Malmö högskola
Lärarutbildningen
Skolutveckling och ledarskap
Uppsats
15 högskolepoängProjekt för utveckling
-
ett samarbete med estetiska lärprocesser -
Project for Development
- Collaboration with Aesthetic Process of Teaching -
Camilla Nyström
Magisterkurs i pedagogik 61-90 hp
3 Lärarutbildningen
Allmän pedagogik 61-90 högskolepoäng D-uppsats 15 p.
Nyström C. (2008) Projekt för utveckling, ett samarbete med estetiska lärprocesser. En undersökning om hur olika skolledare upplevt samarbetet mellan kultur och skola.
Allmän pedagogik 61-90 högskolepoäng. Lärarutbildningen Malmö Högskola.
Sammandrag
Syfte med uppsatsen har varit att undersöka hur olika typer av ledare inom skolans värld har upplevt samarbetet mellan kultur och skola. Jag har undersökt hur olika ledare har upplevt projektet Framåt och om de i detta samarbete har hittat värden som har varit av betydelse för att kunna använda sig av projektets arbetsmodell, (verktyg). I min undersökning har jag riktat mig till fyra deltagande kommuner där har jag intervjuat en ledare per kommun. Min undersökning består av en skolledare som varit deltagande i projektet och två skolledare ledare som delegerat uppgiften vidare, samt en intervjuperson som inte arbetade som skolledare, men ledare av projektet vid dennes skola. Jag har valt att kalla de olika ledarkaraktärerna för ledare i denna undersökning. Jag har använt mig av en motivationsteori i min uppsats och genom den kunnat se positiva drivande effekter i projektet. Jag har även kunnat utläsa var motivationen sjunker och vad som är en bidragande källa till detta, i slutsatsen ser jag på områden som, projekt av detta slag behöver utveckla för att nå bäriga effekter för utbildning. Min undersökning visar på att ledarna har upplevt samarbetet som positivt och utvecklande. Det finns dock brister vad det gäller mål och bedömningsfrågor. Bristerna bidrar till att arbetsformen tappar sin kraft och har svårigheter att sprida sig i olika utbildnings och kunskapsformer.
Nyckelord: Projekt, samarbete, estetiska lärprocesser, ledarskap, motivation Camilla Nyström Handledare: Feiwel Kupferberg Mårtensvägen 2
270 35 Blentarp 0416-13663
4
Jag vill här passa på och tacka de ledare som möjliggjort denna undersökning
för mig. Vidare vill jag tacka min handledare Feiwel Kupferberg vid Malmö
Högskola
Och sist men inte minst vill jag tacka min familj som stöttat mig med sin
förståelse under mitt skrivarbete.
5
Innehållsförteckning
1
Inledning
7
Bakgrund 8 Projekt 8Den estetiska lärprocessen 9
2.
Syfte och frågeställning
11
Avgränsningar 11
Disposition 11
3.
Teori
13
Self-efficacy 13
Motivation 15
Förväntningar av ett resultat 15
4.
Litteratur
19
Kultur och skola 19
Skolan och samhället 20
Samarbete 21
Ett tydligt ledarskap 23
Tid 24
Från vision till bedömning 25
Sammanfattning 27
5.
Metod
29
Urval 29
Skolenheternas sociala miljö 30
Den kvalitativa undersökningen 31
6
Etiska överväganden 33
Validitet och reliabilitet 33
Hermeneutiken 34
Bearbetning av material 34
6.
Resultat
37
Visioner och mål 37
Temat och projektets spridning 39
Eldsjälar eller aktiva ledare 41
Förstärkning i pedagogkåren 42
Bedömning 43
Den aktiva tidsprocessen 44
7.
Analys
47
8.
Diskussion
51
Metoddiskussion 51
Ett positivt projekt 51
Skapande samarbete 52 Stöd och uppmuntran 54 Svårigheter 55 Känslan i efterhand 56 Avslutande resonemang 57 Vidare forskning 58
Referenser
61
Bilaga
63
7
1.
Inledning
Under vårterminen 2007 skrev jag en C-uppsats inom dramapedagogik. Jag fick då en förfrågan om jag kunde tänkas vara delaktig i projektet FRAMÅT och skriva min magisteruppsats i pedagogik inom denna forskningsstudie. Jag tackade ja till erbjudandet. I projektet valde jag att undersöka hur olika skolledare har upplevt samarbetet i projektet. Anledningen varför jag tyckte att detta kändes intressant var av personliga skäl som till stor del var kopplade till min tidigare yrkesroll. En roll där jag arbetat som pedagogisk ledare i olika former och känner att ett ledarskap har en stor och kraftig inverkan på hur underorganisationen agerar. Idag arbetar jag som dramapedagog och finner det ur den synvinkeln ytterst intressant att undersöka hur man kan jobba i skolan med estetiska lärprocesser. Och vidare kunna följa hur den arbetsformen kan utvecklas. Lpo- 94 ser till skolans uppdrag och säger att skolan ska stimulera eleverna till att växa kunskapsmässigt genom intellektuella, praktiska, sinnliga och estetiska arbetsformer. Eleverna ska få uppleva olika uttrycksformer för kunskap bland annat med drama, rytmik, dans, musicerande samt ett skapande i bild text och form. Eleverna ska tillägnas en förmåga till sitt eget skapande.1Vilket jag ser som en stor utmaning i projektet. En ytterligare intressant punkt kopplad till projektets form är att skolan ska utvecklas så att den kan svara mot uppställda mål. Vilket skolledaren eller skolans huvudman ansvarar för. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan samt lärarnas professionella ansvar ska vara en förutsättning för att skolan ska kunna utvecklas kvalitativt. Vilket i sin tur kräver att bland annat nya metoder prövas och utvecklas.2
Min uppsats kommer att utgå från ett forskningsprojekt. Projektets bas ligger i ett barn och ungdomskulturhus ”Drömmarnas Hus” och heter ”FRAMÅT”3. Detta projekt arbetar efter är
en modell för att mäta effekter av kulturarbete i ett pedagogiskt och ett socialt perspektiv. Modellen prövas genom dokumentation och analys av Drömmarnas hus skolsamverkan och teaterproduktion ”NÅGON HAR BESTÄMT ATT DU SKA VARA MÄNNISKA”. Forskningsprojektet pågår under 2007-2008.
1 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet
(Lpo-94)
2 Lpo-94
8
Bakgrund
Projektet ”FRAMÅT”4 syfte är att sammanföra utbildning och kultur inom ett regionalt plan.
Malmö Högskolas forskningssyfte är att hitta verktyg för att kunna mäta kulturens pedagogiska och sociala effekter på unga. Projektet använder sig av en arbetsprocess där man implanterar kultur i den traditionella undervisningen. Detta sker genom en kombination av kulturpedagogiskt arbete och professionellt skapande. I arbetet ska kulturen fungera som ett kunskapsfrämjande arbete som ska kunnas ämnesanpassas eller användas i en självständig form. Genom kombinationen av institutkultur i form av skola och det fria kulturlivet finns visionen om att effekterna och resultatet av arbetet ska kunna nå en vidare spridning och genom detta kan förändringsarbetet få en större effekt. Produktionen löper under 16 månader och den delas in i tre pedagogiska faser: förarbete, genomförandet och mottagande. Förarbetet består av ett forumspel vars syfte är att stimulera ungdomar att reflektera över de val vi gör medvetna eller omedvetna, samt de värderingar som ligger till grund för att vara människa. Forumspelet genererar vidare i diskussioner och berättelser som vidare dramatiseras av en manusförfattare. Manuset bearbetas sedan av ungdomar och professionella skådespelare i ett interaktivt teaterspel. Teaterspelet är ett så kallat lajvspel där även publiken är aktiv för att föra handlingen framåt. Produktionen för detta löper under hela 2007 och ett 20-tal skolor är delaktiga. Forskningen löper parallellt under hela produktionen, men kräver ett längre efterarbete för utvärdering och sammanställning.
