Hälsa och samhälle
EN LITEN INSATS MED
STOR BETYDELSE
EN KVALITATIV UNDERSÖKNING OM
UPPLEVELSER AV INSATSEN
LEDSAGARSERVICE ENLIGT LAGEN (SFS
1993:387) OM STÖD OCH SERVICE TILL
VISSA FUNKTIONSHINDRADE
Izabella Opsitarevic
Scipe Ramadan
C-uppsats 15 hp Malmö Högskola
Socionomprogrammet Hälsa och samhälle
EN LITEN INSATS MED
STOR BETYDELSE
EN KVALITATIV UNDERSÖKNING OM
UPPLEVELSEN AV INSATSEN
LEDSAGARSERVICE ENLIGT LAGEN (SFS
1993:387) OM STÖD OCH SERVICE TILL
VISSA FUNKTIONSHINDRADE
IZABELLA OPSITAREVIC
SCIPE RAMADAN
Opsitarevic, I & Ramadan, S. En liten insats med stor betydelse. En kvalitativ undersökning om upplevelser av insatsen ledsagarservice. C-uppsats 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för Hälsa och Samhälle, 2011.
SMALL SERVICE WITH A
LARGE SIGNIFICANCE
A QUALITATIVE STUDY ON THE EXPERIENCE
OF ESCORT SERVICE UNDER THE ACT (SFS
1993:387) SUPPORT AND SERVICE FOR THE
DISABLED
The purpose of this study was to examine the experiences of escort service under the Act (SFS 1993:387) concerning Support and Service for the disabled (LSS) for self-determination, participation and equality of living conditions. In the results of this study appears that the escort service fulfills its role in breaking the isolation of persons with disabilities. It gives a picture of the escort service is much more than to break the isolation of people with disabilities. The aspects that emerges is that escort service gives persons with disabilities the opportunity to develop their independence, increase their self-esteem and broaden their frames of reference through increased participation in community life. All users report that they experience autonomy in the choice and order of activities within their grant initiatives. The result reveals that even the escorts feel that the users have the option to be able to determine their choice of activities. When it comes to concepts of self-determination, participation and equality of living conditions there is a certain ambiguity regarding the individual's definition of the various concepts as they can be experienced and perceived differently by different individuals. This makes it difficult to draw definitive conclusions about experience of escort service.
Nyckelord: Delaktighet, Funktionshinder, Jämlikhet i levnadsvillkor, Ledsagarservice, Självbestämmande.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Inledning ... 6 1.1 Problemformulering ... 6 1.2 Syfte ... 8 1.3 Frågeställning ... 8 1.4 Avgränsning ... 8 1.5 Arbetsfördelning ... 8 1.6 Centrala begrepp ... 8 1.7 Ledsagarservice ... 8 1.8 Funktionshinder ... 9 1.9 Självbestämmande ... 9 1.10 Delaktighet ... 10 1.11 Jämlikhet i levnadsvillkor ... 102. Lagen (SFS 1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade ... 11
3. Malmö stads plan för LSS verksamheter (2010) ... 13
4. Historisk tillbakablick ... 15
4.1 Normaliseringsprincipen ... 15
4.2 Nya ekonomiska förutsättningar ... 15
4.3 Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen ... 15
4.4 Handikappreformen ... 15 4.5 FN Konventionen ... 16 5. Tidigare forskning ... 16 6. Metod ... 18 6.1 Förförståelse ... 18 6.2 Metodval... 18 6.3 Datainhämtning ... 18 6.4 Urval ... 18
6.5 Tillvägagångssätt och genomförande av intervjuer ... 19
6.6 Hantering av data ... 19
6.7 Validitet, Reliabilitet och Generaliserbarhet ... 19
6.8 Metoddiskussion... 20
7. Etiska ställningstagande ... 21
8. Teori ... 22
8.1 Humanistiska teoribildningar ... 22
8.2 Empowerment ... 22
8.3 Makt och maktlöshet utifrån empowerment... 23
8.4 Empowerment och funktionshinder ... 23
8.5 Teoretisk diskussion ... 24
9. Resultat och analys ... 24
9. 1 Resultatinledning ... 24
9.2 Presentation av intervjupersoner ... 25
9.3 Bryta isolering ... 25
9.4 Analys av temat bryta isolering ... 26
9.5 Sammanfattning ... 27
9.6 Självbestämmande ... 27
9.7 Analys av temat självbestämmande ... 28
9.8 Sammanfattning ... 28
9.9 Delaktighet ... 29
9.12 Begränsningar... 30
9.13 Analys av temat begränsningar ... 32
9.14 Sammanfattning ... 32
10. Slutdiskussion ... 33
11. Referenslista ... 36
Bilagor
Bilaga 1 Brev
Bilaga 2 Intervjuguide för brukarna Bilaga 3 Intervjuguide för ledsagarna
1. INLEDNING
I många delar av världen saknas det hjälp för personer med funktionshinder därmed kan välgörenhet komma att bli en central funktion för den enskildes möjlighet till goda livsvillkor. Verkligheten för personer med funktionshinder har en historia kopplad till marginalisering, fördomar, förtryck och institutionell diskriminering. I Sverige har de senaste tjugofem åren medfört en positiv
utveckling för dessa personer. Handikappolitiken under1990-talet kom att leda till ett större ansvar för samhällets insatser till personer med funktionshinder
(Tideman, 2000). Den 1 januari 1994 infördes LSS, Lagen (SFS 1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade. Denna nya lagstiftning kom att omfatta rättigheter till ett kvalitativt liv med möjligheten till självbestämmande och delaktighet i samhället för personer med funktionshinder (Brusén & Hydén, 2000). LSS-lagen bidrar till att det i samhället görs en mängd insatser för att öka tillgängligheten för personer med funktionshinder. Tanken med dessa insatser är att bryta den isolering som kan bli till följd för personer med nedsatt
funktionsförmåga. Genom dessa insatser ska den enskilde personen ges
möjligheter till gemenskap och full delaktighet i samhällslivet. LSS omfattar tio insatser varav ledsagarservice är en av dem. Ledsagarservice är en stödinsats som syftar till att öka tillgängligheten för personer med funktionshinder.
Ledsagarinsatsen avser att ge personer med funktionshinder möjlighet och förutsättningar till att leva ett liv på samma villkor som andra medborgare (Socialstyrelsen, 2010). Utifrån Socialstyrelsens statistik år 2010 hade 9600 personer beviljats insatsen ledsagning vilket till synes omfattar en liten skara av Sveriges totala befolkning. Utifrån denna statistik kan det antas att ledsagarservice omfattar en mindre grupp av det svenska folket. Detta kan vara en förklaring till att forskning kring ledsagarservice enligt lagen om stöd och service till viss funktionshindrade (LSS) kan upplevas klen och svårtillgänglig. I sökandet på tidigare forskning framstod aspekter som självbestämmande, delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor vara återkommande i olika forskningssammanhang men sällan kopplat till personer med ledsagarservice. Därmed syftar denna uppsats att belysa en ny aspekt inom forskningsområden som berör insatsen ledsagarservice enligt lagen (SFS 1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS).
Benämningarna personer med funktionshinder och brukare kommer i uppsatsen att användas synonymt. Lagen (SFS 1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade kommer under uppsatsens gång att benämnas LSS.
1.1 Problemformulering
Enligt Davidsson (2007) blev 1960- talet en vändpunkt då den nedvärderande synen på personer med funktionshinder förändrades och ett humanistiska synsätt började formas i samhället. Vidare i denna utveckling formades år 1969 den så kallade normaliseringsprincipen som innebar att personer med funktionshinder skulle integreras i samhället detta för att bryta isolering och segregering
(Davidsson, 2007).
