• No results found

En-till-En En undersökning om lärare och elevers uppfattningar kring datorbaserat lärande

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "En-till-En En undersökning om lärare och elevers uppfattningar kring datorbaserat lärande"

Copied!
57
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö Högskola

Lärarutbildningen Individ och Samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

En-till-En

En undersökning om lärare och elevers uppfattningar kring

datorbaserat lärande

One-to-One,

A survey about teachers and students opinions about computer based learning

Mickey Huskić

Lärarexamen 270hp Examinator: Bodil Liljefors Persson Religionsvetenskap och lärande

(2)
(3)

SAMMANFATTNING

I denna studie ville jag ta reda på hur datorn som pedagogiskt verktyg kan förändra eller förbättra undervisningen. Skulle datorn kunna vara ett kreativt redskap som gör att undervisningen blir effektivare och roligare eller är den ett distraktionsmoment? Vad anser pedagogerna och eleverna om datorernas effekt i undervisningsmiljöerna?

För att få svar på dessa frågor valde jag både en kvalitativ och kvantitativ metod. I den kvalitativa delen intervjuade jag fyra pedagoger och i den kvantitativa delen samlade jag in information från så gott som samtliga skolans elever via en webb-baserad enkätundersökning.

I denna undersökning kom jag fram till att eleverna är medvetna om datorns distraktionsmoment. Över 50% uppgav att de gjorde annat än skolarbete på datorn vid varje lektion. Samtidigt tycker många att det är roligare att jobba med datorn och deras inlämningsuppgifter blir snyggare och roligare att göra. Papper och penna har ersatts av ordbehandlingsprogram och Powerpoint presentationer. Pedagogerna ser fördelar i att deras administration och kommunikation underlättats avsevärt samt att deras pedagogiska roll förändrats från en förmedlare av kunskap till mer av en handledare. De är alla medvetna om att datorn öppnar upp en värld av underhållning och att eleverna lätt hamnar på sociala medier och spelsajter men att det är en övergångsprocess och att det är ett sätt för eleverna att lära sig ta eget ansvar.

Nyckelord: Datorintegrerad undervisning, En-till-En, Kreativ skola, didaktik,

(4)
(5)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING ________________________________________________3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING_________________________________________5 FÖRORD___________________________________________________________7 1 INLEDNING ______________________________________________________9 1.1 Bakgrund ____________________________________________________10 1.2 Syfte ________________________________________________________11 1.3 Frågeställningar _______________________________________________11 1.4 Centrala begrepp ______________________________________________11

2 TEORETISKA PERSPEKTIV OCH LITTERATURGENOMGÅNG___________13

2.1 Lärandeteorier ________________________________________________13

2.2 Falkenbergsprojektet ___________________________________________15 2.4 Nödvändighet av digitalkompetens________________________________16 2.5 Den digitala generationen _______________________________________19 2.6 SAMR ______________________________________________________20

3 METOD__________________________________________________________22

3.1 Kvalitativ och kvantitativ metod _______________________________22 3.2 Metodval _________________________________________________23 3.3 Urval ____________________________________________________23 3.4 Genomförande _____________________________________________23 3.4.1 Elevenkät___________________________________________________________ 24 3.4.2 Lärarintervjuer_______________________________________________________ 24 3.5 Databearbetning____________________________________________25 3.6 Etiska förhållningssätt _______________________________________25 3.7 Tillförlitlighet _____________________________________________25

4 RASULTAT OCH ANALYS ________________________________________27

4.1 Datorbaserat lärande ________________________________________ 27 4.2 Fördelar med En-till-En metoden _____________________________ 29

(6)

4.3 Nackdelar med En-till-En metoden ___________________________ 29 4.4 Förändringar av undervisningen i En-till-En metoden _____________30 4.5 Kreativa användningsområden ________________________________31 4.6 Analys av elevenkäten ______________________________________31 4.7 Lärarintervjuer ____________________________________________33 4.7.1 Lust, Motivation och kreativitet __________________________33 4.7.2 Effektivitet __________________________________________ 35 4.7.3 Utmaningar, hinder och svårigheter _______________________36 4.7.4 Kommunikation och samarbete __________________________39 4.8 Sammanfattande analys av elevernas och lärarnas intervjuer_________ 41

5 SLUTSATS OCH DISKUSSION _____________________________________45

5.1 Metoddiskussion_______________________________________________45 5.2 Resultatdiskussion _____________________________________________46 5.3 Framtida forskning_____________________________________________48

6. REFERENSER___________________________________________________ 49

(7)

FÖRORD

Idén till denna uppsats väcktes när jag under min VFT placerades på en skola som integrerat datorerna i nästan all undervisning. Skolan jobbade med en metod som de kallade En-till-En metoden, som kortfattat innebär att eleverna har varsin dator. Mina första tankar var att undersöka hur denna teknik används på ett kreativt sätt och hur eleverna och pedagogerna upplever att undervisningen förändras. Arbetet har varit lärorikt i min nuvarande roll som pedagog där det pågår satsningar på att utöka de digitala läromiljöerna.

Jag vill tacka alla informanter som hjälpt mig att genomföra detta arbete samt min handledare Anna-Karin Svensson.

(8)

1. INLEDNING

I denna uppsats kommer jag att fokusera på hur datorn som verktyg kan förändra de pedagogiska och didaktiska processerna i skolan. Hur upplever eleverna och pedagogerna denna övergång till digitala läromiljöer och vilka är fördelarna respektive nackdelarna. Skolan har haft en svår övergångsprocess från den traditionella till den digitala undervisningsmiljön om man ser till övriga samhället. En traditionell skola enligt Trageton (2005) är en skola där undervisningen styrs av pedagogen och läroboken, eller så kallad förmedlingspedagogik där eleven förväntas memorera och återberätta kunskap, medan den sociokulturella synen på lärande utgår från samspel med andra. Det centrala med lärande enligt detta synsätt är att interagera och samarbeta med sin omgivning. När lärandet dessutom sätts i en meningsfull kontext uppnås även större motivation och när skolan kan erbjuda stimulerande läromiljöer stimulerar man eleverna till ett större engagemang (Säljö 2005).

Det är svårt att föreställa sig en arkitekt eller en ingenjör arbeta utan dator i dag, men skolan har länge varit en isolerad institution när det kommer till implementering av datorer och annan teknik i klassrummen. Under senare delen av 2000-talet har satsningarna på digitala läromiljöer tagit fart. En-till-En metoden har på flera håll börjat implementeras. Enligt en artikel i tidningen Skolvärden (2012-01-19) har 180 kommuner påbörjat någon sorts En-till-En satsning. Enligt Lgr11 ska skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel. Undervisningen ska behandla centrala innehåll så som: källkritisk granskning av information och argument, hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt, informationssökning på webbsidor och sökmotorer, hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet, hur man sovrar i en stor informationsmängd, kunskap om tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för

(9)

utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni, fördelar, risker och sårbarhet med Internet och andra globala tekniska system. (Lgr 11)

En-till-En innebär kort att alla elever har tillgång till en egen dator med internetuppkoppling. Att investera i En-till-En metoden enbart för att använda datorn som en skrivmaskin eller ett uppslagsverk vore poänglöst. Det är först när datorn blir ett verktyg som används på ett kreativt sätt eller på ett sätt som effektiviserar och underlättar det administrativa arbetet som den digitala miljön blir givande. Elever kan dela sina kunskaper med andra elever, skolor och forskare. Datorer skapar nya möjligheter i undervisningen. I Lgr11 är fotografering och filmande samt redigering i datorprogram centralt innehåll i ämnet bild och i svenska ska eleven kunna använda digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation, samt kunna redigera och disponera texter med hjälp av dator. Några kreativa sätt att implementera datorn i undervisningen kommer jag presentera under senare delen av detta arbete.

År 2011 hade 97 % av 15 åringarna tillgång tilldator i hemmet enligt SCB. Med detta i åtanke försöker nu flera skolor hinna ikapp samhällets digitalisering. Denna uppsats kommer att handla om hur eleverna och pedagogerna på en skola i södra Sverige upplever att undervisningen förändras och vilka för och nackdelar som finns vid en övergång från det traditionella till det datorintegrerade undervisningssättet.

