När hatet tar över

Malmö Högskola

Historiska studier

Historia med kulturanalys III

Uppsatskurs 15 hp

Examinator: Irene Andersson

C-uppsats

När hatet tar över

Tre svenska dagstidningars rapporteringar om den antisemitiska

kampanjen i Polen 1968, och om de polskjudiska flyktingarna som kom till

Sverige 1969

When hate takes over

Three Swedish newspaper’s reports about the anti-Semitic campaign in

Poland 1968, and about the Polish-Jewish refugees that came to

Sweden 1969

ANA BOGUNIC

2

Sammanfattning

När människor vill hitta information om vad som pågår i deras och andras samhällen, så har tidningar blivit en primär källa. Jag ska göra en analys av vad tre olika tidningar rapporterar om den antisemitiska kampanjen i Polen som började i mars 1968. Jag ska även analysera vad samma tidningar skrev om de polskjudiska flyktingarna när de kom till Sverige år 1969. Då jag gör min undersökning kommer jag att använda mig av beskrivande idéanalys som metod. Jag kommer även att använda mig av den komparativa metoden när jag jämför tidningarnas innehåll med varandra. De analytiska verktyg som jag har valt att använda när jag analyserar mitt källmaterial är etnicitet och genus. Slutsatserna av denna uppsats är att i rapporterna om den antisemitiska kampanjen nämns inga kvinnor, och att judarna var de som fick skulden för studentdemonstrationerna som skedde. En annan slutsats är att tidningarna inte rapporterade någonting om de polska judarna som kom till Sverige 1969; en orsak till detta skulle kunna vara att en församling inte ville att de polska judarna som kom till Sverige skulle göra några uttalanden i den svenska pressen eftersom de ansåg att det skulle kunna skapa problem för andra judar som ville emigrera från Polen.

3

Abstract

When people want to find information about what is going on in their own society and in the society of others, newspapers have become a primary source. I have decided to make an analysis of what three different newspapers were reporting about the anti-Semitic campaign that took place in Poland and started in March 1968, and what the same newspapers were reporting about the Polish-Jewish refugees when they arrived to Sweden during the year 1969. Given that the basic material that I am using is newspapers I have decided to use descriptive idea analysis when performing my study. I have also chosen a comparative method to use when I make comparisons between the newspapers. The analytical tools that I am going to use when I analyze my material are ethnicity and gender. The main conclusions of this essay are that there is no mention of women in the anti-Semitic campaign that started in March 1968 and that the Jews were blamed for the student demonstrations that took place. Another conclusion is that the newspapers did not report anything about the Polish-Jews that arrived to Sweden in 1969, and a reason for that could be that a parish did not want Polish-Jews that came to Sweden to make any statements in the press because they were afraid that, that could create problems for other Jews that wanted to emigrate from Poland.

4

Innehållsförteckning

1. Inledning 6

1.1 Bakgrund 6

1.2 Syfte och frågeställningar 7

1.3 Avgränsningar 8

2. Bakgrund och definitioner 9

2.1 Historisk bakgrund 9

2.2 Definitioner av begrepp 10

2.2.1 Antisemitism 10

3. Metod och källor 10

3.1 Metodkritik 13 3.2 Källmaterial 13 3.2.1 Dagens Nyheter 14 3.2.2 Göteborgs-Posten 15 3.2.3 Sydsvenska Dagbladet 15 5.3 Källkritik 15

4. Teori och begrepp 16

4.1 Etnicitet 16

4.2 Genus 17

5. Tidigare forskning 17

6. Resultat 21

6.1 Den antisemitiska kampanjen 21

6.1.1Dagens Nyheter 21

6.1.2 Göteborgs Posten 26

6.1.3 Sydsvenska Dagbladet 29

5

7. Analys 34

7.1 Allmän jämförelse mellan tidningarna om den antisemitiska kampanjen 34 7.2 Den antisemitiska kampanjen ur ett etnicitetsperspektiv 35 7.3 Den antisemitiska kampanjen ur ett genusperspektiv 36 7.4 De polsk-judiska flyktingarnas ankomst till Sverige 37

8. Diskussion 38

8.1 Den antisemitiska kampanjen 38

8.2 De polskjudiska flyktingarnas mottagning i Sverige 40

9. Avslutning 41

10. Käll- och litteraturförteckning 42

10.1 Artiklar 42

10.2 Litteratur 43

6

1. Inledning

Information är någonting som människor idag måste skaffa sig för att kunna bilda sig en uppfattning om samhället som de lever i och för att kunna ta ställning till frågor som rör samhället. Det finns många sätt att skaffa sig information men massmedier är människans största informationsgivare idag; därmed kan man säga att information idag sprids via TV, radio och tidningar. Även internet är en källa där man idag skaffar sig information och tidningar finns även att läsa i nätversioner. Då människan vänder sig till massmedia för information så bidrar TV, radio, tidningar och internet till att forma människors tankar och åsikter kring olika händelser och samhällen. Numera finns det många tidningar att välja mellan då människor vill skaffa sig information om vad som händer i hela världen och det är viktigt att komma ihåg att då man läser en tidning så läser man endast en version av den händelse som tidningen skriver om. Olika tidningar har olika politiska ståndpunkter vilket gör att de tenderar att skriva om eller redigera visst innehåll för att visa händelsen från just det perspektiv som de vill att läsaren ska inta. Med detta som underlag anser jag att det är viktigt att undersöka hur olika tidningar målar upp bilden av samma händelse. I denna uppsats ska jag undersöka vad tre svenska dagstidningar skrev om judeförföljelserna i Polen i mars 1968. Jag kommer även att undersöka vad som skrevs om flyktingarna när de anlände till Sverige.

1.1 Bakgrund

Det finns två anledningar till varför jag valde att skriva denna uppsats. Den första är att ända sedan grundskolan har jag lärt mig att ifrågasätta den information som jag läser och att noga undersöka informationens källa då informationen kan vara falsk eller möjlig att ifrågasätta. Detta har lett till att jag har valt ett ämne där jag kan jämföra olika texter och se hur någonting är konstruerat eller skapat. Med konstruerat och skapat menar jag det sätt på vilket media vinklar information, genom att t.ex. förmedla viss information och undanhålla annan, för att få sina läsare att tycka som de vill. Den andra anledningen är att jag ville lära mig någonting nytt, det vill säga jag ville välja ett ämne som jag tidigare inte visste någonting om eller hade väldigt svaga kunskaper om. När ett förslag på att göra denna undersökning kom min väg nappade jag på det direkt. Enligt min åsikt har judar flera gånger i historien fått skulden för saker som inte varit deras fel. Ett bra exempel på detta är andra världskriget där stora delar av den judiska befolkningen mördades på olika sätt av de tyska nazisterna. Efter detta trodde jag att liknande saker inte hade skett tills jag kom över informationen om vad som hände i Polen 1968. Den antisemitiska kampanjen i Polen 1968 sattes på allvar igång av kommunistpartiet

7 efter en våldsam studentdemonstration i vilken studenterna krävde yttrandefrihet och demokrati. I en officiell partitidskrift pekades judarna ut som ansvariga för studentoroligheterna. ”Regimen valde medvetet ett gammalt, beprövat sätt att kväva det missnöje som studentrevolten gav uttryck för: de skyllde på judarna”.1 De polska judarnas lojalitet gentemot landet ifrågasattes och de anklagades för sionism. Judar i Polen avskedades från sina jobb, uteslöts från kommunistparitet, åtalades för förtal mot den polska staten tills de till sist uppmanades att lämna landet av högt uppsatta ledare inom kommunistpartiet. Detta ledde till att cirka 25 000 judar lämnade Polen.2 Av dessa kom cirka 3 500 till Sverige. De flesta av dem var dock uppvuxna i kommunistiska hem och hade ingen förankring i judiska traditioner och praktiserade inte den judiska religionen, men många upplevde ändå en stark judisk identitet. Ibland uppstod det diskussioner mellan svenska judar och de ”nyanlända” judarna, i Sverige, om vem som verkligen var jude, och detta utmanade tidigare etablerade föreställningar i Sverige om hur en jude ska vara.3 Med utgångspunkt i alla dessa fakta anser jag att detta är ett intressant ämne att undersöka.

1.2 Syfte och frågeställningar

Med mina, ovan nämnda, resonemang och tankar i bakhuvudet så blir denna uppsats syfte att undersöka vad som skrevs om judeförföljelserna i Polen som påbörjades i mars 1968 i tre svenska dagstidningar. Jag kommer även att undersöka vad som skrevs när flyktingarna anlände till Sverige. De tidningar som ska undersökas är: Dagens Nyheter, Göteborgs Posten och Sydsvenska Dagbladet. Min mening är att göra undersökningen utifrån begreppen genus och etnicitet.

De centrala frågorna i min undersökning kommer att vara följande:

 Vad skrevs om förföljelserna av judar i Polen som påbörjades i mars 1968?  Vad skrevs om flyktingarna när de anlände till Sverige?

