1
Sofie Strandquist
Lärarexamen 210 hp Examinator: Björg Kjær
Barn, Unga och Samhälle
Slutseminarium 2010-11-01 Handledare: Fredrik Nilsson
Lärarutbildningen
Barn, Unga och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Konflikthantering –
hur den ser ut respektive upplevs
Conflict Management –how it looks and is perceived3
Abstract
Detta examensarbete handlar om konflikthantering, - hur den ser ut respektive hur den upplevs. Arbetets syfte att undersöka konflikthantering mellan lärare och elever. Arbetet kommer även beröra vad lärare och elever anser konflikter kan bidra med för ett fortsatt lärande. Frågeställningarna är hur konflikter hanteras i skolan, hur dagens lärare och elever upplever konflikthantering gentemot varandra, och vad konflikterna i slutändan kan bidra med för båda parter.
Idag finns varierande uppfattningar om vad konflikter egentligen är för något, samt om konflikter leder till något positivt alternativt negativt. Idag lever vi i ett senmodernt samhälle som till en viss del består av en förhandlingskultur. Baserat på denna kultur, ändras konflikternas hanteringsprocess, samt även människors syn på den.
Arbetets empiri är kvalitativa intervjuer, observationer och loggboksanteckningar. De intervjuade är sex stycken lärare och 20 stycken elever i årskurs 1-3. Observationerna har genomförts med samma lärare och samma elever uppdelade i två klasser. Loggboksanteckningarna har genomförts på en skola där jag har haft praktik.
En viktig slutsats är att samhället speglar skolan gällande hanteringen och dess syn på konflikter. Elever har på ett generellt plan en positiv syn på konflikthantering och anser att konflikthantering i viss mån kan bidra med nytt lärande. En stor fråga som väckts under arbetets gång är varför konflikthantering inte ingår i lärarutbildningen då konflikter tillhör skolans vardag.
Nyckelord: kommunikation, kompissamtal, konflikthantering, konfliktpyramid, meningsskiljaktigheter, senmodernt.
5
Innehållsförteckning
1 Inledning……….8
1.1 Bakgrund till uppsatsens ämnesval………...9
1.1.1 Begreppet ”förhandlingskultur”………...9
1.2 Ämnets relevans………...10
1.3 Ämnets relevans gentemot läroplanen………11
1.4 Syfte och frågeställningar………...12
2 Forskningsöversikt………...13
2.1 Hur kan konflikter hanteras i skolan?………13
2.2 Hur upplever lärare och elever konflikthanterig gentemot varandra?……….15
2.3 Upplever lärare och elever att konflikter kan bidra med ny lärdom?………..16
3 Metod och diskussion………....17
3.1 Kvantitativa respektive kvalitativa undersökningar…….……...17
3.2 Observation………...18
3.3 Intervju………...19
3.3.1 Barn – respektive vuxenintervju………...20
3.4 Loggboksanteckningar………21
3.5 Urval………...21
3.6 Genomförande………...22
6
4 Analys………....24
4.1 Analys av intervju med lärare………...24
4.1.1 Hur lärare arbetar med konflikthantering………...25
4.1.2 Lärares tankar om skolans värdegrund………...26
4.1.3 Lärares egen utbildning inom konflikthantering………...26
4.1.4 Lärares tankar om vad konflikter kan bidra med………..27
4.2 Analys av intervjuer med elever………...28
4.3 Analys av observationer över lärare och elever………...35
4.3.1 Konflikthanteringssituation ……….35
4.4 Analys av loggboksanteckningar………...37
4.5 Sammanfattning av slutsatser och analyser……….38
5 Diskussion och kritisk reflektion………..39
Bilaga 1
8
1. Inledning
”Grunden till den världsomfattande fred som vi alla önskar oss måste byggas i vår vardag. Vi måste träna våra barns förmåga till samarbete och konfliktlösning. I detta har skolan en viktig uppgift. Skolan är en mötesplats för många människor med olika etnisk, språklig, social och ekonomisk bakgrund. Här bryts åsikter och värderingar mot varandra. Konflikter är oundvikliga” (Åberg, 1994:8).
Ovan citeras Karin Åberg som är filosofie doktor i pedagogiskt arbete. Hon betonar att åsikter och värderingar bryts mot varandra i skolan. Som en konsekvens är konflikter oundvikliga. Är det bristen på respekt för andras åsikter som gör att konflikter uppstår? En konflikt består utav meningsskiljaktigheter mellan olika personers åsikter, (Maltén, 1998). Meningsskiljaktigheter innebär att man har olika åsikter om saker och ting, men varför leder detta ofta till en konflikt?
Hur mycket man än som människa kanske vill undvika konflikter, så tycks konflikter finnas runt omkring oss i en ständig cirkel. Vi lever inte i en tid då alla människor är eniga om hur saker och ting skall fungera. Trots att människan samtycker om många saker, delas även diverse olika åsikter om saker och ting, så även i skolans värld.
Även författaren och forskaren i skolmiljö och lärande med specialitet i konflikthantering Roger Ellmin, hävdar att konflikter är en del av skolans vardag (Ellmin, 2008). Om det nu är en så stor del av skolans vardag, så borde skolan rusta våra elever med de bästa redskap för att hantera konflikter. Varför uppkommer det egentligen så många konflikter i skolan? Tenderar dessa olika åsikter att leda till något negativt, eller kan de leda till något lärorikt och intressant?
Berörda åldrar är förskoleklass, årskurs 1-3, samt tillhörande lärare till dessa klasser. Uppsatsen berör även diverse teorier som forskare har arbetat fram, som i sin tur ställs i relation till insamlad empiri gällande detta examensarbetets syfte.
9
1.1 Bakgrund till uppsatsens ämnesval
Vad kan påverka hur lärare och elever hanterar konflikter i skolan? Den amerikanske professorn i pedagogik Andy Hargreaves skriver i sin bok ”Läraren i det postmoderna samhället”, att läraryrket har förändrats under de senaste åren och att lärarna kommer att ställas inför nya utmaningar i framtiden då samhället kontinuerligt förändras (Hargreaves, 1998).
Vad är det då som förändras i samhället i takt med att årtionden ständigt passerar oss och som i sin tur ställer lärare inför nya utmaningar i skolan? Psykologen och lektorn vid det psykologiska institutet vid Århus universitet Dion Sommer, benämner en orsak till förändringen som följande: ”Under 1990-talet har det framförallt skett en gradvis nedbrytning av det auktoritära samhället i riktning mot det som kallas en förhandlingskultur” (Sommer, 2005:80). En förhandlingskultur innebär bl.a. att barn är med och argumenterar, förklarar, motiverar och förhandlar gentemot vuxna (Sommer, 2005).
1.1.1 Begreppet ”förhandlingskultur”
Förhandlingar som ett sätt att involvera och vara tillsammans med barn är ett historiskt fenomen av nyare datum, vilket innebär att detta först trädde i kraft i vårt senmoderna samhälle på 1990-talet (Sommer, 2005). Måhända bidrar denna förhandlingskultur till att elever känner en större auktoritet gentemot sina lärare, vilket då kan påverka hur lärare hanterar konflikter i skolan.
Vad var det då som gav upphov till denna förhandlingskultur? Enligt Dion Sommer är det föräldrarnas förhållningssätt gentemot sina barn som bidragit till denna förhandlingskultur. Det är då inte enbart barnen som självmant ändrat sitt beteende gentemot sina föräldrar, vilket det ofta kan tyckas vara då nutidens barn ibland anses vara ouppfostrade och respektlösa individer (Sommer 2005).
Det som nyligen diskuterats huruvida hur vår förhandlingskultur har uppkommit, samt hur den eventuellt påverkar barns beteende gentemot vuxna, är en bra grund att ha i tankarna för att på så sätt förstå både elevers och lärares agerande i konfliktsituationer
10
i skolan. Skapar denna förhandlingskultur ett visst mönster i lärares och elevers agerande i konflikthanteringar i skolan?