1.1 Bakgrund

Skolan är en viktig del av samhället och med jämna mellanrum genomgår den förändringar. Dessa förändringar kommer i form av krav från Skolverket som genom nya kurs- läroplaner och betygssystem styr pedagogernas arbete men även genom ny forskning som leder till att skolan anpassar och provar nya pedagogiska metoder.

(10)

och skriftligt där eleverna förväntades memorera och reproducera denna kunskap. De traditionella undervisningsformerna håller på att förändras, vilket innebär att eleverna går från att vara passiva konsumenter till aktiva producenter. Det blir då viktigare att

kunna se samband, mönster och analysera vad som är orsak och verkan snarare än att överföra kunskap från pedagog till elev. Skolan står inför ett skifte då kunskapsinnehåll, arbetsmetoder och bedömning står i ständig fokus och leder till diskussioner och en strävan efter förändring. Pedagogerna förväntas anpassa sig och kan ibland vara oförstående till varför det som alltid fungerat hittills måste förändras.

1.2 Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur eleverna uppfattar att undervisningen förändrats i en datorintegrerad undervisningsmiljö och hur pedagogerna och eleverna i praktiken använder sig av datorn på ett kreativt sätt. Fokus kommer läggas på elevernas upplevelser, genom en enkätundersökning, och på intervjuer av skolans pedagoger för att senare kunna redovisa mina slutsatser.

1.3 Frågeställningar

– Hur upplever eleverna och pedagogerna att undervisningen förändras vid en övergång till En-till-En metoden?

– Vilka för- och nackdelar upplever eleverna och pedagogerna med datoriserad undervisning?

– Hur använder de datorn i praktiken på ett kreativt sätt?

Min uppsats kommer att begränsas till skolan där jag hade min VFT. Eftersom detta är en liten skola som består av 25 elever och fyra pedagoger kommer det bli svårt att dra några generella slutsatser som skulle vara allmängiltiga för hela skolväsendet. Alla eleverna har dock tidigare gått på skolor som inte hade datorn som ett vardagligt inslag i undervisningen.

(11)

1.4 Centrala begrepp

Datorn har länge funnits som ett verktyg på skolorna, redan på 90-talet började satsningarna. Däremot har det tagit lång tid innan skolorna började satsa på En-till-En metoden som innebär alla elever och pedagoger får varsin dator samt att datorn är uppkopplad mot Internet. I tidigare forskning kan detta fenomen även benämnas 1:1, one 2 one, 1 to 1, One to One.

Kreativitet är något som jag under senare del av arbetet kommer att relatera till och

använda i analysen av denna uppsats. Enligt Vygotskij (1995) är kreativitet mänskliga aktiviteter som skapar någonting nytt, dessa skapelser kan vara subjekt eller konstruktioner av intellekt eller känslor. Det är människans kreativitet som gör oss till en framtidsinriktad varelse. Människan skapar sin framtid och under tiden även förändrar nuet. Inom psykologin kallas denna aktivitet för fantasi, föreställning eller inbillning. Vygotskij (1995) påpekar även att fantasin är förutsättning för all kreativ aktivitet.

Off-tasking enligt Hammer (2010) innebär att eleverna istället för att jobba med skoluppgifter väljer att gå in på sociala medier, spelsajter och dylikt.

(12)

2. TEORETISKA PERSPEKTIV OCH

TIDIGARE FORSKNING

I denna del kommer jag presentera några lärandeteorier som jag senare kommer relatera till i analysen av mina resultat.

2.1 Lärandeteorier

Enligt den behavioristiska lärandeteorin ser man eleven som en tom säck som pedagogen ska fylla med kunskap eftersom pedagogen är den som har all kunskapen. Eleven blir i detta avseende en passiv mottagare och kunskapen förmedlas i små delar muntligt eller skriftligt. Denna kunskap blir så småningom en helhet och eleven måste lagra informationen i sitt minne (Dysthe 1996). Dysthe (2003) menar att inom behavioristiska lärandeteorin är belöning och bestraffning motiverande för inlärningen, det vill säga, om eleven blir bestraffad är sannolikheten större att det beteendet inte upprepas, däremot om eleven blir belönad är det troligare att detta beteende förstärks.

Den kognitiva lärandeteorin enligt Dysthe (2003) utvecklades av Piaget (1896-1989),

Dewey (1859-1952) och Vygotskij (1896-1934). Kognitivismen utgår från att det behavioristiska synsättet är ofullständigt eftersom man enbart fokuserar på stimuli och respons. Enligt den kognitiva lärandeteorin ser man eleven som en reflekterande individ och eleven blir motiverad när denne ställs inför problem. Den kognitiva

lärandeteorin utvecklades så småningom till konstruktivismen. Piagets

utvecklingsstadier har en konstruktivistisk syn på eleven där tanken är att omgivningen inte upptäcks utan istället skapas utifrån en rad strukturella regler. (Dysthe 2003).

Piaget (1972) anser att problemlösning har en central roll men även metakognitionen, dvs medvetenheten om det egna lärandet som sker genom reflektioner över det egna lärandet. Eftersom lärandet enligt detta synsätt sker ständigt bör undervisningen utgå

(13)

ifrån konkreta undersökningar av elevernas närmaste omvärld eftersom kunskapen inte ses som en färdig produkt, utan som en process där eleven är aktiv. Piaget påpekar också att lärandet sker i samspel med andra och att undervisningen bör innehålla element av lek och fantasi (Piaget 1972).

Ett annat begrepp som Dysthe (1996) beskriver är konstruktionsprocessen som innebär att den nya informationen som eleven tar emot tolkas med tidigare erfarenheter. Enligt konstruktivismen skapas kunskapen på nytt av den enskilda individen, eftersom kunskapen vävs ihop med de tidigare erfarenheterna. Därför kommer kunskaperna få olika skepnad beroende på vem det är som lär sig. Genom att utgå från befintliga kunskaper kan läraren lättare stötta eleven i lärandeprocessen.

Den stora skillnaden mellan Piaget och Vygotskijs teorier enligt Dysthe (1996) är lärarens roll vid inlärningsprocessen. Vygotskij var mer intresserad av det sociala samspelet, dvs samspelet mellan elev och pedagog, medan Piaget la större fokus på den enskilda individen och att utvecklingen föregår inlärningen. Vygotskij (1995) menade dock att barnet inte kan lära sig utan att utvecklas och att barnet inte kan utvecklas utan att lära sig.

Det sociokulturella perspektivet grundades av den ryske psykologen Lev Vygotskij

(1896-1934). Vygotskij (1995) hade ett synsätt där kunskapsprocessen skulle ses som mediering. Människan skapar redskap för att tolka och skapa sin värld. Mediering enligt Dysthe (2003) är ”samverkan mellan människor och de kulturella redskapen.”

Tänkandet och språket är nära associerade med varandra, de är inte identiska utan komplext relaterade till varandra. Utan den sociala kommunikationen kan ingen utveckling ske varken av språk eller av tänkandet menar Vygotskij (1995). Han påpekar även att barn är sociala och att språket uppfyller en viktig social funktion. Barn lär känna sig själv genom att interagera med andra.

(14)

Ett annat begrepp som Vygotskij definierade är ”den proximala utvecklingszonen” som enligt Dysthe (1996) är ”...avståndet mellan utvecklingsnivån som eleven befinner sig på och nivån på den möjliga utveckling som skulle kunna vara för handen genom en problemlösning under den vuxnes ledning eller i samarbete mellan andra elever som har större förståelse.” Detta innebär att ett barn med hjälp av en vuxen eller en kamrat med större kunskap så småningom utvecklar förmågan att klara vissa uppgifter själv (Vygotskij 1995).

Säljö påpekar (2005) att pedagogen bör koppla pedagogiska aktiviteter till verklighetsförankrade och meningsfulla kontexter (Säljö 2005). Den sociokulturella teorin har även en del rötter hos Dewey som menar att lärandet sker i samspel med andra och aktivt i olika situationer. ”Learning by doing” är ett uttryck som förknippas med Dewey. Enligt honom skapas kunskap genom aktivitet och när denna aktivitet blir betydelsefull för eleven (Dysthe 2003).

2.2 Falkenbergsprojektet

I detta avsnitt kommer jag presentera tidigare forskning om En-till-En metoden om samt några olika teorier kring datoranvändandet.

