• No results found

MUSIK: ETT HJÄLPMEDEL I VÅRDEN AV PERSONER MED DEMENSSJUKDOM - EN LITTERATURSTUDIE

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "MUSIK: ETT HJÄLPMEDEL I VÅRDEN AV PERSONER MED DEMENSSJUKDOM - EN LITTERATURSTUDIE"

Copied!
31
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola

MUSIK: ETT HJÄLPMEDEL I

VÅRDEN AV PERSONER MED

DEMENSSJUKDOM

EN LITTERATURSTUDIE

(2)

MUSIK: ETT HJÄLPMEDEL I

VÅRDEN AV PERSONER MED

DEMENSSJUKDOM

EN LITTERATURSTUDIE

EMELI NYMAN

Nyman, E. Musik: Ett hjälpmedel i vården av personer med demenssjukdom En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2013.

Bakgrund: Nio av tio personer med demenssjukdom uppvisar någon gång

beteendemässiga eller psykiatriska symtom. Medicinsk behandling av symtomen kan ge allvarliga biverkningar varvid icke farmakologisk behandling bör användas som första alternativ.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur personer med

demenssjukdom påverkas av musik under omvårdnadsarbetet.

Metod: En litteraturstudie baserad på åtta studier av vetenskaplig karaktär. Resultat: Musik under omvårdnadsarbetet påverkade de demenssjuka genom att

deras förmåga till förståelse ökade, vilket förbättrade kommunikationen mellan vårdare och demenssjuka. Deras uppmärksamhet och fysiska kapacitet

förbättrades, vilket bidrog till att de klarade av att utföra fler aktiviteter själva. Agiterade beteenden reducerades och fler positiva beteenden kunde ses. De demenssjuka blev lugnare och mer harmoniska med ökat välbefinnande.

Slutsats: Musik under omvårdnadsarbetet kan vara ett värdefullt hjälpmedel i

vården av demenssjuka. Fler och mer omfattande studier efterlyses för att öka generaliserbarheten och evidensen inom området.

Nyckelord: Agitation, demens, litteraturstudie, musik, musikterapi, omvårdnad, sång.

(3)

MUSIC: AN AID IN THE CARE OF

PERSONS WITH DEMENTIA

A LITERATURE REVIEW

EMELI NYMAN

Nyman, E. Music: An aid in the care of persons with dementia A literature review. Degree Project in nursing 15 credit
 points, Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2013.

Background: Nine out of ten persons with dementia sometime exhibit behavioral

or psychiatric symptoms. Medical treatment of the symptoms can cause serious side effects which is why non-pharmacological treatment should be the first option.

Aim: The aim of this study is to highlight how persons with dementia are

influenced by music during caring activities.

Method: A literature review based on eight studies of a scientific nature.

Result: The use of music during care situations affected the persons with dementia

by increasing their capacity for understanding, which improved the

communication between them and the health care staff. Their attention and physical capacity improved which contributed to them managing to perform more tasks by themselves. Agitated behaviors were reduced and more positive

behaviors could be seen. The persons with dementia became calmer and more harmonious with increased well-being.

Conclusion: The use of music during care situations can be a valuable tool in the

care of persons with dementia. More extensive studies are needed in order to increase the generalizability and the evidence in this field.

Keywords: Agitation, dementia, literature review, music, music therapy, nursing,

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 4 BAKGRUND 4 Demens 4 Musik 6 SYFTE 7 Definitioner 7 METOD 8 Bearbetning av syfte 8 Inklusionskriterier 8 Databassökning 8 Kvalitetsgranskning 10 Matris 10 Analys 11 RESULTAT 11

Musikens påverkan på kommunikation 11

Musikens påverkan på uppmärksamhet och fysisk kapacitet 12 Musikens påverkan på agiterade beteenden 13 Musikens påverkan på positiva beteenden 13

DISKUSSION 14 Metoddiskussion 14 Resultatdiskussion 16 SLUTSATS 18 REFERENSER 20 BILAGOR 23 Bilaga 1 23 Bilaga 2 24 Bilaga 3 25 Bilaga 4 27

(5)

INLEDNING

Befolkningen står under ständig ökning i världen. En stor del består av en ökning av de allra äldsta. I takt med att vi blir äldre ökar även andelen åldersrelaterade sjukdomar såsom cancer, hjärt- kärlsjukdom, Alzheimers med mera. I Sverige är befolkningstillväxten relativt liten. Den ökade andelen äldre med vårdbehov i förhållande till andelen yngre arbetsföra kommer därför sätta samhället på prov (Larsson & Rundgren, 2010).

Personer med demenssjukdom kan reagera med beteendemässiga och psykiatriska symtom (BPSD). Det är de beteendemässiga symtomen som oftast är svårast att hantera för omgivningen. De kan ta sig uttryck som aggressivitet, irritabilitet, plockighet, skrik med mera (Gulmann, 2003).

Enligt kompetensbeskrivningen bör sjukvårdspersonal så långt som möjligt lindra patientens sjukdomsupplevelse och lidande genom adekvata åtgärder. De bör även med omdöme, kunskap och noggrannhet informera och tillgodose patientens trygghet och välbefinnande vid undersökningar och behandlingar (socialstyrelsen, 2005).

För att utföra det kompetensbeskrivningen säger behöver sjukvårdspersonalen rustas med verktyg inför uppgiften. I takt med att forskningen går framåt kan nya vägar och möjligheter till att uppnå omvårdnadsmålen finnas. Enligt Gustafsson m fl (2013) sker fortfarande en övermedicinering av personer med demenssjukdom. Det är därför av extra vikt att lyfta fram och belysa alternativa metoder, som inte bara siktar till att minska symtomen vid BPSD utan även öka välbefinnandet för denna grupp.

BAKGRUND

Demens

Mellan 10-15% av personer 65år och äldre lider av någon demenssjukdom. Risken stiger markant med åldern. Antal sjuka har ökat tiofalt sedan början av 1900-talet på grund av den allt ökade mängden äldre i befolkningen (Gulmann, 2003).

Demens kommer från latinet och betyder utan själ eller från vettet. Det är ett samlingsnamn för en mängd olika sjukdomstillstånd med symtom på försvagning och tillbakagång av mentala funktioner som orsakas av hjärnskada, dysfunktion eller kroppslig sjukdom. Demens definieras som en försämring av minnet samt minst en av de kognitiva funktionerna som t.ex. språk, omdömesförmåga, orientering eller planeringsförmåga (Gulmann, 2003).

Det finns i nuläget upp till 100 olika demenssjukdomar (Gulmann, 2003). Demenssjukdomarna delas vanligen in i tre stora grupper: Primärdegenerativa

demenssjukdomar- beror på sjukdomsprocesser i hjärnvävnaden som har okänd

orsak. Till denna grupp hör bland annat Alzheimers sjukdom. Vaskulära

demenssjukdomar- orsakas av kärlskador i hjärnan till följd av åderförkalkning till

(6)

sekundära hjärnskador orsakade av annan somatisk sjukdom som B12-brist eller alkoholskada (Larson & Rundgren 2010).

Symtomen vid demens kan yttra sig på flera olika sätt beroende på vilka delar av hjärnan som drabbas (Larson & Rundgren 2003). Gemensamt för flertalet

demenssjukdomar är minnesnedsättning och förlångsammat tankeförlopp (Wallin & Wikkelsø, 2012). Det kan ta sig uttryck som Afasi (bristande förmågan att bilda ord och meningar samt att uppfatta, tyda och förstå det talade språket), Agnosi (bristande förmåga att känna igen sinnesintryck), Apraxi (ett sammanbrott av tidigare inlärda och automatiserade handlingar) med mera (Gulmann, 2003). Förutom nedsatt kognitiv förmåga sker även en försämring av den fysiska funktionsförmågan vilket leder till att personen blir allt mer fysiskt inaktiv

(Socialstyrelsen, 2010). De förmågor som tillägnats senast i småbarnsåldern är de som drabbas först av demenssjukdomen (Gulmann, 2003).

Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är en av de vanligaste primär degenerativa

demenssjukdomarna (Wallin & Wikkelsø, 2012). Sjukdomen är av kortikal typ med en förlust av antalet nervförbindelser i hjärnan. Sjukdomen har ett

utvecklingsförlopp på 5-15 år och leder till fullständig hjälplöshet och tillslut död (Gulmann, 2003).

Närminnesstörning är debutsymtom hos de flesta men även fjärrminnet påverkas så småningom. Språket blir fattigare och personen glömmer allt oftare ord (Wallin & Wikkelsø, 2012). Apraxi vid till exempel påklädning, personlig hygien och toalettbesök börjar uppträda. Orienteringssvårigheter uppkommer, vilket leder till att rumsuppfattningen försämras (Gulmann, 2003). Senare i förloppet fördjupas symtomen med uppenbara störningar (Larson & Rundgren 2003).

