Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Valfrihetens komplexitet
En kvalitativ studie om studie- och yrkesvägledares uppfattning om
valfrihetens konsekvenser inför valet till gymnasiet
The Complexity of Freedom of Choice
A Qualitative Study of Opinions Among Career Counselors
Concerning the Freedom of Choice and its Consequences for the
Choice to Upper Secondary School
Per Lundgren
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp
Datum för slutseminarium: 2015-06-03
Examinator: Martin Kjellgren
Handledare: Nils Andersson Fakulteten för
3
Sammanfattning
Valfriheten har ständigt ökat i Sverige till exempel inför valet inför gymnasiet. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare uppfattar valfriheten och vad de anser valfriheten medför för ungdomarna inför gymnasievalet. Vidare undersöks studie- och yrkesvägledarnas upplevelse av vad som krävs för att hantera valfriheten. Metoden som användes för att besvara frågorna var kvalitativ metod, där studie- och yrkesvägledare intervjuades. Bakgrunden till undersökningen är att det finns forskning som visar att en stor valfrihet kan vara negativ och bidra till stress och ångest. Här finns det en tro på det rationella valet och att det är en viktig del i valfriheten.
Författaren resonerars också om förmågor som krävs för att hantera valfriheten, vilket enligt studier inte utvecklats i samma takt som valfriheten. Inför valet till gymnasiet finns det många val för ungdomar. Studie- och yrkesvägledare är en yrkeskår som arbetar nära valsituationer och har en uppfattning och upplevelser kring vad valfriheten kan innebära. Resultatet visar på en stor komplexitet och kluvenhet kring valfrihet. Respondenterna upplever att valfriheten kan medföra stress och ångest. Det finns också motiverande faktorer vilket valfriheten medför. Det läggs stor tonvikt vid att ungdomarna är engagerade och själva tar sig tid till att söka information om olika val. Här visar resultatet också på en upplevd skillnad mellan de som har hjälp hemifrån och de som inte har det. Resultatet visar också att de förmågor som ryms i begreppet valkompetens anses vara av vikt för att hantera valfriheten.
Nyckelbegrepp: Valfrihet, Valkompetens, Rationella val, Valfrihetens effekter, Studie- och
4
Förord
Jag vill börja med att tacka alla respondenter som frivilligt ställde upp och tog
sig tid för att medverka. Jag vill även tacka min handledare Nils Andersson för
den handledning och feedback som jag erhållit under examensarbetets process.
Trots att jag står som ensam författare till examensarbetet så är det många som
bidragit på min väg. Jag vill ge ett stort tack de människor som i min omgivning
ger mig inspiration och motivation.
_____________________________
5
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7 1.1. Syfte ... 8 1.2 Frågeställning ... 8 1.3 Valfrihet begreppsförklaring ... 9 2. Teoretisk genomgång ... 102.1 Studie- och yrkesvägledares uppfattning kring valfriheten ... 10
2.2 Valfrihetens hypotes ... 11
2.3 Valfrihetens effekter ... 12
2.4 Career management skills ... 13
2.5 Teorin om rationella val ... 13
2.6 Kaosteorin ... 14 2.7 Sammanfattning ... 16 3. Metod ... 18 3.1 Kvalitativ metod ... 18 3.2 Urval ... 18 3.3 Datainsamling ... 19
3.4 Bearbetning och analysmetod ... 20
3.5 Etiska ställningstaganden ... 20
3.6 Respondenterna ... 20
4. Resultat ... 22
4.1 Valfrihetens effekter och hypotes ... 22
4.1.1 Begränsad valfrihet? ... 23
4.2 Upplevelsen kring förmågan att fatta rationella val ... 24
4.3 Upplevelsen kring vad som krävs för att hantera valfriheten ... 25
4.4 Sammanfattning ... 26
5. Analys ... 28
5.1 Valfrihetens effekter ... 28
5.2 Rationalitetens svårigheter med tanke på dagens valfrihet ... 29
5.2.1 Teorin om rationella val om rationalitet ... 29
5.2.2 Kaosteorin om rationalitet och effekterna ... 30
5.3 Att hantera valfriheten ... 31
5.4 Slutsatser ... 31
6. Diskussion ... 33
6.1 Resultatdiskussion ... 33
6
6.3 Teoridiskussion ... 34
6.4 Avslutande diskussion och förslag till vidare forskning ... 34
7. Referenslista ... 36
Bilaga 1 Intervjuguide ... 39
7
1. Inledning
Valfriheten är något som idag ses som självklart i Sverige, i samband med självklarheten har valfriheten också ökat över tid. Utvecklingen har berört många olika sektorer, alltifrån kommunikation, tv, sjukvård och utbildning (Lund 2006, 9-11). Det är särskilt valet inför utbildning som detta examensarbete kommer att handla om.
I skolpolitiken har ett skifte skett, från en centraliserad statligt styrd skola till en decentraliserad och kommunalt styrd skola. Förändringen genomfödes bland annat för att öka valfriheten.. Även om anledningarna till detta skifte har skilt sig åt mellan partierna så har skiftet ägt rum bland annat för att öka valfriheten för individen. Valfrihetsrevolutionen har varit ett politiskt gemensamt beslut (Lund 2006, 11-12).
I sin avhandling belyser Lund (2006, 9) att ungdomar idag möter många olika val inför valet till gymnasiet. Han belyser skillnaden mellan nutidens och dåtidens val, där nutidens val inte är lika väl sammankopplade till en stabil och förutsebar arbetsmarknad. Parallellt med den mer ostabila arbetsmarknaden har antalet val ökat drastiskt. Lund beskriver hur de flesta av dåtidens ungdomar kunde använda sig av upptrampade vägar men att individualiseringen och valfrihetens intåg bidragit till att ungdomar idag friställts från det kollektiva valet (Lund, 2006, 10). Lund (2006, 16) belyser hur det finns en tro på att individer gör rationella val och att politiska beslut vilat på denna tro (se nedan avsnitt 2.2, Valfrihetens hypotes).
I en tidskriftsartikel belyser Schwartz (2000) valfrihetens paradoxer där han menar att för många valmöjligheter bidrar till en större osäkerhet och en större känsla av ånger när valet väl är gjort. En paradox inom området blir att politikerna och valfrihetens hypotes (Vidare förståelse i avsnitt 2.2 Valfrihetens hypotes) förespråkar valfrihet medan forskningen visar att för mycket valfrihet kan vara negativt (Schwartz 2000, 191-195).
En av statens offentliga utredningar (SOU 2006:77) undersökte ungdomars psykiska ohälsa och anledningarna till att den ökar. Rapporten visar på två förklaringar. Den första är den stora arbetslösheten och den andra är den växande individualiseringen. Möjligheterna och förmågan att klara av valfriheten som möjligheterna ger, verkar inte ha utvecklats i samma takt. Samhället ger möjligheter men ställer också höga krav på att unga ska kunna hantera dessa valmöjligheter. Främst lyfts problemet med den ökade individualiseringen och svårigheten att bilda sig en uppfattning om alla valmöjligheter, som bidragande faktorer till den ökade psykiska ohälsan (SOU 2006: 77, 237-238).
8
Med tanke på ovanstående paradox, att valfriheten hyllas men samtidigt visar på negativa effekter, ser författaren en anledning att undersöka hur yrkeskåren, studie- och yrkesvägledare uppfattar valfriheten. Vidare blir det av vikt att undersöka studie- och yrkesvägledares upplevelse av vilka förmågor som behövs hos elever inför valet till gymnasiet för att hantera valfriheten, detta med tanke på att det lyfts som en avsaknad hos ungdomar i SOU (2006: 77) rapporten. För att förstå vad valfriheten medför krävs det också en förståelse av studie- och yrkesvägledarnas upplevelse av ungdomars förmåga att göra rationella val inför gymnasiet. Detta med tanke på att rationella val och individers agerade utifrån det, är en grund som politiska beslut vilat på och som präglar synen på valfrihet (Lund 2006, 16: Schwartz 2000, 82).