1.2 Ämnets relevans
”Adolescensen är ingen upprepning av den tidiga barndomen, den är uttryck för en konflikt som öppnar sig för möjligheterna” (Erdheim, 1998:207). Enligt den schweiziske psykoanalytikern Mario Erdheim, är konflikter grundläggande för att över huvudtaget man som människa skall kunna utvecklas på det psykologiska planet. Konflikter verkar även öppna upp för nya möjligheter för ett fortsatt effektivt lärande.
Relevansen i att studera konflikthantering är stor då det finns delade meningar om vad definitionen på en konflikt är, hur den ter sig, samt vilka effekt konflikthanteringen kan ge.
Nina Raaschou är en dansk författare, medlare och lärare som har skrivit en bok om konflikthantering som heter ”Fra konflikt til dialog i skole”. I hennes bok nämner hon bl.a. olika syn på konflikter. En konfliktforskare som nämns i hennes bok heter Edward De Bono. Han beskriver konflikt som samma sak som en intressemotsättning. En annan person som nämns i hennes bok är Susan Heitler. Susan Heitler har en magisterexamen i pedagogik och en doktorsexamen i psykologi, och hon menar att det finns en känslomässig spänning i begreppet konflikt. En tredje person som nämns i Nina Raaschous bok är den amerikanske sociologen Lewis Coser. Han menar att konflikter utvecklar en sund miljö (Raaschou, 2006). Detta borde innebära att en sund miljö delvis innehåller intressemotsättningar om dessa forskare överensstämmer med varandra. Detta tordes i så fall i sin tur innebära att om alla individer ”drar” åt samma intressehåll, så frambringar det ingen sund och utvecklande miljö för dem.
År 1990 skrev dåvarande forskare i konflikter och konfliktbearbetning (numera ägnar hon sig bl.a. åt att skriva böcker och föreläsa om konflikter på universitet), Margareta Carlander en bok om just konflikter och konfliktbearbetning (Carlander, 1990). Margareta Carlander överensstämmer inte med vad konflikter kan föra med sig. Enligt henne tar konflikter energi och gör att man som människa känner sig splittrad och tyngd, vilket leder till att arbetet och engagemanget blir olustbetonat. Hon anser även att konflikter är ett annat ord för våld (Carlander, 1990).
11
Det som ovan nämnda psykoanalytiker Mario Erdheim ser som en utveckling av det psykologiska planet, ser Margareta Carlander som något tungt som tar energi ifrån oss och gör så att vi bl.a. känner oss splittrade.
Forskare verkar inte vara eniga om detta område. Därför görs denna studie som undersöker hur konflikthantering idag hanteras och hur det upplevs ute på skolor där lärare och elever befinner sig.
1.3 Ämnets relevans gentemot läroplanen
”Skolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den skall framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana” (Lpo 94, 2009:4). När vi låter alla få ta personliga ställningstaganden så finns det intressemotsättningar som i sin tur kan ge upphov till konflikter. Huruvida dessa konflikter är utvecklande eller betungande är som tidigare nämnt dagens forskare oeniga om.
”Skolan skall sträva efter att varje elev
* respekterar andra människors egenvärde,
* tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och
kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor,
* kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen”
(Lpo94, 2009:8).
Genom att elever befäster empati gentemot varandra, (se citat ovan ”kan leva sig in i och förstå andra människors situation”) främjar detta aktningen av att konflikten blir destruktiv, dvs. får ett negativt resultat (Carlander, 1990).
Om elever kan leva sig in i och förstå andra människors situation, anser jag att detta främjar en konstruktiv konflikthantering, dvs. en konflikt som inger lärande för alla inblandade parter.
12
1.4 Syfte och frågeställningar
Uppsatsens syfte är hur konflikthantering ser ut mellan lärare och elever. Uppsatsen kommer även att beröra vad lärare och elever anser konflikter kan bidra med för ett fortsatt lärande. Följande tre frågeställningar är vägledande.
Hur kan konflikter hanteras i skolan?
Hur upplever lärare och elever konflikthantering gentemot varandra?
13
2. Forskningsöversikt
I detta kapitel redogörs kortfattat om tidigare forskning inom problemområdet. Uppsatsens tre frågeställningar är som grund för de teorier som det görs anspråk på.
2.1 Hur kan konflikter hanteras i skolan?
Läraren kan i dag använda sig av olika konfliktslösningsmodeller. En modell av dessa är Cohens konfliktpyramid som består av en pyramid med fyra olika nivåer (Cohen, 1995).
Den första nivån handlar om att förebygga konflikter. Detta görs dels genom att ett positivt klimat skapas i skolan, hämma uppkomsten av våldsamma situationer samt att främja öppenheten i klassrummet så att konflikter lättare hanteras (Cohen, 1995). Genom att värdegrunden finns i skolans läroplan, påvisas för lärare och elever med nivå ett i denna konfliktpyramid.
Nivå två handlar om att hantera konflikter. Det positiva klimatet skall finnas för att man sedan som lärare skall kunna överföra kunskap till elever som handlar om att möta och hantera konflikter (Cohen, 1995).
Nivå nummer tre är att hjälpa elever då alla konflikter inte kan hanteras av de involverade. Den sista nivån involverar de konflikter som inte gått att förebygga/hantera, vilket kan handla om olämpligt beteende med eller utan inslag av våld. Det viktiga här är dock att konflikten inte stoppas. Istället skall läraren fokusera på elevens beteende. Denna nivå bör enligt vara den minsta i pyramiden. Dock är det ofta tvärtom idag. Det läggs alldeles för mycket tid på att som lärare stoppa slagsmål och säga till elever som bryter mot reglerna (Cohen, 1995).
Dessa nivåer i Cohens konfliktpyramid är till nytta i uppsatsens då observationer skall genomföras. Bl.a. observeras lärarnas förhållningssätt till konflikter, samt hur
14
lärarna arbetar med skolans värdegrund. Även klassens klimat observeras för att se om det finns en positiv och öppen klassrumsanda. Detta för att kunna bedöma möjligheterna för att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt.
Under intervjuerna med lärare tas även nivå nummer fyra i Cohens konfliktpyramid i anspråk för att på så vis se om lärarna anser att de lägger för mycket tid på att stoppa slagsmål och säga till elever som bryter mot reglerna.
När skall egentligen lärare gå in i konflikter mellan barn? Den amerikanske psykologen Marshall Rosenberg anser att en viktig del i att lösa en konflikt är att inte avbryta och blanda sig i barns konflikter. Lärarna skall först låta barnen få möjligheten att uttrycka sig fullt ut innan olika lösningar på konflikten skall börja ta form (Rosenberg, B.M., 2003).
Låter lärare elever själva först försöka lösa konflikter, eller erbjuder lärare sin hjälp innan eleverna sinsemellan har fått möjlighet till att lösa konflikten på egen hand? Detta studerar jag under observationstiden med denna uppsats.
Ett socialinteraktionistiskt perspektiv grundar sig på ett sociokulturellt synsätt. Ett sociokulturellt synsätt innebär att människan bäst lär sig i samspel med andra individer. Barn lär sig genom att de själva får interagera med andra (både barn och vuxna) (Liberg, 1993). Om man ser till det socialinteraktionistiska perspektivet i konflikthantering, påträffas en modell som kallas för ”kompissamtal”. Kompissamtal är en modell för att lösa konflikter, där barnen får tillfälle att prata om de konflikter som de har löst eller varit med om. Genom denna handling får barnen träna på att uttrycka känslor, sätta gränser och visa empati. Barnen får då ett språk att använda för att kunna reda ut sina konflikter. Kompissamtal tillhör idag ett av de vanligaste sätten att arbeta med konflikthantering (Tallberg Broman, 2006).