Motivationsmässigt sker en förändring. Antingen uppvisar personen rastlöshet, ofta med ett stereotypt motoriskt mönster, eller så blir personen apatisk med stillasittande onyanserat beteende (Wallin & Wikkelsø, 2012). Uppmärksamheten försämras, språket blir ordfattigt och meningarna sönderfaller. Den demenssjuke förstår kanske bara brottstycken av ett meddelande men språkmelodi och rytm hålls förvånansvärt intakt. Kroppsrörelserna blir svåra att koordinera och mindre precisa (Gulmann, 2003). Relativt sent i förloppet blir gångmönstret stelt och kroppshållningen framåtlutad (Wallin & Wikkelsø, 2012). Mot slutet av sjukdomen magrar personen påtagligt och visar små eller inga reaktioner på stimuli (Larson & Rundgren 2003). Behovet av andra för att klara den dagliga livsföringen ökar i takt med att sjukdomen fortskrider (Gulmann, 2003).

Beteendestörningar och Psykiatriska Symtom vid Demens

Beteendemässiga och psykiatriska symtom (BPSD) kan definieras som dels olämpliga beteenden och handlingar som inte är socialt accepterade av

omgivningen, dels som psykiatriska symtom. BPSD är så pass vanligt att det kan ses som en integrerad del av demenssjukdomen (Gulmann, 2003). Enligt

Socialstyrelsen (2010) uppvisar nio av tio personer med demenssjukdom någon gång under sjukdomsförloppet symtom på beteendemässiga eller psykiatriska symtom. De psykiatriska symtomen kan ta former som hallucinationer,

vanföreställningar, ångest eller depression (a a). De beteendemässiga symtomen klassas enligt Cohen-Mansfield (2008) som agiterade beteenden. Dessa rör sig om olämpliga aggressiva eller icke aggressiva beteenden som kan yttra sig fysiskt eller verbalt. Sådana symtom är ofta av obehag och lidande för personen med

(7)

demenssjukdom och är en nämnvärd källa till stress och oro hos personal och närstående (a a). De agiterade beteendena är problematiska då de kan ge upphov till skada både för de demenssjuka och personal. Det kan ge upphov till

fallolyckor då immobila demenssjuka, som är rädda för andra, försöker förflytta sig själva för att försätta sig i säkerhet. Personalen kan skadas om till exempel en patient är fysiskt ur kontroll (King, 2012).

Symtomen kan orsakas av personens hjärnskada. De kan även vara uttryck för behov som inte är tillgodosedda, kommunikationsproblem, svårigheter att orientera sig i omgivande miljö, orealistiska eller för stora krav på den

demenssjuke, smärta eller annan sjuklighet. En vanlig bakomliggande orsak är för hög läkemedelsdos eller olämpliga läkemedel (Socialstyrelsen, 2010).

Enligt Läkemedelsverket (2008) var användningen av antipsykotiska läkemedel för behandlingen av personer med demenssjukdom och BPSD tidigare praxis inom såväl somatisk som psykiatrisk långtidsvård. Resultaten blev en minskning av beteendesymtomen men ofta på bekostnad av försämrade kognitiva och motoriska funktioner hos den demenssjuke (a a). Långtidsanvändning av dessa preparat har visat sig ge så allvarliga biverkningar som stroke och för tidig död (Ballard m fl, 2009). Gustafsson m fl (2013) gjorde en studie kring användandet av antipsykotiska preparat på 40 vårdhem i norra Sverige. Det visade sig att dessa preparat fortfarande används i hög utsträckning. I många fall då det inte är

indikerat, trots vetskapen om dessa läkemedels begränsade effekt och risken användandet innebär för denna patient grupp.

Hogan m fl (2008) samt Herrman & Gauthier(2008) genomfördesystematiska litteraturstudier där resultaten visade att icke farmakologiska behandlingar bör vara första alternativet till behandling av beteendeproblem hos personer med demenssjukdom. Herrmann & Gauthier (2008) beskriver icke farmakologiska behandlingar som underutnyttjade trots att de är kostnadseffektiva och har

potential att reducera BPSD utan de risker som är associerade med farmakologisk behandling. Exempel på icke farmakologiska behandlingar kan enligt

socialstyrelsen (2010) vara att stimulera den demenssjukes sinnen genom exempelvis massage, aromaterapi och musikterapi.

Musik

Enligt Theorell (2008) har musik sedan länge varit en del av människans liv. Det har man kunnat se i egyptiernas gravkammare, på Mayafolkets freskmålningar och även i grottmålningar från vår allra tidigaste historia. Genom synen och hörseln når och berör musiken våra känslor. Dessa affekter aktiverar

känslohjärnan direkt som i sin tur aktiverar psykiska processer av betydelse för den personliga utvecklingen.

Musik definieras som en konstnärligt ordnad mängd av toner av (vanligen) olika höjd och klang ordnad efter rytmiska, harmoniska och melodiska lagar

(Nationalencyklopedin, 2013).

Musikterapi

Nationalencyklopedin (2013) definierar musikterapi som en benämning på en rad olika behandlingsmetoder i vilka musik används för att lindra olika

(8)

Enligt Theorell (2008) kan den kroppsliga effekten av musikterapi mätas i sänkt puls och minskad smärta. Vilken sorts musik som ger en lugnande effekt är dock individuellt. Vi reagerar alla olika på olika sorters musik. Det har visats att lugn musik med en rytm som är långsammare än den egna pulsen har en förmåga att sänka den, medan musik med en rytm som är högre än den egna pulsen har en förmåga att höja den (a a).

Flera studier (Casby & Holm 1994; Lord & Garner 1993; Ziv m fl 2007) har visat att användandet av individualiserad musik i demensvården har en positiv effekt på olika beteenden och kognitiva funktioner hos personer med demenssjukdom. Lord & Garner (1993) kom fram till att patienter med Alzheimers sjukdom som deltog i musikterapi, med välbekant musik från patienternas yngre tidsperiod, förbättrade sitt minne, sina sociala funktioner och sitt humör. Casby & Holm (1994) fann en signifikant minskning av antalet ångest-inducerade repetitiva läten från två av tre personer med Alzheimers sjukdom då klassisk och favorit musik spelades under stunder av musikterapi. Ziv m fl (2007) studerade både positiva och negativa beteenden hos personer med Alzheimers sjukdom, då för patienten, välkänd bakgrundsmusik spelades under stunder då inga andra aktiviteter gjordes. Det visade på både en signifikant minskning av negativa agiterade beteenden och en ökning av positiva sociala beteenden. En studie från Taiwan av Lai & Good (2006), gjord på äldre personer mellan 60-83 års ålder med sömnsvårigheter, visade att lyssnandet på lugnande musik vid sänggående förbättrade sömnkvalitén, förlängde sömn durationen, gav djupare sömn och snabbare insomnande jämfört med kontrollgruppen.

SYFTE

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur personer med demenssjukdom påverkas av musik under omvårdnadsarbetet.

Definitioner

För att tydliggöra vad några av nyckelbegreppen i den här studien definieras som följer nedan definitioner på omvårdnad, omvårdnadsarbete, vårdare samt musik.

Omvårdnad

Wingren (2011) definierar omvårdnad som förebyggande, stödjande, vårdande och rehabiliterande åtgärder inom hälso- och sjukvård, baserat på forskning och beprövad klinisk erfarenhet. Det innefattar också kunskaper relaterade till hur livet med funktionsnedsättning, långvarig sjukdom och fysisk och psykisk ohälsa kan underlättas och lindras. Ett grundläggande antagande inom disciplinen är att omvårdnad sker på personnivå då människan är unik och ska bemötas individuellt efter sina förutsättningar (a a). Omvårdnadsarbetet i den här litteraturstudien syftar till den dagliga omvårdnad som utförs för personer med demenssjukdom.

Vårdare

I den här studien definieras vårdare till den personal som utför omvårdnaden för personerna med demenssjukdom på ett vårdhem. Det rör sig om sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden.

Musik

(9)

demenssjuke, lugnande eller individualiserad musik eller till sång där vårdaren sjunger individualiserade sånger från de demenssjukas yngre tidsperiod.

METOD

För att besvara syftet gjordes en strukturerad, allmän litteraturstudie. Vid

genomförandet av litteraturstudien inspirerades författaren av Goodmans sju steg för litteratursökning och sammanställning av evidensbaserad forskning (Willman m fl, 2011). I denna studie följdes Goodmans steg ett till sex.

Bearbetning av syfte

Syftet med studien bearbetades med hjälp av PICO-strukturen enligt SBU (2013). Genom att bearbeta varje block i strukturen kan syftet tydligare definieras (SBU, 2013). P:et i PICO står för population som i studien definierades till personer med demens som bor på särskilt boende. I står för intervention och definierades till musik under omvårdnadsarbetet. C står för jämförelsepopulation (control), vilket fastställdes till de patienter med demens som inte utsattes för musik under

omvårdnadsarbetet. O står för utfallsmått (outcome) som i studien definierades till hur personerna med demens påverkades av interventionen. Enligt SBU (2013) underlättas sökarbetet om syftet bearbetas genom denna struktur då inklusions samt exklusionskriterierna lättare kan fastställas, varvid precisionen i sökarbetet ökar.