1.1. Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare uppfattar valfriheten och vad de anser valfriheten medför för ungdomarna inför gymnasievalet. Vidare undersöks studie- och yrkesvägledarnas upplevelse till vad som krävs för att hantera valfriheten. Undersökningen är av vikt då forskning visar att valfrihet kan bidra till negativa effekter så som stress och ångest (se nedan kapitel 2.2 Valfrihetens effekter). Studien är relevant då den syftar till att undersöka förmågor till att hantera valfriheten, för att minska den psykiska ohälsan och de negativa effekter valfriheten kan medföra. Vidare är studien av vikt då författaren upplevt att valfriheten inte undersökts på liknande sätt samt att valfriheten är en dimension som inte diskuteras i de traditionella vägledningsteorierna.
1.2 Frågeställning
Med tanke på ovanstående syfte blir huvudfrågorna för undersökningen:
o Vad anser studie- och yrkesvägledare att valfriheten medför och vilka effekter upplever de hos ungdomar inför sitt val till gymnasiet?
o På vilket sätt upplever studie- och yrkesvägledare att ungdomar idag förhåller sig till rationella val inför valet till gymnasiet?
9
o Vad upplever studie- och yrkesvägledare att ungdomarna behöver för att hantera valfriheten?
1.3 Valfrihet begreppsförklaring
Begreppet infördes i den svenska politiken under 1980- talet och innebar rätten till att välja skola och kurser, vilket sammanfaller med valmöjligheter (Dovemark 2004, 86-91: Hwang 2002, 84-86: Lund 2006, 11-12). Författaren menar att valfrihetsbegreppet tar sin utgångspunkt i det politiska begreppet valfrihet, vilket leder till att det också sammanfaller med antalet val (valmöjligheter) en individ har, samt individens rätt att själv välja.
10
2. Teoretisk genomgång
I detta kapitel kommer olika teoretiska inriktningar att presenteras. Tidigare forskning kring studie- och yrkesvägledares uppfattning om valfriheten inleder kapitlet. Författaren har upplevt en avsaknad av forskning kring ämnet och avser att genom examensarbetet börja fylla detta glapp.
Ett generellt problem som författaren upplevt under teorisökningen är att de traditionellt vägledningsbrukbara teorierna inte belyser valfriheten och hur den påverkar.
Nedan följer en beskrivning på vilket sätt teorierna är användbara för examensarbetet samt en redogörelse var i analysen teorin främst används.
Valfrihetens effekter och hypotes blir av vikt för examensarbetet då de belyser vilka svårigheter och komplexiteteter valfriheten medför. Dessa teorier kommer främst användas för att förstå och analysera den första frågeställningen.
Teorin om rationella val och kaosteorin är två motsatta teorier som främst kommer att användas i analysen kring rationalitet, för att förstå tankesätt bakom valfriheten och problematisera rationaliteten. Detta för att ge svar på och analysera den andra frågeställningen.
Career management skills (valkompetens) kommer också att behandlas då den berör de kompetenser som forskningen anser att individer behöver för att hantera valfriheten. Denna del kommer främst att användas för att förstå den tredje frågan i frågeställningen.
Sist kommer en sammanfattning av teorierna, som försöker ge en samlad bild av komplexiteten och de paradoxer som valfrihet kan medföra.
2.1 Studie- och yrkesvägledares uppfattning kring valfriheten
En tidigare studie klarlägger studie- och yrkesvägledares tro på det rationella valet och betydelsen av att välja ett alternativ. Uppfattningen om detta rationella val är tydlig, då studie- och yrkesvägledarna upplever ungdomar som inte gjort ett val som obeslutsamma och att de är i stort behov av hjälp (Lovén 2000, 252).
Studie- och yrkesvägledare upplever också att ungdomar idag är mer omogna att göra ett val inför gymnasiet än tidigare generationer (Dresch och Lovén 2010, 40). Författarna menar
11
att anledningarna kan vara inlärd hjälplöshet och en ovana vid att fatta egna beslut (Dresch och Lovén 2010, 40). Det finns således en uppfattning om att elever inte klarar av att göra ett moget val men ändå förväntar sig studie- och yrkesvägledarna att ungdomar gör detta val (Dresch och Lovén 2010, 40).
Dresch och Lovén (2010, 57-59) beskriver också hur valfriheten satt större tryck på studie- och yrkesvägledarna. Ungdomar känner sig förvirrade och söker sig då mer till studie- och yrkesvägledare. Samma författare ser hur mer reklam har införts inför valet till gymnasiet vilket gjort det svårare för såväl studie- och yrkesvägledare och ungdomar att veta vad som är information och reklam.
2.2 Valfrihetens hypotes
Flera tidskriftsartiklar belyser valfrihetens hypotes (Schwartz 2000: Ackerman, Gross och Sawhney 2014: Irons och Hepburn 2007). Denna hypotes bygger på att maximera invånarnas välfärd vilket görs genom att maximera individens frihet. Skälet är att frihet i sig själv är något bra, värdefullt och meningsfullt för människan. Frihet ger individer möjlighet att fatta egna beslut. Vägen dit går via expanderade valmöjligheter. Ju fler valmöjligheter, desto mer frihet vilket leder till mer välfärd. I detta ligger också tron på att individer gör rationella val, att de gör de val som gagnar dem själv bäst (Schwartz 2000, 79-83: Ackerman, Gross och Sawhney 2014, 229: Irons och Hepburn 2007, 191). Valfrihetens hypotes innebär således att individer har en tro att valfrihet och en ökad sådan alltid är eftersträvansvärd.
Hypotesen präglar synen på valfriheten. Lund (2006, 12) beskriver hur valfriheten och dess möjligheter till att bygga sin egen utbildning anses bidra till ökad motivation för skolarbetet. Även Ackerman, Gross och Sawhney (2014, 222) beskriver att en viss mängd valfrihet skapar meningsfullhet och motivation för individer. "..when an instructor gives students some control over their learning experiences, their perceived autonomy is increased, and this tends to increase intrinsic motivation and self-regulated learning."
Synen på valfrihet och den hypotes som ovan beskrivits påverkar individers förhållningssätt till valfriheten. Ackerman, Gross och Sawhney (2014, 229-230) menar att när individer är tidsmässigt långt från valsituationen anser individerna att det är viktigt med en stor valfrihet. När de befinner sig i valsituationen blir dock valfriheten ett orosmoment som bidrar till stress och ångest. Hypotesen påverkar också individer när de upplever att andra individer har val som de själva inte har, då känner sig individen begränsad och frustrerad.
12
2.3 Valfrihetens effekter
I inledningen belyser författaren hur individualiseringen och den ökade valfriheten enligt SOU (2006:77, 237-238) bidragit till den ökade psykiska ohälsan. Det belyses också hur förmågan att hantera dessa möjligheter inte har utvecklats i samma takt som själva möjligheterna.
Schwartz (2000, 79-83) belyser valfrihetens negativa effekter på människan. En effekt är att det paradoxalt nog leder till förlamning i stället för befrielse. När det finns många alternativ blir det vanskligt att fatta beslut. Anledningen till denna vansklighet är så kallad kognitiv överladdning (cognetive overload), vilket betyder att individer får för mycket information. För mycket information bidrar till att det blir svårt för individer att bearbeta informationen och de blir då kognitivt överladdade. Detta i sin tur bidrar till svårigheter att jämföra och fatta det mest logiska och rationella valet (Ackerman, Gross och Sawhney 2014, 222-223).
När individer övervunnit den första negativa effekten, svårigheten att välja, kommer ytterligare en negativ effekt. Med tanke på den stora valfriheten upplever individer att de i större utsträckning ska hitta det ultimata valet i förhållande till om de haft få valalternativ. Effekten av detta blir då att individer känner större ånger och blir mindre nöjda med sitt val (Schwartz 2000; 79-83: Irons och Hepburn 2007, 202).
Irons och Hepburn (2007, 192) belyser hur valfriheten påverkar olika typer av individer och olika typer av val. De anser att de negativa effekterna inte gäller alla individer men att den ändå är av vikt att diskutera. Botti och Mcgill (2010, 1066) gör också skillnad på individer och hur de påverkas av valfriheten. De anser att individer som söker det ultimata valet i större utsträckning upplever de negativa konsekvenserna än de som bara söker ett val som fungerar eller är bra nog.
