Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
10 poäng
Definitioner av tolerans inom
pedagogiska yrken
Definitions of tolerance in pedagogic professions
Sofi Hedlund
Lärarexamen 140 poäng Religionsvetenskap och lärande Höstterminen 2005
Examinator:Bodil Liljefors Persson Handledare:Karin Embro Larsson
Sammanfattning
I denna uppsats undersöks vad fyra pedagoger fyller begreppet tolerans med, och hur de anser att elever och barn borde få arbeta med begreppet. Genom intervjuer som kopplats till litteratur, hoppas jag på att förmedla det problematiska i att definiera innebörden av ett så vitt begrepp som tolerans. Idén till uppsatsen är kommen av att tolerans är en av byggstenarna i den för skolan gemensamma Värdegrunden. Utifrån denna undersökning, menar jag att tolerans i detta sammanhang ej bör tolkas som en eftergift, utan snarare som en aktiv attityd som kräver förståelse. För att förmedla denna förståelse till elever och barn, bör pedagoger försöka enas kring gemensamma definitioner kring mångfasetterade begrepp som tolerans.
1 BAKGRUND...1
1.1 Inledning ...1
1.2 Syfte...1
2 LITTERATURGENOMGÅNG ...2
2.1 Definitioner ur ordböcker ...2
2.2 Acceptera eller respektera? ...2
2.3 Internationell nivå...3 2.4 Nationell nivå ...5 2.5 Skolan ...6 3 METOD ...9 3.1 Hermeneutik...9 3.2 Fenomenologi...10
3.3 Min roll som intervjuare och forskare ...10
3.4 Kvalitativ metod...11 3.5 Validitet ...11 3.6 Intervjupersonerna...11 3.7 Intervjuernas genomförande ...12 3.8 Utskrift av intervjuerna...12 3.9 Analys av intervjuerna...12 4 RESULTAT ...14
4.1 Pedagog nr1 (barnskötare 48 år, arbetat med barn i 30 år)...14
4.2 Pedagog nr2 (grundskolelärare 53 år, arbetat med barn i 30 år, nu i en sjätteklass)...15
4.3 Pedagog nr3(barnskötare 30 år, arbetat med barn i 13 år)...16
4.4 Pedagog nr4(grundskolelärare 40 år, arbetat med barn 1 termin, nu i en femteklass)....17
5 DISKUSSION ...19
6 REFERENSER ...23
1 BAKGRUND
1.1 Inledning
Jag befinner mig nu i den avslutande delen av min lärarutbildning. I snart tre och ett halvt år har jag studerat för att bli redo att ge mig ut bland eleverna och på ett trovärdigt och helhjärtat vis förmedla det som skolan i dag står för. Den värdegrund som vi pedagoger ska arbeta utifrån är öppen för personliga tolkningar, vilket gör att diskussioner kring vad den innebär är ett måste. Jag har under diskussioner på högskolan, inom mitt huvudämne ”Religionsvetenskap och lärande” och inom andra ämnen, insett att begreppet tolerans är situationsbundet och rymmer många olika definitioner, beroende på vem som använder begreppet och när. Det är bl.a. genom sådana tillfällen som mitt intresse för vad tolerans kan betyda har växt fram. En utspridd intolerans i vårat samhälle visar sig ideligen, genom hatiska uttalanden som riktar sig mot dem som upplevs som annorlunda. I och med detta är en diskussion kring begreppet tolerans och skolans roll i intoleransförebyggande arbete, enligt mig, högst aktuell. Redan i första stycket i kursplanen för Religionskunskap i grundskolan poängteras att alla elever ska få möjlighet att ”reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning”, och en öppen diskussion som rör tro och livsåskådning ska främjas.1 Är dessa syften och mål förenliga med intolerans?
1.2 Syfte
Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer undersöka vad det i värdegrunden centrala begreppet tolerans kan innebära för pedagoger. Utifrån detta har jag valt att fokusera på två frågeställningar:
Hur definierar fyra utvalda pedagoger begreppet tolerans? Hur kan undervisning som utvecklar tolerans se ut?
2 LITTERATURGENOMGÅNG
Jag kommer i denna del av uppsatsen att redogöra för ett antal definitioner och användnings- områden av begreppet tolerans. Två andra begrepp som används flitigt i samtal kring tolerans är acceptans och respekt, även dessa kommer därför att få utrymme i början av denna del. Begreppet intolerans kommer att beröras mycket ytligt i denna uppsats, och nolltolerans inte alls. Detta är ett val jag gjort som beror på att jag vill undersöka vad skolan ska verka för, inte
mot. Jag har trots detta tagit hjälp av begreppet intolerans i intervjuerna i ett försök att ringa in begreppet tolerans. Indelningen av texten (internationell nivå, nationell nivå, statlig nivå, och skolvärlden) är ett försök att tydliggöra vilken roll begreppet tolerans kan spela på de olika nivåerna. Jag inleder dock med en kort redogörelse för hur några ordböcker definierar tolerans.
2.1 Definitioner ur ordböcker
Tolerans – fördragsamhet (som visar tålamod)2 Tolerera - fördra, tåla, överse med, finna sig i3
Tolerans - Respekt för andras (avvikande) åsikter eller beteenden, trots att man egentligen ogillar dem.4
Tolerans - När man accepterar att andra tycker eller gör sådant som man själv kanske inte tycker är bra.5
2.2 Acceptera eller respektera?
Eftersom jag tidigt i arbetet med denna uppsats stötte på svårigheter då tolerans ibland innebär att acceptera och ibland att respektera, och ibland både och, beslutade jag mig för att dels be intervjupersonerna om en åsikt och dels att slå upp orden i Svenska akademiens ordlista. Begreppen behandlas vidare i diskussionen.