Projekt
Jag förutsätter att när man arbetar som ledare och tar emot ett projekt som på något sätt vill utveckla en idé eller en verksamhet så finns det i ledarens ansvar vissa underfrågor. Några frågor som jag personligen ställer är; vad ska vi ha detta till, vad är vår vision och hur ser våra mål och delmål ut. Hur kan jag arbeta med detta projekt så att antingen utvecklingsarbetet kommer att ingå eller utgå i den vardagliga aktiviteten i skolan. Ett projekt är enligt nationalencyklopedin en idé eller en plan för att kunna uppnå ett visst resultat. Ett projekt är även ofta själva arbetet med att genomföra planen. Under senare decennier används ordet som en beskrivning av en arbetsuppgift som ska genomföras inom vissa givna ramar för att ett bestämt mål ska nås.5 Ett projekt för med sig ett budskap om en utveckling som på något sätt
4 www.kulturradet.se/templates/KR_Page.aspx?id=1076&epslanguage=SV - 34k -
9
bör kunna falla i god jord om jag som ledare är villig att lägga kraft på det. Men ett projekt föder inte sig själv. Projektets välvilja kommer inte heller att fortgå om ingen tillför näring till detta, menar jag.
Den estetiska lärprocessen
Estetik kan i vissa sammanhang vara ett laddat ord jag vill därför lägga min tanke på hur jag som pedagog ser till det estetiska fältet. Mattis Gustavsson tar i sin rapport upp den italienska filosofen Bernedetto Croces resonemang angående estetik. Croce menar att estetik handlar om ett uttryckande och en omformulering av ett innehåll. Estetik handlar om att designa och att skapa form och innehåll till en helhet. Att förmedla det egna uttrycket som i sin tur en mottagare ska ta emot och vidare aktivt formge sändarens uttryck med hjälp av sin egen perception och sina känslor. I Croces resonemnag ligger estetiken knuten i den aktiva akt som vi åskådare mottar med våra sinnen. I detta mottagande anses våra känslor vara betydelsefulla för hur vi skapar mening till vår värld.6
Lena Aulin-Gråhamn och Carina Sjöholm tolkning av estetiska lärprocesser kan spår av Croce skönjas. Aulin- Gråhamn och Sjöholm menar på att den estetiska lärprocessen vilar på att kunskapsutveckling och förståelsearbete bör skapa processer där man kan knyta samman olika aspekter som känslor, upplevelser erfarenheter och analys. Man ska kunna göra kopplingar mellan det personliga, det social och det kollektiva. Man ska vidare ta hjälp av det estetiska, konstnärliga gestaltningar och uttrycksformer för att i en fri tolkning kunna formulera sitt uttryck.7
Estetik i skolan behövs, enligt Gustavsson, för att estetik i vårt konsumtionssamhälle bygger på att det egna jaget mer aktivt måste jobba på den bild son vi vill förmedla oss själva. Våra egna olika designval sänder budskap om vem man är. Hela vår person bär på olika tecken som läses av andra vare sig vi vill eller inte. Produktionen skapar produkter för individens identitetskapande. Estetikens kraft har skapat varumärken och politiska budskap. Vi lever idag i ett samhälle som styrs av en dominant estetisk dimension som i sin tur kräver en hög nivå på estetiska kunskaper och estetiska färdigheter.8
6 Gustavsson M, 2006, KME!?Estetiska läroprocesser på Segevångskolan.
7 Aulin-Gråhamn L & Sjöholm C (2003),Vad sägs om ”Kultur i skolan”?
11
2. Syfte och frågeställning
Mitt syfte i detta arbete är att jag vill undersöka hur olika typer av ledare upplevt värdet av samarbetet mellan skola och ett kulturprojekt där man har valt att använda sig av den estetiska lärprocessen genom hela projektet.
Mina frågeställningar är:
• Hur har olika ledare upplevt samarbetet i projektet ”Framåt”? • Vad har de olika ledarna värderat i projektets form?
• Har arbetsformen spridit sig i den dagliga verksamheten?
Avgränsningar
Jag har i min empiriska studie utgått från de olika kommuner som varit delaktiga i projektet. Jag har inte själv kunnat styra över hur många ledare som ställt upp i undersökningen. Alla ledare från samtliga 20 skolor har kontaktats. Resultatet blev att fyra ledare kunde avsätta tid för min studie. De fyra ledarna representerar varsin kommun och jag hoppas att det ska kunna skapa ett intressant fält som kan leda till en djupare diskussion i mitt arbete.
Disposition
Mitt arbete inleder jag med varför jag valt att genomföra följande studie och lite ord runt vad ett projekt är och varför vi använder oss av detta. Efter det går texten vidare in till mina frågeställningar. För att kunna följas upp med teorikapitlet som problematiserar framgångsförväntan, mål för resultat och motivation. Litteraturkapitlet står som nästa punkt, här har jag valt att se till litteratur som tar upp de teman som kommit fram i mina intervjuer. Sedan går texten in till den hermeneutiska metoden som jag valt att använda mig av, då uppsatsen är en empirisk kvalitativ studie. Uppsatsens andra hälft består av resultat och analys åtföljd av diskussion där mitt resultat presenteras.
13
3.
Teori
I detta kapitel är min avsikt att se till den motivationsteori som ligger till grund i min undersökning. Motivationsteorin har jag valt då jag upplever att den är applicerbar på verksamheter kring kreativa skapanden. För att nå ett samarbete krävs det, menar jag, en drivande kraft som handlar om en personlig motivation samt ett personligt ansvar för ett uppdrag. För att nå kraft i en motivation bör den vara relaterad till ett mål annars förlorar den i sin kraft. Grunden till mitt teorival ligger i något som Bandura9 kallar för framgångsförväntan, Self-efficacy. Jag har i min studie tittat på ett projekt. Ett projekt som på något sätt ska leda till ett resultat. Och för att nå ett resultat ska det motiveras till en handling. En handling som drivs i någon form av en positiv förväntan. Hur kommer detta resultat se ut efter projektet är färdigt? Vad förväntar man sig som ledare för framgång med detta samarbete? Banduras teori om Self-efficacy handlar om att möjligöra. I en verklighet där våra beteenden är bestämda genom ömsesidiga interaktioner mellan omgivning och individ. Våra beteenden påverkar således våra val som i sin tur leder till hur våra liv formas. Banduras menar; för att kunna förändra och skapa, måste vi tro på vår egen förmåga.
Self- efficacy
Amerikanen Albert Bandura (f.1925) är mest känd för sin teori om socialt lärande. För att kunna vidareutveckla sin teori om framgångsförväntningar har han använt sig av den sociala inlärningsteorins principer. Han bygger sin social- kognitiva inlärningsteori på dels centrala delar av behavioristisk teori, främst då tesen att inlärning sker då någon form av förstärkning tillämpas. Vidare använder han sig av så kallade kognitiva element som tillexempel förvänta, tidigare minnen och upplevelser. I Banduras teori är individens yttre beteenden mindre viktiga, det kan räcka med att vara observatör för att inhämta kunskap. Banduras menar på att lita på sin förmåga att kunna åstadkomma resultat är grundläggande i för den mänskliga aktiviteten. Vi människor strävar efter en kontroll för vår utveckling och för att vi ska kunna överleva. Genom kontroll kan vi påverka det som sker i vår omgivning. Teorin om Self – efficacy handlar om de antaganden vi har till den egna förmågan att kunna organisera, utföra och inrikta vår egen aktivitet till vad vi vill åstadkomma, vårt mål. Enligt Bandura så är vår
14
tro på vår förmåga att åstadkomma ett resultat det som kommer att påverka vilken handlingsriktning som vi väljer. Detta kommer i sin tur bidra till vilken kraft som vi är villiga att lägga ned. Kraften växer till en grund för hur mycket som vi orkar då olika motgångar uppstår. Kraften blir också en bas för den personliga återhämtningsförmågan vid negativa upplevelser. Denna energi bestämmer vidare hur vi via våra tankemönster kan hindra eller underlätta för den egna förmågan samt skapandet av stress vid pressade kravfyllda situationer. Kraften kommer slutligen vara den som är grund för den nivå som prestationen kommer att förverkligas med.
Då saknad av tilliten till den egna förmågan uppstår svajar vår så kallade kontroll över situationen och detta skapar en oro hos individen. Den mänskliga aktiviteten ligger i ett dynamiskt samspel mellan olika influenser som finns i omgivningen (O), det personlig (P) och i det beteendemässiga (B) tillstånd som vi befinner oss i. Banduras triad är byggd på dessa tre orsaksrelationer.