Den tidigare forskningen kring En-till-En började i USA i mitten av 90-talet och senare spreds den till Sverige. Det mest kända projektet i Sverige är i Falkenbergs kommun där Martin Tallvid (2008) i sin rapport presenterar målsättningen och syftet för projektet så här:

Målen är att:

– skolorna utvecklar metoder och arbetsformer – öka lusten att lära hos såväl elever som pedagoger – öka elevernas måluppfyllelse och resultat

(15)

I rapporten beskrivs, diskuteras och utvärderas vad som sker i skolan när varje elev får tillgång till var sin dator. Projektet omfattade 550 elever i årskurs 7-9 samt 60 pedagoger som tilldelats en varsin bärbar dator av märket Apple, Macbook. Projektet sträckte sig över en tre års period med start höstterminen 2007. En extern utredning gjordes av Hellerström och Tallvik (2008) som i sin rapport utvärderar och knyter an till forskning. De pekar på några kritiska punkter vid övergången till En-till-En. Den tekniska supporten är av yttersta vikt, att alla datorer fungerar. Det är betydelsefullt att eleverna har tillgång till Internet men även att pedagogerna har adekvat digitalkompetens vid införandet av En-till-En metoden. Pedagogerna ska ha kompetens för att använda tekniken för eget bruk men de bör även ha utbildning i hur datorn kan användas för att planera lektioner och genomgångar.

2.3 Nödvändighet av digitalkompetens

EU- kommissionen lista över nyckelkompetenser för ett livslångt lärande publicerades 2007. En av dessa nyckelkompetenser är digital kompetens med följande definition:

Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikations ändamål. Den underbyggs på grundläggande IT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet. (Europaparlamentets och rådets rekommendationer)

Skolverket har också belyst den digitala kompetensen och definierar den på följande sätt:

Digital kompetens är förmågan att använda datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt att kommunicera och delta i samarbete över Internet. Vidare bör alla kunna söka fram, samla in information och kunna bedöma dess relevans och skilja mellan den fysiska och virtuella verkligheten, samtidigt som man är medveten om de samband som finns mellan dem. (Skolverket Dnr 400028)

Att implementering av datorer i skolan kommer att fortsätta märks inte minst bland våra politiker. Skolministern Jan Björklund skriver på sin hemsida. (www.folkpartiet.se)

(16)

Att skaffa datorer och läsplattor är bra. Om de används klokt i undervisningen. Jag skriver detta nyhetsbrev på datorn och har just surfat runt i nyhetsfloden på min iPad. Den moderna tekniken underlättar arbetet och livet.

Warshauers (2000) definition på digital kompetens är strukturerad på följande sätt:

 Computer Literacy – att kunna hitta och använda de vanligaste funktionerna på en dator.

 Information Literacy – att kunna urskilja och hämta adekvat information.

 Multimedia Literacy – att kunna använda ljud och bild

 Computer Mediated Communication Literacy – att veta hur man uppför sig vid kommunikation på Internet dvs. netikett - eng. netiquette, regler, riktlinjer och rekommendationer för kommunikation via datornät, främst Internet. (www.ne.se)

Mängden data på Internet har de senaste åren vuxit explosionsartat. Att veta hur man ska navigera sig igenom och kritiskt granska dessa otroliga mängder av data är förmodligen det viktigaste av de digitala kompetenserna enligt Warschauer (2000).

I rapporten där Tallvik (2008) presenterar sina resultat framkommer i enkätundersökningen att 86 procent av eleverna är positiva till En-till-En arbetssättet. Samtliga elever hade svårt att tänka sig vara utan sin dator. Eleverna påpekade även det faktum att de inte behövde bära så mycket böcker och andra dokument mellan hemmet och skolan och risken att slarva bort viktiga papper hade eliminerats. Eleverna tyckte även att lektionerna blivit roligare, lättare, mer omväxlande, lustfyllda och att de i större utsträckning kan påverka redovisningsformerna. Vid intervjuerna framkom också att eleverna uppskattade att de hade mer ordning på sina studier. Några av de nya arbetssätten visar sig i form av egenproducerade radioprogram, egna filmproduktioner, Power Pointpresentationer mm. Nackdelar som synliggörs i intervjuerna är att vissa elever spelar spel på lektionerna och besöker sociala medier, men även att om datorn går sönder eller blir stulen försvinner allt arbete.

(17)

Skolorna har medvetet valt att ha en öppen attityd till användandet av datorerna. Pedagogerna har försökt skapa ett förhållningssätt där filtren ska finnas hos eleverna och inte i datorn och medvetet valt att inte låsa eller begränsa datorernas funktioner.

Hos lärarna framkommer att de viktigaste fördelarna med En-till-En metoden är att datorer är viktiga i samhället och skolan ska vara en spegling av samhället och följa utvecklingen på samma sätt, redovisningsmöjligheter har i och med datorerna blivit mycket större och mindre tidskrävande, alla elever får samma möjlighet oavsett socioekonomisk bakgrund. De tydligaste nackdelarna enligt lärarna är att eleverna är mera stillasittande, kommer inte ut på rast och vistas mindre utomhus. Utvärderingen av En-till-En projektet i Falkenberg har fått övervägande positiva reaktioner, där både arbetsformerna och arbetsinnehållet upplevs som lättare och roligare i och med datorn, detta bekräftas av både hör- och lågpresterande elever. Lärarnas undervisning upplever eleverna har inte förändrats mycket dock använder lärarna datorn mer administrativt och ställer högre krav på redovisningar och inlämningsuppgifter. Plattformen som används är First Class och här kan både elever och lärare utbyta information.

I den avslutande delen av rapporten påpekar Tallvik (2008) att datorn inte är någon garanti för att elevernas resultat förbättras, utan det handlar snarare om vilka läroprocesser som skapas och om dessa processer ger nya eller fördjupade kunskaper. Samhällets outtalade normer kan också vara ett hinder för ett förändringsarbete av detta stora omfång, det vill säga att samhället kan ha helt andra föreställningar om vad som är normal skolundervisning och vad som förväntas av skolundervisningen. Det är viktigt att poängtera att det inte är tekniken i sig som gör förändringsarbetet. Om datorn endast används som skrivmaskin och dokumentmapp sker inte någon betydande förändring. Då förblir den föråldrade bilden av skolans traditionella kunskapsöverföring den samma. Slutligen redovisar Tallvik (2008) att bilden av projektet är övervägande positivt och att En-till-En metoden kommer ha stor

(18)

betydelse för elevernas utbildning och framtida yrkesliv.

2.4 Den digitala generationen

Den digitala klyftan mellan elever och lärare är uppenbar. Detta kallar Palfrey (2010) i sin bok Born Digital för den digitala klyftan. Digital natives eller digitalt infödda är personer födda efter 80-talet som är mer eller mindre uppväxta med teknologi som, datorer, iPods, datorspel och kommunikations medier som e-mail, ICQ, Facebook mm. Läraren å andra sidan kan ses som den digitala invandraren som fortfarande är medveten om att man en gång i tiden framkallade fotografier på ett labb och har sin musik på vinyl, kassett och CD format.

Att det finns problem med de digitalt inföddas Internetvanor har belysts av både media och oroliga föräldrar. Den fria informationen har ingen början och inget slut. År 2007 fanns det 161 miljarder gigabyte av digitalt innehåll på World Wide Web, vilket motsvarar tre miljoner gången mer än alla böcker som någonsin skrivits. Den digitala generationen ställs inför helt nya utmaningar där informationen är oändlig och människan måste ständigt granska och gallra bort överflödig information. Palfrey kallar detta för ”Information overload” som ännu är ett outforskat område men effekterna märks redan i klassrummen, bland familjer och vänner men tydligast dock i medias rubriker om varningssignaler kring Internetberoende. Det finns även moraliska och etiska dilemman som den nya generationen ställs inför (Palfrey, 2010). Att veta hur mycket information man vill lämna efter sig på Internet, vilken sorts information man lämnar efter sig och vilken påverkan det kan ha senare i livet är någonting överväganden som vi ställs inför. Nätmobbing är ett annat fenomen som på senare tid belysts i media. Man skulle kunna säga, att skriva någonting på Internet är som att ställa sig på torget och tala i megafon. En hel generation med internetbrottslingar har väckt stor uppmärksamhet i och med Pirate Bay rättegången där fildelningsproblematiken kommit till sin spets. Detta är endast några utmaningar som vi har framför oss i den nya Interneteran och ansvaret kommer att ligga både på

(19)

föräldrar och skolan att medvetet motverka dessa problem.