Inklusionskriterier

För att en studie skulle inkluderas ställdes kravet att den skulle vara peer

reviewed. Enligt Willman m fl (2011) innebär detta att en expertis inom området har granskat artikeln innan den publicerades, vilket ökar kvalitetskravet på artikeln. För att säkerställa att tillräcklig och rätt information om studiens genomförande skulle vara tillgänglig inkluderades endast artiklar som var primärkällor. Axelsson (2012) menar att det är sällan sekundärkällor bidrar till detta. Studier gjorda på personer med demens som bor på särskilt boende och som under omvårdnadsarbetet fick lyssna på musik inkluderades. Både artiklar med kvalitativ och kvantitativ metod inkluderades. Initialt ställdes kravet att alla artiklar skulle vara kostnadsfria men då inga kostnadsfria studier fanns att tillgå inom ämnet musik och badstund av personer med demens gjordes ett undantag för just denna kategori och två artiklar som krävde betalning för åtkomst beställdes. Databassökning

Till att börja med gjordes en pilotsökning för att säkerställa att det fanns vetenskapliga publikationer inom området. Enligt Willman m fl (2011) bör litteratursökning inte begränsas till endast en databas. Artikelsökningen till denna studie skedde i de tre databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO vilka enligt Willman m fl (2011) är databaser som berör ämnen inom omvårdnad och medicin. Enligt Willman m fl (2011) har en väl genomförd litteratursökning hög sensitivitet och hög specificitet. För att öka sensitiviteten kan fritextsökning användas då databasen inkluderar alla de referenser som någonstans innehåller det sökta ordet, även de som inte är relevanta för den aktuella sökningen. För ökad precision kan sökning genom databasernas ämnesord användas. Inkluderas alla sökträdets underkategorier har man troligen täckt det område som är intressant (a a). I denna studie användes kombinationer av fritextord med databasernas ämnesord. Dessa

(10)

kombinerades med de booleska termerna (AND och OR) för att öka både precisionen och sensitiviteten i sökningarna. I sökningar med ämnesord

inkluderades alla sökträdets underkategorier för att identifiera så många relevanta studier som möjligt. Vid ett tillfälle söktes litteratur med hjälp av en bibliotekarie för att säkerställa att alla relevanta kombinationer av sökord använts. Då

studerades nyckelorden i de artiklar som var väsentliga för studien för att finna sökord som tidigare inte använts. Detta ökade precisionen i sökningarna då ämnesordet music therapy därefter inkluderades i sökningen. Sökningsarbetet avslutades då samma artikelträffar dök upp i senare sökningar och inga nya relevanta artiklar kunde finnas.

Nedan följer en presentation av de sökord som ledde fram till granskning av artiklar.

Begränsningar som gjordes i varje specifik sökning presenteras i tabellerna nedan. De sökningar som inte ledde fram till någon artikel att granska redovisas i bilaga 1.

PubMed

De MESH termer som användes i databasen PubMed och som ledde fram till granskade artiklar var dementia och music som kombinerades med fritextord i form av dementia, music och singing.

Tabell 1. Databassökningar som lett till granskade artiklar

Databas Datum Sökord Antal träffar Lästa titlar Lästa abstracts Granskade artiklar Valda artiklar PubMed 20130403 dementia [MESH] • 65 432 music [MESH] • 4 389 dementia [MESH] AND music [MESH] • 65 65 23 5 2 dementia • 85 197 music • 7 924 Singing • 1 454 dementia AND singing • 31 31 13 4 3 dementia [MESH] AND music • 196 196 49 4 2 Totalt: 13 7

(11)

PsycINFO

De sökord som användes i databasen PsycINFO som ledde fram till granskade artiklar var en fritextsökning med orden dementia och music. De sökningar som inte ledde fram till någon artikel att granska presenteras i bilaga 1.

Databas Datum Sökord Antal träffar Lästa titlar Lästa abstracts Granskade artiklar Valda artiklar PsycINFO 20130404 dementia • 19 496 music • 1 052 dementia AND music • 185 185 16 1 1 Totalt: 1 1

• Avgränsningar: peer reviewed, 65 år & äldre, engelska Kvalitetsgranskning

De artiklar som bäst svarade på syftet valdes ut för en vidare bedömning av studiekvalitén. För att bedöma kvalitén på studierna genomfördes en

kvalitetsgranskning med hjälp av SBU:s (2013) granskningsmallar för kvalitativa studier (bilaga 2) samt observationsstudier (bilaga 3). Granskningsmallen för observationsstudier modifierades genom att frågan Mättes

biverkningar/komplikationer på ett systematiskt sätt uteslöts och ersattes av Finns relevant etiskt resonemang. Granskningsmallen för kvalitativa studier genomgick

ingen modifiering utan användes i originalskick.

Enligt Willman m fl (2011) underlättas möjligheten att vikta och jämföra olika studier genom att använda procentberäkning istället för absoluta tal.

Granskningsmallarnas befintliga bedömningsskala modifierades till en tregradig procentuell skala för att bättre jämföra artiklarnas kvalitet med varandra. Detta innebar att frågorna i bedömningsmallen poängsattes där ett positivt svar gavs ett poäng och ett negativt eller oklart svar gav noll poäng. Därefter beräknades procentsatsen genom att poängen summerades och dividerades på det totala antalet frågor. De procenttal som gav decimaler avrundades till närmaste heltal. Granskningsmallen för kvalitativa studier innehöll 21 frågor och

granskningsmallen för observationsstudier innehöll 27 frågor. Med stöd av den skala för gradering som återfinns i Willman m fl (2011) sattes skalan för gradering av studierna till följande:

 Grad I, hög kvalitét 80-100%  Grad II, medel kvalitét 70-79%  Grad III, låg kvalitét 60-69%

Artiklar som visade på en kvalitét under 60 % ansågs inte uppfylla de

förutbestämda kraven på kvalitét och valdes bort från studien. 14 artiklar ledde fram till granskning varav åtta valdes ut för att ingå i denna litteraturstudie, då de bäst uppfyllde kraven på kvalité och bäst stämde överens med syftet till denna studie. Studierna som valts ut var av både kvalitativ (n=3) och kvantitativ (n=5) design. Tre studier bedömdes ha hög kvalitét och fem bedömdes ha medelkvalitét. Matris

En sammanställning av de åtta artiklarna som valts ut för studien presenteras i bilaga 4. Sammanställningen innehåller information om studiernas författare, titel, år, land, studie design, population, bortfall, metod, huvudfynd samt kvalitét.

(12)

Analys

Analysarbetet skedde med stöd av Lundman & Graneheim (2008). Till en början lästes texterna åtskilliga gånger för att bilda en helhetsbild över materialet. De viktigaste resultaten, som svarade på syftet till denna studie, markerades och kondenserades. Detta är enligt Lundman & Graneheim (2008) en process för att göra texten kortare och mer hanterbar. Den nya texten färgkodades i olika färger för att likheter och skillnader i texterna tydligare skulle kunna ses. De koder som utgjordes av samma färg fördes sedan samman och bildandet av kategorier påbörjades. Enligt Lundman & Graneheim (2008) utgörs kategorier utav koder som har liknande innehåll. Kategorierna som utstakades utgjorde sedan grunden för de olika teman som formades.

RESULTAT

Gransknings- och analysarbetet resulterade i fyra teman som presenteras nedan.  Musikens påverkan på kommunikation innehåller studier som visat på

verbal och icke verbal kommunikation mellan vårdare och demenssjuk.  Musikens påverkan på uppmärksamhet och fysisk kapacitet berör de

demenssjukas rörelsemönster, självmedvetenhet och rumsuppfattning.  Musikens påverkan på agiterade beteenden beskriver förekomsten av

aggressiva eller icke aggressiva beteenden av fysisk eller verbal karaktär.  Musikens påverkan på positiva beteenden behandlar positiva, sociala eller

icke sociala, beteenden.

Musikens påverkan på kommunikation

Att individualiserad musik eller sång påverkar kommunikationen under omvårdnadsarbetet mellan vårdare och personer med demens redogörs i flera studier (Götell m fl 2002; Götell m fl 2003; Hammar m fl 2011a).

Götell m fl (2002) genomförde en interventionsstudie på nio personer med demenssjukdom på ett särskilt boende. Den verbala kommunikationen mellan personer med grav demens och deras vårdare observerades under tre olika

morgonsituationer. Observationerna började med ordinära morgonsituationer, som följdes av situationer med individualiserad bakgrundsmusik och därefter

situationer då vårdarna sjöng för de demenssjuka. När musik spelades minskade vårdarnas verbala instruktioner. Samtidigt ökade de demenssjukas förståelse för sig själva, för sin omgivning samt för de aktiviteter de skulle utföra. Även samarbetsvilligheten förbättrades hos de demenssjuka.

Då vårdarna sjöng sånger, vars texter inte handlade om pågående aktiviteter, upphörde de verbala instruktionerna helt kring hur aktiviteterna skulle utföras. Ändå ökade de demenssjukas förståelse över hur aktiviteterna skulle genomföras och det till en högre grad än då musiken spelades från bandspelare (a a).