Utifrån Nirjes (2002) beskrivning av normaliseringsprincipen var målsättningen att ge personer med funktionshinder möjlighet att leva sitt liv med samma förutsättningar som andra medborgare. Utredningen (SOU 1991:46) Handikapp, välfärd och rättvisa var en statlig utredning som tillsattes av regeringen. Denna
Dessa brister omfattade inte enbart innebörden av stödet till personer med
funktionshinder utan även deras möjligheter till självbestämmande och inflytande över sin livssituation. Utifrån denna utredning presenterades betänkande och förslag som kom till att ligga för grund till en ny lag som går under benämningen Lag (SFS 1993.387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Denna nya lag kom att innebära att personer med funktionshinder fick rättigheter till
individuella stödinsatser. Dessa insatser avser att ges med hänsyn och rätten till personens integritet, självbestämmande samt främja jämlika levnadsvillkor. De personer som får en insats beviljad enligt LSS ska ges möjligheten till
medbestämmande och inflytande över sitt stöd (Socialstyrelsen, 2010). För att beviljas insatser enligt 9§ (LSS) måste personen tillhöra en av de tre
personkretsarna enligt 1§ (LSS). Ledsagarservice är en utav de tio insatserna som syftar till att underlätta för personen att leva ett aktivt och självständigt liv. En insats av, t ex ledsagning, skall vara individuellt anpassad och tillgodose personens behov av social samhörighet (Prop.1992/93:159). Genom att Sverige skrev under FN: konventionen år 2008 förstärktes rättigheterna kring
funktionshindrades självbestämmandet, rätt till att göra egna val och framförallt få möjlighet till att delta i samhället på ett värdefullt sätt.
Utifrån Giertz (2008) är makten över det egna livet något som tillfaller de brukare som med en stark stämma kan hävda sin rätt till inflytande och självbestämmande. Giertz (2008) framför brukarens olika förhållningssätt till inflytande och
självbestämmande. Dessa förhållningssätt är att som brukare inta en autonom roll, att brukarens självständighet ofta är anpassad, att det skapas ett
beroendeförhållande och att brukaren ses som utsatt och hjälplös.
Enligt Hedquist (1997) är upplevelsen av själbestämmandet olika hos individer och de olika LSS- insatserna. Vidare menar Hedquist (1997) att den enskilde med insatsen personlig assistans anser sig ha en ökad flexibilitet och frihet i det dagliga livet, medan personer med övriga LSS- insatser inte på samma sätt upplever ökade möjligheter till självbestämmande. Enligt Stenhammar (2006) innebär delaktighet att den enskilde individen deltar i beslut på samhälls- och individnivå om det som individen berörs av i sin vardag. Innebörden av delaktighet är även att få möjlighet till social interaktion med omgivningen. Delaktighet för individen kan innebära att kunna påverka olika beslut, ha kunskap om sina egna villkor samt utifrån dessa själv ha inflytande över sina egna angelägenheter (Stenhammar, 2006). Enligt Hedquist (1997) är det områden så som hälsa, utbildning, ekonomiska resurser och socialt nätverk som utgör levnadsvillkoren för den enskilde individen. Villkoren är påverkbara dels av yttre omständigheter men också av att de olika faktorerna påverkar varandra sinsemellan.
Malmö stad har med LSS- lagen som grund skapat riktlinjer och stöd för Malmö stads olika LSS-verksamheter. Detta innebär att verksamheten som beslutar och utför insatser enligt LSS skall fokusera på att personer med funktionshinder ska ges möjlighet till ett meningsfullt liv (malmo.se).
LSS- verksamheterna skall även ge den enskilde möjlighet att delta och bidra i samhället på ett sätt som är värdefull enligt den enskildes önskemål. LSS- verksamheter i Malmö stad skal präglas av respekt för den enskildes
själbestämmande och arbetar för att stärka den enskildes självständighet. LSS- verksamheterna ska även verka för att ökad integritet för den enskilde och arbeta för att individuellt anpassa insatserna för den enskildes behov (malmo.se).
LSS- lagen och Malmö stads plan för LSS- verksamheter betonar och strävar efter att ge personer med funktionshinder en viss garanti i de frågor som berör den enskilde individens självbestämmande, delaktighet och jämlikhet i levnadsvillkor (malmo.se).
1.2 Syfte
Syftet med denna uppsats är att undersöka upplevelser av ledsagarservice enligt Lag (SFS 1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade avseende självbestämmande, delaktighet och jämlikhet i levnadsvillkor.
1.3 Frågeställning
1. Hur upplevs insatsen ledsagarservice av brukaren avseende självbestämmande, delaktighet och jämlikhet i levnadsvillkor?
2. Hur upplevs insatsen ledsagarservice av ledsagaren avseende självbestämmande, delaktighet och jämlikhet i levnadsvillkor?
1.4 Avgränsning
Uppsatsen begränsas genom att undersöka upplevelsen av ledsagarservice enligt LSS för personer mellan 18- 38 år inom en stadsdel i Malmö.
1.5 Arbetsfördelning
Arbetet med uppsatsen har haft en strävan att ha en jämlik arbetsfördelning. I de flesta fall har skrivandet utförts gemensamt med det har förekommit att skrivandet fåtal gånger bedrivits enskilt. I de fall studierna bedrivits enskilt har en
återkoppling och en genomgång av materialet genomförts. Detta har gjorts i syfte att uppsatsen ska få ett enhetligt innehåll.
1.6 Centrala begrepp
De begrepp som är centrala i uppsatsen är delaktighet, funktionshinder, ledsagarservice, jämlikhet i levnadsvillkor och självbestämmande. 1.7 Ledsagarservice
Ledsagarservice är en ”insats i form av följeslagare ute i samhället för person med funktionsnedsättning”
(Ledsagning enligt LSS och SOL, Socialstyrelsen, 2010 s.9).
Av Prop. 1992/93:159 framgår att ledsagarservice till en början var tänkt att assistera synskadade personer. Numera beviljas ledsagarinsatser även till personer med andra funktionshinder. Syftet med ledsagarservice är att bryta isolering, underlätta för personer med funktionshinder att ha kontakter med andra och möjlighet att delta i samhällslivet. En insats av ledsagning skall vara individuellt anpassad och tillgodose personens behov av social samhörighet. Ledsagarservice ska vara knuten till aktiviteter utanför hemmet vilket kan innebära att besöka vänner, delta i fritidsaktiviteter, delta i kulturlivet och andra intressen (Prop. 1992/93:159).
Ledsagarservicen kan även omfatta mer personliga behov så som läkarbesök, tandläkarbesök mm. I Prop. 1992/93:159 framgår att personlig omvårdnad inte ingår i insatsen ledsagarservice. Målet med ledsagarservicen är att personen skall tillförsäkras goda levnadsvillkor och ge personer med funktionshinder möjlighet
1.8 Funktionshinder
Grönvik (2005) hävdar att begreppet funktionshinder saknar en självklar definition och beskriver funktionshinder utifrån olika perspektiv, t ex att
funktionshinder kan ses som ett medicinskt och biologiskt tillstånd där personen kan ha funktionsnedsättning av olika slag. Termen funktionshinder kan enligt Grunewald (2008) användas när en person har psykiska, fysiska eller
begåvningsmässiga avvikelser.
Lindqvist (2009) beskriver att vi människor har ett dominerande sätt att tänka om personer med funktionshinder. Författaren beskriver att omgivningen sätter personens skada, sjukdom eller funktionshinder i fokus vilket kan bli ett problem då vi endast ser den funktionshindrades avsaknad av förmåga att utföra saker som andra utan funktionshinder vanligtvis klarar av.
Enligt World Health Organisations (WHO) innebär funktionsnedsättning att ha en sjukdom eller skada som kan medföra vissa begränsningar i aktiviteter och andra sammanhang. Att ha en funktionsnedsättning kan för den enskilde innebära en nedsättning i kroppens funktion eller struktur. En aktivitet eller handling kan för individer med funktionsnedsättningar upplevas som en svårighet men även deltagandet i olika livssituationer kan upplevas som begränsade. Enligt WHO är det samspelet mellan funktionsnedsättningen och omgivningen avgörande om funktionsnedsättningen blir ett funktionshinder (WHO, 2001).
1.9 Självbestämmande
Enligt Giertz (2008) saknas det en enhetlig definition av begreppet
självbestämmande inom forskningen och i lagtexten. I sin rapport hävdar Giertz (2008) att man kan skåda självbestämmande utifrån ett antal nivåer. En nivå kan då omfatta olika slag av personliga begränsningar såsom funktionsnedsättning, kön och ålder. En annan nivå omfattar vilka resurser den enskilda personen är i besittning av. Exempel på dessa besittningar är hälsa, kunskap, pengar och klasstillhörighet. Den tredje nivån berör området kring enskildes vilja att utnyttja sitt självbestämmande. Den fjärde nivån kan omfatta den enskildes maktrelationer den befinner sig bland och ingår i. Femte nivå skulle kunna vara individens val av vilka investeringar den enskilde vill göra vad gäller motivation, tid eller pengar. Vidare hävdar Giertz (2008) att självbestämmandet kan komma till att begränsas beroende på individens samlade situation.