 Framställdes de polska judarna som kom till Sverige på ett stereotypt sätt i tidningarna, och på vilket sätt?

 Hur framställdes de kvinnliga respektive manliga polska judarna som kom till Sverige utifrån sitt kön och kulturella arv?

1

Judiska museet Stockholm, 1968, s. 22

2

Judiska museet Stockholm, s. 23

3

Scharfstein, Sol & Lomfors Ingrid, Judisk Historia 2: från renässansen till 2000-talet med De Svenska Judars

8  Vad finns det för skillnader i framställningen mellan de olika tidningarna?

1.3 Avgränsningar

Då förföljelserna av judar är något som än idag skrivs och talas om i media så har jag, på grund av den begränsade tiden jag har att skriva denna uppsats, valt att avgränsa mig att undersöka två olika perioder i tidningarna. Den period som jag har valt att undersöka i samband med den antisemitiska kampanjen som satte igång i Polen i mars1968 har jag valt att avgränsa till våren 1968 och därmed blir min undersökningsperiod 1 mars till 31 maj 1968. Den andra perioden, som handlar om hur de polsk-judiska flyktingarna som kom till Sverige, framställdes i svenska tidningar, har jag valt att avgränsa till året 1969 eftersom det var under våren 1969 en större flyktingskara av polska judar kom till Sverige och jag vill fokusera min undersökning på den första uppsättningen av flyktingar som kom till Sverige.

Jag har även valt att genomföra undersökningen i tre dagstidningar: Dagens Nyheter, Göteborgs Posten och Sydsvenska Dagbladet. Alla tidningar har en liberal politisk ståndpunkt och detta var ett medvetet vad som jag gjorde eftersom jag ville se om det fanns skillnad i rapporteringar i tidningar som har samma eller liknande politisk ståndpunkt men är centrerade kring tre olika städer. Dagens Nyheter är en Stockholmscentrerad tidning, Göteborgs-Posten är Göteborgscentrerad och Sydsvenska Dagbladet är en Malmöcentrerad tidning. Orsaken till att jag har valt att undersöka områdescentrerade tidningar är eftersom det av de polskjudiska flyktingarna kom många studenter till Göteborg och arbetare till Malmö, och på så sätt hoppas jag på att finna variation i innehållet baserat på områden som det främst rapporteras om.

Ännu en avgränsning som jag har valt att göra inom ramen för denna undersökning är att jag endast kommer att studera de artiklar som handlar om judar och den antisemitiska kampanjen. Därmed vill jag påpeka att det kan finns andra artiklar som handlar om studentoroligheterna i Polen som började mars 1968, men i denna undersökning analyseras endast de som påvisar inslag av den antisemitiska kampanj som påbörjades i sambad med studentdemonstrationerna.

Då min mening är att undersöka vad som står skrivet i tidningarna och jämföra dessa med varandra så vill jag påpeka att det inte är min avsikt att på något sätt försöka skapa en sanning av vad som skedde eller att utvärdera sanningshalten i mitt källmaterial.

9

2. Bakgrund och definitioner

2.1 Historisk bakgrund

År 1968 förändrades världen; detta år blev ett dramatiskt år i både väst och öst. Bland annat drabbades USA av våldsamma raskravaller och Vietnamdemonstrationer och Martin Luther King och Robert Kennedy mördades. I Sverige fylldes nyhetssändningarna med reportage från studentrevolterna i Paris, Berlin och Stockholm.4

Sexdagarskriget i Mellersta Östern utlöste en ny antisemitisk våg i Östeuropa. Denna våg riktade sig mot sionismen men judarna var de som blev drabbade.5 Den antisemitiska kampanjen började på allvar efter studentdemonstrationer i de polska universitetsstäderna då studenter krävde yttrandefrihet och demokrati. I en officiell partitidskrift pekas judarna ut som ansvariga för studentoroligheterna.6 Denna antisemitiska kampanj i Polen ledde till den tredje stora utvandringsvågen. Den ledde till att nästan 20 000 polska medborgare blev offer för utrensningar inom vetenskap, konst och kultur. De tvingades även att lämna det kommunistiska partiet och fick inte infinna sig på universitet, i medierna, departementen, statsbyråkratin och försvarsmakten.7 Vidare trakasserades de polska judarna på sina jobb tills de till slut blev avskedade. Polska judar som hela sitt liv hade varit lojala polska medborgare kallades ”förrädare” och ”femtekolonnare”.8 Slutligen ifråntogs de sitt polska medborgarskap och tvingades att lämna landet.9 Den allt mer tilltagande pogromstämningen under åren 1968-1970 ledde till att större delen av judarna i Polen – cirka 25 000 personer – lämnade landet.10

Av de polska judarna som lämnade Polen kom cirka 3500 till Sverige.11 De flesta av dessa kom mellan åren 1970-1972, närmare bestämt 3 139 personer.12 Min undersökning kommer att handla om de första flyktingarna som kom till Sverige i samband med judeförföljelserna i Polen, eftersom undersökningsperioden avser året 1969.

4

Judiska museet Stockholm, s. 5

5

Berg Eriksen, Trond, Harket, Håkon, Lorenz, Einhart, Judehatets svarta bok – Antisemitismens historia från

antiken till idag, Falun, 2008, s. 554

6

Judiska museet Stockholm, s. 22

7

Berg Eriksen, Trond, Harket, Håkon, Lorenz, Einhart, s. 554-555

8

Judiska museet Stockholm, s. 22-23

9

Berg Eriksen, Trond, Harket, Håkon, Lorenz, Einhart, s. 555

10

Judiska museet Stockholm, s. 23

11

Judiska museet Stockholm, s. 5

12

10 2.2 Definitioner av begrepp

2.2.1 Antisemitism

Steven Beller menar i sin bok Antisemitism – En aktuell genomlysning att:

Antisemitism avser kanske ett flertusenårigt judehat som korsat flera kontinenter, eller så avser begreppet den moderna politiska ideologi som uppstod i Centraleuropa under det sena 1800-talet som nådde sin kulmen med Förintelsen. Eller så kan termen syfta på en antijudaism som har sitt ursprung i kristendomens konflikt med sina judiska rötter och som nådde sin kulmen med Förintelsen – eller så antisemitism en kombination av dessa.13

Som vi kan förstå av citatet, ovan, så är antisemitism ett svårdefinierat begrepp. Walter Laqueur menar att antisemitismen är judefobi eller en betäckning på hat och misstänksamhet av judar.14 Jag har dock valt att definiera det på följande sätt: ”benämning på fientlighet mot judar och judendom”15 och det är denna definition som jag kommer att använda mig av i min uppsats.

3. Metod

För att jag på bästa sätt ska kunna genomföra min undersökning har jag valt att använda mig av två metoder: idéanalys och komparativ metod.

Enligt boken Grundbok i idéanalys är idéanalys den bästa metoden att använda då man använder sig av politiska texter som källmaterial.16 Jag anser att artiklar i tidningarna som jag avser att undersöka är politiska texter och därmed har jag valt att använda mig av idéanalys. Det finns tre olika sorters idéanalyser; de har som syfte att beskriva, förklara och ta ställning till ett material.17 Med en beskrivande idéanalys avser man att ta reda på vad det är som har inträffat och med en förklarande idéanalys menar man att få svar på frågor om varför någonting har inträffat; skillnaden mellan en beskrivande- och förklarande idéanalys är således att en beskrivande idéanalys svarar på frågan vad som har skett och en förklarande idéanalys svarar på frågan varför någonting har hänt.18 Med att ta ställning inom idéanalysen

13

Beller, Steven, Antisemitism – en aktuell genomlysning, Finland, 2009, s.

14

Laquer, Walter, The Changing Face of Antisemitism – From Ancient Times to the Present Day, New York, 2006, s. 1

15

http://www.ne.se/antisemitism

16

Beckman, Ludvig, Grundbok i idéanalys, Stockholm 2005, s. 9

17

Beckman, 2005, s. 14

18

11 menar man att förklara vilka skäl för och emot en uppfattning som är acceptabla; med andra ord, vilka skäl vi har anledning att tro på.19 För studien som jag avser att göra anser jag att en beskrivande idéanalys är lämplig att använda sig av, eftersom min ambition är att beskriva vad som står i artiklarna, dvs. vad som står skrivet om mitt ämne. Jag avser att undersöka vad som står i artiklarna; alltså artiklarnas version av vad som har skett. Men det är viktigt att komma ihåg att det inom idéanalysen inte är relevant att endast beskriva en text, meningen är att man ska tillföra något och säga något nytt om det material som studeras. Man kan säga att uppgiften är att sortera materialet på ett sätt som inte omedelbart eller konkret går att utläsa i materialet självt.20 Som i all annan forskning är det även inom idéanalysen viktigt att man presenterar belägg för sina tolkningar, därför en del av idéanalysen att forskaren argumenterar för sina tolkningar och slutsatser.21

Man menar även, inom idéanalysen, att kontextens betydelse är en fråga om vilken frågeställning forskaren eller studenten menar att besvara. Om meningen är att klargöra en innebörd, vilket min avsikt med denna studie är, så har kontexten en stor betydelse, därför har jag skrivit ett kapitel, historisk bakgrund, så att läsaren kan sätta in sig i kontexten.22

Inom idéanalysen är även jämförelsen mellan olika material relevant eftersom olika material kan tillföra mer information och göra beskrivningen mer innehållsrik.23 I min studie avser jag att jämföra tre tidningar och på så sätt blir jämförelser med olika material relevant för mig. Detta går även ihop med den andra metoden som jag kommer att använda mig av; komparativ metod.