Ovan belyses några av effekterna som en stor valfrihet enligt forskning medför. Valfrihetens effekter är paradoxala då de dels kan ses som motiverande och lättare göra så att individer kan hitta rätt, men samtidigt kan den bidra till stress, ångest, paralysering och svårigheter att fatta ett rationellt val.
13
2.4 Career management skills
Ett begrepp som vuxit fram i Europa de senaste åren är Career management skills eller valkompetens, vilket är den svenska översättningen. Valkompetens innebär färdigheter i karriärplanering (ELGPN, 2012) och lägger vikten på individens ansvar att skaffa färdigheter så som anpassningsbarhet, flexibilitet och livslångt lärande för att möta dagens föränderliga arbetsmarknad (Bridgstock 2009, 34-35). Sultana (2012, 229) gör en tolkning på begreppet och beskriver valkompetens på följande vis:
Career management skills refer to a whole range of competences which provide structured ways for individuals and groups to gather, analyse, synthesise and organise self, educational and occupational information, as well as the skills to make and implement decisions and transitions.
Valkompetens är ett begrepp som vuxit fram i samband med den nya och flexibla arbetsmarknaden och den ökade individualiseringen (Bridgstock 2009, 31-32).
Självkännedom och kunskapen om att veta vilka starka och svaga sidor, vilka egenskaper och intressen som man har, är också en del i valkompetensbegreppet (Bridgstock 2009, 36-37). Begreppet valkompetens blir således viktigt för att förstå fråga tre i frågeställningen, Vad upplever studie och yrkesvägledare att individer behöver för kompetenser för att hantera valfriheten.
2.5 Teorin om rationella val
Teorin blir intressant för detta examensarbete då Lund (2006, 16) menar att utbildningspolitiska beslut på 90- talet baserades på att individer väljer rationellt. Dessa reformer lever idag kvar i form av till exempel skolvalet. Teorin blir också av vikt då den tidigare forskningen visar att studie- och yrkesvägledare starkt tror på rationella val.
Teorin om rationella val (rational choice theory) belyste när den formulerades åter aktören till skillnad från funktionalismen, som menar att det är samhället och dess normer som påverkar individer (Giddens 2009, 80-81). Teorin bygger primärt på två fundamentala premisser. Dessa är att alla sociala fenomen kan förklaras utifrån individuella handlingar. Den andra att individer är rationella, att de har ett mål och en medvetenhet kring sina val och handlingar (Aakvaag 2011, 105). I ett utbildningsval beskriver Lund (2006, 16) teorin genom tre steg. "(i) individen eftersträvar bästa tänkbara individuella utbyte genom investeringen i
14
utbildning, (ii) alla som deltar känner till utbildningsmarknadens villkor och (iii) individerna agerar rationellt från dessa två premisser."
Teorin är en tvärvetenskaplig teori och har fått mycket stor genomslagskraft bland annat i nationalekonomin men även inom sociologin. En stor profil för teorin (inom nationalekonomin) är Gary Becker. Han menar att individer väger kostnad och nytta när de ska välja till exempel utbildning (Becker 1993, 392). Detta är ett typiskt antagande för teorin, att individer väger för och nackdelar för att maximera nyttan mot sina mål (Aakvaag 2011, 110-113). Individer gör således en överläggning om vilket av valen som de tror ger bästa utfallet, gentemot de mål som individen har. Ett exempel som Aakvaag (2011, 111) beskriver är "Om jag vill förflytta mig så snabbt och billigt som möjligt från A till B, och jag vet att flyget är både billigare och snabbare än buss och tåg, väljer jag att flyga."
Teorin bygger på att individen själv ska göra det rationella valet, vilket leder till att det blir ett individuellt ansvar att hitta det bästa alternativet. Om utfallet inte skulle bli som det var tänkt så är det individens ansvar och inte samhällets (Lund 2006, 16-17).
För att kunna göra ett rationellt val krävs information om alla valalternativ så att individen kan ta ställning och handla utefter korrekta premisser (Aakvaag 2011, 117-118: Schwartz, 2000, 82).
Just den informationen och informationsinhämtningen är något som kritiserats. Schwartz (2000, 82) ställer frågan för vad gränser går för hur mycket information som kan behövas för att fatta ett rationellt val. Även om tillgången till informationen finns som till exempel på en restaurangmeny så vet individen inte hur allt på menyn smakar. Den kommer mest troligt att gå igenom menyn för att välja det som den brukar beställa (Schwartz 2000, 82).
Teorin har fått mycket kritik för att inte ta hänsyn till bland annat social bakgrund och normer (Aakvaag, 2011, 132-134). Den kritiseras också för att den inte tar i beaktning att människan är en social och emotionell varelse. Människan lever i en social miljö och tillhör olika sociala gemenskaper. I dessa finns det kollektiva regler och normer som individer förhåller sig till och som påverkar hur individer väljer (Aakvaag 2011, 133).
2.6 Kaosteorin
Kaosteorin har sitt ursprung i metrologin, där Edward Lorenz upptäckta att små avvikelser i en vädersimulation innebar stora förändringar för vädret. Uttrycket att en fjärils vingslag i Brasilien kan skapar en tornado i Texas, myntades för att beskriva hur små förändringar ger
15
stor påverkan. Detta kallas för fjärilseffekten (Butterfly effect) (Pryor och Bright 2011, 25-27). Likväl som teorin om rationella val så är kaosteorin en tvärvetenskaplig teori som infördes i vägledningen genom Pryor och Bright (2011). Teorin menar på att människan lever i en kaosartad värld och att det finns många faktorer som människor inte kan planera och påverka (Pryor och Bright 2011, 3).
Ett av de viktiga begreppen i kaosteorin är fraktaler. Fraktaler beskriver de komplexa dynamiska systemen som bildar ett mönster. Mönstren delas in i fyra olika beteendemönster vilket kallas för attraktorer (Pryor och Bright 2011, 50-59). Attraktorer beskriver beteendemönster som individer väljer efter. Pryor och Bright (2011, 42-46) menar att det finns fyra olika attraktorer. Dessa är point attractor, pendulum attractor, torus attractor och strange attractor. Här har författaren valt att behålla de engelska uttrycken då dessa är svåra att översätta korrekt till svenska.
Den första point attractor beskriver de individer som bara har ett fast mål och som inte kan se det som finns utanför det målet, så kallat tunnelseende. Den andra pendulum attractor beskriver de individer som ofta pendlar mellan två valalternativ och inte riktigt kan bestämma sig. Den tredje torus attractor beskriver de individer som gör som de alltid har gjort vilket leder till att de undviker nya alternativ. Den fjärde strange attractor innebär att individer förhåller sig öppna för nya alternativ och att de är beredda på kaos och förändringar i deras vardag (Pryor och Bright 2011, 42-46).
Pryor och Bright (2011, 3) menar att det är orealistiskt att fatta rationella val i alla valsituationer. Särskilt med tanke på att vi lever i en kaosartad värld. Författarna (Pryor och Bright 2011, 88-91) anser att det bästa sättet för individer att vara förberedda på kaos är att se komplexiteten och de påverkansfaktorer som spelat roll vid deras tidigare val. Vägledningens syfte blir här att få individer att få förståelse kring sina tidigare valsituationer. Detta sker genom att individen får lära sig berätta om sitt liv för att förstå komplexiteten kring ett val.
Teorin fokuserar främst på komplexitet, förändring och tillfälligheter. Dessa beskriver förhållanden som påverkar individen och som gjort att individer befinner sig där de är. Det är ett komplext system som ytterligare kompliceras av att det ständigt sker nya förändringar som individer inte kan planera eller göra något åt (Pryor och Bright 2011, 67).
16
2.7 Sammanfattning
Teorierna som belyses ovan visar några paradoxer som valfrihet medför. Valfrihetens hypotes bidrar till att individer ser valfriheten som positiv, vilket leder till att individer strävar mot en stor valfrihet. När individer ser andra med andra alternativ och en större valfrihet känner individer en frustration.