Kommunikation mellan tio personer med demenssjukdom och deras sex vårdare observerades i studien av Hammar m fl (2011a). Observationerna skedde först under vanliga morgonrutiner som följdes av morgonrutiner då vårdarna sjöng för de demenssjuka. Resultaten visade att vårdarna använde färre verbala

instruktioner då de sjöng. De demenssjuka svarade med att vara mer aktiva och följsamma. I både Götell m fl (2002) och Hammar m fl (2011a) sågs

(13)

kommunikationen mellan vårdarna och de demenssjuka personerna förbättras då vårdarna sjöng. I dessa situationer var båda parter inkluderade i kommunikationen varvid den blev mer ömsesidig än tidigare. Dialogerna dem emellan tedde sig mer som riktiga dialoger med mera förankring och substans i innehållet.

Götell m fl (2003), byggde på ytterligare analyser av materialet som införskaffades under studien av Götell m fl (2002). I Götell m fl (2003) undersöktes kroppshållning, rörelsemönster och sensorisk medvetenhet hos de demenssjuka. Då bakgrundsmusik spelades samt då vårdarna sjöng, observerades att de demenssjukas hörsel verkade förbättrad då de oftare reagerade på vårdarnas frågor och kommentarer. De visade större kontroll över hur de förmedlade smärta. De använde fler ord, ibland hela meningar, för att uttrycka när något gjorde ont istället för att, som tidigare, skrika rakt ut. Det observerades även att de

demenssjuka sökte mer ögonkontakt med vårdarna. Ögonkontakten sågs än mer frekvent då vårdarna sjöng och en klarare blick hos de demenssjuka kunde noteras (a a). Även i Hammar m fl (2011a) observerades att personerna med demens sökte mer ögonkontakt med vårdarna då vårdarna sjöng. Ögonkontakten skedde mest frekvent då de demenssjuka var avslappnade och tillfreds.

Musikens påverkan på uppmärksamhet och fysisk kapacitet

Att vårdare sjunger individualiserade sånger för personer med demens, eller spelar inspelad individualiserad musik under omvårdnadsarbetet visades påverka de demenssjukas uppmärksamhet samt fysiska kapacitet (Götell m fl 2002; Götell m fl 2003).

I studien av Götell m fl (2003) blev de demenssjukas hållning både fastare och rakare, då individualiserad bakgrundsmusik spelades. Deras kroppar blev mer långsträckta och balansen förbättrades. Darrigheten och stelheten som tidigare sågs i deras rörelser minskade. Rörelserna blev istället livligare, med ökad styrka, känslighet och kontroll. De kunde lättare rikta och genomföra en handling. De demenssjukas rumsmedvetenhet ökade genom att de såg sig mer omkring i rummet och lättare kunde identifiera olika objekt samt dess användning. De var mer avslappnade samtidigt som de var mer uppmärksamma och allmänt

intresserade.

Då vårdaren istället sjöng sågs liknande resultat men än mer uttalade. De

demenssjukas hållning, rörelsemönster och sensoriska medvetenheten förbättrades ännu mer. De var ännu rakare i ryggen, med huvudet högt buret och med klarare blick. De utförde uppgifter med beslutsamhet, mer metodiskt och noggrant. Fler uppgifter kunde slutföras av de demenssjuka själva. Även deras rumsmedvetenhet ökade. De lade mer märke till var och hur vårdaren rörde sig i rummet. De lade märke till var olika objekt fanns i rummet och var även mer medvetna om hur dessa objekt skulle användas, utan instruktioner från vårdaren. De lade även märke till detaljer som skyltar i badrummet och produktetiketter (Götell m fl, 2003).

I Götell m fl (2002) påvisade de demenssjuka mer självmedvetenhet då

individualiserad bakgrundsmusik spelades. De såg oftare på sig själva i spegeln och kommenterade oftare sitt utseende. Även i studien av Götell m fl (2003) sågs självmedvetenheten öka då de började kommentera detaljer om sitt utseende, rörande t ex hårfrisyren eller hur håret var kammat. Detta var extra uttalat då vårdaren sjöng.

(14)

Musikens påverkan på agiterade beteenden

Att vårdare spelar individualiserad musik i samband med att de utför

omvårdnadsarbetet av personer med demens har i flera studier visat sig reducera agiterade beteenden hos demenssjuka (Clark m fl 1998; Götell m fl 2002; Götell m fl 2003; Hammar m fl 2011b; Hicks-Moore 2007; Thomas m fl 1997;). I interventionsstudien av Thomas m fl (1997) studerades huruvida spelandet av individualiserad, musik under samtidig badstund av 14 personer med Alzheimers sjukdom hade någon effekt på deras samarbetsvillighet. Observationer av antalet agiterade beteenden gjordes innan musikintervention, under musikintervention och efter musikintervention. Resultaten visade att aggressiva beteenden minskade signifikant under de badstunder då musik spelades jämfört med innan (p=0.05) och efter musikinterventionen (p=0.08).

Clark m fl (1998) observerade om inspelad individualiserad musik under badning hade effekt på förekomsten av aggressivt beteende hos 18 personer med

Alzheimers. Även här sågs det totala antalet aggressiva beteenden hos de 18 studieobjekten minska signifikant. Då vart och ett av de aggressiva beteendena studerades var för sig fanns endast en signifikant skillnad för beteendet att slå (p‹0.05). I studierna Götell m fl (2003), Götell m fl (2002) och Hammar m fl (2011a) sågs de demenssjukas motstånd till vård och aggressiva beteenden som slag, knuffar och nyp minska drastiskt och nästan upphöra helt, då

bakgrundsmusik spelades eller då vårdarna sjöng under morgonarbetet.

Antalet agiterade beteenden observerades under matsituationer då lugnande musik spelades för 30 personer med demenssjukdom på ett särskilt boende i studien av Hicks-Moore (2007). De agiterade beteenden som observerades var aggressivt beteende, fysiskt icke aggressivt beteende, verbalt agiterat beteende samt

beteendet att gömma och hamstra. Resultaten visade att det totala antalet agiterade beteenden minskade då musik spelades under måltiderna. Dock sågs ingen tydlig skillnad när vart och ett av de agiterade beteendena studerades.

Hammar m fl (2011b) bygger sina observationer på det material som samlades in i Hammar m fl (2011a). Antal känslouttryck och uttryck för motstånd till vård hos tio personer med demenssjukdom observerades under ordinära morgonsituationer samt då vårdarna sjöng för de demenssjuka (Hammar m fl, 2011b). Resultaten visade att beteenden som att dra sig undan, gripa tag i objekt, skrika, ilska, ängslan och rädsla minskade i både frekvens och tidsduration då vårdaren sjöng. Det enda beteendet som visade på en signifikant skillnad var att gripa tag i objekt (p=0,02).

Musikens påverkan på positiva beteenden

Positiva beteenden och känslouttryck hos personer med demens sågs mer frekvent då inspelad bakgrundsmusik spelades under omvårdnadsarbetet (Clark m fl 1998; Hicks-Moore 2007; Wong m fl 2008).

I studien av Hicks-Moore (2007), där lugnande musik spelades under middagstid blev atmosfären i rummet lugnare och mer harmonisk. De demenssjuka sågs oftare le, de stannade kvar längre i matsalen efter att de ätit färdigt och mer umgänge dem emellan observerades. Även i studien av Clark m fl (1998),

(15)

De var lugnare, log oftare och var generellt sett mer samarbetsvilliga under badstunderna. I Götell m fl (2013) sågs mer glädje och tillfredställelse uttrycktas både då bakgrundsmusik spelades och då vårdarna sjöng. De var mer avslappnade och harmoniska med varma, leende ansikten. I Hammar m fl (2011a) blev de demenssjuka mer avslappnade och uttryckte ökat välbefinnande då vårdarna sjöng.

Olika strategier utvärderades för att förbättra nutritionen bland 98 personer med demenssjukdom på ett korttidsboende (Wong m fl, 2008). En av interventionerna var att i tre veckor spela lugnande musik under måltiderna för att sedan mäta de demenssjukas kaloriintag samt BMI. Kaloriintaget beräknades genom att mängden mat som lämnades kvar på tallrikarna efter måltiderna mättes. Resultaten visade en allmän ökning av kaloriintaget under de veckor musik spelades. Det resulterade i en ökning av BMI med 0.39kg/m2 (p=0,007) efter musikinterventionen. Då frukost, lunch och middag studerades var för sig uppmättes endast en ökning av kaloriintaget under lunch och middag. Mätningarna under frukosten resulterade istället i en minskning.

DISKUSSION

Metoddiskussion

Litteraturstudien gjordes för att sammanställa befintlig forskning inom området. Området visade sig vara relativt outforskat varav en empirisk studie kanske hade varit att föredra. Det hade dock inte varit möjligt att genomföra i tillfredställande omfattning.