Jag kommer att använda mig av idéanalysen på sätt att jag kommer att ställa mig frågan vad som står i tidningarna då jag läser dem, och därefter kommer jag att beskriva det som står i min resultatdel.

Stellan Dahlgren skriver i boken Fråga det förflutna att en komparation är ”det grundläggande vetenskapliga arbetssättet och utan den skulle historia inte kunna skrivas överhuvudtaget”.24 Trots att den komparativa metoden först utvecklades inom litteraturvetenskaperna så har den ofta tillämpats på historieforskningen för att kunna visa likheter och skillnader eller peka på en viss utveckling. Det menas att historieskrivning främst 19 Beckman, 2005, s. 55 20 Beckman, 2005, s. 49 21 Beckman, 2005, s. 50-51 22 Beckman, 2005, s. 17 23 Beckman, 2005, s. 52 24

Dahlgren Stellan, Florén, Anders, Fråga det förflutna. En introduktion till den moderna historieforskningen, Lund, 1996, s.195

12 handlar om jämförelser mellan olika förhållanden och perioder och att en komparation är behövs för att man ska kunna göra en vetenskaplig tolkning av olika historiska förlopp.25 Komparativa studier kännetecknas av att det finns ett antagande om att det finns likheter och skillnader mellan materialet som studeras, och det är precis vad jag menar att undersöka; likheter och skillnader mellan de olika tidningarna.26 Med en komparativ metod menas att man skapar förståelse via jämförelse.

Det finns tre olika typer av komparativa studier: beskrivande studier, förklarande studier och prediktionsstudier.27 Beskrivande studier har ett deskriptivt syfte och dess avsikt är att beskriva olika händelser.28 Förklarande studier syftar till att förklara varför situationen ser ut som den gör och går vidare med att ställa frågan varför det finns likheter och/eller skillnader.29 Prediktionsstudier gör förutsägelser om framtida situationer; de försöker förutsäga hur framtida situationer kommer att se ut.30 Eftersom mitt syfte med denna undersökning är att jämföra innehållet i de olika artiklarna och tidningarna så anser jag det vara lämpligt att använda mig av en komparativ beskrivande studie.

Inom en komparativ metod är det viktigt att det inom den övergripande forskningsfrågan återfinns de begrepp som kommer att utgöra de analytiska kategorierna. Det är dessa begrepp som anger vilka egenskaper som kommer att analyseras.31 De begrepp som jag kommer att använda mig av är genus och etnicitet och de återfinns även i mitt syfte.

Av den komparativa metoden kommer jag att använda mig på så sätt att jag kommer att jämföra innehållet i Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Sydsvenska Dagbladet med varandra.

Eftersom jag har valt att göra en studie där jag jämför tre olika dagstidningar så anser jag det vara relevant att förklara vilken funktion dagstidningarna utgör i vårt samhälle. Med dagstidningar menas tidningar som ges ut dagligen och är avsedd för spridning bland allmänheten och innehåller allmänna nyheter.32

I min undersökning betraktas tidningarna som en informationskälla då syftet med de undersökta artiklarna är att informera invånarna om vad det är som, för tillfället, pågår i samhället.

25

Dahlgren, Stellan, Florén Anders, 1996, s. 195

26

Denk, Thomas, Komparativ metod – förståelse genom jämförelse, Lund, 2002, s. 7

27 Denk, 2002, s. 8 28 Denk, 2002, s. 8 29 Denk, 2002, s. 12 30 Denk, 2002, s. 20 31 Denk, 2002, s. 99 32 http://www.ne.se.support.mah.se/lang/dagstidning 10/06/08

13 Min undersökning kommer att genomföras på så sätt att jag kommer att läsa om innehållet i de olika tidningarna och skriva ner vad som står skrivet i mina resultat. Därefter kommer jag att ta på mig ett par genus- och etnicitets-glasögon och analysera innehållet utifrån ett genus- och etnicitet perspektiv.

3.1 Metodkritik

Inom idéanalysen är det viktigt att ha en så objektiv vinkel som möjligt, men forskaren måste även förstå att ens egna värderingar, kulturella bakgrund och erfarenheter kan påverka studiens resultat. Beckman markerar detta i sin bok då han menar att en forskare, medvetet eller omedvetet, kan påverka studiens resultat med sina privata ställningstaganden. Därför menar Beckman att det är viktigt att man, inom ramen för en beskrivande idéanalys, argumenterar för sina tolkningar och slutsatser.33 Därför är det viktigt att läsaren har i åtanke att denna uppsats är skriven cirka 40 år efter att artiklarna, som studien bygger på, publicerades, och att författarens erfarenheter och omständigheter kan ha påverkat studien.

En annan sak som jag anser vara viktig att ha i åtanke är att en människa aldrig kan vara objektiv, på så sätt kan mina egna erfarenheter och värderingar om bl.a. judar och antisemitism påverka resultatet i denna studie. Jag har dock, just vid detta tillfälle, fördelen av att vara barn till föräldrar med olika nationaliteter och har hela mitt liv blivit uppfostrad till att vara neutral och försöka se saker från flera olika håll innan jag drar en slutsats. Med hjälp av denna uppfostran så anser jag att jag kommer kunna ställa mig neutral även till denna händelse. Detta framgår i Historisk tidsskrift 2005:2, där Maria Ågren påpekar att en människa som läsare och mottagare av en text bör vara uppmärksam på vad som blir synligt för den och varför.34

3.2 Källmaterial

I mitt sökande efter källmaterial begav jag mig till Universitetsbiblioteket i Lund där de har alla Sveriges dagstidningar arkiverade på mikrofilm. För att avgränsa undersökningen valde jag att undersöka två tidningar där jag, i samråd med personalen på biblioteket, valde följande tidningar: Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Sydsvenska Dagbladet. Tidningarna

33

Beckman, 2005, s. 51

34

Ågren, Maria, ”Synlighet, vikt, trovärdighet – och självkritik. Några synpunkter på källkritikens roll i dagens historieforskning” Historisk tidsskrift 2005:2, s. 260

14 representerar liknande politiska åsikter vilket gör att de förhoppningsvis tänker lika då de publicerar artiklar, men de är centrerade kring tre olika svenska städer vilket jag hoppas ska ge variation i mina resultat.

Min avsikt med denna studie är att undersöka allt som står om mina, tidigare angivna, ämnen i tidningarna så har jag då jag har läst tidningarna sökt efter tre olika typer artiklar; reportage, ledare och insändare. Med reportage menas en artikel med en viss längd, personlig färgning, spegla en faktisk händelse och ha ett visst nyhetsvärde som byggs på reporterns förstahandskännedom.35 Ledare är artiklar som kan vara både osignerade och signerade och uttrycker publikationens åsikt i en viss fråga.36 Med insändare menas de tidningsartiklar som tidningens läsare bidrar med.37 I mitt källmaterial har jag dock endast funnit olika reportage av de händelser som jag har valt att undersöka.

3.2.1 Dagens Nyheter

Dagens Nyheter (DN) är en Stockholmscentrerad morgontidning och den grundades av Rudolf Wall i december 1864. I formandet av Dagens Nyheter fick Wall sin inspiration från Göteborgs-Posten som grundades 1859. Walls ambition var att skapa en tidning som kunde läsas av alla, oavsett klass eller inkomst, och han avsatte även en del av tidning till annonser som var en viktig del av tidningsekonomin. Det låga priset tidningen och dess snabbt befästa ställning som nyhetsorgan gjorde att tidningen blev framgångsrik.

