Övergångar från förskola till förskoleklass. - En undersökning om barns berättelser gällande övergång till förskoleklass

BARN–UNGA–SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Övergångar från förskola till förskoleklass.

- En undersökning om barns berättelser gällande övergång

till förskoleklass.

The transition from preschool to preschool class

-A study regarding children’s stories about transition to preschool

class.

Alice Fredlund

Suzana Gocic

Förskollärarexamen 210 hp

Datum för slutseminarium (2018-05-21)

Examinator: Hilma Holm Handledare: Mattias Melkersson

Förord

Vår studie är resultatet av ett gemensamt arbete som vi fördelat lika. Vi har skrivit andra arbeten tillsammans och har varit trygga i vårt arbetssätt. Vi har stöttat varandra genom de utmaningar som dykt upp under arbetets gång.

Vi vill tacka vår handledare Mattias Melkersson, som stöttat oss och gett oss vägledning under arbetets gång. Ett stort tack till alla deltagare i förskolan och förskoleklassen som ställde upp på våra intervjuer och gjorde vår undersökning möjligt. Tack till våra mammor som har funnits där och fått läsa arbetet gång på gång. Vidare vill vi tacka våra sambon som stöttat oss under hela arbetet och till sist tack till våra hundar som hjälpt oss rensa tankarna under våra promenader.

Sammanfattning

Övergången från förskolan till förskoleklass kan se olika ut i och mellan olika verksamheter. Vårt forskningsproblem har sin grund i de berättelser vi har fått från förskolepersonal, som uttryckt att det finns svårigheter mellan förskolans och förskoleklassens samverkan kring övergångar. Det tyckte vi var intressant men att gå vidare kändes övermäktigt med tanke på vårt tidsspann på två månader. Däremot stannade vi kvar i tankarna om övergången från förskola till förskoleklass. Istället för att utgå ifrån vårdnadshavarnas och pedagogernas berättelser så valde vi att undersöka utifrån ett barnperspektiv med hjälp av barns berättelser om övergången till förskoleklass. Syftet med denna studie är att undersöka barns berättelser och förväntningar om övergången från förskola till förskoleklass. Vilka känslouttryck finns i barnens berättelser? Hur kan en övergång till förskoleklass upplevas av förskolebarn? Vi har gjort en kvalitativ studie, där vi har intervjuat och fört fältanteckningar för att besvara syftet. Intervjuerna gjordes i fokusgrupper med fem deltagare åt gången där de fick frågor kring övergången till förskoleklass. Analysen av empirin har gjorts med hjälp av tematisk analys för att få en klar bild över empirin. Efteråt har materialet reducerats för att besvara syftet. Vårt teoretiska ramverk har gett oss verktyg för att analysera empirin och besvara vårt syfte. Vårt resultat visar att det finns likheter i barns berättelser om hur de upplever övergången. Vidare visar vårt resultat att pedagoger har en central roll över hur barn kan känna inför övergången. Vår studie har bidragit till en inblick kring hur barnen upplever övergången till förskoleklass.

Nyckelord: barnperspektiv, barns berättelser, barns perspektiv, förskola, förskoleklass, sociokulturella perspektivet, övergång

Innehållsförteckning:

1. Inledning... 5

2. Syfte och frågeställning ... 7

3. Tidigare forskning ... 8

3.1 Ett mellanrum ... 8

3.2 Övergångar och kamratrelationer ... 8

3.3 En kritisk period, men inte ovanlig ... 9

3.4 Känslor och trygghet i övergången ... 9

4. Teoretiskt ramverk och perspektiv ... 11

4.1 Sociokulturella perspektivet ... 11

4.2 Vygotskij – en del av det sociokulturella perspektivet ... 11

4.3 Barnperspektiv och barns perspektiv ... 12

5. Metod ... 14 5.1 Metodval ... 14 5.2 Urval ... 15 5.3 Genomförande ... 15 5.4 Tematisk analys ... 16 5.5 Etiska övervägande... 17

6. Resultat och analys ... 18

6.1 Övergång och trygghet ... 18

6.2 Övergång och känslor ... 21

6.3 Sammanfattning... 23 7. Diskussion ... 25 7.1 Metoddiskussion ... 26 7.2 Fortsatt forskning ... 27 8. Referenslista ... 28 9. Bilaga 1 ... 31 10. Bilaga 2 ... 32 11. Bilaga 3 ... 34

Inledning

Enligt Ackesjö (2011) har det tidigare funnits en variant av förskoleklassen, som kallades för sexårsverksamheten. Sexårsverksamheten fanns i förskolans lokaler men efter 1996 fick den namnet förskoleklass och bytte samtidigt lokal, oftast i angränsning till skolan eller i skolans område. I nuläge börjar barn i förskoleklass det kalenderår som de fyller sex år (Skolverket, 2014). Från utbildningsdepartementets (2017) proposition framkom det i en av utredningarna att förskoleklasser hade misslyckats att ge elever undervisning från läroplanens mål för kunskaper. Då Sverige strävar efter en likvärdig utbildning ansågs detta som ett problem och frågan om skolplikt i förskoleklassen kom att behandlas. Vi anser att detta kan komma att påverka framtida studier om ämnet. Att gå vidare till förskoleklassen innebär ett miljöombyte till skolans värld (Ackesjö, 2015). Enligt Ackesjö (2011) är både förskolan och förskoleklassen en frivillig skolform och syftet med förskoleklassen är att den ska fungera som en brygga mellan förskolan och skolan. Vidare problematiserar Ackesjö (2011) att bryggan mellan förskolan och skolan inte längre fungerar, eftersom förskoleklassen istället blivit mer lik skolan. Detta kan medföra att barn har svårt att förstå vad förskoleklassen är, då pedagogiken ska vara som i förskolan men skolans miljö och skolans traditioner dominerar (Ackesjö & Persson, 2014). DeMeo Cook & Levine Coley (2017) menar att övergången från förskolan till skolan kan ses som en kritisk händelse i barns liv och att organisera barns övergångar är ett komplicerat moment. I Ackesjös (2015) artikel uttryckte skolledarna att verksamheten ska ta hänsyn till barnens olika förutsättningar, relationer, bostadsområde och andra aspekter med detta anser författaren att övergången blir mer komplicerad. Förskolan är en arena där det ständigt sker sociala interaktioner (Engdahl & Ärlemalm-Hagsér, 2015). Därför har vi valt att använda oss av det sociokulturella perspektivet. Enligt Bengtsson och Bladini (2012) finns det många faktorer, som gör att vuxna inte kan föreställa sig hur barnen känner inför övergången till skolan. Dessa faktorer är att barnen lever i en annan tid och lever i en annan kultur än vad vuxna gjorde som barn (Bengtsson & Bladini, 2012).

Det är centralt att en övergång ska bli god för att gynna barns emotionella välmående (Fabian & Dunlop, 2007). Studier visar att övergångar ska utgå ifrån barns bästa, efter att ha sökt på tidigare forskning har vi inte kunnat hitta artiklar som tar hänsyn till barns berättelser om övergången till förskoleklass. För att uppnå barns bästa kring övergången håller vi med barnkonventionens tredje artikel, att barn ska bli delaktiga i beslut som rör dem. I uppsatsen kommer vi att delge barns berättelser från både förskola och förskoleklass, där barns perspektiv

tas upp i empirin som sen analyseras utifrån ett barnperspektiv. Vi vill med den här kandidatuppsatsen undersöka barns berättelser om övergången från förskola till förskoleklass med hjälp av tematisk analys.