Independent Living är en rörelse som vänder sig till personer med
funktionshinder. Att klara det mesta själv är ett Independent Living huvudmål. Enligt Chaib (1995) har Independent Living lyckats att sätta självbestämmande i fokus för personer med funktionshinder. Independent Living- rörelsen startade på 1960- och 1970-talet och kommer ursprungligen från USA. Independent Living har utmärkt sig genom sin starka kritik till hur hemtjänst, färdtjänst och andra handikappverksamheter är uppbyggda. Independent Living framför krav på samma förutsättningar för alla människor oavsett funktionshinder.
Vidare framför de krav på självbestämmande genom att personer med funktionshinder skall ha makt, kontroll och ansvar för sitt liv (Chaib, 1995).
1.10 Delaktighet
Begreppet delaktighet används enligt Grunewald & Leczinsky (1999) när man som person har ett aktivt medverkande i samhällslivet.
Att vara delaktig innebär enligt Stenhammar (2006) att man är deltagande i beslut på samhälls- och individnivå om det som individen själv berörs av i sin vardag. Innebörden av delaktighet är även att få möjligheten till socialt interaktion med andra personer. Delaktighet för individen kan innebära att få och kunna påverka olika beslut, ha kunskap om ens egna villkor samt utifrån dessa självmant ha inflytande över sina egna angelägenheter.
Utifrån FN:s standardregler definieras delaktighet genom att olika
samhällsområden och att omgivningen ska bli tillgängliga för alla. Detta innebär att samhällsplaneringen ska fullgöra kraven att tillgängligheten och möjligheten till att var delaktig i samhällslivet ska vara lika för alla. Målet med FN:s
standardregler är att människor med funktionshinder ska få samma rättigheter och skyldigheter som andra medborgare vilket innebär att förväntningarna på personer med funktionshinder ökar. Därmed ska de kunna ta samma ansvar såsom andra samhällsmedborgare (manskligarattigheter.gov.se).
1.11 Jämlikhet i levnadsvillkor
Enligt Hedquist (1997) är det områden så som hälsa, utbildning, ekonomiska resurser samt socialt nätverk som utgör levnadsvillkor för den enskilde individen. Villkoren är påverkbara dels av yttre omständigheter men också av att de olika faktorerna påverkar varandra. Att påverka levnadsförhållanden för den enskilde personen kan ske genom förändringar som den enskilde skapar själv, men också genom övergripande eller specifika insatser och åtgärder från samhället. I strävan att belysa i vilken mån insatser enligt LSS ger personer med funktionshinder möjlighet till ökad jämlikhet i livsvillkor är det enligt Hedquist (1997) viktigt att se över centrala och betydelsefulla områden. De områden som kan vara av vikt för att uppnå goda levnadsvillkor för personer med funktionshinder är arbete,
2. LAGEN (SFS 1993:387) OM STÖD OCH
SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE
(LSS)
Detta avsnitt har som avsikt att ge en beskrivning av lag (SFS 1993:387) om stöd och service till viss funktionshindrade samt ge en översikt om funktionshindrades gällande rättigheter när det kommer till stöd och service inom olika kommunala verksamheter.
En förklaring till vad insatsen ledsagarservice syftar till ges av socialstyrelsen: ”Av 5 § LSS framgår att verksamheten ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som ingår i lagens personkrets. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Enligt 7 § LSS skall den enskilde genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall vara varaktiga och samordnade. De ska anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv ” (Ledsagning enligt LSS och SOL, Socialstyrelsen, 2010 s. 11).
I denna lagstiftning kom rätten till livskvalitet, självbestämmande, delaktighet i samhället samt respekt för individen att betonas (Brusén & Hydén, 2000).
Ändamålet med LSS- lagen var även att förstärka rätten till samhällets stöd för personer med funktionshinder (Hedquist, 1997).
LSS- lagen är en rättighetslag som ska garantera att de personerna som omfattas av lagen får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målsättningen med LSS- lagen är att den enskilde ska få möjlighet att leva som andra med full delaktighet i samhället. LSS- lagen inkluderar inte alla personer med funktionshinder och för att få ta del av
insatserna som anges i lagen måste man ingå i en av de tre så kallade
personkretsen. Denna begränsning har enligt Hedquist (1997) tillkommit med avsikt för att kunna styra insatserna till de personer med funktionshinder som är i mest behov av dem.
1§ Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för
särskilt stöd och särskild service åt personer 1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,
2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller 3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska
funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service (SFS 1993:387 1§ LSS)
Första punkten omfattar personer med utvecklingsstörning där autism och autismliknande tillstånd ingår i personkretsen. Utvecklingsstörning innebär att personen har ett intellektuellt funktionshinder som ska ha debuterat under personens utvecklingsperiod samt att funktionshindret ska vara så betydande att personen är i behov av särskilt stöd och service i sitt leverne (SFS 1993:387). I andra punkten ingår personer som i vuxen ålder drabbats av hjärnskada som medfört begåvningsmässiga funktionshinder. Hjärnskadan ska ha orsakat en bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning som kan ha uppstått genom olyckfall, yttre våld, hjärnblödning, tumörer m.m. (SFS 1993:387).
Tredje punkten omfattar personer med andra varaktiga psykiska eller fysiska funktionshinder. Funktionshindrena ska vara stora som orsakar betydande svårigheter för personens dagliga livsföring och att personen därmed har ett omfattande behov av stöd och service. Samtliga fyra rekvisit ska vara uppfyllda för att personen ska tillhöra personkretsen (SFS 1993:387).
Personerna har enligt lagen rätt att få den hjälp de behöver i sin dagliga livsföring, och ska även där ha möjlighet att påverka vilket stöd och vilken service de får. LSS innefattar tio insatser med särskilt stöd och särskild service som personer med funktionshinderkan vara i behov av (Bergstrand, 2011).
9§ Insatserna för särskilt stöd och särskild service är:
1. rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder, 2. biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till
skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimma enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken,
3. ledsagarservice,
4. biträde av kontaktperson, 5. avlösarservice i hemmet,
6. korttidsvistelse utanför det egna hemmet,
7. korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov,
8. boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet,
9. bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna,
10. daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig (SFS 1993:387 9§ LSS).
I lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS utgår man ifrån besluten ur ett miljörelaterat perspektiv. Detta innebär att beslut stöd och service ses utifrån psykologiska, sociala eller miljömässiga konsekvenser som personens funktionshinder kan medföra (Hedquist, 1997).
Sammanfattningsvis innebär LSS -lagen att personer med funktionshinder ges rättigheter till stöd och service för behovsanpassade insatser. LSS- lagen reglerar insatser för den enskilda individen samtidigt som lagen sätter ramar för de
kommunala LSS- verksamheterna ska bedrivas.
3. MALMÖ STADS PLAN FÖR LSS-
VERKSAMHETER (2010).
I detta avsnitt kommer Malmö stads plan för LSS verksamheter (2010) att presenteras. Vidare kommer det att ges en inblick i Malmö stads arbete kring funktionshinder, delaktighet, självbestämmande och jämlikhet i levnadsvillkor. I denna plan väljer Malmö stad att använda sig av begreppet funktionsnedsättning istället för funktionshinder.
Malmö stads ambition är att alla medborgare ska erbjudas service av god kvalitet med respekt och lyhördhet för individens behov. Malmö stad (Malmö stads plan för LSS- verksamheter, 2010) har en övergripande plan som omfattar Malmö stads samtliga tio stadsdelar. I denna plan framkommer det att personer som är bosatta i Malmö och har insats enligt LSS ska respekteras som jämbördiga medborgare i samhället. Personer med insatser enligt LSS ska tillförsäkras med samma möjligheter som andra medborgare i samhället. Insatserna enligt LSS ska ge möjlighet till god livskvalitet vilket kan uppnås genom tillgången av ett brett serviceutbud. Personer med insats enligt LSS ska ges möjlighet att bestämma över sitt liv och delta i samhället på samma villkor som övriga malmöbor. Individer med insatser enligt LSS ska ges möjlighet och rättighet att ta aktiv del i de beslut som omfattar deras liv. Ambitionen och planen för arbetet med att implementera LSS ska verka som riktlinjer och stöd för verksamheter i Malmö stad. Den enskilde som beslutar om insatser enligt LSS ska verka för att personer med funktionsnedsättning ska ges möjlighet till ett meningsfullt liv och möjlighet att bidra i samhället på ett sätt som är värdefullt enligt den enskildes
önskemål(malmo.se).