Dagens Nyheters politiska ställning var från början utpräglat liberalt. Tidningen förespråkade politisk frihet, utvidgad rösträtt, undervisningsfrihet, frihandel och sparsamhet med försvarsanslagen. Under första världskriget förespråkade tidningen en strikt neutral linje. Vid den liberala partisprängningen, 1923, ställde sig tidningen på det nybildade liberala partiets sida. Under mellankrigstiden genomgick Dagens Nyheter en kraftig expansion och under andra världskriget blev Dagens Nyheter den största tidningen i Sverige. 1972 förklarade Dagens Nyheter som en oberoende tidning men skulle på ledarplats driva åsikter i liberal anda.38 Idag är Dagens Nyheter en oberoende liberal tidning.39

35 http://www.ne.se.support.mah.se/lang/reportage 10/06/07 36 http://www.ne.se.support.mah.se/lang/ledare/238960 10/06/07 37 http://www.ne.se.support.mah.se/lang/ins%C3%A4ndare 10/06/07 38

Nationalencyklopedin, fjärde bandet, Höganäs, 1990, s. 330-331

39

15 3.2.2 Göteborgs-Posten

Göteborgs-Posten, som är Göteborgscentrerad, grundades 1859 som ett liberalt organ av D.F. Bonnier. Bonnier sålde tidningen 1872 som då övergick till att inta en konservativ politisk linje. 1896 såldes tidningen igen och då återgick den till en liberal politisk färg. Efter en ekonomisk kris, 1926, såldes tidningen en gång till och då gjorde huvudredaktören några ändringar i tidningen; innehållet och språket populariserades och en medveten lågprispolitik fördes. Dessa åtgärder, tillsammans med att Göteborgs-Posten länge fick vara ensam morgontidning i Göteborg samt konkurrenters oförmåga att ta upp striden gjorde att Göteborgs-Posten under många år blev framgångsrik.40 Göteborgs-Posten är idag en liberal tidning.41

3.2.3 Sydsvenskan (SDS)

Den Malmöcentrerade tidningen, Sydsvenskan (även känd som Sydsvenska Dagbladet eller Sydsvenska Dagbladet Snällposten), grundades 1870. År 1972 slog sig Sydsvenska Dagbladet samman med tidningen Snällposten, och fick då namnet Sydsvenska Dagbladet Snällposten. En bit in på 1900-talet började tidningen tona ner på sin liberala profil och från 1914 framträdde den istället som ett högerorgan. Till nazismen intog Sydsvenskan huvudsakligen en avvisande hållning och under andra världskriget stödde de samlingsregeringens politik. Efter en medborgerlig samling, 1966, bröt Sydsvenskan valde tidningen beteckningen oberoende liberal vilken de innehar än idag.42

5.3 Källkritik

När man gör en sådan undersökning som jag har valt att göra är det viktigt att komma ihåg att tolkningen av artiklar kan förändras över tid. Man kan ha läst andra artiklar om det ämnet som undersöks eller ha diskuterat det med andra människor som kan ha fått dig att se ämnet med andra ögon; därmed är det möjligt att man kan ha ett annat synsätt på ämnet idag än vad man hade haft om man undersökte det när artiklarna först trycktes.

I mitt empiriska material presenterar jag den fakta som jag har funnit i de olika reportagen. Eftersom tidningarna har valt att publicera dessa reportage så utgår jag från att de står för det som är tryckt.

40

Nationalencyklopedin, Åttonde bandet, Höganäs, 1992, s. 270-271

41

http://www.ne.se/g%C3%B6teborgs-posten 10/05/08

42

Nationalencyklopedin, sjuttonde bandet, Höganäs, 1995, s. 577, http://www.ne.se/sydsvenska-dagbladet-sn%C3%A4llposten 10/05/08

16 En annan källkritisk aspekt är att inte endast tankar och värderingar förändras över tid, det gör även språk. Det är viktigt att ha i bakhuvudet att ord kan ha haft en annan betydelse eller uppfattats på ett annat sätt under den tid då artiklarna trycktes jämfört med hur vi uppfattar dem idag.43

4. Teori och begrepp

4.1 Etnicitet

Själva termen etnicitet kan definieras på många olika sätt och beror på vilket angreppssätt man utgår ifrån. Det som är gemensamt för alla angreppssätt är att de ser etnicitet som något som har med klassificering av människor och grupprelationer att göra.44 Thomas Hylland Eriksen menar att etnicitet ”uppstår och blir relevant genom sociala situationer och möten, samt genom människors sätt att handskas med livets krav och utmaningar”.45 Han menar även att etnicitet kan anta många former och betonar en gemensam härkomst hos medlemmarna.46 Men det är dock viktigt att påpeka att det inte alltid behöver vara den gemensamma härkomsten som etniciteten bygger på. Etnicitet byggs ofta på föreställningen om en delad kultur, och så är det i judarnas fall.47 Judar från Östeuropa tenderar att se ut som östeuropéer och judar från Nordafrika ser ofta ut som nordafrikaner48 men de delar en gemensam kultur och tro och kan därför sammansvetsas till en etnisk grupp trots att de bor på olika geografiska områden. För min uppsats anser jag det vara intressant att se på hur man ser på etnicitet då människor kommer till ett annat land. Hylland Eriksen menar i detta avseende att människor som migrerar söker vidmakthålla sina släktband i den nya miljön, och det uppstår lätt etniska kvarter och etniska politiska grupper. ”Även om den sociala och kulturella förändringen kan vara snabb tenderar människor att bibehålla sin etniska identitet trots att de flyttat till en ny omgivning.”49 Det kulturella arvet blir i detta fall en form av etnicitet då polska judar, efter en tid i Sverige, känner sig mer som judar än som polacker. Det är även viktigt att komma ihåg att även den infödda befolkningen (i detta fall svenskarna) kan utveckla ett etniskt tänkande som kan ta sig formen i stereotypisering vilket innebär att människor skapar och konsekvent

43

Thurén, Torsten, Källkritik, Falköping, 2001, s. 109-111

44

Hylland Eriksen, Thomas, Etnicitet och nationalism, Falun, 2007, s. 12

45 Hylland Eriksen, 2007, s. 10 46 Hylland Eriksen, 2007, s. 14 47 Hylland Eriksen, 2007, s. 48 48 Hylland Eriksen, 2007, s. 90 49 Hylland Eriksen, 2007, s. 17

17 tillämpar de standardiserade föreställningar om vad som kulturellt utmärker en grupp.50 Generellt kan man säga att då etniskt tänkande uppstår så bildas ett ”Oss” och ”Dem”-tänkande.51 I min uppsats kommer jag att tillämpa etnicitet på så sätt att jag kommer att försöka utläsa om den svenska pressen på något sätt försökte stereotypisera de judiska flyktingarna som kom till Sverige.

4.2 Genus

Nina Lykke påpekar så är genusforskningens poäng inte att definitivt fastlägga betydelsen i kön, hon menar istället att genusforskningens könskategorier är medvetet mångtydiga och att det ständigt sker en förändring.52 Lykke menar, i sin diskussion om postkolonial och antirasistisk feminism, att det i postkolonial feministisk teori är ett centralt mål att överskrida ett kulturressentialistiskt könstänkande. Vidare skriver Lykke att den postkoloniala och antirasistiska feminismens uppgörelse med kulturressentialismen förknippas med en betoning av maktskillnader och olikheter mellan kvinnor och sammanvävningar av processer som ”gör” kön, ras och etnicitet. Genom att lägga betoning på historiska, samhälleliga, kulturella olikhets- och hierarkiskapande processer vill man underminera föreställningen om statisk kulturell determinering.53 Av denna teori kommer jag att använda mig av på så sätt att jag kommer att titta på om de polska judarna beskrivs på olika sätt utifrån deras kön och om det är förknippat med någon stereotypisering på grund av deras kulturella arv. Lykke talar även om sexual difference som en analysstrategi. Denna strategi tar utgångspunkt i kroppen och beskriver kön och genus utifrån kroppsliga likheter och skillnader.54 Denna teori kommer jag, i min uppsats, att använda mig av på så sätt att jag kommer att undersöka om de polska judarnas kroppar och utseende beskrivs på olika sätt. Jag kommer i undersökningen även att titta på om man beskriver den polsk-judiska mannen och den polsk-judiska kvinnan på olika sätt.

5. Tidigare forskning

Jag vill börja detta avsnitt med att påpeka att ämnet som jag undersöker har det inte gjorts många studier på tidigare. Jag har flitigt sökt böcker, uppsatser, avhandlingar och artiklar som

50 Hylland Eriksen, 2007, s. 34 51 Hylland Eriksen, 2007, s. 28 52

Lykke, Nina, Genusforskning – en guide till feministisk teori, metodologi och skrift, Stockholm, 2009, s. 52

53

Lykke, 2009, s. 108

54

18 har behandlat detta ämne men har dock fått fram endast ett fåtal studier, och det är dem som jag kommer att presentera här.

Izabela A. Dahl har i sin artikel Mottagningen av de polska judarna i svensk press 1968-1972 kritiskt granskat de svenska mediernas roll vid informationsförmedlingen av de polska judarnas mottagning.55 Dahl har undersökt hur dessa händelser är förmedlade i två svenska tidningar med två olika politiska riklinjer: Dagens Nyheter och Ny Dag.56 För att göra denna studie använder sig Dahl av en diskursanalys som fokuserar på maktförhållandena mellan medierna och offentligheten, men som även ställer mediernas roll i ett bredare spektrum av sociala, kulturella, politiska och ekonomiska maktstrukturer.57

Dahl menar att Sveriges roll i mottagningen av polska judar inte verkar ha gett något större eko i offentligheten.58 Slutsatserna av Dahls studie är att Polens hållning (då de förde den antisemitiska kampanjen och såg till att polska judar utvandrade) bestämde för Sverige en utrikespolitisk handlingsram som var grundläggande för mottagningsorganisationen. Dahl menar att ”Genom att Sverige skapade en flyktingskvot och öppnade sina gränser för de statslösa polska judar var det Sveriges neutralitetsstatus som determinerade svensk inrikespolitiska handlingar”. Den Mosaiska Församlingen representanter, i Stockholm, försökte undvika varje form av publicitet kring den pågående immigrationen. Man ansåg att nyhetsjournalistik skulle försvåra utvandringen från Polen. Därför uppmanade man alla invandrare att inte gör några uttalanden i pressen. Det verkade vara viktigt att tillåta invandringen men även att inte synliggöra den. Dahl menar att mediernas publikationer betraktades noga från både den polska och svenska sidan och att det är de som spelar en central roll i informationsförmedlingen av migrationsprocessen.59 Denna studie av Dahl är relevant för mig i min uppsats både som förförståelse av det material som jag kommer att undersöka, och som en studie som jag kan jämföra mina egna resultat med i min analys.