Syfte

Syftet med den föreliggande studien är att undersöka barns berättelser och förväntningar inför övergången till förskoleklass. Därtill vill vi belysa de kategorier som framkommer i barnens egna berättelser om övergången.

Frågeställningar:

1. Hur kan barn uppleva övergången från förskolan till förskoleklassen? 2. Vilka känslouttryck finns i barns berättelser?

Tidigare forskning

I detta avsnitt kommer vi att presentera tidigare forskning som finns kring barn och övergångar som är två centrala begrepp i denna studie. Här kommer vi lägga fram både internationella och nationella studier som har letats fram i databaserna ERIC, Libsearch och SwePub. För att hitta aktuella artiklar för vår studie har vi begränsat vår sökning till sökorden children's emotions, changes, förskola, förskoleklass, children's stories, transition, preschool, kindergarten. Det finns ett begränsat antal internationella artiklar om en övergång till förskoleklass, då svenska modellen av förskoleklass inte finns i andra länder (Alatalo, Meier & Frank, 2014). I vår studie använder vi begreppet övergång som innebär att barn förflyttas från en förskolemiljö till en skolmiljö (Ackesjö & Persson, 2014).

Ett mellanrum

Alatalo och Frank är forskare inom pedagogik med olika inriktningar och Meier är utbildad förskollärare samt studie- och yrkesvägledare. De har alla en erfarenhet att arbeta med barn i både förskola och förskoleklass. I deras studie ville de undersöka verksamma förskollärares erfarenheter av överlämning från förskola till förskoleklass. I Alatalo, Meier och Franks (2014) artikel riktats fokus på förskollärarnas erfarenheter kring övergången, där alla deltagare uttryckt att det är ett stort mellanrum mellan förskola och förskoleklass och de tar även upp hur barn kan påverkas av övergången till skolan. Studiens resultat visar på att övergångar mellan verksamheterna sker för att ge trygghet till barn. Författarna hävdar att fokus på omsorg för barns trygghet och sociala utveckling är en grundsten i att skapa en god övergång. Vidare skriver författarna att överlämnande av barn, alltså information om barnet, är betydelsefullt för att kunna bevara barns tidigare erfarenheter och kunskaper (Alatalo, Meier & Franks, 2014).

Övergångar och kamratrelationer

Ackesjö och Persson, är båda forskare inom pedagogik och året 2014 skrev de en artikel tillsammans. Författarna har undersökt barns övergångar med utgångspunkt i hur barn resonerar i övergången och hur övergången kan påverka kamratrelationer och tillhörighet i en gemenskap (Ackesjö & Persson, 2014). Forskaren Torstenson-Ed (2007) tar också upp vikten av kamratrelationer och genom sin undersökning fått resultatet att barn värdesätter sina relationer. Vidare förklarar hon att kamratrelationer är viktiga för utvecklingen och för jaget. I undersökningen tar Torstenson-Ed (2007) upp betydelsen av att ha med sig en kamrat sen innan, för att få känslan av trygghet i övergången. Ackesjö och Persson (2014) har liknande resultat i

sin studie, då övergången upplevs mer positivt i samband med att ha en kamrat med sig från förskolan. Barn upplever övergångar olika och i Ackesjö och Perssons (2014) undersökning kan det till exempel vara att barn är förväntansfulla med att börja förskoleklass eller att de utmanar bilden av sig själv i en ny kontext för att passa in i den nya sociala gemenskapen.

En kritisk period, men inte ovanlig.

Både Ackesjö (2015) och forskarna DeMeo Cook och Levine Coley (2017) beskriver övergången som en kritisk period i barns liv. Vidare menar DeMeo Cook och Levine Coley (2017) att många faktorer spelar roll för att ett barn ska få en god start, som sedan kan leda till en lyckad skolgång. En lyckad skolgång innebär inte bara att barn endast utvecklas inom akademiska fältet men även inom den sociala kulturen (DeMeo Cook & Levine Coley, 2017). Syftet med deras artikel var att undersöka från vilken praktik förskolläraren använder sig av för att underlätta övergången från förskola till skola. De belyser även vilket ansvar pedagogen har för att skapa goda förutsättningar under övergången genom att ha en god kommunikation med vårdnadshavarna, men studien behandlar inte barnens egna berättelser. Den tidigare forskningen visar att övergångar sker kontinuerligt ju yngre barnen är (Ackesjö, 2015). Detta kan resultera i att de flesta barnen har erfarenhet kring övergångar eftersom de redan bytt avdelningar och grupper (Ackesjö & Persson, 2014). Vidare beskriver författarna att dessa övergångar leder till förändringar och anpassning för barnens sociala relationer.

Känslor och trygghet i övergången.

Dr. Fabian och professor Dunlop (2007) hävdar att en god övergång för förskolebarn kan ske genom att ta hjälp av omgivningen, vilket kan bidra till diskussioner och delade erfarenheter. Övergångar kan upplevas som något positivt där barn ser möjligheter att träffa nya människor, få en nystart och lära sig nya saker (Fabian & Dunlop, 2007). Vidare menar författarna att den förändring som en övergång bidrar till kan även upplevas som negativ, då barn känner sig stressade och får ångest. Fabian och Dunlop (2007) hävdar att det är väsentligt att varje övergång i barns liv blir god, eftersom det kan påverka dem emotionellt och kognitivt.

Artiklar som vi har presenterat i detta avsnitt är relevanta för vår studie, då vi undersöker barns berättelser och förväntningar om övergången till förskoleklass och hur barn kan uppleva övergången. Vi anser att det finns ett behov av att studera hur barn kan uppleva övergången utifrån ett barnperspektiv, för att ge kunskap om en smidigare och tryggare övergång för barn.

Den tidigare forskningen som har presenterats i detta avsnitt kommer genomsyra studien för att förklara olika vinklar kring barns övergångar.

Teoretiskt ramverk och perspektiv.

Alvehus (2013) menar att teori ska ses som en karta till verkligheten och att det är genom teori som vi navigerar rätt inom området. I detta avsnitt kommer vi att presentera de begrepp, teorier och perspektiv som kommer genomsyra denna studien. Vi har valt att använda oss av det sociokulturella perspektivet, barnperspektiv och barns perspektiv.

Sociokulturella perspektivet

Både förskolan och förskoleklass är verksamheter med stora grupper, som dagligen interagera med varandra. Säljö (2000) hävdar att samspel, den verbala och icke verbala kommunikationen och att förstå det kulturella är stora begrepp inom det sociokulturella perspektivet. Vidare hävdar författaren att människan utvecklar redskap inom kommunikationen för att kunna lära av varandra, bli förstådda och förstå andra. Askland och Sataøen (2014) menar att den intellektuella utvecklingen sker med den språkliga samverkan i den sociala interaktionen. Inter psykologiska processer betyder att det är i den sociala omgivningen som vi lär oss, genom att till exempel se hur andra löser en uppgift (Strandberg, 2006). Vidare beskriver författaren att intra psykologiska processer är när individen får kunskap om uppgiften och kan lösa den själv. Säljö (2000) menar att individer inte bara är passiva åskådare utan att individen faktiskt själv medverkar till sin egen utveckling. I interaktion med andra, där erfarenheter och kunskaper utbytes, kan människans omvärldsuppfattning påverkas (Säljö, 2010). Detta beskriver även Skans (2011) som hävdar att det är i samspel människan lär sig och skapar förståelse för sin omvärld.

