• No results found

Barns idrottande ur ett socioekonomiskt perspektiv

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Barns idrottande ur ett socioekonomiskt perspektiv"

Copied!
58
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Lek – Fritid - Hälsa

   

Examensarbete

15 högskolepoäng

Barns idrottande ur

ett socioekonomiskt perspektiv.

En undersökning av

olika stadsdelar i Helsingborg.

 

(Children’s physical activity from a socioeconomic perspective.

A studie of different districts in Helsingborg)

Helen Nilbo

Eva Grindheim

  Lärarexamen 210 hp

Idrott och fysiskbildning 2008-01-14 

Examinator: Lars Lagergren

Handledare: Torbjörn Andersson  

(2)

Abstract

In the society there is different kind of people that belongs to different groups. The different groups that people belong to are depending on where you live, grow up, ethnic group, level of education and which economic standard you have. The subject of our composition is about children and teenager growth environment and about what society they belong to and how it affects their possibility to exercise. Our composition is built from the question:

Are there any differences connected to exercise in an association compared to spontaneous exercise based on economic standard and what district of the city you live?

To be able to find an answer to our question we have chosen to concentrate on three districts in the city of Helsingborg. These districts are different when it comes to ethnic groups, level of education and level of income. We have chosen to use a quantitative method when we were distributing questionnaire to three schools in the chosen districts. The questionnaire we distributed to one of each class in grade 4-6 in these districts. We also made an observation in these districts which gave us an insight in which possibilities of sports and possibilities to do spontaneous exercises and activities, can be offered in each of the three districts. In the questionnaire we asked for example about membership in a sport-association, how often they were exercising and if they exercised spontaneous. Our examination is grounded on Pierre Bourdieus concept habitus. Children’s sportshabitus is grounded in their early childhood and is strongly affected by the environment were the children grow up. The result from the questionnaire showed that children in the strongly

socioeconomic district Laröd, often were member to more than one sport-association, which differs a lot from the weaker socioeconomic Drottninghög, were especially the girls were underrepresented. The district of Berga which more is in the middle has almost as many girls as boys that were

members in a sport-association and there were also children performing unusually sports like archery and bowling. Fotball, was a sport that most children were practicing. Drottninghög offered great possibility for spontaneous exercises and it was also the district that had the highest share of performers. Berga had the lowest share of spontaneous exercise, properly because of the districts limited offer. The result shows that children from different socioeconomically districts differ when it comes to membership in a sport-association and the amount of spontaneous exercise.

Keywords – socioeconomic standard, ethnical background, sport-association, spontaneous exercises and quantitative research method.

(3)

Innehåll

Kapitel 1. Inledning... 3

1.1 Problemformulering ... 3

1.2 Syfte och frågeställning... 4

Kapitel 2. Metodbeskrivning... 5

2.1 Undersökningsmetoder... 6

2.2 Metodologiska problem... 7

2.3 Undersökningens reliabilitet och validitet... 8

2.4 Urval... 9

2.5 Genomförandet och forskningsetiska aspekter ... 9

2.6 Beskrivning av stadsdelarna... 10

2.6.1 Observation av stadsdelarna... 10

2.6.2 Statistik om stadsdelarna... 11

2.6.3 Helsingborgs kommun och Sverige ... 12

2.6.4 Helsingborg - Idrottstaden ... 13

2.7 Beskrivning utifrån observationen av stadsdelen... 14

2.7.1 Sammanfattning av stadsdelarna ... 15

  Kapitel 3: Definition av begrepp... 16

3.1 Socioekonomi... 16 3.2 Utländsk bakgrund ... 17 3.3 Idrott ... 17 Kapitel 4. Teoriavsnitt... 19 4.1 Idrottshabitus... 19   Kapitel 5. Forsknings bakgrund ... 21

5.1 Liknande forskning ... 21

5.2 Socioekonomiska grupper ... 25

5.3 Etnicitet ... 26

5.4 Idrottande hos barn och ungdomar... 27

5.5 Föreningsidrott ... 29

5.6 Intresse för idrottsförening och spontanidrott ... 31

5.7 Sammanfattning av tidigare forskning ... 32

Kapitel 6. Resultat ... 33

6.1 Presentation av enkätundersökningen och tabeller ... 33

6.2 Sammanfattning av resultat ... 47 Kapitel 7. Diskussion ... 48   Kapitel 8. Referenser... 53 8.1 Elektroniska referenser... 54 Kapitel 9. Bilaga... 56  

(4)

Kapitel 1. Inledning

 

I Sverige visar forskning och undersökningar på att antalet inaktiva barn ökar i vårt samhälle och vi vill med denna bakgrund se lite djupare på tänkbara orsaker till det. Om det ser ut på det sättet och i så fall varför? Kan några bakomliggande faktorer vara klasstillhörighet, etnicitet och boendemiljö? När vi kommer att arbeta i skolan som lärare, lär vi möta många olika barn som är från olika kulturer, olika socioekonomiska klasser, med olika erfarenheter och sätt att se på världen. Det kommer att vara mycket spännande, men också utmanande att försöka förstå och gå alla elever till mötes. Utifrån vårt huvudämne Idrott och fysisk bildning har vi ett naturligt intresse för rörelse och möjligheterna till att vara aktiv. Vi har därför valt att undersöka hur det ser ut för barn från olika stadsdelar och med de olika förutsättningar de har till att utöva idrott, beroende på klasstillhörighet, boendeområde och etnicitet.

1.1 Problemformulering

Larmrapporter om barns hälsa sprider sig över hela landet. Med stora rubriker om hur barn ökar i vikt, vilket resulterar i hälsorelaterade sjukdomar som t ex diabetes och fetma. Hälsorelaterade sjukdomar som vi i Sverige inte haft i den utsträckningen tidigare.

Vetenskapslandet på SVT, sände 2007-05-30 en intervju med professor Claude Marcus vid Karolinska Institutet, som menade att var femte barn idag är överviktigt. Detta är en

fördubbling av överviktiga fyråringar på tjugo år. Lösningar som att öka elevernas idrottstimmar i skolan ses som den fullständiga lösningen i vissa fall. Europaparlamentet beräknar att överviktiga barn kommer att öka med 400 000 varje år inom EU. De föreslår utökad skolidrott, minst tre gånger i veckan. Att skolan kan lösa de annalkande

samhällsproblemen EU ser framför sig, känns som en utopi. Är det inaktiva barn som är problemet eller är det kosten, eller som tredje alternativ en kombination? Kan det handla om segregationen vi har i landet? En uppdelning i socioekonomiska klasser som tilldelar oss vanor, vi kanske inte funderar över som vuxna? De stora socioekonomiska skillnaderna i landet ger barnen i sin tur olika förutsättningar i livet. Vårt trygga samhällsnät i form av bidrag, försäkringar och fri skolgång ger en god livskvalité för de flesta, trots detta lever barn i Sverige under väldigt olika förhållanden. I städerna bosätter sig invånarna i stadsdelar som de har råd med, där den enskilde individen är normen för stadsdelen. I många fall är

(5)

stadsdel med hög socialgrupp pga. etnicitet och ekonomi är avgörande för den enskilde individens boende. Detta påverkar våra barn på olika sätt.

Studier som Riksidrottsförbundet gjort i Idrott och integration, visar att flickor med utländsk bakgrund är den grupp som är mest inaktiva av alla barn i Sverige, vilka då hamnar i

riskzonen för att bli överviktiga (Riksidrottsförbundet, 2002). Är det så och varför är det skillnad mellan de svenska barnens aktivitetsmängd och de med utländsk bakgrund, är något vi ställer oss frågande till. I Helsingborg är segregationen stor och i stadsdelar vi valt att studera finns det stora skillnader i form av byggnationsstruktur, befolkningen och

socioekonomi. Stadsdelen Drottninghög är ett invandrartätt bostadsområde med mestadels hyresrätter och hög arbetslöshet, som vi valt att studera. Laröd är en annan ytterlighet i form av höga inkomster, nästan uteslutande villor och hög utbildningsnivå. Berga är en stadsdel som består av mestadels bostadsrätter, lite lägre medelinkomster och även lite lägre utbildningsnivå än medeltalet i Helsingborg stad (Ministatistik Helsingborg, 2007). Helsingborg stad har 2007 tagit beslut om att bli en idrottsstad. Vad detta innebär har vi försökt undersöka och hur kommunen resonerar kring sina satsningar i stadsdelarna.

1.2 Syfte

och frågeställning

Syftet med vår undersökning är att studera huruvida det spelar någon roll i vilken stadsdel man bor i, för om man idrottar eller inte. Att den socialgrupp man tillhör påverkar antalet idrottstimmar i veckan. Vi vill se om Folkhälsoinstitutets studie, om flickor med utländsk bakgrund stämmer, eller om det finns andra grupper som är mer inaktiva och var eventuella satsningar från kommunen då istället bör ligga. Vår frågeställning är följande:

Skiljer sig barns föreningsidrottande och spontanidrottande åt i socioekonomiskt olika stadsdelar?