Kompissamtal finns i tre delar. Den första delen består utav att barnen diskuterar de konflikter som de har hjälpt till att lösa. I den andra delen får barnen berätta om de har gjort någon ledsen eller gett upphov till någon konflikt. I den sista delen får barnen ta upp någon situation där det har uppstått en oenighet och där de själva har blivit orättvist behandlade (Tallberg Broman, 2006).
Genom intervjuer med lärare och elever kan jag ta reda på om de arbetar med kompissamtal, samt vilken nytta det i så fall ger lärare och elever.
15
2.2 Hur upplever lärare och elever konflikthantering
gentemot varandra?
Lärarförbundet gjorde under 2005 en undersökning som handlade om konflikthantering i skolan . Målgruppen för denna undersökning var Lärarförbundets medlemmar som undervisar i grund- och gymnasieskola. Studiens resultat visade att 48 % av deltagande pedagoger inte hade fått någon form av utbildning inom konflikthantering. Endast 16 % av pedagogerna uppgav att de hade fått utbildning inom konflikthantering i sin lärarutbildning. Slutligen ansåg 99 % av pedagogerna att det borde vara obligatoriskt med utbildning i konflikthantering på lärarutbildningen (Skolverket 2006).
Enligt Arne Maltén som har skrivit boken ”Kommunikation och konflikthantering”, ser många idag negativt på konflikter och så även i skolans värld. Konflikter kan ses som destruktiva vilket innebär att de skapar negativ stämning då inblandade individer i en konflikt upplever konflikter som jobbiga och obehagliga. Konflikter kan även ses som konstruktiva som innebär att de skapar positiv anda, skapar eftertanke samt ger möjlighet till förnyelse (Maltén, 2008).
Forskning har visat att konflikter tar mer tid i anspråk för lärare än vad man vanligtvis vill tro (Tallberg Broman, 2006).
Kan det vara så att eftersom lärare inte känner sig väl insatta i konflikthantering, så känner de också ett litet obehag gentemot att ta tag i konflikter? Detta tar jag reda på i uppsatsens intervjuer. Är detta i så fall något som skapar en negativ stämning i konflikthanteringen?
16
2.3 Upplever lärare och elever att konflikter kan bidra med
ny lärdom?
Lösningen på en konflikt kan bli positiv och verka som en lärandesituation om de inblandade i konflikten får möjlighet att sätta sig in i hur den andra människan upplevde situationen. Beslut som fattas efter en konflikt blir ofta bättre än de beslut som fattas där alla individer har varit eniga från början. Detta beror på att konflikter för med sig ny information från individers skilda åsikter. Konflikter är viktiga bl.a. utifrån den synpunkt att de för med sig ny information från de oenigheter och diskussioner som en konflikt bygger på (Jacobsen & Thorsvik, 2008).
Det är viktigt att man (både som lärare och elev) slutför en konflikthantering. Detta även för att motverka destruktivitet. När en konflikt lösts får de inblandade en ökad förståelse för varandras tankar, känslor och behov. För de inblandade parterna ökar även öppenheten, kreativiteten och samförståndet gentemot varandra (Carlander, 1990).
”Att vara med om att konflikter verkligen löses är konstruktivt och ger djup tillfredsställelse för de som deltagit, eftersom detta bidrar till en omvärdering av tidigare erfarenheter och värderingar hos individen och gruppen” (Carlander, 1990:15).
Under de observationerna som görs i denna uppsats, samt då jag för loggboksanteckningar, kommer jag att se om konflikterna slutförs. Detta för att sedan se om konflikterna upplevdes som lärorika och se om inblandade parter i konflikten även då fick förståelse för varandras tankar och känslor. Detta kommer jag att se genom att jag frågar de som observerats om de har fått förståelse för varandras tankar och känslor och om de lärde sig något av konflikten och iså fall vad de lärde sig. De som jag för loggboksanteckningar över kommer jag även här att fråga samma sak.
17
3. Metod och diskussion
Följande kapitel innehåller information om de metoder som använts i denna studie. De metoder som använts är observationer, intervjuer och loggboksanteckningar.
Vidare presenteras arbetets undersökningsgrupp, varför undersökningsgruppen ser ut som den gör, samt arbetets genomförande. Kapitlet avslutas med information om de etiska ställningstaganden som gjorts.
3.1 Kvantitativa respektive kvalitativa undersökningar
Undersökningar kan bl.a. delas upp i kvalitativa undersökningar och kvantitativa undersökningar (Hartman, 1998).
”Kvantitativa undersökningar har den positivistiska vetenskapsteorin som grund. Kvalitativa undersökningar karakteriseras av att man försöker förstå hur människor upplever sig själva och sin omgivning. Det är en metod som har hermeneutiken som grund”.
(Hartman, 1998:14).
Baserat på nyss nämnda citat använder jag mig av en kvalitativ undersökningsform gällande de intervjuer som arbetet grundar sig på. Som nyss nämnda citat visar, karakteriseras kvalitativa undersökningar av att man (som i detta fall intervjuare, observatör och loggboksskrivare), försöker förstå hur människor upplever sig själva och sin omgivning. Då arbetets ena frågeställning handlar om hur lärare och elever upplever konflikthantering, anser jag att det är relevant att använda sig av kvalitativ undersökningsform då jag skall försöka förstå hur de intervjuade upplever i detta fall sin omgivning då konflikthantering är en del av individens omgivning.
18
Elevernas intervjuer redovisas kvantitativt genom stapeldiagram då elever då studiens intervjuade elever är 20 stycken. Lärarna i denna studie är endast sex stycken, vart på jag anser att det är för få personer att göra stapeldiagram på.
3.2 Observation
En observation kan ske genom en observation alternativt en deltagande observation. En observation innebär att observatören använder sig av en metod som t.ex. att videofilma eller att man som observatör sitter bakom en glasvägg. Huvudmeningen med en observation är att man som observatör inte ska interagera eller påverka det som händer i observationen. Det är absolut inte heller fel att observatören förflyttar sig en bit ifrån observationens centrum (Bernard, 1995).
Deltagande observation innebär även att forskaren deltar på olika sätt och i olika grad i observationen. En deltagande observation kännetecknas bl.a. av att observatören skall använda sina sinnen och observera lukt, smak, känslor, tal, hörsel, kontext, miljö, social interaktion etc. Vidare skall observatören vara uppmärksam på detaljerade och utförliga beskrivningar i skrivprocessen och befatta sig med ett omsorgsfullt lyssnande. Datainsamlingsmetoden är i denna form av observation informell (Devault & Devault, 2002).
Då detta arbetets syfte är att undersöka konflikthantering mellan lärare och elever, anser jag det relevant att använda mig av en observation. Detta baserar jag på att jag som observatör inte vill påverka och interagera i det som händer under observationen. Det är konflikten mellan lärare och elever som jag är intresserad av, vart på jag inte vill blanda in mig som observatör. Observationen genomfördes bakom en dörr med glasfönster. Jag anser även att observatören på detta sätt får den mest sanningsenliga och trovärdiga informationen från de som observeras (i detta fall lärare och elever).
19
3.3 Intervju
”Om man är intresserad av att försöka förstå hur människor resonerar eller tänker kring vissa ämnen, kan det vara en fördel med att göra en kvalitativ intervju” (Trost, 2004:14). För att ta reda på hur konflikter hanteras i dagens skola samt hur lärare och elever upplever dessa, anser jag att arbetet är i behov av kvalitativa intervjuer. Detta baserar jag på att jag vill veta hur lärare samt elever tänker och resonerar kring de frågor som ställs i detta arbete.
Kvalitativa intervjuer kännetecknas med att intervjuaren ställer raka frågor för att på så sätt få så utförliga svar som möjligt. Vidare så bör även den intervjuades ungefärliga ålder noteras då detta kan ha av betydelse för hur de intervjuade svarar (Trost, 2004).