En stor valfrihet bidrar till stress, ångest samt en större ånger när valet väl är gjort. En av anledningarna är den kognitiva överladdningen som gör att individer inte kan ta in information om alla alternativen.
Paradoxen som hypotesen och effekterna bildar beskrivs i SOU (2006:77, 16) rapporten genom ungdomarnas syn av valfrihet, "Trots att många anser att alla val som ska göras är en källa till stress är det få som önskar att det skulle vara på något annat sätt."
De negativa effekterna påverkar inte alla individer. Att det påverkar belyses dock i SOU (2006:77) rapporten (se inledning) som visar på att individualiseringen och valfriheten är en av de största orsakerna till den psykiska ohälsan. Botti och Mcgill (2010, 1066) gör skillnad på de som gör val efter att hitta det ultimata, eller de som väljer ett val för att det är bra nog. De menar att de negativa effekterna främst påverkar de som söker efter det ultimata valet.
Teorin om rationella val menar att det är aktören som är den avgörande faktorn. Det är upp till individen att göra sunda och logiskt rationella val. Detta görs genom att överväga för- och nackdelar med alternativen och därefter fatta ett rationellt val.
Kaosteorin menar i motsats till teorin om rationella val att det är en stor förenkling att säga att individer ens ges möjligheter till att fatta rationella val. Den menar att valsituationer ofta präglas av tillfälligheter och andra påverkansfaktorer i individers komplexa dynamiska system. Teorin om rationella val bygger på att det finns ett optimalt val, alltså att det eftersträvansvärda attraktorn i den teorin är point attractor. I motsatts till kaosteorin där strange attractorn anses vara den bästa.
Begreppet valkompetens har presenterats. Valkompetens i samverkan med strange attractorn i kaosteorin lägger vikt vid att individer har förmågor så som självkännedom, flexibilitet, analytisk förmåga och anpassningsbarhet. Dessa förmågor anses vara förmågor för att lättare hantera den flexibla världen och den valfriheten som den medför.
De första teorierna visar på de effekter som valfriheten kan ha samt vilka paradoxer som de medför. Teorin om rationella val visar de tankegångar som existerar kring individers förmåga att göra rationella val. Kaosteorin belyser svårigheten med att välja rationellt och olika beteendemönster som individer följer.
17
Valkompetens belyser det som anses viktigt för att hantera valfriheten. Paradoxerna sätter en prägel på arbetet genom att de är motstidiga vilket bidrar till att analysen kommer bli motstridig. Redan här belyses komplexiteten med valfriheten (vidare förståelse i 5.Analys och 6. Diskussion).
18
3. Metod
För att återgå till syftet med detta examensarbete så är det att undersöka hur studie- och yrkesvägledare uppfattar valfriheten och vad de anser valfriheten medför för ungdomarna inför gymnasievalet. Syftet är också att undersöka vad studie- och yrkesvägledare upplever att det behövs för att hantera den. Det är således studie- och yrkesvägledares uppfattning och deras erfarenheter och känslor som ska undersökas, vilket Kvale och Brinkmann (2009, 15) menar är meningen med en kvalitativ metod. Syftet bidar således till metodvalet, vilket för denna undersökning blev kvalitativ metod.
3.1 Kvalitativ metod
För att besvara frågorna valde författaren att använda sig av kvalitativa intervjuer då författaren anser att frågorna kräver ett mer genomgripande och reflekterande svar. Med kvalitativ studie kan man ställa enkla och raka frågor och på dessa frågor får man innehållsrika svar (Trost 2010, 25). Med denna metod vill författaren försöka förstå vägledarnas upplevelser och tankar där svaren blir mer varierande och innehållsrika än den kvantitativa metoden. Respondenterna har också större utrymme att formulera sig fritt och utifrån sina känslor och tankar (Trost 2010, 32).
3.2 Urval
Respondenter valdes utifrån yrke, geografiskt läge samt arbetsplats. Urvalets bakgrund var att det är studie- och yrkesvägledarna som har utbildning och är en yrkeskår som arbetar nära valsituationer. Ytterligare urval är att respondenterna ska vara examinerade studie- och yrkesvägledare, detta för att författaren ska säkerställa kunskapsbakgrunden på respondenterna.
Det geografiska läget påverkade då författaren främst ville träffa respondenterna ansikte mot ansikte. Utifrån denna ambition efterfrågades främst respondenter i södra Sverige.
19
Anledningen var främst för att kunna uppfatta ytterligare intryck än bara samtalet, så som ansiktsuttryck, kroppsspråk och stämning i rummet (Kvale och Brinkmann 2009 193-194).
För att ha en konkret valsituation att utgå från blev det studie- och yrkesvägledare som arbetar på grundskolan och vägleder ungdomar inför gymnasievalet. Detta gjordes för att lättare smalna ner urvalet, ett så kallat kriterieurval (Dalen 2008, 56-57).
3.3 Datainsamling
Innan varje intervju gick frågan ut till respondenterna via mail om ett deltagande. De som tackade ja fick senare också ett föreberedelsemail. Där presenterades syftet och uppsatsens frågeställningar, detta för att respondenterna skulle ha möjligheten att förbereda sig inför intervjun.
Under intervjutillfället använde författaren sig av vad Kvale och Brinkmann (2009, 146) kallar för en halvstrukturerad intervju. I deras mening innebär det att intervjuguiden fungerar som en översikt och innehåller en rad teman och förslag till frågor. Samtidigt finns det möjligheter att ändra och omformulera frågornas form samt ordningsföljd. Intervjuer var halvstrukturerade i det avseendet att de utgick från en intervjuguide med formulerade frågor, men tog upp följdfrågor vid behov samt ändrade på frågornas ordningsföljd om det var i behov.
För att lättare strukturera intervjun samt lättare att bearbeta den delades frågorna upp i teman. Effekten blev att bägge parter lättare kan hänga med under intervjuns gång och att respondenten lättare kan anpassa sig till det nya temat (Kvale och Brinkmann 2009, 118). Intervjuerna spelades in, efter godkännande av intervjupersonerna och anteckningar togs. Anteckningarnas syfte var att användas som stöd vid arbetet av transkriberingen samt att kunna minnas vad som skedde icke-verbalt, hur situationen kändes, hur stämningen i rummet var och vad som hände under intervjun (Dalen 2008, 33-34: 80-81). Fyra av intervjuerna genomfördes på intervjupersonernas arbetsplats och en intervju genomfördes utanför respondentens arbetsplats.
20
3.4 Bearbetning och analysmetod
Som analytisk metod valdes innehållsanalys vilket handlar om att se samband och gemensamma drag eller skillnader och även att klargöra olika mönster i materialet. Efter att transkriberingen var färdig så letade författaren efter mönster och analyserade dessa mot tidigare forskning och teoretiska begrepp (Dalen 2008, 84-85). Anteckningar från intervjutillfället nyttjades för att senare kunna minnas icke-verbal information, som till exempel kroppsspråk (Dalen 2008, 80-81). Anteckningarna och transkriberingen tolkades därefter med hjälp av den redovisade teorin. Resultat och Analys kapitlen har tematiserats och med hjälp av frågeställningen delat in respondenternas svar i dessa teman. Avsnittsrubrikerna i kapitlen Resultat och Analys har sin utgångspunkt ur dessa teman.
3.5 Etiska ställningstaganden
Informationskravet uppfylldes då respondenterna underrättades om att deras deltagande var frivilligt och att de har rätt att avbryta sin medverkan under tidens gång.
Samtyckeskravet, infriades då respondenterna gav deras personliga samtycke till att delta i undersökningen, vilket frågades både via mail och vid intervjutillfället.
Konfidentialitetskravet, som syftar till att skydda respondenterna och deras personuppgifter så att obehöriga inte kan ta del av dem uppfylldes då informationen lagrades på säkert sätt så att endast författaren har uppgifter om vilka respondenterna är.
Nyttjandekravet uppfylldes då författaren informerade om vad respondenternas medverkan och svar skulle användas till och vad syftet med undersökningen var. Respondenterna gavs också möjligheter att få ta del av examensarbetet när arbetet är klart (Vetenskapsrådet 2002, 12-16).