P B O
Figur 1 Banduras triad
Dessa olika faktorer kan ha olika stark inverkan beroende på vilket socialt sammanhang de befinner sig i. Banduras menar att den mänskliga anpassningen och viljan till förändring är förankrad i sociala system som vi själva är med att forma och skapa. Vårt egna jag är socialt skapat och genom vår egen självpåverkan är vi då bidragande till vem vi blir eller vad vi gör. Våra valmöjligheter styrs av vår egen påverkan, i den påverkan har vi en frihet till att reflektera över olika alternativ värdera om processers olika utfall, vi kan genom välja valmöjligheter utifrån vår förmåga att genomföra dessa, säger Banduras. 10
15
Motivation
Motivationen grundar sig, enligt Bandura, på det personliga self-efficacy. Genom individens upplevda kunskaper och färdigheter tar vi oss an nya uppgifter. Vad vi undviker är att konfrontera det som kräver en större färdighet än den upplevda förmåga som vi redan har. Den personliga kontrollen användande beror på vilken form av behållning som vi får. Därför kan det finnas en positiv effekt av ett belöningssystem. En belöning kan få oss människor att sträva efter att utveckla vår kontroll. Som för oss vidare till att hitta motivation för mer krävande ansvar och större risker som nya fält kan innebära. Överlåtande av vår kontroll kan ibland ske i sammanhang som påminner om tidigare misslyckanden eller i situationer där man går in med en förväntan av svårigheter. I båda situationerna uppstår då ett hinder till att kunna utnyttja sina kompetenta färdigheter. Likväl som underordande ställningar minskar vår personliga tilltro till vår egen förmåga. Genom att fokusera på en uppgift via dess svårigheter försvagar en människas tillit till sin förmåga Om människan istället rikta in sig på de delar som är möjliga att uppnå, så växer tilliten till den egna förmågan, menar Banura.11
Förväntningar av ett resultat
Ett resultat uppstår då vi har utfört en handling. För att uppnå resultatet har vi med andra ord utfört en prestation. Vår förväntan av resultatet beror på hur vi värderar vår förmåga att prestera. Ett mål startar inte en motivation av sig själv, utan strävan till målet bör ligga i en nivå där tilliten till vår förmåga genererar till en positiv prestation. Men för den skull är det viktigt att se efter en högre nivå än att bara se till att göra sitt bästa, vilket enligt Banduras har väldigt liten effekt eller ingen alls. Specifika mål leder till motivation och förser uppgiften med positiv kraft. Motivationens rötter finns i en kognitiv process. Genom att kunna se den tilltänkta framtiden via nuet genom dina tidigare tankar och upplevelser. I den avsiktliga handling där individen har tagit till sig ett särskilt mål kommer denne att inrikta sig till att förverkliga uppgiften. Det är dock inte så att målet förverkligar sig själv. Utan individen motiverar sig själv genom sin egen tro till vad den är kapabel att klara av själv. Individen väger fördelar mot nackdelar för att sedan sätta mål som denne styr sin plan mot för ett framgångsrikt resultat. Banduras framhåller att individen som kopplar framgång till sin personliga kapacitet och ser sina motgångar bero på svag arbetsinsats kommer att klara svårare uppgifter. Individen kan då stå emot motgång med en helt annan styrka. Detta gör
16
individen för att den kan se till att resultatet är beroende på arbetsinsatsen. I motsats finns individen som ser sina bristande möjligheter till framgång i situationsbundna möjligheter, de kommer att ge upp vid minsta svårighet, menar Bandura. Individen som inte upplever framgång vid hårt arbete tror inte på att de kan nå en högre prestation. Ju högre self-efficacy individen har desto högre är den villig att satsa i sin målsträvan. Personliga mål ligger mer i en självtillfredsställelse där individen lägger ner sin kraft till den har uppfyllt sitt mål. Motivationen är då beroende på att individen tror på att denna verkligen kan nå sitt uppsatta mål.12
Banduras teori om ”self-efficacy är en del av Banduras Socialkognitiva teori. Banduras översätter ordet ”self-efficacy” till en tro till den egna förmågan eller till en tro vad det gäller framgångsförväntan. Banduras använder sig av två slags förväntningar i sin teori. En förväntning som handlar om att klara av de handlingar som krävs för att nå målet samt en förväntning som pekar på resultatet för att nå målet. Att skilja dessa handlingar kan vara bra i vissa sammanhang, till exempel då vi vill förklara olika val som vi gör gällande framtida områdesfält. Människan måste tro på att hon kommer att klara av sin uppgift samt att människan måste tro på att uppgiften leder till ett önskat resultat. Banduras framgångsförväntningar bygger på fem olika informationskällor som är:
• Tidigare erfarenheter där man redan har kunskap om något på samma område.
• Ställföreträdande erfarenhet, här har man sett andra, som det är naturligt att jämföra sig med, att utföra liknande uppgift.
• Muntlig övertalning, att få stöd och uppmuntran från andra hjälper, det är inte bara egna erfarenheter som räknas.
• Emotionella förhållanden, som är förknippade med den utförda handlingen eller resultatet. Dessa emotionella förhållanden kan vara av positiv eller negativ karaktär.
• Personens tolkning, den egna tolkningen av sin prestation.
Banduras pekar i sin teori på två viktiga punkter. Den ena är där han ser till de stora möjligheter som ligger i förebilder och inlärning genom observation. Den andra punkten är betydelsen av uppmuntran och stöd för att stärka människans förväntningar. Genom det stödet sitter inte människan fast i en hjälplöshet som bottnar i individens tidigare erfarenheter vad
17
det gäller tolkningar av framgångar och misslyckanden. Teorin är byggd genom en optimism vilket är positivt inom pedagogiken.
Gun Imsen13 har genom en enkel modell försökt att förklara Banduras teori. Imsen menar på att personen bygger sin motivation genom att först skapa ett rum där det för uppdraget finns en förväntan över att klara av den situation som ska genomföras. Denna förväntan kommer att påverka de beteende som personen intar till in sin tur skapandets kraft som kommer att avsättas beroende på förväntan av hur resultatet kommer att bli.
Modell enligt Banduras teori. 14
Person --- Beteende --- Resultat
Förväntan om Förväntan om att klara av resultatet nödvändiga
handlingar
Figur 2 Banduras teori
13 Imsen G,(2008), Elevens värld, introduktion till pedagogisk psykologi.
19
4. Litteratur
För att kunna nå fram till en analys har jag valt att se närmare på följande områden kultur i skolan, pedagogik, ledarskap, tid, visioner och mål, samarbete och bedömning. För att ge en översikt till projektet och dess inriktning har jag valt att börja med kultur för att sedan gå vidare till pedagogiken följt av samarbetet. Vikten av ledarskapet kommer efter detta att tittas närmare på för att följas upp med de teman som framkommit ur mina intervjusamtal.