Izabela A. Dahl har även skrivit artikeln Mottagning av polska judar i Sverige 1968-1972 i samarbetet mellan Mosaiska Församlingen i Stockholm och Svenska Ambassaden i Warszawa inom detta område. Dahl menar att hon i denna artikel skissar ett forskningsprojekt som har

55

Dahl, Izabela A., ”Mottagningen av de polska judarna i svensk press 1968-1972” ” i Lars Berggren, Mats Greiff, Jesper Johansson, Johan Svanberg och Malin Thor (red). Samhällshistoria i fokus. En festkrift om arbete,

migration och kultur till Lars Olsson, Malmö, 2010 (under publicering), s. 1

56 Dahl, 2010, s. 2 57 Dahl, 2010, s. 2 58 Dahl, 2010, s. 5 59 Dahl, 2010, s. 13

19 sin fokus på de politiska händelserna i Polen år 1968 och de svenska myndigheternas samarbete inom processen av polska judars mottagning. Analysen av forskningsprojektet bygger på material från Svenska Ambassaden i Warszawa och Mosaiska Församlingen i Stockholm. I analysen fokuseras det på de polsk-judiska migranternas mottagning i Sverige som ett handlingssamspel mellan olika myndigheter inom en polsk-svensk politisk handlingsram med det kalla kriget som bakgrund.60 Även i denna artikel använder sig Dahl av en diskursanalys som har sin fokus på maktförhållandena mellan medierna och offentligheten.61 Dahls slutsatser i denna artikel är att ”Vid den spända politiska situationen 1968 mellan det neutrala Sverige och östblockländerna har Sverige öppnat sina gränser åt polsk-judiska migranter och delarerat denna handling som en humanitär auktion.”62 Dahl menar att de flesta migranterna kom till Sverige direkt från Polen och att det under åren 1968-1972 handlade om mer än 3000 personer.63 Det fanns även personer som sökte sig till Sverige via europeiska flyktingsläger och tillståndet omfattade cirka 450 personer. Förutom kvoteringsfallen beviljade Sverige årligen cirka 200 personer politisk asyl och det kom till ett 100-tal som gavs inresetillstånd på grund av inbjudan från släktingar till Sverige.64 I min undersökning kommer jag att använda mig av Dahls studie på så sätt att jag kommer att jämföra mina resultat med hennes i min diskussion.

Julian Ilicki gjorde en rapport från forskningsprojektet om judisk identitet och förändringar i samband med migration. Denna forskning presenterade han i boken Den föränderliga identiteten. Ilicki har i sin studie använt sig av muntlig metod och genomfört intervjuer med den yngre versionen av polska judar som kom till Sverige under åren 1968-1972. Ilicki påpekar att hans arbete handlar om förändringar i den självupplevda nationella identiteten hos den yngre generationen polska judar som under åren 1968-1972 invandrade till Sverige. Tyngdpunkten ligger därmed på förändringar i identiteten och inte på själva identiteten som sådan.65 Då Ilicki diskuterar sitt empiriska material så kommer han fram till ett antal slutsatser. En av Ilickis slutsatser var att innan den antisemitiska kampanjen satte igång i Polen så var de polska judarnas självupplevda nationella identitet inte antingen polsk eller

60

Dahl, Izabela A., ”Mottagning av polska judar i Sverige 1968-1972 i samarbetet mellan Mosaiska Församlingen i Stockholm och Svenska Ambassaden i Warszawa” Uppsala, 2010 (under publicering), s. 1

61 Dahl, 2010, s. 2 62 Dahl, 2010, s. 13 63 Dahl, 2010, s. 13 64 Dahl, 2010, s. 13-14 65

Ilicki, Julian, Den föränderliga identiteten – Om identitetsförändringar hos den yngre generationen polska

20 judisk, utan den vara snarare både och. Ilicki uttrycker det på så sätt att det var en fråga om en sammansatt nationell identitet och i den ingick såväl en polsk som en judisk dimension om än med olika kombinationer av dess dimensioner hos olika individer.66 Efter att ungdomarna hade kommit till Sverige och bosatt sig här märktes en klar förändring i den självupplevda nationella identiteten. Ilicki menar att

trots att de flesta av gruppens medlemmar i Polen i praktiken hade vuxit upp utan någon nämnvärd kontakt med de judiska traditionerna och trots att deras grad av ”judiskhet” i de flesta fall var låg och obefintlig i Polen, har deras känsla av att tillhöra det judiska folket samt den positiva emotionella betydelse som förknippas med denna tillhörighetskänsla vuxit på ett anmärkningsvärt sätt. Samtidigt har deras polska tillhörighetskänsla, som fram till slutet av 1960-talet spelade en betydligt viktigare roll än den judiska, minskat i motsvarande grad.67

Ilickis forskning är relevant för mig eftersom den behandlar flyktingar som kom till Sverige från Polen på grund av judeförföljelserna som pågick där 1968-1972. Jag kommer att använda mig av den i min undersökning på så sätt att jag kommer att titta på om artiklarna på något sätt påvisar om hur de judiska flyktingarna upplevde sin identitet i Polen och efter ankomsten till Sverige.

De olika studierna som har gjorts kring det ämne som jag har valt att behandla i min uppsats är genomförda med olika metoder; diskursanalys och muntlig metod. Jag har valt att använda mig av en tredje metod; idéanalys. Jag anser dock ändå att våra resultat går att jämföra eftersom det är slutsatserna av de olika studierna som kommer att diskuteras.

Ylva Brune har med sin avhandling Nyheter från gränsen som syfte att fördjupa förståelsen ”av hur nyhetsjournalistikens berättelsemönster och idévärld arbetar i förhållande till det som definieras som invandrar- och flyktingfrågor.”68 Det är texternas sätt att skapa mening och de idéer som de uttrycker som står i centrum för Brunes intresse. Brune hade som ambition att läsa sina texter som meningsfulla budskap, som skapar identiteter och gemenskaper, bland annat genom att konstruera gränser till Andra. För Brune handlar det om att fånga in om och hur nyhetsmakandets logik och berättelsemönster bidrar till att skapa ”invandrare” och

66 Ilicki, 1988, s. 239 67 Ilicki, 1988, s. 243 68

Brune, Ylva, Nyheter från gränsen – Tre studier i journalistik om ”invandrare”, flyktingar och rasistiskt våld, Kungälv, 2004, s. 19

21 flyktingar som Andra, i texterna och/eller i förhållande till läsaren.69 En slutsats som Brune har dragit från sin undersökning är att ett tolkningspaket uppträder rutinmässigt där nyhetsberättandet tar avstamp i en status quo; som framträder som en normal och god ordning. Brune menar att flyktingar, invandrare och rasister konstrueras som motpoler till eller som problem för den normala ordningen, men också som objekt för ordningsskapande och solidaritet. Brune menar även att nyheter om ”invandrare” och flyktingar arbetar med en utgångspunkt i common sense, där det oftast det odefinierade ”svenska” utgör normen som flyktingen eller invandraren jämförs med eller kontrasteras emot eller ska inlemmas i. Det speciella med nyheter om invandrare och flyktingar, menar Brune, är att de aktualiserar en vi-het som knyter an till nationen som föreställd gemenskap.70 Brunes forskning är intressant i förhållande till min undersökning på så sätt att den påvisar hur invandrare och flyktingar har framställts i svensk press, vilket är vad min undersökning också handlar om.

6. Resultat

I denna del kommer jag att redogöra för det empiriska material som jag har undersökt. Jag har valt att presentera innehållet i Dagens Nyheter först, därefter Göteborgs-Posten och slutligen redogöra för vad som står skrivet i Sydsvenska Dagbladet. Jag har även valt att redogöra för det empiriska materialet i kronologisk ordning eftersom jag anser att det blir lättare att följa med i händelseförloppet än om jag hade skrivit om det tematiskt.