Respektera - ha respekt för, högakta, ha försyn för, ta hänsyn till Acceptera – godta, godkänna.6
2 Svenska Akademien. Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. Nordstedts Ordbok 1998.
3 Ibid.
4 Bokförlaget Bra Böcker. Nationalencyklopedins ordbok. Bra Böcker AB 1996. 5 Natur och kultur. Natur och kulturs Svenska ordbok. Natur och kultur 2001
2.3 Internationell nivå
Den 16: e November 1995 signerade UNESCO's (the United Nations Educational, Scientific
and Cultural Organization) 185 medlemsstater the Declaration of Principles on Tolerance7
I Paris. I följande stycke har jag fritt översatt de delar ur deklarationen som jag anser vara viktiga för min frågeställning.
Ur deklarationen:
Tolerans är respekt, acceptans och uppskattning av den rika mångfalden av vår världs kulturer, våra former av uttryck och våra sätt att vara mänskliga. Det fostras genom kännedom, öppenhet, kommunikation, tro- och tankefrihet. Tolerans är harmoni i olikhet. Det är inte endast en moralisk plikt, det är också en politisk och rättslig fordran.
Att vara tolerant är inte att ge efter eller att vara överseende. Tolerans är framförallt, en aktiv attityd framkallad av kännedom om de universella mänskliga rättigheterna och alla människors fundamentala frihet. Under inga omständigheter kan tolerans användas till att rättfärdiga kränkningar av dessa fundamentala värden. Tolerans ska utövas av individer, grupper och stater.
Jämsides med respekt för de mänskliga rättigheterna, betyder inte användandet av tolerans att social orättvisa ska tolereras, inte heller ska någon tvingas att överge sina åsikter eller sin övertygelse. Det betyder att man är fri att stå fast vid sina åsikter och måste acceptera att andra står fast vid sina. Det betyder acceptera det faktum att människor, av naturen olika i sitt uppträdande, utseende, situation, tal och värderingar, har rättighet att leva i fred och att vara som de är. Det betyder också att en människas synsätt ej ska bli dömt av någon annan.
Det är fundamentalt för den internationella harmonin att individer, grupper och stater accepterar och respekterar den multikulturella karaktären av mänskligheten. Utan tolerans är fred inte möjligt, utan fred är utveckling av demokrati omöjlig.
Utbildning är det effektivaste medlet i strävan att förebygga intolerans. Det första steget i utbildning i tolerans är att lära människor vilka deras rättigheter och friheter är, så att dessa blir respekterade, och för att främja viljan att bevara dem.
Utbildningens policy och program bör bidra till att utveckla förståelse, solidaritet och tolerans bland individer likväl som bland etniska, sociala, kulturella, religiösa och språkliga grupper och nationer.
Utbildning som främjar tolerans bör verka för att motarbeta influenser som leder till rädsla och exkludering av andra, och bör utveckla unga människor till individer kapabla till självständigt dömande, kritiskt tänkande och etiskt resonerande.
UNESCO förbinder sig att stödja och genomföra program för social forskning och utbildning som rör tolerans, mänskliga rättigheter och ickevåld. Det innebär att ägna speciell uppmärksamhet för att förbättra lärarutbildning, kontexten i läroböcker och lektioner, och andra utbildningsmaterial, inkluderat nya teknologier. Syftet är att utbilda omsorgsfulla och ansvarstagande invånare som är öppna inför andra kulturer, kapabla att uppskatta värdet av frihet, respektfulla inför mänsklig värdighet och olikhet, och kapabla till att förhindra konflikter eller lösa dem utan våld.8
För att skapa allmän medvetenhet, betona faran med intolerans och reagera med förnyat engagemang och verkan för att stödja avancemang av tolerans och utbildning, bestämdes slutligen att den 16 november är den årliga internationella dagen för tolerans.9
På Svenska Unescorådets hemsida finns kort information om att den 16: e november har utnämnts till internationella dagen för tolerans. Men inga tecken finns som tyder på att dagen uppmärksammas på nationell nivå. Rådet fungerar som en länk mellan UNESCO och Sverige.10
8 http://portal.unesco.org 9 Ibid.
2.4 Nationell nivå
Under denna rubrik presenteras en artikel som lyfter toleransens betydelse för demokrati, samt projektet ”Levande historia” som på uppdrag av Regeringen verkar för att främja arbetet med tolerans bland ungdomar. Jag vill med detta tydliggöra att tolerans är en del av demokrati och att ett aktivt projekt som pedagoger kan använda sig av existerar, på uppdrag av dem som styr vår nation.
Demokrati kräver tolerans
Enligt Petersons artikel ”Demokrati som norm” kräver demokrati autonomi, vilket innebär att medborgare i ett samhälle själva är med och bestämmer sina lagar och regler, med andra ord samhällets normer. Själva ordet är en sammansättning av två latinska ord, auto-själv och nomos-lag, regel. Autonomins motsats är heteronomi, att lyda under lagar och regler som beslutats av någon annan. Autonomi kräver i sin tur tolerans. I ett samhälle som rymmer många autonoma människor måste vissa krav uppfyllas, rättigheter och skyldigheter både på individnivå och på organisationsnivå. Vill jag bli respekterad i min autonomi, måste även jag respektera mina medmänniskors autonomi. Det är här toleransen spelar en betydande roll. I verkliga livet kan det bli mycket svårt att avgöra var gränsen går för den enskildes rättighet att vara udda och avvikande, i förhållande till respekten för andra människors autonomi.11
Forum för levande historia
Forum för levande historia är en myndighet som på uppdrag av regeringen ska främja arbetet med tolerans, demokrati och mänskliga rättigheter. Myndigheten bildades 2003 och menar att genom att ha kunskap om historien är det lättare att granska samtiden kritiskt. Förintelsen används som utgångspunkt, men även andra brott mot de mänskliga rättigheterna. Forum för levande historia har som syfte att väcka debatt, skapa dialog och arbeta utåtriktat. De vänder sig framförallt till unga människor och vuxna i deras omgivning, men även till allmänheten, forskare och beslutsfattare. De medel som används är bl.a. filmvisning, seminarier, fortbildning och utställningar.12
11 Petersson, Olof. ”Demokrati som norm” i Årsbok (Föreningen lärare i religionskunskap) 2003 12 www.levandehistoria.org
Ett av myndighetens projekt syftade till att undersöka intoleransen bland ungdomar i Sverige idag, det resulterade i Intoleransrapporten som kort redovisas nedan. Först två definitioner som inleder rapporten.