Kultur och skola
Lena Aulin-Gråhamn och Carina Sjöholm har tillsammans jobbat fram rapporten Vad sägs om ”Kultur i skolan” från regeringen ett uppdrag att utarbeta olika modeller för kompetensutveckling för lärare gällande kultur och lärande i skolan. I undersökningen har 22 involverade personer på fältet uttalat sig gällande kultur i skolan. 1999 fick skolverket och kulturrådet regeringens uppdrag att utveckla ett samarbete som rörde kultur i skolan på nationell nivå. Det centrala i detta uppdrag var att stödja och utveckla estetiska lärprocesser i skolan. Uppdraget fick namnet Kultur och skola (Kos).15
Aulin-Gråhamn och Sjöholm menar att Kos uppdagat att det finns ett problem runt dokumentationen kring de estetiska lärprocesserna. Dokumentationen är onyanserad och bara positiv. Vilket i sin tur gör att det finns svårigheter för att utveckla fältet då nyanserade erfarenheter saknas. Vad Kos pekar på är att det är nödvändigt att utveckla lärarnas kompetens för att kunna iscensätta estetiska lärprocesser. Samtidigt måste det finnas en djupare dokumentation och reflektion runt det estetiska görandet för att kunna utveckla teorier med forskare och andra verksamma på fältet.16
I Aulin-Gråhamn & Sjöholms rapport kan följande skönjas, att kultur i skolan kopplas till någon form av lärande. Kultur i skolan kan skapa breda, empatiska människor vilket gör att man i sin tur blir en bra och kulturell människa med en hög emotionell intelligens, EQ. Den kulturella processen hjälper elever att hitta sig själv, att bli en hel människa med ett gott självförtroende. Kulturen i skolan ger en möjlighet till nya sätt att uttrycka sig på. Och genom
15 Aulin-Gråhamn L & Sjöholm C
20
detta skapa ett arena för alternativa språk som ger en nyans för ett självförverkligande. Det är roligt och socialt och det kan minska fördomar mot konstarter i olika former.17
Men arbetet med kultur i skolan upplevs ställa stora krav på personalen; kravet är att man måste vara engagerad och arbetet kräver tid, man behöver således ha sin lednings fulla stöd då man arbetar. Rapporten visar på att ledningens stöd poängteras av princip alla och detta stöd räcker inte med ett muntligt bidrag utan arbetet måste vara genuint förankrat för att få en legitimitet. Vidare ser Aulin-Gråhamn & Sjöholm att kultur i skolan framförallt faller inom ramen för svenskämnet eller de estetiska ämnena. Lärare i samhällsorienterande- och naturorienterande ämnen har kanske svårare att se att detta fält även handlar om dem. Men det finns genomgående en positiv inställning till arbete med kultur i skolan även om det finns mindre problem i genomförandet.18
Idag handlar skolans roll om att kunna ge elever en möjlighet till delaktighet i kulturlivet. Författarna menar på att kulturvanor är av högst varierande karaktär mellan olika grupper och kulturlivet är således socialt betingat. En lösning genom att ge alla tillgång till konst och kultur har haft relativt marginella effekter. Lust och lärande finns som en röd tråd i rapporten. Kulturen förknippas oftast med något lustfyllt men det poängteras att kultur som konst och estetik inte givet är något gott.19
Skolan och samhället
Pedagogik och kopplingen till samhället och kulturen, diskuterade den amerikansk pedagog John Dewey (1859-1952). I boken ”Individ, skola och samhälle” tar Dewey upp vad pedagogiken kan och bör betyda för individ och samhälle. Författaren anser att om man vill nå en pedagogisk utveckling bör man titta i bredare och socialt perspektiv. Risk finns annars att förändringar och nya lärosätt lätt uppfattas lärares egna påhitt. En modifiering är en produkt som bör svara mot de behov som finns i det samhälle som växer fram, menar Dewey. Det gäller att kunna se sambandet mellan pedagogik och den allmänna utvecklingen för att få detta att framstå som en beståndsdel i hela den sociala utvecklingen.20
17 Aulin-Gråhamn L & Sjöholm C
18 Aulin-Gråhamn L & Sjöholm C
19 Aulin-Gråhamn L & Sjöholm C
21
Dewey menar att den praktiska träningen i pedagogiken medför en ökad kraft för eleverna inom observationsförmåga, påhittighet, konstruktiv fantasi samt logiskt tänkande. Genom ett pedagogiskt samarbete skapar ett så kallat förstahandskontrakt med verkligheten. Dewey sätter tyngd på frågan hur ska vi jobba med våra elever där man tränar den andra sidan av livet? Den sida som innebär bland annat en sysselsättning som stärker och utvecklar det personliga ansvaret och som tränar elever vad det gäller livets fysiska realiteter. En skola som är en del av samhället och inte står vid sidan om. Dewey resonerar att ett samhälle hålls ihop utifrån de som arbetar genom likartade idéer i en gemensam anda och för ett gemensamt mål. Detta är något som författaren anser saknas i skolan, ett sådant element av gemensamma och produktiva aktiviteter finns inte där.21
Att samarbeta och hjälpa varandra kan ses som ett medel som frigör krafter och skapar rum för initiativ, påpekar Dewey. Skolan bör sträva efter former som utvecklar samarbete och gemenskap. Där tyngdpunkten inte är den mängd information som eleven tillägnar sig utan i vilken kvalité som arbetet utförts. Då organiserar sig skolans liv på en social grund som kommer med att man får ta del av ett konstruktivt arbete. Ett arbete där man är bidragande till ett socialt resultat där man kan ta ansvar och göra adekvata bedömningar. Skolan ska vara en plats där den verkar som en del av livet, en plats där elever kan lära sig att växa och lära sig att leva. Målet ska vara en utveckling av social förmåga och insikt.22
Samarbete
Bergström & Saarukka säger att själva samarbetet övas i en så kallad samarbetsinlärning. De menar att inom både näringsliv och utbildning krävs såväl intern som extern samverkan och ömsesidighet för att framgång och kvalitativa prestationer ska framstå i en organisation. Författarna, Berit Bergström, skolledare som arbetar med fortbildning i skola och näringsliv. Siv Saarukka, lärare som är verksam inom den statliga och kommunala utbildningssektorn, Finland. Diskuterar runt samarbetsinlärningen i” Pedagogikens tango”. Där tankar om ett pedagogiskt rum bearbetas. En process som går från individens, gruppens, tänkandets, och reflektionens rum. Där de pedagogiska principerna ligger i stabilitet, flexibilitet och rörelse. För en utveckling av kompetensen krävs en insikt av villkoren och metoderna för ett gott
21 Dewey J
22
samarbete. Ett gott samarbete bygger på ömsesidig respekt, lojalitet, hänsyn, förståelse och flexibilitet.23
De fundamentala byggstenarna för en hållbar utveckling är de långsiktiga effekterna som gruppinsatser och samverkan ger. För att kunna nå fram i skolmiljö så måste det pedagogiska fokuset flytta, från individ till grupp och från konkurrent till ett samarbete, fortsätter Bergström & Saarukka. Inom själva samarbetsinlärningen kan man idag skönja flera olika metoder och tekniker. Bergström & Saarukka poängterar dock att det som är viktigt vid valet av en gruppmetod är att uppgiftens syfte och mål samt den lärande gruppens behov stämmer överrens. 24
Samarbete per definition är enligt Dr Daniel Goleman förmågan att kunna anpassa det egna behovet till andra människors behov. Goleman, doktor i psykologi, för en teori om att varje gång människor träffas, för att arbeta tillsammans, så uppstår något som han kallar för en gruppintelligens. En intelligens där allas kunskaper och talanger samlas. Goleman menar här att resultatet av gruppens samarbete kommer att avgöras beroende på hur stor gruppintelligensen är. Den viktigaste komponenten för ett samarbete i en gruppvisar sig vara den emotionella intelligensen. En hög gruppintelligens är enligt Goleman, social harmoni. Den sociala harmonin handlar om förmåga att komma överrens och det gör att vissa grupper är mer talangfulla, produktiva och framgångsrika medan andra klarar sig sämre.25
Goleman påpekar att begreppet gruppintelligens kommer från Yale-psykologen Robert Sternberg och doktoranden Wendy Williams. Stenberg och Williams har i sin forskning försökt hitta ledtrådar till varför vissa grupper är mer effektiva än andra. Forskningen visar på att personer bidrar med sina specifika talanger i en grupp. Gruppen kan inte vara smartare än summan av alla specialtalanger. Vad gruppen däremot kan är att vara mycket ”dummare ”om ett samarbete inte fungerar. Den absolut viktigaste faktorn för att kunna maximera en grupprestation är att medlemmarna ska kunna skapa en inre harmoni så att alla talanger kan användas till fullo, anser Goleman.26