2.5 SAMR

Puentedura (2009) har utformat en modell som är i detta sammanhang viktigt att lyfta fram. Datoranvändandet i klassrummet kan indelas i fyra nivåer enligt Puentedura:

 Substitution/Ersättning – teknologin används som ett ersättnings redskap utan någon funktionell förändring, t ex att läsa texter på Internet, eller ersätta skrivmaskinen.

 Augmentation/Förstärkning – teknologin används som ersättnings redskap med viss funktionell förbättring, t ex ordlista, studera fakta sidor som är vidarelänkade till online texter.

 Modification/Förändring – teknologin möjliggör en signifikant förändring av uppgifternas utformning, t ex ljud, bild och text för att konstruera ny kunskap.

 Redefinition/Omdefiniera – teknologin möjliggör nya skapande processer som tidigare inte varit möjliga, t ex verktyg för visualisering av narrativa och strukturella aspekter av texter.

Puenteduras modell SAMR kan ses som ett verktyg och kan användas som målsättning vid en övergång till En-till-En metoden. Att man ska försöka sträva efter att använda datorn som ett verktyg där nya läroprocesser skapas som tidigare inte varit möjliga som t ex skapa bildspel, filmproduktioner, podsändningar mm.

Penuels (2005) jämför i sin studie några tidigare tagna initiativ att göra laptops med trådlös Internet tillgängliga för studenterna i skolan. I denna studie redovisar han en jämförelse mellan de olika projekten. I sin rapport kommer han fram till några intressanta slutsatser. Det är tydligt att studenter förbättrar avsevärt förbättrar sina kunskaper när det kommer till teknik och ordbehandlingsprogram, det som är mindre tydligt i hans rapport är dock att elevernas resultat i kärnämnen förbättras i och med

(20)

datorimplementering. Endast i ett av projekten har Penuel (2005) kunnat se positiva effekter på elevernas skrivkunskaper. Han pekar också på vikten av fortbildning för pedagogerna, tillgång till teknisk support och positiva attityder till tekniken för att få positiva resultat.

(21)

3. METOD

3.1. Kvalitativ och kvantitativ metod

Den största skillnaden mellan en kvalitativ och en kvantitativ metod enligt Repstad (2004) är hur datainsamlingen går till och hur den insamlade informationen bearbetas och analyseras. Kvantitativ metod kännetecknas av att resultatet presenteras i form av staplar, diagram och siffror eller med hjälp av statistiska sammanräkningar. Tonvikten, när man använder sig av en sådan metod, ligger på att informanterna som besvarar frågeställningarna ska vara representativa för problemställningen menar Repstad (2004) . Svarsalternativen som forskaren valt i förväg registreras och räknas ihop och mynnar senare ut i procentsatser och andra statistiska mått. En sådan metod kan utformas såsom i denna studie via en webbaserad enkät. Om man till exempel vill veta hur ofta ett fenomen förekommer eller hur utbrett fenomenet kan vara är det lämpligt att använda en sådan metod (Repstad 2004).

Den kvalitativa metoden däremot har som utgångspunkt att förstå och tolka

företeelser utifrån deras sammanhang. Resultatet redovisas i form av ord och baseras på informanternas uppfattningar som senare tolkas och analyseras av forskaren

(Bryman 2002). En sådan metod enligt Repstad (2004) är lämplig att använda om man vill förstå det säregna i en viss miljö och eftersom den sortens information som

forskaren vill undersöka är svår att få fram via enkätundersökningar kräver den långvariga studier av den aktuella miljön. Sammanräkningar i denna metod har en underordnad betydelse. Forskaren är mer intresserad av ge nyanserade skildringar och belysa karakteristiska drag, sociala fenomen, uppfattningar och åsikter (Repstad 2004).

Min undersökning basers till största delen av kvalitativ metod men innehåller även en kvantitativ del. Två metoder används för att få svar på uppsatsens frågeställningar dvs. intervjuer av fyra pedagoger och samt en webbaserad enkät från skolans samtliga

(22)

elever. Den kvalitativa metoden har jag valt för att försöka skapa mig en djupare förståelse för intervjupersonernas berättelser (Repstad, 1999). Syftet med kvalitativ metod är att aktörerna ska ge fyllig och detaljerad information kring deras

uppfattningar om, i mitt fall En-till-En metoden, dvs datorintegrerad undervisning. Intervjufrågorna har jag format utifrån vad jag vill ta reda på.

Mina intervjufrågor kommer att vara öppna frågor, vilket innebär att jag kommer att låta aktörerna själva formulera svaret samt bestämma svarets längd (Denscomber, 2009). Jag väljer den här metoden då jag vill att intervjupersonerna uttrycker sig med sina egna ord. Jag kommer att göra personliga intervjuer, vilket innebär att jag kommer att möta mina informanter (Denscomber, 2009).

Den andra delen av datainsamlingen kommer bestå av en datorbaserad enkät som kommer ut till alla elever på skolan. Denna enkät kommer innehålla intervjufrågor av kvantitativ karaktär samt frågor som kommer redovisas med mätbara data som kommer redovisas kvantitativt i form av staplar och diagram. Detta eftersom

personliga intervjuer i detta fall skulle vara väldigt tidskrävande. Att hinna intervjua 25 elever personligt skulle resultera i en oöverskådlig massa av information. En kvantitativ metod fungerar väl i de sammanhangen där man vill generalisera en större kontext (Eliasson 2010), som i mitt fall till exempel, där jag vill ta reda på vad

eleverna anser om En-till-En metoden.

3.2 Metodval

I denna uppsats har jag samlat data via både kvalitativa metoder genom djupintervjuer med pedagogerna, men även via kvantitativ metod genom enkätundersökningar med skolans elever. Resultaten kommer jag presentera längre fram i uppsatsen. En fördel med kvalitativ forskning är att man får chansen att studera de svar som bygger på sociala upplevelse samt upplevelsernas syfte i människans liv. När man använder sig av en sådan metod förutsätter man att det finns flera olika uppfattningar om

(23)

verkligheter och forskarens syfte är att upptäcka, beskriva samt tolka dessa. Den kvalitativa forskningsmetoden försöker se helheten i stället för mätbara data som presenteras i form av staplar och diagram (Streubert Carpenter, 2003).

3.3 Urval

Den kvantitativa delen av min studie har gjorts på en skola i Skåne bestående av 25 elever i klass 6-9. Skolans pedagoger jobbar datorbaserat (En-till-En) och alla elever har varsin laptop med anpassad mjukvara. I min studie har jag intervjuat alla elever och pedagoger som den dagen var närvarade i skolan. Jag har medvetet valt att inte lägga vikt på socioekonomisk bakgrund och genus. De aspekterna är inte lika

betydelsefulla då jag ska undersöka hur En-till-En metoden påverkar undervisningen och inte skillnader mellan de olika grupperna. Mina fältstudier var förlagda på denna skola och under denna tid hade jag hunnit skapat en relation med eleverna. Mitt intresse för projektet startade i och med skolans kreativa och datorintegrerade profil.

3.4. Genomförande

Mitt intresse för En-till-En metoden väcktes när jag under mina fältstudier placerades på en liten skola där metoden implementerats under flera år. Elevenkäten presenterades först för ledningen på skolan. Rektorn läste igenom frågorna, därefter vidarebifogades enkäten till eleverna digitalt. Jag har valt att göra informanterna anonyma i syfte att bevara deras integritet.

Lärarintervjuerna genomfördes i enskilda rum där vi fick sitta ostört, lärarna fick själva välja var de ville sitta samt vilken tidpunkt intervjuerna skulle äga rum. Eftersom det jobbade fyra pedagoger i skolan valde jag att intervjua alla.