Vygotskij - en del av det sociokulturella perspektivet.

Enligt Vygotskij (1926) går barn igenom olika faser i sin sociala omgivning, vilket leder till att barnets sociala beteende ändras. Vygotskij (1987) hävdar att när det kroppsliga tillståndet och ens uppfattningsförmåga kombineras blir stimulansen av dessa två komponenter känslor. Vygotskij (1978) menar att barnet kan ta kontroll över sin omgivning med hjälp av den verbala kommunikationen. För att få barn att rikta sin uppmärksamhet bör läraren göra det intressant för barnet (Vygotskij, 1926).

Barnperspektiv och barns perspektiv

Innan andra världskriget var det vuxna perspektivet mer ledande och barnperspektiv och barns perspektiv var inte lika aktuella som de är idag (Engdahl & Ärlemalm-Hagsér, 2015). Även rättigheter för barn är fler och starkare än vad de har varit, då barn nu har rätt till delaktighet i sitt lärande och utveckling i den mån som går (Sommer, Pramling Samuelsson & Hundeide, 2011). Vi kommer använda oss av Sommer, Pramling Samuelsson och Hundeide (2011) beskrivning av perspektiven:

“Barnperspektivet riktar de vuxnas uppmärksamhet mot en förståelse av barns uppfattningar, erfarenheter och handlingar i världen […] Men trots att detta perspektiv är barncentrerat kommer det alltid att representera vuxnas objektifiering av barn“ (Sommer, Pramling Samuelsson & Hundeide 2011, s.6).

Barnperspektiv är att se och lyssna på barnet för att få en så rättvis bild av barnet som möjligt Det är genom barnperspektivet som en vuxen kan närma sig ett barns perspektiv. Vuxna kan utifrån kunskaper hen besitter om barnet se vad barnet vill och vad som är bäst för barnet (Sommer, Pramling Samuelsson & Hundeide, 2011). “Barns perspektiv “representerar barns erfarenheter, uppfattningar och förståelse av sin livsvärld [...]” (Sommer, Pramling Samuelsson & Hundeide 2011, s.6). Enligt barnkonventionen (2009) ska barn ha rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och att de har rätt att göra sin röst hörd. I en verksamhet med många aktörer så som förskollärare, chefer och föräldrar är det lätt barnens röst inte hörs (Dahlstedt & Olson, 2013). Vi vill med denna undersökning låta barnens röster bli hörda och därför har vi valt att skriva genom ett barnperspektiv. Ett sätt att få barns röst hörda och delaktiga är enligt Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) att få en inblick i de som är centralt för barnet. Vidare menar författarna att en pedagog bör vara lyhörd på vad som sker runt omkring barnets samspel och kommunikation med andra. För att få ett barns perspektiv ska en vuxen ge barnet chans, att uttrycka sig och få en möjlighet att vara med i demokratiska beslut (Sommer, Pramling Samuelsson & Hundeide, 2011).

Våra kategorier i resultat och analys är känslor och trygghet. Vi har redogjort ovan om Vygotskijs tankar om barn, känslor och hur de kan påverkas av olika faser, detta ska hjälpa oss att analysera vår empiri. Det sociokulturella perspektivet lägger vikt vid samspel, kommunikation och vilka redskap som människan utvecklar för att kunna lära sig av varandra. Det sociokulturella perspektivet används för att hjälpa till att förklara vår undersökning. Vi har

haft som ambition att visa upp studien från ett barns perspektiv men då det är vi som kommer tolka barnens berättelser blir studien utifrån ett barnperspektiv. Barns perspektiv syns i utdragen från empirin.

Metod

Med avsikt att besvara studiens syfte kommer detta avsnitt beskriva och redogöra de val av metod som vi har använt oss av. Rosengren och Arvidson (2002) beskriver ordet metodologi som metodlära. Metodlära enligt Andersen (1994) beskrivs i sin tur som ett hantverk det vill säga vilka metoder forskaren bör och kan använda för att framställa sin forskning. Det kvalitativa perspektivet vill ta hänsyn till hur en människa upplever sin värld, medan det kvantitativa perspektivet samlar in fakta och gör en statistisk analys (Bell, 2016). För att få en djupare förståelse för det som ska studeras valde vi att använda oss av kvalitativ metod för att det passade bäst in på det vi ville belysa i denna studie. Vanligaste för kvalitativ metod är observation, intervjuer, enkäter och fältanteckningar (Carlsson, 1991). Upplägget i detta kapitel består av metodval, urval, genomförande samt etiska principer.

Metodval

Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer i fokusgrupper, fältanteckningar och ljudupptagning från en diktafon. Med vår studie vill vi närma oss barns berättelser och förväntningar inför övergången till förskoleklass. Vårt mål har varit att försöka formulera frågorna till intervjun så öppna som möjligt, då vi vill ha svar utifrån ett barns perspektiv. Ahrne och Svensson (2015) skriver om fördelen med att använda öppna frågor, eftersom det kan leda till en bredare bild av “fenomenet” än att ge i första hand en djupare kunskap. Intervjuerna blev strukturerade i förväg med öppna frågor, som hade förberetts med följdfrågor för att minimera risken för att intervjun inte skulle fastna. Enligt Alvehus (2013) är tolkning ett centralt begrepp inom den kvalitativa metoden. Tolkningen görs inte för att forskaren ska själv förstå, utan för att bidra till en mer övergripande förståelse av fenomenet (Alvehus, 2013). En vanlig fallgrop för forskaren är att hen blir en aktör i sin undersökning vid en kvalitativ metod, då undersökningen kan modifieras efter syftet (Carlsson, 1991). Våra intentioner innan undersökningen har varit att försöka vara passiva under intervjun och låta barnen leda samtalet för att inte påverka barnen. Alvehus (2013) menar att bara närvaron av oss kan påverka hela intervjun vilket vi håller med om. Men genom att låta barnen tala fritt anser vi minimerar vår påverkan. Vi ville introducera ämnet som intervjuerna skulle behandla och skapa en gruppdiskussion genom att läsa utdrag ur boken “Var är bus Alfons “. Bergöö och Jönsson (2012) hävdar att innehållet i en bok kan bidra till nya frågor och gemensamma diskussioner för barn. Boken valde vi med omsorg för att få igång barnens tankar och för att göra intervjun mer rolig, eftersom barnen kände igen karaktären i boken sedan innan. För att försöka minska

vår påverkan under intervjun var rummen, sittpositioner och gruppantal planerade i förväg. Intervjuerna gjordes i fokusgrupper för att som ovan nämnt minska vår påverkan under samtalet men även för att vi ville få fram olika perspektiv på samma fråga. Ahrne och Svensson (2015) menar att ha fokusgrupper kan ge positiv inverkan genom att gruppen kan bekräfta varandras åsikter och ge dem befogenhet.

Urval

Vårt urval kan beskrivas, som ett bekvämlighetsurval (Alvehus, 2013). Då vi valde att utföra vår undersökning genom en redan fast relation med förskola och förskoleklass. Förskolan låg i en stor kommun med många avdelningar och skolan låg i en mindre kommun. Deltagarna har valts ut efter ålder mellan fem och sex år gamla, eftersom de är närmast övergången till och efter förskoleklass. Det var fem barn som deltog från förskolan och tio elever från förskoleklass. Vi anser att urvalet av deltagare passade vår undersökning, då vi vill undersöka en grupps berättelser om övergången till förskoleklass.