23 Bergström B & Saarukka S,( 2004), Pedagogikens tango.
24 Bergström B & Saarukka S
25 Goleman D,( 2005), Känslans intelligens
23
Helena Hallerström, fil.lic i pedagogik, tar i sin avhandling, ”Rektorers normer, i ledarskapet för skolutveckling”, upp samband mellan lärares samarbete och skolkultur. Hallerström visar på att det inte alls är svårt som skolledare att få lärare med på idéer kring nya försöksverksamheter. Däremot finns det olika kunskapssyner mellan olika arbetslag som påverkar samarbetes funktion. Lärare som arbetar i fungerande lag tillför nya synpunkter till ledningen i en positiv anda. Ledare påpekar att skolenheter präglas av traditioner och kulturella skillnader som bör tas med i beräkningen då det gäller skolförändringar. En negativ kraft finns för att ta emot idéer från andra då personal istället vill göra rätt på sitt eget sätt. Hallerström säger att detta kan vara bra, men att det kan för en skolledare bli väldigt tungt då man märker att nya idéer inte når fram. De pedagogiska insikterna och pedagogiska diskussionerna behöver mer utrymme. Ett rum där fler pedagoger involveras och möts oftare för ett erfarenhetsutbyte, anser Hallerström. Vidare påpekar författaren vikten av att göra elever och föräldrar delaktiga i kommande processer, så att eleverna vet vad de håller på med och varför. 27
Ett tydligt ledarskap
Om ledarskapet säger Elisabeth Nihlfors, utbildare och utvecklingsledare att ledningens nyckelroll är att ge stöd, legitimera och formulera tydliga förväntningar. Att förstå kulturen vid skolan, värdera och uppmuntra pedagogernas professionella utveckling. Beskriv det du som ledare värderar, låt det expandera och se hela människan. En ledare ska uppmuntra till ett samarbete och ge erbjudanden. Skapa verktyg inte hinder och håll kontakt med yttermiljön.28 En grundförutsättning för att förändring ska kunna ske är att det finns en uttalad väg, en vision samt framtidsbilder för arbetets utveckling. En skolutveckling handlar om att föra en dialog mellan skola, hem och närsamhälle, menar Nihlfors. Vidare säger författaren att efterfrågan i skolledares kunskaper i förändringsarbete kunde vara större. En förutsättning att få ett framgångsrikt förändringsarbete är att det får legitimitet i både den interna organisationen som den utanför. Men det är mötet mellan människor som är det viktigaste och detta förutsätter att det finns utrymme för att kunna skapa goda relationer.29
27 Hallerström H,( 2006), Rektorers normer, i ledarskapet för skolutveckling
28 Nihlfors E, (1998), Mod att leda, en skola i utveckling.
24
Lars Svedberg, legitimerad psykolog, säger att en ledares största problematik är att se skillnaden i relationen mellan sig själv och det som ska ledas. En ledare är per definition en individ som har lämnat kollektivet just för att kunna leda det. I Svedbergs avhandling ”Rektorsrollen, om skolledarskapets gestaltning” menar Svedberg att ledaren arbetar alltså inte i verksamheten utan för verksamheten. Ledarens arbete rör därmed strategier, organisation, mål och utveckling. Ledaren bör uppfatta och se helheten i verksamheten och för att kunna bevara sin egen integritet bör ledaren hålla en viss distans till det som ska ledas. Svedberg framhåller att dessa sätt kan uppfattas som en viss kyla, men kan i sin grund vara den totala motsatsen. Svedbergs förklaring till detta är att är distansen liten finns det en risk att klarsynen blir lidande och verksamheten kommer att färgas av de privata intressena istället för de professionella överväganden som är avsedda för verksamheten. Har man å andra sidan en stor distans finns det risk för att ledaren förlorar kontakten med själva verksamheten. Svedberg säger att på ett psykologiskt plan har ledaren en makt, för att kunna förvalta makten bör ledaren ge upp någonting in utbyte för denna makt. Det ena är samhörighet; där ledaren ofta upplever en viss tomhet omkring sig. Den andra är den egna personliga prestationsglädjen; en insiktsfull ledare jobbar för att skapa förutsättningar för andras prestationer. 30
Tid
I boken ”Att leda kreatörer” säger författaren Zollitsch, att det bästa som vi kan ge en kreatör är vår tid och vår odelade uppmärksamhet. Författaren anser att det anslås alltför lite tid i mötet under kreativa processer. Ont om tid ger otålighet och otillfredsställelse vilket ofta leder till besvikelse i det kreativa arbetet. Gott om tid däremot ger ett lugn som gynnar den kreativa processen, där en stunds tystnad kan göra underverk för den emotionella processen. Genom att ge gott om tid visar vi för kreatören hur viktigt dennes arbete är. Ibland kan en feed-back process ta två timmar och ibland bara 20 minuter. Det spelar ingen roll huvudsaken är att ledarskapet vet vad gott om tid betyder i just den verksamheten, anser Zollitsch.31
Ävan Nihlfors menar att utveckling tar tid och det är via dialogen som vi möjliggör utrymme där vi kan ta tillvara på allas erfarenheter och kunskaper. Flödet i dialogen bygger på tillit, förtroende, ett nära ledarskap och rätt till att ifrågasätta, tänka om samt tänka i nya banor. Alla förändringar kräver många mötesplatser, tillfällen för samtal och dialoger med olika
30 Svedberg L,( 2000), Rektorsrollen, om skolledarskap och gestaltning.
25
intressenter. Nihlfors säger att projekt lyckas oftast. Svårigheten är att kunna överföra erfarenheterna till andra som inte varit involverade i processen. Det går sällan att applicera ett projekts resultat på en annan grupp. Nihlfors menar att alla behöver delta i processens arbete och engageras i utvecklingen. För att skapa en dynamik i en organisation så kan man skapa så kallade lärgrupper. Grupper som löper parallellt med den vanliga organisationen där lärgruppen kan ligga som ett forum för nytänkande och innovation. En växelverkan är viktig i de parallella strukturerna för att inte lärgruppen ska bli en del av den ordinarie organisationen. Dialogen ställer krav, som att vara en god lyssnare för att ge plats till människor med olika bakgrunder, erfarenheter och språkbruk. Detta för att kunna öppna upp för hur vi från idag jobbar oss närmare visionerna, ett arbetssätt som ger både glädje och styrka, påpekar Nihlfors.32
Från vision till bedömning
Pedagogerna Annika Axiö och Berit Palmquist menar att en vision är något som visar ett perspektiv dit man vill nå i framtiden, en idealbild och en lockelse. I sin bok ”Utveckla ledarskapet i skolan” pekar de på att visionen ska vara möjlig att uppnå på längre sikt. Visionen är viktig för att ha en inriktning av verksamheten som driver utvecklingen framåt, samt att den stimulerar och entusiasmerar personalen.33 Även Hallerström trycker på vikten av de egna visionerna i ledarskapets roll där den egna övertygelsen blir drivkraften för förändring. Denna drivkraft bygger på ledarskapets egen kunskapssyn och idéer. Där personliga positiva och negativa händelser kan komma att ligga som en starkt drivande kraft i utvecklingen av skolan. En ledare är en visionär som lockar fram sina medarbetares engagemang och strävan mot högre mål.34Ett mål som i sin tur är, enligt Axiö & Palmquist,
mer konkret än en vision. Målet ska vara realistiska, någorlunda mätbara och de ska vara möjliga att uppnå. Målen ska ses som meningsfulla och de ska vara praktiska styrinstrument. Målen ska ses på kortare sikt och de ska vara förankrade i de förutsättningar som man arbetar under. De ska fungera som små steg på väg fram till visionen.35
Arbetet i skolan strävar efter kvalitativa mål. Dessa kvalitativa mål är i princip omöjliga att nå och det är just därför de är viktiga att ha. Gerd Arfwedson och Gerhard Arfwedson, författare