(6)

Kapitel 2. Metodbeskrivning

Vi vill undersöka om barn och ungdomars medlemskap i idrottsföreningar och om de utövar spontanidrott, skiljer sig åt utifrån vilken stadsdel de bor och växer upp i. Vi har valt att titta lite djupare på tre stadsdelar i Helsingborg som skiljer sig västentligt åt utifrån många olika perspektiv. En av skillnaderna är hur stadsdelen är placerad med tanke på dess omgivningar när det gäller grönområden, idrottshallar och närheten till stadens centrala delar. Stadsdelarna skiljer sig även åt när det gäller ekonomiska förutsättningar. Där har vi utgått från SCB:s statistik över medelinkomst och utbildningsnivå av invånarna i respektive stadsdel. Invånarna i stadsdelarna har olika etniska bakgrunder, vilket även gör att de skiljer sig åt.

Undersökningen är riktad till tre olika skolor i skolår 4-6. Valet av skolorna har vi gjort utifrån deras storlek och placering inom stadsdelen. Vi har valt att samla in empirin via enkät (bilaga 1) och undersökningen är både en kvantitativ och en kvalitativ metod. Sedan har vi valt att använda oss av SPSS där vi matat in all data vi samlat in och som sedan ska utföra olika mätningar. Vi vill jämföra och se hur det förhåller sig i de olika stadsdelarna.

Undersökningen utfördes november 2007 på tre skolor i Helsingborg. För att få ett representativt underlag till undersökningen, valde vi tre olika stadsdelar med skillnader i socioekonomin, som skolorna var placerade inom.

(7)

2.1 Undersökningsmetod

Vi har valt att använda oss av en kvantitativ och kvalitativ undersökning genom att göra en enkätundersökning. Med hjälp av enkätformuläret får vi svar på många frågor vilket blir en bas för vår studie, som vi vill bearbeta vidare med i vår undersökning (Hartman, 2004).

Kvantitativa undersökningar undersöker hur mycket eller hur många. Men för att bestämma hur mycket eller hur många det finns måste man göra en klassificering. Kvantitativa

undersökningar delar alltså upp världen i olika klasser och ställer kvantitativa frågor om dessa klasser. Kvalitativa undersökningar är att man är intresserad av hur något är beskaffat det vill säga vilken natur eller vilka egenskaper något har. Man är inte intresserad av hur många eller hur mycket det finns av något, utan man är intresserad av uppdelningen och egenskaperna (Hartman, 2004).

Ibland kan man konstatera att kvantitativa frågor kan ha kvalitativa egenskaper (Hartman, 2004). I vår undersökning t.ex. försöker vi se samband mellan vilken socialgruppstillhörighet barnet har och till hur många idrottsföreningar barnet är medlem i. Frågan om vilken

socialgrupp barnet tillhör är en klassificeringsfråga, medan frågan om hur många

idrottsföreningar man är medlem i är av numerisk karaktär. Hartman menar att det man kan konstatera är att kvantitativa frågor även kan bestå av endast klassificerande, ibland kallade kvalitativa egenskaper, och endast av egenskaper som är numeriska ibland kallade

kvantitativa (Hartman, 2004).

Fördelen med att använda sig av enkätformulär är att det är betydligt billigare och mindre tidskrävande sätt att samla in material på. Genom enkäten kan du nå många personer och de svar man får in är redan från början skriftliga och därmed lättare att bearbeta. Man vet att alla som deltar har fått samma frågor och med det är det lättare att jämföra svaren. Deltagarna i enkäten erbjuds ofta möjligheten att vara anonym vilket gör att fler kan tänkas delta

(Ejvegård, 2003).

Nackdelarna med enkäter är att frågornas formulering och innehåll kan vara svåra att utforma för att svaret ska bli det frågan är formulerade för. Om man vill få djupare svar i en enkät krävs det att frågorna är mer öppet formulerade och med det innebär det att man får många olika svar, som sedan ska sammanställas (Hartman, 2004).

(8)

Eftersom vi själva har delat ut och samlat in enkäterna på de tre skolorna har vi sett till att

undersökningen har gått rätt till. Vi har gett samma instruktioner och utförande till alla tre skolorna. Eftersom vi använder oss av enkätformulär får alla deltagare i undersökningen samma frågor, vilket stärker styrkan i undersökningen. Reliabiliteten anger tillförlitligheten av enkäten och det kan göras genom att samma enkät ska kunna delas ut en gång till och vi ska få fram samma svar. Det skulle fungera om man gav ut den på de skolor vi varit på men att hitta precis likvärdiga områden tror vi är svårt. Validiteten avser giltighet om hur korrekt undersökningen är. Visar svaren från enkäten hur verkligheten ser ut i just detta område? 191enkäter har vi delat ut på 3 skolor i skolår 4-6. Vi har sedan använt oss av SPSS och lagt in alla data där för att sedan kunna analysera och dra slutsatser. Vi utgår från vår frågeställning och vill studera om verkligheten ser ut på det sättet, genom att väga och dra slutsatser till annan teori och forskning (Hartman, 2004).

2.2 Metodologiska problem

Vi valde att själva delta och dela ut enkäten i klasserna på de olika skolorna, se bilaga 1. Detta för att kunna ge eleverna en förklaring till undersökningen och syftet till varför vi vill ha deras deltagande. Vi tror att när barnen har fått en tydlig förklaring om varför de ska delta i en enkätundersökning kanske de anstränger sig lite extra genom att svara bättre på frågorna och utfallet kan bli att fler vill delta. Vi visade en overhead på enkätfrågorna och utifrån den gick vi igenom fråga för fråga, för att minska möjligheten till feltolkning och felsvar på frågorna. På en skola fanns många barn med svårigheter i det svenska språket och då var detta arbetssätt ett bra hjälpmedel för dem.

En enkätundersökning är som en undersökningsmetod där man låter individer i undersökningen berätta om sig själva med hjälp av ett frågeformulär med fasta svarsalternativ. Med fasta

svarsalternativ får undersökningen en hög grad av standardisering (Hartman, 2004).

Frågor med fasta svarsalternativ gör det lättare för deltagaren att svara och dessutom är de lätt att bearbeta. Vikten av att enkätens utseende har betydelse och att frågorna ska vara lätta att förstå och lätta att svara på. Ordningsföljden på frågorna är av stor vikt för att det ska bli lättare för deltagaren att följa med i frågorna. En för lång enkät kan ge motstånd till att fylla i (Kylen, 1994). Vi har haft detta i åtanke när vi utformat enkäten, med tanke på åldersgruppen vi valt att undersöka som är 10-12 år och inte har alltför stor vana att fylla i enkäter. Barn med utländsk bakgrund kan ha svårigheter med det svenska språket och just på en enkät kan frågor vara formulerade på ett svårt och obegripligt sätt.

(9)

Trots vår närvaro när eleverna fyllde i enkäterna, tror vi att enkätundersökningar kan ge en del mätfel, t ex misstänkta fall av felaktiga svar, då någon elev angett exakt samma svar under spontanidrottsdelen i enkäten, som under föreningsidrottsdelen, påhittade svar eller uteblivna svar. Bortfall av elever som var sjuka vid enkätundersökningstillfällena var lågt. På Laröd fick vi ett felsvar, på Berga var fyra personer sjuka vid undersökningstillfället och ett felsvar. På Drottninghög var två personer sjuka vid undersökningstillfället. Totalt var bortfallet åtta personer från undersökningsklasserna vi valde att dela ut enkäterna till. Risken med enkäter är just bortfallet, dels skilda tolkningar av frågorna och språksvårigheter (Kylen, 1994). I

frågorna om hur eleverna tar sig till sin föreningsidrott eller spontanidrott, har de svarat det alternativ de upplever att de oftast gör. Detta ger stora tolkningsskillnader och svaren kan ge mätfel. Frågorna om hur ofta de tränar och hur länge vid varje tillfälle är enkla att förstå i frågan om föreningsidrotten, då de har fasta tider varje vecka. Dock är det svårare att förstå frågorna angående spontanidrottandet. Där värderar eleven själv hur ofta de utför en aktivitet och detta kan ge stora skillnader i enkätsvaren.

2.3 Undersökningens reliabilitet och validitet

Pålitligheten (reliabilitet) och giltigheten (validitet) måste uppfylla rätt krav i en vetenskaplig undersökning. Reliabiliteten har att göra med att man ska kunna göra samma undersökning upprepade gånger och att den även ska kunnas utföras av andra. Validiteten har att göra med hur korrekt enkäten utförs, dvs. hur den visar oss världen som den ser ut (Hartman, 2004). Validiteten är relaterad till avsikten med undersökningen. Vad är det vi vill mäta med vår undersökning? Är frågorna relevanta till det vi vill veta? Reliabiliteten har inte någonting med undersökningens avsikt att göra utan gäller endast noggrannheten (Rudberg, 1993).

För att stärka validiteten i vår undersökning, har vi formulerat tydliga frågor på saker vi vill ha svar på. (Se bilaga 1). Vi vill t.ex. mäta hur många barn som är medlemmar i en

idrottsförening och har en fråga om just det. Frågorna är noggrant formulerande utifrån vår hypotes och frågeställning för att kunna ge svar till det vi vill undersöka. Reliabiliteten kan vara svårare att styrka men hade vi utfört undersökningen en gång till på samma skolor och i samma klass hade svaren varit det samma men hade vi däremot utfört undersökning inom andra områden hade svaren visat på annat. Svaren i enkätundersökningen bygger mycket på vad som finns och erbjuds just inom den specifika stadsdelen. Undersökningens svar är beroende av den ålder, kön som respondenterna har och i vilken stadsdel man utför den i.