Genomförande

Vi började alla intervjuer med att förklara varför vi var där och vad vi skulle göra. Vi förklarade även vad en diktafon är för något och frågade deltagarna om vi fick lov att spela in deras röster, vidare nämnde vi att deltagarna närsomhelst kan avbryta och gå ifrån. Med fokusgruppen i förskolan valde vi att börja med några utvalda stycken från boken ” var är bus Alfons?”. De utdrag vi gjorde från boken beskrev karaktärens olika känslor dagen innan han skulle börja sin första skoldag (bilaga 1). Anledningen till varför vi valde bort stora delar av boken var för att den presenterade en lösning, detta var något som vi trodde kunde påverka barnens svar och därför valde vi att utesluta samtliga delar. I förskoleklassen använde vi oss inte av boken, då vi bedömde att de förstod vad våra frågor skulle handla om. Däremot valde vi att ha en lättsam dialog med dem, om vad det var vi skulle skriva om och att vi behövde deras hjälp. På grund av få deltagare går det inte att generalisera undersökningen, då den endast belyser några barns berättelser. Under själva intervjuerna valde vi att dela in eleverna i två grupper med fem deltagare i varje grupp. Det gjorde vi för att få ett intimare samtal och för att alla skulle kunna komma till tals om de ville.

Tematisk analys

I studien kommer vi att analysera vår empiri genom en tematisk analys, som går ut på att forskaren undersöker skribenten relationer mellan olika ämnen och kategoriserar ämnena efter teman (Braun & Clarke, 2006). Vidare menar författarna att den tematiska analysen ofta förekommer i kvalitativa studier. Kategoriseringen görs för att få en nyanserad överblick över empirin. Fördelarna med denna metod är att den är flexibel och ger både skribenten och läsaren en klarhet över empirin (Braun & Clarke, 2006). Ahrne och Svensson (2015) tar upp vikten av att transkribera själv och hur gynnsamt det är på långt sikt då det även ger en djupare inblick i processen. Författarna menar vidare på att det kan vara enklare att förstå och höra detaljer om den som intervjuat själv transkriberar då stöd från anteckningar finns medan ett datorprogram kan ha svårt att urskilja dialekter och ord. Efter kategorisering av den insamlade empirin har visst insamlat material reducerats bort på grund av att det inte har varit aktuellt för syftet (Ahrne & Svensson, 2015). Alvehus (2013) menar att när man har samlat in material bör man sortera ut det i kategorier för att försöka se samband för att senare reducera materialet dels för att det inte går att ha med allt och sen ska det passa in i syftet. Genom att kategorisera empirin i barnens berättelser, vill vi få kunskaper om barnen i studien och utifrån den kunskapen kan vi närma oss ett barnperspektiv. Ur den bearbetade datan och analysen från barns berättelser har vi funnit återkommande ord och uttryck, som bearbetas ytterligare under de kommande rubrikerna. För att enklare organisera all rådata använde vi oss av tematisk analys där vi strukturerade vårt material i kategorier (Gibbs, 2007). I det insamlade materialet har vi markerat de ord som uppkommit och kunnat lägga in det i två kategorier, trygghet och känslor. Vi kom fram till kategori trygghet genom upprepade svar från barn med syskon att det kändes bra att börja skolan på grund av att syskonet går där, medan barn som inte hade syskon inte uttryckte samma känslor av trygghet. Kategorin känslor uppkom när vi kodade barnens ord och märkte att de flesta svaren uttryckt olika känslor. Vi har valt att ha trygghet och känslor i olika kategorier, då vi tolkade tryggheten genom barnens berättelser om syskonen, alltså barnen har inte direkt uttryckt trygghet medan i kategori känslor har barnen direkt uttryckt de känslor som beskrivs och det vi har sett genom våra observationer. Som nämnt i tidigare avsnitt syns barns perspektiv i form av utdrag från empirin, men det är vi som gör tolkningen av empirin och då blir det utifrån ett barnperspektiv.

Etiska övervägande

För att skydda vederbörande i vår studie har vi följt de forskningsetiska principer som innehåller fyra huvudkrav: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet som är utformade av Vetenskapsrådet (2002).

Informationskravet innebär att deltagarna ska bli informerade i detalj om studiens syfte. Detta har vi gjort genom att ha skrivit en detaljerad samtyckesblankett (bilaga 2), som beskrev vad det var vi skulle göra med studien, att deltagarna skulle anonymiseras och vad materialet skulle användas till samt samtycke på att vårdnadshavare godkänner att deltagarna skulle få vara med. Deltagarna fick detaljerad muntlig information om vår studie och om de fyra forskningsetiska principerna innan insamling av material påbörjades.

Samtyckeskravet innebär att samtycke har samlats in från de berörda. Detta har vi uppfyllt genom att få skriftligt godkännande av deltagarnas vårdnadshavare. Vidare är en annan regel för samtyckeskravet att deltagarna ska själva kunna bestämma om de vill delta, hur länge och att de är med på egna villkor. Detta har vi uppfyllt muntligt med varje deltagare genom att berätta om studien, att de får avsluta och gå ifrån när de vill. Det var ett barn som inte ville bli inspelad men ville delta ändå. Vi tog hänsyn till barnets vilja och stängde av diktafonen under denna intervjun.

Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter om deltagarna ska få konfidentialitet och alla känsliga uppgifter ska hanteras med varsamhet och inte utlämnas till obehöriga. Detta har vi uppfyllt, genom att det bara är vi som behandlat och haft åtkomst till rådatan. I samtyckesblanketten (se bilaga 2) informeras det om att vi kommer att anonymisera deltagarna i det färdiga arbetet. För att inga obehöriga ska ta del av ljudfilerna har vi lyssnat igenom ljudupptagningarna i våra privata hem. Under intervjuerna med barnen har vi valt att skriva barn 1, barn 2, och så vidare, så att barnen redan i våra fältanteckningar är anonymiserade. I själva den färdiga transkriberingen har vi valt att ha fiktiva namn på deltagarna för att det ska vara enklare att för läsaren att följa med i texten. Alla anteckningar och ljudupptagningar kommer att raderas, då uppsatsen är klar.

Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som samlats in enbart får användas i forskningssyfte. Detta uppfyller vi genom att använda vårt material för studiens ändamål. Alla uppgifter som samlats in kommer att raderas direkt efteråt.

Resultat och analys

I detta avsnitt kommer vi presentera resultat och analys av empirin. Avsnittet kommer att delas in i tre delar under rubrikerna: Övergång och trygghet, Övergång och känslor och Sammanfattning. Vår studie vill undersöka kategorierna som bearbetats fram ur barnens berättelser. Vi vill understryka att empirin inte är till för att jämföra förskolebarnen och eleverna i förskoleklassen, då de har olika erfarenheter och föreställningar. Som vi tidigare nämnt har barnen fått fiktiva namn för att bli anonymiserade. Analysen har genomförts med hjälp av det sociokulturella perspektivet och barnperspektivet. Syftet med denna studie var att undersöka barns berättelser och förväntningar inför övergången till förskoleklass. Men även de kategorier som vi har funnit i barnens berättelser. Nedan kommer deltagarnas svar från intervjuerna (bilaga 3) att presenteras i form av citat, som analyseras genom de perspektiv och teorier som vi tidigare har introducerat. Vi vill anmärka att vi bara presenterar en del av empirin men vår analys innefattar delar som inte är presenterade i ord eller citat.

