och skriver att teorin syftar ”to blend social and cultural factors with ’personal’ choices” (Hodkinson och Sparkes 1997, 32).
I den här studien används begreppen: habitus, handlingshorisont, upplevd självförmåga, personliga mål och förväntat resultat. Jag tycker att det har fungerat väl att applicera begreppen på det empiriska materialet. Handlingshorisont beskriver en sfär där individen kan göra sina val. Eftersom det handlar om konkreta val som begränsas eller utvidgas bland annat av individens självbild och upplevelse av vad denna har för möjligheter i framtiden så passar begreppet väl in. Upplevd självförmåga, personliga mål och förväntat resultat handlar om att begränsa och motivera individen i olika
universitetet. Intresse är kopplat till tidsaspekten i SCCTs modell. Med intresse utvecklas upplevd självförmåga och det har jag varit medveten om i bearbetningen av det insamlade materialet. Initialt hade jag planer på att skriva om intresse, men det har inte funnits vara signifikant i det empiriska materialet. Jag inte hittat någon entydig definition på vad som menas med intresse, vilket Anna Hedenus och Frida Wikstrand (2015, 25-26) påpekar. Ett uttryck som har varit en utmaning att definiera har varit möjliga val alternativt möjligheter. Lundqvist har i sin doktorsavhandling använt sig av ordet möjlighetshorisont. Hon skriver om uttrycket: ”möjlighetshorisont – det uttryck som här används för att beteckna den subjektiva uppfattning om vilka möjligheter som samhället medger och erbjuder” (Lundqvist 2010, 19). Lundqvist refererar till både individ, dess subjektiva uppfattning, och även samhället. Oavsett ordval existerar uttrycket i en kontext och kan innehålla delar som klass, genus, etnicitet, habitus samt övergripande sociala och samhälleliga strukturer.
7.4 Förslag till fortsatt forskning
Ur bland annat ett samhällsekonomiskt perspektiv, av de anledningar som har redovisats i inledningen, är det önskvärt att valet till universitetet blir rätt. Kunskap hos yrkesgrupper såsom studie- och yrkesvägledare om valet till universitetet kan vara betydelsefullt vid vägledning inom exempelvis gymnasieskolan. Ett förslag till fortsatt forskning är att studera hur valet till universitetet upplevs för de individer som har avbrutit det valda programmet. Jag kan även tänka mig ett urval där intervjupersonerna har bytt program. Vid undersökningen kan de båda valen, det val som resulterade i ett avbrott och det val som resulterade i ett avslut, analyseras och jämföras. Vilka skillnader framkommer mellan det val som gick fel och det val där intervjupersonen har avslutat sitt program? Ett andra förslag till fortsatt forskning kan vara hur ungdomar som har gått ett yrkesförberedande program gör sitt val till universitetet. I den här studien finns det indikationer på att det resultatet skulle kunna skilja sig från resultatet av den här undersökningen.
Referenslista
Bourdieu, Pierre. 1993. Kultursociologiska texter. 4. uppl. Stockholm: Symposion
Fransson, Karin och Lindh, Gunnel. 2004. Ungdomars- utbildnings och yrkesval – i egna
och andras ögon. Stockholm: Skolverket
Hedenus, Anna och Wikstrand, Frida. 2015. Yrkesval och det personliga intressets betydelse. Arbetsmarknad och Arbetsliv 21 (1): 24-38.
Hodkinson, Phil och Sparkes, Andrew. 1997. Careership: A Sociological Theory of Career Decision Making, British Journal of Sociology of Education 18(1): 29-44.
Kvale, Steinar och Brinkmann, Svend. 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur
Larsen, Ann Kristin. 2009. Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Lent, R. W. 2005. A Social Cognitive View of Career Development and Counseling. I S. D. Brown och R. W. Lent (red.). Career Development and Counseling: Putting Theory
and Research to Work, New York: Wiley, 101-127.
Lent, R.W., Brown, S. D och Hackett, Gail. 2002. Social cognitive career theory. Career
Choice and Development. 4. uppl: 255-311.
Lidström, Lena. 2009. En resa med osäkra mål: Unga vuxnas övergångar från skola till
arbete i ett biografiskt perspektiv. Diss. Umeå universitet.
Lundqvist, Catarina. 2010. Möjligheternas horisont: Etnicitet, utbildning och arbete i