Kvalitativa intervjustudier består av sju olika stadier. Dessa stadier är tematisering, design, intervjuandet, överföring till bearbetningsform, bearbetning och analys, resultat och rapportering.
Tematisering innebär att intervjuaren formulerar intervjuns syfte och klargör vilket eller vilka problemområden som är aktuella. I detta skede bör intervjuaren fundera över vad han/hon vill få reda på med hjälp av intervjun. Sen är det dags för designen, vilket innebär att intervjuaren bör utforma en frågeguide som är till stöd under intervjun. Sedan är det dags för själva intervjun. Intervjun bör utföras som planerat. Efter att intervjun är gjord är det dags att överföra svaren till en bearbetningsbar form. Detta innebär att materialet som uppstått under intervjun skall kunna bearbetas och analyseras. I följande skede är det dags att bearbeta och analysera det tillgängliga materialet som i detta skede är intervjuerna samt eventuellt övriga observationer. Sista stadiet är att skriva en rapport (Trost, 2004).
Kvantitativa intervjuer skiljer sig från kvalitativa intervjuer. Kvantitativa intervjuer syftar till att få fram statistik genom intervjufrågor. Kvalitativa intervjuer syftar till att få fram attityder, beteenden och erfarenheter från de som intervjuas. Här är kontakten mellan intervjuare och den som intervjuas oftast mycket djupare då man t.ex. kommer att prata om känslor, erfarenheter etc. (Trost, 2004).
Då jag anser att deltagarnas närhet är viktigt då intervjuaren vill ta reda på hur lärare och elever upplever konflikthantering, är kvalitativ intervjumetod att föredra. Detta för att intervjuaren då ges möjlighet till att fånga de intervjuades berättelser om sina levda erfarenheter, vilket kan vara svårt att formulera enbart med skrivna ord. I
20
enkätintervjuer anser jag att intervjuaren inte får det samspelet och dialogen men den intervjuade personen då det endast finns ett papper att läsa av sina svar ifrån.
”Forskningsintervjun är en mellanmänsklig situation, ett samtal mellan två parter om ett ömsesidigt intresse. Det är en specifik form av mänskligt samspel där kunskap utvecklas genom en dialog”( Kvale, 1997:117).
För att frambringa ett så sanningsenligt och korrekt resultat av intervjun, anser jag precis som Steinar Kvale som är professor i pedagogisk psykologi, att kunskapsproduktionen är en interaktiv process. Detta innebär att intervjuaren stämmer av med intervjupersonen under samtalets gång så att tolkningen av vad som sagts accepteras av den intervjuade. Detta kan göras genom att intervjuaren sammanfattar vad som sagts och sedan ställer följdfrågan: ”Ska jag fatta dig rätt att du tycker att…?” etc. Det fungerar också genom att man som intervjuare låter den intervjuade få sammanfatta vad de tidigare sagt så att man som intervjuare kan få reda på eventuella missförstånd och i så fall bemästra dessa (Kvale, 1997).
”Alla yttranden är en del av sammanhanget. Vad vi får reda på genom att ställa en fråga i en intervju är just vad individen - i den aktuella situationen och givet de villkor man uppfattar gälla - finner rimligt och önskvärt att säga och/eller vad man i hastigheten kommer på” (Säljö, 2000:115).
Det pratas ”runt ämnet” för att inte vara oartig (Säljö, 2000). Dock anser jag att denna typ av intervju är den mest optimala för just detta arbetes syftesformulering som handlar om hur lärare och elever ser på konflikthantering.
3.3.1 Barn – respektive vuxenintervju
Det finns vissa aspekter som en intervjuare bör tänka på vid intervjuer med barn . Det är bra om barnet känner sig så tryggt som möjligt vilket man som intervjuare kan styra lite
21
och välja en lämplig intervjuarmiljö. Jag valde att göra intervjuerna i elevens hemklassrum så att hon/han kunde känna sig så mycket hemma som möjligt under denna intervjustund. Det är även viktigt att tänka på att det inte finns för många vuxna bland barnet vid intervjun då det kan känna sig i underläge och inte våga svara ärligt på frågorna. Vuxna har mycket lättare för att skärma av miljön runtomkring än vad ett barn har (Ingrids, 2006).
Det är också viktigt att barn blir informerade om att svaret ”vet inte” är tillåtet. Detta för att minska pressen som barnet kan känna. En annan sak som också är viktigt vid intervjuer med barn är att intervjuaren innan intervjun förmedlar för barnet syftet med intervjun. Även detta för att barnet skall känna sig så trygg som möjligt (Barnombudsmannen, 2004).
3.4 Loggboksanteckningar
Under en praktikperiod fördes loggboksanteckningar i två förskoleklasser. Loggboksanteckningarna syftade till att skriva ner data från konfliktsituationer som uppstod i de två förskoleklasser. Valet av förskoleklasser baseras på att jag hade praktik vid det tillfället då min tanke om att göra ett examensarbete om konflikthantering, - hur den ser ut respektive upplevs. Loggboksanteckningarna skrevs ner under pågående lektion i förskoleklasserna och sammanställdes sedan som kvantitativ data.
3.5 Urval
Arbetet urvalsgrupp består av två klasser i årskurs 1-3 (10 elever i varje klass) med sex tillhörande lärare, samt två förskoleklasser med tillhörande sex lärare. Urvalet är baserat på att jag nyligen innan denna studies början hade praktik i två förskoleklasser där jag gjorde kontinuerliga loggboksanteckningar om konflikthantering.
22
3.6 Genomförande
Arbetet tar sin början med en förberedelse bestående av intervjuprocessen innan besök i två klasser sker. I dessa två klasser (årskurs 1-3) intervjuas 20 elever och sex lärare utifrån utarbetade intervjukompendium (se bilaga 1 och 2). Samtliga svar som erhölls från dessa intervjuer, har sammanställts i skrift samt i stapeldiagram.
Efter intervjuer görs observationer i samma klasser som intervjuerna gjordes. Denna ordningsföljd att ha intervjuer innan observationer har jag valt då lärarna fann det mest lämpligt att närvara tidigt i denna studies process. Det var tidsbrist som avgjorde när lärarna hade möjlighet att deltaga.
Svar från intervjuer samt information från observationer har sedan sammanställts tillsammans med loggboksanteckningar. Loggboksanteckningar redovisas i denna studie i en berättande form. Under arbetets gång letas även tidigare forskning inom aktuellt område. Detta görs via internet samt litteratur. Tidigare forskning redovisas sedan i ett kapitel, samt ställs i relation till insamlad data i analysdelen.
Transkribering, notatet samt loggboksanteckningar har sedan bearbetas och jämförts med tidigare forskning inom området (i detta fall konflikthantering). Lärarnas intervjuer har presenterats i berättandeform, elevernas intervjuer är presenterade i form av stapeldiagram. Observationerna och loggboksanteckningarna är presenterade i berättandeform vart på observationerna omfattar två stycken konfliktsituationer. Denna data har sedan ställt i relation till tidigare forskning som finns i denna studie. Utifrån detta har sammanfattningar och slutsatser dragits för att slutligen få svar på studiens syfte samt tre frågeställningar.
3.7 Forskningsestetiska överväganden
För att skydda deltagarna i studien avidentifieras dem från alla transkriptioner och sammanfattningar av samtligas intervjuer samt observationer. Detta görs för att ingen ska kunna identifiera intervjupersonerna. Alla som deltagit i studien är på så sätt anonyma.
23
Samtliga fyra huvudkrav som ställs på all forskning gällande riktlinjer för etiska principer är delaktiga i denna studie. De är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att forskaren skall informera alla som är inblandade i forskningen om forskningsuppgiftens syfte. Samtyckeskravet innebär att de som deltar i en undersökning själva har rätt att få bestämma över sin medverkan. Konfidentialitetskravet innebär att all de som är inblandade i en undersökning, skall ges största möjliga konfidentialitet samt så skall alla inblandades personuppgifter förvaras så att obehöriga inte kan ta del av dem. Nyttjandekravet innebär att all de uppgifter som är insamlade om de som deltar i en undersökning, endast används för forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2010).