Övergång och trygghet

Denna underrubriken presenterar kategorin trygghet. Tryggheten behöver inte vara i form av att ha syskonrelationer på skolan som några av barnen i vår studie har uttryckt. Vi anser att olika faktorer kan ge trygghet till barn vilket vi belyser i denna underrubrik. Vid intervju av förskolebarnen samlades vi i en ring i ett rum, där barnen är vana vid att lyssna och reflektera över olika händelser. Vi upplevde att barnen var glada och uppspelta över att vi var där så vi tog beslutet att samtala en stund om annat för att minska på spänningen över vår närvaro. I början av intervjun ställde vi frågan vad barnen tyckte om att börja förskoleklass, vi märkte att det blev en förvirring och deltagarna kunde inte svara på frågan. Genom att benämna förskoleklass, som skola istället anpassade vi frågan utifrån barnen.

Suzana: Men hur känns det att börja skolan, hur kan det kännas? Sam: bra, ja det känns bra för att min storebror går i skolan

* Pausa ljudupptagning - ett barnen uttrycker att det känns tråkigt under tiden som ljudinspelningen är av.*

Alice: På vilket sätt känns det roligt? Kim: för då kan jag träffa min syster.

Suzana: Och du Sam, du tyckte det kändes bra?

Sam: Jaa, Det är roligt på …skolan För där är min storebror Suzana: jaha så spännande

Sam: min storebror går på en skola och den är längre och den kan man spela fotboll på Suzana: Men du Alexis, du tyckte, vad sa du att det var tråkigt att börja?

Alexis: hm

Suzana: ångrade du dig, eller känner du något annat också? man kan känna flera saker? Alexis: jag kommer att generad är jag får nya vänner. Men hellre att min storasyster är där

I förskoleklassen uttryckte Sasa att det kanske inte var så märkvärdigt att börja skolan, då hen redan visste hur det såg ut.

Suzana: jaa ... och Sasa,hur hade du tänkt att förskoleklass skulle vara? Sasa: ja de finns inte så mycket för jag visste ju hur det såg ut.

Suzana: o så har du varit här och hämtat storebror någon gång också? Sasa: mm

Efter inspelningen var det två till barn som pratade om sina syskon och hur de redan hade besökt skolan flera gånger innan de började. Ur empirin har vi kunnat urskilja den betydande aspekten av att ett syskon går på samma skola som barnet kommer att börja på. Att börja förskoleklass är en förändring för många barn där den trygga vardagen byts ut mot något okänt. Säljö (2010) skriver att människor formar sig själv och andra genom kommunikation, på så vis genom kommunikationen går det att påverka varandras omvärldsuppfattning. Vår emotionella, kommunikativa och sociala utveckling samverkar med de utmaningar som omvärlden erbjuder (Säljö, 2000). Ackesjö och Persson (2014) menar att övergångar har de flesta varit med om, detta anser vi inte vara något negativt, då Skans (2011) hävdar att människan utvecklas i samspel med andra. Genom barnens berättelser i vår empiri gavs känslan av otrygghet i att börja i skolan men eftersom de flesta hade äldre syskon kunde de även känna trygghet. Ackesjö (2015) beskriver att det är inte bara är att lära känna nya klasskompisar eller lärare utan barn måste även anpassa sig till en ny miljö med andra villkor, detta ställer även mycket krav på barnen. I Torstenson-Ed (2007) artikel framgick det att barn anser att det är av stor vikt ha någon som de känt länge där minnen och erfarenheter kan delas med men även att kunna lita på varandra, detta menade barnet i studien gav en trygghet när hen flyttade till ett nytt grannskap. I linje med Torstenson-Eds (2007) undersökning gjorde vi en liknelse där förskoleklass blir en ny miljö och syskonen utgör en trygghet för de yngre syskonen, där de har någon att samtala med, lita på och komma till om något uppstår. Även Ackesjö och Persson (2014) hävdar att de som har med sina kamrater i övergången upplever miljöombytet mer positivt.

Alice: Dilan har du något syskon i skolan? Dilan: näee

Alice: Hur känner du att börja skolan då?

Dilan: Det känns bra, många av mina kompisar följer me ju ..

Alatalo, Meier och Franks (2014) menar att när det kommer till samverkan mellan förskola och förskoleklass kan det råda skilda meningar kring hur det ska gå till. Några förskolor väljer att besöka barnens framtida skola och somliga väljer att inte ha några besök alls (Alatalo, Meier & Franks, 2014). Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) menar att förskollärare har stora möjligheter till att inverka på övergången och samverkan mellan verksamheterna.

Alice: Gör fröknarna här något speciellt för att ni ska börja skolan, om de pratar om att börja skolan, Alexis: Jag har hälsat på skolan.

Alice: Lär ni något nytt här på förskolan, som kan vara bra att kunna i skolan? Alexis: Vi ska lyssna.

Alice: Aha någonting mer? Alexis: Och vi ska sitta stilla.

I tidigare forskning har vi inte kunnat hittat någon diskussion om barns egna påverkan kring övergången. För att få en tryggare övergång anser vi att det är essentiellt att låta barnen få vara delaktiga i samverkan för övergången. Fabian och Dunlop (2007) hävdar att omgivningen kan användas som ett redskap för att bidra till en god övergång. Verksamheterna kan låta barn träffa andra barn, där det kan uppstå diskussioner kring deras tankar om övergången och samtidigt delar de erfarenheter med varandra (Fabian & Dunlop, 2007). Enligt Pramling Samuelsson och Williams (2015) är förskolans mål är att vara barncentrerad och det innebär att verksamheten ska vara lyhörd på vad barnen informerar om. Genom vår empiri har vi sett att det finns ett behov av trygghet för barnen vid övergång till förskoleklass, men alla har inte ett syskon som en trygg bas inför övergången till skolan. Vi tänker på information till barnen om övergången till förskoleklass genom Vygotskijs inter- och intra psykologiska processer. Det intrapsykologiska sker då pedagoger delar erfarenheter om olika typer av övergångar, den kunskapen kan de ge till barnen för att lägga grunden till en god övergång (Strandberg, 2006).

För att försöka få ett barn att bli delaktig i en aktivitet bör läraren först skapa ett intresse kring aktiviteten (Vygotskij, 1926). Detta menar Vygotskij (1926) leder till att barnet tillslut självmant kommer att delta i aktiviteten. Vianseratt när barnen får en större förståelse kring

övergången till förskoleklass skapar de egna verktyg för att hjälpa till med processen. Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) anser att det är viktigt att pedagoger upptäcker vad som framhävs i barnens samtal och samspel. Då det är i samtal och samspel som det går att upptäcka vad som är väsentligt för barnen och för att få en inblick på barns syn på saker (Engdahl & Ärlemalm-Hagsér, 2015).