”En person är intolerant när han eller hon tycker illa om alla människor som är eller tycker på ett särskilt sätt. En tolerant person har inga problem med att människor tycker eller gör på ett sätt som man själv kanske inte tycker är bra.” 10 599 st. ungdomar intervjuades, ca. hälften av dem var flickor och ungdomarna gick i dels på högstadiet, 8:an och 9:an, och dels i gymnasiet. Undersökningen gällde i första hand ungdomars inställning gentemot muslimer, judar, homosexuella och invandrare. Resultatet visar bl.a. att ”Muslimer är den grupp som flest ungdomar är intoleranta mot". Inte riktigt lika många är intoleranta mot homosexuella och ännu färre är intoleranta mot judar. Det finns stora skillnader mellan hur flickor och pojkar tycker. Flickor är mer toleranta mot homosexuella än mot muslimer och judar. Pojkar är mer intoleranta mot homosexuella än mot muslimer och judar.” För vidare information om undersökningen se hemsida.13Under hösten 2005 och våren 2006 pågår ett filmprojekt under namnet ”Vadå Tolerans?”. Syftet är att ungdomar ska få se och uppleva samt skapa egen film, dessa filmer ska sedan användas som diskussionsunderlag kring frågor som rör tolerans. Projektet pågår på ett tiotal platser i Sverige och en del av filmerna kan ses på hemsidan.14
2.5 Skolan
Hedin & Lahdenperä skriver i rapporten Värdegrund och samhällsutveckling 15att eftersom hela svenska skolväsendet borde vila på samma värdegrund, och det i Lpfö 98 har skett små men betydelsefulla ändringar jämfört med Lpo 94, torde det vara logiskt att Lpfö 98 innehåller den gällande värdegrundsbeskrivningen. De förändringar som lyfts i rapporten är bortfallet av ”kristen etik och västerländsk humanism”, och anses bero på ett förändrat synsätt som kommer av kraven på religionsfrihet, samt att en stor del av befolkningen har sina rötter i andra kulturer än den västerländska.16 Jag väljer ändå att ta med delar ur båda läroplanerna i detta avsnitt, dels för att formuleringarna fortfarande skiljer sig åt och dels för att min undersökning sträcker sig från förskolan till grundskolan.
13 http://intolerans.levandehistoria.se 14 http://tolerans.levandehistoria.se
15Hedin, Christer, Lahdenperä, Pirjo. Värdegrund och samhällsutveckling. Regeringskansliet,
utbildningsdepartementet 2000.
I rapporten diskuteras även skillnaden i vari tyngdpunkten ligger i de senare läroplanerna i relation till de tidigare, 1962, 1969 och 1980. De etiska idealen har tidigare inte varit koncentrerade på samma vis och inte haft samma framträdande roll, och medan solidaritet tidigare vägde tyngst är tolerans nu den mest framträdande attityden, vilket till stor del kommer av att diskussioner kring mänskliga rättigheter blev allt vanligare under 1990-talet.
I rapporten dras ett likhetstecken mellan tolerans och generositet ”Tolerans kan vara bra om det är detsamma som generositet". Man skall tillåta andra att vara annorlunda och att vara sig själva.”17. Detta påstående kommer att diskuteras i diskussionen. Generositet definieras här
som bl.a. öppenhet, överseende och förmåga att förlåta. En för stor grad av tolerans kan vara riskfyllt och intolerans ska inte tolereras, detta innebär att rättigheter som yttrandefriheten inte kan tillåtas obetingad, strider den mot rätten till liv så får den ge vika.18
Ur Lpo 94
”Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på.
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.”19
Ur lpfö 98
”Förskolan skall ta till vara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs.
Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om individen och syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt.
Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra skall stödjas.
Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i förskolan, som ger barnen möjligheter att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund.”20
17 Hedin, Christer, Lahdenperä, Pirjo. Värdegrund och samhällsutveckling. Regeringskansliet,
utbildningsdepartementet 2000. sid.29.
18 Hedin, Christer, Lahdenperä, Pirjo. Värdegrund och samhällsutveckling. Regeringskansliet,
utbildningsdepartementet 2000.
19 Lpo 94 20 Lpfö 98
2.6 Sammanfattning av litteraturgenomgång
UNESCO har arbetat fram en gemensam definition av begreppet tolerans, detta visar att begreppet är av stor vikt i dagens samhälle, och att nyttan anses vara global. I deklarationen framgår också att utbildning har en central roll i toleransfrämjande arbete, vilket gör att deklarationen enligt mig får en självklar roll i denna uppsats.
Rubrikerna ”Nationell nivå” och ”Skolan” går hand i hand, eftersom läroplanerna speglar samhället. I dessa kapitel tydliggörs bl.a. förhållandet mellan demokrati och tolerans, enligt Petersson är tolerans ett måste för demokrati.21 Denna artikel är relevant då skolan enligt läroplanen ska vila på demokratins grund.22
Även om den 16:e november, trots UNESCO´s beslut om en internationell dag för tolerans, inte verkar uppmärksammas märkvärt i Sverige, så pågår toleransfrämjande arbete på nationell nivå. På uppdrag av regeringen arbetar Forum för levande historia med att skapa diskussioner bland barn och unga kring begrepp som tolerans.