Verksamheter i Malmö stad ska präglas av respekt för den enskildes själbestämmande och arbetar för att stärka den enskildes självständighet. Verksamheten ska verka för ökad integritet för den enskilde och arbeta för att individuellt anpassa insatserna för den enskildes behov. Individens samlade livssituation ska styra utformningen av insatserna, verksamheter i Malmö stad bör därför eftersträva helhetssyn och kontinuitet för individen. Helhetssyn och
kontinuitet ska för den enskilde inneböra att stödet anpassas ur ett livslångt perspektiv. Personer med LSS insatser och deras familjer skall känna sig trygga där stöd ska erbjudas och där stödet ska vara tillgängligt så länge behovet finns. LSS- lagen så som FN:s konvention om personer med funktionsnedsättningar är viktiga led i Malmö Stads plan för LSS- verksamheter där personerna ska ses som jämlika medborgare i vårt samhälle (malmo.se).
Malmö stads ambition med LSS- verksamheter är (malmo.se):
Personer med funktionsnedsättningar ska respekteras såväl som
individernas integritet skyddas. Insatserna enligt lagen om stöd och service till personer med funktionsnedsättning ska vara individuellt utformade där Malmö stad verkar aktivt för att på bästa sätt tillgodose individens behov.
Verksamheter ska bedrivas med respekt för den enskildes
självbestämmande. Detta görs genom att utforma individuella stöd satsningar genererar till en ökad möjlighet för personer med
funktionsnedsättningar att fatta beslut i frågor som rör den egna personen. Malmö stads plan för LSS- verksamheter läger stor vikt på personers självständighet. Detta innebär att personer med insats enligt LSS ska ges kontroll över när, hur och vilka åtgärder som utförs.
Medarbetarna i Malmö stads LSS- verksamheter arbetar aktivt för att ge den enskilde möjligheten till att uppnå en hög grad av självbestämmande och självständighet. Medarbetarna arbetar även med att stärka
självförtroende och självkänsla samt uppmuntra den enskilde att fatta beslut och ta egna initiativ.
Personer med funktionsnedsättningar ska ges möjlighet att kunna delta i aktivt i samhällslivet. Malmö stad arbetar för att personer med
funktionsnedsättningar ska kunna vara fullt delaktiga i samhället. Personer med funktionsnedsättningar ska även ha samma rättigheter och
skyldigheter som övriga medborgare.
I Malmö stads plan för LSS- verksamheter framkommer det att jämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättningar innebär att ha tillgång till möjligheter och tillfällen till meningsfulla val. Vidare framkommer det att jämlikhet i levnadsvillkor inte uppnås genom att behandla alla lika. Ofta är det nödvändigt att prioritera personer med funktionsnedsättningar för att till exempel kunna delta i arbetslivet, kunna utnyttja rätten till ett eget boende och ges möjlighet till sociala aktiviteter (malmo.se).
Sammanfattningsvis bygger Malmö stads plan för LSS- verksamheter på LSS- lagen. Malmö stads plan för LSS- verksamheter lägger vikt på att ge personer med funktionsnedsättningar möjlighet till självbestämmande, delaktighet och jämlikhet i levnadsvillkor. Malmö stadsplan för LSS- verksamheter ska verkar aktivt för att på bästa sätt tillgodose individens behov.
4. HISTORISK TILLBAKABLICK
I detta avsnitt kommer det att ges en beskrivning av den historiska bakgrund som kom att innebära en positiv samhällsutveckling för personer med funktionshinder.
4.1 Normaliseringsprincipen
Den så kallade normaliseringsprincipen innebar att personer med funktionshinder skulle integreras i samhället för att bryta isolering och segregering (Davidsson, 2007). Utifrån normalitetsprincipen som Nirje formulerade 1969 var
målsättningen att låta personer med funktionshinder uppnå att leva ett liv med samma förutsättningar som andra medborgare. Normaliseringsprincipens ursprungliga innebörd innebar att människor med funktionshinder skulle ges möjligheter till samma rättigheter och skyldigheter som andra medborgare. Principen skulle komma att gälla för alla personer oavsett omfattning av funktionshinder (Nirje, 2003).
4.2 Nya ekonomiska förutsättningar
Det var först på 1980- talet som samhället började forma nya ekonomiska och rättsliga förutsättningar som kom att gynna personer med funktionshinder. Ny organisatorisk utveckling formades i syfte att understödja stöd och service till personer med funktionshinder. Det nya socialpolitiska synsättet innebar en stark vilja att samhället kom att präglas av en allmän och stark offentliga sektorn där centrala målen bestod av jämlikhet och solidaritet (Brusén & Hydén, 2000).
4.3 Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen
Innan Lagen (SFS 1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade fastställdes var personer med funktionshinder beroende av stöd och insatser enligt Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) och Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763). Socialtjänstlagen styrde insatser på en kommunal nivå för att tillförsäkra
människors ekonomiska och sociala trygghet. Hälso- sjukvårdslagen har för personer med funktionshinder inneburit rättigheten till god hälso- och sjukvård på lika villkor. Vidare tillsattes år 1988 en utredning av regeringen. Denna utredning, den så kallade handikapputredningen syftade till att undersöka samhällets stöd till personer med funktionshinder (Brusén & Hydén, 2000).
4.4 Handikappreformen
Handikapputredningen Handikapp, välfärd och rättvisa (SOU 1991:46) omfattade slutbetänkande kring betydande brister i stödet till personer med funktionshinder (Brusén & Hydén, 2000). Dessa brister omfattade inte enbart innehållet i stöd till personer med funktionshinder utan även deras möjligheter till självbestämmande och inflytande över sin livssituation. I slutrapporten lämnade
handikapputredningen förslag som skulle göra livssituationen bättre för personer med funktionshinder. Ett av dessa förslag var införandet av en lag om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS. Motivet till LSS (SFS 1993:387) var att hälso- och sjukvårdslagens (SFS 1982:763) insatser inte ansågs varit tillräckliga då det kom till att skapa goda levnadsförhållanden för personer
medfunktionshinder. Levnadsförhållandena för personer med funktionshinder ansågs inte jämförbara med övriga samhällsmedborgare, vilket kom att motivera införandet av LSS- lagen. Ett annat motiv som låg till grund för införandet av LSS (SFS 1993:387) lagen var att belysa alla människors rätt till ett aktivt och
självständigt liv, grundat på delaktighet, jämlikhet, personlig integritet samt rätten till goda levnadsvillkor (Hedquist, 1997).
En av målsättningarna med reformen var att personer med funktionshinder skulle få ökat självbestämmande och inflytande. Vidare i reformen ingick även att stödet till små och mindre kända handikappgrupper skulle öka. Handikappreformen innebar därmed generellt sätt förbättrade levnadsförhållande för personer med funktionshinder (Brusén & Hydén, 2000).
4.5 FN konventionen
I Sverige 2008 infördes ytterligare en förändring i syfte att uppnå rättvisa villkor för personer medfunktionshinder. I slutet av år 2008 skrev Sverige under FN:s konvention om mänskliga rättigheter som även kom att omfattar en tydlighet om att de mänskliga rättigheterna även inkluderar personer medfunktionshinder. FN:s konvention betonar människors lika värde. Konventionen understryker att
personer med funktionshinder ska ha rätt till självbestämmande, rätt till att göra egna val och framförallt få möjlighet till att delta i samhället på jämlika villkor. Konventionen ger stöd till att personer med funktionshinder ska ges möjlighet till att utveckla sin egen identitet och inte utsättas för diskriminering i samhället (manskligarattigheter.gov.se).
Sammanfattningsvis kan det historiska perspektivet ge en djupare förståelse hur personer med funktionshinder genom tiderna givits möjlighet till delaktighet i samhället samt möjlighet till jämlika levnadsvillkor.
5. TIDIGARE FORSKNING
I detta avsnitt kommer uppsatsens tillvägagångssätt avseende sökning inom tidigare forskning att diskuteras. Vidare kommer det att ges en överblick inom relaterade områden inom LSS- verksamheter.