(10)

2.4 Urval

Skolorna vi har valt att undersöka ligger i olika stadsdelar i Helsingborg. Den ena skolan ligger i området Drottninghög, den andra ligger i Laröd och den tredje skolan ligger i Berga. Barnen som har deltagit i enkäten går i skolår 4-6 och är födda mellan 1995 till 1997 och vi har totalt tittat på tre klasser från varje årskurs. Valet av åldern på barnen i undersökningen grundar sig i att barn i den här åldern inte är beroende av sina föräldrar lika mycket och har blivit självständiga vilket göra att de förhoppningsvis själva väljer vilken aktivitet de vill utöva. Barn i tio till tolvårsåldern kan ofta ta sig till aktiviteterna på egen hand. En annan åtanke är att många idrotter idag specialiserar sig tidigt med elitsatsning och de barn som inte passar in i den satsningen slutar med idrotten.

På skolorna deltog samtliga elever som tillfrågades i respektive årskurs i undersökningen. Det som skiljer skolorna åt är antalet elever. Skolan i Laröd är väldigt stor i motsatt till skolan i Berga som är liten. På skolan i Drottninghög, bestod varje klass av två grupper och även där delades enkäterna ut till de olika grupperna som fanns tillgängliga just då när vi var på besök. Totalt 191 enkäter har delats ut. Hartman (2004) benämner vikten att urvalet ska vara

representativt för hela populationen och frågan är om urvalet har gjorts så detta krav uppfyllts. Bortfallet är de elever som var sjuka den dagen och något felsvar.

2.5 Genomförande och forskningsetiska aspekter

Först gjorde vi ett urval av skolor och klasser vi tänkt undersöka. Därefter kontaktade vi rektorerna personligen på två av skolorna och berättade om vårt arbete och vår undersökning. På den tredje skolan kontaktade vi rektorn via ett brev. Vi förklarade syftet med undersökningen och hur vi skulle arbeta vidare med enkätsvaren och knyta an till litteratur och andra rapporter. Vi hade även skrivit ett brev som vi visade rektorn som var tänkt till föräldrarna i de klasser där vi skulle utföra

undersökningen. Rektorns godkännande räckte och med det delade vi inte ut något brev till föräldrarna. Vi visade även enkätformuläret och gav vederbörande ett exemplar. Rektorn på respektive skola meddelade klassföreståndaren i respektive klass. När vi skulle utföra

enkätundersökningen presenterade vi oss och informerade om vår studie och syftet med enkäten. Vi gav instruktioner om att enkäten skulle fyllas i under vår genomgång. Eleverna blev upplysta att det skulle vara anonyma i undersökningen och att det var frivilligt att delta. Alla eleverna fick varsitt formulär och dessutom visades frågorna på en upptryckt overhead där vi gick igenom fråga för fråga

(11)

för att barnen skulle ställa frågor om något var oklart. Det uppkom en del frågor och det öppnade till bra diskussioner som förhoppningsvis minskade antalet felsvar. Att ha en gemensam genomgång av enkäten, tycket vi var väsentligt med tanke på barnens unga ålder. I 10-12 årsåldern har barn inte alltför stor erfarenhet av enkätundersökningar och vi vill även ge möjligheten till att förklara innebörden av frågor med nya eller svåra begrepp. På en skola med flertalet elever med utländsk bakgrund och därmed svagare svenska kunskaper, var det som en extra hjälp att både läsa och höra frågorna innan de svarade.

2.6 Beskrivning av stadsdelarna

Vi har valt att titta lite närmare på tre olika stadsdelar i Helsingborg stad. Vi kommer att undersöka utbudet av idrottsanläggningar, om det finns någon aktiv idrottsförening inom stadsdelen och möjligheter för spontanidrott. Vi vill även titta närmare på om barnen i stadsdelen är medlemmar i en idrottsförening eller utövar någon slags spontanidrott. Därför vill vi titta närmare på

bostadsområdets struktur och förutsättningar utifrån just det ändamålet. Vi har valt att koncentrera oss på bostadsområdets struktur, boendevariation och idrottsmöjligheter.

2.6.1 Observation av stadsdelarna

För att vi skulle få en bättre inblick och förståelse för hur de tre stadsdelarnas utbud såg ut angående idrottsplaner eller annat som inbjuder till idrottande och spontanidrott, valde vi att besöka och observera de tre utvalda stadsdelar i vår studie. Detta med tanke på syftet i vår studie som handlar om olika bostadsområdens betydelse och vad de har att erbjuda när det gäller barns idrottande och spontanidrottande. Vår observation var strukturerad där vi utifrån vårt syfte i studien valde att observera specifikt hur många fotbollsplaner, basketplaner eller andra spelplaner det fanns för att utöva olika idrotter och spontanidrott. Vi valde även att titta på skolan i området med fokus på skolgården för den tror vi att barnen i området utnyttjar på eftermiddagar och kvällar. Vi valde bort att titta på antalet lekplatser inom området eftersom vår observations syfte var att undersöka barns möjlighet till idrottande och spontanidrottande i sin närmiljö. Tillvägagångssättet var att vi promenerade genom varje stadsdel och förde anteckningar över antalet idrottsplaster, spelplaner eller andra möjligheter till idrottsutövande. Vi valde att inte observera vid en speciell tidpunkt då barn kan tänkas vara ute och

spontanidrotta, utan fokus låg på att undersöka vad varje stadsdel hade för idrottsutbud när det gäller idrottsplaner och andra spelplaner som är förknippade med spontanidrott.

(12)

2.6.2 Statistik om stadsdelar

Helsingborgs kommun är indelad i statistikområden s.k. B–områdesindelning och det är det vi tittar på i vår studie. Helsingborgs ytterområde har 10 B-områden medan 31 B-områden finns i innerområdet. Våra stadsdelar ligger i innerområdet. Statistiska Centralbyrån (SCB) gör avgränsningar av områden när de mäter statistik.

Stadsdelen Drottninghög består av hyreslägenheter och är uppbyggt mellan åren 1966 – 69. Skolan och ett litet centrum är den centrala delen av området. Drottninghög ligger ca 3 km från centrum. Skolans idrottshall används av olika idrottsföreningar kvällstid. Invånarna i området består av 58.3 % med utländsk bakgrund. Området ligger i nära anslutning till en utomhusbassäng och ishall. Medelinkomsten är 217 900 kronor och 11.6 % av invånarna har socialbidrag. Arbetslösheten ligger på 13.9% och förvärvsarbetarfrekvensen är 53.8% (Ministatistik Helsingborg, 2007 ).

Området Berga består utav en blandning av villor, radhus, bostadsrätter och hyresrätter och byggdes upp i slutet av 1960–talet. Berga ligger ca 4 km från centrum. Andelen invånare med utländsk bakgrund är 23.6 %. I anslutning till stadsdelen ligger en stor fotbollsanläggning med flera fotbollsplaner. Området ligger även nära en ishall. Medelinkomsten är 249 100 kronor och socialbidrag har 2.5%. Arbetslösheten är ganska hög och ligger på 9.1%. Förvärvsarbetarfrekvensen låg på 70.3 % (Ministatistik Helsingborg, 2007 ).

Området Laröd består av bara villor och radhus och börjades bebyggas på 1960-talet.

Området ligger nära havet med närhet till grönområden. Laröd ligger ca 7 km från centrum. I området finns en aktiv idrottsförening för både fotboll, gymnastik och friidrott. I anslutning till stadsdelen ligger en stor idrottsanläggning med flera fotbollsplaner, inomhushallar och tennisbanor. Det finns även en golfbana i området. Här bor en låg andel med utländsk bakgrund, bara 8.9 %. Medelinkomsten är 385 100 kronor och 0.4 % har socialbidragen har. Arbetslösheten är också låg med 4.1%. Hela 83 % av invånarna i Laröd förvärvsarbetar (Ministatistik Helsingborg, 2007 ).

(13)

2.6.3 Helsingborg kommun och Sverige

Helsingborg är den nionde största kommunen i Sverige. Det finns 122 389 personer i kommunen varav 16.3 % med utländsk bakgrund. Staden Helsingborg har många olika bostadsområden. Medelinkomsten i Helsingborgs kommun ligger på 218 486 kr.

Arbetslösheten är 3.7 %. I Sverige finns 9 047 752 miljoner invånare varav 337 568 invånare har utländsk bakgrund vilket innebär 16.2 %. I Helsingborgs kommun förvärvsarbetar 81.1 % av invånarna. Här följer en tabell som visar de statistiska uppgifterna för de olika

stadsdelarna.