Övergång och känslor

Denna underrubrik kommer presentera kategorin känslor. Känslor kan beskrivas olika och kännas olika beroende på individ (Vygotskij, 1926). Vidare beskriver författaren att känslor är en reaktion och människan lär sig av känslor när det blir kritiskt. Vygotskij (1926) hävdar att människan inte kan lära sig om det inte uppstår en reaktion, det vill säga känslor. Genom de olika berättelserna vill vi försöka visa ett barns perspektiv på en övergång och barnens egna känslor kring det.

Suzana: ja, vad tycker du kan kännas jobbigt att börja förskoleklass Alexis: läskigt

Suzana: läskigt (bekräftar) Kim: läskigt

S: Hur känns det läskigt, Kim?

Alice: Fast du tyckte väl att det kändes roligt? Kim: (Nickar)

Suzana: och du Kim, om storasyster inte hade gått på skolan, hur hade det känts då? Kim, läskigt

Suzana: varför det? Kim: Blyg (sätta känslor)

Ordet läskigt har under gruppintervjun med barnen i förskolan förekommit kontinuerligt och vi kunde även påträffa ordet i förskoleklass. Barn har förståelse för den sociala gemenskapens bräcklighet och enligt Ackesjö och Persson (2014) är de vanligt att barnen känner rädsla för att bli utfrysta i den nya verksamheten.

Suzana: Men hur kände ni... kommer ni ihåg hur ni kändes innan ni började här? ni vet när dom sa till er att ja nu efter sommaren så ska ni börja förskoleklass, kommer ni ihåg, hur känns det?

Sasa: det känns läskigt Kay: jag kände ... Suzana: ja vad kände du?

Kay: jag va lite blyg o ja va typ spänd å ja ba * visar vad hen menar* Suzana: lite nervös kanske?

Kay: Ja

Under analys av empirin så var det inte bara ordet läskigt som framkom utan ord som blyg, nervös och glädje. Genom våra fältanteckningar gav barnen även uttryck för spänning och oro. Går det att förebygga negativa känslor inför en övergång? Vi anser att med rätt redskap kan det gå att avvärja barnens negativa känslor inför övergången men då måste pedagogen vara lyhörd och kunna tolka barnens känslor. Säljö (2000) menar att de kulturella redskapen är metoder för hur människan ska lösa saker och tänka. Redskapen är inte medfödda utan skapas med sociala interaktioner (Säljö, 2000). Det sociokulturella perspektivet lägger stor vikt vid sociala gemenskaper och menar att barnet sätts in i en kulturell gemenskap och normer som andra representerar (Askland & Sataøen, 2014). När barnen börjar förskoleklass kan de delas upp i olika grupper och många av vännerna från förskolan kanske inte finns där. Plötsligt ingår barn i en ny kultur med andra normer, färdigheter, kunskaper (Askland & Sataøen, 2014). Detta tror vi kan bidra till många olika känslor hos barnet. Inom det sociokulturella perspektivet utvecklar barnet färdigheter med hjälp av verktyg av någon som redan besitter kunskapen, för att lösa problem som uppkommer vilket gör att barnet naturligt kan anpassa sig till övergången (Askland & Sataøen, 2014). Barn kan uppleva övergångar både negativt och positivt, några barn kan anpassa sig smidigt i övergången medan andra inte har svårt för anpassningen (Fabian & Dunlop, 2007). Även om en del barn anpassar sig så kan känslor inför övergången vara många och för att underlätta denna förändring hade varit gynnsamt att hjälpa barnen bearbeta sina känslor (Fabian & Dunlop, 2007). Från Ackesjös (2015) artikel uttryckte pedagoger att det finns en strävan att göra övergången utifrån barnens bästa, vilket de vidare menar är genom att ta tillvara på barngruppens relationer. Det sociokulturella perspektivet menar att det är i samspel barn skapar en förståelse för omgivningen och varandra (Skans, 2011). Nya konstellationer behöver inte ha en negativ verkan, då människan kan uppleva att de får ny kunskap och erfarenheter av varandra och omgivningen (Fabian & Dunlop, 2007). Ackesjö och Persson (2014) pratar om en positiv bild av övergången där barnet ser optimistiskt på nya konstellationer på grund av tillhörigheten i en ny social gemenskap.

Alice: Hur känns det att börja skolan

Dilan: De känns roligt och bra, roligt med ett nytt klassrum och kompisar

När Vygotskij (1926) pratar om känslan glädje menar han att upplever man något som är positivt är det troligt att man vill göra det igen. Upplever barn något som negativt kan det leda till att barnet inte vill fullfölja aktiviteten (Vygotskij, 1926). Med hjälp av Vygotskijs påståenden om känslor anser vi att den positiva känslan kan ersätta den negativa känslan om övergången till förskoleklass. Vi anser även att om pedagoger och vårdnadshavare presentera en positiv bild av övergången till skolan kan detta leda till att barnen strävar efter samma positiva känsla och då kan övergången bli god.

Sammanfattning

Genom tematisk analys har vi funnit kategorierna trygghet och känslor i barnens berättelser. Återkommande ord har visat att barnen i denna studie uttryckt att både trygghet och känslor är betydelsefulla inför deras övergång. Kategoriseringen av empirin gav oss en nyanserad överblick på vårt material. Detta resulterade i att vi kunde fördela vår empiri i två kategorier, trygghet och känslor. I kategori känslor markerade vi ord i transkriberingen som beskrev känslor. Under kategori trygghet var det vi som tolka olika relationer som framkom i transkriberingen. Vi har inte kunnat undgå att skriva resultatet utifrån ett barnperspektiv då vi är vuxna. Barns perspektiv syns genom citaten som är barnens egna ord och formuleringar. Resultatet i vår studie är inte generaliserbara, då fokusgrupperna var få till antalet och detta är ingen heltäckande studie. Vi vill förtydliga ännu en gång att våra intentioner inte har varit att jämföra empirin från förskolebarnen och eleverna i förskoleklassen, eftersom de har olika erfarenheter och föreställningar. Det går inte att undgå att det finns likheter i barns berättelser som till exempel vikten av att ha syskon eller kamrater i samma skola eller att det upplever och upplevt liknande känslor kring övergången. Skillnaden mellan förskolebarnen och förskoleklassen är att det har skilda erfarenheter, då eleverna från förskoleklassen redan har upplevt övergången men för förskolebarnen har övergången ännu inte skett. Vårt resultat från empirin har visat att barn känner sig både otrygga och trygga i att börja skolan, det är inte bara enskilda aspekter som påverkar barns upplevelser av miljöombytet. Vi har märkt att det kan finnas många företeelser som barn kan tänka på kring övergången, vilket leder till att känslorna kring övergången till förskoleklass är många. Vårt resultat visar att pedagogen har en central roll i hur barn kan uppleva övergången. Med hjälp av det sociokulturella perspektivet har vi

kunnat genom vår analys dra en slutsats om att med rätt redskap kan barn lösa de problem, i detta fall sinnesintryck, som uppstår. En övergång kommer oavsett att ske i ett barns liv, vår förhoppning är att övergången sker smidigt och under bra förutsättningar. Övergången behöver inte upplevas som bara något positivt eller bara något negativt men vår undersökning visar att det är betydelsefullt att pedagoger finns där för vägledning inför övergången.

Diskussion

I detta avsnitt kommer vi diskutera resultatet och även reflektera över hur vårt resultat är relaterat till tidigare forskning. Vidare lägger vi fram metoddiskussion och andra infallsvinklar på fortsatt forskning.