3.6 Respondenterna
Här följer en kort introduktion till vilka respondenterna är. Namnen som presenteras är fingerade, detta gäller även kön. Anledningen till detta är att det blir lättare att urskilja respondenterna från varandra, samtidigt som konfidentialitetskravet säkerställs. Gemensamt
21
för alla respondenter är att de är examinerande studie- och yrkesvägledare och att de arbetar som just det på en grundskola. Gemensamt är att de också är från södra delen av Sverige.
Astrid
Astrid tog examen 2006 och har arbetat i cirka tio år. Hon verkar nu i en mindre kommun och har främst arbetat i små kommuner.
Bengt
Bengt har varit yrkesverksam studie- och yrkesvägledare i cirka fem år. Bengt arbetar nu i en mindre kommun men har också under de fem åren varit verksam i en större kommun.
Cecilia
Cecilia tog examen 2003 och har sedan dess arbetat i en stor kommun. Cecilia har arbetat på flertalet olika skolor, även gymnasiet men arbetar nu på en grundskola.
David
David är nyutexaminerad och tog examen 2013. David har sedan examen arbetat i ett storstadsområde på olika grundskolor.
Emilia
Emilia har arbetat som studie- och yrkesvägledare i cirka tio år. Emilia har sedan dess arbetat på en grundskola i mindre kommun. Hon har också andra uppdrag så som schemaläggning.
22
4. Resultat
I detta kapitel kommer resultatet av intervjuerna att redovisas. Resultatet är tematiserat efter frågeställningarna och rubrikerna blir således, Valfrihetens effekter och hypotes, Upplevelsen kring förmågan att fatta rationella val och Upplevelsen kring vad som krävs för att hantera valfriheten. Avslutningsvis kommer en sammanfattning av kapitlet.
Under intervjutillfällena kändes respondenterna väl förberedda och att de tänkt kring de teman och frågor som tidigare gått ut via mail. Ytterligare upplevde författaren att respondenterna var ambivalenta inför vad valfriheten medförde för effekter, de vacklade mellan positiva och negativa effekter och såg två sidor av samma mynt. Komplexiteten av valfriheten och vad den innebär gjorde sig tydlig i samband med respondenternas uttryck genom såväl kroppsspråk som talspråk under intervjun. Det ska betonas att respondenterna är verksamma i olika kommuner med olika stor valfrihet inför valet till gymnasiet. De som är eller har varit verksamma i större kommuner upplever något större negativa effekter än de som är verksamma i mindre kommuner.
4.1 Valfrihetens effekter och hypotes
Valfriheten och frågorna kring dess effekter upprörde känslor hos respondenterna då de upplevde hur de negativa effekterna påverkade eleverna och att eleverna mådde sämre av att inte alltid ha möjligheten till att hantera den. Som det nämndes ovan så var respondenterna generellt kluvna till dess effekter, vissa såg den som mest positiv och andra som mest negativ.
Respondenterna har alla olika syn och upplevelse av valfriheten och dess effekter på ungdomar, de är dock överens om att valfriheten bidar till stress och ångest om än på olika sätt. Cecilia var en av dem som gav uttryck för de negativa effekterna av valfriheten. Hon sa: "om man tittar på eleverna som går i årskurs nio, så medför den här valfriheten mestadels en stor stress." Cecilia beskrev också hur valfriheten påverkar ungdomarna efter att de gjort ett val och hur den kan ge en bild av att gräset är grönare på andra sidan. Bengt upplevde också valfrihet som mest stressande: "stressande, alltså inte för mig men för eleverna. Det är det första jag tänker på, väldigt stressande".
Även de respondenter som var positiva till en stor valfrihet upplevde hur den också kan bidra till stress inför valet till gymnasiet. Astrid som var positiv till en ökad valfrihet, sa att
23
den också bidrar till stress men att valfriheten är en del av samhället och att de positiva effekterna överväger de negativa. Astrid, David och Emilia beskrev hur valfriheten bidrar till motivation, att eleverna med hjälp av valfrihet kan hitta ett program som bättre passar dem och att de får möjligheten att specialisera sig på områden som de själva tycker är intressanta. Astrid ansåg att valfriheten var så pass motiverande att elever själva skulle få välja fritt bland kurser på gymnasiet, inte välja ett program och inriktning utan att väja helt fritt. Astrid kände också hur ungdomar idag tenderar att välja för att bevara valfriheten. Hon menade att ungdomar väljer högskoleförberedande program i större utsträckning för att det ger en större bredd och att de då har mer att välja på efter gymnasiet.
Respondenterna ansåg att valfrihet ställer stora krav på ungdomarna. Ett av kraven som Bengt, Cecilia, Emilia, och David upplevde var att det krävs stort engagemang hos ungdomarna och att de själva måste leta mycket information och kunskap om de olika alternativen. Cecilia noterade kring frågan om valfrihetens effekter att ”det är bra att de får välja men det kräver att de måste sätta sig in i jättemycket vad det finns att välja på. Det gör ju såklart att det blir stressigt att välja.” Respondenterna upplevde att valfriheten medför att vissa grupper klarar av valfriheten bättre än andra, särskilt de elever som har mycket stöd hemifrån.
De som dock inte har engagemang upplevdes oftare att välja efter kompisar eller andra påverkansfaktorer. Detta gav Emilia utryck för: "många gör ju kompisval, så är det ju. För de tycker att det är tryggt att vara med kompisar men det kanske inte passar dem alls det programmet."
Oförmågan att ta till sig information och inte engagera sig menade Cecilia bidrar till ökade felval och fler byten när eleverna väl börjat på gymnasiet. Även Bengt menade att valfriheten kräver engagemang och när man inte har det bidrar det till paralysering "... man blir ju paralyserad när det finns så mycket att välja. Då kommer man ingen vart och då är det lätt att ta det som ligger närmst till hands, att man gör sitt val utefter kompisar, det är lättare då."
4.1.1 Begränsad valfrihet?
Frågan om att begränsa valfriheten inför gymnasievalet splittrar respondenterna. Astrid ansåg att det inte skulle vara eftersträvansvärt då hon beskrev valfriheten som övervägande positiv. Som motpol beskrev Cecilia och Bengt hur de tror att eleverna hade mått bättre om det inte fanns så många alternativ för eleverna och beskriver att en minskad valfrihet kan kompletteras
24
med en ökad valkompetens för att minska stress och ångest inför valet till gymnasiet. Cecilia och Bengt upplevde framförallt hur valet av skola är det stora problemet som orsakar mest oro, det är främst där de tror på en minskad valfrihet och inte en minskning av olika gymnasieprogram.
4.2 Upplevelsen kring förmågan att fatta rationella val
Likväl som upplevelsen och osäkerheten av de effekter valfrihet medförde upplevde respondenterna osäkerhet och ambivalens inför det rationella valet. Generellt var det tolkningen av vad rationella valet innebar som bidrog till osäkerhet för respondenterna. Några av respondenterna uttryckte också hur rationella val och valfrihet inte alltid behövde korrelera. De menar istället att känslor och vad som känns bra i stunden spelar roll och att det också är en slags rationalitet. Omognad till att hantera en valsituation upplevde samtliga respondenter om än mer eller mindre. Med omognad avsåg respondenterna en avsaknad av självkännedom och en pågående identitetsformning (vidare förståelse i avsnitt 4.3).
Rationella val presenterades tidigare som en del i valfriheten. Nedan kommer respondenternas tankar kring rationella val och möjligheterna som de upplever för ungdomar att fatta rationella val.