3.4.1. Elevenkät

Eleverna fick svara på en webbaserad enkät bestående av 13 frågor varav sju av dessa var fasta frågor där data sedan kunde presenteras i staplar och diagram och resten var

(24)

öppna frågor där eleverna skulle formulera svaret själva. I den senare delen ville jag få reda på elevernas egna åsikter där de fick formulera svaren själva. 22 av 25 elever svarade på enkäten eftersom några var frånvarande den dagen. 30 minuter av en lektion avsattes för att eleverna i lugn och ro skulle hinna svara på frågorna och jag befann mig på plats för att kunna svara på eventuella oklarheter. Enkäten (se bilaga 1) skickades till elevernas mejl med direktlänk till enkäten. Enligt Kvale (2009) kan även en enkät ha kvalitativa inslag, vilket enkäten hade i det här fallet.

3.4.2 Lärarintervjuer

Den kvalitativa delen bestod av intervjuer med skolans fyra pedagoger. Intervjufrågorna befann sig på en glidande skala mellan semistrukturerade och ostrukturerade frågor som enligt Denscombe (2011) innebär att man har en lista med ämnen eller frågor som ska behandlas eller besvaras, men att de intervjuade får utrymme att utveckla sina idéer och synpunkter. Frågorna behöver inte heller ha någon speciell ordningsföljd. Min strävan var att upptäcka, snarare än att kontrollera intervjun. Detta för att styra så lite som möjligt och ge pedagogerna möjlighet att utveckla sina tankar. Intervjuerna gjordes på pedagogernas arbetsplats och tog ca 20-30 min vardera. Eftersom jag sedan tidigare kände intervjupersonerna i och med fältstudierna var det inga större hinder att få dem att ställa upp eller att skapa förtroende. Ljudupptagningar, transkriptioner samt andra känsliga uppgifter förvaras hos författaren och kommer att förstöras efter examinationen av detta arbete av avslutat.

3.5 Databearbetning

Allt spelades in på diktafon och transkriberades i syfte att lättare få en överskådlighet och därmed lättare kunna se samband och mönster. I denna process försvinner flera viktiga aspekter enligt (Kvale 2009), att transkribera frasering, kroppsspråk, dynamik och betoning kan vara svårt i vissa avseenden. Transkriberingstolkningar av detta slag kan vara svåra att uttyda för den som senare läser dem (Kvale 2009).

(25)

Transkriberingen gjordes på datorn där jag senare markerade de citat som jag särskilt ville belysa, särskilt citaten som kunde styrka eller förneka ett påstående eller en teori. I nästa process sorterades pedagogernas svar efter undersökningens syfte samt frågeställningar. I analysen försökte jag se mönster och samband mellan pedagogernas och elevernas svar och relatera dem till tidigare forskning och teoretiska perspektiv.

3.6 Etiska förhållningssätt

I denna studie har Vetenskapsrådets (1990) etiska överväganden följts gällande forskningsetik där jag informerat alla deltagare om Informationskravet där jag informerade de berörda om studiens syfte. Samtyckeskravet där deltagarna i undersökningen informerades att deltagandet är frivilligt och får när som helst avbrytas. Konfidentialitetskravet där jag informerade att personuppgifterna som framkommer i studien kommer att förvaras på ett sätt att obehöriga inte kan ta del av dem och att all medverkande kommer dessutom avidentifierats och nyttjandekravet som innebär att uppgifter insamlade om enskilda personer kommer endast att användas i forskningsändamål och kommer inte att spridas eller lånas till andra, inspelningar samt transkriberingarna av intervjuerna kommer att förstöras efter studien.

3.7. Tillförlitlighet

I denna studie deltog fyra pedagoger och 25 elever. Eftersom denna studie undersöker en liten bråkdel av lärares och elevers uppfattningar är det svårt att dra några generella slutsatser, dock speglar den just denna skolas attityder och åsikter om datorns effekter på undervisningen. Eftersom studien gjordes på en liten skola som under flera år implementerat En-till-En metoden är det möjligt att dessa resultat hade varierat kraftigt på en annan skola. Jag har dock genom denna studie erhållit intressanta och viktiga kunskaper samt insikter om datorns effekt på undervisning.

(26)

En annan aspekt som jag måste ta hänsyn till är undersökningens giltighet. Jag utgår från att samtliga informanter svarade ärligt på mina frågor. På någon av frågorna har eleverna gett motsägelsefulla svar och detta kommer jag belysa under analysen. Delar av mitt resultat visar på samband med tidigare forskning, resultatet är inte representativt då undersökningen är begränsad till en liten skola i södra Sverige. Resultatet svarar på de frågor som undersökningen har som syfte att belysa.

(27)

4. RESULTAT OCH ANALYS

I det här kapitlet kommer jag att redovisa data från min undersökning, dra paralleller och relatera resultaten till teorier och tidigare forskning samt försöka se samband och mönster.

4.1. Datorbaserat lärande

I enkäten framkommer det att nästan alla eleverna anser att datorn har en stor betydelse i undervisningen. 19 av 22 elever har svarat, fem eller högre på en skala från ett till tio.

35 % av eleverna uppger att de kan tänka sig gå på en skola som inte använder datorn i undervisningen.

(28)

En mer splittrad bild framkommer i elevernas svar kring vikten av datorn i skolan. De flesta eleverna anser att det inte är någon större skillnad på att arbeta med, eller utan datorn som hjälpmedel.

Att datorn används till annat än skolarbete är kanske inte så förvånansvärt, alla sociala medier blir lätt tillgängliga. Youtube, Spotify och andra kanaler möjliggör eleverna tillgång till oändlig information.

(29)

På frågan i vilka ämnen datorn används mest respektive minst svarar alla elever samstämmigt att i SO och språkämnes lektioner kommer datorn till användning mest och i idrott och musik används datorn minst. Under mina fältstudier har jag dock iakttagit att datorn används även på musiken, elevernas har egen portfolio som ständigt uppdateras med nya moment. När de lärt sig ett nytt moment som till exempel en ny låt videofilmar de sig själva.

4.2. Fördelar med En-till-En

De flesta av skolans elever har mellan ett till två års erfarenhet av En-till-En metoden, även om någon enstaka svarar att de har 6 år och någon enstaka svarar 6 månaders erfarenhet. Deras svar är samstämmiga när det gäller det administrativa arbetet i skolan, dvs. att det blir lättare att hålla reda på sina uppgifter eftersom allt finns samlat på ett och samma ställe och man kan lätt fråga lärare om hjälp via mejl om man gör läxor. Några av eleverna svarar så här:

Elev 18:

Jag kan skriva texter bättre för jag kan ta bort, lägga in osv. bättre på en dator än att skriva förhand. Jag kan gå in på länkar och datorn är alltid tillgänglig så jag hittar fakta fort utan att behöva stå i kö till datorn.

Elev 24:

Det blir lättare att skriva uppsatser till exempel, då man kan klippa och klistra och kopiera och söka information lättare. Det går dessutom mycket snabbare när man skriver på datorn och dessutom tappar man aldrig bort dokument och annat på datorn som man

(30)

lätt kan göra om man har det på papper. Jag tycker att man ska ha egen dator i skolan.

Elev 8:

Det blir lättare att söka information, man behöver inte be om hjälp lika ofta och det är bra att ha alla sina arbeten på samma ställe vilket gör att man inte kan slarva bort dem vilket man kan göra väldigt lätt om de hade varit på ett papper eller i ett skrivhäfte.

Elev 12:

Det är miljövänligt, man behöver inte bära runt på en massa böcker, det finns jättemycket information om allt på nätet så man behöver inte läsa i böcker och sånt.

En av eleverna påpekar fördelar med att använda funktionen copy/paste eller klippa/klistra som avsevärt underlättar plagiering på nätet. Att plagiering förekommer har dock ingen av eleverna belyst.

4.3. Nackdelar med En-till-En

Eleverna verkar ha en medvetenhet om att Internet lätt kan få de ur fokus. De lämnar samstämmiga svar om att informationstillgängligheten gör att de lätt fastnar på sociala medier som Facebook och olika spelsidor.

Elev 7:

Vissa kan bli ofokuserade och göra sånt man inte ska göra på datorn på skoltid. Att vissa missbrukar denna tillgången vi har fått.

Elev 8:

Man kan skita helt i att jobba och bara vara inne på Facebook men det är bara i början man gör det. Enligt min egen erfarenhet tröttnar man väldigt snabbt på det och just nu har jag bara uppe min dator när jag ska göra något skolarbete.