I rapporten Värdegrund och samhällsutveckling framgår att begreppet tolerans har tilldelats en mer central roll i de senare läroplanerna än i de tidigare, jag har därför valt ut två stycken, ett ur Lpo 94 och ett ur Lpfö 98, där tolerans sätts i ett sammanhang. I det första stycket står att genom att fostra individer till generositet, rättskänsla, tolerans och rättskänsla kan vi gestalta och förmedla de värden som skolan ska stå för (d.v.s. människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta). I det andra stycket betonas vikten av att tolerans och solidaritet tidigt grundläggs. Detta för att stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situationer, för att de ska kunna utveckla öppenhet och respekt för människors skilda åsikter och sätt att leva på, oavsett bakgrund.
21Petersson, Olof. ”Demokrati som norm” i Årsbok (Föreningen lärare i religionskunskap) 2003 22 Lpo 94
3 METOD
Nedan beskriver jag mycket kortfattat två av flera filosofier som behandlar förutsättningar för att skapa kunskap om människors situationer. Anledningen till att just dessa två tas upp just här är att inom denna uppsats finns stort utrymme för tolkning. Jag kommer att använda mig av hermeneutiken genom att mina tolkningar av resultaten är starkt påverkade av mig, d.v.s. mina erfarenheter, vilket jag är medveten om. Jag är inte ute efter att få det som fenomenologin kallar ”sant vetande” om min omgivning, utan jag vill veta vad dessa fyra pedagoger anser om begreppet tolerans och ni läsare kommer att få resultatet filtrerat genom mig. Hur jag gick till väga när jag utförde min undersökning kommer även att presenteras under denna huvudrubrik.
3.1 Hermeneutik
Hermeneutiken blev vetenskapligt betydelsefull som en motpol till positivismen23, då företrädarna stred för att olika metoder skulle användas vid forskning i naturvetenskaperna och humanvetenskaperna. De senare kräver inlevelse och förstående insikt, eller som en av de stora föregångarna, Wilhelm Dilthey (1833-1911) konstaterade, ”själslivet förstår vi, naturen orsaksförklarar vi”24. För att kunna formulera en text så att andra förstår den och för att kunna tolka och förstå en annan människas livssituation, måste man ha förmågan att sätta sig in i andra sammanhang än det egna. Ordet hermeneutik betyder ”läran om hur man tolkar innebörden i en text”.25 Som vetenskaplig riktning har den påverkat pedagogiskt tänkande framförallt i frågan om vad bildning är och hur vi ska arbeta för en skola som erbjuder just bildning snarare än utbildning.26
Denna tolkningsmetod användes redan på 1500- talet bl.a. för att tolka bibliska texter, och används i modern tid för att tolka olika former av texter, arkitektur, konst och mänskligt beteende. När vi tolkar något så gör vi det alltid ur ett perspektiv, och hur mycket vi än medvetandegör våra fördomar kan vi inte bli fria från dem (helt objektiva) och bör inte heller sträva efter detta.
23”Enligt positivismen har vi människor två och endast två källor till kunskap, det vi kan iaktta med våra sinnen och
det vi kan räkna ut med vår logik” Thurén, Torsten. Vetenskapsteori för nybörjare. Liber AB 2003. sid.15.
24Egidius, Henry. Pedagogik för 2000-talet. Natur och kultur 2002. Sid.146 25 Ibid. sid. 146.
Förutfattade meningar, eller fördomar, är enligt hermeneutikern Gadamer (Hans- Georg Gadamer 1900-2002) inget negativt i detta sammanhang. Gadamer menar att utan våra fördomar är vi ingenting, de finns inbäddade i vår kultur och vårat språk och är därmed en utgångspunkt i våra försök att förstå och tolka.27
3.2 Fenomenologi
Fenomenologi är från grunden en filosofi som främst riktade in sig på hur vi får sant vetande om vår omgivning, med fokus på vad det är som gör att vi upplever saker och ting på det sätt vi gör, i vardagslivet och inom vetenskapen. Det centrala inom filosofin är att strikt klargöra vad en människa rent logiskt menar med de begrepp hon använder, oavsett fenomenets form. Medan inom den fenomenologiska psykologin, sociologin och pedagogiken snarare handlar om att det inte går att hitta orsaken till hur en människa handlar genom att se till hennes personlighet eller bakgrund, utan enbart i hur hon uppfattar sig själv och sin omvärld.28
3.3 Min roll som intervjuare och forskare
Jag har under min utbildning tillsammans med andra studenter och lärare diskuterat, argumenterat och analyserat de begrepp som är centrala i läroplanerna, och har på det sättet fyllt dem med innehåll. När jag då intervjuar människor kring ett av dessa begrepp, som jag är genuint intresserad av, då har jag en relativt stor förförståelse för just detta begrepp. Jag försöker varken att streta emot eller bortse från denna förförståelse, utan är mycket medveten och riktigt nöjd med att ha den. Den finns med mig genom hela denna uppsats, och påverkar den i allra högsta grad. I och med denna förförståelse menar jag att jag står i närmare anslutning till hermeneutiken snarare än till fenomenologin.
Innan intervjuerna informerade jag pedagogerna om varför jag var intresserad av begreppet tolerans. Genom att presentera begreppet som en del av värdegrunden, något svårdefinierat och mycket intressant, har jag vare sig jag vill eller ej avslöjat att begreppet för mig har en mer positiv än negativ laddning. Hade min utgångspunkt exempelvis varit att söka efter negativa följder av samma begrepp, då hade intervjuerna och därmed hela arbetet sett annorlunda ut.
27 Molander, Joakim. Vetenskapsteoretiska grunder. Studentlitteratur 2003. 28 Egidius, Henry. Pedagogik för 2000-talet. Natur och kultur 2002.
Mitt personliga förhållande till begreppet tolerans har med andra ord format val av intervjupersoner, intervjuunderlag och analysmetod av intervjuerna. I och med detta ansluter jag mig till hermeneutiken och erkänner att jag färgar tolkningar i denna uppsats, och att mitt sätt att tolka information är format av mina personliga erfarenheter. Jag väljer vad som ska finnas med i resultatet utifrån mina intressen.