Enligt Willman m fl (2011) syftar systematiska litteraturstudier till att ge en fullständig översikt av befintlig forskning inom området som svarar på syftet. En fullständig översikt av befintlig litteratur var inte möjlig att göra. Därför valdes istället att göra en allmän litteraturstudie. Begränsningar till att endast inkludera kostnadsfri full text gjordes men med undantag av två studier om musik under badstund av personer med demens. Detta gjordes då antalet relevanta artiklar redan var begränsat och inga kostnadsfria artiklar kunde tillgås kring detta ämne. Nackdelen med begränsningen är att relevanta studier kan ha uteslutits vilket kan ha påverkat resultaten. Ytterligare en brist i litteratursökningen var att endast artiklar på engelska eller svenska söktes. Relevanta artiklar på andra språk kan ha förbigåtts då författaren inte behärskar dessa språk. En annan begränsning som gjordes vid litteratursökningen var kravet att det skulle finnas ett abstract. Det är ett bra hjälpmedel då det underlättar genomsökningen av artiklar från träfflistan. Risken är dock att relevanta artiklar utan abstracts kan ha blivit utelämnade. Under databassökningen konstaterades att mängden forskning inom området var begränsad. Därav begränsades aldrig sökningen till tiden för publiceringsdatumet. Enligt Axelsson (2012) är det möjligt att expandera tidsperioden för att inkludera samtlig forskning inom området om mängden forskning är begränsad. Det kan anses vara en svaghet med studien att äldre forskningsmaterial inkluderats. Dock menar författaren att det inom just detta område inte är ett problem då

individualiserad musik rimligen borde ha en tidlös påverkan på individen. Att begränsningar inte gjorts till tid betyder att forskningsläget kunnat belysas vilket har visat på vikten av mer forskning inom området.

(16)

Enligt Axelsson (2012) har forskare varit oense om huruvida det är möjligt att i en systematisk litteraturstudie inkludera kunskap både från kvalitativ och kvantitativ forskning. Det kan dock vara en fördel då området är relativt outforskat och då det öppnar upp möjligheten att studera området ur olika perspektiv vilket ger en bättre möjlighet att förstå verkligheten (a a). Då antalet relevanta studier som svarade på syftet var begränsat, samt för att få ett djup och ett bredare perspektiv, valdes därför att inkludera både kvalitativa och kvantitativa studier i denna

litteraturstudie.

Sökarbetet avslutades då sökningarna gav samma artikelträffar i samtliga använda databaser. Enligt Polit & Beck (2009) har datamättnad uppnåtts då ingen ny information tillkommer i sökarbetet. Därmed anses datamättnad kunna vara uppnått i denna studie.

Enligt Willman m fl (2011) bör granskningsprotokoll kompletteras och utvecklas för att passa varje unik litteraturstudie. För att granskningsmallarna bättre skulle stämma överens med artiklarna som valts ut för studien gjordes en modifiering. Frågan i granskningsmallen av observationsstudier: Mättes

biverkningar/komplikationer på ett systematiskt sätt uteslöts då mätning av

musikens biverkningar inte ansågs vara relevant för dessa studier. Däremot saknades frågan Finns relevant etiskt resonemang i granskningsmallen. Enligt Polit & Beck (2010) måste forskare undvika, förebygga och minimera skada i studier som rör människor. Därför är det viktigt att empiriska studier visar på att ett etiskt resonemang ägt rum. Studiemedlemmarna måste själva ge sitt

medgivande om deltagande i en studie efter att de fullt informerats om studiens syfte och metod (a a). I de studier som valdes ut för att ingå i denna

litteraturstudie anses frågan om etiskt resonemang extra viktig. Studier om personer som saknar kognitiv förmåga att själva ge sitt medgivande till medverkan är extra känsliga studieobjekt ur etisk synvinkel.

Enligt Willman m fl (2011) anses det ge större tyngd åt granskningsförfarandet om minst två oberoende personer sorterar, granskar och kvalitetsbedömer artiklarna för att sedan sammanställa sina tolkningar. Således är det en svaghet med denna studie att granskningen av artiklarna utfördes av endast en person. Risken ökar för subjektivitet samt för över eller undervärdering av vissa kvalitetsfaktorer.

För att beräkna studiernas kvalité beräknades procentsatsen av antalet frågor som gav ett positivt utfall i bedömningsprotokollet. Detta förfarande underlättade arbetet att jämföra studierna. Att beräkna studiekvalitén genom procentsats kan dock vara problematisk då varje fråga i protokollet bedöms vara av samma värde vilket betyder att vissa faktorer kan ha över eller undervärderats.

Av de studier som ingick i resultaten var fyra gjorda i Sverige, två i U S A, en i Canada och en i Nya Zeeland. Att studierna var gjorda i Sverige eller länder som något sånär liknar det svenska samhället medför att resultaten lättare kan

appliceras på svenska vårdhem för personer med demenssjukdom.

Då antalet studier inom området var begränsad användes fyra studier (Götell m fl 2002; Götell m fl 2003; Hammar m fl 2011a; Hammar m fl 2011b;) varav

studierna Götell m fl (2003) och Hammar m fl (2011b) byggde sina observationer på det material som samlades in av Götell m fl (2002) och Hammar m fl (2011a). Detta kan vara en svaghet då fler studier med olika studiedeltagare hade varit det optimala för att resultaten skulle kunna styrkas ytterligare.

(17)

Resultatdiskussion

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur personer med demenssjukdom påverkas av musik under omvårdnadsarbetet. I resultatet framkom att

kommunikationen mellan vårdarna och de demenssjuka ökade då vårdaren spelade individualiserad bakgrundsmusik eller sjöng för den demenssjuke. Även de demenssjukas uppmärksamhet och fysiska kapacitet förbättrades. Deras

beteenden påverkades genom att negativa beteenden reducerades och fler positiva beteenden observerades.

Kommunikation

Förekomsten av musik under omvårdnadsarbetet verkade förbättra de demenssjukas rörelsemönster, kommunikation, ordförståelse och hörsel.

Anledningen till detta kan bero på att musiken ökade deras uppmärksamhet och intresse för omgivningen, vilket i sin tur kan ha påverkat deras

koncentrationsförmåga. Det förefaller som att musiken på något sätt kan ha skärpt de demenssjukas sinnen och väckt bortglömda minnen och förmågor till liv igen. Ett av de symtom som kan drabba en person med demenssjukdom är afasi

(Gulmann, 2003). Både talförmågan och ordförståelsen försämras hos de

demenssjuka vilket leder till att kommunikationssvårigheter uppstår (Small m fl, 2003). Kommunikationen mellan vårdare och vårdtagare förbättrades under morgonsituationer med musik. De verbala instruktionerna hos vårdaren minskade men den demenssjukes förståelse över de aktiviteter som skulle utföras hade en tendens att istället öka. Då ord inte längre behövdes från vårdarens sida för att instruera vårdtagaren hur aktiviteter skulle utföras utgjorde afasin inte längre ett stort problem. Kommunikationen var inte längre beroende av användningen och förståelsen av ord. Det framstod även som att afasin blev mindre grav under musikinterventionerna då även en förbättring av den verbala kommunikationen kunde påvisas.

Enligt Gulmann (2003) är det de förmågor som tillägnats senast i livet som drabbas först av demenssjukdomen. Det finns då en möjlighet att de som har ett annat modersmål snabbare glömmer det nya språket, som de förvärvat senare i livet. För denna grupp av demenssjuka kan det vara särskilt värdefullt med användandet av musik eftersom färre verbala instruktioner behöver ges av vårdaren. Språkbarriärerna blir därmed inte lika påtagliga. Bäst resultat, med minst verbala instruktioner sågs då vårdarna sjöng för de demenssjuka. Det kan dock vara svårt för vårdarna att sjunga sånger på ett språk de inte behärskar. Det är svårt att påvisa musikens renodlade påverkan på de demenssjuka eftersom vårdaren troligtvis också påverkas av musiken som i sin tur påverkar den

demenssjuke. Enligt Weitzel m fl (2011) kan beteenden hos de demenssjuka spegla vårdarens beteende. Resultaten i Götell m fl (2002) och Götell m fl (2003) som visade att de demenssjuka påverkades mer i positiv riktning då vårdarna sjöng än då musik spelades från bandspelare kan vara ett exempel på detta. Orsaken till dessa resultat kanske inte ligger i själva musikvalet, utan kan bero på möjligheten att vårdarens sätt att bemöta den demenssjuke förändrades då hon sjöng. Hammar (2011a) påvisade att sjungandet krävde mer närvaro av vårdaren. Den ökade närvaron kan ha lett till att vårdaren började se den demenssjuke som en individ istället för ett objekt som endast ska tvättas och kläs. Möjligheten att mötas som likar istället för vårdare och vårdtagare skulle kunna vara orsaken till

(18)

den förbättrade ömsesidiga kommunikation dem emellan. Detta kan styrkas av Weitzel m fl (2011) som menar att det är viktigt att på ett lugnt sätt ge den demenssjuke sin fulla uppmärksamhet för att kommunikationen ska förbättras.