Samtliga elever i årskurs 1-3 som intervjuats och observerats i denna studie är på förhand tillfrågade av respektive vårdnadshavare för tillåtelse. Detta är gjort via ett hemskickat papper med information om denna studie och returnerats till mig med underskrift. De loggböcker som förts på studiens två förskoleklasser har beviljats av samtliga lärare i berörda klasser samt av vårdnadshavare till samtliga elever i förskoleklasserna. Eleverna i förskoleklasserna är också informerade av vad loggboken handlar om. Detta gjordes i helklass innan loggbok börjades föras.
24
4. Analys
Följande kapitel innehåller analys av intervjuer, observationer och loggboksanteckningar som är de metoder som använts i denna studie.
Först presenteras svar från intervju med lärare. Lärares svar analyseras här med tidigare forskning inom aktuellt område.
Vidare presenteras svar från intervju med elever. Detta görs via stapeldiagram som är en kvantitativ redovisningsform. Anledningen till varför jag har valt att använda mig av en kvantitativ redovisningsform här är då studiens syfte här vara att få fram statistik genom intervju (Trost, 2004). Då lärarna i denna studie endast var sex stycken, anser jag det inte relevant att använda stapeldiagram för att presentera deras svar då staplarna då hade blivit väldigt små.
Stapeldiagrammen för elevers svar är gjorda utifrån varje intervjufråga. Samtliga intervjufrågor till elever i denna studie finns att skåda i ett intervjukompendium till elever (bilaga 2). Svaren relateras även här till tidigare forskning inom aktuellt område.
Analys från observationer över lärare och elever vid konflikter presenteras sedan. Vid studiens observationer uppkom två konfliktsituationer och dessa är presenterade i berättarform om vad som hände. Även här relateras analys till tidigare forskning.
Kapitlet avslutas med analys av loggboksanteckningar som relateras till tidigare forskning.
4.1 Analys av intervju med lärare
Analysen av intervjuer med lärare är indelat i fyra områden och dessa områden utgör fyra underrubriker i texten. De fyra områdena är hur lärare arbetar med konflikthantering, lärares tankar om skolans värdegrund, lärares egen utbildning inom konflikthantering samt lärares tankar om vad konflikter kan bidra med. Detta för att som läsare få en lättare överblick.
25
4.1.1 Hur lärare arbetar med konflikthantering
De intervjuade lärarna ger olika svar på hur de arbetar med konflikthantering.
Samtliga intervjuade lärare berättar att de arbetar med att motverka konflikter och på så sätt ta itu med dem innan de uppstår. Då konflikten trots allt är ett faktum, låter de först eleverna försöka lösa dem själv. Vid de tillfällen som detta inte hjälper, går de emellan som en hjälpande hand och försöker styra upp konflikten. Lärarna säger att de självklart lyssnar mycket på eleverna och deras version av det hela och försöker sedan komma med råd och tips om hur konflikten ska lösas. Refererat till Säljö 2000, pratas det ibland ”runt ämnet” av de intervjuade för att de inte skall uppfattas som oartiga. Det är inte säkert att lärarna som svarar i denna studie alltid lyssnar på elever innan de tar itu med konflikter, men det är vad lärarna just när de blev intervjuade ansåg vara lämpligt att svara.
Lärarna försöker ta itu med konflikterna direkt på plats och låter eleverna få berätta för dem vad som har hänt. Detta anser de sig göra för att eleverna inte ska gå och fundera och kanske må dåligt under tiden som konflikten ännu inte är utredd.
Lärarna anser att det är viktigt att styra upp konflikten innan den eventuellt urartar så det inte blir en så stor sak av den. Ofta märker de att det är mindre saker som tenderar till att bli större än vad de egentligen är, därför vill de gå in i tid för att på så sätt hjälpa eleverna. Detta strider mot vad den amerikanske psykologen Marshall Rosenberg menar. Han menar att lärarna först skall låta elever få möjlighet till att uttrycka sig fullt ut innan olika lösningar på konflikten börjar ta form (Rosenberg, B.M., 2003). Enligt denna studie erbjuder lärare sin hjälp till elever för tidigt i konflikthanteringsprocessen då de anser att det är viktigt att styra upp konflikten innan den eventuellt urartar. Detta innebär att elever kanske inte har fått uttrycka sig fullt ut innan läraren träder in och styr upp konflikten.
Lärarna jobbar inte med ”kompissamtal”, men de låter dem ändå få uttrycka sina känslor och åsikter när konflikten väl är ett faktum.
Konflikthanteringen i dessa två klasser är av svaren att döma relativt lika. Det finns ingen skillnad i hur de arbetar med konflikter, samt deras syn på hur konflikter bör bearbetas.
26
4.1.2 Lärares tankar om skolans värdegrund
Då de intervjuade lärarna anger att de arbetar mycket med skolans värdegrund, så anser de att detta hjälper eleverna att mer respektera varandra så att de på så sätt förstår att man som människa kan tänka och tycka annorlunda. Detta anser de stoppa en del av de konflikter som eventuellt kan uppstå. Samtliga sex lärare i denna studie anser att ett arbete med skolans värdegrund hindrar uppkomsten av konflikter. När jag ber dem precisera svaret lite mer vad det är som gör att konflikternas uppkomst hämmas, svarar de att genom att man som människa lär sig att respektera varandra, så fås en känsla av att alla kan tycka olika och på så vis kan många konflikter undvikas.
4.1.3 Lärares egen utbildning inom konflikthantering
Sammantaget av vad som lärarna ansåg vara dåligt med hur de hanterade konflikter var tidsbrist, svårt att se varför konflikten uppkom, samt att de kände att de var för dåligt insatta i hur konflikter bör hanteras. Fem av de sex intervjuade lärarna ansåg då att utbildning inom konflikthantering i lärarutbildningen kunde förhindra att lärare känner att de är för dåligt insatta i konflikthantering.
I Lärarförbundets studie som gjordes 2005 ansåg endast 16 % att de hade fått någon form av utbildning i konflikthantering i lärarutbildningen. I samma studie ansåg 99 % av de tillfrågade pedagogerna att konflikthantering borde vara ett obligatoriskt moment i lärarutbildningen (Skolverket, 2006). Med bakgrund av detta och de intervjuades lärares svar angående för lite utbildning i konflikthantering på lärarutbildningen, så kanske konflikthantering i framtiden kan komma att göra sig väl till nytta i lärarutbildningen.
Lärarna ansåg även att den tid som lades på konflikthantering var avsevärt större idag. Kanske har detta lite med vårt ändrade samhälle att göra? Jag tänker då främst på att det under 1990-talet gradvis har skett en nerbrytning av det auktoritära samhället till ett samhälle som präglas av en förhandlingskultur (Sommer 2005). Konflikterna borde ju öka då eleverna mer präglas av en förhandlingskultur. Detta var ännu ett argument till
27
att de lärarna som jag intervjuade ansåg att konflikthantering idag borde finnas med på lärarutbildningen.
Lärarna ansåg även att det ofta kunde vara svårt att se vart konflikten uppkom. Precis som forskaren Ingegerd tallberg Broman hävdar så tar konflikter mer tid för lärare än vad man vanligtvis vill tro. Med bakgrund av detta, förstår jag varför konflikter kan upplevas tidskrävande och betungande då lärare vill ha en helhetsbild av konflikter.
4.1.4 Lärares tankar om vad konflikter kan bidra med
Samtliga lärare svarade att det som de tyckte var bra var att eleverna fick en ökad självkänsla när de fick vara med och diskutera konflikterna och på så sätt få göra sin röst hörd. Samtliga lärare menade även att eleverna lärde sig att hantera konflikter genom att själva få interagera så mycket som möjligt under själva konflikthanteringsprocessen.