3.4 Kvalitativ metod
Kvalitativa metoder används när forskaren vill gå mer på djupet än på bredden i sitt arbete, vilket jag gör i denna uppsats. Det finns många olika tillvägagångssätt, och varje undersökning kräver sin egen modell. Ska man använda sig av denna metod är det därför bra att känna till flera olika ”metoder inom metoden”. Eftersom vetenskapen söker sanningen, samtidigt som den utvecklas, är det viktigt att uppdatera sig och att hela tiden reflektera över det egna arbetet.29
3.5 Validitet
Validiteten mäts olika beroende på om undersökningen är kvalitativ eller kvantitativ. Om den är kvantitativ är det enklare att göra strukturerade mätningar av hur giltig undersökningen faktiskt är. Om undersökningen är kvalitativ går det uppenbarligen inte att mäta i samma bemärkelse eftersom resultatet är av en helt annan karaktär. Det går ändå att avgöra validiteten genom att se på hur pass tillförlitliga svaren på exempelvis enkäten är. Hur ärligt har personen svarat på frågan, vad kan ha påverkat svaret, hur var miljön o.s.v.30
3.6 Intervjupersonerna
Jag har valt mina fyra intervjupersoner utifrån flera krav, de arbetar alla inom skolvärlden, de arbetar alla inom liknande områden, de är alla öppna personer och lätta att föra en konversation med, jag känner dem alla sedan tidigare. Pedagog 1 och 3 är barnskötare och arbetar på samma förskola, pedagog 2 och 4 är grundskolelärare och arbetar i en sjätte respektive femteklass. Pedagog 1 är 48 år och har arbetat med barn i 30 år. Pedagog 2 är 53 år och har arbetat med barn i 30 år. Pedagog 3 är 30 år och har arbetat med barn i 13 år. Pedagog 4 är 40 år och har arbetat med barn i en termin.
29 Patel, Runa, Davidsson, Bo. Forskningsmetodikens grunder. Studentlitteratur 2003. 30 Patel, Runa, Davidsson, Bo. Forskningsmetodikens grunder. Studentlitteratur 2003.
3.7 Intervjuernas genomförande
Under intervjuerna utgick jag från stödord som representerade de områden som jag ville beröra under intervjun (se bilaga), frågorna blev därmed mer öppen karaktär och jag upplevde det som att situationen var avslappnad och att intervjun mer liknade ett samtal än ett förhör. Jag satt så gott som ostört med intervjuperson 1,2 och 3 medan den fjärde intervjun skedde på en kafeteria. Trots oväsen från omgivningen upplevde jag det som att intervjupersonen, och jag, var fokuserade på intervjun och jag är nöjd med resultatet. Men visst kan detta påverka resultatet.
Min plan var att använda diktafon under alla fyra intervjuerna, för att få med så mycket som möjligt av vad intervjupersonen ville och kunde förmedla. Under den första intervjun ville dock pedagogen inte att jag skulle använda diktafon, vilket självklart har påverkat resultatet. Jag skrev istället ned stödord fortlöpande under intervjun, och försökte samtidigt att kontrollera att jag uppfattat pedagogen riktigt.
Återstående tre pedagoger accepterade att jag använde diktafon, vilket har resulterat i att dessa utskrifter blev betydligt längre och mer nyanserade. Själva genomförandet såg annars i det stora hela likadant ut. Jag satt ensam med pedagogen och försökte att på ett så naturligt/avslappnat sätt som möjligt att utföra en samtalsliknande intervju.
3.8 Utskrift av intervjuerna
Intervju nr 1 skrev jag ut på dator så fort jag fick tillfälle för att inte glömma vad som sagts. Jag hade visserligen hjälp av stödorden, men mycket sades och jag hann självklart inte anteckna allting. De resterande tre intervjuerna som jag hade inspelade på band skrev jag ut i sin helhet just för att få en helhetsbild av dem.
3.9 Analys av intervjuerna
Syftet med en kvalitativ forskningsintervju är i allmänhet att beskriva och tolka företeelser i intervjupersonens liv, vilket innebär att beskrivning och tolkning samspelar under hela intervjuarbetets gång, det är med andra ord inte enbart i analysdelen som tolkning sker.31
Jag har valt att använda mig av meningskoncentrering i analysarbetet, eftersom jag anser att på så vis tydliggörs intervjupersonernas uppfattningar på ett så lättillgängligt sätt som möjligt. Meningskoncentrering innebär att intervjutexten reduceras genom att jag plockar ut det jag anser vara väsentligt för min frågeställning.32 Jag utgår delvis ifrån en analys som Kvale
nämner, och följer den i stora drag.
Jag började med att läsa igenom intervjun för att få en helhetsbild av vad som sagts, därefter försökte jag att dela in texten i meningsenheter (kategorier) för att sedan ta ut de centrala
teman som jag ansåg fanns i texten. Efter detta moment valde jag ut några gemensamma teman som fanns omtalade i alla intervjuerna, som jag tyckte var av relevans i förhållande till min frågeställning. Sedan använde jag undersökningens huvudfrågor för att se vad dessa teman egentligen förmedlade, till sist knyts intervjuns centrala delar samman till en deskriptiv del.33
32 Kvale, Steinar. Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur 1997. 33 Ibid.
4 RESULTAT
I detta kapitel redovisas de teman ur intervjuerna som jag fann intressanta utifrån mina frågeställningar: Hur definierar dessa fyra pedagoger begreppet tolerans? Hur kan undervisning som utvecklar tolerans se ut? Dessa teman är formade som frågor, dels för att underlätta för mig själv i avgränsningsprocessen, dels för att försöka göra själva redovisningen så tydlig som möjligt. Följande frågor är mina teman:
Vad säger intervjupersonens uttalande mig om… begreppet tolerans?
begreppet intolerans? hur tolerans kan läras ut?
personens egna tolerans och dess gränser? att tolerans någon gång är oumbärligt?
skillnaden mellan att acceptera och respektera?