32 Nihlfors E
33 Axiö A & Palmquist B, (2000), Utveckla ledarskapet i skolan.
34 Hallerström H
26
till boken ”Didaktik för lärare” menar på att alla organisationer har sina mål. Och att arbete som utförs ska sträva efter att komma till uppsatta mål. Arfwedson & Arfwedson visar på att mål av kvalitativ karaktär möter andra krav än vad de som jobbar efter kvantitativa mätbara mål gör. De kvalitativa målen för med sig helt andra villkor för arbetet.36 I Lpo 94 definierar man mål på följande sätt ” mål att sträva mot anger inriktningen på skolans arbete. De anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan.”37 Skolans verksamhet ska utvecklas så att
den svara mot uppställda mål, vilket huvudmannen har ansvar för. Skolan ska utvecklas kvalitativt vilket kräver att undervisningsmålen provas kontinuerligt. Resultat och utvärdering ska följas upp samt att nya metoder prövas och utvecklas. Arbetet ska ske aktivt i samspel med skolans personal och elever samt i nära kontakt med hemmet och det omgivande samhället.38
I Lpo-94 av svenska regeringen fastställd läroplan säger att, skolans uppdrag är att främja ett lärande som bland annat omfattar en utbildning och fostran. I uppdraget ska finnas utrymme att överföra och utveckla ett kulturarv. Ett arv som är byggt på värden, traditioner, språk och kunskaper från tidigare generationer. Skolan ska genom detta förbereda eleven för att kunna leva och verka i samhället. Och genom de gemensamma referensramarna som är grund för samhällets existens. Elevens identitetsutveckling ska kunna ske genom goda möjligheter. Där samtalet, läsning och skrivmöjligheten ska stärka elevens kommunikation till en ökad tilltro för sin språkliga förmåga. Undervisningen ska vidare lyfta fram samhällets funktioner. Levnadsvillkor och arbete ska anpassas för att generera i en hållbar utveckling. Kunskap är inget entydigt begrepp därför ska skolan erbjuda varierande arbetsformer. Innehåll och arbetsform ska då stimulera eleverna till en harmonisk utveckling. I en harmonisk utveckling ligger möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och få tillfälle att gestalta sina erfarenheter och kunskaper.39 Bedömning ska i sin tur ske utifrån lokalt uppställda mål som ska luta sig på läroplanens grundskoleförordning40. I läroplanen visar regering och riksdag på värdegrunden som ska prägla skolan samt de mål och riktlinjer som ska gälla för den. Kursplanen ska visa på vad elever ska lära sig med en stor valfrihet av stoff och arbetsmetoder. Kursplanen visar däremot inte på arbetssätt, organisation eller metoder. Kursplaner fastslår de
36 G Arfwedson & G Arfwedson
37 Lpo 94, s.13
38 Lpo 94
39 Lpo-94
27
kunskapskvaliteter som undervisningen ska utveckla och fungerar som en ram där stoff och metoder ska framarbetas lokalt.41
Sammanfattning
I min litteraturgenomgång har jag sett till olika områden. Jag har valt att föra fram kulturen och skolan för att ta del av den estetiska process som tillämpas och inom vilka områdesfält som det estetiska arbetet genomförs. Vidare finns problematiserat den bristfälliga dokumentationen som finns runt estetik och skola. Enligt Aulin-Gråhamn & Sjöholms42
rapport upplevs dokumentationen som onyanserad och bara positiv. Författarna påpekar att det borde finnas en djupare dokumentnation runt de estetiska fälten i skolan forskare ska kunna utveckla fälten. Under rubriken skolan och samhället säger pedagogen Dewey43 att han vill se utveckling i ett bredare pedagogiskt och socialt perspektiv. Dewey menar på att man måste kunna se samband mellan det pedagogiska och den allmänna utvecklingen i samhället för att nå fram i den sociala utvecklingen. Skolan ska vara en del av samhället inte stå vid sidan om. Man måste arbeta i en gemensam anda för att nå fram till gemensamma mål. Målen ska vara en utveckling av en social förmåga och insikt.
Dewey snuddar i sitt resonemang in på området samarbete vilket författarna Bergström och Saarukka44 problematiserar. De menar på att samarbete bygger på olika fundamentala byggstenar vilket man övar i en så kallad samarbetsinlärning. Samarbete handlar om respekt, lojalitet, hänsyn, förståelse och flexibilitet. Det pedagogiska fokuset ska därför ligga på gruppen och dess gemensamma samarbete. Liknande resonemang för Goleman45 som säger
att samarbete vilar på att anpassa det egna behovet till andra människors behov. Goleman poängetrar vikten av att skapa en inre harmoni i en grupp för att på det sättet kunna nyttja alla talanger till fullo. Hallerström46 som problematiserar runt samarbete och skolkultur menar på att samarbete inte i sig är ett problem. Hallerström anser att inom skolan finns det olika kunskapssyner mellan olika arbetslag och det är dessa kunskapssyner som påverkan vilken kraft som kommer i ett samarbete. Det finns för lite plats för diskussioner och erfarenhetsutbyte i den pedagogiska sfären, menar Hallerström.
41 www.skolverket.se
42 Aulin-Gråhamn L & Sjöholm C
43 Dewey J
44 Bergström B & Saarukka S
45 Goleman D
28
Från samarbetet kliver jag vidare i min litteratur till ledarskapets roll. Nihlfors47 ser
ledningens nyckelroll som ett stöd för att skapa kraft. Hon lägger tyngd på att värdera den expanderande utvecklingen och att se till hela människan. Ledaren ska skapa förutsättningar och breda plats för goda relationer. Svedberg48 anser att det kan för ledaren finnas konflikter i att se skillnaden mellan sig själv och det som ska ledas. Han menar på att ledarskapet styrs av en maktfaktor och för att kunna förvalta ledarskapet bör ledaren ge upp något i utbyte för denna makt. I det utbytet uppstår en problematik som bottnar i samhörighet till gruppen och den egna prestationsglädjen. Tiden är ett annat begrepp som Hallerström49 tidigare snuddat
vid. Författaren Zollitsch50 kopplar tid till ledarskapet och kreativiteten. Han säger att ont om tid ger otålighet och otillfredsställelse vilket tar kraft från en kreativ process. Medan gott om tid ger lugn och är tillfredställande för den skapande processen. Nihlfors51 poängterar att all utveckling tar tid. Det är i dialogen som vi kan utbyta erfarenheter och kunskaper och därmed möjliggöra ett utrymme för utvecklingen. Utrymmet skapar i sin tur plats för visioner som ger plats till arbetssätt som byggs på glädje och styrka.
Visionen ska enligt Axiö & Palmquist52 vara en lockelse till det som man vill åstadkomma i framtiden. Visionen är en färdriktare på vilket håll som man vill att verksamheten ska sträva mot. Det är visionen som driver utvecklingen framåt. Målet eller målen däremot ska vara i mindre enheter och de ska vara mätbara, realistiska och möjliga att uppnå. Mål ska stå som ett styrinstrument och vara små steg på vägen framåt. Även Arfwedson & Arfwedson53 menar att mål ska vara något som man inom skolan ska sträva mot. De anger inriktningen på skolans arbete. Allt arbete ska inom skolans ram ske i ett aktivt samarbete mellan elev, skola, hemmet och samhället. Lpo-9454 visar på att skolan ska genom sin utbildning och fostran av eleverna förbereda dessa till att kunna leva och verka i samhället via gemensamma referensramar. Ramar som står till grund för samhällets existens.
47 Nihlfors E 48 Svedberg L 49 Hallerström H 50 Zollitsch J 51 Nihlfors E
52 Axiö A & Palmquist B
53 G Arfwedson & G Arfwedson
29
5. Metod
I kapitel fem kommer jag att presentera den metod som jag valt att använda i mitt arbete. Först ser jag till urvalsgruppen i min empiriska undersökning . Sedan går jag vidare till den kvalitativa metod som jag använt samt hur datainsamlingen har skett. Kapitlet fortsätter med en inblick i etiska överväganden och trovärdigheten i undersökningen, för att sedan komma fram till den hermeneutiska tolkning som jag använt mig av. Jag har valt att avsluta kapitlet med att föra ett resonemang runt bearbetningen av mitt material.