Syftet med uppsatsen är att undersöka upplevelser av insatsen ledsagarservice enligt LSS. Med sökordet LSS genomfördes en inledande sökning på Google Scholar, vilket gav 102 000 träffar. Sökresultatet ger en bild av att det finns ett stort utbud av forskning som behandlar LSS utifrån olika perspektiv. Efter utvidgade sökningar och urval kunde en slutsats dras om att andra områden fokuserats oftare inom tidigare forskning. Detta medför att undersökningen lutar sig tillbaka på forskning inom närliggande ämnesområden. Vidare i sökandet efter tidigare forskning framkom två avhandlingar som ansågs att en viss koppling till uppsatsens ämnesområde på sätt då författarna forskar kring funktionshindrades självbestämmande, delaktighet och jämlikhet i levnadsvillkor.
Ideal och vardag - inflytande och självbestämmande med personlig assistans skriven av Giertz, (2008). Licentiatavhandlingen har fokus på brukarnas inflytande och själbestämmande och har till syfte att utifrån olika perspektiv beskriva brukarnas upplevelser. Giertz (2008) lägger i sin avhandling vikt på begreppen så som självbestämmande, inflytande, delaktighet och jämlikhet levnadsvillkor. Empirin i undersökningen består av fem intervjustudier med inriktning av olika grupper av intervjupersoner. Resultat och analys ger en motsägelsefull bild av vad LSS-lagen förutsätter och vad lagen innebär i verkliga livet för personer med funktionshinder. Vidare i studiens analys framträder det fyra olika förhållningssätt till inflytande och själbestämmande som omfattar både hinder och möjligheter för den enskilde personen. Det framkommer att dessa förhållningssätt rör sig kring att ta en autonom roll som brukare, att brukarens självständighet är anpassad, att det skapas beroendeförhållande och att brukaren
En slutsats som Giertz (2008) poängterar är att makten över det egna livet tillfaller de brukare som med en stark stämma hävdar sin rätt till inflytande och
självbestämmande.
Wigforssinstitutet vid Högskolan i Halmstad har på uppdrag av Socialstyrelsen genomfört en studie med fokus på levnadsförhållanden för personer med funktionshinder samt stöd och service inom ramen för LSS (SFS 1993:387). Studien är baserad på intervjuer med 340 personer med funktionshinder. Studien jämför dessa olika personers levnadsförhållanden före och efter LSS -lagen trädde i kraft. Hedquist (1997) som författat rapporten beskriver att självbestämmande och inflytande har stor betydelse för personer med funktionshinder. Den enskilde med insatsen personlig assistans anser sig i studien ha en ökad flexibilitet och frihet i det dagliga livet. Medan personer med övriga LSS- insatser inte på samma sätt upplever ökade möjligheter till självbestämmande. Författaren ställer sig frågan: I hur stor utsträckning individerna anser sig ha möjligheter till
självbestämmande i sin vardag? Hedquist (1997) menar att då individerna har ett omfattande behov av hjälp och stöd kan på grund av detta komma att befinna sig i en beroendesituation. Övervägande delen av de intervjuade i studien ansåg sig ha hög grad av inflytande över sin tillvaro medan en mindre del av de intervjuade ansåg sig ha mer begränsade möjligheter till självbestämmande.
Vidare i sökandet efter tidigare forskning inom ämnesområdet tillkommer statens offentliga utredning och propositioner. Denna tidigare forskning innefattar Handikapp, välfärd och rättvisa (SOU 1991:46) samt propositionen (1992/93:159).
Sammanfattningsvis har studien inte haft möjlighet att grunda sig på tidigare forskning inom området för ledsagarservice. Giertz, L (2008) och Hedquist, B (1997) tillfört uppsatsen relevant kunskap kring funktionshindrades upplevelser av LSS- insatser samt gett en inblick om hur man inom forskningsvärlden behandlar frågor relaterade till brukarna och deras LSS- insatser. (SOU 1991:46) handikapp välfärd och rättvisa samt prop. (1992/93:159) har tillfört uppsatsen grundläggande kunskap som har varit av vikt för uppsatsens
6. METOD
Uppsatsens metoddel har till avsikt att beskriva de metodval som understödjer det vetenskapliga tillvägagångssättet. Vidare i metoddelen kommer det ges en
beskrivning om hur relevant data har samlats in och bearbetats.
6.1 Förförståelse
Enligt Dalen (2007) innebär förförståelse att forskaren sedan tidigare har åsikter och uppfattningar om det fenomen som forskaren väljer att studera. Inför
uppsatsens undersökningsprocess finns det inga specifika antaganden eller
uppfattningar inom ämnesområdet. Dalen (2007) menar att förförståelse skapar en grund för att bidra med en bättre förståelse för informanternas upplevelser och berättelser. Det insamlade kunskapsmaterialet har bidragit med ökad kunskap inom ramen för LSS och ledsagarservicens innebörd. Detta har i sin tur genererar till en bättre förståelse för informanternas upplevelser och berättelser.
6.2 Metodval
Studiens syfte och frågeställning har varit en central punkt i valet av metod för undersökningen. Denna undersökning kommer att tillämpa kvalitativ metod. Detta med anledning till att undersökningens syfte strävar efter en djupare kunskap kring undersökningspersonernas subjektiva upplevelser av ledsagarservicen. Enligt Kvale (1997) är den kvalitativa metoden effektiv för att fånga innebörder och erfarenheter i den vardagsvärld som undersökningspersonerna befinner sig i. Den kvalitativa metoden ger uppsatsens undersökningspersoner möjlighet att genom intervjuer förmedla och beskriva deras situation ur ett eget perspektiv och med egna ord (Kvale, 1997). Denna uppsats har inte till syfte att göra en
generalisering om hur personer med funktionshinder samt hur ledsagarna upplever ledsagarservicen. Däremot syftar undersökningen till att påvisa hur
ledsagarservice kan upplevas.
6.3 Datainsamling
För att undersöka upplevelser kring ledsagarservice har frågekonstruktion samt utförandet av intervjuerna utgått ifrån en fenomenologisk inriktning. Enligt Kvale (1997) innebär ett fenomenologiskt tillvägagångssätt att man som forskare
undersöker sociala fenomen utifrån människor perspektiv på sin livsvärld. Vidare beskriver Kvale (1997) att den fenomenologiska inriktningen syftar till att
beskriva intervjupersonens upplevelser i deras livsvärld utifrån deras
värklighetsbild. I processen kring undersökningens datainsamling genomfördes halvstrukturerade intervjuer med teman och olika följdfrågor vilket genererat till en fördjupning av intervjupersonernas subjektiva upplevelser. Halvstrukturerade intervjufrågor omfattar enligt Kvale (1997) olika teman samt olika förslag till relevanta fördjupningsfrågor. Den stora fördelen med att använda sig av kvalitativa intervjuer är att intervjuaren kan utnyttja öppenheten och anpassa intervjun utifrån intervjupersonernas behov (Kvale, 1997). Eftersom syftet med uppsatsen är att undersöka upplevelsen av ledsagarservice utifrån brukare och ledsagare har det skapats två intervjuguider där av en intervjuguide till brukarna och en till ledsagarna.
6.4 Urval
I undersökningens urvalsprocess har en förfrågan gått ut till personer mellan 18- 38 år som är beviljade insatsen ledsagarservice.
Vidare i urvalsprocessen har en förfrågan om deltagande även gjorts till brukarnas ledsagare. Denna urvalsprocess genomfördes med hjälp från ansvariga för
ledsagarverksamheten inom en stadsdel i Malmö stad. I urvalsprocessen fick vi hjälp av ansvariga för ledsagarverksamheten med att välja ut tänkbara
intervjupersoner. De ansvariga har även bidragit med information för att komma i kontakt med brukarna och deras ledsagare.
6.5 Tillvägagångssätt och genomförande av intervjuer
Inför intervjuerna skickades det ut ett brev med en förfrågan till personer med beviljad ledsagarinsats i åldrarna 18-38 år. Förfrågan skickades ut via ledsagarna som även fick till uppgift att förklara brevets innehåll och uppsatsens
undersökningssyfte. Ansvariga för ledsagarverksamheten delade det ut tio brev till personer med beviljad ledsagarinsats, detta med hjälp av ledsagarna. Ledsagarna fick även till uppgift att muntligt förklara brevets innehåll och syfte. Av de tio tillfrågade brukare var det tre som visade intresse för att delta i undersökningen. Vidare genom telefonkontakt med brukarnas ledsagare tillfrågades även
ledsagarna om det fanns intresse och möjlighet att delta i undersökningen. Tre ledsagare tillfrågades varav samtliga valde att delta i intervjuerna.