6.1 Den antisemitiska kampanjen

6.1.1 Dagens Nyheter

13 mars 1968 rapporterades det i Dagens Nyheter att tre höga polska regeringstjänstemän, vilkas söner har pekats ut som ledare för studentdemonstrationerna i Warszawa, hade avskedats från sina poster. Vidare i artikeln rapporterades det att studenterna påpekar att de inte hade någonting gemensamt med ligister, och att de ansåg det vara på tiden att man tog deras handlingar för vad de var; en demonstration för socialism och demokrati. Det rapporterades även i artikeln att myndigheterna hopade skulden på zionister71 som man ansåg arbetade för en allians mellan Västtyskland och Israel och som var ute efter att förtala Polen. Avslutningsvis rapporterades det i artikeln att den regeringsvänliga katolska tidningen, Slowo 69 Brune, 2004, s. 41 70 Brune, 2004, s. 357 71

Sionister: människor som har en politisk strävan efter att åstadkomma judarnas återvändande till Israel. (http://www.ne.se/sionism?i_h_word=sionist) 2010/05/10

22 Powszeche, hade publicerat en lista av namn på några av de arresterade studentledarna, och utav de var det många judiska namn, och i den polska tidningen skrevs det även att de brukade mötas vid judiska kultursällskapet. Man menade att ”- Zionisterna, som inte kan förlåta den polske kommunistpartiledaren Wladyslaw Gomulka för dennes rättvisa bedömning av Israels aggression i juni förra året, har föresatt sig att hetsa intellektuella mot regimen, skriver tidningen.”72

Att fabriksarbetare och tjänstemän, på order av kommunistmyndigheterna, hade hållit massmöten över hela Polen rapporterades det i Dagens Nyheter 14 mars 1968. På mötena anklagades sionisterna för att ligga bakom oroligheterna. Nyhetsbyrån, PAP, återgav en resolution som hade antagits vid ett sådant möte där de som närvarade på mötet krävde att myndigheterna slutade tolerera de reaktionära sionistiska elementens verksamhet inom landets politiska, ekonomiska, kulturella och sociala liv, och de krävde även att massmedia – pressen, radio och TV, skulle bli ett instrument för kampen mot politisk och ideologisk verksamhet. Avslutningsvis rapporterades det i artikeln att man sammanlänkade de senaste gatudemonstrationerna och sammanstötningarna i Warszawa med den verksamhet som bedrivs av ”imperialistiska och revisionistiska” centraler i USA och Västtyskland och av ”den internationella sionismen”.73

15 mars 1968 rapporterade Dagens Nyheter att medan de polska tidningarna fortsatte att angripa liberaler och påstådda sionister, så sammanträdde studenter över hela Polen för att diskutera bland annat polisbrutaliteten och samtidigt underströk de kraftigt att målet med aktionerna inte är någonting annat än socialism. Vidare rapporterades det Västobservationer i Warszawa ansåg att demonstrationerna hade gett myndigheterna en förevändning att avlägsna vissa liberala krafter inom undervisningsväsendet, och att tre högre statstjänstemän, som tros vara judar, har också rensats ut. I artikeln rapporterades det även att kommunistpartiet hade satt igång en massiv propagandakampanj där man hela tiden hade betecknat effekten av demonstrationerna med liberaler och sionister, trots studenternas ständiga förnekanden.74

Att studenterna ska bojkotta undersviningen vid universitet i några dagar rapporterades det om i Dagens Nyheter 16 mars 1968. Det rapporterades även att den katolske författaren,

72

Dagens Nyheter, 13 mars 1968, ”Warszawa: Demonstrationerna sprids”

73

Dagens Nyheter, 14 mars 1968, ”Polen: Protestupplopp i flera städer. Böcker på bål”

74

23 Stefan Kisielewski, hade blivit överfallen och misshandlad. Författaren hade då nyligen kritiserat det polska kommunistpartiets kulturpolitik skarpt genom att säga att partiledningen är en skandalös diktatur av okunniga. Avslutningsvis rapporterades det att Kisielewski och några andra liberala intellektuella och judar hade av regeringen och pressen anklagats för att stå bakom de våldsamma studentdemonstrationerna i Polen.75

I Dagens Nyheter 17 mars 1968 rapporterades det att vid en studentdemonstration så hade studenterna offentligt bränt de tidningar som skyllt studenternas handlingar på sionistisk sammansvärjning. Vidare rapporterades det att judiska politiker med ungefär statssekreterarens rang hade avsatts och deras barn hade utpekats som kravallorganisatörer. Även en känd judisk författare hade överfallits och misshandlats så svårt att han blev sängliggande i flera dagar. I artikeln menades det att statsledningen camouflerade av allt att döma egna problem genom att kasta skulden på sionismen och försökte spela på det som återstod av traditionell polsk antisemitism.76

25 mars 1968 rapporterade Dagens Nyheter fler avskedningar hade skett, bland annat hade fem professorer utsatts för kritik för sina liberala åsikter. Den polska pressen skrev att de åsikterna hade inspirerat senaste tidens studentoroligheter. Det rapporterades även att professor Stefan Zolkiewski, som var jude, hade avskedats från sin befattning vid vetenskapsakademin. Zolkiewski blev den sjätte högt uppsatte judiske regeringstjänsteman som hade avskedats sedan studentoroligheterna började den 8 mars.77

Att den länge väntade aktionen mot studenterna vid Warszawas universitet hade kommit; sju fakulteter stängdes, 34 studenter reglerades och ytterligare elva suspenderades rapporterades det om i Dagens Nyheter 31 mars 1968. Vidare rapporterades det att studenterna hade krävt att de sex avskedade professorerna skulle återinsättas och de studenter som greps under demonstrationen den 8 mars skulle släppas. Artikeln gick vidare med att rapportera att tolv högt uppsatta personer hade avskedats sedan studentoroligheterna började och att tio av dem var judar. Det rapporterades även att regimen skyllde oroligheterna på sionister, intellektuella och gamla stalinister. Avslutningsvis rapporterades det att partiorganet, Trybuna Ludu, hade meddelat att statsåklagaren som var av judisk börd hade uteslutits från kommunistpartiet.

75

Dagens Nyheter, 16 mars 1968, ”Warszawas studenter går i strejk”

76

Dagens Nyheter, 17 mars 1968, ”Sionismen får skulden”

77

24 Någon motivering angavs inte men den polska pressen hade tidigare angripit hans son, som var sociologistuderande vid Warszawauniversitetet, för att han skulle ha varit medlem i den judiska Babelklubben och haft ”synnerliggen hjärtliga förbindelser med israeliska ambassaden” innan Polen bröt de diplomatiska förbindelserna med Israel i samband med junikriget 1967.78

I Dagens Nyheter 3 april 1968 rapporterades det att utrensningar inom den polska statsförvaltningen hade fortsatt. Det rapporterades även att tveksamheten på regeringshåll var stor och att officiella tjänstemän undviker att uttala sig om utvecklingen. Det hade även blivit svårt att få visum och det gällde både polacker som ville utomlands och utländska affärsmän som ville komma till Polen. Partiledaren, Gomulka, hade tidigare erbjudit missnöjda judar möjlighet att emigrera till Israel och antalet utvandrare hade ökat kraftigt. I artikeln menades det att de polska judarnas sociala och kulturella förbund hade utfärdat en statsdeklaration för kommunistpartiet. I deklarationen stod det att de judar i Polen som hyser sionistiska känslor inte representerade den absoluta majoriteten av den judiska församlingen som utgjordes av ”trogna medborgare i folkets Polen”.79

7 april 1968 rapporterade Dagens Nyheter att rektorn för Polens berömda film- och teaterskola hade avskedats tillsammans med sina medhjälpare. Därmed hade 27 personer officiellt rensats ut efter de omfattande studentoroligheterna i Warszawa. De flesta av de utrensade personerna var judar.80

Att ännu en person hade uteslutits från kommunistpartiet, denna gång den polska arméöversten vid en skola, rapporterades det om i Dagens Nyheter 8 april 1968. Vidare rapporterades det att premiärministern, Pjotr Jaeoszewicz, hade sagt att det inte är någon hemlighet att antipolska och reaktionära element hade gjort gemensam sak med sionistiska grupper i försök att hetsa upp stämningen vid en del universitet och andra högre skolor. Jaeoszewicz uttalade att ”- Vi förklarar ett skoningslöst krig mot alla manifestationer av sionistisk aktivitet i vårt land /…/”.81

78

Dagens Nyheter, 31 mars 1968, ”POLEN: UTRENSNINGAR”

79

Dagens Nyheter, 3 april 1968, ”Fortsatta utrensningar i polska förvaltningen”

80

Dagens Nyheter, 7 april 1968, ”Ny filmman avsatt i Polen”

81

25 2 maj 1968 rapporterades det i Dagens Nyheter att det polska kommunistpartiet och regeringen hade anordnat en fyra timmar lång majdemonstration i Warszawa med tydligt Israelfientlig och antisionistisk ton. Partiledaren, Gomulka, meddelade även att polsk-amerikaner hade utsatts för diskriminering i USA. Vidare rapporterar artikeln att det fanns plakat som var riktade mot Polens fiender och hade texter som ”Ner med sionisterna – imperialisternas agenter”, ”Skam över Israels soldater” och så vidare. Ett plakat visade den judiska stjärnan och ordet ”aldrig”.82