Samtliga poängterade även elevernas självkänsla som något positivt att styrka genom konflikthanteringsprocessen. När en konflikt lösts så får eleverna en ökad förståelse för varandras tankar, känslor och behov (Carlander 1990).
Lärarna ansåg även att ny kunskap skapas när man som människa får se en sak från olika perspektiv. Andra aspekter som lärarna ansåg att konflikter frambringar är att lära sig att lyssna, förstå andras känslor, lära sig att kommunicera och på så vis få uttrycka sina känslor och åsikter, ökad självkänsla för eleverna samt att blir varse om att allas tankar och åsikter är lika mycket värda. Precis som dåvarande forskare i konflikthantering Margareta Carlander menar, så bidrar lösta konflikter bl.a. med en omvärdering av tidigare erfarenheter och värderingar hos individen och gruppen (Carlander 1990). På det stora hela så är de intervjuade lärarna eniga om att konflikter med elever är givande och lärande, även om de ibland upplevs som tidskrävande och svåra att ta på.
28
4.2 Analys av intervju med elever
Samtliga intervjufrågor till eleverna finns att skåda på bilaga 2. Intervjuerna har skett med 20 stycken elever i årskurs 1-3 på en skola i en medelstor stad i södra Sverige. Eleverna är tillfrågade vad de ansåg en konflikt vara och samtliga 20 elever ansåg att det var när man som person inte kom överens med någon annan. Detta eniga svar från samtliga tillfrågade elever tolkar jag som att elever anser att så fort man som människa inte tycker lika om något, så uppstår det en konflikt.
Diagram nummer 1
Anser elever att det förekommer många konflikter under skoltid?
I det första diagrammet anger åtta elever att de tycker att det förekommer många konflikter under skoltid. 12 stycken elever anser att det inte förekommer så många. 40 % av de intervjuade eleverna anser alltså att konflikter förekommer mycket i skolan, vilket jag anser vara en hel del om de inte bearbetas på ett bra sätt.
0 2 4 6 8 10 12 14
Fråga 1: Anser elever att det förekommer många konflikter under skoltid
Ja Nej
29
I diagram nummer två visar undersökningen hur eleverna upplever konflikthanteringsprocessen.
Diagram nummer 2
Hur upplever elever lärares hantering av konflikter?
17 elever av 20 stycken elever anser att lärarna hanterar de uppkomna konflikterna på ett bra sätt. Majoriteten av elever upplever att lärarna hanterar konflikter i skolan på ett bra sätt. Några lärare i denna studie anger att de upplever att de inte hinner med så mycket de skulle vilja gällande att gå till djupet och reda ut alla konflikter på ett bra sätt. Detta verkar ju således inte nå fram till eleverna då majoriteten här upplever att lärarna i denna fråga gör ett bra jobb.
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
Fråga 2: Hur upplever eleverna lärarnas hantering av konflikter
Bra Dåligt
30
Vad anser eleverna att lärarna gör bra respektive mindre bra när de hanterar konflikter? På intervjufråga nummer 3 fick jag följande svar.
Diagram nummer 3
Vad anser elever vara bra med lärares sätt att hantera konflikter?
Som diagram nummer 3 visar, så anser 15 av 20 elever som intervjuades att lärarna lyssnade på dem vid konflikter. Eftersom de flesta elever upplever att lärarna lyssnar på dem i en konfliktsituation, så måste det enligt mig även innebära att eleverna får komma till tals. Det är precis detta som den amerikanske psykologen Marshall Rosenberg menar är det rätta sättet då konflikter skall lösas, nämligen att låta elever få uttrycka sig fullt ut innan läraren börjar styra upp konflikten (Rosenberg, B.M., 2003).
0 2 4 6 8 10 12 14 16
Lyssnar på oss Läraren säger till det andra barnet
Det löser sig alltid Jag vinner ofta
31 Diagram nummer 4
På vilket sätt anser elever att de själva får vara med och lösa de konflikter som uppstår?
Den amerikanske psykologen Marshall Rosenberg anser bl.a. att läraren först skall låta eleven få uttrycka sig fullt ut om konflikten innan olika lösningar på konflikten skall börja ta form (Rosenberg, 2003).
Endast fyra elever ansåg att de fick göra sin röst hörd och säga vad han/hon tyckte. Dock kan det ifrågasättas om de 12 elever som ansåg sig få vara med och bestämma om hur konflikten skulle sluta, även fick göra sin röst hörd? Enligt mig torde det vara väldigt obefintligt att få vara med och bestämma hur något skall sluta utan att få ha gjort sin röst hörd.
I intervjuerna med elever kan man enligt mig skåda att det auktoritära samhället har fått ge lite vika för en förhandlingskultur då majoriteten av elever anser sig få vara med och göra sin röst hörd i konflikthanteringen. Endast två elever av de tillfrågade ansåg sig inte få vara med och göra sin röst hörd i en konflikthanteringsprocess. Vårt senmoderna samhälle kräver en förhandlingskultur. En förhandlingskultur innebär bl.a. att barn är med och argumenterar, förklarar, motiverar och förhandlar gentemot vuxna (Sommer, 2005). 0 2 4 6 8 10 12 14
Fick vara med och bestämma hur det skulle
sluta
Fick göra sin röst hörd och säga vad han/hon tyckte
Läraren lyssnade på eleven
32
Anser sig eleverna lära sig något genom att uppleva konflikter på skolan och vad är det iså fall som de anser sig lära sig? Samtliga 20 elever svarade ja på denna fråga. På frågan vad de ansåg sig lära sig, svarade de som följer.
Diagram nummer 5
Vad är det som elever anser sig lära sig av de konflikter som uppstår på skolan?
Följande tre svar som finns i ovanstående diagram svarade eleverna med. 14 elever svarade att han/hon fick uttrycka sig i ord om vad han/hon ville, tänkte och kände. Fem elever svarade att han/hon lärde sig hur det andra barnet kände och tänkte och resterande en elev svarade att han/hon lärde sig att lyssna på läraren och ta del av hans/hennes tips och råd om konflikten.
Då samtliga elever ansåg sig lära sig något genom konflikthanteringen på skolan, så strider detta mot vad dåtida forskaren i konflikthantering Margareta Carlander anser. Enligt henne tar konflikter energi och gör så att man som människa känner sig splittrad och tyngd, vilket leder till att arbetet och engagemanget blir olustbetonat. Hon anser även att konflikter är ett annat ord för våld (Carlander, 1990).
Baserat på vad tillfrågade elever svarade om vad de ansåg lära sig av de konflikter som uppstod på skolan, drar jag slutsatsen att elever ser konflikter som något lärorikt.
0 2 4 6 8 10 12 14 16
Lär mig att få uttrycka mig i ord om vad jag vill, tänker
och känner
Lär mig hur det andra barnen känner och tänkte
Lär mig att lyssna på läraren och ta del av hans/hennes tips och råd
gällande konflikten
33
Vad är det då som eleverna anser sig vara utvecklande med konflikter? 14 elever svarade att de lärde sig att få uttrycka sig med ord om vad de ville, tänkte och kände. I Lpo 94 står bl.a. följande: ”Skolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den skall framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana” (Lpo 94, 2009:4). Kanske är det dagens senmoderna samhälle och dess förhandlingskultur som är en orsak till att dagens elever i denna utsträckning anser sig komma till tals på detta sätt?
Fem elever av 20 ansåg sig lära sig hur det andra barnet känner och tänker under en konflikthantering. I Lpo 94 står det bl.a. att elever skall kunna leva sig in och förstå andra människors situation och utveckla en vilja att handla också med deras bästa för ögonen (Lpo 94, 2009:8).