Tabell A

Område Drottninghög Berga Laröd Helsingborg Sverige

Antal invånare (SCB, 2005) 2650 personer 1709 personer 4448 personer 122 062 personer 9 047 752 personer Utländsk bakgrund (SCB, 2006) 58.3% 23.6% 8.9 % 16.3 % 16.2 % Förvärvsarbetarfrekvens 1 (SCB, 2005) 53.8 % 70.3 % 83 % 71.6 % 80.1% Arbetslöshet 1 (SCB, 2005) 13.9 % 9.1 % 4.1 % 3.7 % 6.0 %

Utbildningsnivå: Eftergymnasial utb. 1 (SCB, 2005) 17.1 % 23.4% 51.9 % 19.18 % 20.27 %

Medelinkomst 1 (SCB, 2005) 217 900 kr 249 100 kr 385 100 kr 218 486 kr 222 691 kr

Social bidrag 1 (SCB, 2005) 11.6 % 2.5 % 0.4 % Finns inga

uppgifter på det. Finns inga uppgifter på det. Källa: SCB 2005, 2006 1

Tabellen på sidan 12, redovisar tydligt hur olika stadsdelarna är. Till invånarantalet är stadsdelen Laröd störst och den har även högst medelinkomst och lägst arbetslöshet. Den eftergymnasiala utbildningen bland invånarna i Laröd är över 50 %, vilket är högt. En av anledningarna till att utbildningsnivån är så pass hög, kan bero på att den största

åldersgruppen i området är mellan 45-64 år. I Drottninghög har över hälften av invånarna utländsk bakgrund och medelinkomsten är lägst av de tre stadsdelarna. Lite mer än hälften av invånarna i Drottninghög förvärvsarbetar och andelen som får socialbidrag är 11.6 %. Berga stadsdel har minst antal invånare men har nästan samma siffror för förvärvsarbetare och invånare med utländsk bakgrund som Helsingborg stad i sin helhet.

1

Andel förvärvsarbetande. Andel arbetslösa (öppet arbetslösa och i åtgärd). Andel med eftergymnasialutbildning. Medelinkomst (sammanräknad förvärvsinkomst). Andel med socialbidrag. Allt gäller åldersgruppen 20-64år.

(14)

Sammanfattningen av de tre stadsdelarna är att Laröd är ett välbärgat område i socioekonomiskt hänseende, där den eftergymnasiala utbildningen är hög. Många

förvärvsarbetar och medelinkomsten är hög i stadsdelen. Motsatsen till Laröd är Drottninghög som har en låg medelinkomst, låg andel som förvärvsarbetar och som har den största andelen invånare som får socialbidrag av de tre stadsdelarna. Berga stadsdel sammanfattar vi som ett lägre medelklassområde där invånarna förvärvsarbetar i samma utsträckning som Helsingborg stad. Socialbidragen ligger på en ganska låg nivå. Frekvensen invånare med utländsk

bakgrund på 23.6 % ligger närmast medelsnittet i Sverige som är 16. 2 %.

2.6.4 Helsingborg – Idrottsstaden

Helsingborgs Kommun vill profilera sig som en idrottsstad och redovisar olika motiv för det. Staden Helsingborg har en bra idrottsbakgrund och ett aktivt föreningsliv. Motiven för satsningen Helsingborg – Idrottsstaden är många. Ur ett samhällsmotiv menar man att idrottsrörelsen tar ett stort ansvar för ungdomars socialisering och fostran. I många sporter möts ungdomar av olika etniciteter och med skilda sociala bakgrunder. Med detta menas att idrottsrörelsen är en dynamisk och levande folkrörelse. Idrottsmotivet är att med nya anläggningar ge en ökad resurs, för såväl motionsidrott som för elitsatsningar (Kommunstyrelsen, 2007a).

Regeringen har tilldelat Riksidrottsförbundet pengarna för satsning på idrottens barn- och ungdomsverksamhet i det som kallas Idrottslyftet. Skånes Idrottsförbund och SISU

Idrottsutbildarna Skåne har erhållit 8.5 miljoner för Idrottslyftet att fördela, där 2 miljoner tilldelades Helsingborgs stad. Pengarna ska satsas på sex näridrottsplatser för att öka möjligheterna till spontan lek och idrott. Dessa ska uppföras på Västergårds IP, Raus

Planering, Gustav Adolfsskolan, Fredriksdalsskolan, Laröds IP och Gläntan. Dessa stadsdelar skiljer sig åt både när det gäller socialgruppstillhörighet, etnicitet och placering. Med

näridrottsplatser menar man i detta sammanhang, rinkförsedda utomhussportytor, som är belagda med konstgräs eller annat syntetmaterial, som kan utnyttjas för ett stort antal sporter. Detta kommer att gynna såväl barn och ungdomar som de befintliga idrottsföreningarna men även rekryteringsmöjligheterna. Syftet med satsningen, är att föreningslivet har svårt att rekrytera nya medlemmar, samtidigt som samhället visar att barn blir allt mer stillasittande. Tanken är att näridrottsplatser ska bli en positiv mötesplats för barn och unga, men även en plats för föreningslivet och skolan att verka (Kommunstyrelsen, 2007 b). Arenaprojektet är

(15)

annan typ av satsning i delprojekt i Helsingborg – Idrottsstaden där man vill skapa en ny inomhusarena. Arenan är tänkt för boule, skate och placeringen av arenan är en gammal lokal på Söder i Helsingborg. Söder är ett lågt socioekonomiskt område med många invånare med utländsk bakgrund (Kommunstyrelsen, 2007c)

Dessa satsningar sker i stadsdelar med låg socioekonomisk tillhörighet eller på en redan väl fungerande idrottsplats. Det sker ingen satsning i de lägre medelklassområdena. Av våra undersökta stadsdelar är Laröd det enda område som berörs av satsningen.

2.7 Beskrivning utifrån observationen av stadsdelarna

Drottninghögs stadsdel bestod av mycket grönområden och mellan hyreshusen fanns fina gårdar med lekplatser för de yngre barnen. Vid utkanten av bostadsområdet fanns en stor gräsplan med två fasta fotbollsmål. På en annan del av området fanns en inhägnad tennisbana av asfalt som även hade två basketkorgar och två rörliga bandymål. Det fanns även ett nyrenoverat utomhusbad med två bassänger. På en annan plats i området fanns två

basketplaner, en upplagd för streetbasket och en inhägnad tennisbana med två basketkorgar. Två boulebanor låg inom ett stort gräsområde. På skolgården fanns en stor grusfotbollsplan, en basketplan, två stycken inramade bandyplaner och dessutom en liten grusfotbollsplan. Hela området var mycket inbjudande och i ett välvårdat skick som verkligen inbjöd till idrottande.

Berga stadsdel som är den minsta stadsdelen i vår studie hade en inhägnad tennisbana som var låst och verkade tillhöra bostadsföreningen. Området bestod av mycket grönområden mellan husen med i stort sätt bara gräsmatta. Det fanns några kullar för pulkaåkning på vintern. På de små gårdarna mellan husen fanns bara enkla lekplatser eller en sandlåda. Vi hittade en extra stor gräsyta med ett fastmonterat fotbollsmål utan nät, men dock bara ett fotbollsmål. På skolgården fanns en liten grusplan för fotboll, basketplan, en inramad bandyplan, en 60 meters löparbana och en längdhoppsgrop. Området kändes väldigt kallt och gav inget större intryck för att barn skulle vilja vara ute och idrotta och därmed utöva spontanidrott. Skolans skolgård var det stora lyftet i området. I utkanten av området låg en stor

idrottsanläggning Norvalla, med flertalet fotbollsplaner på gräs men det är inte öppet för allmänheten utan tillhör en idrottsförening.

(16)

Laröds stadsdel är det största området vi undersöker både till storlek och till antalet invånare. Vi promenerade igenom området som bestod av mycket grönområden och hästgårdar men utan idrottsplaner. Området har två skolor och i närheten av den största skolan låg en

fotbollsplan på gräs med två fasta mål utan nät och två rörliga mål med nät. Bakom skolan låg en stor idrottsanläggning, Laröds idrottsplats. Den bestod av tre fotbollsplaner på gräs och en konstgräsplan. Det fanns även tre inhägnade tennisbanor som man kunde hyra för att spela. Hittarpshallen som låg precis intill idrottsplatsen är en stor inomhushall. Den största skolan hade två basketplaner som även var anpassade med låga korgar till de yngre barnen. En fotbollsplan på asfalt med fasta mål utan nät som var kombinerad som basketplan. Vid sidan av den mindre skolan fanns en gräsplan med två fasta mål utan nät och på själva skolgården fanns en fotbollsplan på asfalt med fasta mål, basketplan,60 meters löparbana och en

längdhoppsgrop. Helhetsintrycket av stadsdelen var att det fanns mycket gräsytor mellan bostäderna och bra gång- och cykelvägar men väldigt lite lekplatser och idrottsmöjligheter för barn. Utbudet för idrottande och spontanidrott ligger vid skolorna och framför allt vid

idrottsplatsen.

2.7.1 Sammanfattning av stadsdelarna

Den stadsdel som överraskade mest var Drottninghög. Detta område var välvårdat och gav ett positivt intryck med flera olika spelplaner för barn och ungdomar allt från tennis, bandy, basket och fotboll. Alla planer vi såg var i fint skick och öppet för allmänheten. Berga stadsdel var den stadsdel som gav sämst intryck för här fanns verkligen ingenting mer än gräsmattor och ett enda fotbollsmål. Inga andra spelplaner erbjöds utom skolgården i området, som var liten men erbjöd både bandy, basket och en liten grusplan för fotboll. Laröd gav ett fint intryck med fina gräs och grönområden med välplanerade gång och cykelbanor. Här fanns idrottsmöjligheterna samlade vid två ställen, antingen vid de två skolgårdarna eller vid

idrottsplatsen. Idrottsplasten tillhör en idrottsförening och är upptagen för deras verksamhet på kvällar och helger.