Beteenden

BPSD orsakar ofta stort lidande för personer med demenssjukdom

(Socialstyrelsen, 2010). Musik under omvårdnadsarbetet förefaller reducera vissa beteendemässiga symtom. I och med detta borde välbefinnandet för denna grupp öka om musik kan användas som en integrerad del i omvårdnaden.Både

patientsäkerheten och personalsäkerheten förbättras om de beteendemässiga symtomen minskas. Enligt King (2012) innebär beteendena risker för skador, både för de demenssjuka och för personalen. Även medpatienternas tillvaro kan

förbättras då de enligt King (2012) ofta kan bli oroliga och rädda då personer runt omkring dem är högljudda och aggressiva. För vårdaren borde omvårdnadsarbetet underlättas då samarbetsvilligheten hos de demenssjuka ökar. Långtidseffekterna av musik är dock svåra att säga någonting om då interventionerna i alla åtta studier, som ingick i detta resultat, gjordes under en begränsad tid på några veckor. Det finns en möjlighet till att de positiva effekterna som sågs kan bero på omständigheten att något nytt inträffade i de demenssjukas vardag. Detta kan ha ökat deras uppmärksamhet och intresse, vilket kan ha skärpt deras sinnen för en stund. Resultaten kanske inte skulle visa desamma om musik användes som en rutininsats i det dagliga omvårdnadsarbetet. Man måste också ta i beaktande att alla människor kanske inte tycker om musik, varvid de positiva effekterna förmodligen inte gäller för alla individer.

Anledningen till att de demenssjuka uppvisade färre agiterade beteenden då musik spelades kan bero på att några av de aspekter som kan orsaka BPSD reducerades. Till exempel uppstod färre kommunikationsproblem då kommunikationen och de demenssjukas förståelse för vad som sker förbättrades. Enligt socialstyrelsen (2010) kan just kommunikationsproblem vara en av orsakerna till BPSD. Även Small m fl (2005) påvisade att försämrad kommunikation ofta ackompanjeras av aggressiva beteenden bland personer med Alzheimers sjukdom. Att smärta lättare förmedlades av de demenssjuka och att deras rumsuppfattning förbättrades kan vara fler anledningar till att de agiterade beteendena reducerades. Agiterade beteenden kan komma just av smärta samt svårigheter att orientera sig i omgivande miljö, menar socialstyrelsen (2010).Enligt King (2012) kan desorientering resultera i hotfulla beteenden hos den demenssjuke. Att musik kan förbättra nutritionen hos personer med demenssjukdom är

värdefullt. Det visar på att musik kan hjälpa till att motverka den undernäring som enligt Cohen-Mansfield (2008) ofta uppstår hos äldre personer med agiterade beteenden. Enligt Miller (2008) är viktminskning hos äldre vuxna associerad med ökad risk för handikapp och dödlighet. Allman m fl (1986) menar att både demens och undernäring är riskfaktorer för trycksår, vilket enligt Redelings m fl (2005) påtagligt ökar risken för död, på grund av infektionsrisken. Fler studier behövs dock för att styrka sambandet att musik kan öka kaloriintaget hos personer med demenssjukdom.

Musik under omvårdnadssituationer som badning, morgonrutiner och måltider visades ha en positiv påverkan på personer med demenssjukdom. Det fanns dock ett undantag i studien av Wong m fl (2008) där spelandet av lugnande musik under frukost istället resulterade i en minskning av de demenssjukas kaloriintag.

(19)

Detta visar att musik kanske inte passar i alla omvårdnadssituationer. Vidare studier behövs för att finna vilka omvårdnadssituationer som är lämpliga och vilka som inte är lämpliga för denna typ av intervention.

Artikeldiskussion

Det låga antalet studiedeltagare i vissa av studierna med kvantitativ metod (Clark m fl 1998; Hammar m fl 2011b; Hicks-Moore 2007; Thomas m fl 1997;) är en problematisk faktor. Det kan vara orsaken till att skillnader i antalet beteenden som studerades sågs tydligast då beteendena slogs ihop och det totala antalet beteenden studerades. Antalet beteenden blev då fler och skillnader kunde ses. Hade studiedeltagarna varit fler hade kanske mönster i antalet enskilda beteenden tydligare framträtt. Ett annat problem med studierna är att de inte använde samma instrument för att mäta de olika beteendena. Detta gör det svårt att jämföra

resultaten från de olika studierna med varandra.

Inga av de åtta studier som ingick i denna litteraturstudie var randomiserade kontrollstudier vilket gör att kvalitén och trovärdigheten på resultaten kan ifrågasättas. Enligt Willman (2011) ökar risken för systematiska fel och missvisande resultat i studier som inte är randomiserade. Generaliserande slutsatser blir därför svåra att dra utifrån detta material. Stora randomiserade studier kan dock vara svåra att genomföra på den här gruppen av människor då de inte själva kan ge sitt godkännande till medverkan. Många av dem befinner sig dessutom i livets slutskede varvid bortfallen skulle kunna bli stora och kvalitén komma att ifrågasättas likaså.

Studiernas resultat är trots det låga antalet studiedeltagare av kliniskt värde då de alla pekar mot musikens positiva påverkan och att musiken därmed är ett

användbart hjälpmedel i vården av demenssjuka. Dessa resultat kan även styrkas av andra studier (Casby & Holm 1994; Wall & Duffy 2010; Zare m fl 2010; Ziv m fl 2007) som visat att musik reducerar agiterade beteenden hos demenssjuka. Dessa studier behandlar dock effekten av musik under ordnade terapistunder och inte under det dagliga omvårdnadsarbetet.

Något som kan ifrågasätta studiernas resultat är att inga av de personer som utvärderade utfallen i studierna var blindade. Bedömningsbias kan ha uppstått, där bedömaren tolkar och ser det hon önskar. Enligt Polit & Beck (2009) innebär blindning en process som förhindrar de som är involverade i studien från att inneha information som kan leda till bias.

SLUTSATS

Att använda musik under omvårdnadsarbetet kan vara ett värdefullt hjälpmedel i vården av demenssjuka. Det visades påverka de demenssjuka genom att deras förmåga till förståelse ökade, vilket förbättrade kommunikationen mellan vårdare och demenssjuka. De demenssjukas uppmärksamhet och fysiska kapacitet

förbättrades vilket bidrog till att de klarade av att utföra fler aktiviteter själva. Agiterade beteenden reducerades och de demenssjuka blev lugnare och mer harmoniska med ökat välbefinnande.

Det behövs vidare forskning inom området, med studier som mäter musikens effekt över längre tid och med fler studieobjekt för att generaliserande slutsatser

(20)

ska kunna dras. Fler randomiserade kontrollstudier är eftersträvansvärt för att säkra kvalitén på de studier som görs. Studier kring vilka omvårdnadssituationer som är de mest adekvata för musikintervention behövs då inte alla

(21)

REFERENSER

Allman R A, Laprade C A, Noel L B, Walker J M, Moorer C A, Dear M R, Smith C R, (1986) Pressure Sores Among Hospitalized Patients. Annals of Internal Medicine, 105(3), 337-342.

Axelsson Å, (2012) Litteraturstudie. I: Granskär, M, Höglund- Nielsen, B (Red)

Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (2nd edition). Lund:

Studentlitteratur AB, s 203-220.

Ballard C, Corbett A, Chitramohan R, Aarsland D, (2009) Management of agitation and aggression associated with Alzheimer’s disease: controversies and possible solutions. Current opinion in Psychiatry, 22(6), 532-540.

Casby J, Holm M, (1994) The effect of music on repetitive disruptive

vocalizations of persons with dementia. The American Journal of Occuptional

Therapy, 48(10), 883-889.

Clark M, Lipe A, Bilbrey M, (1998) Use of Music to Decrease Aggressive Behaviors in People With Dementia. J Gerontol Nurs, 24(7), 10-17.

Cohen-Mansfield J, (2008) Agitated behavior in persons with dementia: The relationship between type of behavior, its frequency, and its disruptiveness.

Journal of Psychiatric Research, 43(1), 64–69.

Gulmann NC, (2003) Demens. I: Gullman NC, (Red) Gerontopsykiatri (1:a upplagan). Lund: studentlitteratur, s 65-132.

Gustafsson M, Karlsson S, Lövheim H, (2013) Inappropriate long-term use of antipsychotic drugs is common among people with dementia living in specialized care units. BMC Pharmacology and Toxicology, doi: 10.1186/2050-6511-14-10. Götell E, Brown S, Ekman S-L, (2002) Caregiver Singing and Background Music in Dementia Care. West J Nurs Res, 24(2), 195-216.

Götell E, Brown S, Ekman S-L, (2003) Influence of Caregiver Singing and Background Music on Posture, Movement, and Sensory Awareness in Dementia Care. Int Psychogeriatr, 15(4), 411-430.

Hammar L, Emami A, Engström G, Götell E, (2011a) Communication through caregiver singing during morning care situations in dementia care. Scand J Caring

Sc, 25(1), 160-168.

Hammar L, Emami A, Götell E, Engström G, (2011b) The impact of caregivers’ singing on expressions of emotion and resistance during morning care situations in persons with dementia: an intervention in dementia care. J Clin Nurs, 20(7-8), 969-978.

Herrmann N & Gauthier S (2008) Diagnosis and treatment of dementia: 6. Management of severe Alzheimer disease. Canadian Medical Association

(22)

Hicks-Moore S.L, (2005) Relaxing Music at Mealtime in Nursing Homes: Effects on Agitated Patients with Dementia. J Gerontol Nurs, 31(12), 26-32.