Elev 15:

Man blir väldigt frestad av att gå in på nöjessidor på lektionstid, t ex Facebook, Tumbar eller Twitter.

Elev 24:

Man måste va riktigt försiktig om den och att man kan typ bli beroende av ett spel eller en sida på datan så man är inne istället för att göra det man ska.

(31)

Elev 9:

Man kan förstöra sina lektioner för sig själv. Om man går in på andra hemsidor eller att man börjar chatta med någon.

De flesta aveleverna är medvetna om problemet med off-tasking, som innebär att man istället för skolarbete gör någonting annat.

4.4. Förändring av undervisningen i En-till-En

metoden

De gemensamma dragen i elevernas svar är att läroböckerna får mindre fokus i undervisningen, även att penna och papper ersatts med ordbehandlingsprogrammen. Dessutom påpekar flera att deras presentationer får ett snyggare utseende och att de blir effektivare att jobba med datorn.

Elev 18:

Jag tycker att jag presterar bättre när jag har en dator efter som att jag brukade tappa bort läxpapper och glömma lämna in uppgifter. Nu är det mycket enklare att lämna in och spara och ha kvar för som sagt försvinner oftast inte dokument på datorn.

Elev 5:

Man jobbar ju mer på datorn och inte så mycket i böcker eller på papper och att det är mycket lättare att hålla koll på om det finns på datorn.

Elev 17:

Ibland ska man ju kolla på vissa saker och så på datorn. Ibland kanske man också håller på och gör en film eller liknande så att man behöver datorn.

Elev 15:

Man får det snabbare gjort och det är mycket effektivt, som jag sa innan, man har tillgång till all världens fakta eftersom vi är alltid uppkopplade till Internet.

Elev 7:

Man gör väl mycket mer presentationsuppgifter på datorn., och mycket mer inlämningsuppgifter via datorn. Vi använder ju knappt papper och penna.

En av eleverna påpekar också att denne upplever att det är mycket effektivare att jobba med datorn samt att undervisningen förändrats eftersom de gör fler

(32)

presentationsuppgifter på datorn.

4.5. Kreativa användningsområden

Alla elever på denna skola har tidigare gått på skolor där datorn inte var ett vardagligt inslag i undervisningen och på frågan: Hur datorn används vid redovisningar svarar eleverna att de gjort filmer, radioprogram, keynote presentationer och bildspel. Eleverna upplever också att den visuella kvaliteten på deras redovisningar blir bättre och proffsigare.

Elev 18:

Genom att göra filmer, keynote presentationer och pages dokument mest.

Elev 15:

Jag har gjort keynote som funkar nästan likadant som PowerPoint (för pc). Sen så har jag redovisat genom att ha gjort en film. Antingen en faktafilm, eller bäddat in fakta i en rolig pjäs.

Elev 7:

Redovisningar är i mycket bättre kvalitet när man gör dem i t.ex. Keynote.

Under mina fältstudier har jag även kunnat följa ett projekt där eleverna gemensamt skrev en bok med olika kortare och längre texter där även en del gästförfattare närvarade. Detta projekt har delvis möjliggjorts och säkert avsevärt underlättats i och med datorerna.

4.6 Analys av elevenkäten

Att datorn är viktig i undervisningen har även framkommit i tidigare forskning, bland annat Tallviks rapport (2008). Där 86 % av eleverna hade svårt att tänka sig vara utan datorn i skolan. Johansson (2007) menar att datorn är ett mångsidigt verktyg och om den används rätt utvecklas kreativitet i undervisningen. En förutsättning för detta dock är att pedagogerna har kunskap i hur man använder datorn på ett stimulerande och

(33)

inspirerande sätt.

En annan sak som framkommer i elevenkäten är att eleverna har med datorn som verktyg utvecklat uppgifternas utformning, som befinner sig på tredje steget enligt Puenteduras (2009) modell. Datorn har i dessa fall möjliggjort signifikant förändring i undervisningen där ljud, bild och text vävs samman och därmed möjliggör att ny kunskap konstrueras. Det fjärde steget enligt Puenteduras (2009) modell, som innebär att nya skapade processer möjliggörs med En-till-En metoden märks tydligast när eleverna beskriver användandet av film i undervisningen. Denna arbetsmetod har varit återkommande på SO lektionerna under mina fältstudier och är enligt mig ett

engagerande arbetssätt som resulterat i väldigt kreativa filmproduktioner med inslag från både tragik och komedi.

För att återknyta elevernas svar till Warshauers (2000) definition av digital kompetens kan man dra följande slutsatser. Eleverna jobbar aktivt med att hitta och använda de vanligaste funktionerna på datorn och dessutom använder de datorn till mer

avancerade processer som till exempel film och musikskapande som Warshauer enligt sin modell kallar Multimedia Literacy. Eleverna använder dagligen datorn för att urskilja och hämta adekvat information Warshauers (2000). Tyvärr framkommer det även tydligt att eleverna lätt blir distraherade under lektionerna och hamnar på sidor som inte har med deras skolarbete att göra, detta är den tydligaste nackdelen med En-till-En metoden enligt eleverna. Säljö (2005) betonar vikten av att pedagogiska aktiviteter bör vara verklighetsförankrade och ha meningsfull kontext. Kunskapen skapas i samspel med andra och aktivt i olika situationer.

4.7 Lärarintervjuer

Under mina fältstudier intervjuade jag alla skolans pedagoger. Dessa bestod av två kvinnliga och två manliga varav en av dem också är skolans rektor. Jag kommer nedan redovisa resultaten av dessa intervjuer. Dessa intervjuer kommer att presenteras i olika kategorier för att lättare kunna strukturera resultaten samt för att göra texten

(34)

mer lättillgänglig för läsaren.

lust, motivation och kreativitet

effektivitet

utmaningar, hinder och svårigheter

kommunikation och samarbete.

Dessa kategorier utarbetades efter att intervjuerna transkriberades, dvs. under själva analysarbetet. De olika temana framträdde successivt vid genomläsning av pedagogernas svar. Alla fyra pedagoger har tidigare jobbat på det traditionella sättet och de har vid intervjutillfället uppgett att de har mellan 1-3 års erfarenhet av att jobba datorintegrerat dvs. med. En-till-En metoden. Med hänsyn till deras integritet kommer jag att avidentifiera pedagogerna. Alla ljudupptagningar, transkriptioner och andra känsliga uppgifter förvaras hos författaren och kommer förstöras efter examinationen av denna uppsats.

4.7.1 Lust, motivation och kreativitet

Pedagogen berättar att eleverna tycker att det är roligare att ha tillgång till en dator i undervisningen samt att forskningen tyder på att elever lär sig läsa snabbare genom att skriva sig till läsning.

Pedagog 1:

Det har fungerat bra, tycker jag. Eleverna tycker att det är roligare, sen finns det forskning som säger att yngre elever lär sig bättre genom att skriva sig till läsning.

Pedagogerna är också överens om att undervisningen blir med varierande och kreativ eftersom datorn medför fler möjligheter att utforma och presentera skolarbeten. Pedagogerna påpekar även att man i och med datorn kan arbeta med grupparbeten på ett annat sätt, där alla kan jobba med ett och samma dokument. Dessutom påpekar alla fyra pedagoger fördelen att kunna presentera sitt arbete på ett annorlunda sätt än tidigare. Till exempel som en film, radiosändning, keynote presentation eller dylikt.

(35)

Pedagog 4:

Att ha tillgång till datorn, tycker jag hänger ihop med ett undersökande arbete, och sen hur man presenterar det. Om man ska göra en film eller ett radioinslag eller keynote presentation, att hela tiden ha den möjligheten tycker jag är en jättefördel.

När jag frågade pedagogerna om de hade några kreativa tips på hur man kunde använda datorn i undervisningen framkom många intressanta förslag. Gemensamt var att alla jobbar mer auditivt och visuellt mad datorn. Att göra presentationer i form av film, Key Note/Power Point presentationer, radiosändningar mm.

Pedagog 2:

I NO har vi gjort labbrapporter i form av film. Det är väldigt nyttigt att filma sitt utförande och kunna titta i efterhand flera gånger på resultatet och skriva. Det är vanligt i laborationer, att eleven gör saker och sen i efterhand vet de inte vad dom har gjort. Här kan man gå tillbaka och titta på filmen och tänka. Vad var det som hände, vad beror det på?