(17)

Kapitel 3. Definition av begrepp

Vi kommer att använda oss av en del begrepp i vår studie. Begrepp som socioekonomisk tillhörighet, socialgrupp 1, 2 och 3, spontanidrott och personer med utländsk bakgrund vilket kan tolkas olika. För att minska tolkningsmöjligheterna väljer vi att definiera begreppen nedan.

3.1 Socioekonomi

För att förtydliga vad vi menar med socioekonomiskt olika stadsdelar, behöver vi definiera hur Statistiska Central Byrån delat in befolkningen i grupper på basis av sociala och ekonomiska egenskaper (SCB, 2007).

Huvudgrupperna i den socioekonomiska indelningen är:

1–2 Företagare 3 Högre tjänstemän 4 Lägre tjänstemän 5 Arbetare 6 Studerande 7 Pensionärer 8–9 Övriga

Den socioekonomiska ställningen utgörs av flera olika indelningskriterier. Indelningen görs delvis genom en persons livsskede dvs. om de är studerande, yrkesverksamma och hur deras familjesituation ser ut. Indelningen görs även genom en persons yrke och yrkesställning om de är yrkesverksamma, t ex företagare, löntagare eller företagarfamiljemedlem. Indelningen kompletteras också genom att definiera om en person är arbetare eller tjänsteman.

När vi studerar de tre stadsdelarna har vi valt att klassificera dem i tre olika socialgrupper, efter boende med utländsk bakgrund, förvärvsarbetarfrekvens, arbetslöshet, utbildningsnivå, medelinkomst och socialbidrag. Vi kommer att titta på socialgrupp 1, socialgrupp 2 och socialgrupp 3, en uppdelning som gjorts i tidigare forskning för att studera socialgruppernas idrottande (Engström, 1999). Vår studie bygger dock inte på varje individs socioekonomi utan på hela området. Socialgruppsindelningen baseras på SCB:s socioekonomiska indelning och stadsdelsstatistik. Huvudgrupperna har slagits samman till de tre socialgrupperna (SCB, 2007).

(18)

Till socialgrupp 1 hör Laröd, då utbildningsnivån är mycket högre än genomsnittet i Helsingborg. Antalet med utländsk bakgrund är lägre i området och

förvärvsarbetar-frekvensen högre än medeltalet i Helsingborgs stad. Medelinkomsten ligger 100 000 kr om året, högre än genomsnittet i staden. Till socialgrupp 2 definierar vi Berga, där

utbildningsnivån och inkomsten är lägre än i Laröd. Arbetslösheten och antal med utländsk bakgrund är högre än i Helsingborgs stad. En stadsdel som definieras som lägre arbetarklass. Drottninghög klassificeras som socialgrupp 3, efter det höga antalet invånare med utländsk bakgrund, hög arbetslöshet, hög andel invånare som är beroende av socialbidrag och den låga utbildningsnivån men även pga. medelinkomsten som är låg i förhållande till Sveriges

medelinkomst.

3.2 Utländsk bakgrund

Personer som är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar definieras som personer med utländsk bakgrund. I Tabell A på sidan 12, är personer med utländsk bakgrund definierad efter dessa kriterier (SCB, 2007). I vår enkät finns frågor om personen är född i Sverige och om någon av deras föräldrar är födda utomlands. Vår definition av

personer med utländsk bakgrund är då gjord med endast en utrikes född förälder och antalet personer med utländsk bakgrund kan på så sätt ha ökat i vår enkätstudie jämfört med

statistiken i Tabell A från SCB.

3.3 Idrott

För vidare definieringar av olika begrepp väljer vi att förtydliga idrottandet, både i föreningsidrotten och vid spontanidrott. Ordet Idrott kommer från isländskan och betyder ”färdighet” vilket är en sammanfattning på kroppsövningar i motions- eller tävlingssyfte. Motion i sin tur kommer från latinets ”motio” och betyder rörelse (Ekberg & Erberth, 2000). För att göra begreppet idrott hanterbart gör vi uppdelning skolidrott - föreningsidrotten - spontanidrott. Skolidrotten har vi valt att inte studera, då eleverna hade samma mängd skolidrott varje vecka och är därmed ingen variabel som är kopplad till områdets socioekonomi (Engström, 1999).

Innan mötet med barnen som skulle delta i vår enkätundersökning hade vi tittat på

definitionen av fysisk aktivitet som är all typ av kroppsrörelse som ökar energiomsättningen. Muskelaktiviteten kan vara kopplad till bostaden, arbetet, fritiden som t ex transporter,

(19)

hushållsarbete, gå ut med hunden (Hassmén & Plate, 2003). Fysisk aktivitet kan ses som rörelse i största allmänhet, utan att aktivitetens utförande är det centrala (Engström, 1999).

Föreningsidrotten erbjuder fysiska aktiviteter i föreningar eller klubbar och sker på fritiden. Prestation, konkurrens och social samvaro är motiven till fysiska aktiviteter i

föreningsidrotten (Engström, 1999).

Spontanidrotten är svårare att definiera och därför har vi valt att klassificera att

spontanidrottandet sker utan ledare, utan fasta tider och sker på eget initiativ. Den upplevda ansträngningen och resultatet av träningen ger verksamheten dess verkliga mening. För att kunna skilja på fysisk aktivitet och spontanidrott valde vi att gå igenom med barnen som skulle delta i enkätundersökningen vad vi menade. Genom deras frågor om hur vi såg på olika aktiviteter, fick eleverna liknande syn på vad vi menar med spontanidrott. Aktiviteter som att åka på sparkcykel till en kompis eller att vara ute och gå, definierade vi inte som spontanidrott utan som fysisk aktivitet. Lekar som t ex tagen och brännboll har vi inte tolkat som

spontanidrott och menar att leken inte har något investeringsvärde. I leken finns inte tankar om lekens syfte eller mening, annat än att den ska vara roande. Barnens syfte med

spontanidrotten har vägts in i bedömningen av huruvida de spontanidrottar eller inte. Voltträning på studsmatta har vi klassificerat som spontanidrott, då många gymnaster använder sig av studsmattan som träningsredskap. Joggning i motionssyfte har vi också valt att kalla spontanidrott. Skridskoåkning och simning har vi definierat som spontanidrott. Trick- och terrängträning på mountainbikes eller skateboard har vi klassificerat som spontanträning, medan att cykla eller skejta till och från skolan, till kompisar eller träningar, definierats som fysisk aktivitet och har inte tagits upp i vår studie.

(20)

Kapitel 4. Teoriavsnitt

4.1 Idrottshabitus

Hur vi människor är och hur vi beter oss ligger djup förankrat i arv och miljö. Varför en del av oss människor idrottar och andra inte, finns det många orsaker till. Det är av värde att titta lite djupare på begreppet habitus.

Lars- Magnus Engström är professor i beteendevetenskaplig idrottsforskning, med inriktning mot idrottspedagogik. Han har forskat och utfört undersökningar om människans val av idrottande. Vad är det som påverkar människans val av idrottande, är det människans ursprung, tidigare erfarenheter eller sociala aspekter? Hur ser den sociala bakgrunden ut i relation till idrott och motionsvanor? Utredningar och undersökningar visar att andelen barn som idrottsutövar är störst i de socialt starka grupperna och lägst i de lägre. Engström grundar sina teorier på fransmannen och sociologen Pierre Bourdieus teoretiska referensram som tar upp begreppet habitus. Engström menar:

Habitus ska förstås som det system av i kroppen och sinnet inpräglade vanor och dispositioner, de förgivet tagna preferenser, som verkar bestämma på hur individen handlar, tänker, uppfattar och värderar sin värld. Habitus sträcker sig bortom det som direkt inlärt och är något mer än införlivandet av kunskaper, färdigheter och värderingar, det som vanligen benämns socialisation (Engström, 1999, s.43).

Habitus-begreppet kan vara relaterat till status, makt och inflytande som är beroende av

kapitaltillgångar. Sådana tillgångar kan vara av ekonomiskt, kulturellt och socialt slag. Det visar sig även att habitus grundas i barns unga år och är starkt påverkad av individens uppväxtmiljö och det är där individens beteende grundas. Engström skriver:

Vi föds in och lever våra liv i olika sociala världar, inom olika fält där kapitaltillgångar- ekonomiskt, kulturellt (t.ex., utbildningsstatus), socialt (vilka personliga kontakter man har) mäts i relation till andras. Olikheter i människors livsvillkor genererar olika habitus som i sin tur genererar olika livsstilar, som går att igenkänna socialt. Livsstilen är en produkt av habitus (Engström, 1999 s, 46).

Valet av idrottsaktivitet och smaken för olika sporter är en del av individens livsstil, som i sin tur är en produkt av individens habitus. En människas ekonomiska och materiella villkor

(21)

bygger upp olika förutsättningar för den enskilda individens möjlighet för att kunna delta i idrotten (Engström, 1999). Engströms vill i sin studie vill försöka förstå och förklara individernas val av att ägna sig åt idrottande eller inte. Människors val och möjlighet till att utöva idrott, utifrån kön, ålder och social position. I vilken utsträckning är individen i sitt val av aktivitet styrd av sitt ursprung, tidigare erfarenheter och sin sociala position?