Urval
I min uppsats har valt att lägga fokus på olika ledares upplevelser av ett samarbete mellan ett kulturprojekt, drivet av Drömmarnas Hus, och skolan. Mitt val av att se till ledare i projektet, bottnar i nyfikenhet runt ledarskapets kraft och inverkan i skolans dagliga värld. Samtliga ledares intresse för projektet har haft olika ingångar. Vilket jag sett som väldigt intressant för mitt arbete. För att kunna ta del av ledarnas upplevelse är uppsatsen baserad på intervjuer med fyra olika ledare, som på ett eller annat sätt varit involverade i projektet FRAMÅT. Jag har arbetat utifrån de fyra kommuner som varit delaktiga i projektet, vilket jag har valt för att kunna få bredd i min studie. Alla kommuner är placerade i södra Sverige. Min ursprungliga idé var att kunna använda mig av enbart skolledare i min undersökning. Men på grund av olika skäl var det svårt att nå en frivillig intervju till mitt arbete. Vilket berodde på ändringar i tjänster samt brist på tid. Jag har full förståelse för de skolledare som inte kunnat delta undersökningen. Jag ändrade min tanke och valde att genomföra min studie med de fyra ledare som var intresserade att delta i mitt arbete. Samtliga ledare har olika positioner inom skolans värld. Min fokus ligger på hur upplever de skilda ledarna samarbetet i projektet? Jag valde att inledningsvis ta kontakt med alla ledare som varit delaktiga i projektet. Kontakten skedde via e-mail. Dessvärre var det enbart en ledare som annonserade att hon var villig till att delta. Jag fortsatte mitt letande genom telefonkontakt med ledarna. Vilket visade sig vara en mer effektiv form för att nå fler intressenter. Antalet stannade vid fyra ledare som kunde avsätta tid för att delta i min studie. En ledare representerade således en kommun. Alla ledare är kvinnor vilket jag inte har kunnat styra över, eftersom min undersökning skett på
30
frivillig basis. Jag har inte heller lagt något genusperspektiv på min studie då det inte har varit min avsikt i denna uppsats.
I min studie har jag valt fyra olika ledare som är en skolchef, en rektor, en biträdande rektor samt en pedagog som är delegerad ledare för samarbetet med projektet. Undersökningen är baserad på intervjuer som utförs med hjälp av en intervjuguide. De olika ledarna upplever jag som mycket intressanta och de kan berika uppsatsens omfång. Genom ledarnas olika roller kan de bidra till att belysa viktiga frågor från olika perspektiv och skapa djupare, nyanserad grund i mitt arbete. Jag valt att namnge de fyra ledarna med fingerade namn; Anna, Maria, Annika och Sara.
Skolenheternas sociala miljö
Här kommer jag kortfattat ge en beskrivning av fem skolor som ingått i projektet Framåt. Sedan följer en presentation av de fyra ledarna som varit villiga att ställa upp i studien.
Alla fyra av fem skolor är olika och skiljer sig geografiskt och socialt åt.
• Första skolan ligger i ett förortsområde till en större stad. Skolan är relativt nyrenoverad. Den sociala miljön är av mångkultur och området tillhör ett lågstatusområde. Skolan är en F-9 och har idag ca.340 elever.
• Den andra skolan ligger i en storstadsmiljö. Även denna skolas sociala miljö är av mångkultur. Skolans placering är i ett medelstatus område. Skolan är en F-9 och har 650 elever.
• Skola nummer tre är en landsbygdsskola med närhet till en normalstor stad i ett medelstatusområde. Skolan är en F-9 skola med 400 elever. Skolans placering saknar ett tätare kollektivtrafiksnät.
• Fjärde skolan ligger i en mindre stad, skolan ligger centralt och tillhör ett högstatus område. Skolan är en F-9 och har 480 elever.
• Femte skolan är även den placerad i en mindre stad och är centralt placerad. Skolan tillhör ett högstatusområde och är en F-9 med 450 elever.
Presentation av intervjupersonerna
• Anna är i 40-årsåldern, jobbar som biträdande rektor på en medelstatusskola med en mångkulturell social miljö.
• Maria är i 50-årsåldern, jobbat som rektor i 17år, jobbar på en lågstatusskola med en mångkulturell socialmiljö
31
• Annika är i 30-årsåldern, jobbar som pedagog, har i samarbetet med projektet ett delegerat ledaruppdrag. Annika jobbar på en medelstatuskola på landsbygden. Har själv varit aktivt deltagande i processen.
• Sara är i 40-årsåldern, jobbar som skolchef i en mindre stad i ett högstatusområde. Sara har en yrkesmässig kulturell bakgrund. Sara har även hon ett delegerat ledaruppdrag i samarbetet med projektet. Har själv varit aktivt deltagande i processen.
Den kvalitativa undersökningen
Jag har valt att använda mig av en kvalitativ metod då jag kände att den metoden skulle passa bäst för de frågeställningar som jag kommer att arbeta med. Jag har därför valt bort den kvantitativa metoden för min undersökning. Orsaken till mitt val är att den kvantitativa metoden använder sig av en teknik där man omvandlar information till siffror och mängder. Det insamlade informationsmaterialet används sedan vidare i statistiska analyser. Den kvantitativa metoden utförs därför efter en mer strukturerad modell, där man arbetar efter avstånd och urval. I denna metod har man redan i förväg bestämt vilka frågor som ska ställas samt vilka svar som ska finnas som alternativ. Detta utan att ta hänsyn till informatörens tyckande angående frågor och svar.55
Den kvalitativa metoden har jag valt då den har en inriktning till att fånga egenarten hos den enskilda individen och dennes livssituation. Den kvalitativa metoden jobbar med få undersökningsenheter och söker sig mer på djupet. Man är i denna metod intresserad av det säregna, unika och rent av det avvikande, menar Holme och Solvang. Det forskande arbetet sker genom att studera fenomenet inifrån. Den kvalitativa metoden visar på en totalsituation där en helhetsbild skapar en ökad förståelse för sociala processer och sammanhang, säger Holme och Solvang.56 Min undersökning är inriktad på intervjuer med ett litet antal undersökningsenheter. Därför känns det bra för mig att kunna använda ett flexibelt fält. Där finns möjligheter att ändra utförandet under undersökningens gång om jag tycker att det kan behövas. I min undersökning har jag sett till att kunna ändra frågor eller lägga till vid behov beroende på hur intervjuerna har utvecklat sig. Jag har använt min huvudmall, en intervjuguide, för att inte tappa fokus på vad som är avsett att undersöka (bilaga1).57
55I M Holme & B Krohn Solvang, (2006),Forskningsmetodik, om kvalitativa och
kvantitativa metoder
56 Holme I & Solvang B
32
Inom fältet för olika intervjustudier har jag valt att använda mig av en så kallad respondentintervju. Min avsikt varit att undersöka de intervjuades upplevelser. Därför har jag funnit det mer värdefullt att använda mig av personer som varit delaktiga i det som jag valt att studera. En annan modell av intervju är en informantintervju. I den modellen använder man sig av en så kallad ersättningsobservatör. En person som själv står utanför företeelsen, men som har mycket att säga om den ändå.58 I min respondentintervju har frågorna inte tagits upp i
följd utan de har vävts in i samtalet. I samtalet har det på så sätt lämnats utrymme för den intervjuades egna reflektioner och uppfattningar. Holme och Solvang menar på att den kvalitativa metoden vill fånga egenarter hos den enskilda enheten och på så sätt nå dennes speciella livssituation. Informationskällan kommer därmed styra över vilken information som blir central i undersökningen. Tekniken för att samla information ska vara avpassad till informatörens egen situation. Vilket kommer att göra informationen mer trovärdig.59 I min studie har intervjuerna pågått mellan 25 – 60 minuter.
Datainsamling genom samtalsintervjuer
Den kvalitativa intervjun valde jag för att hitta den vardagliga situationen där intervjun blir som ett vanligt samtal där undersökningspersonen blir den som utvecklar samtalets kraftfält. Utan att jag som intervjuare tappar bort frågefältet. Ur detta samtal kan jag sedan sila fram den information som jag kan få gällande mina frågor. Holme & Solvang menar att i den kvalitativa intervjun ska det inte finnas för stor styrning från forskaren vad det gäller frågor. Detta för att få ett resultat som är undersökningspersonernas egna synpunkter. Jag har därför valt att använda mig av en intervjuguide under mina undersökningar. I den guiden har jag haft olika områden som jag velat belysa under intervjun.60För att kunna få ett så behagligt samtal har alla ledare själv bestämt vart vår intervju ska äga rum. För själva intervjusituationen har jag valt att använda mig av en diktafon detta för att inte behöva störa genom att använda mig av penna och papper. Diktafonen placerade jag på bordet mellan oss på en gång redan innan själva intervjusamtalet började. Allt för att få en smidig och trygg ingång i intervjun, så att det inte fanns markerat start och slut. Alla undersökningspersoner tillfrågades först om det var okej med detta hjälpmedel, vilket det var. Enligt Holme och Solvang uppstår tilliten i samtalet då den intervjuade upplever att intervjuaren lyssnar på honom och tar dennes uppfattningar på
58 Holme I & Solvang B
59 Holme I & Solvang B
33
allvar. Då blir undersökningen meningsfull för båda parter. Jag har i min intervju varit medveten om att min så kallade för-plan i min undersökning kan komma att ändra sig, vilket jag redan i inledningsfasen inte uppfattat som ett problem utan istället sett det som en utveckling av processen. Och i detta fall bidragit till omformuleringar av mina frågeställningar i min uppsats. Genom att hålla öppna frågor under mina intervjuer har jag försökt att skapa ett så avslappnat och naturligt samtal som möjligt i våra möten.