Intervjuerna utfördes med brukaren och dennes ledsagare. Intervjuerna valdes att utföras på neutrala platser som intervjupersonerna var bekanta med och kände sig trygga i. Innan intervjuernas genomförande tillbringades det en kort tid för att återkoppla till det brev som skickats ut samt informerades de enskilda personerna om de etiska principer som var gällande. Intervjuerna varade mellan 30-45 min per intervjuperson där intervjuerna spelades in för att vidare bearbetas. Under intervjuprocesserna var det två intervjuare varav en höll i intervjun medan den andra förde eventuella anteckningar samt vid behov kom ställa eventuella fördjupningsfrågor.
6.6 Hantering av data
Intervjuerna spelades in digitalt. Enligt Kvale & Brinkmann (2009) är inspelning av intervjuer den valigaste formen av datainhämtning inom kvalitativa
forskningsmetoder. Detta ger enligt författarna intervjuaren möjlighet att fokusera sig på det relevanta ämnesområdet. Inspelningen ger även intervjuaren möjlighet att uppmärksamma dynamiken i intervjun (Kvale & Brinkmann, 2009). Vidare har det inspelade materialet transkriberats. Att transkribera innebär enligt Kvale & Brinkmann (2009) att transformera då man ändrar och översätter från ljudform till skriftform. I transkriberings process har uppsatsens syfte och frågeställning beaktats. Vidare i transkriberingsprocessen har det tagits hänsyn till
intervjupersonernas anonymitet.
6.7 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet
Validitet menas enligt Denscombe (2009) med att det insamlade datamaterialet hanteras på ett noggrant och trovärdigt sätt samt att data och metoder anses vara korrekta för undersökningssyftet. Grundläggande för en kvalitativ undersökning är om data är av relevans för undersökningens ämnesområde samt om data inhämtats på ett korrekt sätt (Denscombe, 2000). För att öka validiteten i uppsatsen har intervjuguiden formats på ett sätt där intervjufrågorna bidrar med relevant data för undersökningssyftet. Detta har gjorts genom att intervjuguidens teman har anpassats till undersökningens problemformulering och
frågeställningar. Detta har gjorts i strävan att få ut relevant information i intervjuprocesserna.
Reliabilitet syftar till tillförlitligheten i en undersökning, det vill säga om forskningsmetoden skulle ge samma resultat vi andra undersökningstillfällen (Denscombe, 2009). Tillförlitligheten omfattar även argument om undersökningen kan komma fram till samma resultat och slutsatser om någon annan skulle utfört samma undersökning vid en annan tidpunkt (Denscombe, 2000). Det finns en medvetenhet om att resultatet och slutsatserna skulle kunna se annorlunda ut vid ett annat undersökningstillfälle. Detta medför att undersökningen inte genererar till giltiga slutsatser inom ämnesområdet.
Generaliserbarhet kan ifrågasätta hur representativa fall är samt hur stor sannolikheten är att finna liknande resultat vid andra undersökningstillfällen (Denscombe, 2009). Uppsatsens undersökning har inte till syfte att generalisera undersökningsresultatet och en medvetenhet finns att resultatet inte är
representativt för samtliga personer som är beviljad insatsen ledsagarservice enligt Lagen (SFS 1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
6.8 Metoddiskussion
Undersökningsområdet bär med sig en viss problematik och känslighet när det kommer till att intervjua de aktuella personerna. Vid genomförandet hos
intervjuerna med brukarna upplevdes det hos samtliga intervjupersoner en verbal begränsning där de hade en svårighet att uttrycka sig under intervjuprocessens gång. Detta kom för undersökningen att innebära ett begränsat innehåll av
information. Under intervjuprocessen framkommer det vissa svårigheter då bland annat frågor som innehöll begreppet upplevelse kunde kännas svåra för brukarna att förstå och svara på. Trots att det med hänsyn till brukarna valts en neutral plats för intervjuerna så upplevdes det att brukarna kände en viss nervositet och
osäkerhet inför situationen. För att göra det så behagligt och tryggt som möjligt för brukarna i intervjuprocessen sågs det till att deras ledsagare fanns nära till hands. Dessa faktorer kan ha påverkat intervjuerna i sin helhet. Med detta finns det en medvetenhet att intervjusvaren hade kunnat se annorlunda ut vid ett annat intervjutillfälle. Trots detta anses det att de intervjusvar som framkommit under intervjuerna med brukarna bär med sig betydelse information för uppsatsens empiri.
När det kommer till intervjuprocessen med ledsagarna finns det en medvetenhet att det kan förekomma en viss lojalitet för verksamheten de arbetar för. Vidare kan det även tänkas att ledsagarna under intervjuprocessen har svarat på intervjufrågorna med en viss försiktighet med tanke på att det kan finnas en känslighet utifrån intervjufrågorna knutet till ämnesområdet. För att undvika denna situation kring ledsagarnas intervjusvar har det vid behov under
intervjuprocessen påmints om deras anonymitet. Det finns en medvetenhet att de få veckor som omfattar uppsatsarbetet har varit till en nackdel för uppsatsens arbetsförlopp kring intervjuerna då det varit önskvärt att det funnits mer tid till att skapa en närmre relation till intervjupersonerna. Det finns även en medvetenhet att empirin endast bygger på sex stycken intervjupersoner vilket kan innebära en lägre reliabilitet för den empiriska studien. Med tanke på detta skulle det varit önskvärt att få möjlighet att göra en mer omfattande intervjuinsamling. Det finns även en medvetenhet om att intervjuresultaten skulle kunna se annorlunda ut om det funnits möjlighet att avse mer tid för att bygga upp en relation med
intervjupersonerna. Inför bearbetningen av intervjumaterialet finns det en medvetenhet om risken för missförståelse och feltolkningar av intervjusvaren.
Sammanfattningsvis framkommer det i metodavsnittet att det har tagits hänsyn till förförståelsen. Vidare har diskuterats kring valet av kvalitativ metod är lämpad för uppsatsen syfte. Metodavsnittet har även gett en förklaring om hur
datainsamling, urvalsprocessen och hantering av data har genomförts. Vidare i metodavsnittet har det även diskuterats kring validiteten, reliabiliteten och
generaliserbarhetens betydelse för uppsatsen. Slutligen fördes en metoddiskussion kring eventuella svårigheter i intervjuprocessen.
7. ETISKA STÄLLNINGSTAGANDEN
I detta avsnitt kommer det att ges en inblick om uppsatsens tillvägagångssätt när det kommer till det etiska perspektivet samt etiska ställningstagande som det tagits hänsyn till under undersökningsprocessen.
Genom förhållningar till forskningsetiska principer antagna av Humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsrådet har det skapats medvetande om det etiska ansvaret gentemot undersökningsdeltagarna. De fyra grundläggande principer som undersökningen lutar sig tillbaka på är informationskravet, samtyckekravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (vr.se).
Informationskrav innebär att man som forskare skall informera deltagarna om studiens syfte. Informationskravet innebär även att informera deltagarna om till vad och på vilket sätt forskningsresultatet skall användas till. All information som kan komma att påverka deltagarnas val av deltagandet i studien skall informeras. Forskaren ska informera deltagarna om att deltagandet är friviligt och att denne när som helst har rätten att avbryta sitt deltagande (vr.se). I förarbetet till undersökningens intervjudel utformades ett brev som informerat
intervjupersonerna om studiens syfte och dess innebörd. Inför intervjuerna har ett muntligt framförande återigen upplyst intervjupersonerna om informationskravets innebörd och villkoren för deras deltagande.
Samtyckekravet innebär att forskaren måste inhämta samtycke från daltagarna. Deltagarna skall ges möjlighet att själva bestämma över sin medverkan (vr.se). De aktuella intervjupersonerna har muntligt uppgett deras samtycke till att medverka i samband med att intervjuerna bokades in.