I undersökningen redovisas olika orsaker till en individs idrottande, vilket är intressant för vår undersökning. Det vi vill undersöka är om det finns ett samband mellan idrottsvanor och bostadsområdet individen tillhör? Har individens bostadsområde och uppväxtmiljön inverkan i valet och möjligheten till att utöva idrott?

Sverige strävar efter en jämlikhet där alla människor ska ha lika värde. En jämlikhet som inte handlar om att utjämna alla olikheter mellan individer utan syftet är att alla människor ska ha lika värde där könstillhörighet, olika etniska bakgrunder eller sociala villkor ska inte spela någon roll (Engström, 1999). Detta motsäger sig lite när undersökningen Engström har utfört, inte visar att vårt land har denna jämlikhet. Barn från socialgrupp 3 har sämre förutsättningar att utöva idrott i förhållande till barn från socialgrupp 1 och det kan vi inte kalla jämlikhet.

I Ungdomsstyrelsen publikation Unga och föreningsidrotten (2005) av Mats Trondman förklaras också begreppet habitus. Habitus avser dispositioner som gör en individ i en grupp av människor benägenhet att se, känna, förstå och handla på ett visst sätt snarare än på ett annat. Dessa

dispositioner måste i sin tur förklaras och förstås mot bakgrund av de verkande livsbetingelserna som människor föds in i, hanterar och därmed aktivt präglas av. Eftersom vi inte väljer tid, plats, miljö, socialgruppstillhörighet och föräldrar. Det är således en människas dispositioner som bestämmer habitus. Det vill säga att det liv man lever har präglat en på ett sådant sätt att vissa saker mer eller mindre omedvetna framstår som självklara för mig men otänkbara för andra. Habitus och dess verkande dispositioner är således ett praktiskt förnuft som i varje ögonblick av livet förmedlar relationer mellan präglingseffekter av de förflutnas livsvillkor, specifika

vardagliga situationer och praktiskt utfall i form av att se, känna, förstå och handla. Ungas idrottsintresse bestäms av relationen mellan dels vilken betydelse de unga tilldelar idrotten i sina liv och hur ofta de föreningsidrottar. Idrottshabitus handlar om dess verkande dispositioner är ett pratiskt förnuft som i varje ögonblick av livet förmedlar relationer med präglingseffekter av de förflutnas livsvillkor, vardagliga situationer och att förstå, handla och att välja att bli och vara idrottsintresserad för att det känns rätt och att just jag är idrottsintresserad.

(22)

Kapitel 5. Forskningsbakgrund

5.1 Liknande forskning

Det finns ingen tidigare forskning som har undersökt stadsdelar i en och samma stad men det finns liknande studier som har tittat på barns idrottande i olika socioekonomiska städer. Vi har valt att jämför med andra studier som är relevant för vår undersökning. En studie om vad barns idrottande kostar, hur barns fritidssysselsättning skiljer sig åt utifrån vilken

socioekonomisk tillhörighet de har.

Lars-Magnus Engström har gjort en undersökning på 15-åringars idrottande och sedan utfört undersökningen igen i vuxen ålder, för att se om det fanns något samband mellan aktivt idrottande som tonåring, till hur ens motionsvanor ser ut som vuxen. Undersökningen visade att av de minst aktiva vid 15-årsålder, med mindre än 2 timmar i veckan, var det en tredjedel som var aktiva med motion 26 år senare. I den andra gruppen de, som klassificerats som idrottande med mer än 8 timmars idrottande i veckan som 15-åring, uppgavs hälften vara regelbundet aktiva vid 41-års ålder. Det visar sig bara finnas ett svagt samband mellan idrottsvanor i tonåren och motionsvanor i vuxen ålder (Engström, 1999).

Det fanns tydliga samband i undersökningen mellan betyg, socialgruppstillhörighet, utbildningsnivå, bostadsort och umgängeskretsens idrottande. Idrottsbetyget hade en

betydelse för sambandet mellan 15-åringens idrottande och motionsutövande som vuxen. Av 15-åringar med högt idrottsbetyg var det en större andel individer som motionsutövade vid vuxen ålder, i jämförelse med personer med ett lägre idrottsbetyg som hade färre

motionsutövande i vuxenålder. Det visade även att socialgruppstillhörighet vid 15-årsålder med faderns yrke var signifikant relaterat till motionsvanor i vuxen ålder. Sambanden var relaterade till uppväxtmiljö och egen social position i vuxen ålder. Det visade sig att närmare hälften av dem som vuxit upp i socialgrupp 1 senare skaffat sig högskole- eller

universitetsutbildning, jämfört med en fjärdedel av dem från socialgrupp 3. Det visade sig inte bara vara idrottsbetyget som hade påverkan på motionsutövande som vuxen, utan även höga betyg i teoretiska ämnen hade en inverkan. Det konstaterades att omkring hälften av de kvinnor och män som kom från arbetarhem s.k. socialgrupp 2 och erhållit höga betyg i teoretisk ämnen, skaffade sig en högskoleutbildning. En förklaring till sambandet mellan teoretiska betyg och senare motionsvanor kan vara att betyg är relaterat till social position i

(23)

vuxen ålder, som i sin tur är relaterat till motionsutövning. Undersökningen visar att nära tre gånger så många, ca 70 % av dem som kom från socialgrupp 1 och därtill hade höga betyg såväl i idrott som i teoretiska ämnen, var motionsutövare vid 41 års ålder, jämfört med dem som kom från socialgrupp 3 och därtill hade låga betyg. Sambandet mellan motionsvanor och bostadsortens storlek var tydlig. Andelen högutbildade kan antas vara högre i städer än på landsbygden och undersökningen visar att ca 50 % av kvinnor och män i storstaden var motionsutövare vid vuxen ålder, medan på landsbygden utövade bara 30 % motion. Motionsutövande hänger även samman med utbildningsnivå. Högre utbildningsnivå desto högre andel som motionsutövar. Det föreligger ett samband mellan umgängeskretsens motionsvanor och den egna motionsutövningen. Resultatet visade att de med många

motionsutövande vänner, utövade över 50 % kvinnor och över 70 % män själva någon form av motion, medan den gruppen med få eller nästan inga motionsutövande vänner, var bara ca 10 % själva motionsutövare oavsett kön. Av de kvinnor och män som hade

högskoleutbildning i kombination med att bo i stan och därtill hade många vänner som motionerade visade de sig vara 62 % för kvinnor och 85 % för män som var regelbundet aktiva med motion. Andelen bland dem med grundskoleutbildning i kombination med att inte bo i stan eller förort till stad med få vänner som motionerar visade att 21 % kvinnor och 15 % för män som själva var aktiva (Engström, 1999).

Resultatet från undersökningen visar vidare på att det är mycket vanligare att ägna sig åt motion bland de högre samhällsklasserna, antingen man indikerar till yrkesstatus,

utbildningsnivå och inkomst. Detta är dock mer tydligt hos män. Störst andel motionärer återfinns bland dem som vuxit upp i och fortfarande tillhör den högsta socialgruppen och lägst andel återfinns bland dem som vuxit upp i och fortfarande tillhör den lägsta socialgruppen. Lars-Magnus Engström menar att habitus, utbud och kapitaltillgångar bidrar i en hög grad till förklaringarna i motionsvanor, som kvinnor och män uppvisar från ungdomsåren till

medelåldern (Engström, 1999).

I en norsk undersökning som Åsa Strandbu & Anders Bakken har gjort, Aktiv Oslo-ungdom:

En studie av idrett, minoritetesbakgrunn och kjonn, problematiseras ungdomars

idrottsaktiviteter, aktivitetsskillnader mellan ungdomsgrupper, samt eventuella förklaringar i dessa skillnader i idrottsutövning. Undersökningen omfattade ca 11 000 ungdomar i åldern 14-17 år. Ungdomarna blev indelade i fyra kategorier s.k. träningsprofiler.

(24)

idrottslag utan att vara medlem och 28 % tränar på egen hand. De resterande 12 % var träningspassiva, vilket innebar att de varken var medlemmar i ett idrottslag eller höll på med annan träning. Fotboll var den dominerade idrottsgrenen, då ungdomarna på frågan vilken idrott de var mest aktiv inom hade fyra av tio svarat fotboll. Dans och handboll låg på 10 % och därefter kampsport på 7 %. Basket, tennis och ridning låg på 3-4 %. Minoritetsungdomar har i den här undersökningen blivit definierade utifrån att individen hade två utlandsfödda föräldrar. Denna grupp var underrepresenterad i träningsprofilen som var medlem i ett idrottslag. Halvparten av minoritetsungdomarna hade aldrig varit medlemmar och en av fyra hade varit medlem tidigare. Bland majoritetsungdomarna är 50 % medlemmar i ett idrottslag och en av fyra har varit medlem tidigare. Frånfallet från att ha varit medlem är mycket högre bland minoritetsungdomar än inom majoritetsungdomar. Bland de som tränar i ett idrottslag utan att vara medlem är däremot minoritetsungdomar överrepresenterade. Anledningarna kan vara vilket mål ungdomarna har med sin träning. Inom medlem i ett idrottslag är målmotivet högre jämfört med att inte vara medlem i ett idrottslag där umgås och träna hade det största motivet. Generellt är flickor mindre aktiva än pojkar, men detta blir tydligare inom

minoritetsgruppen där flickor är underrepresenterade bland de som är medlemmar i ett idrottslag. Bara 16 % av minoritetsflickorna var medlemmar i ett idrottslag och 64 % hade aldrig varit medlemmar. I jämförelse med flickorna var skillnaden stor när 42 % av

minoritetspojkar var medlemmar i ett idrottslag medan en av tre aldrig hade varit medlem. Skillnaden när det gäller motiv för att hålla på med idrott är ungefär lika för bägge grupperna, det som skiljer sig är att minoritetsgruppen ofta slutar med idrott för att lägga ner mer tid på skolarbetet. Undersökningen visar att religion, familjeanknytning och fritidsmönster inte var huvudsaken till resultatet medan den stora anledningen till varför resultatet ser ut som det gör är resurstillgången. Med resurstillgång menas ekonomiska och kulturella resurser som

föräldrarna har och som påverkar ungdomars möjligheter för idrottsdeltagande (Strandbu & Bakken, 2007).