Frågorna kring det rationella valet delade respondenterna i två grupper. Den ena gruppen menade att ungdomar gör rationella val efter vilka premisser som de tycker är viktiga för stunden, så som kompisar eller den skolan som ger bäst dator. Den andra gruppen menade att ungdomarna inte gör rationella val, då de baserar sina val på felgrundade premisser, så som kompisar och bäst dator. Grupperna menade samma sak men tolkade rationalitet olika. De upplevde att ungdomarna gör val efter att de vägt för- och nackdelar men att de kanske inte alltid väljer efter de premisser som teorin om rationella val menar med rationalitet. Bengt gav en beskrivning av sin upplevelse om rationalitet. "om rationalitet är att man vet allt, vägt alla för- och nackdelar, tagit till sig alla valmöjligheter, då skulle jag säga att det är helt omöjligt att göra ett rationellt val idag." Cecilia gav uttryck för hur valfriheten påverkar möjligheten till att göra ett rationellt val, "det handlar om mognad också, att kunna göra ett rationellt val. Någonstans så finns den inte riktigt och det påverkas negativt på grund av den valfriheten som de har. Valfriheten är för stor."
Gemensamt grupperna emellan är att de pratade om att ungdomarna är omogna för att göra ett väl grundat val. De poängterade att ungdomarna vid femton års ålder snabbt kan ändra sina
25
åsikter och uppfattningar om vad de vill göra. De är i en identitetsformning och detta bidrar till svårigheter att välja väl grundat. David om identitetsformningen: "sen är det också högstadieelever som jag jobbar med, sanningen om vem jag är idag kan vara helt annorlunda nästa vecka."
Emilia menade på att andra premisser så som föräldrar och kompisar påverkar mest och att det inte är ett rationellt val utan snarare ett val efter auktoriteter och att detta handlar om omognad.
4.3 Upplevelsen kring vad som krävs för att hantera
valfriheten
Ovan belystes respondenternas upplevelser kring ungdomars omognad i valsituationer. Kring frågan om vad som krävs av ungdomar för att hantera valfriheten rådde inga tvivel. Självkännedom var den gemensamma nämnaren hos samtliga respondenter. Här var det inga större osäkerheter utan respondenterna upplevde att de har kunskap om vad som krävs för att ungdomar skall kunna hantera valfriheten. Respondenterna upplevde att börja med studie- och yrkesvägledning i tidigare åldrar kan vara en del i att bidra till en ökad valkompetens, samt att få hela skolan delaktig i ansvaret för studie- och yrkesvägledning. Det finns skillnader mellan respondenterna då vissa upplevde det som önskvärt att senarelägga valet ett år medan andra ansåg det ligger lämpligt åldersmässigt.
Omognaden och bristen på självkännedom menade respondenterna gör det svårare för ungdomarna att hantera valsituationen. Några av dem poängterade att det skulle vara positivt att vänta med att göra ett val. Bengt gav till exempel förslag på att ungdomar kan gör valet efter ett år på gymnasiet och menade att vi tvingar dem att välja för tidigt: ”jag tror att vi tvingar dem att välja för tidigt. De är inte mogna att göra ett val i nian de kanske skulle få ett år på gymnasiet innan de väljer så blir det kanske lättare.”
Respondenterna som är övervägande positiva till valfriheten upplevde inte att ett extra år skulle bidra till en ökad mognad, utan ansåg att valet ligger rätt åldersmässigt. Både respondenterna som gav förslag på att senarelägga valet och de som ville behålla valet i dess nuvarande form var dock överens om att det krävs tidigare studie- och yrkesvägledning. Detta för att öka elevernas självkännedom, vilket samtliga respondenter gav uttryck för som en viktig del för att hantera valfriheten.
26
En annan viktig förmåga som respondenterna upplevde var informationsinhämtning och förmågan att analysera informationen. Självkännedom och informationsanalys menade respondenterna samverkar. Det blir av vikt att ha god självkännedom för att kunna analysera informationen mot sig själv och vad ungdomarna själva tycker och tänker. Informationsbiten ansåg Bengt idag är svårare då elever inte kommer utanför skolan och att det krävs ett bättre samarbete mellan skola och arbetsliv, ”… de vet ju inte vad det finns för jobb. Det finns ett jätteglapp mellan vad som finns och vad de vet att det finns.”
Ytterligare en upplevelse är vikten av att valet inte är livsavgörande. Respondenterna beskrev vikten av att få möjligheterna till att ändra sig. Detta med tanke på den omognad som beskrevs men också det som David menade med att det händer mycket och det finns många påverkansfaktorer som på sikt spelar roll. David sa: ”vi har ju den fördelen i Sverige i alla fall att man kan byta. Man kan gå el- och energi men även gå ett tekniskt basår för att komma in på Chalmers.”
Tonvikten läggs på självkännedom, engagemang och informationsinhämtning och den analytiska förmågan för att behärska valfriheten.
4.4 Sammanfattning
Respondenterna gav alla uttryck för att valfriheten är en faktor som bidrar till stress och ångest inför valsituationer. Respondenterna delas upp i de som menade att valfriheten som finns idag är mest positiv och de som upplevde valfriheten som mest negativ. De beskrev hur valfrihet kan vara en paralyserande faktor och bidra till svårigheter för ungdomar som inte är engagerade och har stöd hemifrån. Respondenterna som var mest positiva till valfriheten ser dock hur den motiverar ungdomar, då de själva kan vara med och påverka innehållet i sin utbildning. Valfriheten bidrar också till att ungdomar får möjlighet att hitta ett mer nischat program som passar dem bättre.
Upplevelsen kring ungdomars rationella val splittrade också respondenterna om än via olika tolkning på begreppet. Gemensamt var dock att respondenterna ansåg att ungdomar gör val efter faktorer så som kompisar och föräldrar. De lyfte också den orimlighet det skulle innebära att kunna behandla varje alternativ lika, att inhämta samma mängd information om alla alternativen. Respondenterna upplevde också en mognad hos många ungdomar, där de har svårt att veta vad de själva vill och därav svårt att fatta beslut. Omognaden ses som
27
negativ då samtliga respondenter såg att självkännedom var en viktig grundpelare att stå på för att behärska valfriheten. Självkännedomen och informationsinhämtning samt analytiskt förhållningssätt till detta var de faktorer som respondenterna generellt ansåg var av vikt för att ha möjligheter till att hantera valfrihet. Det belystes också vikten av att ha möjligheterna till att kunna byta inriktning, att valet som femtonåringar gör inte ska vara livsavgörande.
Resultatet skilde sig också mellan de respondenter som är eller har varit verksamma i större kommuner, då de i större utsträckning ser negativa effekter med valfriheten. Det bör dock ses med försiktighet med tanke på antalet respondenter vilket leder till att det kan ses som en indikation och inte ett resultat.
28
5. Analys
I detta avsnitt kommer empiri ställas mot de teoretiska utgångspunkterna. Kapitlet är uppdelat efter samma avsitt som resultatet vilket har sin utgångspunkt i frågeställningen. Sist i detta kapitel kommer slutsatser att redovisas.
5.1 Valfrihetens effekter
Schwartz (2000) belyser de negativa effekter som en stor valfrihet kan medföra, så som stress ångest och paralysering. I empirin belyser samtliga respondenter att ungdomar upplever stress och ångest inför valet till gymnasiet. Sambandet tyder på att valfriheten kan bidra till en ökad stress och ångest hos ungdomarna inför valet till gymnasiet.
Upplevelsen kring valfrihetens komplexitet gör sig tydlig i respondenternas ambivalens och osäkerhet inför valfriheten och dess effekter. I avsnittet Valfrihetens hypotes syns det hur paradoxen kring valfriheten mellan vad individer tror att valfrihet ska ge och vad den i realiteten bidrar till. Med den teoretiska bakgrunden finns det en risk att respondenterna har en hypotes om att valfriheten är bra, men det som de upplever inte alltid är positivt. Detta kan bidra till den ambivalens och osäkerhet som respondenterna beskriver med valfrihetens effekter. Självfallet kan det också tolkas så att respondenternas upplevelser är olika och blandade, att det då inte går att dra alla över en kam.
Botti och Mcgill (2010) beskrev skillnader på individer som antingen söker efter det ultimata valet eller ett val som är bra nog. I samband med tron på rationalitet och att hitta ett rätt val, (point attractor i kaosteorin) förväntas individer i större utsträckning att hitta det ultimata valet. I resultatkapitlet kunde vi läsa om Cecilia som ansåg att ungdomarna även efter valet upplevde att gräset kan vara grönare på andra sidan. Det finns en idé kring det som Schwartz (2000) och Irons och Hepburn (2007) menar, att valfriheten kan medföra en större ånger när valet väl är gjort. Detta med tanke på tron kring rationalitet och det ultimata valet.