Pedagogerna redovisas var och en för sig och jag använder mig av både citat och av mig förkortade meningar, avslutningsvis finns en sammanfattning av varje intervju.
4.1 Pedagog nr1
(barnskötare 48 år, arbetat med barn i 30 år)Vad säger intervjupersonens uttalande mig om…
begreppet tolerans?
Att visa hänsyn till familjer med olika bakgrund
”Det är lättare att vara tolerant om man vet bakgrunden” ”Ömsesidig respekt, det hör ihop med respekt.”
begreppet intolerans?
Motsatsen till tolerans
hur tolerans kan läras ut?
Tala om att vara bra kompisar, ha tema om hur en bra kompis är
personens egna tolerans och dess gränser?
”Hade inte stått ut (här) om man hela tiden gick och irriterade sig på olika människors beteenden.” Aggressivitet tolereras inte.
att tolerans någon gång är oumbärligt?
Mot föräldrar med resursbarn, det är ibland svårt att acceptera att ens barn har det svårt.
skillnaden mellan att acceptera och respektera?
Att acceptera är att hålla med, att respektera är att inte hålla med men ändå respektera.
Sammanfattning
För pedagog nr 1 innebär tolerans att vara hänsynsfull mot exempelvis familjer med annan bakgrund än en själv, vilket är lättare om man känner till den aktuella bakgrunden. Tolerans hör också samman med ömsesidig respekt. Intolerans kan sägas vara motsatsen till tolerans. Genom teman och samtal kan tolerans läras ut. Pedagogen tolererar inte aggressivitet. Hon hade inte stått ut på sin arbetsplats om hon ofta irriterade sig på andra människors beteenden, och tolerans är oumbärligt i möten med föräldrar vars barn har svårigheter. Skillnaden mellan att acceptera och att respektera ligger i att hålla med eller ej, där acceptans innebär medhåll.
4.2 Pedagog nr2
(grundskolelärare 53 år, arbetat med barn i 30 år, nu i en sjätteklass)Vad säger intervjupersonens uttalande mig om…
begreppet tolerans?
”Hur vi är mot varandra, hur vi förhåller oss mot varandra, hur vi ser på olikheter hos
varandra, att man inte är lika utan olika och hur man förhåller sig till det.” Om man är tolerant är man en empatisk och godhjärtad människa, man förstår andra och andras sidor.
begreppet intolerans?
”Inte ha respekt för någon, bara se till hur man själv är, det man själv står för är bra.” Inte vidsynt, korttänkt. Alla ska vara som man själv, alla som man upplever annorlunda har man svårt att acceptera.
hur tolerans kan läras ut?
Genom samarbetsövningar, där elever får känna sig som en grupp och att alla är lika värdefulla. Alla blir sedda. Social kompetens på schemat, värderingsövningar. Samtal om förhållningssätt.
personens egen tolerans och dess gränser?
Man får lov att bli arg och uttrycka att man inte gillar allting, som händer i klassen. Som i alla förhållanden krävs här en grundtrygghet, vilket innebär att eleverna vet att man gillar dem.
skillnaden mellan att acceptera och respektera?
”Acceptera då tänker man, okej men… men om man respekterar då är det med hjärtat, det är ett större ord.”
Sammanfattning
Tolerans handlar för pedagog nr2 om hur vi beter oss mot varandra och hur vi hanterar varandras olikheter. En tolerant person är empatisk och godhjärtad samt har förståelse för andra människor. En intolerant person är däremot trångsynt och korttänkt och har svårt att acceptera allt som upplevs som annorlunda.
Samarbetsövningar, värderingsövningar och samtal är metoder som kan användas med eleverna. Ämnen som grupptillhörighet, förhållningssätt och allas lika värde bör beröras. Det är tillåtet att sätta gränser för vad som tolereras, detta underlättas om eleverna känner sig trygga med läraren. Att respektera gör man med hjärtat, medan tvivel finns om man endast accepterar.
4.3 Pedagog nr3
(barnskötare 30 år, arbetat med barn i 13 år)Vad säger intervjupersonens uttalande mig om…
begreppet tolerans?
Tålamod, uthållighet.
begreppet intolerans?
Inget tålamod, tappar koncentrationen lätt, orkar inte slutföra sysslor.
hur tolerans kan läras ut?
personens egen tolerans och dess gränser?
Tolererar inte mobbing
skillnaden mellan att acceptera och respektera?
Jag kan acceptera att någon beter sig på ett visst sätt om jag förstår det eller vet varför, men jag behöver inte respektera det. Acceptera kommer först, sedan respektera.
Sammanfattning
För pedagog nr3 innebär tolerans främst tålamod och uthållighet, och därmed intolerans brist på tålamod. Tolerans kan tränas genom att spela spel, då övar barnen på turtagning, samspel och uthållighet. Mobbing tolereras inte. Om förståelse för en handling finns då är den enklare att acceptera, men för att respektera krävs mer.
4.4 Pedagog nr4
(grundskolelärare 40 år, arbetat med barn 1 termin, nu i en femteklass)Vad säger intervjupersonens uttalande mig om…
begreppet tolerans?
”Att respektera en annan människa, som kanske inte tänker eller tycker som man själv gör.” Att ha tålamod. Att acceptera att folk är olika.
begreppet intolerans?
”Att inte kunna acceptera någon som avviker från normen. Intolerans förknippar jag inte med inget tålamod.”
hur tolerans kan läras ut?
Med tema lika/olika.” Genom att lära känna sig själv och vara trygg med sina egna känslor, för att sedan kunna upptäcka hur andra är och se både likheter och olikheter.” Söka efter och spåra gemensamma kulturella och religiösa ursprung. Samtal.
personens egen tolerans och dess gränser?