Per Nilssons bok Fritid i skilda världar grundar sig på en undersökning om ungdomars fritid och kultur, där han gjort en riksrepresentativ studie med samarbete med SCB på drygt 3000 ungdomar mellan 13-15 år som fyllt i ett frågeformulär om mediekonsumtion,

föreningsdeltagande, idrottsvanor och kulturutnyttjande mm. Ungdomars smak för fritid är kopplad till deras objektiva livsvillkor. Sociala och kulturella sammanhang som kön, social position, utbud och traditioner hör hit. Studien är även kontextuell för att kunna bidra med en djupare förståelse för de val av fritidssysselsättning som ungdomar gör och deras värderingar

(25)

av dessa aktiviteter. I den kontextuella studien handlar det om att försöka beskriva och analysera principerna bakom ungdomars val av praktiker och ägodelar dvs. studera de dispositioner som tillåter människor att handla, tänka, och orientera sig på likartade eller skilda sätt i den sociala värld och att se hur sådana dispositioner grundläggs och verkar i ungdomars liv. Studien är förlagd till fyra geografiska områden, där den sociala miljön väsentligt skiljer sig såväl socioekonomiskt, etniskt som geografiskt, men där andra

förhållanden som t.ex. könsfördelningen är jämn. Det är ungdomar från en skogsbyggd i norra Dalsland och södra Värmland, ungdomar som bor i en mellanstor stad Luleå, ungdomar från Stockholms innerstad och ungdomar från Stockholms södra förorter. Områdena har stora ekonomiska, sociala och kulturella skillnader (Nilsson, 1998).

Drygt 60 % av 13-15 åringar, såväl flickor som pojkar, uppger att de minst någon gång under de senaste tolv månaderna idrottat, tränat och tävlat i någon förening eller klubb. När det gäller idrotta, träna och motionera utanför förening eller klubb visades att 40 % uppger att de sysslar med dylik verksamhet minst en gång i veckan. Idrott i förening eller klubb bedrivs i större

utsträckning av ungdomar som bor i medelstora eller större tätorter. Skillnaderna i idrottandet med avseende på social bakgrund visar sig vara små. Med undantag från att barn till lantbrukare

uppger, i mindre omfattning än andra, att de ägnar sig åt föreningsidrott. Att idrotta, träna och motionera utanför en idrottsförening redovisades i större utsträckning av ungdomar vars föräldrar klassificerades som arbetare. Undersökningen redovisar att fler ungdomar ur grupperna barn till högre tjänstemän och lantbrukare än ur andra sociala grupper, ägnar sig åt friluftsliv någon gång i veckan eller oftare under det senaste året. Undersökningen av de fyra olika områdena visar på stora skillnader på ungdomar som uppger att de under det senaste året minst en gång i veckan har ägnat sig åt föreningsidrott. Det visar sig att störst andel ungdomar som idrottar finns i Luleå där 67 % av flickorna och 69 % av pojkarna uppger att de har idrottat i en idrottsförening minst en gång i veckan det senaste året. Detta kan jämföras med Stockholm Syd där bara 28 % av flickorna uppgav att de idrottat minst en gång i veckan i en idrottsförening det senaste året. Det visade sig att området Stockholm Syd hade 15 % flickor och 12 % pojkar som nästan inte alls sysslade med någon form av fysisk träning. I området Stockholm Syd är det 18 % av föräldrarna som tillhör social grupp 1 och 2 jämfört med Stockholm city där hela 47 % tillhör socialgrupp 1 och 2. När det gäller föräldrarnas utbildningsnivå visade det sig att Stockholm Syd hade drygt 20 % föräldrar med högskola och universitetsutbildning, för bägge könen och motsvarade Stockholm city på närmare 60 % för bägge föräldrarna (Nilsson, 1998).

(26)

Per Nilssons studie visar på hur olika områden skiljer sig åt när det gäller t.ex.

socioekonomiska tillhörigheter och etnicitet och hur detta påverkar ungdomars idrottande. Detta liknar en del av vår studie men skillnaden är att vi undersöker olika stadsdelar i en och samma stad.

Statens folkhälsoinstitut mäter svenska befolkningens fysiska aktivitetsvanor genom en nationell folkhälsoenkät. Här redovisades hur vuxnas fysiska aktivitetsvanor avspeglar levnadsvillkor, social position, tillgång till fritid och var dessutom starkt kulturellt präglad. Av kvinnor och män med högskoleutbildning, som bor i stad och därtill har många vänner, utövade 62 % av kvinnorna och 85 % av männen motionsaktiviteter regelbundet.

Motsvarande andelar bland dem med grundskola som högsta utbildning, vilka bodde på landsbygden och hade få eller inga vänner, var 21 respektive 15 % (Folkhälsoinstitutet, 2006)

5.2

Socioekonomiska

grupper

Sverige som land har en hög standard med en bra trygghet i samhället med allt från gratis skola, fri tandvård och ett bra sjukförsäkringssystem. Ett barns familjeförhållande har en stor och viktig roll för dess välbefinnande och hälsa. Idag växer barn upp i olika familjesituationer med olika ekonomiska förutsättningar. En del barn växer upp i en familj med två

förvärvsarbetande föräldrar medan andra växer upp i en familjesituation där bara en förälder förvärvsarbetar. En del barn har föräldrar som har utländsk bakgrund och som invandrat till Sverige. Detta ger naturligtvis olika förutsättningar när det gäller en familjs ekonomiska resurser.

Barns ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av

föräldrarnas förvärvsinkomst tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.

(SCB, Familjekonomi ur olika perspektiv, 2005b kap 10 s, 201).

Barn- och ungdomars hälsa påverkas starkt av strukturella uppväxtvillkor som t.ex. familjens materiella situation, att växa upp med en eller två föräldrar eller att växa upp i en familj med utländskt ursprung. Barn från familjer med svag ekonomisk standard, deltar mer sällan i organiserad fritidsaktivitet (Socialstyrelsen 2005).

(27)

5.3 Etnicitet

Genom att studera etnicitet i Sverige kan vi skapa oss en bild av varför vissa områden ser ut som de gör. Drottninghög är den stadsdel i Helsingborg som klassificeras som ett av de många miljonprojekten och följande statistik och beskrivningar av hur de uppstod är relevanta för undersökningen.

Boendesituationen för invandrare är inte lätt. Denna grupp människor bor ofta i segregation och utanförskap. Detta beror en hel del på boendestrukturen i våra städer. På 50- och 60- talet ville Sverige bygga bort vår bostadsbrist och därför byggdes en miljon lägenheter i Sverige, det s.k. miljonprogrammet. Efter en tid hamnade människor med sämre socioekonomisk standard i dessa områden. Idag präglas dessa bostadsområden av hög arbetslöshet, många invandrare, högt socialbidragstagare och dessutom sker det en hög omsättning på dessa

lägenheter. Boendesegregation existerar på såväl stora som små orter. Av de utrikesfödda som bor i Sverige bor hälften i hyresrätt medan en tredjedel av hushållen äger sin bostad. I

förhållanden till svenskfödda så är det drygt hälften som äger sin bostad och en tredjedel som bor i hyresrätt (Törnell, 2004).

Bland människor som invandrat till Sverige finns det både låg- och högutbildade i

proportioner som liknar den svenskfödda befolkningen. Det är dock svårare för invandrare med hög utbildning att få arbete efter den utbildning de har, mycket pga. att det krävs goda svenskkunskaper. Inkomsterna har stora skillnader mellan personer som invandrat och som är födda här i Sverige. Utrikesfödda har olika levnadsvanor och livsstilar än svenskfödda, även synen och uppfattning om fysisk aktivitet skiljer sig åt. Barn till utrikesfödda kommer att ha svårt att skilja mellan nya och gamla vanor. I hemmet får barnen lära sig en syn utifrån deras livsstil och kultur medan i skolan och föreningsidrotten en annan syn på idrott (Törnell, 2004).