I samband med de positiva effekterna så ser de respondenter som är övervägande positiva till valfriheten hur den kan bidra till motivation. Detta i likställande med det som beskrevs i avsnitt Valfrihetens hypotes där Lund (2006) och Ackerman, Gross och Sawhney (2014)
29
belyser att den faktiskt kan göra det. Astrid och David beskriver hur valfriheten bidrar till motivation då ungdomarna kan hitta ett program som passar dem bättre.
Lund (2006) beskriver hur valfriheten sätter större press på individen att hantera de krav som individualisering och valfrihet medför. Ett krav som respondenterna uttrycker är att det krävs ett stort engagemang hos ungdomarna. Det menar att det ställs stora krav på ungdomar att själva leta efter information kring alla valmöjligheter. De som klarar av kravet gynnas av valfriheten medan de som inte gör det i större grad upplever de negativa effekterna. Här poängterar också några av respondenterna att hjälpen hemifrån är vital. Effekten kan bli en ökad segregation mellan de individer som har förmågan och hjälp till att klara av valfriheten och de som inte har det.
Respondenterna belyser vikten av information för att kunna göra ett väl grundat val. Här blir begreppet kognitiv överladdning (Ackerman, Gross och Sawhney 2014) intressant att ta in. Respondenterna ger inte uttryck för var gränsen går till hur mycket information som är rimligt att ta in. Dock upplever de respondenter som förhåller sig negativt till valfriheten kring orimligheten till att ha lika information om alla valen, vilket i sig också är en förutsättning i teorin om rationella val (se nästa avsnitt).
5.2 Rationalitetens svårigheter med tanke på dagens valfrihet
I detta avsnitt kommer främst teorin om rationella val och kaosteorin att vara de teoretiska utgångspunkterna. Först analyseras resultatet med hjälp av teorin om rationella val. Därefter kommer det presenteras ur kaosteorin och dess synsätt kring rationella val.
5.2.1 Teorin om rationella val om rationalitet
Rationella val är som beskrivit i resultatet svårt för respondenterna att definiera. Om rationalitet utgår från det som teorin om rationella val menar, att väga alla för- och nackdelar och ha information om allt, så menar respondenterna att detta inte är möjligt. Den kognitiva överladdningen skulle helt enkelt bli övermäktig för ungdomarna, rationella val är inte möjligt att göra, med tanke på den valfrihet som idag finns.
30
Respondenterna pratar om en omognad inför gymnasievalet och vissa menar att valet borde förskjutas medan andra menar att den ska vara där den är idag. Med omognaden menar de att individerna inte riktigt vet vilka de är, att självbilden ändras från vecka till vecka. I teorin beskrivs det hur individer förväntas att ha ett mål och en medvetenhet kring sina handlingar, med identitetsformningen ändras målet konstant för ungdomarna vilket leder till svårigheter att fatta beslut efter mål och medvetenhet på lång sikt.
Svårigheterna för elever att inhämta all information som respondenterna beskriver och med teorin om rationella val och dess tolkning av rationalitet bidrar till en stor paradox. Med tanke på valfrihetens politiska grund förväntas individer göra rationella val (Lund 2006) men respondenterna menar att den rationaliteten idag är omöjlig och att även omognad bidrar till svårigheter för individerna att fatta rationella val.
Sammanfattningsvis anser respondenterna att det är omöjligt för dagens ungdomar att fatta rationella val efter det som teorin om rationella val menar med rationalitet.
5.2.2 Kaosteorin om rationalitet och effekterna
Enligt kaosteorin som pratar om fraktalerna och dess uppbyggnad av komplexa dynamiska system, förväntas inte heller ungdomar att göra ett rationellt val. Den beskriver hur små förändringar kan få stora konsekvenser, fjärilseffekten. Dessa små förändringar tar även respondenterna upp. David upplevde hur de små påverkansfaktorerna på sikt spelade en avgörande roll. Med detta i åtanke krävs det en flexibel skolgång dels under skoltiden men också efter gymnasiet då ungdomarna bör ha möjligheter till att byta inriktning. Denna flexibilitet beskriver strange attractorn där individer förbereder sig och förväntar sig kaos och förändringar i deras vardag. Ett rationellt val är inte eftersträvansvärt på det sättet som teorin om rationella val menar. Kaosteorin menar alltså att det är orimligt för individer att fatta rationella val, då det är omöjligt att få grepp om alla omständigheter. Det är för komplext, sker för många förändringar och uppkommer många tillfälligheter. I förhållande till detta uttrycker respondenterna vikten av att ta udden av valet som livsavgörande, att det finns chans till ändring och nya möjligheter.
Respondenternas svar indikerar att valfriheten kan leda ett beteende som påminner om torus attractor. Med detta menar de att elever som inte har förmågan att hantera valfriheten i större utsträckning väljer efter föräldrar och kompisar. De ser inte alla alternativ och väljer som de förväntas att göra och inte efter sina egna erfarenheter och upplevelser.
31
5.3 Att hantera valfriheten
Den tredje frågeställningen, som handlar om vad det krävs för att hantera valfriheten upplevde respondenterna mycket unisont. Självkännedom var det som samtliga respondenter upplevde som viktigt för att hantera valfriheten. Självkännedom framhävs i begreppet valkompetens, vilket sammanför empiri och teori. Respondenterna beskrev vikten av att hantera information och att analysera den som en viktig förmåga. Utifrån det tolkar författaren en samstämmighet mellan teori och empiri, valkompetens är verktyget som krävs för att hantera valfriheten.
Vissa av respondenterna pratar förutom valkompetenser också om att begränsa valfriheten. Dessa är främst de respondenter som är verksamma eller har varit verksamma i en större kommun. Här belyser de att oavsett analytisk förmåga och självkännedom bidrar valfrihet som finns idag till kognitiv överladdning. Här finns en skillnad mellan små och stora kommuner kring hur valfriheten uppfattas. De i mindre kommuner pratar inte på samma sätt om en begränsad valfrihet men fortfarande om vikten av valkometens för att hantera valfriheten. Valfriheten begränsas således naturligt ur ett geografiskt perspektiv.
Gemensamt för respondenterna är också att de ser hur studie- och yrkesvägledningen bör starta i tidigare åldrar för att ungdomarna bättre ska kunna hantera valfriheten. Detta med tanke på att ungdomarna ska få möjligheten att lära sig förmågor som inkluderas i begreppet valkompetens.
5.4 Slutsatser
De slutsatser som analysen lyfter fram kommer att presenteras nedan. De följer frågeställningarna, för att sedan avslutas med en övergripande kommentar.
Första frågeställningen: Vad anser studie- och yrkesvägledare att valfriheten medför och vilka effekter upplever de hos ungdomar inför sitt val till gymnasiet?
Slutsatsen av studien är att valfrihet enligt respondenternas kan bidra till stress, ångest och paralysering. Det finns också positiva effekter med valfrihet, så som motivation, detta förutsätter dock att eleverna själva är engagerade i sitt val och att de tar ansvar för att införskaffa information. Effekten är att de med hjälp och resurser lättare kan hanterar valfriheten än de utan. Valfriheten har två sidor av samma mynt och är väldigt komplex. Även hypotesen om att hitta det ultimata valet påverkar då det kan bidra till en större ånger och vilja att byta när valet väl är gjort.
32
Andra frågeställningen: På vilket sätt upplever studie- och yrkesvägledare att ungdomar
idag förhåller sig till rationella val inför valet till gymnasiet?
Rationalitet i förhållande till den definitionen som teorin om rationella val uttrycker, är idag omöjlig att uppnå. Det finns ingen chans för ungdomar att fatta ett rationellt val som är grundat på lika mycket information om alla val. Det som istället är av vikt är flexibilitet och att eleverna har möjligheter till att ändra sig i den kaotiska värld som vi idag lever i.