Konfidentialitetskravet innebär att deltagarna har rätt att bestämma villkoren för deras deltagande. De har även rätt att avbryta sin medverkan utan att utsättas för negativa följder. Uppgifter som lämnats av deltagarna skall behandlas och bevaras med största möjliga anonymitet och på ett sådant sätt där obehöriga inte skall kunna ta del av dem (vr.se). Intervjupersonerna har informerats om att de i undersökningen kommer att framstå som anonyma och att det insamlade intervjumaterialet kommer att behandlas med respekt för den enskilde. Då uppsatsens resultat grundar sig på totalt sex intervjuer med tre brukare och tre ledsagare utifrån samma verksamhet anses avidentifieringen av
intervjupersonerna vara av betydelse för anonymiteten.
Därmed kommer svaren och citeringarna i resultatet inte hänvisas till en specifik brukare eller ledsagare. I resultat och analysdelen har varje intervjupersons intervjusvar bearbetats och framställts likvärdigt. Vidare kommer all skriftlig och inspelad data att förstöras efter avslutad undersökning.
Nyttjandekravet innebär att det inte ska finnas några beroendeförhållanden mellan forskaren och de tilltänkta deltagarna. De beslut som deltagarna tar om medverkan får inte påverkas av forskaren eller någon annan. Nyttjandekravet innebär även att den information som framkommer i intervjuerna endast får användas i
forskningssyftet och inte för andra ändamål (vr.se). I denna undersökning anses det inte finnas ett beroendeförhållande mellan forskare och intervjupersonerna. Valet av intervjupersonernas medverkande har varit frivilligt där det i
undersökningen varit noga med att inte försöka påverka intervjupersonernas deltagande och deras framförande av intervjusvar.
Sammanfattningsvis har dessa etiska principer genomsyrat undersökningens formulering av frågeställningar, formning av intervjufrågor till presentation av resultatet och analysen. Detta med hänsyn och respekt för den enskildes integritet.
8. TEORI
I detta avsnitt kommer uppsatsens teoretiska utgångspunkt att presenteras. Vidare kommer det att ges en djupare förklaring av teoriperspektivens innebörd samt teoretiska begrepp som kommer vara till grund för en vidare analys.
8.1 Humanistiska teoribildningar
Inför uppsatsens teoretiska efterforskande är uppsatsens centrala begrepp som självbestämmande, delaktighet samt jämlikhet i levnadsvillkor varit avgörande för valet av teoriperspektiv. Därmed har uppsatsen ett medvetet val att huvudsakligen utgå från delar av det teoretiska begreppet Empowerment. Begreppet
empowerment har enligt Payne (2002) sina rötter i Humanismen. Därmed blir den humanistiska teoribildningen gemensamt med empowerment en grund för
uppsatsens analys.
Den Humanistiska teorin grundar sig på människan medvetna förmågor att fatta beslut, att själv tänka samt förmåga att använda sin fria vilja. Inom det
humanistiska synsättet är den enskildes tolkningar och uppfattningar om sig själva som människa av betydelse och giltiga. Humanismen är enlig Payne (2002) inte det samma som att vara human vilket innebär att behandla alla människor på ett värdefullt sätt där fokus ligger på mänsklighetens värde. Humanismen har ett samband med demokrati där man genom att tro människans förmåga att socialisera med andra samt att ha förmåga att styra sin framtid. Enligt Payne (2002) kan man känna igen de humanistiska dragen i det sociala arbetet. Den gemensamma utgångspunkten är tron på att individen har en strävan att skapa mening av den värld som individen upplever. Socialarbetarens uppgift blir i och med detta att ge individen möjlighet till de färdigheter som är nödvändiga då individen ska ha möjlighet att kunna utforska sig själv. Vidare ska socialarbetaren ge den enskilde individen verktyg för att utforska den personliga meningen med den världen individen lever i.
8.2 Empowerment
Begreppet empowerment har sitt ursprung i det latinska ordet potere, den engelska översättningen är to be able to som på svenska betyder att vara förmögen att i detta fall ta egna beslut. Vidare är empowerment ett begrepp som lutar sig tillbaka på den humanistiska teoribildningen (Starrin, 2000).
Begreppet har sin grund i de sociala rörelser och aktivistideologier som växte fram under 60 talet samt till iden om hjälp till självhjälp som introducerades under 70 talet i USA (Starrin, 2000). Empowerment är enligt Starrin (2000) kontrasten till maktlöshet, hjälplöshet, hopplöshet, initiativlöshet samt känsla av utanförskap. Inom vetenskapliga forskningen och litteraturen kom begreppet att kopplas till diskussioner om aktivism, lokal utveckling, lokalt självstyre samt
socialmobilisering. Empowerment har med tiden blivit en grundläggande förhållningsätt inom förändrings- och utvecklingsfrågor i det sociala arbetet (Starrin, 2000).
8.3 Makt och maktlöshet utifrån empowerment
Starrins (2000) definition av begreppet empowerment beskrivs genom att ha känslan av kontroll, att ha makt över sig själva och sin livssituation. Andra inslag i definitionen av empowerment är duglighet och den inre styrkan som inbegriper tron på den egna förmågan och tron på att man har förmåga att förverkliga målen man ställer upp. Ett annat inslag av definitionen av empowerment är samarbete och deltagande. Behovet av makt kan föras samman till människans behov av att besitta en inre kontroll över den egna situationen och det egna livet. Vidare kan behovet av makt kopplas till människans behov av att känna att sig respekterad genom som individ känna att man har inflytande samt få sin röst hörd. Starrin (2000) skriver att människan föds maktlös och är i beroendeställning till andra människors avsikt och godhet.
Payne (2002) hävdar att den enskilda individen till stor del besitter makt men att individen inte tror sig ha förmågan eller tror sig kunna utnyttja den befintliga makten. Payne (2002) beskriver att maktlöshet uttalas då människan inte besitter förmåga att hantera färdigheter och känslor. Maktlöshet yttras även i oförmågan att hantera kunskap och materiella resurser på ett sätt som är tillfredställande för den enskilde och korrekt inom den sociala ramen. Känslan av maktlöshet kan kopplas till den kontinuerliga nedvärderingen som den enskilde blir utsatt för. Detta kan innebära att samhället eller enskilda individer kan använda sig av specifika strategier för att minska och motverka de negativa värderingar som finns gentemot vissa grupper eller individer. Payne (2002) hävdar att det måste ske en förflyttning av makten från omgivningen till den enskilde individen. Vidare måste man stärka den enskilde individens förmåga och självförtroende som i sin tur genererar till makt hos den enskildes livssituation. Payne (2002) beskriver att målen med empowerment är att hjälpa individer att förstå sig själva som orsaksagent när det kommer till att finna lösningar på olika problem. Vidare är målet att socialarbetaren skall uppfatta sig själva som någon som har kunskap och färdigheter som den enskilde individen har möjlighet att använda sig av.
Socialarbetaren ska skapa ett horisontellt förhållande och ses sig själv som en jämlik partner i den problemlösande processen. Målet med empowerment är även att komplexiteten i samhällets maktstrukturer ska uppmärksammas med betoning på att de inte är omöjliga att påverkas (Payne, 2002).
8.4 Empowerment och funktionshinder
Personer med funktionshinder är enligt Starrin (2000) i behov av stöd och hjälpinsatser från personal inom välfärdsstatens tjänster. Dessa välfärdstjänster kan vara insatser från hälso- sjukvården, socialtjänsten, försäkringskassan eller från arbetsförmedlingen. Personalen inom dessa välfärdstjänster kan genom deras handlingsutrymme främja empowerment bland personer med funktionshinder (Starrin, 2000).
Enligt Starrin (2000) finns det tre förhållningssätt att beakta inom det sociala arbetet. För det första ska den enskildes behov av självbestämmande, inflytande samt ta hänsyn till synpunkter och önskemål uppmärksammas. Detta kan göras genom att uppmuntra den enskilde till att ta egna initiativ och aktivt deltagande i samhällslivet. För det andra ska det lägga vikt vid att stärka den enskildes tillit och torn på att han eller hon besitter förmågan att själva avgöra vilka insatser som är nödvändiga. Detta med anledning till att individen ska understödja sin egen livssituation. För det tredje det arbetas för att röja de hinder som missgynnar den enskildes integrering i samhället(Starrin, 2000).