Elever ska inte bli hånade eller utskrattade när de uttrycker en åsikt, vi lever i en demokrati. Att bemöta andra på ett otrevligt sätt, mobbing, våld eller ren skadegörelse accepteras inte.
skillnaden mellan att acceptera och respektera?
”Man måste ju acceptera att alla inte tycker som man själv gör, och respektera andra
människor oavsett om dom tycker som man själv.” ”Man kan respektera människor, men man behöver inte acceptera deras åsikter.”
Sammanfattning
Tolerans innefattar för pedagog nr4 att respektera andra människor, och att acceptera att vi alla är olika. Det kan även innebära att ha tålamod. Kan man då inte acceptera att någon avviker från normen, då är man intolerant, men detta begrepp har inget att göra med brist på tålamod. Temaarbeten som tar upp olikheter och likheter på flera plan är fruktbart i arbete med elever. Elever ska kunna uttrycka sig fritt i klassrummet, hån tolereras inte. Otrevligt bemötande, mobbing, våld eller skadegörelse accepteras inte. Man bör respektera andra människor, och acceptera oliktänkande, men inte nödvändigtvis acceptera andras åsikter.
5 DISKUSSION
Jag kommer fortsättningsvis att kalla intervjupersonerna för p(edagog) 1, p2, p3 och p4.
Begreppet tolerans
Även om begreppet tolerans kan innehålla olika definitioner beroende på vem som talar och när, så tycks det ändå finnas en gemensam ram för innehållet. Utifrån min undersökning så fyller ingen begreppet med negativt laddade ord, att vara tolerant är i detta sammanhang något positivt som alla borde sträva mot. Det som mest markant skiljer definitionerna åt, är enligt min uppfattning att det å ena sidan kan handla om att acceptera andra människor och deras åsikter, å andra sidan att ha tålamod med någon eller något. Två av pedagogerna lyfter detta att tolerans i vissa fall kan innebära tålamod. Enligt UNESCO´s deklaration34 är tolerans en
aktiv attityd som inte går att likna vid att ge efter eller att vara överseende. Frågan blir då, är tålamod detsamma som överseende, eller eftergift?
Hedin & Lahdenperä35 drar ett likhetstecken mellan tolerans och generositet, även de fyller begreppet med en mer passiv än aktiv innebörd genom att påstå att man ska tillåta andra människor att vara sig själva och annorlunda. Finns det inte en risk för att kitteln kokar över om människor konstant skulle behöva vara tillåtande och överseende? Kommer inte en eftergift automatiskt med dessa begrepp? Om tolerans däremot grundar sig i ett beslut som innebär att acceptera en annan människa och hennes värderingar, då bygger förmodligen detta beslut på någonting, kanske man kan förstå hennes sätt att resonera utan att för den sakens skull hålla med? Jag kommer utifrån detta att ansluta mig till UNESCO´s, och flera av intervjupersonernas definition där tolerans är en aktiv attityd som kräver förståelse. Jag förnekar därmed inte att tolerans i andra sammanhang kan innebära ett mer passivt förhållningssätt, det är just denna tolkningsmöjlighet som gör att begrepp som tolerans kan skapa problem om de inte diskuteras. Jag utgår från att så som begreppet används i Lpo 9436 och Lpfö 9837, är det inte meningen att det endast ska innefatta tålamod. Visst finns det väl en
markant skillnad i att vara tålamodig och att acceptera och/eller respektera andra människor? Frågan om vilket av begreppen acceptera eller respektera som bör användas i en definition av tolerans återstår att reda ut. Intervjupersonernas resonemang kring begreppen är svåra att
34 http://portal.unesco.org
35 Hedin, Christer, Lahdenperä, Pirjo. Värdegrund och samhällsutveckling. Regeringskansliet,
utbildningsdepartementet 2000.
36 Lpo 94 37 Lpfö 98
strukturera, vilket kan vara en följd av att begreppen är breda och har många olika användningsmöjligheter. De används flitigt i intervjuerna vilket innebär att de rent spontat verkar kopplas samman med begreppet tolerans. P1 säger att hon tänker på ”Ömsesidig respekt, det hör ihop med respekt”, och p4 säger ”Att respektera en annan människa… Att acceptera att folk är olika” när jag ber dem definiera tolerans. UNESCO38 använder sig av
båda begreppen i deras definition ”Tolerans är respekt, acceptans och uppskattning av den rika mångfalden av vår världs kulturer, våra former av uttryck och våra sätt att vara mänskliga”. Båda begreppen tycks vara korrekta att använda, men eftersom de ibland används samtidigt bör de tillföra olika innehåll. P2 menar att “Att respektera gör man med hjärtat, medan tvivel finns om man endast accepterar” och p3 “Om förståelse för en handling finns då är den enklare att acceptera, men för att respektera krävs mer” om begreppen ska rangordnas så väger tydligen respekt tyngre. Utifrån svenska akademins ordlista och resonemanget ovan anser jag att begreppen acceptera och respektera, och deras inbördes förhållande i relation till begreppet tolerans sammanfattningsvis kan beskrivas som följer. Acceptera innebär i detta sammanhang att godta och genom att respektera visas även hänsyn. Det är med andra ord inte tillräckligt att acceptera för att vara tolerant utan även respekt krävs. Jag accepterar andra människor och deras åsikter genom att godta det faktum att vi är och tänker olika. Jag
respekterar andra människor och deras åsikter genom att inte agera kränkande eller hånande,
utan visa hänsyn för oliktänkande.
Förståelse
Som jag tidigare nämnt så är förståelse en underlättande om inte nödvändig faktor för att en människa ska kunna vara tolerant. Var ska då denna förståelse utvecklas om inte i skolan, genom utbildning. Intervjupersonerna har olika förslag på hur ett arbetssätt som främjar tolerans kan gå till. P4 poängterar vikten av att eleven ska se sitt eget beteende och lära känna sig själv för att sedan kunna hantera andra människors olikheter. Övningar som utvecklar självkännedom och ökar den egna känslomässiga tryggheten är en god utgångspunkt. UNESCO39 menar att för att motarbeta intolerans bör eleverna få möjlighet att utvecklas till “självständigt dömande, kritiskt tänkande och etiskt resonerande” individer.