Tredje frågeställnigen: Vad upplever studie- och yrkesvägledare att det behövs för att
hantera valfriheten?
Att hantera valfriheten är ett måste. För detta krävs det självkännedom och valkompetenser hos ungdomarna. För att åstadkomma detta upplever respondenterna att det finns en diskrepans mellan vad som görs idag och hur de tror skulle förbättra det. Att få hela skolan att ta större ansvar och att börja med studie- och yrkesvägledning i tidigare åldrar ser respondenterna som lösningen. Här ser författaren en indikation på en del av valfrihetens ekvation men att det krävs mer än att tidigarelägga studie- och yrkesvägledningen för att nå fram till en lösning.
Trots dessa kompetenser så skulle valfriheten i större kommuner eventuellt begränsas, detta för att ungdomar ska ha en rimlig chans till att hantera valfriheten.
Valfriheten är komplex, det finns både fördelar och nackdelar. Slutsatsen drar dock samma slutsats som SOU (2006:77) att förmågan att hantera valfriheten inte utvecklats med ökningen av den samt att det behövs en diskussion kring vad en rimlig valfrihet innebär.
33
6. Diskussion
Nedan kommer kritiska resonemang att föras kring den analys och de slutsatser som har gjorts. Författaren kommer också resonera kring metodval och de teoretiska utgångspunkterna och hur de inverkar på resultatet. Sist kommer en avslutande diskussion kring syftet och resultatet samt förslag till vidare forskning
6.1 Resultatdiskussion
Komplexiteten av valfrihet belyses genomgående i examensarbetet. Komplexiteten vilket också namngett uppsatsen bör ses som ett kritiskt förhållningsätt till resultatet. Resultatet kring kommuners storlek är inte kopplat till någon teori, resultatet bör därför ses som en möjlighet till vidare forskning än ett absolut resultat.
Resultatet är presenterat ur en synvinkel, det skulle krävas många för att få förståelse för den komplexitet som valfriheten innebär. Det finns dock en begränsning kring omfånget vilket bidrog till ett smalt och riktat perspektiv. Resultatet är också presenterat ur en specifik situation vilket är valet till gymnasiet. Således bör resultatet inte ses som generellt för begreppet valfrihet i andra situationer än valet till gymnasiet. Resultatet visar dock på svårigheter som kan valfriheten medför, vilket författaren anser bör ses i beaktning när diskussioner kring valfriheten förs.
6.2 Metoddiskussion
Undersökningen är baserad på studie- och yrkesvägledares uppfattning av vad valfriheten medför hos ungdomar. Det hade naturligtvis varit intressant att studera elevernas perspektiv, vilket sannolikt ändrat resultatet. En kvantitativ studie hade get ett mer generellt svar men hade inte gett den kunskap som syftet efterfrågar, nämligen att undersöka studie och yrkesvägledares upplevelse kring valfriheten och vad den medför.
Det gjordes också ett kriterieurval med respondenter i södra Sverige som arbetar på grundskolan. Resultatet hade med största sannolikhet blivit annorlunda med andra respondenter i andra regioner. Urvalet innefattar endast fem respondenter, det är återigen för lite för att dra för stora slutsatser.
34
6.3 Teoridiskussion
De teorier som presenterats är främst inga traditionella väglednings- och karriärteorier. Som tidigare beskrivit så upplever författaren en avsaknad av valfriheten som en dimension i dessa teorier. De teoretiska utgångspunkterna är generellt negativa till en för stor valfrihet och teorin fokuseras främst kring dess negativa effekter. Teorierna är också motstridiga till varandra. Det finns fler teorier som hade varit intressanta för analysen av resultatet, dock valdes dessa teorier i ett försök att förklara hypoteser och paradoxer samt bidra till en bredare analys av resultatet.
6.4 Avslutande diskussion och förslag till vidare forskning
Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur studie- och yrkesvägledare uppfattar valfriheten och vad de anser valfriheten medför för ungdomarna inför gymnasievalet samt deras upplevelse till vad som krävs för att hantera valfriheten.
Författaren tolkar resultatet som att valfriheten är mycket komplex. Allt från de teoretiska bakgrunderna som visar på paradoxer, till respondenternas osäkerhet och ambivalens kring dess effekter tyder på detta. Tidigare forskning och resultatet av detta examensarbete visar på tydliga negativa effekter som valfriheten kan medföra. Med tanke på den politiska grund som belystes i inledningen, där individer förväntas fatta rationella val, ser författaren en problematik mellan politik och empiri. Respondenterna ger en tydlig bild av att den rationalitet som beskriv i teorin om rationella val, inte är rimlig. Den kognitiva överladdningen är ett faktum om alla val skulle analyseras med samma förutsättningar.
Det kan också ifrågasättas valfrihetens intention, då det i analysen beskrivs hur ungdomar istället för att frigöras från normer och arvtagande kan bli reproducenter. Detta då ungdomarna inte ges möjlighet till att hantera valfriheten. Resultatet pekar också på skillnader mellan de ungdomar som har engagemang och de som inte har det. Skillnader på de som har hjälp hemifrån och de som inte har det. Kan valfriheten bidra till en ökad segregation och en minskad likvärdhet?
Frågan ovan leder in på vidare forskning, vilket författaren anser kräv för att förstå valfrihet och vad den medför, i andra situationer än valet till gymnasiet. Det skulle också behövas vidare forskning kring skillnad på valfrihet i större och mindre kommuner. Finns det en skillnad och hur stor valfrihet är rimligt att ha?
35
Författaren anser att det krävs en större diskussion kring valfriheten och dess effekter samt en diskussion kring en rimlig valfrihet. Gemensamt för teori och empiri är att valkompetens och självkännedom är några av de verktyg som krävs för att hantera valfriheten. För att åstadkomma detta ger respondenterna förslag på studie- och yrkesvägledning i tidigare åldrar. Här ser författaren att vidare forskning kring studie- och yrkesvägledning i tidigare åldrar krävs och att tidigarelägga studie- och yrkesvägledningen kan eventuellt kan vara en del av lösningen men långt ifrån hela ekvationen.
Till sist vill författaren trycka på att valfrihet kan vara bra men att den i dess nuvarande form bör diskuteras. Författaren hoppas att examensarbetet bidragit till ytterligare en dimension kring val och väljande samt att arbetet påbörjat en vetenskaplig grund som kan bidra till kunskap och debatt kring valfrihet.
36
7. Referenslista
Ackerman, David S. Gross, Barbara L. och Sawhney, Celly K. 2014. Having Many Choice Options Seems Like a Great Idea, But . . . : Student Perceptions About the Level of Choice for a Project Topic in a Marketing Course. Journal of Marketing Education 36 (3): 221 –232. doi: 10.1177/0273475314522038.
Bridgstock, Ruth. 2009. The Graduate Attributes We’ve Overlooked: Enhancing Graduate Employability through Career Management Skills. Higher Education Research &
Development 28 (1): 31-44. doi: 10.1080/07294360802444347.
Becker, Gary S. 1993. The Economic Way Of Looking At Behavior, The Journal of Political
Economy 101 (3): 385-409.
http://www.ssc.wisc.edu/~walker/wp/wp-content/uploads/2012/09/Becker1993.pdf (Hämtad 20115-04-21).
Botti, Simona och Mcgill, Ann L. 2011. The Locus of Choice: Personal Causality and Satisfaction with Hedonic and Utilitarian Decisions. Journal of Consumer Research 37 (6): 1065-1078. doi: 10.1086/656570.
Dalen, Monica. 2008. Intervju som metod. Oslo: Gleerup.
Dovemark, Marianne. 2004. Ansvar – flexibilitet – valfrihet. En etnografisk studie om en
skola i förändring. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Dresch, James och Lovén, Anders. 2010. Vägen efter grundskolan. I Lundahl, Lisbeth (red.),
Att bana vägen mot framtiden: karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv, 37-61. Lund: Studentlitteratur AB.
ELGPN (European Lifelong Guidance Policy Network) glossary. 2012. http://www.elgpn.eu/glossary (Hämtad 2015-03-16).