Hogan D B, Bailey P, Black S, Carswell A, Chertkow H, Clarke B, Cohen C, Fisk J D, Forbes D, Man-Son-Hing M, Lanctôt K, Morgan D, Thorpe L (2008)

Diagnosis and treatment of dementia: 5. Nonpharmacologic and pharmacologic therapy mild to moderate dementia. Canadian Medical Association Journal, 179(10), 1019-1026.

King C, (2012) Managing agitated behaviour in older people. Nursing Older

People, 24(7), 33-36.

Larsson M, Rundgren Åke, (2003) Geriatriska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur AB.

Lai, HL & Good, M, (2006) Music improves sleep quality in older adults. Journal

of Advanced Nursing, 53(1), 134-144

Lord T, Garner J, (1993) Effects of music on Alzheimer patients. Preceptual and

Motor Skills, 76(2), 451-455.

Lundman B, Graneheim H U, (2008) Kvalitativ innehållsanalys. I: Granskär, M, Höglund-Nielsen, B (Red) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och

sjukvård (1:a upplagan). Lund: Studentlitteratur AB, s 159-172.

Läkemedelsverket, (2008) Läkemedelsbehandling och bemötande vid

Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom - BPSD.

›http://www.lakemedelsverket.se/upload/halso-och-sjukvard/behandlingsrekommendationer/BPSD-rek_webb.pdf‹ (2013-02-14). Miller S L, Wolfe R R, (2008) The danger of weight loss in the elderly. J Nutr

Health Aging, 12(7), 487-491

Nationalencyklopedin, (2013) Musik. ›http://www.ne.se.proxy.mah.se/sve/musik‹ (2013-05-03).

Nationalencyklopedin, (2013) Musikterapi.

›http://www.ne.se.proxy.mah.se/lang/musikterapi‹ (2013-05-03).

Polit D F, Beck C T, (2009) Essential of nursing research: Apparising evidence for nursing practice. Philadelphia, PA: Wolters Kluwer/ Lippincott Williams &

Wilkins.

Redelings M D, Lee N E, Sorvillo F, (2005) Pressure ulcers: more lethal than we thought? Adv Skin Wound Care. 18(7), 367-372.

SBU, (2013) Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: En handbok. ›http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/SBUsHandbok.pdf‹ (2013-05-02) Small J A, Perry J, Lewis J, (2005) Perceptions of family caregivers' psychosocial behavior when communicating with spouses who have Alzheimer's disease. Am J

(23)

Socialstyrelsen, (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterksa. ›http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf‹ (2013-02-14)

Socialstyrelsen, (2010) Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid

demenssjukdom 2010 - stöd för styrning och ledning.

›http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18012/2010-5-1.pdf‹ (2013-05-07)

Theorell T, (2008) På vilket sätt påverkar kulturaktivitet hälsan?.

›http://www.vardalinstitutet.net/sites/default/files/tr/kultur/kulturdocs/kulturartikel pdf/9505.pdf‹ (2013-02-13)

Thomas D, Heitman R, Alexander T, (1997) The Effects of Music on Bathing Cooperation for Residents with Dementia. Journal of Music Therapy, 34(4), 246-259.

Wall M, Duffy A, (2010) The effects of music therapy for older people with

dementia. British Journal Of Nursin, 19(2),108-113.

Wallin, A & Wikkelsø, C (2012) Kognitiv svikt och demens. I: Fagius, J & Nyholm D (Red) Neurologi (5:e upplagan). Stockholm: Liber AB, s 293-310. Weitzel T, Robinson S, Barnes M R, Berry T A, Holmes J M, Mercer S, Foster T, Allen L, Victor D A, Vollmer C M, Steinkruger K, Friedrich L A, Plunkett D, Kirkbride G L, (2011) The special needs of the hospitalized patient with dementia.

Medsurg Nurs, 20(1), 13-18.

Willman A, Stoltz P, Bahtsevani C, (2011) Evidensbaserad omvårdnad: Enbro

mellan forskning & klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur AB. Wingren A G, (2011) Definition av huvudområden, Hälsa och samhälle

›http://www.mah.se/upload/FAKULTETER/HS/Utbildning/Utbildningsnämnden/U N%20Hälsa%20och%20samhälle%20huvudområden%20110901.pdf‹ (2013-05-08)

Wong A, Burford S, Wyles C.L, Mundy H, Sainsbury R, (2008) Evaluation of strategies to improve nutrition in people with dementia in an assesment unit. J Nutr Health Aging, 12(5), 309-312.

Zare M, Ebrahimi A A, Birashk B, (2010) The effects of music therapy on reducing agitation in patients with Alzheimer's disease, a pre-post study. Int. J.

Geriat. Psychiatry, 25(12), 1309–1310

Ziv N, Granot A, Hai S, Dassa A, Haimov I, (2007) The effect of background stimulative music on behavior in Alzheimer's patients. Journal of Music Therapy, 44(4), 329-343.

(24)

BILAGOR

Bilaga 1: Databassökningar som inte lett till granskade artiklar.

Databas Datum Sökord Antal träffar Lästa titlar Lästa abstracts Granskade artiklar Valda artiklar PubMED 20130403

dementia [MESH] AND music [MESH] OR sing* • 84 314 0 0 0 0 ((((”Music Therapy”[MESH])) OR (”Singing” [MESH]))) AND (”Dementia”[MESH]) • 95 95 24 0 0

• Avgränsningar: english, swedish, full text available, abstract available

Databas Datum Sökord Antal träffar Lästa titlar Lästa abstracts Granskade artiklar Valda artiklar CINAHL 20130404 dementia AND music OR singing • 2061 0 0 0 0 (MM”Dementia”) AND (MM”Music”) • 21 21 7 0 0 dementia AND music • 865 100 12 0 0 dementia AND ”music therapeutic caregiving” • 3 3 2 0 0 dementia AND music AND caregiving • 147 147 4 0 0 dementia AND bathing AND music •

126 126 7 0 0

20130405 (MH”Dementia) AND (MH”Music Therapy) •

29 29 3 0 0

• Avgränsningar: full text available, abstract available, english, peer reviewed

Databas Datum Sökord Antal träffar Lästa titlar Lästa abstracts Granskade artiklar Valda artiklar PsycINFO 20130404 SUB.EXACT(”Music Therapy”) AND SU.EXACT(”Dementia”) •• 90 90 6 0 0 SUB.EXACT(”Music Therapy”) AND SU.EXACT(”Dementia”) AND SU.EXACT(”Caregivers”) 11 11 3 0 0

(25)

Bilaga 2. Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik-patientupplevelser från SBU (2013).

Ja Nej Oklart Ej tilläml 1. Syfte

a) Utgår studien från en väldefinierad ☐ ☐ ☐ ☐ problemformulering/frågeställning? ☐ ☐ ☐ ☐ Kommentarer:

2. Urval

a) Är urvalet relevant? ☐ ☐ ☐ ☐

b) Är urvalsförfarandet tydligt beskriven? ☐ ☐ ☐ ☐ c) Är kontexten tydligt beskriven? ☐ ☐ ☐ ☐ d) Finns relevant etiskt resonemang? ☐ ☐ ☐ ☐ e) Är relationen forskare/urval tydligt beskriven? ☐ ☐ ☐ ☐ Kommentarer:

3. Datainsamling

a) Är datainsamlingen tydligt beskriven? ☐ ☐ ☐ ☐

b) Är datainsamlingen relevant? ☐ ☐ ☐ ☐

c) Råder datamättnad? ☐ ☐ ☐ ☐

d) Har forskaren hanterat sin egen förförståelse ☐ ☐ ☐ ☐ i relation till datainsamlingen?

Kommentarer: 4. Analys

a) Är analysen tydligt beskriven? ☐ ☐ ☐ ☐ b) Är analysförfarandet relevant i realtion ☐ ☐ ☐ ☐ till datainsamlingsmetoden?

c) Råder analysmättnad? ☐ ☐ ☐ ☐

d) Har forskaren hanterat sin egen förförståelse ☐ ☐ ☐ ☐ i relation till analysen?

Kommentarer: 5. Resultat

a) Är resultatet logiskt? ☐ ☐ ☐ ☐

b) Är resultatet begripligt? ☐ ☐ ☐ ☐

c) Är resultatet tydligt beskrivet? ☐ ☐ ☐ ☐ e) Redovisas resultatet i förhållande ☐ ☐ ☐ ☐ till en teoretisk referensram?

e) Genereras hypotes/teori/modell? ☐ ☐ ☐ ☐ f) Är resultatet överförbart till ett liknande ☐ ☐ ☐ ☐ sammanhang (kontext)?

g) Är resultatet överförbart till ett annat ☐ ☐ ☐ ☐ sammanhang (kontext)?

(26)

Bilaga 3. Modifierad bedömningsmall för kvalitetsgranskning av observationsstudier inspirerad av SBU (2013).