5 maj 1968 tryckte Dagens Nyheter en intervju som hade gjorts med en man i Polen. Mannen menar att minst hundra i direktörsklassen och hundratals under dem hade avskedats från sina poster. Mannen menade att sionism på den tiden i Polen betydde att man hade visat eller sägs ha visat sympati för Israel under junikriget 1967. Han sa att sionism är en ”opolsk verksamhet” eftersom Polen hade avbrutit sina diplomatiska förbindelser med Israel i samband med kriget och stödde arabstaternas krav. Sionism betydde även att man bröt sin solidaritet med socialismen och allierades sig med dollar och kapitalism, imperialism. Mannen menade att judarna ansågs, självfallet, vara de lättaste offren för sionism eftersom de hade fränder överallt, särskilt i Israel och i USA. Därför, menade mannen, fungerade angreppen på sionism i praktiken som antisemitism. Mannen menade även att en jude, eller en person av judisk börd, var rädd för att möta utlänningar, särskilt judar från västvärlden, eftersom det kunde tolkas som en sionistträff. Mannen berättade även att en tysk student med judiska föräldrar som hade fått veta att dennes vardag var hotad hade ställt frågan varför den helt plötsligt skulle bry sig om att dennes farfarsfar trodde på Moses. Avslutningsvis menar mannen att han inte har sagt alla dessa grejer utav själviskhet utan för att han ansåg att det som hände var avskyvärt eftersom det drabbade nobla människor.83

Att folkpartiet övervägde att tacka nej till en officiell inbjudan från Warszawa rapporterades 30 maj 1968 i Dagens Nyheter. Motiveringen till varför man övervägde att inte åka är för att det kändes stark avsky mot de judeförföljelser som rapporterades från Polen. Borgarrådet Hanson sa till Dagens Nyheter: ”- Utöver senaste tidens meddelanden i pressen har vi själva gjort egna undersökningar. De officiella antisemitiska aktionerna i Polen är både beklämmande och kusliga.”84 Det menades att det va en ömtålig fråga eftersom de besöker

82

Dagens Nyheter, 2 maj, 1968, ”Polsk majfest: Dayan fascist”

83

Dagens Nyheter, 5 maj 1968, ”Antisemitism i Polen, Det officiella Warszawa ’vet inget’ om agitationen”

84

26 öststaterna och mottar delegationer därifrån samt försöker upprätthålla vänskapliga förbindelser med alla huvudstäder i Europa.

Men judiska studenter har fått besked om att de inte kommer att bli insläppta på universiteten i Warszawa i höst. Judiska tjänstemän har blivit avskedade och en skarp antisemitisk hållning har markerats från de polska myndigheternas sida. Därför är olusten stor inom folkpartigruppen i Stadshuset mot att vi nu skall sända en officiell delegation från Stadshuset till Warszawa, säger hr Hanson.85

Sammanfattningsvis rapporterade Dagens Nyheter flitigt om den antisemitiska kampanjen i Polen under mars månad, då tidningen tryckte sju artiklar på cirka tre veckor. Rapporteringen i Dagens Nyheter avtog i april och maj då tidningen tryckte tre artiklar i respektive månad. Under mars månad låg fokus på att myndigheterna hopade skulden på liberaler och sionister för de studentoroligheter som uppstod i rapporteringen. En annan sak som också belystes under mars månad var att personer på höga maktpositioner avskedades och/eller uteslöts ur kommunistpartiet, varav de flesta var av judisk börd. I april fortsatte Dagens Nyheter att rapportera om avsatta tjänstemän och uteslutningar ur kommunistpartiet, men i maj låg fokus även på att partiledaren, Gomulka, hade uppmanat judar att emigrera till Israel. I maj belystes det polska kommunistpartiets och regeringens majdemonstration som innehöll klara drag av en antisemitistisk kampanj. Det låg även fokus på de enskilda människorna i Polen då Dagens Nyheter tryckte en intervju som hade gjorts med en man i Polen och avslutningsvis tryckte Dagens Nyheter en artikel om att folkparitet övervägde att inte resa till Polen på grund av den antisemitiska kampanjen som har bedrivits.

6.1.2 Göteborgs-Posten

Den 13 mars 1968 skriver tidningen Göteborgs-Posten att det för fjärde gången hade kommit till sammanstötningar mellan studenter och polis framför Warszawas universitet. Studenterna framförde att de inte är några ligister och påpekade att det är dags att man tog deras handlingar för vad de verkligen var: en demonstration för socialism och demokrati. I artikeln rapporterades även att tidningarna i Warszawa fördömde demonstrationerna och utpekade stalinisterna och sionisterna som de huvudansvariga. Vidare rapporterades i artikeln att partisekreteraren, Jozef Kempa, i ett uttalande hade sagt att även föräldrar till de ungdomar som utlöste oroligheterna hade sin del i ansvaret och att åtgärder mot dem hade vidtagits.

85

27 Detta tolkades som att en del högre ämbetsmän och viceministrar redan hade avsatts från sina poster. Kempa anklagade liberala element för att stå bakom oroligheterna. Han angrep även sionisterna i den så kallade Babel-klubben som hade uttryckt sin glädje över den israeliska aggressionen mot araberna förra året [1967].86

”De polska tidningarna fortsatte /…/ att angripa liberaler och påstådda sionister trots att de revolterande studenterna tagit avstånd från sionism och antisemitism.”87 rapporterar Göteborgs-Posten den 16 mars - 1968. Men lite längre ner i artikeln stod även att Trybuna Ludu, partiets språkrör, skrivit att unga människor med sionistiska förbindelser hade spelat en stor roll i det nuvarande händelseförloppet.88

Att den polska armén försäkrade offentligt sin lojalitet för kommunistpartiledaren, Wladyslaw Gomulka, skrev Göteborg-Posten om den 17 mars - 1968. Men det skrevs även att den polska pressen samtidigt hade anklagat stalinister, sionister, revisionister och imperialistlakejer för att underblåsa och exploatera den senaste tidens studentoroligheter i Polen för att undergräva Gomulkas auktoritet.89

19 mars 1968 rapporterade Göteborgs-Posten att en före detta polsk kommunistledare, Roman Zambrowski, hade uteslutits ur partiet eftersom han beskylldes för att vara en av anstiftarna till studentdemonstationerna. Vidare rapporterades att Zambrowski tidigare hade varit inflytelserik och aktiv i den grupp som hjälpte Gomulka till makten 1956 efter stalinepoken. Men 1963 försvann Zambrowski, som var jude, från politikbyrån och året därpå även för centralkommittén.90

Den 20 mars 1968 rapporterade Göteborgs-Posten om att för första gången sedan krisens utbrott framträdde partiets och regeringens ledande män offentligt. Gomulka, kommunistledaren, sade att skiljelinjen inte gick mellan arbetarna och studenterna utan att den gick mellan anhängarna till socialismen och dess motståndare. På upphängda banderoller i

86

Göteborgs-Posten, 13 mars 1968, ”Höga polacker tros ha fått silkesnöret”

87

Göteborgs-Posten, 16 mars 1968, ”Polska studenter kräver straff för ansvariga”

88

Göteborgs-Posten, 16 mars 1968

89

Göteborgs-Posten, 17 mars 1968, ”Polens armé svär tro och lydnad”

90

28 den hall där massmötet hade hållits uttalades förkastelsedom över revisionismens, sionismens och imperialismens agenter.91

Att professor Stefan Zolkiwski, som var en ledande litteraturkritiker och medlem av polska kommunistpartiets centralkommitté, blev den sjätte högt uppsatte judiska regeringstjänstman som förlorat sin post sedan studentoroligheterna började 8 mars, rapporterades om i en artikel i Göteborgs-Posten 26 mars, 1968. I artikeln poängterades det även att ytterligare bevis för den antisemitiska trenden i officiellt polskt tänkande levererades av ungdomstidningen, Sztander Mlodych, som förklarade att händelserna i Warszawa de senaste veckorna utnyttjades i den amerikanska presidentkampanjen för att vinna stöd hos inflytelserika sionistkretsar i Polen. I tidningen skrevs det att ”Revanschisterna i Bonn, de amerikanska imperialisterna och sionisterna försöker utnyttja händelserna för att återupprätta kapitalismen i Polen /…/.”92

Den sista artikeln som publicerades om mitt undersökningsämne och inom avgränsningarna för min undersökningstid utgavs 31 mars, 1968. I artikeln rapporteras att den polska statsåklagaren, som var av judisk börd, hade utstötts från det polska kommunistpartiet. Tidigare hade den polska pressen angripit statsåklagarens son och anklagat honom för att ha varit medlem av den judiska Babelklubben och för att ha haft goda förbindelser med den israeliska ambassaden innan Polen bröt de diplomatiska förbindelserna med Israel.93

Göteborgs-Posten valde att rapportera om den antisemitiska kampanjen endast under mars månad. Under denna tid fokuserade tidningen främst på att rapportera om att människor på höga positioner avsattes, och att dessa oftast var av judisk börd. I artiklarna belystes också att de regeringsstyrda polska tidningarna ständigt anklagade sionisterna, stalinisterna, revisionisterna och imperialisterna för studentoroligheterna i Warszawa men det var främst sionisterna som diskuterades. Avslutningsvis menades det i Göteborgs-Posten att de polska tidningarna hade rapporterat att syftet med studentoroligheterna var att undergräva den kommunistiska partiledarens, Gomulkas, auktoritet.