Vårt arbete är en kvalitativ metod som är uppbyggd på de intervjuer, fältanteckningar och observationer som gjorts med barnen. Studiens resultat går inte att generalisera men den visar aspekter kring de kategorier som vi har tagit fram från barnens berättelser om övergången till förskoleklass. Vårt syfte har varit att undersöka barns berättelser och förväntningar inför övergången till förskoleklass. Vår studie bidrar till att få en förståelse kring hur barn kan uppleva övergången till förskoleklass. Vårt resultat visar barn kan uppleva att övergången känns otrygg men samtidigt trygg ifall de har en relation till skolan. Vidare visar resultatet på att barn kan uppleva övergången som läskig och nervöst men samtidigt kan de uppleva spänning och glädje. I vår studie har gett oss en bredare förståelse kring övergångar till förskoleklass, detta kommer vi ta med oss till vår kommande profession.

Vi anser inte att en smidig övergång måste innebära att följa barnens krav utan våra tankar går till att bemöta barnens känslor och tankar för att skapa bra förutsättningar för en god övergång. Vi anser att vår studie ger inblick på de olika utmaningar barn kan uppleva vid en övergång och att resultatet bidrar med att öppna upp tankar hos pedagogerna om hur en övergång kan påverka barnen. I den tidigare forskningen riktas blicken ofta till pedagogerna och hur de tolkar övergången från förskola till förskoleklassen. I linje med tidigare forskning anser vi att vår studie fungerar som ett komplement, då studierna tar hänsyn till olika grupper inom verksamheten och mellan verksamheterna. Vi ser samband mellan den tidigare forskningen och vår studie då övergången till förskoleklass beskrivs som komplex eftersom övergångar upplevs individuellt och samverkan ser inte likadant ut inom verksamheterna. Alatalo, Meier och Frank (2014) menar att det är ett för stort gap mellan förskola och förskoleklass, där pedagoger inte är överens om hur övergången till skola ska ske men är samtidigt överens om att barnens bästa bör vara i fokus. Den tidigare forskningen har gjorts för att se över hur en god övergång kan ske, detta är också vår intention. Ackesjö och Persson (2014) har undersökt barns kamratrelationer och gemenskaper i en övergång till förskoleklass, dessa punkter har även framkommit i vår studie där barn uttryckt oro och glädje över nya sociala konstellationer. Med tanke på den tidigare forskningen från Ackesjö och Persson (2014) samt de resultat vi har fått

av vår studie kan vi dra en slutsats om att kamrater får barn att känna trygghet inför deras övergång till förskoleklass. Anledningen till varför vi inte har valt att ha med kamratrelationer som en egen kategori är för att vår empiri visar att trygghet kunde barn finna i sina syskon och kamrater, alltså inte som en egen aspekt. Vår studie visar upp vad barnen har uttryckt inför övergången och för att kunna ta hänsyn till barnets bästa anser vi att det är centralt att faktiskt lyssna på barnet. Liknande argument drar Fabian och Dunlop (2007) då de anser att övergången sker smidigare när barnen blir delaktiga. Denna kandidatuppsats har förändrat våra tankar kring en övergång och hur barn uttrycker sig kring den. Innan insamlingen av empirin hade vi en föreställning om att barnen skulle uttrycka mer om den nya miljön och dess material. Istället gav barnen i studien uttryck för de olika känslor som de upplever innan övergången. Studien öppnar upp för övergången till förskoleklass utifrån ett barnperspektiv vilket är relevant för verksamma inom yrket.

Metoddiskussion

Vi har använt oss av en kvalitativ metod med i intervjuer i fokusgrupper till vår undersökning. Vi valde att kontakta de verksamheter som vi har en nära relation med och göra vår undersökning där. Förskolan låg i en stor kommun och förskoleklassen låg i en mindre kommun. Detta anser vi kan ha betydelse för undersökningens resultat. I de mindre kommunerna ligger skolan oftast i närheten av förskolan och miljöombytet kanske inte upplevs lika stort för barnen som det gör i de större kommunerna. En annan skillnad mellan en stor och liten kommun kan även vara splittring i barngruppen. I de mindre kommunerna börjar barnen oftast förskolan och skolan som ligger i närområdet vilket kan göra att kompisarna från förskolan följer med och börjar i samma skola, men i en större kommun där det finns fler skolor så är sannolikheten mindre. Vår plan från början var att vi skulle intervjua tio barn från förskolan och tio elever från förskoleklassen men vi fick endast in fem samtyckesblanketter från förskolebarnens vårdnadshavare. I efterhand anser vi att vi skulle utöka vårt urval av förskolor och skolor för att inte hamna i en situation med för få underskrivna samtyckesblanketter. En nackdel med att ha ett bekvämlighetsurval är att undersökningen kan bli smal, då våra deltagare inte kan representera alla barn (Alvehus, 2013). Vi ansåg att det passade in i vår studie att ha intervjuer med fokusgrupper. Frågor som ställs i fokusgrupper menar Ahrne och Svensson (2015) kan inspirera till en mer färgstark diskussion bland deltagarna. Problemet med undersökningar i form av samtal kan vara att deltagarna inte känner sig bekväma inför forskaren, vilken kan påverka att svaren inte blir uppriktiga (Larsen, 2009). Därför har vi dragit slutsatsen att det inte går att avgöra om barnen påverkat varandra i vår

fokusgrupp. Med en av grupperna i förskoleklassen fick vi stänga av vår diktafon, då en av deltagarna inte ville bli inspelad. Vi valde att respektera detta och helt stänga av diktafonen under hela intervjun för att inte riskera att få med hens röst. Trots olika omformuleringar av frågor framkom det situationer där något barn ofta svarade “jag vet inte“ och då valde vi att gå vidare med de andra frågorna i intervjun. Ahrne och Svensson (2015) menar att deltagaren kan försöka signalera att de inte vill svara på en specifik fråga, när svar som “jag vet inte” förekommer upprepade gånger under intervjun.

Fortsatt forskning

De förslag som vi funnit intressanta till kommande studier, är att följa hur barn kan påverkas av en övergång i hänsyn till olika kontexter. Intressanta vinklar på fortsatt forskning kan vara att följa ett antal barn från att de är fem år till slutet av förskoleklass och se hur barns övergångar kan påverkas av olika aspekter i omgivningen. Vi tror att det blir enklare att kartlägga övergången i nästa studie om hänsyn tas till olika kontexter i individernas liv.