Riksidrottsförbundets studie Idrott och integration visar i sin undersökning att

invandrarungdomar tränar eller tävlar i en idrottsförening, i lika stor utsträckning som en slumpvist utvald grupp med svenska ungdomar. Pojkar med utländsk bakgrund och svenska pojkar tränar och tävlar i en idrottsförening i nästan lika stor grad, det visar sig faktiskt att pojkar med utländsk bakgrund har 58 % jämfört med svenska pojkar 56 %. Motsatsen bland flickor visar att flickor med utländsk bakgrund som tränat och/eller tävlat i en idrottsförening

(28)

var 39 % och svenska flickor 45 %. De vanligaste idrotterna var för både flickor och pojkar fotboll därefter innebandy. Basketboll är vanligare bland barn med utländsk bakgrund och det är även en idrott som är vanligare bland flickor än pojkar. Det är noterbart att ridsport och tennis skulle vara mer vanlig idrott för familjer med goda ekonomiska förutsättningar men så är inte fallet. Inom ridsport finns det ingen skillnad men inom tennis visar det sig till och med att det är vanligare att barn med utländsk bakgrund, utövar det i större utsträckning än svenska barn. Golf däremot är det väldigt få barn med utländsk bakgrund som utövar. Innebandy som är en väldigt svensk idrott till bakgrund och historia, är starkt representerade av barn med utländsk bakgrund och det kan tänkas bero på idrottens tillgänglighet och jämförelsevis låga kostnader. Undersökningen ger en mycket positiv bild av idrottandet bland ungdomar med utländsk bakgrund. Undersökningen visar även på negativa sidor, vilket är att flickor är betydligt mindre aktiva än pojkar och vi kan även konstatera att det finns vissa idrottsgrenar som inte engagerar ungdomar med utländsk bakgrund som golf och ishockey. Detta visar att idrottsrörelsen är bra för ungdomars integration i det svenska samhället. Det gäller dock att locka mer för att få med flickorna. Det behövs olika projekt och ekonomiskt stöd för att testa nya verksamhetsidéer. Integrationsarbetet är ett högt prioriterat område. Till stor del handlar det om attityder och värderingar, att se etnisk och kulturell mångfald inte som ett problem utan som en tillgång och möjlighet (Riksidrottsförbundet, 2002).

5.4 Idrottande hos barn och ungdomar

Idrottande är den vanligaste fritidssysselsättningen för dagens barn och ungdomar i Sverige. Hur och varför barn och ungdomar idrottar har säkert många olika anledningar. Det visar att det finns ett samband mellan deltagande i fysiska aktiviteter som barn och fortsatt fysiskt deltagande som vuxen. Vuxnas fysiska aktivitet påverkas starkt av vanor som etablerats tidigt i livet. I unga år är de primära värdena att uppmuntra och främja goda attityder till hälsa tidigt i livet, med förväntningar i att detta även ska överföras till det vuxna livet. Det finns olika resultat som visar olika när det gäller om barns idrottande har inverkan på dem i det vuxna livet, men en grundtanke är att i unga år skapa en positiv attityd till idrottande och rörelse, samtidigt som man skaffar sig en kunskap om varför, vad och hur, vilket blir en källa för att vara aktiv som vuxen. Unga människors fysiska aktivitetsnivå är som högst hos barn i åldern 13-14 år för att sedan minskas (Ekberg & Erberth, 2000).

(29)

Engströms Idrottsvanor i förändring, menar att tävlingsidrotten som ett system bevarar eller förstärker skillnader mellan samhällsklasser. Engström hänvisar till forskaren Pierre Bourdieu som menar att tävlingsidrotten är ett system som reproducerar och vidmakthåller

klasskillnader. Han menar att arbetarklassen har ett instrumentellt förhållande till sina kroppar och föredrar idrotter som präglas av styrka, uthållighet och kroppskontakt i jämförelse med de högre klasserna, som ägnar sig åt idrott som ska var rolig och meningsfull för en själv, där tekniken premieras och det sker lite kroppskontakt. Bourdieus huvudtes är att valet av idrott fyller ett socialt behov. Idrotten, med dess olika karaktärer erbjuder olika förhållningssätt till den egna kroppen och till fysisk prestationsförmåga som i sin tur leder till olika grader av anpassning till de sociala klassernas habitus. Idrotten är ett fält där olika sociala behov kan uppfyllas. I Sverige sker det en social rekrytering till olika idrotter. Idrotter som är beroende av socialgrupp tycks vara segling, golf, tennis som är materiella och dyra sporter i förhållande till brottning och fotboll (Engström, 1989).

Bo Schelins Den ojämlika idrotten beskriver i sin studie som handlar om val av idrott att val av idrottsgren är högst relaterat till social bakgrund. Studien visar att val av idrott inte bara görs på grundval av eget intresse och fallenhet. Undersökningen visade vidare på att

skillnader i val av aktivitet blev större ju mer åtskilda elevgrupperna var i ett socioekonomiskt avseende. Dessa resonemang leder till att valet av idrottsgren inte bara handlar om fysisk kapacitet eller lämplighet utan om den kulturella och sociala uppväxtmiljön. Undersökningen visade att bland t.ex. utövare i brottning hade 54 % gymnasialutbildning och bara 10 % hade en akademisk utbildning. Däremot utövare inom segling hade 41 % akademisk utbildning och 22 % gymnasialutbildning. Därför är det viktigt att betrakta det nära sammanhang (kontext) som individen växer upp i för att förstå och förklara de skillnader som finns mellan individer i idrottsligt beteende. För att kunna förstå och förklara människors idrottsbeteende måste man undersöka individens miljö (kontext) och samspelet mellan individ och miljö. Individens miljö är närmiljön, familjen, kamrater, skola, fritidsmiljöerna men även den materiella ekonomisk standard och den praktiska möjligheten till idrottsutövningen (Schelin, 1985).

(30)

5.5 Föreningsidrott

I Ungdomsstyrelsens publikation av Mats Trondman Unga och föreningsidrotten speglas barn och ungdomars val till föreningsidrotten som en punkt;

Graden av de ungas idrottsintresse bestäms av relationen mellan vilken betydelse de unga tilldelar idrotten i sina liv och hur ofta de föreningsidrottar (Trondman, s, 61, 2005).

I denna redovisning benämns idrottshabitus igen, som en viktig del i barns

föreningsidrottande. Idrottshabitus handlar om en individs benägenhet att se, känna, förstå och handla på ett visst sätt snarare än ett annat. Detta beteende är något man föds in i. Vi

människor har inte möjlighet att påverka vårt uppväxtförhållande, plast och miljö eller föräldrar utan det är en tillvaro vi föds in i och detta påverkar vårt beteende (Trondman, 2005).

Vidare visar undersökningens resultat på att utbildningsnivån hos föräldrarna påverkar barns idrottshabitus och det påvisar en speciell skillnad speciellt på flickor som har högutbildade föräldrar där flickorna har ett idrottshabitus på 20 % medan flickor från en lågutbildad familj låg på 11 %. Flickor som bor i områden som domineras av svenskar idrottar 18 % jämfört med flickor i invandrartäta miljöer där bara 8 % idrottar (Trondman, 2005).

Fram till mitten av 80-talet ökade andelen medlemmar i idrottsföreningar, särskilt bland flickor. Under 90-talet har en stagnation skett i medlemsanslutningen, till och med en viss tillbakagång har skett. Under 2000-talet kom en ny aktivitetsform inom spontanidrotten som skateboard, inlines och sparkcyklar. Barn och ungdomar spenderar mer och mer av sin tid på olika institutioner, vilket kan vara en effekt av en utbyggd förskoleverksamhet, mer tid i skolan och tidigare debut i förenings- och idrottslivet. En allt tidigare debut för barn i organiserad idrottsverksamhet – för många redan vid 5-7 års ålder då det kräver större föräldramedverkan med bland annat bilskjutsande. Detta kan även innebära sociala och ekonomiska förutsättningar. En del barn har inte pengar och utrusning för att kunna utöva vissa idrotter och därmed sker ett lidanden och utanförskap. Det sker även en specialisering inom idrotten och därmed krav på träning och prestation vilket kan förklara att färre

Figure

Tabell 1 visar att Laröd i vår undersökning har flest föräldrar födda i Sverige. På Berga var  det mer jämnt fördelat mellan föräldrar födda utomlands och föräldrar födda i Sverige
Tabell 2 visar att barn i skolår 4-6 i Laröd, utövar i större utsträckning mer föreningsidrott än  barn i samma ålder på Drottninghög
Tabell 5 visar att barn med utländsk bakgrund spontanidrottar mer än svenska barn. Den största  gruppen som inte utövar spontanidrott är svenska flickor
Tabell 6  Tabell 7
+6

References

Related documents

(2015-2021) Artificial intelligence OR machine learning OR deep learning OR neural networks AND computer tomography OR ct OR ct-scan OR spiral ct-scan OR tomography AND pulmonary

cultured  mouse  primary  hippocampal  neurons  revealed  overexpression  of  G34S  δ-­catenin  was   unable  to  show  the  same  increase  in  neuronal  activity

has&been&a&recent&ongoing&debate&whether&not&only&in&the&LSO&but&also&in&the&MSO&the&

All the three used measures, namely oversteering factor, maximum side slip angle and time to stability are larger for the vehicle with the new studded tyres, despite the

"Any measures taken by Member States to prevent and combat terrorism must comply fully with the Charter of the United Nations” (ibid, p.2). It would appear a paradox exists

By comparing the thermoelectric properties of various poly(3,4-ethylenedioxythiophene) (PEDOT) samples, we observe a drastic increase in the Seebeck coefficient when

ståelse för psykoanalysen, är han också särskilt sysselsatt med striden mellan ande och natur i människans väsen, dessa krafter, som med hans egna ord alltid

Teoretiskt tycker sig Johan Lönn- roth ha mandat också över dnnu inte infångade