Endast en elev ansåg sig lära sig något genom de tips och råd som läraren kommer mer under konflikthanteringsprocessens gång. Enligt psykologen Marshall Rosenberg skall lärarna först låta eleverna få möjlighet till att lösa konflikten på egen hand innan lärarna själva ger sig in i konflikten (Rosenberg, 2003). Kanske är eleverna duktiga idag och löser det mesta av konflikterna på egen hand innan läraren fås möjlighet till att hjälpa till i det som eventuellt finns kvar av konflikten? Då har kanske eleverna lyssnat så mycket på varandra så att de upplever konflikten som avslutad när läraren kommer in i bilden och ger tips och råd. Jag tolkar detta svarsresultat som att eleverna är duktiga på att lösa sina konflikter på egen hand utan att läraren måste träda in. Kanske beror detta på att lärarna låter eleverna lösa konflikter så mycket som möjligt på egen hand innan lärarna träder in och hjälper till. På så vis tränar sig eleverna sig till att lösa konflikter på egen hand.
34
Sista frågan i intervjukompendiet för elever var hur eleverna brukade uppleva en konflikt. För att hjälpa barnen med att sätta ord på konflikten så fick de svara ja, nej eller vet inte på följande tre adjektiv: lärorik, rolig och jobbig. Dock kan redan bestämda svarsalternativ göra så att elever eventuellt inte fick svara med det svar som de egentligen hade tänkt sig. Hade det funnits ett svarsalternativ som var att det själva fick välja ett adjektiv som de hade upplevt en konflikt, så kunde det kommit 20 olika adjektiv som skulle analyserats i studien. I så fall anser jag det vara svårt att göra bedömning av hur elever egentligen upplever konflikter. Jag ville i denna studie mer inrikta mig på lärorik, rolig och jobbig för att utifrån dessa analysera och dra slutsatser.
Diagram nummer 6
Hur upplever en elev en konflikt? Upplever ni att den är lärorik? Upplever ni att den är rolig? Upplever ni att den är jobbig?
17 av de 20 eleverna ansåg att konflikter upplevs som lärorika. Samtidigt tyckte bara sju elever av de 20 att de var roliga och hela 15 elever ansåg tillika att de var jobbiga. Nästan lika många elever som ansåg att konflikterna var lärorika, tyckte även att de var jobbiga. Hela 14 av 20 elever ansåg sig få uttrycka sina egna tankar och känslor.
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
Lärorik Rolig Jobbig
Ja Nej vet inte
35
4.3 Analys av observationer över lärare och elever
Två klasser i årskurs 1-3 är observerade med vardera ett pass på 40 minuter. Under dessa observationer har observationerna skett längst bak i klassrummen för att på så sätt störa eleverna så lite som möjligt i deras uppmärksamhet, som är en del utav poängen med observationer (Bernard, 1995). Varken lärare eller elever blev informerade om vad som observerades. Detta med tanke på att de observerade inte skulle tänka på att agera på speciella sätt vid (i denna studies fall) konflikthantering.
Under de två pass som denna studies observationer utfördes på, så upplevdes endast en konfliktsituation.
4.3.1 Konfliktsituation i klassrum
För att skydda alla inblandade i denna observation, benämns läraren i studien med A, en elev för B och en elev för C.
Samtliga elever i klassen sitter vid sina bänkar och skriver en saga. B går fram till tavlan för att hämta en penna som han/hon lade där innan rasten. C hävdar plötsligt att det är hans/hennes penna som ligger framme vid tavlan. A frågar de båda vems penna det är. Både B och C hävdar bestämt att det är hans/hennes penna. A säger då att ingen av dem får den för att de inte kan komma överens och istället skyller på varandra. B blir irriterad och tar hjälp av kompisar i klassen för att få dem att intyga att det är hans/hennes penna. A säger då återigen att det är slutdiskuterat och att ingen av dem får pennan eftersom de inte kan komma överens. Både B och C gör tråkiga miner till varandra.
Forskning visar att lärare ofta känner ett behov av att skaffa sig en helhetsbild av varje konflikt. Istället då för att ta tag i alla mindre konflikter så låter lärarna de mindre konflikterna passera för att inte behöva skaffa sig många helhetsbilder. Detta för att lärarna anser att det tar på krafterna att skapa sig helhetsbilder (Tallberg Broman, 2006).
Enligt psykologen Marshall Rosenberg består en viktig del i konflikthanteringsprocessen att den vuxne inte skall avbryta och blanda sig i barns
36
konflikter innan barnen först har fått möjlighet till att klara av konflikten på egen hand. Om konflikten inte löses skall den vuxna erbjuda sin hjälp och först låta barnen få berätta och förklara sig fullt ut (Rosenberg, B.M, 2003). I detta observationsfall anser jag att läraren inte lyssnade så mycket på eleverna, samt avslutade konflikten utan att orsaken till konflikten egentligen blev löst.
Fritidspedagogen och metodikläraren och dåvarande forskaren i konflikthantering, Margareta Carlander anser att om inte konflikten slutförs så skapas destruktivitet, samt hämmar i detta fall elevernas förståelse för varandras tankar, känslor och behov, (Carlander 1990). Jag anser att detta inte är en bra utgångspunkt om konflikthantering ska ses som något lärorikt och givande.
Skapar denna förhandlingskultur ett visst mönster i lärares agerande i konflikthanteringar i skolan? Kan det vara så att A i detta fall var så trött på elevernas förhandlingar som gjorde att han/hon ”löste” konflikten genom att ta bort orsaken till konflikten (i detta fall pennan)? Är läraren i detta fall för lite auktoritär gentemot eleverna och låter dem få ”bestämma” genom sina förhandlingar att konflikten ”läggs på hyllan” då de eventuellt vet att läraren inte orkar hålla på att förhandla? Vad är det egentligen som gör att elever vågar ljuga mot läraren då uppenbarligen en av eleverna i den observerade konfliktsituationen inte talade sanning?
4
.4 Analys av loggboksanteckningar
Loggboksanteckningarna är gjorda på en annan skola i två klasser med åldersgruppen sex år (förskoleklass), samt med till klasserna tillhörande fyra lärare.
Väldigt olika sätt att hantera konflikter sågs i dessa två förskoleklasser. Den ena förskoleklassens lärare tog itu med konflikterna direkt på plats så fort de dök upp. Den andra förskoleklassens lärare ville hellre sopa konflikterna under mattan. De sa:
”Gör vi inte en sådan stor sak av det så tycker barnen inte att det är intressant mer, så slutar de inom sinom tid”, lärare i förskoleklass.
Det var precis som att de sopade alla ”tråkigheter” under mattan. Jag avvaktade med tanken om att lärarna eventuellt skulle ta upp konflikten med de inblandade eleverna vid ett senare tillfälle, men återigen blev jag förvånad. Är det dagens senmoderna samhälle
37
med dess förhandlingskultur som gör att lärare undviker att gå in i konflikter med elever för att på så sätt inte starta förhandlingen med elever? Kanske ser lärare olika på hur elevers rätt till yttrande och agerande skall få ta plats? Känner lärare att de inte har så stor kunskap i konflikthantering, vilket resulterar i att de väljer att blunda för konflikter i de fall det fungerar?
Har det något med klassrumsklimatet i de olika förskoleklasserna som påverkar deras sätt att hantera konflikthantering? Enligt Lovisa Nordenmark och Monica Rosén krävs det ett positivt och öppet klassrumsklimat för att man som lärare ska kunna förmedla kunskap till elever, samt att möta och hantera konflikter (Nordenmark & Rosén 2008). Kanske var det så att klassrumsklimatet i den ena förskoleklassen var mer positivare och mer öppet där konflikter vågades ta upp.
I den förskoleklass där man direkt tog tag i konflikter kan tänkas att det existerar ett öppet klassrumsklimat som leder till att konflikter lättare hanteras, vart på man som lärare och elev inte är rädda för att ta upp konflikter direkt då lärare och elever vet att konflikten hanteras på ett relativt lätt sätt (Cohen, 1995). I den andra förskoleklassen där man sopade konflikterna under mattan, kanske ett mer hämmat klassrumsklimat hägrade där eleverna inte i samma utsträckning vågade säga vad de tänkte och tyckte.