A. Granskning av studiens begränsningar- Ja Nej Oklart Ej tillämpl

Eventuella systematiska fel (bias) A1. Selektionsbias

a) Var de observerade grupperna rekryterade ☐ ☐ ☐ ☐ på ett tillräckligt likartat sätt?

b) Var de jämförda gruppernas sammansättning ☐ ☐ ☐ ☐ tillräckligt lika vid studiestart?

c) Har korrigering av obalanser i baslinjevariabler ☐ ☐ ☐ ☐ mellan grupper med olika exponering/behandling

gjorts på ett adekvat sätt i den statistiska analysen?

d) Finns etiskt resonemang? ☐ ☐ ☐ ☐

Kommentarer:

A2. Behandlingsbias

a) Var villkoren(utöver den behandling eller ☐ ☐ ☐ ☐ exponering som studerades) 
 för grupperna under

behandlings-/ exponeringstiden tillräckligt likartade?

b) Var följsamhet gentemot behandling/exponering ☐ ☐ ☐ ☐ acceptabel i grupperna?

Kommentarer:

A3. Bedömningsbias (per utfallsmått)

a) Var utfallsmåttet okänsligt för bedömningsbias? ☐ ☐ ☐ ☐ b) Var personerna som utvärderade utfallet blindade ☐ ☐ ☐ ☐ för studiedeltagarnas exponeringsstatus?

c) Var personerna som utvärderade utfallet opartiska? ☐ ☐ ☐ ☐ d) Var utfallet definierat på ett lämpligt sätt? ☐ ☐ ☐ ☐ e) Mättes utfallet på ett adekvat sätt med ☐ ☐ ☐ ☐ standardiserade/definierade mätmetoder?

f) Mättes utfallet på ett adekvat sätt med ☐ ☐ ☐ ☐ validerade mätmetoder?

g) Har variationer i exponering över tid ☐ ☐ ☐ ☐ tagits med i analysen?

h) Har utfallet mätts vid optimal(a) tidpunkt(er)? ☐ ☐ ☐ ☐ i) Var observatörsöverensstämmelsen acceptabel? ☐ ☐ ☐ ☐ j) Har studien tillämpat ett lämpligt statistiskt mått ☐ ☐ ☐ ☐ för rapporterad effekt/samband?

Kommentarer:

(27)

a) Var bortfallet tillfredsställande lågt i förhållande ☐ ☐ ☐ ☐ till populationens storlek?

b) Var bortfallet lika stort inom grupperna? ☐ ☐ ☐ ☐ c) Var relevanta baslinjevariabler lika fördelade ☐ ☐ ☐ ☐ mellan bortfallen i interventions- och kontrollgruppen

alternativt mellan
 olika exponeringsgrupper?

d) Var relevanta baslinjevariabler lika fördelade ☐ ☐ ☐ ☐ mellan analys- och bortfallgruppen?

e) Var den statistiska hanteringen av ☐ ☐ ☐ ☐ bortfallet adekvat?

Kommentarer:

A5. Rapporteringsbias

a) Följde studien ett i förväg fastlagt studieprotokoll? ☐ ☐ ☐ ☐

b) Var utfallsmåtten relevanta? ☐ ☐ ☐ ☐

c) Var tidpunkterna för rapporterad analys relevanta? ☐ ☐ ☐ ☐

A6. Intressekonflikter

a) Föreligger, baserat på författarnas angivna ☐ ☐ ☐ ☐ bindningar och jäv, låg eller obefintlig risk att

studiens resultat har påverkats av intressekonflikter?

b) Föreligger,baseratpåuppgifteromstudiens ☐ ☐ ☐ ☐ finansiering,låg eller obefintlig risk att studien har

påverkats av en finansiär
 med ekonomiskt intresse i resultatet?

c) Föreliggerlågellerobefintligriskför annan form av ☐ ☐ ☐ ☐ intressekonflikt (t ex att författarna har utvecklat interventionen)?

(28)

Bilaga 4: Matriser över inkluderade artiklar Authors

Title Year Country

Clark M, Lipe A, Bilbrey M

Use of Music to Decrease Aggressive Behaviors in People With Dementia

1998 U.S.A.

Aim To examine the effects of recorded, preferred music in decreasing

occurences of aggressive behaviors among individuals with Alzheimers type dementia during bathing episodes.

Study design Quasi experimental. Music intervention. Observational. Quantitative method.

Population Dropoutrate Total studied

18 (14 female, 4male) elderly, with severe cognitive impairment, from a nursing facility.

n=0 n=18

Method 20 videorecorded bathing episodes was observed for each individual, of witch 10 where no music was played and 10 where preferred recorded music was played The number of aggressive behaviours were observed, using a checksheet.

Main findings A significance was found in the decrease of the total number of observed aggressive behaviours when music was played. During the music condition caregivers reported improved affect and a general increase in cooperation with the bathing tasks.

Study quality comments Grade I, 85%   Authors Title Year Country

Götell E, Brown S, Ekman S-L

Caregiver Singing and Background Music in Dementia Care 2002

Sweden

Aim To illuminate the meaning of verbal communication between persons

with severe dementia and their caregivers during usual morning care sessions, caring sessions with background music, and caring sessions with caregiver singing.

Study design Music intervention. Observational. Qualitavie method.

Population Dropoutrate Total studied

A convenience sample of 8 women and 2 men with severe dementia and 5 female caregivers from a special care unit in urban Sweden.. 1 woman dropped because she didn´t want to be videorecorded. A total of 9 patients and 5 caregivers were analyzed.

Method Videorecordings were analysed of morning care routines consisting of three conditions: a control condition (usual morning care), morning care with familiar, preferred background music and morning care in which the caregiver sang to and/or with the patient.

Main findings Caregivers singing diminished the necessity for caregiver instruction and increased patient understanding and cooperation. Aggression and disruptive screaming ceased.

Study quality Comments

(29)

Authors Title Year Country

Götell E, Brown S, Ekman S-L

Influence of Caregiver Singing and Background Music on Posture, Movement, and Sensory Awareness in Dementia Care

2003 Sweden

Aim To illuminate the posture, body movements, and sensory awareness of

patients with dementia during usual caring sessions, with background music, and with caregiver singing.

Study design Music intervention. Observational. Qualitative method.

Population Dropoutrate Total studied

Same sample as in Götell et. al (2002) above.

Method Same method as in Götell et. al (2002).

Main findings Both background music and caregivers singing had strong influences on the patients body and sensory awareness.

Study quality comments Grade II, 76%  Authors Title Year Country

Hammar L, Emami A, Engström G, Götell E

Communication through caregiver singing during morning care situations in dementia care.

2010 Sweden

Aim To describe how PWDs (persons with dementia) and their caregivers

express verbal and nonverbal communication and make eye contact during the care activity ”getting dressed” during morning care situations without and with MTC.

Study design Music intervention. Observation. Qualitative method.

Population

Dropoutrate

Total studied

Sample of 12 persons with severe dementia and 10 caregivers with earlier experience of working with dementia from two nursing homes in Sweden.

2 patients died during the data collection. 4 caregivers droped out. 1 withdrew participation, 2 because of healthproblems, 1 due to patients death.

6 females and 4 males with dementia. 6 caregivers

Method Videoobservations during usual morning care situation and during

morning care situations with MTC during a 2 month period.

Main findings During sessions without MTC, PWD showed both compliant and active responses aswell as aggression, confusion, and disruptivness. During MTC the comunication and engagement was mutual between caregiver and PWD. PWD mostly responded by being active,

compliant, and realxed though some were also resistant or incongruent.

Study quality comments

Figure

Tabell 1. Databassökningar som lett till granskade artiklar  Databas  Datum  Sökord  Antal  träffar  Lästa titlar  Lästa  abstracts  Granskade artiklar  Valda  artiklar  PubMed  20130403  dementia  [MESH] •  65 432  music  [MESH] •  4 389  dementia  [MESH]

References

Related documents

Studerar man nivåerna på andelen överträdelser för motorcyklister visar mätningarna att för motorvägar med hastighetsgräns 120 km/tim kör 48,3 procent av motorcyklisterna

Det framkom utsagor om att distriktssköterskans förskrivning var service till patienten och de beskrev att det inte fanns några nackdelar för patienten vid deras

Figure 1: A rule models temporal and value relations that ex- ist between sensor readings and inferred context expressed as sets of temporal and value constraints between state

Syftet med litteraturstudien var att beskriva kommunikationen mellan vårdpersonalen och de anhöriga till personer med demens som bor på äldreboenden eller hemma

I två amerikanska studier (24, 25) utvärderas huruvida lugnande klassisk musik kan användas som åtgärd för att bryta agiterat beteende hos personer med demens.. I den ena studien (24)

Urval: 47 vårdtagare med mild- till medelsvår demens från två särskilda boenden deltog i studien.. Vårdtagarna som deltog i studien hade dokumenterade

Sheratt et al (31) menar att musik kan höja engagemanget hos personer som lever med demens och detta är viktigt för att bevara det egna jaget hos personen och detta ger då en

I samma källa beskrivs även att ett grundantagande för en personcentrerad vård är vikten av att inte bli sin sjukdom eller sitt symtom, det vill säga att personen är