Referenslista

Ackesjö, Helena (2011) Förskoleklassen -en ö eller en bro mellan skolan och förskola? Stockholm: Liber

Ackesjö, Helena (2015) Den komplexa väven: Att organisera för barns övergångar till och

från förskoleklass. 11(4) ss 1-16 Linnéuniversitetet

http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:856927/FULLTEXT01.pdf [18-05-15]

Ackesjö, Helena & Persson, Sven (2014) Barns erfarenheter av sociala gemenskap i

övergångarna till och från förskoleklass. 19 (1) ss. 5-30 Pedagogisk forskning i Sverige https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:738474/FULLTEXT01.pdf [18-05-15]

Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2015) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber

Alatalo, Tarja. Meier, Joanna & Frank, Elisabeth (2014) Överlämningar från förskola till

förskoleklass. ss. 30-52 : Högskolan Dalarna

http://www.forskul.se/ffiles/002C81E8/FORSKUL13.s30-52.pdf [18-05-15]

Alvehus, Johan (2013) Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber

Andersen, Heine (1994) Vetenskapsteori och metodlära en introduktion. (red.) Lund: Studentlitteratur

Askland, Leif & Sataøen, Svein Ole (2014). Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns

uppväxt. 2., [rev.] uppl. Stockholm: Liber

https://onlinelibrary-wiley-com.proxy.mau.se/doi/epdf/10.1002/capr.12165 [18-05-15]

Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. 2009. Stockholm: UNICEF Sverige

https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#full [2018-05-17]

Bell, Judith (2016) Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur

Bengtsson, Karin. Bladini, Kerstin. Löfdahl, Annica & Prieto Héctor Pérez (2012) Barn

barndomar rättigheter och utbildningar. Karlstad University

Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin (2012) Glädjen i att förstå: om textarbete med barn. Lund: Studentlitteratur

Braun, Virginia & Clarke, Victoria (2006) Using thematic analysis in psychology, Qualitative

Research in Psychology, 3:2, 77-101

https://onlinelibrary-wiley-com.proxy.mau.se/doi/epdf/10.1002/capr.12165 [18-05-15]

Carlsson, Bertil (1991) Kvalitativa forskningsmetoder. Solna: Almqvist & Wiksell

Dahlstedt, Magnus & Olson, Maria (2013) Utbildning, demokrati, medborgarskap. Malmö: Gleerups

DeMeo Cook, Kyle & Levine Coley, Rebekah (2017) School Transition Practices and

Children’s Social and Academic Adjustment in Kindergarten. 109 (2) ss. 166–177 Boston

collage

https://search-proquest-com.proxy.mau.se/docview/1798723859/fulltextPDF/A12EFADB40B746D5PQ/1?accountid =12249 [18-05-15]

Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva. (2015) Att bli förskollärare: Mångfacetterad

komplexitet. Stockholm: Liber.

Fabian, Hilary & Dunlop, Aline-Wendy (2007). Outcomes of good practice in transition

processes for children entering primary school. Working paper 42 in Early Childhood

Development.

http://issuu.com/bernardvanleerfoundation/docs/outcomes_of_good_ practice_in_transition_processes_[18-05-30]

Gibbs, Graham (2007) Analysing Qualitative data. Sage publication Ltd (GB)

Larsen, Ann Kristin (2009) Metod helt enkelt. Malmö: Gleerups

Pramling Samuelsson, Ingrid. Williams, Pia. Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva. (2015) Att bli förskollärare: Mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber.

Rosengren, Karl Erik & Arvidson, Peter (2002) Sociologisk metodik. Malmö: Liber

Skans, Anders (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken. [Elektronisk resurs]. Licentiatuppsats.

https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/11603/2043_11603%20Skans.pdf?sequence [18-05-15]

Skolverket (2014) Stödmaterial. huvudskribent Gudrun Löwendahl Björkman

https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3355.pdf%3Fk%3D3355 [18-05-15]

Sommer, Dion. Pramling Samuelsson, Ingrid & Hundeide, Karsten (2011) Barnperspektiv och

barnens perspektiv i teori och praktik volym 2 Stockholm: Liber

Strandberg, Leif (2006) Vygotskij i praktiken Bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag

Säljö, Peter (2000) Lärande i praktiken ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts akademiska förlag

Säljö, Peter (2010) Lärande i praktiken ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts akademiska förlag

Torstenson-Ed, Tullie (2007) Children's life paths through preschool and school: Letting youths talk about their own childhood - Theoretical and methodological conclusions. 14 (1)

ss. 47-66

http://journals.sagepub.com.proxy.mau.se/doi/pdf/10.1177/0907568207072527 [18-05-15]

Utbildningsdepartementet (2017) Skolstart vid sex års ålder regeringens proposition (2017/18:9). Stockholm: regeringskansliet

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm

https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf [18-05-15]

Vygotskij, Lev (1926) Educational psychology. Florida: St Lucie Press

Vygotskij, Lev (1978) Mind in society The Development of higher psychological processes. Harvard collage

Vygotskij, Lev (1987) The collected works of L.S Vygotsky. volym 6 Scientifie legacy. New York: Kluwer academic / Plenum Publishers

9. Bilaga 1

Här är Alfons 6 år Se så allvarlig

Alfons ska börja skolan

Han har fått skolväska och pennfodral Men han är inte som vanligt

Den vanliga alfons är glad och busig

men nu är han inte som vanligt utan tyst och ordentlig och gör allt som pappa säger Kvällen innan skolan börjar säger pappa det är många som är rädda just nu ...

Alla som är 6 år och ska börja skolan imorgon ligger vakna och är rädda, nyfikna, glada och oroliga, nervösa, förväntansfulla

10. Bilaga 2

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARN-UNGA-SAMHÄLLE

Datum

Samtycke till barns medverkan i studentprojekt Hej!

Vi är två studenter från Malmö universitet, som heter Suzana Gocic och Alice Fredlund. Vi läser just nu vår sjätte termin på förskollärarutbildningen och tar examen i januari 2019. Under den sjätte terminen av utbildningen ska alla studenter skriva ett examensarbete och vi har valt att skriva om “Vilka mönster finns i barns berättelser om övergången förskola till förskoleklass?”. För att undersöka vår fråga kommer vi dela in barnen i mindre grupper inomhus där de själva kommer att få berätta om deras kunskaper, förväntningar och erfarenheter om övergången till förskoleklass. För att vi ska kunna samla in vår empiri kommer vi använda oss av ljudinspelning och fältanteckningar. Vi kommer att spela in

samtalet med en diktafonoch en av oss kommer att skriva fältanteckningar. Det är bara vi och vår handledare på Malmö universitet som kommer ha tillgång till materialet, barnen kommer ha full anonymitet i vårt färdiga arbete. Vårt projekt kommer att utgå ifrån Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/ och kommer ta hänsyn till följande:

- Varje deltagare har rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.

- De deltagande barnen kommer att tillfrågas inför materialinsamlingen och har möjlighet att avböja medverkan i studien.

- Deltagarna kommer att anonymiseras i det färdiga arbetet.

- Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad.

På förskollärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på sjätte terminen. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid förskolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP (http://dspace.mah.se/handle/2043/599).

Studenternas namn:

Suzana Gocic och Alice Fredlund Kontaktuppgifter:

Telefonnummer: *****eller ***** E-mailadress: ***** eller ***** Ansvarig lärare/handledare: Mattias Melkersson

Kontaktuppgifter Malmö universitet:

www.mah.se

040-665 70 00

Hoppas att ni får en fin dag! Mvh Suzana och Alice

………...

Barn ………

Förskola / Skola ………

Vid gemensam vårdnad måste båda vårdnadshavare underteckna blanketten.

Datum ………. Vårdnadshavare 1 Vårdnadshavare 2 ……… ………

11. Bilaga 3

Förskola:

Vet ni vad förskoleklass är för något? Vad gör man där?

Ni ska ju börja efter sommaren, Hur känns det? Hur tänker du där?

Varför känns det …?

Kompisar, läxor, fröknar, nya lokaler?

Vad kan ni och förskolan göra för att det ska kännas bra? Förskoleklass:

Kommer ni ihåg förskolan?

Hur kändes det innan ni började förskoleklass? Vad såg ni fram mot mest?

Kände ni några känslor, vilka och varför?