8.5 Teoretisk diskussion
Utifrån den teoretiska översikt som gjorts framkommer det att begreppet empowerment framställs som ett vanligt begreppsperspektiv inom forskning relaterat till personer med funktionshinder (Starrin, 2000). Begreppet
empowerment anses vara av relevans för uppsatsen med anledning att till att det kan kopplas till brukarnas och ledsagarnas upplevelse av självbestämmande, delaktighet samt jämlikhet i levnadsvillkor. Vidare enligt Starrin (2000) omfattar begreppet empowerment ett omfång av olika definitioner. Detta kan för uppsatsen upplevas komplicerat för en konkret orientering och avgränsning inom de olika begreppsdefinitionerna.
Både Starrin (2000) och Payne (2002) har i sina definitioner om begreppet empowerment gjort djupgående analyser och kartläggningar . Därför har det i uppsatsen valts att nöja sig med dessa författares definitioner och teoretiska ansatser.
9.
RESULTAT OCH ANALYS
I detta avsnitt kommer materialet som samlats in genom intervjuer att
sammanställas och presenteras. Vidare kommer det att utifrån studiens teoretiska utgångspunkt empowerment utföras en analys av det de sammanställda resultaten.
9.1 Resultatinledning
I uppsatsen kommer det att göras en gemensam presentation av
intervjupersonernas svar vilket innebär att intervjusvaren inte kommer att kopplas till den enskilde intervjupersonen. Detta med anledning av att säkerställa
intervjupersonernas anonymitet. Vidare påpekas att det tagits likvärdigt hänsyn till intervjupersoners svar vilket resulterar i att undersökningens resultat och
analysdel omfattar samtliga intervjupersoners upplevelser. Inför resultat och analys delen kommer bearbetad och transkriberad data att tematiseras. Resultatet från intervjupersonerna kommer dessutom att citeras detta med anledning att stärka empirin. Vidare kommer en löpande analys utifrån humanistisk
teoribildning och empowerment att genomföras. I presentationen av resultatet kommer brukarnas resultat att presenteras först, därefter följer en presentation av ledsagarnas svar.
9.2 Presentation av intervjupersonerna
De tre brukarna som intervjuats är mellan 22-38 år. Samtliga brukare har
grundskole- och gymnasieutbildning. Två av brukarna har någon form av arbete medan den tredje bedriver studier en dag i veckan. För majoriteten av de
intervjuade brukarna innebär ledsagning en möjlighet till sociala kontakter utanför hemmet. Ledsagarinsatsen innebär även att brukarna får möjlighet till ett
betydelsefullt fritidsliv. Gemensamt för intervjupersonerna är att de alla tre bor hemma hos sina föräldrar. De intervjuade brukarna uppger att de haft ledsagning mellan fem till tio år . Ledsagarinsatsen hos de intervjuade brukarna är varierande beroende på deras beviljade ledsagartimmar.
De tre ledsagarna som intervjuats är ledsagare till de brukare som deltagit i undersökningen. Samtliga ledsagare har utbildning relaterad till vård- och
omsorgsarbete. Anställningen hos de intervjuade ledsagarna är varierande. Någon av ledsagarna har heltid en annan arbetar mindre än heltid eller som timanställd. Vidare i intervjuerna framkommer det att samtliga ledsagare anser att deras arbete är viktigt och att ledsagarinsatsen är till stor fördel för brukarna. Samtliga av de intervjuade ledsagarna har en lång arbetslivserfarenhet inom verksamheten för ledsagarservice.
I analysen av det insamlade intervjumaterialet har olika teman skapas. Dessa teman är: bryta isoleringen, självbestämmande, delaktighet och begränsningar. 9.3 Bryta isolering
Gemensamt för brukarna innebär ledsagningen att de får en möjlighet till att göra olika aktiviteter på sin fritid och att komma ifrån sin hemmiljö. Brukarna
beskriver att hemmiljön ibland kan kännas ensam och isolerande. Samtliga brukare är nöjda med sin ledsagarinsats och vid frågan om vad ledsagarinsatsen innebär för brukarna svarar en av dem att:
”Innan jag fick ledsagning gjorde jag ingenting, ingenting alltså förr så satt jag jätte mycket hemma, då kompisar hade läxor och sånt, nu kommer jag mer ut på olika aktiviteter, vi träffas en gång i veckan”. En annan brukare uttrycker sig: ”Jättefint, mycket fint, vi går på Jägersro, promenad, med bilen, med bussen. Vi går Eko hallen, vi går på måleri att rita och sånt. Vi går och simmar, vi går på friskis och svettis och sånt ja. Simma Aq-va kul och kockums det är fint så bra”. I frågan av vad ledsagarinsatsen innebär uttrycker sig en av brukarna:
”Jag blir glad när jag får träffa X vi gör mycket som är roligt. Jag brukar inte tänka på det så jag tycker det är jobbigt att förklara, jag hatar och förklara känslor. Fast jag har ju blivit bättre på det i början var det mycket jobbigt… Jag har blivit bättre på att jag på att ta initiativ innan satt jag alltid hemma nu kommer jag alltmera ut och jag känner mig trygg”.
I intervjuerna med ledsagarna framkommer det en förstärkande bild att brukarna upplever ledsagarinsatsen som mycket positiv och betydelsefull. Vidare är samtliga ledsagare överens om att ledsagarinsatsens innebörd kan vara av stor betydelse för den enskilde brukarens livsvillkor. Vid intervjun med ledsagarna framkommer det att de har en överensstämmande bild av att ledsagningens insats ger möjlighet att bryta isolering som den enskilde befinner sig i. Där ledsagarna berättar:
”Ja min erfarenhet är att de har en väldigt positiv upplevelse av att det betyder jättemycket för dem…….. Vissa går ju och väntar hela veckan det är ju
höjdpunkten på deras hela vecka”
”X tycker det är roligt, X behöver ledsagning och X behöver stimulering…. X upplever ledsagningen som mycket speciell och viktigt i X liv. Man är som en betalt kompis”.
En annan aspekt som gemensamt framkommer i intervjuerna med ledsagarna är att samtliga brukares sociala nätverk är begränsad. Vidare kan ledsagarinsatsen enligt ledsagarna innebära en social träning som de kanske inte hade fått annars. ”Jag tror att det beror på att X fått social träning som X inte hade fått annars jag tror att ledsagning har en jätteviktig funktion fast jag tror inte riktigt att man fattat hur viktig funktion ledsagning har därför att jag ser ungdomarna det är där jag ser att det händer grejer det betyder jättemycket för dem alltså”.
I intervjuerna med ledsagarna framkommer det att ledsagarservice inte bara är en insats som har till syfte att bryta isolering utan att ledsagarinsatsen innebär mycket mer. Majoriteten av ledsagarna anser att ledsagarservice även kan innebära
aspeker som social träning, känslohantering och personlig utveckling. Vidare uttrycker sig en av ledsagarna:
”Många tror att ledsagning är bara att gå på restaurang och gå på bio det är det faktiskt inte”
Samtliga ledsagare är överens om att ledsagarinsatsen har en djupare innebörd vilket yttrar sig på följande sätt:
”Just det att de får lära sig saker som de inte får lära sig i skolan. Tillexempel sådana saker som hur man åker buss det gör inte de med skolan de åker färdtjänst och så håller fröken koll så att alla gått på . Hur gör man när man åker buss? Eller på fik när man ska beställa vad man vill ha, om man ska gå på bio vem ska visa det liksom vissa har föräldrar som kanske gör det men när de kommer upp i en viss ålder är det inte så himla kul att gå ut med sina föräldrar. Så att dom lär sig att välja liksom vad vill jag göra”.
9.4 Analys av temat bryta isolering
Utifrån Payne (2002) är makt ett mänskligt behov som alla människor besitter men det kan förkomma att individen inte tror sig ha förmågan eller tror sig kunna utnyttja den befintliga makten. I intervjuresultatet framkommer det att
ledsagarinsatsen bryter den enskildes isolering vilket för de intervjuade brukarna innebär en möjlighet till ökad delaktighet i samhällslivet. Vidare framkommer det att ledsagarinsatsen upplevs som positiv från samtliga brukare. Det framkommer även att ledsagarinsatsen för brukarna även innebär en möjlighet till att utöva social träning. Detta kan utifrån empowerment innebära att brukaren genom sin ledsagarinsats ges möjlighet till att utveckla kontroll och makt över sin egen livssituation. I resultatdelen blir det synligt att ledsagarna arbetar för att motverka maktlöshet hos brukarna.