Etiska överväganden
Holme och Solvang menar att de etiska övervägandenas utgångspunkt ligger i begreppen individ och kollektiv som båda är centrala för vår förståelse av samhället och människans plats i detta. Jag har i enlighet med den kvalitativa metoden uppföljt de etiska principerna genom att skydda respondentens integritet. Varje intervju bygger också på respondentens rätt till vilken information som den vill förmedla. Jag har också följt den forskningsrådande diskretionen av krav på anonymitet, konfidentialitet och tystnadsplikt som gäller för respondentens personskydd. 61 Samtliga respondenter har ingått frivilligt i undersökningen samt att de har blivit upplysta om de etiska förhållanden som råder vid en forskningsintervju. Alla respondenter var informerade att min undersökning endast var en liten del i ett större forskningsprojekt samt att andra forskare kan komma att ta del av mitt material.
Validitet och reliabilitet
Kvale säger att förståelsen av verifiering börjar i vår livsvärld och i vardags språket. Återkommande frågor som ställs till intervjuundersökningar är om resultatet är generaliserbart. Utifrån våra erfarenheter av olika situationer bildar vi oss förväntningar övar vad som kommer att hända i liknade händelser. Den kvalitativa fallstudien bygger på forskarens närmande samt den tid som avsätts till den verksamhet och operation som denne avser att undersöka, under detta arbete bör forskaren reflektera och revidera innebörden av det som sker. Generaliseringar kan vila på personliga erfarenheter, vi bär denna erfarenhet med oss som en form av en tyst kunskap där vi skapar en bild om hur saker och ting förhåller sig och leder oss till olika förväntningar. 62 Reliabiliteten (pålitligheten) i en kvalitativ
undersökning har inte samma plats som i en kvantitativ undersökning. Den kvantitativa reliabiliteten visar på resultatets konsistens medan validiteten (giltigheten) i en undersökning kontrollerar att det som var avsett att undersökas också har blivit undersökt. Vad jag sträva är
61 Holme I & Solvang B
34
att hitta informationskällor från olika kommuner och därmed olika kulturella sociala miljöer, för att nå en bredd i min undersökning. Som i sin tur kan ge en mer nyanserad bild av det undersökta. Att få giltig information i en kvalitativ undersökning skapas genom den närhet som finns till det som ska studeras. Och att i det här fallet kan den intervjuade styra sin medverkan.63 Jag är medveten om att detta inte är problemfritt då jag som för intervjun kan information och signaler på fel sätt. Vidare kan det finnas problem med hur aktiv eller passiv jag ska vara under intervjun. Därför har jag medvetet i min undersökning försökt att finna en god balans som vilat på an avslappnad närhet under mina intervjuer.
Hermeneutiken
I mitt arbete har jag valt att använda mig av en hermeneutisk hållning. Och genom den hermeneutiska cirkeln tolka och förstå respondenterna berättar om sin upplevelse i det som framkommit vid mina intervjuer. En hermeneutisk hållning innebär att jag tolkar ett material utefter mina egna föreställningar och erfarenheter. All mänsklig tolkning utgår från det förhållandet att vi i en historisk process. Hermeneutiken handlar om att som forskare engagera sig för att försöka förstå det sociala livet. Förståelse utvecklar vi i det dagliga mötet av händelser. Här skapar vi en omedelbar förståelse. Då tecken blir svåra att tyda, då kommer vår tolkning in för att vi ska förstå. Tolkningen är en länk till att skapa förståelsen. I tolkningen börjar vi ofta lite planlöst för att kunna skapa en uppfattning utifrån små delar som sedan kan placeras i en större helhet. Vårt tankemönster jobbar från smådel till helhet i en växelverkan. I något som vi betecknar som den hermeneutiska cirkeln eller spiralen. Användandet av denna process ska ge en djupare förståelse. Med ett hermeneutiskt förhållningssätt är det viktigt att lyssna till olika vinklingar som ryms i den intervjuades uttalanden. Vidare att kunna lägga märke till tillfällen för att kunna göra nya tolkningar inom intervjuns hermeneutiska cirkel. Samt att synliggöra de antaganden som kan ligga bakom intervjupersonens svar och intervjuarens frågor.64
Bearbetning av material
En transkribering från tal till skrift är en konstruktion. Varje text som kommer från ett sammanhang till ett annat för med sig en rad bedömningar och avgöranden.65 Jag har valt att
63 Holme I & Solvang B
64 Kvale S
35
bearbeta mitt material genom flera granskningar under min transkribering av mitt intervjumaterial. Allt insamlat material har transkriberats inom ett dygn efter intervjuns genomförande. Samtalen har bearbetats från ett talat vardagsspråk till en skriven text. Vilket har krävt upprepade genomgångar av det bandade materialet. Då utskriften blivit färdig, har jag använt av den som mitt empiriska material till min undersökning. Ur texten har jag samlat information där jag markerat uttalanden som känts viktiga i min undersökning. Efterhand har jag samlat de markerade uttalandena under olika teman som varit av vikt i mina frågeställningar för det undersökta området. Dessa teman har jag sedan granskat utifrån mina frågeställningar för att fastställa dess relevans i min uppsats. Resultatet kommer att presenteras utifrån dessa teman.
Den metod som jag valt att använda kallar Kvale för ad- hoc metoden.66 Inom ad- hoc metoden används ingen standardmetod för analysen utan det kan genom olika tekniker växlas fritt. Genom att använda sig av ad- hoc skapar forskaren mening till materialet genom att föra samman delar från skilda håll av sitt material. Resultatet av meningsskapandet kan sedan redovisas i ord, siffror figurer samt flödesscheman eller i någon form av kombination av dem.67 För att skapa mening i mitt arbete har jag har samlat olika fält inom tematiska ramar. Inom de tematiska fälten har jag sett till likheter och olikheter i intervjuerna, materialet har sedan lagts i en kronologisk ordning med början i projektets start och ledarnas introduktion fram till den slutliga färdigställda produktionen. Den kronologiska ordningen har jag sedan använt mig av för att kunna analysera resultatet genom Banduras motivationsteori.
Mitt intervjumaterial har bearbetas enligt följande gång. Alla intervjuer transkriberades inom ett dygn efter intervjutillfällena. Varje inspelning lyssnade jag på tre till fyra gånger för att fastställa att jag uppfattat den intervjuades upplevelse och ord rätt. Efter transkriberingen började jag att grovsortera materialet i olika teman som framkommit under intervjun. Jag har lagt mitt material i en kronologisk ordning. För att i min analys kunna se till vad som är öppningen eller utmaningen att ingå i ett projekt som detta. Vad är det som är den drivande kraften till att nå en positiv effekt i arbetet. Och vad är det som påverkar då effekten tryter. Det blev sex teman som fick rubrikerna:
• Visioner och mål
66 Kvale S
36 • Temat och projektets spridning
• Eldsjälar eller aktiva ledare • Förstärkning i pedagogkåren • Bedömning
• Den aktiva tidsprocessen
Analysens teman blev sedan rubriker som kommer under resultatet i kapitel 6.
Inom varje tema har jag sedan gjort tolkningar frågorna jag ställt mig är till exempel hur varje ledare upplevt, till exempel, visioner och mål? Och vad har ledaren upplevt angående visioner och mål? Varför ser ledarenas upplevelser ut som de gör? Svaren jag fått har jag sammanställt och sedan sett till likheter och olikheter i upplevelsen mellan de olika ledarna. Jag har valt tillvägagångssätt för att kunna koppla mitt intervjumaterial till vald motivationsteori och se till de olika drivande krafterna som påverkar de olika ledarnas upplevelser av projektet.