Pedagogen här talar om att eleverna, genom att filma en laboration kan studera resultaten flera gånger om samt att eleverna kan i efterhand analysera vad de har gjort.

Pedagog 2:

I matte. Att eleverna kan göra egna presentationer och animationer över problem, det skapar väldigt mycket kommunikation, eleverna måste hela tiden diskutera.

Läraren talar om att undervisningsmomentet skapar förutsättningar för diskussioner som i sin tur gör att eleverna utbyter tankar och erfarenheter.

Pedagog 1:

(36)

vi kanske spelar in tillsammans när vi kör hela låten, då ser man utveckling.

Pedagogen talar om att genom att spela in de olika delmomenten i musiken kan eleverna se sin utveckling över tid, detta gör eleverna genom att spela in olika moment som de lärt sig på sitt instrument eller tillsammans och spara inspelningen i en mapp/portfolio.

...Jag gillar det här med att flera användare kan jobba med en text. Så att texten blir reflekterande.

Här beskriver pedagogen ett sätt att jobba formativt med ett dokument. Detta dokument kan redigeras av användaren själv eller av flera användare. Under mina fältstudier har jag kunnat iaktta skapandeprocessen av en bok där alla eleverna var delaktiga i skrivprocessen.

4.7.2 Effektivitet

De fyra pedagogerna för övrigt är överens om att datorerna är praktiskt fördelaktiga på det sättet att man samlar alla läxor på ett ställe och de kan säkerhets sparas. All information finns lättåtkomligt på skolplattformen "Schoolsoft". Det är lätt att skapa elevportfolio och se sin egen utveckling över tid.

Pedagog 1.

Sen är det praktiskt bra. Man samlar alla grejer alla läxor, vi skickar ut informationen där. Det är lätt för dom att göra inlämningar till oss. Man kan jobba med att de ska

säkerhetsspara, mejla sig själva och så…

...samarbete, har blivit mer samarbeten mellan eleverna just för att man kan jobba med samma dokument. Det är inte det klassiska; vi gör grupparbete, men skriver separat och sätter sedan ihop det på en affisch.

(37)

Pedagogen beskriver att dennes arbete effektiviseras när man utifrån en uppgift kan bedöma flera lärandemål samt att detta leder till att eleverna bedöms rättvisare.

Pedagog 2:

Nu tycker jag att med de uppgifter som vi gör kan jag bedöma flera aspekter på en gång, det har jag inte kunnat göra tidigare. Det är mer effektivt och tidsbesparande för min del, och det ger en bättre och mer rättvis bedömning av eleven.

4.7.3 Utmaningar, hinder och svårigheter

Pedagogerna ser även några hinder, svårigheter och utmaningar med implementeringen av datorerna i klassrummet. En pedagog beskriver att det är lätt att tappa kontrollen över eleverna, dvs att det är svårt att veta om eleverna verkligen gör det de ska bakom skärmen.

Pedagog 3:

Det är en utmaning dels att man måste tänka om. dels att man tappar eleverna lite grann, de sitter bakom sin skärm. En del hamnar på Facebook och andra sajter istället för att göra det man ska.

På följd frågan hur man hanterar ett sådant scenario fortsätter pedagogen;

Då säger man till. Sen finns det ett visst mått av eget ansvar som de måste ta. Jag brukar variera, när jag känner att det inte fungerar alls så stänger vi datorerna, då kör vi på papper istället.

Pedagogen berättar att eleverna har ansvar för sina egna studier, men när eleverna ändå inte klarar av att hålla fokus på uppgiften ber hon dem att stänga av datorerna och ta fram papper och penna istället. En annan pedagog belyser att de yngre eleverna har svårare att hantera datorn som ett arbetsverktyg och att det leder till många

(38)

Pedagog 4:

Det finns svårigheter med detta arbetssätt kan jag tycka, speciellt i de lägre åldrarna jag tänker på sexorna och sjuorna. De känns många gånger inte mogna för det…de har svårt att begränsa sig själva till uppgiften, det är så mycket som lockar. De dras till Facebook eller nåt annat, de kan själva inte kontrollera sig och det blir massa konflikter på grund av det.

Pedagog 2:

Jag tycker att man jobbar i olika steg. När man började jobba med datorn så var det mer som en ersättning för papper och penna. Möjligtvis att man sökte lite information. Utmaningen har varit att hitta uppgifter som delvis effektiviserar utbildning men också gör undervisningen bättre än vad den var innan. Det har varit den största utmaningen för mig, att hitta bra sajter, hitta bra information, hitta bra spel, hitta bra aktiviteter och uppgifter.

Pedagogen lyfter fram utmaningarna med En-till-En metoden. Jag tolkar hennes svar som att hon själv måste hitta uppgifter där datorn effektiviserar undervisningen. Nu i efterhand undrar jag även om skolledningen satsar på fortbildning i att stimulera pedagogerna i detta tankesätt eller om de enbart måste söka sina egna metoder och arbetssätt.

Pedagog 4:

De största utmaningarna är att utveckla undervisnings situationer som är digitala, utveckla digitala läroprocesser.

Det framkommer tydligt att lärarna haft utmaningar att integrera datorerna i sin undervisning och de står fortfarande inför nya utmaningar då de hela tiden försöker utveckla nya undervisningssituationer. Alla pedagogerna är överens att tekniken inte alltid fungerar utmärkt. Datorer går sönder, internet uppkopplingen försvinner och dylikt. En pedagog påpekar att övergången till En-till-En metoden är tidskrävande samt förutsätter att man omdefinierar sin lärarroll. Av

(39)

Pedagog 2:

Man får lägga ner väldigt mycket tid från början att omdefiniera sina uppgifter, att hitta metoder har varit jätte tidskrävande. Det är så med allt nytt att man får investera mycket tid från början. Nu tycker jag efter tre år att det börjar ge frukt liksom.

När jag frågar om det finns några nackdelar med att arbeta datorintegrerat påpekar alla pedagoger vikten av att lära sig använda datorn som ett arbetsredskap. Eleverna har svårt att hålla fokus på det som är uppgiften och att det är lätt att hamna på digitala medier som inte har med skolarbete att göra. Detta svar är återkommande hos alla pedagoger. En av pedagogerna påpekar att det saknas utbud på e-böcker samt att hon önskar att det fanns fler digitala läromiljöer i moderna språk.

Pedagog 1, förklarar det så här:

Jag tycker det är skolans plikt att lära eleverna hantera datorn som ett arbetsredskap. Samtidigt är utmaningen att lära dem hantera det och förvänta sig att det är ett arbetsredskap. De sitter inte bara och gör skolarbete, men det är inget nytt som kom med datorer. Det gjorde man innan också men då ritade man kanske en gubbe på bänken eller skrev nått och skickade en lapp. Återigen, vuxna gör ju precis samma sak på arbetsplatsen, alla våra lärare har arbetsdatorer och jag kan ge mig på att det inte är en enda av dem som inte går in på antingen sin privata mail eller sociala medier.

På frågan vilka nackdelarna är med En-till-En metoden nämner alla pedagoger att off-tasking är ett stort problem. En av pedagogerna nämner även kränkningar på nätet som kan vara svåra för skolan att upptäcka.

Pedagog 1:

Det finns ju elever som inte kan hantera det här, som verkligen fastnar vid sociala medier, men de hade kanske fastnat vid nåt annat. Jag tror inte de har blivit fler i och med

(40)

datorn.En del skolor begränsar ju, stoppar, spärrar via servrar men ska vi lära dom att hantera det som ett arbetsredskap så måste eleverna få ta ansvar. Det har även förekommit att jag suttit och skrivit ut så där fem sidor av konversation mellan två elever som var rejält kränkande och det har vi tagit tag i precis som alla andra kränkningar. Det är svårare för att man missar ibland men samtidigt enklare för att du har det skrivet och du kommer ofta längre för att ingen kan säga det har inte jag gjort.

Pedagogen belyser vikten av att inte begränsa datorns användningsområden och att vissa skolor spärrar sidor eller andra funktioner på datorn. Pedagogen uppmanar i stället att det är skolans roll att lära eleverna hantera datorn på adekvat sätt.