91

Göteborgs-Posten, 20 mars 1968, ”Gomulka bryter staven över polska studenterna”

92

Göteborgs-Posten, 26 mars 1968, ”Antisemitiska vågen drar vidare i Polen”

93

29 6.1.3 Sydsvenska Dagbladet

13 mars 1968 rapporterade Sydsvenska Dagbladet på framsidan av tidningen att studenterna i Warszawa fortsatte sina demonstrationer [som påbörjades 8 mars 1968] framför huvudstadens universitet. Det rapporterades att studenterna begärde att polisernas metoder skulle fördömas och krävde offentliga diskussioner. I artikeln rapporterades även att de officiella kommentarerna till den senaste tidens oroligheter ”började andas antisemitism”.94 Vidare skrevs det på framsidan att myndigheterna lägger skulden på ligister och oansvariga ungdomar utan politiska ambitioner, men att ”skuldbördan” läggs på också på ”stalinistiska element” och ”sionisterna”. Avslutningsvis rapporterades det på framsidan av tidningen att förste partisekreteraren i Warszawa anklagade ”sionisterna” i den så kallade Babelklubben, som under sexdagarskriget i Mellanöstern i fjor slöt upp på israelernas sida.95

I en artikel som skrevs i Sydsvenska Dagbladet 13 mars 1968 rapporterades det att det för fjärde gången hade kommit till sammanstötningar mellan polis och studenter. Över 300 personer greps men endast tio procent av dessa utgjordes av studenter framhölls av Trybuna Ludu, det officiella kommunistorganet. Vidare rapporterades det tidningarna i Warszawa fördömde de gångna demonstrationerna och utpekade stalinister och ”sionister” som de huvudansvariga. Jozef Kempa, förste partisekreteraren, uttalade att även föräldrarna till de demonstrerande studenterna hölls ansvariga och att de redan hade vidtagits åtgärder mot dem. Kempa anklagade även liberala element för att stå bakom oroligheterna, och angrep ”sionisterna” i den så kallade Babelklubben.96

14 mars 1968 rapporterade Svenska Dagbladet att polska tidningar hade meddelat att tre personer med viktiga befattningar inom förvaltningen har avskedats från sina poster. I de polska tidningarna angavs inte orsaken till varför dessa människor hade avskedats. Men i artikeln poängterades att det är allmänt känt bland Warszawas studenter att deras barn återfinns i de ”sionistiska” kretsar som partiet ville göra ansvariga för demonstrationerna och upploppen.97

Att tidningarna i Polen fortsatte att under stora rubriker att meddela om stormöten på fabriker och andra arbetsplatser, och att arbetarna överallt har fördömt oroligheterna som pågick i

94

Sydsvenska Dagbladet, 13 mars 1968, ”Judehat när oron förklaras”

95

Sydsvenska Dagbladet, 13 mars 1968, ”Judehat när oron förklaras”

96

Sydsvenska Dagbladet, 13 mars, 1968, ””Det är ligister som bråkar”, ”Sionisterna bär skulden”, Toppmän går”

97

30 Warszawa och krävde att de ansvariga skulle straffas, rapporterades det om i Sydsvenska Dagbladet 15 mars 1968. I artikeln påpekades det även att tidningarna i Polen inte nämner någonting om de sympatidemonstationer som har skett i Polen och utomlands med ett undantag. Tidningen Zyce Warszavy publicerade en artikel om sympatidemonstrationerna med överskriften ”Antipolsk demonstration i Västberlin”. ””I demonstrationen deltog representanter för sionistiska grupper i Västberlin”, heter det.”98

19 mars 1968 rapporterade Sydsvenska Dagbladet att utrensningarna av sionister, liberaler och gamla stalinister i Polens kommunistparti och statsförvaltning hade påbörjats. I artikeln poängterades det att genom att det dagligen förekom kritik så tvingade det nya ledarskiktet ”de gamla” att antingen avgå frivilligt från sina poster eller att bli avskedade.99

Att det inte rådde någon tvekan om att partiet hade blivit allvarligt skadat av de uttryck missnöjet hade tagit sig bland studenterna rapporterades det om i Sydsvenska Dagbladet 20 mars 1968. Det påpekades att om paritet inte hade tagit någon skada av studenternas missnöje så hade partiets ledare inte satt igång en så massiv propagandakampanj mot dem. I artikeln rapporterades det även att mängder av mer eller mindre interna partimöten har hållits och att i pressen, som är partistyrd, har mötena refererats utförligt. Olika slagord och transparanger citerades liksom talarna. Syftet med mötena ansågs vara att behålla makten och för att det skulle lyckas sökte man att göra tre saker varav den ena var att framställa bråkmakarna och den nya studentrörelsens upphovsmän som sionister och utmåla sionismen som en anti-socialistisk rörelse vars anhängare stödde Israels ”aggressionspolitik” och Västtysklands ”revanschism”. På det sättet visades polackers judehat och de flesta polackers tyskhat kunde vändas mot studenterna. Vidare rapporterade man i artikeln att det var föga troligt att partiet skulle lyckas med sin propagandakampanj eftersom antisemitismen inte på långa vägar var så utbredd inom den yngre generationen som inom den där partiledarna själva hörde hemma.100

21 mars 1968 rapporterade Sydsvenska Dagbladet att Gomulka, partichefen, i ett tal öppet tog avstånd från den antisionistiska kampanjen, och att detta uppfattades negativt på många håll. När partichefen i sitt tal konstaterade att ”en del akademisk ungdom av judisk börd” hade deltagit i studentdemonstrationerna så var det någon av åhörarna som skrek ”Ut med

98

Sydsvenska Dagbladet, 15 mars 1968, ”Hård linje? Nervositet i Warszawa”

99

Sydsvenska Dagbladet, 19 mars 1968, ”Utrensningar av sionister har nu påbörjats i Polen”

100

31 sionisterna”. Gomulka lät sig dock inte skrämmas av detta uttalande utan framhöll att begreppet ”kamp mot sionismen” helt grundlöst hade förekommit i förgrunden i samband med den senaste tidens oroligheter och kritiska uttalanden från många håll.101

24 mars rapporterades det i Sydsvenska Dagbladet att det officiella partiorganet, Trycbuna Ludu, hade meddelat att Warszawastudenternas demonstrationer hade blivit en signal för ”reaktionära centra i USA och Västeuropa” samt för ”sionistiska centra” att starta en förtalskampanj mot Polen. Tidningen framhöll även att kampen mot sionismen inte har något av antisemitism i sig.102

”Sedan studenternas demonstrationer började den 8 mars till följd av de intellektuellas besvikelse över regeringens kulturpolitik har tolv personer avskedats från sina poster. Av dem antas tio vara judar.”103 rapporterades det i Svenska Dagbladet 31 mars 1968. Vidare rapporterades att regimen skyller oroligheterna på zionister, intellektuella och forna stalinister. Det menades i artikeln även att den statskontrollerade pressen fortsatte att rikta anklagelser mot världszionismens centra – ledda av Förenta staterna, Storbritannien och Västtyskland – för att driva en antipolsk kampanj genom förtal och beskyllningar mot Wladyslav Gomulkas regering om att den diskriminerade judar.104

5 april rapporterade Sydsvenska Dagbladet att den officiella polska nyhetsbyrån, Pap, meddelade att regeringschefen hade avskedat Daniel Kac; ordföranden för det statliga ekonomireservämbetet. Enligt artikeln uppgavs det inte någon motivering till avskedandet. Kac blev den tjugoförste kände polack i ledande ställning som fått lämna sin post efter studentoroligheterna som hade börjat cirka tre veckor tidigare. I artikeln rapporterades det även att utresningarna ur paritet främst gällt judar vars avsked föregåtts av hatiska utfall i den regeringskontrollerade pressen som beskyllt dem för zionism, men det stod dock inte klart om Kac var jude.105

Sydsvenska Dagbladet rapporterade 10 april 1968 att studentdemonstrationerna nu hade lett till att nära ett fyrtiotal ledande medlemmar av partiet fått gå. Den sista av dessa blev Adan

101

Sydsvenska Dagbladet, 21 mars 1968, ”Gierek starkare i Polen”

102

Sydsvenska Dagbladet, 24 mars 1968, ”Studenterna viker”

103

Sydsvenska Dagbladet, 31 mars 1968, ”Studentfacit i Polen: 34 reglerade 11 avvisades”

104

Sydsvenska Dagbladet, 31 mars 1968

105