För att vara kapabel till detta menar jag att, precis som p4 påpekar, självkännedom krävs.
38 http://portal.unesco.org 39 ibid
Samarbete tas upp av p2 och p3. Genom samarbete kan allas lika värde förmedlas likväl som samspel med andra människor tränas. Att samarbeta är en enligt mig grundläggande förmåga som underlättar, om inte krävs, för fortsatta studier, i yrkeslivet, ja i vuxenlivet överhuvudtaget. Det är självklart en egenskap som för med sig fördelar hur ung man än är, men jag menar att det i skolan finns gott om möjligheter att utveckla förmågan att samarbeta. I Lpfö 9840 står det att ”Förskolan skall ta till vara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap”, ansvarskänsla och social handlingsberedskap är två enligt mig oumbärliga ingredienser för ett gott samarbete.
P1 och p2 nämner båda att förhållningssättet gentemot varandra kan tas upp till samtal, ett tema som behandlar hur en bra kompis är, är en möjlighet. Man skulle kunna tänka sig att en sådan diskussion eller ett sådant tema kan rundas av med att en slutsats dras som hänvisar till något i stil med den gyllene regeln, d.v.s. behandla andra som du själv vill bli behandlad. UNESCO41 menar att genom utbildning medvetandegöra de egna rättigheterna och friheterna,
ska eleverna förstå att värna om dem, vilket exempelvis innebär att inte kränka någon annans rättigheter. Vill jag bevara mina rättigheter så måste jag alltså även klara av mina skyldigheter, precis som Peterson42 påpekar så måste den egna rätten till rättigheter vägas mot respekten för andra människors autonomi. Detta är inte alltid enkla beslut, vilket gör
diskussioner kring hur vi beter oss mot varandra oerhört nödvändiga.
Gränsen för vad som tolereras
På frågan om vad som inte tolereras svarar p3 och p4 mobbing. Svaren syftar i första hand på vad som inte tolereras inom verksamheten och går hand i hand med vad UNESCO43 skriver, ”Utbildning som främjar tolerans bör verka för att motarbeta influenser som leder till rädsla och exkludering av andra, och bör utveckla unga människor till individer kapabla till självständigt dömande, kritiskt tänkande och etiskt resonerande”. Vad som inte bör tolereras är annars en komplex fråga, vad händer om vi tolererar den intolerante?
40 Lpfö 98
41 http://portal.unesco.org
42 Petersson, Olof. ”Demokrati som norm” i Årsbok (Föreningen lärare i religionskunskap) 2003
Bör vi tolerera den intolerante? Här måste den egna toleransen vägas mot andra människors åsikts- och uttrycksfrihet. Återigen blir det tydligt hur många nyanser ett enda begrepp kan skifta i, och borde inte detta innebära att det är varje skola och förskolas rättighet och skyldighet att genom öppna diskussioner enas kring gemensamma definitioner av begrepp som tolerans? Kan vi utan sådana diskussioner förmedla det som våra styrdokument beskriver? Är det inte alla elevers rättighet, att erbjudas möjlighet till insikt om vikten av att acceptera och respektera andra människors tankar?
Resultatet av min undersökning gav mig svar på många frågor, och skapade även nya som framgår ovan. Pedagogerna definierar begreppet tolerans på framförallt två sätt, att acceptera andra människor och/eller att ha tålamod med andra människor. På frågan som rör toleransutvecklande undervisning betonas främst självkännedom, samarbete och samtal som medel. Jag anser precis som pedagogerna att det finns flera vägar att gå när målet är att utveckla barn och elevers kännedom om sin egen tolerans. Att sträva mot detta mål är enligt mig något som alla pedagoger borde göra.
6 REFERENSER
Litteratur
Bokförlaget Bra Böcker. Nationalencyklopedins ordbok. Bra Böcker AB 1996. Egidius, Henry. Pedagogik för 2000-talet. Natur och kultur 2002.
Hedin, Christer, Lahdenperä, Pirjo. Värdegrund och samhällsutveckling. Regeringskansliet, utbildningsdepartementet 2000.
Kvale, Steinar. Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur 1997. Lpfö 98
Lpo 94
Molander, Joakim. Vetenskapsteoretiska grunder. Studentlitteratur 2003. Natur och kultur. Natur och kulturs Svenska ordbok. Natur och kultur 2001
Patel, Runa, Davidsson, Bo. Forskningsmetodikens grunder. Studentlitteratur 2003. Petersson, Olof. ”Demokrati som norm” i Årsbok (Föreningen lärare i religionskunskap) 2003
Svenska Akademien. Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. Nordstedts Ordbok 1998.
Thurén, Torsten. Vetenskapsteori för nybörjare. Liber AB 2003.
Internet www3.skolverket.se 2006-01-26 www.levandehistoria.org 2005-11-11 http://intolerans.levandehistoria.se 2005-12-18 http://tolerans.levandehistoria.se 2005-12-18 www.unesco-sweden.org 2005-12-18 http://portal.unesco.org 2005-12-09 www.saob.se 2005-12- 01 Intervjuer
Intervju med Pedagog 1 2005-11-22 Intervju med Pedagog 2 2005-11-25 Intervju med Pedagog 3 2005-11-25 Intervju med pedagog 4 2005-11-2
BILAGA 1
INTERVJUUNDERLAG
TOLERANS/INTOLERANS Tankar kring ordens
Betydelse, innebörd,
I UTBILDNINGEN Fortbildning, utbildningar
I VERKSAMHETEN
Barn elever medarbetare styrelse Situationer där tolerans är oumbärligt arbeta med tolerans
inte tolereras på skolan /förskolan tolerans mot intolerans