4.7.4 Kommunikation och samarbete

De intervjuade pedagogerna är överens om att kommunikationen förändras i och med En-till-En metoden. Kommunikationen med föräldrarna blir smidigare och vissa elever kan via mejl skicka frågor till pedagogerna som de annars inte hade ställt på lektionen.

Pedagog 2:

Jag tycker att man har fått mer möjligheter att kommunicera. Jag kan mejla mina elever uppgifter, mejla föräldrarna informationsbrev men även instruktioner. Kommunikationen har blivit bredare och framförallt går den åt båda hållen. Helt plötsligt har jag elever som mejlar om läxor som de inte förstår eller vill ha hjälp med, det har jag aldrig haft innan för det har varit för stort steg att ringa till sin lärare på kvällen och säga att jag förstod inte läxan, då väntar man till dan efter.

En annan pedagog nämner en så kallad åtgärdstrappa i kommunikationen. Detta innebär att kommunikationen är i olika grad allvarlig beroende på om den mejlas eller framförs via telefon, dessutom att eleverna vågar ställa frågor via mejl som de inte gör

(41)

på lektionerna framför hela klassen. Pedagog 1:

Jag upplever ibland att det är lättare för eleverna att ta upp vissa grejer via mejl än att gå fram och prata med en om det har hänt något och så. Med föräldrarna är det mycket, mycket lättare, det är bara att mejla, och det är mycket smidigare och lättare. Man får ytterligare en åtgärdstrappa. Den första åtgärden är inte att ringa utan att mejla, men ringer man direkt då fattar föräldrarna att det är nåt lite allvarligare som har inträffat.

Pedagogen nedan belyser att det har blivit mycket effektivare att kommunicera eftersom man slipper vänta i telefonen dessutom nämner han skolplattformen Schoolsoft där allt från läxor, arbetsuppgifter till frånvaro och mål är samlade.

Pedagog 4:

Den underlättar enormt med föräldrarna, man slipper sitta i telefon och vänta, sen har vi skolplattformar som Schoolsoft där vi skriver in frånvaro, läxor, arbetsuppgifter, mål, allt finns där.

Pedagogerna påpekar många fördelar med datorerna och min uppfattning är att alla pedagoger är positivt inställda till övergången till digitala läromiljöer även om det finns saker som är svåra och utmanande. Exempelvis upplever alla pedagoger att datorerna har underlättat kommunikationen mellan elever, pedagoger och föräldrar. Det blir lättare att planera, genomföra och ge feedback på skoluppgifter. Datorn ger fler valmöjligheter när det kommer att utforma och presentera ett arbete.

Pedagogerna påpekar även att deras roll som pedagoger har förskjutits från en informationsförmedlare till mer av en handledare:

Pedagog 1:

Du har mer möjlighet att möta eleverna som medarbetare, att se eleverna utifrån var dom är, det är lättare med datorn. Mindre att stå där framme och föreläsa. Man kan jobba

(42)

mycket mer med portfolio, du kan se din egen utveckling, du behöver inte jämföra dig med något snitt i hela Sverige, utan har du förbättrats sen sist?

Pedagogen berättar om att undervisningen blir lättare att individanpassa i och med En-till-En metoden samt att eleverna lätt kan se sin egen utveckling eftersom deras arbete sparas i portfolio.

4.8 Sammanfattande analys av elevers och lärares

intervjuer

Det är många intressanta aspekter som pedagogerna belyser i sina intervjuer. En av lärarna nämner att man hjälp av datorn kan bedöma flera kunskapsmål och blir på det sättet effektivare i sitt arbete. Dessutom kan eleverna genom att skapa portfolio se sin egen utveckling över tid. På detta sätt kan eleverna bli mer medvetna om det egna lärandet som sker när eleven reflekterar över det egna lärandet. Denna process kallar Piaget (1972) för metakognition.

En aspekt som jag finner särskilt viktig är de framträdande kännetecknen av formativ bedömning som blir tydligt i arbeten med text eller samarbeten mellan eleverna. Det skapas helt andra förutsättningar när man med enkelhet kan redigera, ändra och modifiera ett dokument. Pedagogen kan på ett enkelt sätt ge feedback till eleverna vart de eleven befinner sig i förhållande till målen, eller hur deras arbeten kan fortskrida. Den formativa bedömningen har i detta fall syftet att stärka elevens lärande, snarare än att summera vad eleven har lärt sig (Skolverket, 2014-05-13). Datorn i det datorintegrerade klassrummet kan ses som ett redskap som människan skapat för att förstå och skapa sin omvärld. Kunskapsprocessen enligt denna syn kallas mediering enligt Vygotskij (1995). Datorn kan därmed ses som det medierande redskapet eller artefakter som enligt Dysthe (2003) skapar utökade kognitiva och praktiska potencialer. Hon tar ett praktiskt exempel när stavhopparen förbättrar sin förmåga genom att använda det fysiska redskapet som i detta fall själva staven. Likaså kan

(43)

man se sambandet mellan individen och datorn som förbättrar och utvecklar förmågor och potentialer. Dessa redskap hjälper eleven utifrån den sociokulturella lärandeteorin att tolka och förstå omvärlden. Datorn medierar lärandet på många olika sätt. Filmer kan t.ex fungera som en informationskälla för eleven. När de ersätter papper och penna fungerar de som ersättning för fysiska redskap. Datorn kan också användas som redskap för att mediera organisation, lagring eller textredigering m.m (Dysthe 2003). Pedagogerna talar även om att samarbetet mellan eleverna har fått en annan innebörd där kunskapen inte är enbart en produkt utan en process. Även Piaget (1972) påpekar att lärandet sker i samspel med andra.

Den norska forskaren och pedagogen Arne Tragenton arbetade fram en metod där eleverna med hjälp av datorn skriver sig till läsning. I sin forskning som pågick mellan 1999 till 2002 i med barn mellan 6-9 år kommer han fram till att det kan vara svårt för de yngre eleverna att forma bokstäver för hand och att mycket energi läggs på detta. Han menar att datorn är ett bättre redskap än papper och penna, dessutom är det ett mera lekfullt sätt. Trageton hävdar också att forskning visar på att det är lättare att lära sig att skriva än att läsa (Trageton, 2005). Detta belyser även en av pedagogerna i ett av citaten när denne säger att ”yngre elever lär sig bättre genom att skriva sig till läsning.”

Skolverket (2007) redovisar i sin rapport att de nordiska länderna är ledande i att använda datorerna i sin undervisning eftersom hela 90 % av lärarna har använt datorn i undervisningen. Samma rapport visar också på att många av lärarna saknar kompetens när det kommer till användning av datorn i undervisningen. Möjligtvis kan det vara så att lärarutbildningen bör lägga mer tonvikt på datorn som pedagogiskt verktyg och därmed kunna höja kompetenserna ute på skolorna. Informanterna i min studie redogör också att de största utmaningarna har varit att hitta arbetssätt som effektiviserar utbildningen samt gör den roligare och kreativare.

References

Related documents

Syftet med detta arbete var att få kunskap om vad några elever i år 9 anser motiverar dem i skolarbetet och vad som får dem att anstränga sig och göra sitt bästa i skolan samt

Den kategoriseringsprocess som kommer till uttryck för människor med hög ålder inbegriper således ett ansvar att åldras på ”rätt” eller ”nor- malt” sätt, i handling

Man skulle kunna beskriva det som att den information Johan Norman förmedlar till de andra är ofullständig (om detta sker medvetet eller omedvetet kan inte jag ta ställning

Om eleverna genom olika arbetssätt och metoder får bekanta sig med geometrin och hur den kan relateras till den praktiska nyttan i vardagen får eleverna i allmänhet en

Scofield kommer fram till i sin undersökning hur eleverna utvecklar nya strategier för att lösa problem och hur eleverna inte är rädda för att göra fel framför datorn?. Även om

Våra tolkningar ger i vår studie upphov till frågor som: Vad tänker eleverna när de hör ordet matematik och när tycker eleverna att de lär sig matematik, vad tror lärarna att

Our findings suggest that in the group of students, four significant ways of knowing the landscape of juggling seemed to be important: grasping a pattern; grasping a rhythm; preparing

Detta exemplifieras i avhandlingen bland annat genom detta citat från en fransk Ikea- medarbetare: ”Jag säger ’du’ för att det är Ikea-mässigt, till chefer och alla, men