4.5 Sammanfattning och slutsats av analyser
Trots att dagens lärare anser sig ha fått för lite utbildning inom konflikthantering, upplever majoriteten av elever att lärare hanterar konflikter på ett bra sätt. Detta trots att denna studie visar på att lärare inte upplever sig själva som så insatta i ämnet.
Lärarna i denna studie anser att konflikthantering ger både lärare och elever mycket lärdom. Denna lärdom kan t.ex. vara att eleverna får en ökad självkänsla genom att få göra sin röst hörd under konflikthanteringens gång. Andra bidragande effekter med konflikthanteringen enligt lärarna var att lära sig att lyssna, lära sig att kommunicera, förstå andras känslor, lära sig att hantera konflikter inför framtiden, bli varse om att allas tankar är lika mycket värda etc. Även eleverna i denna studie ansåg att konflikter var lärorikt. Elevernas svar i denna studie på vad de ansåg vara lärorikt med konflikter var framförallt att de själv fick uttrycka vad de ville, tänkte och kände
38
Konfliktforskaren Margareta Carlander anser att konflikter är något betungande som bara är jobbigt och tar onödig energi (Carlander, 2003). Det resultatet har denna studie visat på. Även annan forskning har visat att konflikter tar mer tid i anspråk för lärare än vad man vanligtvis vill tro och att konflikthantering även upplevs som tidskrävande (Tallberg Broman, 2006). Denna studie visar att lärare mer ser konflikthantering som något lärorikt, snarare än något som är jobbigt och betungande.
Lärarna anser själva att de inte har de redskap för att kunna hantera konflikter på det mest optimala sättet, men samtidigt visar denna studie att 17 av 20 tillfrågade elever anser att lärarna hanterar konflikter på ett bra sätt.
39
5. Diskussion och kritisk reflektion
Angående studiens metoder anser jag att de tre som studien är gjorda på (kvalitativ intervju, ren observation och loggboksanteckningar) är bra metoder för denna studie. Dock kunde även videofilmning använts som ytterligare en metod. Med detta menar jag att elever då inte skulle veta om att de observerades för att på så sätt kunna få sanningsenlig dokumentation av hur elever agerar vid konflikter.
Åldern på elever som intervjuas kunde varit högre för att försäkra sig om att de verkligen förstår intervjufrågorna för att på så vis få mer sanningsenliga svar. Yngre elever har lättare för att distraheras av omgivningen och då fokusera mindre på det väsentliga (Ingrids, 2006).
Skulle jag gjort om intervjuerna med eleverna, skulle jag innan intervjuerna samlat alla tillsammans i ett klassrum för att informera och diskutera intervjuns syfte med alla tillsammans. Detta anser jag öka elevens trygghet till själva intervjun när han/hon sedan sitter ensam tillsammans med intervjuaren. När denna studie gjordes, informerades eleven om intervjuns syfte enbart tillsammans med intervjuaren precis innan intervjun skulle genomföras.
En fråga som dykt upp under arbetet med denna studie, är varför inte konflikthantering ingår som ett obligatoriskt moment i lärarutbildningen idag. Detta med bakgrund av två aspekter. Dels för att konflikter är en så stor del av skolans vardag (Ellmin, 2008), samt dels för att 99 % av tillfrågade pedagoger (i en studie som lärarförbundet gjorde år 2005) som undervisade i grund - och gymnasieskolan ansåg att det borde vara obligatoriskt med konflikthantering i lärarutbildningen.
40 Referenser
Bernard, H. Russell (1995) Research methods in Anthrophology. Valnut creek California: AltraMira press.
Carlander Margareta (1990) Konflikter och konfliktbearbetning. Almqvist & Wiksell Läromedel.
Cohen, R (1995) Students Resolving Conflict. Peer mediation in schools. Glenview, IL. GoodYearBooks.
Devault, b & Devault, K (2002) Participant observation. Oxford: AltraMira press.
Ellmin, Roger (1985) Att hantera konflikter i skolan. Stockholm: Utbildningsförlaget.
Erdheim, Mario(1986) Psykoanalys, vetenskap och kultur. Suhrkamp Förlag. Frankfurt.
Hargreaves, Andy (1998) Läraren i det postmoderna samhället. Studentlitteratur AB.
Hartman, Jan (1998) Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteoi. Lund: Studentlitteratur.
Ingrids, Henrik (2006). Tala med barn en introduktion. Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet.
Jacobsen, D. I., & Thorsvik, J. (2008). Hur moderna organisationer fungerar. Hungary: Studentlitteratur.
Johansson, Bo & Svedner, Per-olov (2004)
Examensarbetet i lärarutbildningen, undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: X-O Graf Tryckeri AB.
41
Liberg, Caroline (1993) Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur. Lärarförbundet (2008) Lärarens handbok. Studentlitteratur AB.
Maltén, Arne (1998) Kommunikation och konflikthantering – en introduktion. Studentlitteratur AB.
Nordenmark, Lovisa & Rosén, Monica (2008)
Lika värde, lika villkor – Arbete mot diskriminering i förskola och skola. Stockholm: Liber.
Patel, Runa & Davidsson, Bo (1994) Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteraur.
Raaschou, Nina (2006) Fra konflikt til dialog i skolen. Danmark: Kroghs Forlag.
Rosenberg, Marshall B (2003) Nonviolent Communication. Ett språk för livet. Friare liv.
Skolverket (2006) Lpo 94.
Sommer, Dion (2005) Barndomspsykologi – utveckling i en förändrad värld. Runa Förlag AB.
Säljö, Roger (2000) Lärande i praktiken. Stockholm: Prisma.
Tallberg Broman, Ingegerd (2006) Förhandlande och normerande praktiker i ett vidgat läraruppdrag. Myndigheten för skolutveckling, nr 29, s. 79-92.
Trost, Jan (2004) Kvalitativa intervjuer. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2010) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
42
Åberg, Karin (1994) Bland stjärnor och syndabockar – om hur man skapar ett gott samarbetsklimat i klassrummet. Ekelunds förlag AB.
43
Bilaga 1
Intervjukompendium för lärare
1. På vilket sätt arbetar ni med konflikter som uppstår i skolan? Kompissamtal?
2. Vad tycker ni är bra respektive dåligt med detta sätt?
3. Gör ni något för att hämma uppkomsten av konflikter i klassrummet? T.ex. arbetar ni med ett positivt klimat som t.ex. lär elever att bemöta konflikter på ett konstruktivt sätt?
4. Tror ni att skolans värdegrund och budskapet om att alla elever är av lika värde hjälper till att stoppa uppkomsten av konflikter?
5. Upplever ni att det läggs för mycket tid på att stoppa konflikter i skolan idag? Om ja. Vad kan man som lärare i så fall göra annorlunda?
6. När tycker ni att man som lärare skall gå in i konflikter mellan barn? Hur långt skall de klara av konflikten på egen hand?
7. Har ni fått någon utbildning inom konflikthantering?
8. Anser ni att det borde vara obligatoriskt med konflikthantering på lärarutbildningen?
9. Anser ni att konflikter på skolan bidrar med någonting?
44
Bilaga 2
Intervjukompendium för elever
1. Tycker ni att det förekommer många konflikter under skoltid?
2. Tycker ni att lärarna hanterar de konflikter som uppstår på ett bra sätt? 3. Vad gör lärarna som är bra när konflikter uppstår?
4. På vilket sätt anser elever att de själva får vara med och lösa de konflikter som uppstår?
5. Känner ni att ni lär er någonting genom konflikterna? Om ja. Vad?
6. Hur brukar ni uppleva en konflikt? Upplever ni den som lärorik? Upplever ni den som rolig? Upplever ni den som jobbig?
